angående allmän bered- skapsstat för budgetåret 1950/51

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

i\r 126.

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51; given Stockholms slott den 10 mars 1950.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Sammanfattning.

I propositionen framlägges förslag till ny allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma av 840 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 380 miljoner kronor. Till grund för förslaget ligger ett av arbetsmarknadsstyrelsen upprättat förslag till investeringsreserv för samma budgetår.

1 11 i haag till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och anför därvid följande.

Inledning.

Jämlikt regeringsformen § 63 må riksdagen i den ordning, som gäller för riksstatens reglerande, antaga allmän beredskapsstat, upptagande de anslag, som kunna erfordras vid ekonomisk kris eller annat nödläge; och äger riksdagen därvid fastställa den ordning, i vilken Konungen må förfoga över de i beredskapsstaten uppförda anslagen.

Enligt den av Kungl. Maj :t för arbetsmarknadsstyrelsen fastställda instruktionen åligger det styrelsen bl. a., att årligen upprätta och till Kungl. Maj :t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt, att till Kungl. Maj:t inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten intagna i eller avsedda att intagas i investeringsreserven skall komma till stånd, samt att föra ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt.

Allmän beredskapsstat fastställdes senast av 1946 års riksdag (prop. nr 211; r. skr. nr 470). Beredskapsstaten, som avsåg budgetåret 1946/47, upptog anslag å driftbudgeten om tillhopa 676 miljoner kronor och anslag å kapitalbudgeten å sammanlagt 374 miljoner kronor. Denna sysselsättningsreserv beräknades omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken, motsvarande ett antal årsarbetare av ca 170 000. Investeringsreserven — som icke vore avsedd att kunna realiseras i sin totala omfattning, utan inrymde alternativa sysselsättningsprogram — upptog anslag såväl för en allmän investeringsreserv som för en särskild grovarbetsreserv. Den allmänna investeringsreserven innefattade arbeten, som ansetts normalt skola komma till utförande inom de närmaste åren. I grovarbetsreserven upptogos ytterligare arbeten som särskilt väl lämpade sig för sysselsättning av oskolad arbetskraft och därtill vore mindre materialkrävande, ehuru de vore av lägre angelägenhets-

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

grad. Kungl. Maj :t erhöll bemyndigande att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten. För statens ikraftträdande krävdes särskilt beslut av riksdagen.

Då en betryggande sysselsättningsberedskap under budgetåret 1947/48 syntes kunna upprätthållas utan att en allmän beredskapsstat fastställdes, utverkade Kungl. Maj:t av 1947 års riksdag bemyndigande, att under budgetaret 1947/48, därest arbetsmarknadsläget sa påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag vore uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/ 47. Därest utvecklingen på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning därtill, borde på grundval av vissa inom arbetsmarknadskommissionen (arbetsmarknadsstyrelsen) verkställda utredningar om komplettering av investeringsreserven ett förslag till allmän beredskapsstat upprättas och underställas riksdagen. Enahanda bemyndiganden ha sedermera av Kungl. Maj :t utverkats av 1948 och 1949 års riksdagar. Dessa bemyndiganden ha hittills icke tagits i anspråk.

Arbetsmarknadsstyrelsen har till Kungl. Maj :t ingivit förslag till investeringsreserv för budgetåret 1949/50, avsett att läggas till grund för upprättande av ny allmän beredskapsstat för innevarande budgetår, därest utvecklingen på arbetsmarknaden skulle ge anledning därtill. Förslaget omfattar en allmän investeringsreserv om ca 1 385 miljoner kronor och en särskild grovarbetsreserv om ca 208 miljoner kronor. De föreslagna reserverna, som innefatta alternativa sysselsättningsprogram, ha beräknats motsvara sammanlagt ca 36,7 miljoner dagsverken eller sysselsättning för ca 146 400 årsarbetare. För ett utförande av samtliga i förslaget intagna företag skulle erfordras anslag av statsmedel om sammanlagt ca 1 102 miljoner "kronor. Företag i förslaget för en kostnad av sammanlagt ca 954 miljoner kronor ha beräknats kunna finansieras från anslag å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 genom utnyttjande av den till Kungl. Maj:ts förfogande för budgetåret 1949/50 ställda finansfullmakten.

Med skrivelse den 3 februari 1950 har arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51. Förslaget jämte bilagor torde få såsom bihang fogas vid protokollet i detta ärende (Bihang B). Vissa till förslaget hörande bilagor, vilka icke ansetts behöva detaljredovisas, torde få överlämnas till vederbörande utskott.

Investeringsreservens omfattning och sammansättning.

Arbetsmarknadsstyrelsen har inledningsvis erinrat om att den begränsning av investeringsverksamheten, som under en följd av år varit nödvändig, medfört en tidsförskjutning av det ordinarie arbetsprogram, till vilket medel redan anvisats av såväl stat som kommuner. Fn högst betydande

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

mängd sysselsättningsobjekt, vilka fylla mycket höga anspråk ur angelägenhetssynpunkt, finnas sålunda tillgängliga vid uppkommande arbetslöshet. Detta förhållande medför emellertid icke i och för sig att dessa objekt skola ha kommit till utförande, innan investeringsreserven tillgripes. Olika faktorer såsom materialbrist, den friställda arbetskraftens yrkeskvalifikationer, ålder, bosättningsort m. in. kunna nämligen utgöra skäl för att reservföretag i vissa fall behöva komma till utförande före ordinarie arbeten.

I föreliggande förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har möjligheten att i arbetslöshetsbekämpande syfte utnyttja de på grund av investeringsbegränsningen uppskjutna ordinarie arbetena av arbetsmarknadsstyrelsen i förekommande fall endast angivits efter summariskt bedömande.

Vid utarbetandet av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 har arbetsmarknadsstyrelsen utgått från den för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven, vilken i sin tur utgör en revidering och komplettering av investeringsreserven för budgetåret 1946/47. Styrelsen har infordrat uppgifter från statliga organ och genom länsarbetsnämnderna från kommuner och enskilda angående inträdda förändringar i investeringsreservens sammansättning och angående de nya företag, som äro av beskaffenhet att böra medtagas i reserven. Vid upprättande av förslaget till investeringsreserv har styrelsen utgått från att ny allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 kommer att fastställas. Härom har styrelsen anfört.

Det har vid utredningarna visat sig, att efter fastställandet av beredskapsstaten för budgetåret i946/47 ett högst betydande antal företag, till vilka anslag uppförts å beredskapsstaten, numera överförts till det ordinarie arbetsprogrammet eller av annan anledning avförts från investeringsreserven samt att icke obetydliga förändringar inträffat i avseende å såväl kostnad som angelägenhetsgrad för i investeringsreserven alltjämt kvarstående företag. Därjämte har det visat sig, att de till intagande i investeringsreserven för nästa budgetår nyanmälda företagen på grund av ändrade förhållanden i stor omfattning angivits vara av högre angelägenhetsgrad än de från investeringsreserven för budgetåret 1946/47 kvarstående företagen. Härtill kommer att vissa förändringar företagits i fråga om riksstatens anslagsteknik, varigenom den ursprungligen avsedda överensstämmelsen härutinnan mellan riksstaten och den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/ 47 nu icke längre förefinnes.

De allmänna synpunkter på omfattningen och sammansättningen av eu investeringsreserv, som angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (se prop. 1946: 211, s. 6—9), äga enligt arbetsmarknadsstyrelsen alltjämt giltighet. Med beaktande av dessa synpunkter har styrelsen ansett, att investeringsreserven för nästa budgetår bör givas huvudsakligen samma omfattning som den för innevarande budgetår föreslagna reserven.

Den sammanlagda totalkostnaden för de företag, som utgöra urvalsmaterial för föreliggande förslag till investeringsreserv, har av arbetsmarknadsstyrelsen beräknats till ca 4 500 miljoner kronor och avser 55 800 hos styrelsen registrerade investeringsobjekt, varav 16 300 för en kostnad av 2 100

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

miljoner kronor utgöra statliga och 39 500 för en kostnad av 2 400 miljoner kronor utgöra kommunala och enskilda objekt. Beträffande den närmare sammansättningen av och kostnaderna för de olika investeringsobjekten hänvisas till förslaget (Bihang B s. 4).

Den för budgetåret 1950/51 föreslagna investeringsreserven omfattar arbeten för ett sammanlagt belopp av 1 803 miljoner kronor. Härav belöpa på den allmänna investeringsreserven 1 564 miljoner kronor och på den särskilda grovarbetsreserven 239 miljoner kronor. Av den allmänna investeringsreserven belöpa ca 791 miljoner kronor på företag, vilka till väsentliga delar utgöras av grovarbeten — såsom företag avseende vägar, flygfält, anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar etc. — och ca 773 miljoner kronor på företag, som äro av mera mater ial k ni vande art eller utgöras av industribeställningar. Inom sistnämnda grupp inrymmas husbyggnader för ett belopp av ca 653 miljoner kronor. Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså ur de föreslagna reserverna utväljas företag av utpräglad grovarbetskaraktär för en sammanlagd kostnad av (791 + 238=) 1 029 miljoner kronor. Härtill komma företag av grovarbetskaraktär, beträffande vilka beslut redan fattats om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i arbetsmarknadsstyrelsens eller annan statlig myndighets regi eller såsom statskommunala beredskapsarbeten. På dessa företag beräknas under nästa budgetår kunna utföras arbeten för en kostnad av sammanlagt ca 40 miljoner kronor. För nästa budgetår står således till förfogande en sammanlagd reserv av företag av grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 1 070 miljoner kronor.

Den föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats innefatta totalt ca 30 miljoner dagsverken, varav ca 20 miljoner dagsverken för grovarbetare, ca 9,2 miljoner dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet samt ca 0,7 miljon industridagsverken. Dessa dagsverken beräknas motsvara full sysselsättning för ca 120 000 årsarbetare, varav ca SO 000 grovarbetare, ca 37 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare samt ca 2 500 industriarbetare. Sagda arbetsstyrkor äro beräknade under antagande av 250 effektiva arbetsdagar per årsarbetare av kategorierna grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet samt 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare av kategorien industriarbetare. Det angivna antalet industridagsverken är beräknat på det underlag av företag, som helt och hållet eller till väsentlig del utgöras av direkta industribeställningar, t. ex. beställningar av rullande järnvägsmateriel, elektriska ledningar och kablar etc.

Den särskilda grovarbetsreserven beräknas innefatta ca 5 miljoner dagsverken, varav ca 4,5 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca 0,5 miljon dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande ca 20 000 resp. ca 2 000 årsarbetare eller tillhopa ca 22 000 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, som omfattar arbeten för eu sammanlagd kostnad av ca 1 070 miljoner kronor, beräknas innefatta ca 24 mil-

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

joner dagsverken, varav ca 21 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca 3 miljoner dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande ca 84 000 resp. ca 12 000 årsarbetare eller tillhopa 96 000 årsarbetare.

Ett ianspråktagande i full utsträckning av det sysselsättningsprogram som innefattas i den allmänna investeringsreserven skulle utöver ovan angivna sysselsättningsmöjligheter medföra dels sysselsättning i industrien för framställning av erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner, redskap och annan materiel samt förbrukningsartiklar för anläggnings- och husbyggnadsföretagen, dels ock sysselsättning i transportarbete. Här angivna sysselsättning, som alltså förekommer i det närmast före arbetet på byggnadsplatsen liggande ledet av produktionen, uppskattas till ca 5,5 miljoner dagsverken, motsvarande ca 20 000 årsarbetare under antagande av 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Ett ianspråktagande i full utsträckning av den allmänna investeringsreserven medför ytterligare sysselsättning i industrien för tillverkning och reparation av maskiner och transportmedel samt för tillverkning av råvaror därför.

Investeringsreservens finansiering.

Det totala anslagsbehovet för den föreslagna investeringsreservens finansiering har arbetsmarknadsstyrelsen beräknat till 1 186 miljoner kronor, varav 904 miljoner kronor belöpa på den allmänna investeringsreserven och 238 miljoner kronor på den särskilda grovarbetsreserven. Därjämte har beräknats ett anslagsbehov för anskaffning av byggnadsmaskiner av 17 miljoner kronor samt för beredskapsarbeten -— utöver anslag å riksstaten — av 27 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att anslag om sammanlagt ovan angivna belopp uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Därjämte har förutsatts, att överskridanden av vissa förslagsanslag å riksstaten skulle kunna ske med tillhopa 19 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sina hemställanden om förslag till anslag å allmän beredskapsstat — i likhet med tidigare beredskapsstater •— så långt som möjligt följt de anslagsrubriker, som numera tillämpas vid anvisande av anslag å riksstaten. Härigenom mö j liggöres en sådan sedvanlig sakbehandling av statsmakterna, som tillämpas vid behandling av anslagsfrågor i allmänhet. Anslagen synas utan riksdagens hörande böra få utnyttjas blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande kräves sålunda särskilt beslut av riksdagen. För att Kungl. Maj:t skall kunna i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt riksdagsbeslut meddelats, föreslår alltså arbetsmarknadsstyrelsen att Kungl. Maj :t hos riksdagen hemställer om en finansfullmakt enligt samma grunder, som tillämpats sedan budgetåret 1946/47. Därigenom möjliggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden. Vid sina överväganden rörande den föreslagna finansfullmaktens storlek har styrelsen ansett att den bör bibehållas vid beloppet 150 miljoner kronor. Härom har styrelsen anfört följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 12(>.

Den ram, inom vilken Kungl. Maj :t kunnat utnyttja anslag å tidigare framlagda liknande allmänna beredskapsstater, har bestämts till 150 miljoner kronor. Motivering härför lämnades i Kungl. Maj :ts proposition 1945:265, s. 6—8. Denna finansfullmakt skulle enligt då gjorda överslagsberäkningar möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle ge ax-betstillfällen om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst ca 7 miljoner dagsverken, beroende bl. a. på i vilken utsträckning dels grovarbeten, dels arbeten, som endast delvis avses att finansieras med statsmedel, kunde komma till utförande. Under förutsättning av 250 arbetsdagar per år motsvara dessa dagsverksantal sysselsättning för 18 000 resp. 28 000 årsarbetare. De sedan år 1945 inträdda kostnadsökningarna motivera en ökning av finansfullmaktens storlek om med densamma avsedd beredskap skall bibehållas under eljest oförändrade förutsättningar. Vid ett eventuellt ianspråktagande av investeringsreserven under budgetåret 1950/51 torde emellertid främst komma i fråga grovarbeten, för vilka dagsverkskostnaden är förhållandevis låg. Med hänsyn härtill och även till att statsmakterna ansett, att den statskommunala formen för beredskapsarbeten i största möjliga utsträckning bör anlitas (prop. 1948: 249, s. 39—40), anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt, att finansfullmaktens storlek alltjämt bibehålies vid beloppet 150 miljoner kronor.

Beträffande avvägningen av anslagsbehovet för de enskilda företagen eller grupper av företag i investeringsreserven har styrelsen utgått från att ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kan bliva nödvändigt. Till motivering härför har styrelsen anfört bl. a.

Uppdelningen på ett flertal anslag inskränker i viss mån handlingsfriheten vid utnyttjandet av beredskapsstaten och nödvändiggör även en viss överdimensionering av det totala äskandet av anslag å allmän beredskapsstat. Olika arbetslöshetssituationer kunna nämligen ställa skilda krav på ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående anslagen. En allmän investeringsökning kan i en viss situation och under vissa betingelser bli nödvändig och då medföra ett ganska stort ianspråktagande över huvud av de olika anslagen. I en del fall kunna visst eller vissa slag av arbeten anses böra påskyndas. I andra fall åter kan arbetslösheten vara så lokaliserad att i en särskilt utsatt landsända en ökning av arbetena allmänt eller av ett visst slag av arbeten blir behövlig. För att kunna möta de mest skilda krav i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet för varje företag eller varje grupp av företag beräknats under förutsättning att ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet. Under angivna förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten måst ske. Det torde dock i detta sammanhang böra särskilt framhållas, att utnyttjandet av kollektiva anslag å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skulle medföra, att i föregående allmänna beredskapsstater inkalkylerade överdimensioneringar kunnat i viss mån minskas.

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten har arbetsmarknadsstyrelsen i överensstämmelse med tidigare av statsmakterna godkänt förslag (se prop. 1946: 211, s. 11 och 15) utgått från att en generell höjning varken är erforderlig eller lämplig såsom medel att stimulera till ökad kommunal eller enskild investeringsverksamhet. Dock böra de vanliga statsbidragsgrunderna kunna jämkas där så erfordras med hänsyn till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

kan komma att bedrivas. Styrelsen har vid beräkningen av erforderligt anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande tagit hänsyn till det medelsbehov som kan uppkomma till följd av dylik jämkning av statsbidragsgrunderna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i detta sammanhang ifrågasatt, huruvida behov föreligger att inhämta fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva vissa förmånligare bidragsgrunder för förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden i händelse av mera omfattande arbetslöshet (jfr prop. 1944: 264 och 1946: 211, bil. 5). Därvid har styrelsen anfört bl. a.

Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag till arbetsmarknadsstyrelsen rörande investeringsreserven för budgetåret 1950/51 vid anslagsberäkningen utgått ifrån samma grunder som gälla för den normala investeringsverksamheten. Efter den omläggning i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande åtgärder, som skett i samband med införandet av författningsbestämmelser för jordbrukets yttre och inre rationalisering m. in., synas för övrigt de i prop. 1944:264 angivna grunderna för ökat statsbidrag till ifrågavarande arbeten icke i sin helhet tillämpliga. Beträffande bidrag till förbättringsarbeten på skogsbrukets område föreligger däremot icke liknande skäl mot ett tillämpande jämväl under budgetåret 1950/51 av nvssberörda grunder för ökat statsbidrag vid arbetslöshet. Med hänsyn till sålunda inträdda förändrade förhållanden i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande åtgärder samt till vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört beträffande statsbidrag till kommunala och enskilda arbeten i allmänhet, ifrågasättes huruvida behov föreligger av bemyndigande att utlämna statsbidrag under budgetåret 1950/ 51 till förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden enligt andra grunder än de som gälla för den normala bidragsverksamheten. Det ur arbetsmarknadssynpunkt väsentliga syftet med en förhöjning av bidragen, nämligen att arbetena igångsättas mycket snart efter bidragsbeslutet och utföras inom viss icke alltför lång tid samt att arbetena i största möjliga mån förläggas till vinterperioden, synes, liksom ifråga om andra arbeten förutsatts, kunna nås genom beviljande av bidrag från anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för sådana merkostnader, som kunna uppstå genom att arbetet utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte. Genom tillämpande av dessa principer även beträffande arbeten avseende jordbrukets inre rationalisering och skogsvårdsarbeten skulle vinnas största möjliga enhetlighet i fråga om statsbidrag vid ian språktagandet av investeringsreserven.

Departementschefen.

Allmän beredskapsstat fastställdes senast för budgetåret 1946/47. Eu betryggande sysselsättningsberedskap har för därefter följande budgetår ansetts kunna upprätthållas, utan att ett utformat förslag till ny allmän beredskapsstat underställts riksdagen, genom att en särskild finansfullmakt ställts till Kungl. Maj :ts förfogande för utnyttjande av de å allmänna beredskapsstaten för nämnda budgetår uppförda anslagen. Därvid har förutsatts att — därest utvecklingen på arbetsmarknaden skulle giva anledning därtill — förslag till allmän beredskapsstat för det löpande budgetåret på

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

grundval av arbetsmarknadsstyrelsens fortlöpande utredningar om revidering och komplettering av investeringsreserven skulle kunna upprättas och underställas riksdagen. Nu angivna förhållanden och förutsättningar gälla även för budgetåret 1949/50.

Vid upprättande av förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen, särskilt med hänsyn till de betydande förändringar av beredskapsstatens sammansättning och av de däri ingående företagens angelägenhetsgrad som inträffat sedan budgetåret 1946/47, utgått från att en ny allmän beredskapsstat för nästa budgetår kommer att fastställas. Av skäl som av styrelsen anförts torde — även om det nuvarande läget på arbetsmarknaden icke i och för sig påkallar det — förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 böra föreläggas riksdagen för godkännande. Till grund för förslaget har legat den av arbetsmarknadsstyrelsen för samma budgetår uppgjorda investeringsreserven, vilken granskats inom vederbörande departement. Granskningen har icke föranlett några större avvikelser från arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

De allmänna riktlinjer för avvägandet av investeringsreservens omfattning och urvalet av investeringsobjekt, som uppdrogos vid utformningen av beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 (prop. 1946: 211, s. 6—9) ha ansetts alltjämt böra äga giltighet. Det nu föreliggande förslaget till allmän beredskapsstat har sålunda erhållit ungefär samma omfattning som den tidigare investeringsreserven. Förslaget omfattar dels en allmän investeringsreserv, som innesluter arbeten utvalda främst på grund av angelägenhetsgraden, och dels en särskild grovarbetsreserv för mötande av en skärpt arbetslöshetssituation, då behov uppkomma av mindre materialkrävande företag och av sysselsättning för oskolad arbetskraft. Beträffande den närmare omfattningen av dessa investeringsreserver i fråga om antal dagsverken och årsarbetare av olika kategorier hänvisar jag till redogörelsen i det föregående. De ändringar i förhållande till arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv, som av vederbörande departementschefer föreslås i den följande anslagsbehandlingen, föranleda icke några större jämkningar i arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar i angivna hänseenden bortsett från vissa under kapitalbudgeten för telegrafverket föreslagna arbeten (till riks- och landskablar m. in., till telefon- och telegrafstationer samt till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar). Dessa arbeten beräknas enligt telegrafstyrelsen möjliggöra ytterligare sysselsättning inom den allmänna investeringsreserven motsvarande 361 000 dagsverken för industriarbetare, 182 000 dagsverken för yrkesarbetare och 77 000 dagsverken för grovarbetare.

Beträffande avvägningen av anslagsbehovet för de i den allmänna beredskapsstaten ingående företagen eller grupper av företagen har i överensstämmelse med arbetsmarknadsstyrelsens förslag förutsatts, att ett totalt utnyttjande av anslagen i varje särskilt fall kan bliva nödvändigt. I anslutning härtill vill jag emellertid understryka, att den allmänna beredskaps-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

staten med den sammansättning den givits icke är avsedd att realiseras i sin totala omfattning utan inrymmer alternativa sysselsättningsprogram.

Vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit i fråga om statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten i investeringsreserven föranleder ingen erinran från min sida. De nu gällande statsbidragsgrunderna böra sålunda kunna jämkas där så erfordras med hänsyn till de särskilda förhållanden under vilka investeringsverksamheten kan komma att bedrivas.

Såsom bihang (Bihang A) till detta protokoll torde få fogas förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51, upprättat i enlighet med vad jag här förordat och innefattande en specifikation av de förslag om särskilda anslag på staten, vilka tidigare denna dag framlagts av vederbörande föredragande (Bil. 1—17). Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma av 840 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 380 miljoner kronor. Anslagen böra utan riksdagens hörande få utnyttjas blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande bör således krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Maj :t bemyndigas att i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt beslut meddelats, möjliggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden. Bemyndigandet för Kungl. Maj:t att utan riksdagens hörande meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts på beredskapsstaten, torde böra avse samma belopp som för närvarande eller 150 miljoner kronor. Även vid tillämpning av detta bemyndigande torde i det föregående berörda jämkningar i statsbidragsgrunderna få medgivas, därest så visar sig erforderligt.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

dels godkänna det vid detta protokoll fogade förslaget till allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Erik Skiöld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

11 Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[1] Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg. Arbetsmarknadsstyrelsen har i detta avseende i förslaget till allmän investeringsreserv för nästa budgetår upptagit medel för ett sjömätningsfartyg (Bihang B s. 24). Å den för budgetåret 1946/47 godkända allmänna beredskapsstaten upptogs för ifrågavarande ändamål ett anslag å 180 000 kronor. Fartyget beräknas på grund av högre arbets- och materialpriser kosta 275 000 kronor.

Då jag icke har något att erinra mot styrelsens förslag, får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 275 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Fredrik von Scheele. ■

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

13 Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt arbetsdomstolen.

Fattigvård och barnavård m. m.

[1] Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. I proposition till årets riksdag (nr 98) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för nästa budgetår under förevarande rubrik anvisa ett reservationsanslag av 660 000 kronor. Beträffande fördelningen av detta belopp på skilda byggnadsändamål torde få hänvisas till propositionen s. 31—32. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit (Bihang B, s. 41), att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 skola anvisas medel till uppförande av dels ett gymnastikhus och fem personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkesskola och dels ett gymnastikhus och ett personalbostadshus vid Sundbo yrkesskola. Kostnaderna ha beräknats till 473 000 kronor.

Föredraganden. Till en början får jag anmäla, att socialstyrelsen (skr. *%> 1949) hemställt om utredning av frågan, huruvida icke Ljungaskogs yrkesskola bör nedläggas och dess klientel överflyttas till annan ungdomsvårdsskola. Jag anser mig därför i nuvarande läge tills vidare böra avstyrka vidare utbyggnad av skolan.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

I sin skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår hemställde socialstyrelsen om medel för uppförande av personalbostadshus vid ungdomsvårdsskolorna till ett sammanlagt belopp av 1 567 700 kronor. Kungl. Maj :t föreslog emellertid en begränsning av byggnadsprogrammet i denna del till att avse personalbostadshus för en kostnad av tillhopa 569 400 kronor. Ä heredskapsstat böra enligt min mening uppföras medel till återstoden av de av socialstyrelsen i anslagsskrivelsen äskade personalbostäderna (jfr prop. 1950:98, s. 28). Kostnaderna för dessa böra beräknas till (1 567 700— 569 400) 998 300 kronor.

Av de av arbetsmarknadsstyrelsen angivna byggnadsprojekten bör endast gymnastikhuset vid Sundbo här komma i fråga. Styrelsen har, under hänvisning till att vissa medel tidigare anvisats å riksstaten för detta byggnadsföretag, beräknat det under beredskapsstaten härför erforderliga beloppet till 102 000 kronor. Jag får erinra, att riksdagen på framställning av Kungl. Maj:t (prop. 1948: 2, s. 16—20; r. skr. 1948: 53) medgivit omdisposition av bl. a. de för detta hus å riksstaten tidigare anvisade medlen; till följd härav stå numera inga medel till förfogande för ifrågavarande byggnadsarbete. För husets uppförande bör därför i förevarande sammanhang beräknas ett belopp av 186 000 kronor, utgörande de av arbetsmarknadsstyrelsen beräknade totalkostnaderna för detta hus.

De sammanlagda kostnaderna för av mig föreslagna byggnadsarbeten kunna således beräknas till (998 300 + 186 000) 1 184 300 kronor, vilket belopp torde böra avrundas till 1 185 000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. å allmän heredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 185 000 kronor.

C. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

[2] Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att å allmän heredskapsstat för budgetåret 1950/51 till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. skall uppföras ett anslag av 280 000 000 kronor. Rörande den närmare motiveringen för och beräkningen av anslaget torde få hänvisas till styrelsens förslag (Bihans; B s. 79—82).

Föredraganden. De arbetslöshetsarbeten som f. n. bedrivas finansieras från ett å riksstaten uppfört reservationsanslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. Anslaget har beräknats för en arbetslöshet av mycket begränsad omfattning. För budgetåret 1949/50 har anslaget uppförts med 17 000 000 kronor. I proposition den 3 mars 1950 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1950/51 under anslaget anvisa 19 800 000 kronor.

Kungl. Maj:ls proposition nr 126.

15 Den av arbetsmarknadsstyrelsen angivna investeringsreserven är avsedd att utnyttjas vid en mera omfattande arbetslöshetskris. Föreslagna arbeten skola i stort sett finansieras från specificerade anslag. Av olika skäl har emellertid icke befunnits lämpligt att täcka medelsbehovet uteslutande genom anvisande av sådana anslag. I överensstämmelse med det förfarande, som tillämpats vid upprättandet av den allmänna beredskapsstaten för budgetåren 1944/45 och 1946/47, har därför arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit, att å beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 uppföres ett allmänt anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. Rörande den närmare motiveringen för en sådan anordning torde jag få hänvisa till propositionen 1944:281 (s. 55—56) samt arbetsmarknadsstyrelsens nu framlagda förslag.

Från det å beredskapsstaten upptagna allmänna anslaget till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. nr. äro avsedda att bestridas dels kostnader för utvidgning av arbeten, för vilka särskilda anslag anvisats å riksstaten eller å allmän beredskapsstat, dels merkostnader, som direkt orsakats av att ett företag utföres såsom arbetslöshetsarbete, dels kostnader för vissa angivna arbeten, för vilka specificerade anslag icke föreslagits, dels ock utgifter för en särskild grovarbetsreserv omfattande grovarbeten av mindre utpräglad angelägenhet.

Mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar har jag intet att erinra. Då jag därjämte delar styrelsens uppfattning om lämpligheten av att även i den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1950/51 ha tillgång till ett allmänt sysselsättningsanslag, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 280 000 000 kronor.

[3] Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Arbetsmar knadsstgr elsen har föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetaret 1950/51 skall uppföras ett anslag av 17 000 000 kronor under förevarande rubrik (Bihang B s. 82). Anslaget är avsett att, tillsammans med å riksstaten under nämnda budgetår för samma ändamål tillgängliga medel, medgiva styrelsen möjlighet att anskaffa byggnadsmaskiner för sysselsättande av en arbetsstyrka om i medeltal 15 000 man.

Föredraganden. Vid anmälan av propositionen den 3 mars 1950 angående anslag för budgetåret 1950/51 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. in. har t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Andersson, föreslagit, att arbetsmarknadsstyrelsen under nästa budgetår skall äga disponera ett belopp av 500 000 kronor för återanskaffning och nyanskaffning av materiel. Ehuru styrelsen räknat med att ett avsevärt större belopp skulle få disponeras för ändamålet, anser jag mig kunna tillstyrka, att å allmän beiedskapsstat upptages ett anslag med det av styrelsen föreslagna beloppet

16 Kungl. May.ts proposition nr 126.

17 000 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1050/51 uppföra ett anslag av 17 000 000 kronor.

D. Förbättrande av bostadsförhållandena in. in.

[4] Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer i sitt förslag till investeringsreserv, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföras följande anslag, avseende bostadsstyrelsens verksamhetsområde.

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden .. 13 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem.................. 15 000 000

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsbyggande ........................ 25 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet .......... 10 000 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .............. 3 000 000

Angående motiveringen för och beräkningen av anslagen hänvisas till styrelsens förslag (Bihang B s. 49—51).

Föredraganden. I fråga om beräkningen av anslag till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet å riksstaten för budgetåret 1950/51 har chefen för socialdepartementet vid anmälan av 1950 års statsverksproposition förordat, att fr. o. in. nästa budgetår anslag endast skall anvisas i den mån medel erfordras för utbetalning av beviljade belopp. Då reservationen å anslaget vid nästkommande budgetårsskifte torde komma att utgöra ca 75 000 000 kronor och utbetalningarna av beviljade lån under nästa budgetår kunna beräknas komma att uppgå till högst 30 000 000 kronor har behov icke ansetts föreligga av ytterligare anslag för ändamålet under sagda budgetår. Med hänsyn till den förefintliga reservationen torde någon anvisning å beredskapsstat för nästa budgetår av medel för beviljande av tilläggslån icke heller vara erforderlig.

Då jag i övrigt icke har något att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag tillstyrker jag, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51

uppföras följande anslag.

A. Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden . . 13 000 000 Bidrag till inrättande av pensionärshem ................ 15 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 17

B. Å kapitalbudgeten under statens utlåningsf onder:

Lånefonden för bostadsbyggande ........................ 25 000 000

C. Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier .............. 3 000 000

Vad angår anslagen å kapitalbudgeten gör jag senare hemställan. Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen Bidrag till främjande av bostadsbyggande på

landsbygden ............................ 13 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem ...... 15 000 000

F. Folkpensionering m. in.

[5] Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att för detta ändamål å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 skall uppföras ett anslag av 275 000 kronor. Anslaget är avsett såsom bidrag till mindre badanläggningar å landsbygden m. m. Rörande motiveringen för anslaget torde få hänvisas till styrelsens förslag (Bihang B s. 69). Jag tillstyrker styrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 275 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

19 Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

[1] Vägunderhåll och vägbyggnader. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 (Bihang B s. 24—33) behandlat frågan om investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. samt hemställt, att anslag för utförande av de till investeringsreserven hörande arbetena måtte uppföras å allmän beredskapsstat.

Beträffande det av arbetsmarknadsstyrelsen i förevarande sammanhang föreslagna anslaget av 5 000 000 kronor till Byggande av broar bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i en den 25 februari 1950 dagtecknad promemoria framlagt en reviderad beräkning, enligt vilken anslaget i stället bör uppföras med 16 000 000 kronor.

I promemorian anföres följande.

I den till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse till Kungl. arbetsmarknadsstyrelsen den 12 januari 1950 fogade promemorian av den 7 januari 1950 rörande förslag till investeringsplan för byggande av broar budgetåret 1950/51 har vid ingången av budgetåret 1950/51 beräknats en reservation å tidigare anvisade medel av ca 12 miljoner kronor. Med bortseende från broarna vid Hjulsta och Bergnäset och med hänsyn tagen till förnyad uppskattning av medelsåtgången under första halvåret 1950 kan reservationen för de ordinarie brobyggnadsarbetena vid ingången av budgetåret

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1950/51 beräknas uppgå till ca 8 miljoner kronor. Detta belopp beräknas helt tagas i anspråk för fullföljande under budgetåret 1950/51 av före den 1 juli 1950 påbörjade arbeten.

Vidare kunna under budgetåret 1950/51 broar med en beräknad total byggnadskostnad av högst 35 miljoner kronor påbörjas, varav arbeten för ca 25 miljoner kronor skulle kunna utföras under budgetåret 1950/51.

Arbetsomfattningen för broar under budgetåret 1950/51 med bortseende från broarna vid Hjuls ta och Bergnäset kan sålunda uppgå till (8 -f- 25) 33 miljoner kronor.

Under förutsättning att styrelsen för budgetåret 1950/51 erhåller ett broanslag av 10 miljoner kronor finnes för täckande av nyssnämnda arbetsomfattning vid ingången av budgetåret 1950/51 ett belopp av (8 + 10) 18 miljoner kronor.

För viss foreering av arbetena med byggande av broarna vid Hjulsta och Bergnäset, vilken dock icke torde kunna få den omfattning som tidigare avsetts med hänsyn till att arbetena icke kunnat igångsättas förrän i början av år 1950, kan investeringsreserven uppräknas med högst 500 000 kronor för vartdera företaget eller sammanlagt 1 miljon kronor.

Såsom särskild investeringsreserv skulle under dessa förutsättningar sålunda erfordras ett belopp av (33 — 18 -f-1) 16 miljoner kronor.

Departementschefen. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag har jag ej funnit skäl till annan erinran än att det av styrelsen föreslagna anslaget till Barmarksunderhållet bör, i överensstämmelse med motsvarande ordinarie anslag, benämnas Vägunderhållet samt att anslaget till Byggande av broar bör, i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beräkning i förenämnda promemoria, uppföras med 16 000 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

följande anslag, nämligen

Kronor

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är väghållare:

Vägunderhållet ........................... 93 000 000

Nyanläggning av bygdevägar .............. 35 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar............ 8 000 000

Byggande av huvudvägar.................. 72 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar .................................... 34 000 000

Förstärkning och förbättring av vägar...... 50 000 000

Vägbeläggningar ......................... 30 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator .... 50 000 000 Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar...... 7 000 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar .................... 12 000 000

Byggande av broar ...................... 16 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[2] Hamnar och farleder. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 måtte uppföras anslag till Bidrag till handelshamnar och farleder med 9 000 000 kronor samt till Byggande av fiskehamnar med 6 000 000 kronor (Bihang B s. 35—38).

Med biträdande av styrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

[3] Vatten- och avloppsledningar. Med tillstyrkande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 60 och 61) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och

avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 35 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upp föra följande anslag, nämligen

Kronor

Bidrag till handelshamnar och farleder Byggande av fiskehamnar ...........

9 000 000 6 000 000

Ur protokollet: Sven G. Karlson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

23 Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt. Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

T. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Quensel, anmäler härefter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och anför härvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[ 1 ] Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom Nordiska museet. Till detta ändamål har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1946: 211 (s. 49 ff.) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av 745 000 kronor. Kostnaderna för arbetenas utförande ha därvid beräknats till 786 800 kronor, varav i runt tal 42 000 kronor skulle bestridas av medel ur en fond, benämnd nordiska museets nya byggnadsfond. En närmare redogörelse för byggnadsfrågan har lämnats i nämnda proposition, till vilken torde få hänvisas.

I skrivelse den 5 november 1949 har nordiska museets nämnd gjort framställning om anvisande av ett anslag av 275 000 kronor för utförande av isoleringsarbeten inom museibyggnaden vid Lejonslätten, vilka stode i samband med den planerade omläggningen av värme-, vatten- och ventilationssystemet därstädes.

De totala kostnaderna för byggnadsföretaget uppskattas av nämnden till 1 135 000 kronor. Härom har nämnden anfört följande.

Genom konsulterande ingenjören Gunnar Knutsson i William Anderssons konstruktionsbyrå och byrådirektören Åke Tengelin i byggnadsstyrelsen har nu den för flera år sedan uppgjorda äldre kostnadsberäkningen blivit reviderad. Beträffande själva byggnadsarbetena har beräkningen granskats av

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

nämndens ledamot byggmästaren Olle Engkvist, som därefter sammanställt följande tablå:

Diverse bggnadsarbeten

Lanterniner......................................... 48 000

Isolering av d:o med 19 mm isoflex.................... 4 800

Murning av 1-stens högporöst tegel -f puts + stamning . . 2 100

Träullsplattor 10 cm ................................ 4 500

Glasullsmattor 2,5 cm, lagda på golv.................... 5 400

D:o klistrade i tak................................... 7 000

Tak av rabbitz ...................................... 500

Isolering av rör på vind.............................. 5 000

77 300

Diverse och oförutsett 25 procent ..................ca 19 700 97 000

Fönster

Enkla bågar, översyn och komplettering................ 30 000

Ytter- och innerbågar, översyn och komplettering........ 27 000

Nya enkla bågar .................................... 50 000

Målning av fönster .................................. 35 000

142 000

Diverse och oförutsett 25 procent .................. ca 36 000 178 000

Rörledningsarbcten och sanitära installationer enligt beräkning av William Andersson ................................ 760 000

Håltagning och eftcrlagning till d:o .......................... 100 000

Summa kronor 1 135 000.

Elektriska installationer ingå ej i ovanstående arbeten.

Höjningen av kostnaderna gäller i första hand rörledningsarbetena och de sanitära installationerna, vilka tidigare beräknats till 436 800 kronor och nu visa sig uppgå till 760 000 kronor.

Beträffande finansieringen av byggnadsföretaget bär nämnden anfört följande.

I sina anslagsäsltanden för budgetåret 1946/47 erinrade nämnden om den penningsumma, som museet enligt testamentariskt förordnande år 1941 erhållit av makarna Hans och Augusta Wersén, och vilken avsatts till en fond, benämnd nordiska museets nya byggnadsfond. Kapitalbehållningen utgjorde den 31 december 1944 omkring 42 000 kronor, men har nu stigit till omkring 51 000 kronor. Nämnden förklarade i sina äskanden att fonden kunde tagas i bruk för nu ifrågavarande ändamål, men att museet därutöver icke hade några som helst medel för de oundgängligen nödvändiga arbeten det här är fråga om.

Med hänsyn till att arbetena på grund av sin stora omfattning säkerligen icke äro möjliga att utföra på ett år, kan den behövliga summan (1 135 000 — 51 000 =) 1 084 000 kronor lämpligen fördelas på två eller eventuellt tre poster. Det är därvid naturligt att skilja de egentliga rörledningsarbetena och sanitära installationerna från isoleringsarbetena, vilka omfatta dels den för bränsleekonomien särskilt viktiga översynen och kompletteringen av fönstren, dels förbättringen av den synnerligen värmekrävande vindsvåningen. Enligt vad sakkunniga anse, böra de förstnämnda arbetena lämpligen kunna utföras under en sommar, medan isoleringsarbetena kunna pågå även delar av året i övrigt. Det anses lämpligt, att isoleringsarbetena ut-

Kungl. Maj:is proposition nr 126.

föras såsom en första etapp, då endast genom dem full effektivitet kan ernås av det nya värmeledningssystemet.

Det bör påpekas, att utöver nu upptagna kostnader museet även får vidkännas icke obetydliga sådana i samband med den förändring av montrer och andra utställningsanordningar, som blir en följd av de relativt betydande ombyggnaderna. Likaledes komma dessa arbeten att kräva mycken intern arbetskraft under själva byggnadstiden för omflyttning av samlingarna. För dessa utgifter har nämnden emellertid icke ifrågasatt att begära något stöd av allmänna medel.

Byggnadsstyrelsen, som begränsat sitt yttrande till de såsom en första etapp föreslagna isoleringsarbetena, har icke haft någon erinran beträffande dessa arbeten.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 (Bihang B, s. 78) föreslagit, att ett anslag av 1 084 000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål uppföras å allmän beredslcapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Den av nordiska museets nämnd nu framlagda kostnadsberäkningen utvisar en höjning av de totala byggnadslcostnaderna från 786 800 kronor till 1 185 000 kronor. Höjningen hänför sig främst till rörledningsarbeten och sanitära installationer. Kostnadsberäkningen ger mig icke anledning till erinran. För bestridande av kostnaderna stå omkring 51 000 kronor av nordiska museets nya byggnadsfond till förfogande. Då museet icke torde ha möjlighet att av egna medel bestrida återstoden av kostnaderna, 1 084 000 kronor, anser jag att bidrag av statsmedel bör utgå med högst detta belopp. Därest genom arbetenas utförande minskning skulle uppstå i driftkostnaderna vid museet, torde hänsyn härtill böra tagas vid avvägningen av det anslag, som årligen utgår till museets verksamhet. Vid ett utnyttjande av investeringsreserven för tillgodoseende av ifrågavarande byggnadsbehov torde det vara lämpligt att byggnadsföretaget kan utföras i ett sammanhang. I anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens förslag torde därför för ändamålet å allmän beredslcapsstat för nästa budgetår böra uppföras ett anslag av 1 084 000 kronor. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom Nordiska museet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 084 000 kronor.

C. Kyrkliga ändamål.

[2] Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domkapitelshus i Växjö. Till detta ändamål har anslag senast uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 med 120 000 kronor. (Se prop. 1946:211, s. 52 f.). Till förfogande för byggnadsföretagets utförande stå dessutom lcyrkofondsmedel till ett belopp av 91 500 kronor (se prop. 1944: 281, s. 107 ff., där en utförlig redogörelse för byggnadsfrågan lämnas).

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Såväl riksarkivet som domkapitlet i Växjö ha betonat angelägenheten av att ifrågavarande byggnadsföretag snarast kominer till utförande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 43 f.) numera beräknat byggnadskostnaderna till omkring 345 000 kronor och hemställt, att ett anslag av 250 000 kronor måtte för ifrågavarande ändamål uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av domlcapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 250 000 kronor.

I. Folkundervisningen.

[3] Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. I 1950 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, s. 307 ff., har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att under denna rubrik för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 62 f.) uttalat, att för genomförande av styrelsens förslag till investeringsplan i vad det avsåge folkskolebyggnader en ytterligare medelsanvisning av 11 000 000 kronor vore erforderlig. Med hänsyn till de principer, som följts i fråga om anslag till folkskolebyggnader vid fastställande av allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, hade styrelsen emellertid icke föreslagit upptagande av något anslag för ändamålet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. (Jfr prop. 1946: 211, s. 54 f.).

Föredraganden. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen anser jag, att något anslag för ifrågavarande ändamål icke bör uppföras å allmän beredskapsstat. Vid ett utnyttjande av investeringsreserven under nästa budgetår beträffande folkskolebyggnader torde kostnaderna böra bestridas från förslagsanslaget till Folkskolor m. in.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Med hänsyn till den icke obetydliga ökning av belastningen å anslaget, som härvid kan uppkomma, torde vad jag sålunda förordat böra bringas till riksdagens kännedom.

J. Yrkesundervisningen.

[4] Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I 1950 års statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, s. 384 f., har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att under denna rubrik för nästa budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

27 Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 64) uttalat, att för genomförande av styrelsens förslag till investeringsplan i vad det avsåge centrala verkstadsskolor en ytterligare medelsanvisning av 4 000 000 kronor vore erforderlig. Med hänsyn till förutnämnda anslags karaktär av förslagsanslag och då för finansieringen av investeringsreserven samma grunder borde gälla för centrala verkstadsskolor som för folkskolebyggnader, föresloge styrelsen icke något anslag för ändamålet å allmän beredskapsstat.

Föredraganden. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen anser jag, att något anslag för ifrågavarande ändamål icke bör uppföras å allmän beredskapsstat. Vid ett utnyttjande av investeringsreserven under nästa budgetår beträffande byggnader för centrala verkstadsskolor torde kostnaderna böra bestridas från förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor in. m. Med hänsyn till den icke obetydliga ökning av belastningen å anslaget, som härvid kan uppkomma, torde vad jag sålunda förordat böra bringas till riksdagens kännedom.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

29 Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. in.

[1] Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter. För detta ändamål har å riksstaten för budgetåret 1950/51 äskats ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

I sitt nu avgivna förslag till investeringsreserv har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 3 700 000 kronor til! byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter. Beträffande motiveringen för styrelsens framställning torde jag få hänvisa till förslaget (Bihang B s. 65 och 66).

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 3 700 000 kronor.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2] Befrämjande av landsbygdens elektrifiering. Under åberopande av vad arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 76 och 77) anfört rörande frågan om upptagandet å allmän beredskapsstat för nästa budgetår av anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

H. Jordbrukets rationalisering in. in.

[3] Bidrag till jordbrukets rationalisering. Investeringsplanen för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område innefattar dels sådana arbeten, till vilka utgår bidrag av anslag till jordbrukets rationalisering, såsom täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, avloppsförbättringar m. m. samt förbättring av ekonomibyggnader, dels torrläggningsföretag, till vilka bidrag utgår från statens avdikningsanslag.

Med ledning av lantbruksstyrelsens, arbetsmarknadsstyrelsens och egnahemsstyrelsens förslag till investeringsreserver uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anslag till här ifrågavarande arbeten, nämligen å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område med 60 000 000 kronor och till Egnaheinsbildning: Byggande av odlingsvägar med 900 000 kronor samt å kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder till Gödselvårdslånefonden med 10 000 000 kronor och Täckdikningslånefonden med 1 500 000 kronor. Därjämte medgav riksdagen, att lån under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna under budgetåret 1946/47 finge beviljas från Täckdikningslånefonden med högst 4 000 000 kronor utöver av riksdagen medgivet högsta utlåningsbelopp per kalenderår.

I 1950 års statsverksproposition har Kungl. Maj :t för budgetåret 1950/51 äskat till Bidrag till jordbrukets rationalisering ett reservationsanslag av 11 500 000 kronor och till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga dels till Bidrag till jordbrukets rationalisering ett anslag av 15 500 000 kronor dels ock till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag ett anslag av 6 000 000 kronor. Framställningen grundas på ett av lantbruksstyrelsen upprättat förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 för ifrågavarande slag av arbeten. Beträffande beräkningen av anslagsbehovet torde jag få hänvisa till arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 51—54).

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

31 Departementschefen. De arbeten, som ingå i investeringsplanen för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område, äro särskilt lämpade för sysselsättning av arbetslösa. Jag förordar därför att för nästa budgetår medel skola beräknas å allmän beredskapsstat för bidrag till dylika arbeten. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit torde statsbidragen böra utgå enligt samma grunder som gälla för den normala bidragsverksamheten.

Jag biträder styrelsens beräkning av anslagsbehovet och hemställer alltså under denna punkt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till jordbrukets rationalisering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 15 500 000 kronor.

[4] Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Under åberopande av vad jag anfört under nästföregående anslagspunkt hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföres ett anslag av 6 000 000 kronor.

J. Skogsväsendet.

[5] Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. I riksstatsförslaget för budgetåret 1950/51 ha uppförts

1) till Skogsvård m. m.: Statens skogsförbättringsanslag ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor;

2) till Skogsvård m. m.: Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo ett reservationsanslag av 2 200 000 kronor;

3) till Skogsvård m. m.: Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland in. in. ett reservationsanslag av 1 200 000 kronor.

I förhållande till medelsanvisningen för samma ändamål under budgetåret 1949/50 ha nämnda anslag uppräknats med tillhopa 1 200 000 kronor. Uppräkningen har motiverats med, bland annat, att det icke ansetts osannolikt, att man under budgetåret 1950/51 finge möta en vikande sysselsättning inom skogsbruket.

I sitt förslag har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 10 000 000 kronor för ifrågavarande skogsvårdsåtgärder. Styrelsen har därvid förordat, att, liksom å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47, ett gemensamt anslag skall uppföras för ändamålet. Därigenom skulle det nämligen bliva möjligt att få en viss frihet vid val av arbetsobjekt. Vidare har styrelsen föreslagit, att anslaget jämväl skall få tagas i anspråk för förbättringsarbeten på ecklesiastika skogar samt för att anordna vissa kurser i skogsbruk.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Redogörelse för ifrågavarande beredskapsarbeten, vilka planlagts av skogsstyrelsen, har lämnats i arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 55 —57), till vilket jag torde få hänvisa.

Departementschefen. Inom skogsbruket finnas i betydande omfattning arbetsobjekt, som äro lämpade för sysselsättning av arbetslösa. Såsom dylika arbetsobjekt kunna nämnas skogsutdikningar, skogsodlingar, röjningsarbeten, byggande av skogsbilvägar och cykelvägar samt anordnande av betesanläggningar. Vid uppgörande av allmän beredskapsstat för nästkommande budgetår torde därför böra beräknas medel för utlämnande av bidrag till förbättringsarbeten av nyssnämnda slag. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag, att för ändamålet skall avses ett anslag av 10 000 000 kronor, har jag intet att erinra. I enlighet med vad styrelsen ifrågasatt torde från anslaget även få beviljas bidrag till förbättringsarbeten å ecklesiastika skogar samt till anordnande av kurser i skogsbruk.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder in. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 10 000 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Malte Olsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

33 Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

i l] Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande gruvarbeten. I årets statsverksproposition har för budgetåret 1950/51 äskats ett reservationsanslag av 522 000 kronor till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning.

Under åberopande av vad geologiska undersökningen och arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 38 och 39) anfört och föreslagit rörande investeringsplan för och anslag till malmletning och förberedande gruvarbeten (jfr prop. 1946: 211 s. 71) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 500 000 kronor.

D. Sjöfart och handel.

[2] Lotsverket: Säkerlietsanstalter för sjöfarten. Till ifrågavarande ändamål ha i årets statsverksproposition för budgetåret 1950/51 äskats dels under tionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 968 000 kronor, dels ock å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond ett investeringsanslag av 417 000 kronor. I särskild proposition denna dag äskas dessutom till ytterligare utgifter för säkerhetsanstalter för sjöfarten för nästa budgetår 250 000 kronor å kapitalbudgeten och 50 000 kronor å driftbudgeten.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med lotsstyrelsen upprättat förslag till investeringsreserv för lotsverket för budgetåret 1950/51 (Bihang B s. 39 och 40). De olika i reserven ingående företagen framgå av en till arbetsmarknadsstyrelsens förslag fogad tabell (Bihang B bil. 13), till vilken jag torde få hänvisa.

I den föreslagna investeringsreserven ingå tjugofyra företag, vilka uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 (jfr prop. 1946: 211 s. 71 f.) samt tretton andra företag. Den på nästa budgetår belöpande kostnaden för dessa trettiosju företag har beräknats till 3 445 000 kronor. Beträffande de nytillkomna företagen samt kostnaderna för desamma torde jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag angående investeringsreserven för lotsverket för nästa budgetår har jag intet att erinra. Jag tillstyrker därför, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten upptagas anslag å tillhopa 3 445 000 kronor, därav å driftbudgeten 1 513 000 kronor och å kapitalbudgeten 1 932 000 kronor. Beträffande sistnämnda delbelopp ämnar jag göra hemställan under kapitalbudgeten. I detta sammanhang hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 513 000 kronor.

H. Diverse.

[3] Avsättning till fonderna för idrottens och friluftslivets främjande. För dessa ändamål ha i årets statsverksproposition för budgetåret 1950/51 äskats anslag å respektive 4 000 000 kronor och 1 000 000 kronor.

Under hänvisning till vad arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 72—74) anfört och föreslagit beträffandet investeringsplan för och anslag till fritidsanläggningar hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen

Kronor

Avsättning till fonden för idrottens främjande . . 4 000 000 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande 2 500 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

35 Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Höns Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar vid lasarett, anstalter för bildbara sinnesslöa och barnavdelningar vid lasarett m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit (Bihang B s. 64, 66 och 67), att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföras följande anslag, nämligen

Kronor

Bidrag Lill uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar

vid lasarett .............................................. 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara

sinnesslöa ................................................ 900 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett in. m............................................... 500 000

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

a) till Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar vid lasarett ett anslag av 500 000 kronor;

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara sinnes slöa ett anslag av 900 000 kronor;

c) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett in. in. ett anslag av 500 000 kronor.

[2] Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. Till detta ändamål uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 190 000 kronor (prop. 1946: 211 s. 41).

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (XI ht p. 66) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kronor till vissa byggnadsarbeten vid folksanatorierna. Förslaget avser uppförande av ett bostadshus för gift personal vid Hålahults sanatorium samt ett bostadshus för sjuksköterskor vid Österåsens sanatorium.

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att ett anslag av 253 000 kronor till förevarande ändamål uppföres å allmän beredskapsstat för nästa budgetår (Bihang B s. 77 och 78). Förslaget avser dels modernisering och reparation av läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium (95 000 kronor), dels ock uppförande av ett bostadshus för kvinnlig biträdespersonal vid Österåsens sanatorium (158 000 kronor).

Förslag om ändringsarbeten inom läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium har tidigare framförts av överstyrelsen för Konung Oscar H:s jubileumsfond, som i skrivelse den 16 september 1947 anfört.

Det är två önskemål inom läkaravdelningen, som vid en modernisering av sanatoriet böra beaktas, dels behovet av ett särskilt behandlingsrum och dels kravet på att få laboratorium och apotek uppdelade på två skilda lokaler. Alla vid sanatoriet förekommande ingrepp såsom kvävgasbehandling, adherensavbränningar, lungsäckstappningar m. m. måste nu utföras å underläkarexpeditionen, där underläkaren också har sina mottagningar och undersökningar samt utför expeditionsgöromål. Denna lokal är även genomgångsrum mellan röntgen, mörkrum och laboratorium samt dessutom förvaringsrum för centrala apoteksförrådet och för föx-bandsartiklar. Ett särskilt behandlingsrum, där fordringar på renlighet och avskildhet utan olägenhet kunna ställas, är lika ofrånkomligt, som att underläkaren erhåller en egen expedition, där han kan utföra sina uppgifter utan att störas. En lösning av denna fråga kan erhållas genom att den nuvarande underläkarexpeditionen ändras till operationsrum och expeditionen flyttas till hittillsvarande laboratoriet. Laboratorium inredes i den del av badavdelningen, där f. n. kvartslampsbehandlingen är inrymd. I denna lokal, som är ganska rymlig och belägen i närheten av läkaravdelningen, kunna såväl laboratorium som särskilt apoteksrum inredas. F. n. är apoteket delvis inrymt i underläkarexpeditionen och delvis i laboratoriet, där apoteksmedlen uppvägas och tillredas. Ur hygienisk synpunkt måste detta förhållande anses synnerligen otillfredsställande. Inom badavdelningen kunna, trots laboratoriets och apotekets förflyttning till denna, ändock erhållas tillräckliga utrymmen för bad och ljusbehandling.

Departementschefen. Jag anser mig ej kunna tillstyrka arbetsmarknadsstyrelsens förslag i vad avser uppförande av ett bostadshus för kvinnlig bi-

Kungl. Maj:is proposition nr 126.

trädespersonal vid Österåsens sanatorium. Såsom framgår av det förut anförda har Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag bl. a. framlagt förslag om uppförande av ett bostadshus för sjuksköterskor vid nämnda sanatorium. Då avsikten med detta förslag delvis varit, att de nuvarande sjulcsköterskebostäderna inom sanatoriebyggnaden framdeles skulle kunna utnyttjas såsom bostadsrum för kvinnlig biträdespersonal, torde förslag om uppförande av ett särskilt bostadshus för denna personal ej böra framläggas.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om modernisering och reparation av läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium föranleder ingen erinran från min sida.

I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 95 000 kronor.

[3] Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemivårdanstalter, hem för kroniskt sjuka och förlossningsanstalter. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit (Bihang B s. 66—67), att å allmän beredskapsstat för budgetåret

1950/51 uppföras följande anslag, nämligen

Kronor

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus...... 1 000 000

Bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka........ 2 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter . . 1 500 000

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra

a) till Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemivårdanstalter ett anslag av 1 000 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka ett anslag av 2 000 000 kronor;

c) till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter ett anslag av 1 500 000 kronor.

C. Alkoholistvård m. m.

[4] Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. Enligt beslut av 1946 års riksdag uppfördes för ifrågavarande ändamål å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 255 000 kronor. Anslaget avsåg ombyggnad av den s. k. gula flygeln för inredande av personalbostäder (50 000 kronor), uppförande av centraltvättstuga (45 000 kronor),

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

uppförande av 3 personalbostäder (110 000 kronor) samt inredning av gymnastikbyggnadens vind till bostadsrum (50 000 kronor). Närmare redogörelse för arbetsföretagen har lämnats i proposition 1946: 211 (s. 39 och 40).

Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att medel för centraltvättstugan och de tre personalbostadshusen uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår (Bihang B s. 47 och 48). Kostnaderna beräknas till 80 000 resp. 210 000 kronor, eller alltså sammanlagt till 290 000 kronor.

Departementschefen. Mot arbetsmarknadsstyrelsens förslag har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 290 000 kronor.

F. Civilförsvaret.

[5] Branddammar för civilförsvarsbehov. Arbetsmarknadsstyrelsen har förordat, att investeringsplanen för branddammar för budgetåret 1950/51 skall omfatta arbeten för en total kostnad av 6 000 000 kronor (Bihang B s. 70—72). Civilförsvarsstyrelsen hade i anslagsäskandena för nästa budgetär föreslagit, att å riksstaten måtte anslås dels 400 000 kronor för statsbidrag till civilförsvarets branddammar och dels 800 000 kronor för statsbidrag till fredsbranddammar. Dessa anslagsbelopp motsvara anläggningar för tillhopa 2 200 000 kronor. För återstående 3 800 000 kronor skulle erfordras 1 900 000 kronor av statsmedel, om statsbidraget tänkes utgå med 50 procent av kostnaderna. I 1950 års statsverksproposition har intet anslag upptagits till civilförsvarets branddammar, varjämte det av civilförsvarsstyrelsen äskade beloppet till fredsbranddammar minskats med 500 000 kronor till 300 000 kronor. För genomförande av den föreslagna investeringsplanen skulle således å beredskapsstat erfordras (1 900 000 + 400 000 + 500 000) 2 800 000 kronor.

Då särskilt anslag till civilförsvarets branddammar icke upptagits i statsverkspropositionen, synes statsbidrag till dessa eventuellt icke böra utgå frän särskilt anslag å beredskapsstat utan beviljas från det allmänna anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar emellertid ett gemensamt anslag för civilförsvarets branddammar och fredsbranddammar och hemställer, att 2 800 000 kronor måtte uppföras för ändamålet.

Departementschefen. Jag har icke funnit anledning frångå arbetsmarknadsstyrelsens förslag beträffande investeringsplanens omfattning. Med hänsyn till att olika statsbidragsgrunder äro tillämpliga för civilförsvarets branddammar och för fredsbranddammar, anser jag emellertid lämpligast, att medel till dessa ändamål beviljas under skilda anslag. I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar bör till civilförsvarets branddammar

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

avses 400 000 kronor och till fredsbranddammar 2 400 000 kronor. Rörande det sistnämnda beloppet gör jag hemställan under följande punkt. Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsbehov å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 400 000 kronor.

G. Brandväsendet.

[6] Branddammar för fredsbehov. Under åberopande av vad jag under föregående punkt anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 2 400 000 kronor.

[7] Brandstationer. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att investeringsplanen för uppförande av brandstationer för budgetåret 1950/51 skall omfatta 155 statsbidragsberättigade brandstationer, motsvarande en erforderlig kostnad av 930 000 kronor i statsbidrag (Bihang B s. 68 och 69). Härav finnas cirka 305 000 kronor disponibla av förefintliga reservationer å motsvarande anslag å riksstaten, varför 625 000 kronor skulle erfordras å beredskapsstat.

Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 625 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Bertil Cederlund.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

41 Bilaga 8.

Statens fastighetsfonder.

Utdrag av protokollet övep finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om bemyndigande för Kungl. Maj :t att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna överskrida de på staterna för statens fastighetsfonder uppförda posterna till reparations- och underhållskostnader m. in. samt anför därvid följande.

[1] Anslagsposter till reparations- och underhållskostnader m. in. under statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond. Under åberopande av vad arbetsmarknadsstyrelsen (Bihang B s. 48 och 49) anfört rörande anslag till reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar tillhörande statens allmänna fastighetsfond och försvarets fastighetsfond får jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna fastighetsfond resp. försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 upptagna anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader in. m. må överskridas med följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Kronor

Slottsbyggnadernas delfond .................. 700 000

Fångvårdsstyrelsens delfond .................. 90 000

Byggnadsstyrelsens delfond .................. 500 000

Uppsala universitets delfond .................. 180 000

Lunds universitets delfond.................... 100 000

Lotsstyrelsens delfond........................ 85 000

Medicinalstyrelsens delfond .................. 500 000

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Försvarets fastighetsfond:

Kronor

Arméns delfond.............................. 1 000 000

Marinens delfond ............................ 500 000

Flygvapnets delfond ......................... . 100 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Erik Skiöld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

43 Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Byggnadsarbeten vid fångvården. Å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 har i statsverkspropositionen äskats byggnadsanslag för fångvårdsändamål å tillhopa 153 400 kronor. Ytterligare investeringsanslag för fångvårdens räkning å sammanlagt 378 500 kronor, däribland anslag till gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs, komma att äskas i proposition den 17 mars 1950.

Arbetsmarknadsstijrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för nästa budgetår hemställt, att å allmän beredskapsstat för budgetåret uppföras, förutom gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstalten å Skenäs, ytterligare byggnadsföretag, kostnadsberäknade till sammanlagt 3 505 000 kronor (Bihang B s. 40 och 41).

Med biträdande av styrelsens förslag i sistnämnda del får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller

motsvarande ...................... kronor 1 500 000

Fångvårdsanstalt invid Örebro.......... » 1 500 000

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å

Håga ............................ kronor 205 000

Gymnaslikbyggnad vid ungdomsanstalten i

Uppsala ............................ » 100 000

Ggmnastikbgggnad vid ungdomsanstalten i

Nyköping .......................... » 100 000

Gymnastikbyqqnad vid unqdomsanstalten i ' Ystad ............................ » 100 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.'

Ur protokollet: Lars Nordvalt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

45 Bihang 10.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

N är va rande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för försvaret för budgetåret 1950/51 innefattar, såvitt avser försvarets fastighetsfond, en allmän investeringsreserv om sammanlagt 47 193 000 kronor samt en särskild grovarbetsreserv om sammanlagt 67 385 000 kronor.

I det följande anmälas under respektive delfonder de anslag som erfordras för arbeten, hänförliga till den allmänna investeringsreserven. Jag förutsätter att, såsom arbetsmarknadsstyrelsen förordat, de olika anslagen icke skola vara bundna till visst i det följande angivet företag utan efter beslut av Kungl. Maj :t kunna tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst under respektive delfonder.

Vad beträffar de till grovarbetsreserven hänförliga arbetena avses kostnaderna skola bestridas från det å beredskapsstaten under femte huvudtiteln uppförda anslaget till arbetslöshetens bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag i fråga om dessa arbeten har icke givit mig anledning till erinran.

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] Vissa investeringsarbeten för armén. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 upptagit företag till en sammanlagd kostnad av 6 336 000 kronor med följande fördelning å olika byggnadsobjekt (Bihang B s. 21).

46 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Garagebyggnader vid centrala tygförråd .................... 855 000

Ombyggnad av matinrättningar ............................ 2773 000

Ombyggnad av truppförbandssjukhus........................ 1 708 000

Förråds- och garagebyggnader för arméns radarmateriel........ 1 000 000

Summa kronor 6 336 000.

Då arbetsmarknadsstyrelsens förslag icke givit mig anledning till annan erinran än att anslagssumman torde kunna avrundas till 6 300 000 kronor får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 6 300 000 kronor.

Marinens delfond.

[2] Vissa investeringsarbeten för marinen. I sitt förslag till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 har arbetsmarknadsstyrelsen upptagit företag till en sammanlagd kostnad av 1 825 000 kronor med följande

fördelning å olika byggnadsobjekt (Bihang B s. 22).

Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnplikts-

utbildningen ............................................ 500 000

Avlöpningsbädd och kaj anläggningar vid Karlskrona örlogsvarv 660 000

Ombyggnad av matinrättningar ............................ 590 000

Varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan vid Näsby . . 75 000

Summa kronor 1 825 000.

Styrelsens förslag har icke givit mig anledning till annan erinran än att dels det för byggnadsarbeten vid Karlskrona örlogsvarv upptagna beloppet rätteligen bör i sin helhet avse kaj anläggningarna, då å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 uppfört anslag avses skola täcka kostnaderna för avlöpningsbädden, dels ock anslagssumman torde kunna avrundas till 1 800 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 800 000 kronor.

Flygvapnets delfond.

[3] Vissa investeringsarbeten för flygvapnet. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 upptagit företag till en sammanlagd kostnad av 15 472 000 kronor enligt följande sammanställning (Bihang B s. 23).

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 47

Gymnastikbyggnader .................................... 1 140 000

Utökning av tygverkstäder ................................ 640 000

Inomhusskjutbanor vid Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer . . 92 000

Värmepannor och yttre värmeledningar m. in. vid Göta flygflottilj 540 000

Sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna ................................................ 60 000

Flygfäftsarbeten ........................................ 13 000 000

Summa kronor 15 472 000.

Beträffande motiveringen till de sålunda föreslagna företagen ha arbetsmarknadsstyrelsen hänvisat dels till vad därom anförts i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 och dels — i fråga om nytillkomna företag — till följande av vederbörande militära förvaltningar lämnade uppgifter.

Fortifikationsförvaltningen har beträffande behovet av tygverkstäder vid Krigsflygskolan och Västgöta flygflottilj framhållit, att de moderna flygplanstypernas alltmer komplicerade signalutrustning erfordrade utökning av tygverkstädernas utrymmen för signalmateriel. — Beslutet att tillföra Norrbottens flygbaskår en spaningsdivision aktualiserade behoven av utökning av kårens flygverkstad samt av dess drivmedelsanläggning. Flygverkstaden hade för närvarande en 900 kvadratmeter stor monteringshall. Den behövde utvidgas till ca 1 300 kvadratmeter med anledning av det ökade antalet flygplan vid förbandet samt den mängd snöröjningsmateriel, som underhölles och reparerades vid kåren. Vidare behövde envar av motorverkstaden och smedjan ökas med omkring 60 kvadratmeter, signalverkstaden med ca 100 kvadratmeter samt en sprutmålningshall uppföras. Sammanlagda byggnadskostnaden beräknades till 350 000 kronor. — Försvarsstaben har anfört, att i investeringsreserven borde med en sammanlagd kostnad av 13 000 000 kronor intagas sådana arbeten å militära flygfält, som kunna utväljas bland arbeten berörda i flygförvaltningens petita för budgetåret 1949/50 eller bland arbeten, som ingå i förvaltningens 3-årsplan 1947/50.

Mot styrelsens förslag har jag icke något att erinra. Anslagssumman torde emellertid böra avrundas till 15 500 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för flygvapnet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 15 500 000 kronor.

Befästningars delfond.

[4] Vissa befästningsarbeten m. m. I sitt förslag till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 har arbetsmarknadsstyrelsen under förevarande dellond upptagit byggnadsföretag till en kostnad av 23 560 000 kronor enligt följande sammanställning (Bihang B. s. 23).

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Anordnande av vissa fartygstunnlar ........................ 2 700 000

Berghangarer ............................................ 7 800 000

Anordnande av vissa drivmedelsförråd...................... 3 150 000

Vissa ammunitionsförråd .................................. 2 000 000

Anordnande av artilleriammunitions- och torpedförråd........ 245 000

Uppställningsplatser för radarstationer...................... 2 665 000

Befästningar ............................................ 5 000 000

Summa kronor 23 560 000.

Jag biträder styrelsens förslag. Anslagssumman torde emellertid böra avrundas nedåt till 23 500 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t mätte föreslå riksdagen

att till Vissa befästningsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 23 500 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Fredrik von Scheele.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

49 Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Socialdepartementet.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1] Lånefonden för bostadsbyggande. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden m. m. får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till Lånefonden för bostadsbyggande å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 25 000 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

[2] Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. Under åberopande av vad jag denna dag anfört i samband med äskande av anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 till bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden in. in. får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 3 000 000 kronor.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[3] Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler. Arbetsmarknadsstyrelsen har, under motivering som framgår av styrelsens förslag till investeringsreserv (Bihang B s. 67 och 68) föreslagit, att för detta ändamål å beredskapsstaten skall anvisas ett belopp av 3 000 000 kronor. Jag tillstyrker styrelsens förslag och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 3 000 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

51 Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Ko mmunikatioi isdep artementet.

JJtdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

[1] Posthus m. m. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 (Bihang B s. 8 och 9; jfr bil. 1) behandlat frågan om investeringsplan för postverket samt därvid hemställt om upptagande å allmän beredskapsstat av posthus m. m. till ett sammanlagt belopp av 4 700 000 kronor.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens förslag skola i investeringsreserven intagas dels tre byggnadsföretag, nämligen posthus inom Gärdesstaden i Stockholm samt i Uppsala och Arvika, vilka uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 (prop. 1946: 211 s. 89 och 90), och dels fem nya företag, nämligen posthus i Ljusdal, Värnamo, Söderhamn, Nässjö och Boden. Såsom motivering för behovet av de nya posthusbyggnaderna har generalpoststyrelsen anfört i huvudsak följande.

Posthus i Ljusdal. I skrivelse den 31 augusti 1944 lämnade generalpoststyrelsen en utförlig redogörelse för postkontorets i Ljusdal lokalsvårigheter och meddelade, att enda möjligheten att erhålla en rymlig och tidsenlig

52 Kungl. Majrts proposition nr 126.

lokal för postkontoret syntes vara att uppföra ett nytt posthus på lämpligt belägen tomt inom samhället. Ett investeringsanslag av 20 000 kr. för inköp av tomterna n:ris 4 och 5 i lev. Lärkan i Ljusdals köping, vilka befunnits lämpliga för ändamålet, har numera beviljats. Tomterna ha tillträtts den 2 juli 1945. Sedermera har fråga uppstått om marlebyte mellan postverket och Ljusdals köping, men förhandlingarna härom äro ännu icke slutförda. Rörelsen vid postkontoret i Ljusdal ävensom köpingens folkmängd har sedan 1944 avsevärt ökat, och därmed ha lokalsvårigheterna och behovet av större och mera tidsenliga utrymmen för postkontoret blivit än större.

Ritningar till det planerade posthuset ha ännu icke utarbetats och mera definitiva kostnadsberäkningar ha icke verkställts. Enligt företagna preliminära beräkningar, varvid förutsatts, att byggnaden skulle uppföras i tre våningar och förutom postkontorslokal om ca 400 in2 innehålla för uthyrning avsedda utrymmen, skulle posthuset draga en kostnad av 600 000 kr. För budgetåret 1950/51 torde vid sådant förhållande böra räknas med en medelsförbrukning av 300 000 kr.

Posthus i Värnamo. Postkontoret i Värnamo är sedan den 1 oktober 1899 inrymt i en fastighet, vilken år 1919 förvärvades av postverket. Postlokalen, som till en början omfattade en golvyta av 142 in2, utökades år 1935 med ca 65 in2 genom en av den starkt ökade rörelsen framtvingad om- och tillbyggnad av posthuset. Efter det denna lokalutvidgning kom till stånd har rörelsen vid postkontoret liksom ock folkmängden i staden i stort sett företett en fortsatt snabb ökning, och lokalen är sedan flera år tillbaka åter otillräcklig för sitt ändamål. Verkställd undersökning bär visat, att det är ogörligt att genom ytterligare om- och tillbyggnad av fastigheten bereda postkontoret de nödvändiga större utrymmena, och då möjlighet icke finnes att förhyra lämplig och välbelägen postkontorslokal, är det nödvändigt att uppföra ett helt nytt posthus i Värnamo. Tomt för posthuset finnes redan disponibel, i det generalpoststyrelsen år 1947 för ändamålet förvärvat ett markområde av 1 338 nr. Ritningar till det planerade nya posthuset i Värnamo föreligga icke, liksom ej heller annat än preliminära kostnadsberäkningar. Enligt dessa, som verkställts under förutsättningen, att byggnaden skall uppföras i tre våningar och förutom postkontorslokal om ca 800 in2 golvyta inrymma för uthyrning avsedda utrymmen, skulle posthuset draga en kostnad av 1 000 000 kronor. Vid sådant förhållande beräknas ett belopp av 500 000 kr. komma att förbrukas under budgetåret 1950/51.

Posthus i Söderhamn. Postkontoret i Söderhamn är inrymt i fastigheten nr 3 i kvarteret Elefanten i staden. Nämnda fastighet förhyrdes av postverket fr. o. in. den 1 oktober 1934 men förvärvades därefter av postverket med tillträde den 1 juli 1935. Rörelsen vid postkontoret i Söderhamn har i stort sett undergått en stadigt fortskridande ökning, trots att utvecklingen i staden under en längre tid stått stilla eller visat tillbakagång. Den förhållandevis kraftiga uppgången under senare år får tillskrivas det förhållande, att staden tillförts en del industrier samt en flygflottilj, vilket bl. a. medfört, att bebyggelsen skjutit fart och stadsbefolkningen ökat. Byggnadsverksamheten i staden beräknas ock komma att fortsätta flera år framåt i minst samma omfattning som f. n. Den växande posttrafiken har haft till följd, att postkontorets utrymmen blivit allt mer otillräckliga samt att olägenheterna med den mindre ändamålsenliga planlösningen kommit att i hög grad accentueras. Verkställd undersökning har visat, att det icke är möjligt att verkställa sådan ombyggnad av det nuvarande posthuset, att nu behövliga större utrymmen kunna erhållas eller ens att på den postverket tillhöriga tomten efter rivning av det befintliga posthuset uppföra ett posthus, som på längre sikt bleve tillräckligt rymligt. Generalpoststyrelsen har för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

denskull och då förhyrningsmöjligheter saknas konnnit till den uppfattningen, att enda möjligheten att lösa ifrågavarande lokalproblem är att uppföra ett nytt posthus i Söderhamn. Tomt för ändamålet har ännu icke förvärvats, men undersökning rörande möjligheterna att anskaffa lämplig tomt pågår. Ritningar till det planerade posthuset, där postkontoret skulle erhålla lokaler med en total golvyta av ca 600 in3, ha ännu icke upprättats. Kostnaderna för byggnadsföretaget ha preliminärt beräknats till 1 000 000 kr., och medelsförbrukningen under budgetåret 1950/51 till 500 000 kr.

Posthus i Nässjö. Postkontoret i Nässjö är sedan år 1878 inrymt i det samma år uppförda posthuset i staden. Postlokalen är trots två verkställda ombyggnader — den senaste företagen år 1932 — mycket olämpligt disponerad för nuvarande arbetsmängd och personalstyrka och därtill synnerligen otidsenlig. Den under tiden efter den senaste ombyggnaden i samband med stadens tillväxt inträdda ökningen av rörelsen vid postkontoret har också medfört, att de till postkontorets förfogande stående utrymmena sedan flera år tillbaka äro otillräckliga. Det är därför nödvändigt, att postkontoret i Nässjö beredes större och mera tidsenliga utrymmen. Med hänsyn till storleken av de behövliga utrymmena och till behovet av ett större antal överliggningsrum torde förhyrning näppeligen kunna ifrågakomma. En omoch tillbyggnad av nuvarande posthus skulle, enligt vad företagen undersökning visat, icke kunna utföras på sådant sätt, att frågan finge en tillfredsställande lösning. Den enda möjliga utvägen synes därför vara att uppföra ett nytt posthus. Sedan det visat sig omöjligt att åtkomma för det nya posthuset lämpad tomtmark, har generalpoststyrelsen låtit undersöka möjligheten av att genom rivning i etapper av det nu befintliga posthuset kunna utnyttja den av postverket ägda tomten för uppförande av det planerade nya posthuset. Denna väg har konstaterats vara framkomlig, och postkontoret skulle sålunda under byggnadstiden kunna bedriva sin verksamhet utan att förhyrd lokal användes. Ritningar till posthuset ha ännu icke utarbetats, och endast preliminära kostnadsberäkningar föreligga. Enligt dessa skulle byggnadsföretaget draga en kostnad av 1 600 000 kr, och medelsförbrukningen under budgetåret 1950/51 har beräknats till 400 000 kr.

Posthus i Boden. Sedan den 1 oktober 1937 förhyr postverket lokaler för postdirektionen i Övre norra distriktet och postkontoret Boden 1 i telegrafverkets fastighet i Boden. Från telegrafverkets sida har vid upprepade tillfällen framhållits, att stort behov föreligger av utökade lokaler för detta verk. Detta behov kommer enligt uppgift att inom ett fåtal år bliva oavvisligt. En utvidgning av telegraflokalerna kan emellertid icke åstadkommas på annat sätt än att telegrafverket övertager vissa av de utrymmen, som nu disponeras av postdirektionen, samt det utrymme en trappa upp, som användes av den till postkontoret knutna särskilda postgiroavdelningen. Ifrågavarande utrymmen kunna emellertid under inga förhållanden avstås av postverket, som tvärtom har behov av ytterligare utrymmen både för postdirektionens och postkontorets räkning. Enda möjligheten att bereda telegrafverket tillträde till de av postverket nu förhyrda lokalerna och att samtidigt giva postdirektionen och postkontoret de större utrymmen, som redan nu äro nödvändiga, synes vara att postverket uppför ett posthus i Boden. Tomt för ändamålet är redan säkrad. Ritningar till posthuset föreligga ännu icke. Enligt verkställda preliminära kostnadsberäkningar kommer emellertid byggnadsföretaget att draga en kostnad av 1 350 000 kr, och av detta belopp beräknas 500 000 kr bliva förbrukade under budgetåret 1950/51.

Departementschefen. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag föranleder icke någon erinran från min sida. Såsom styrelsen föreslagit böra å allmän be-

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

redskapsstat uppförda belopp till posthus in. m. få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, tagas i anspråk även för forcering av de arbeten å posthus in. in., vilka ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men ej kunna utföras inom ramen för det å riksstaten upptagna anslaget till Posthus m. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Posthus in. in. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 4 700 000 kronor.

Telegrafverket.

[2] Investeringar för telegrafverket. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för nästa budgetår upptagit arbeten om tillhopa 16 225 000 kronor (Bihang B s. 9 och 10; jfr bil. 2).

Enligt förslaget skola å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföras dels anslag till Telefonstationsbyggnader in. in. för 18 telefonstationsbyggnader på olika platser i landet, dels anslag till Förrådsbyggnader m. m. för förrådsbyggnader m. in. i Norrköping, Örebro och Gävle, dels anslag till rundradiosändare för kortvåg i Hörby samt nya rundradiostationer i Stockholm och Östersund och dels ett telegrafverkets dispositionsanslag. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

Kollektivanslagen till Telefonstationsbyggnader in. in. och Förrådsbyggnader m. m. böra få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar tagas i anspråk jämväl för sådana arbeten å telefonstations- och förrådsbyggnader, som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men ej kunna finansieras från motsvarande anslag å riksstaten. Dispositionsanslaget torde få användas för de ändamål, vilka äro avsedda att tillgodoses i den ordning, som gäller för motsvarande anslag å riksstaten.

Då anslag till uppförande av radiohus. redovisas under telegrafverkets fond, bör den av arbetsmarknadsstyrelsen väckta frågan om upptagande å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår av anslag till radiohus i Stockholm och Göteborg med 1 000 000 resp. 1 500 000 kronor (jfr punkten 6 i det följande och Bihang B bil. 14) behandlas under förevarande huvudrubrik. Jag biträder styrelsens förslag att å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår upptages ett anslag av 1 000 000 kronor till uppförande av ett radiohus i Stockholm. Uppförande av anslag till ett radiohus i Göteborg torde böra anstå i avvaktan på ytterligare överväganden rörande denna byggnadsfrågas slutliga lösning.

Jag finner vidare lämpligt, att å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår upptagas anslag för utläggande av industribeställningar å telefonmateriel in. in. Anslagen till Riks- och landskablar, Telefon- och telegrafstationer samt Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar böra upptagas till skillnaden mellan av telegrafstyrelsen i petita hösten 1949 äskade och av mig i 1950 års statsverksproposition (bil. 26

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

p. 8) förordade belopp å riksstaten för nästa budgetår eller med 10 500 000, 13 600 000 resp. 11 000 000 kronor.

Totalt skulle alltså å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår redovisas anslag för telegrafverket om sammanlagt 52 325 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upp-

föra följande anslag, nämligen

Telefonstationsbyggnader m. m.

Kronor

Telef onstationsbyggnader m. m............. 9 205 000

Förrådsbyggnader m. m.

Förrådsbyggnader m. m................... 1 250 000

Telefon- och telegrafanläggningar.

Riks- och landskablar m. m................. 10 500 000

Telefon- och telegrafstationer ................ 13 600 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar .............. 11 000 000

Radioanläggningar för telegrafverket.

Uppförande av ett radiohus i Stockholm ...... 1 000 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ...... 970 000

Ny rundradiostation i Stockholm ............ 2 700 000

Ny rundradiostation i Östersund .......... 1 600 000

Telegrafverkets dispositionsanslag. Telegrafverkets dispositionsanslag .......... 500 000

Statens järnvägar.

[3] Investeringar för statens järnvägar. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsplan för statens järnvägar för budgetåret 1950/51 (Bihang B, s. 10—16; jfr bil. 3) i den allmänna investeringsreserven upptagit företag för en sammanlagd kostnad av 158 921 000 kronor att bestridas av medel å kapitalbudgeten. Därjämte har styrelsen föreslagit, att i den allmänna investeringsreserven redovisas vissa företag, vilka till 5 845 000 kronor skola bestridas av driftmedel och till 151 000 kronor av rörelsemedel. Den föreslagna investeringsreserven i sin helhet omfattar sålunda arbeten om sammanlagt 164 917 000 kronor.

Beträffande disposition av drift- och rörelsemedel för sålunda ifrågasatta ändamål torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t att i förekommande fall meddela beslut.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptagas anslag för kapitalinvesteringar under statens järnvägars fond med av styrelsen angivna belopp. Därjämte bör å beredskapsstaten till försvarsberedskap vid statens järnvägar upptagas ett anslagav 2 300 000 kronor eller skillnaden mellan det av järnvägsstyrelsen i petita hösten 1949 äskade och av mig i 1950 års statsverksproposition (bil. 26, p. 17) förordade anslaget för dessa ändamål å riksstaten för nästa budgetår. Vidare bör grovarbetsreserven utvidgas med försvarsberedskapsarbeten å sammanlagt 10 660 000 kronor, redovisade i särskild skrivelse från arbetsmarknadsstyrelsen den 15 februari 1950. Med hänsyn till skrivelsens natur torde någon närmare redogörelse för innehållet i densamma ej böra lämnas till statsrådsprotokollet. Skrivelsen kommer emellertid att tillhandahållas riksdagens statsutskott för kännedom.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen

Byggnader och anläggningar.

Kronor

Bangårdar ................................ 17 423 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar .. 50 414 000 Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger

—Bergsjö ................................ 700 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda

och Bredåkra—Växjö .................... 8 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 1 000 000

Husbyggnader ............................. 18 318 000

Vägskyddsanläggningar ..................... 200 000

Telefonanläggningar m. m................... 6 246 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift............ 1 000 000

Elektrifiering .............................. 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar . . . 320 000

Anläggningar vid huvudverkstäder............ 3 300 000

Förs var sberedskap.

Försvarsberedskap vid statens järnvägar...... 2 300 000

Rullande materiel.

Rullande materiel .......................... 25 000 000

Biltrafik.

Garagebyggnader m. m....................... 1 500 000

Statens järnvägars dispositionsanslag.

Statens järnvägars dispositionsanslag......... 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. Statens vattenfallsverk.

[4] Kraftstationer m. m. Med biträdande av arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B, s. 17—20; jfr bil. 4) att i den allmänna investeringsreserven för statens vattenfallsverk för nästa budgetår upptagas anslag om sammanlagt 15 500 000 kronor, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen

Kronor

Kraftstation vid Hammarby.................. 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation 700 000

Kraftstation i Norrland...................... 3 000 000

Regleringsarbeten i Ångermanälvens och Ume-

älvens flodområden ...................... 2 000 000

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk...... 3 000 000

Ombyggnad av Säffle kanal.................. 1 500 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag .... 3 300 000

Luftfartsfonden.

[5] Flygfältsbjrggen. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag (Bihang B, s. 34 och 35; jfr bil. 10) upptagit en allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 för flygfältsbyggen om tillhopa 12 500 000 kronor.

Jag godtager styrelsens förslag, dock bör det i den allmänna investeringsreserven upptagna beloppet av 1 000 000 kronor för arbeten å Bulltofta flygplats utgå, enär förhandlingar med Malmö stad rörande en ytterligare utbyggnad av denna flygplats ännu ej slutförts. Å den allmänna beredskapsstaten för nästa budgetår bör alltså anslaget till flygfältsbyggen upptagas med 11 500 000 kronor. I detta sammanhang bör anmärkas, att vissa utredningar pågå rörande utbyggnaden av flygplatsen vid Halmsjön och Bromma flygplats samt att frågan om utbyggnaden av flygplatser i Umeå och Kiruna blir beroende av den inrikes lufttrafikens fortsatta utveckling.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygfältsbyggen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 11 500 000 kronor.

Statens allmänna fastig hetston d.

[6] Statliga byggnadsföretag. Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv förordat, att anslag under statens allmänna fastighetsfond uppföras till vissa av styrelsen angivna byggnadsföretag (Bihang B s. 41 och 42; jfr bil. 14). Jag har i det föregående under punkten 2 föreslagit, att frågan om anslag till radiohus i Stockholm och Göteborg behandlas under statens affärsverksfonder, telegrafverket.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Med biträdande av styrelsens förslag jämväl i övrigt hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppta-

ga följande anslag, nämligen

Kronor

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väg-

institut .................................. 150 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut____ 2 700 000

Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm .................................... 500 000

Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm ................................ 600 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Sven G. Karlson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

59 Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Finansdepartementet.

JJtdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under finansdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvesteringar å allmän heredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. Till förevarande ändamål har i årets statsverksproposition äskats ett belopp av 500 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 (Bihang B s. 42 och 43; jfr bil. 14) föreslagit att å allmän heredskapsstat för nämnda budgetår uppföres ett anslag för ändamålet av 1 350 000 kronor.

Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag. Vid byggnadernas detaljplanering bör självfallet tillses i vad mån medelsbehovet kan begränsas genom besparingsåtgärder. I enlighet med det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. å allmän heredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 350 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Kungl. Majrts proposition nr 126.

61 Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

T. f. chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Quensel, anmäler under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar på allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum. Till detta ändamål har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1946:211 (s. 99) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av 300 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till förenämnda byggnadsföretag, som numera kostnadsberäknats till 364 000 kronor, måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 364 000 kronor.

[2] Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala. Till detta ändamål har riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1946:211 (s. 100 f.) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av 35 000 kronor.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 43—45) föreslagit, att ett anslag av 44 000 kronor till iståndsättande av muren måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 44 000 kronor.

[3] Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala. I 1950 års statsverksproposition (bilagan 28, kapitalbudgeten s. 3 ff.) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Såsom av propositionen framgår är denna medelsanvisning avsedd för vidtagande av förberedande åtgärder för byggnadsföretaget och, därest omständigheterna så medgiva, dess igångsättande. Totalkostnaderna för byggnadsföretaget ha beräknats till 2 225 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 43—45) föreslagit, att ett anslag av (2 225 000 —150 000 —) 2 075 000 kronor för utförande av återstående ax-beten å byggnadsföretaget måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra att anslag av 2 075 000 kronor.

[4] Ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och patologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala. Det större akademiska konsistoriet i Uppsala har, i enlighet med förslag av medicinska fakulteten därstädes, anhållit om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 165 000 kronor till ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och patologiska institutionernas byggnad vid Stockholmsvägen. Anslagsäskandet är grundat på en framställning av professorn G. Löfström, i vilken anförts, bland annat, att ombyggnaden vore erforderlig för att åstadkomma mera ändamålsenliga lokaler för det bakteriologiska arbetet. Kurssalen i tredje våningen skulle inredas till forskningslaboratorier samt en ny kurssal åstadkommas i bottenvåningen genom uppdelning av den där befintliga stora salen.

Kanslern för rikets universitet har tillstyrkt den ifi-ågasatta medelsanvisningen.

Byggnadsstyrelsen, som upprättat ett utredningsförslag till omföx-mälda ombyggnad, vilket legat till grund för medicinska fakultetens förslag, samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

beräknat kostnaderna för ombyggnaden till 165 000 kronor, har uttalat, att styrelsen därvid icke tagit ställning till frågan om angelägenheten av arbetenas utförande i den av fakulteten föreslagna omfattningen, och något sådant ställningstagande hade styrelsen icke heller nu möjlighet till. Ett avvägande av angelägenhetsgraden mellan universitetets olika byggnadsbehov syntes böra prövas från mera allmänna utgångspunkter.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till ombyggnaden måtte uppföras med 165 000 kronor å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Föredraganden. Jag förordar i anslutning till arbetsmarknadsstyrelsens förslag att för ifrågavarande ändamål ett anslag av 165 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ombyggnad av hygienisk-bakteriologiska och patologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 165 000 kronor.

[5] Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 200 000 kronor. En närmare redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats till 725 000 kronor, har lämnats i 1949 års statsverksproposition (bilagan 29, kapitalbudgeten, s. 3 f.). I 1950 års statsverkspröposition (bilagan 28, kapitalbudgeten, s. 5) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till byggnadsarbetena för budgetåret 1950/51 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 43—45) föreslagit, att anslag för utförande av återstående byggnadsarbeten måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår med 300 000 kronor.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag med den ändring att det för ifrågavarande ändamål erforderliga anslaget torde böra bestämmas till ett belopp, motsvarande skillnaden mellan de beräknade kostnaderna och hittills anvisade eller äskade medel, eller 275 000 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 275 000 kronor.

[6] Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Lund. I sitt med skrivelse den 30 juni 1949 framlagda »1948 års förslag till generalplan för utbyggande av Lunds universitet» har byggnadsstyrelsen erinrat, att frågan om utbyggnad av universitetsbiblioteket varit föremål för ingående förbere-

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

dande utredning genom särskild av universitetet tillkallad biblioteksexpert. En naturlig lösning av frågan ansåge byggnadsstyrelsen vara. att ett nytt bokmagasin uppfördes omedelbart norr om och i anslutning till det nuvarande boktornet. Den befintliga huvudbyggnaden och det nya bokmagasinet skulle därvid förbindas genom eu lägre, i två våningar utformad byggnad, inrymmande läsesalar, forskarrum och erforderliga nya expeditionsutrymmen. Genom en på nämnda sätt utformad tillbyggnad skulle erhållas en ur biblioteksteknisk synpunkt tillfredsställande lösning.

Byggnadsstyrelsens utbyggnadsförslag har godkänts av det större akademiska konsistoriet i Lund och kanslern för rikets universitet ävensom av vederbörande byggnadsnämnd.

Riksantikvarieämbetet har påpekat, att inom det område som avsåges för utbyggnaden funnes lämningar av ett av stadens märkligaste medeltida byggnadskomplex, Allhelgonaklostret. Vid överläggningar på platsen hade framhållits, att det vore förenat med mycket stora praktiska svårigheter att lösa universitetets lokalfråga på annat sätt än byggnadsstyrelsen föreslagit. En grävningsundersökning av ruinområdet borde verkställas under ledning av en av ämbetet utsedd fackman, innan ämbetet hade att taga slutlig ställning till byggnadsfrågan. Riksantikvarieämbetets erinringar har byggnadsstyrelsen förklarat sig ha för avsikt att pröva under den fortsatta utredningen rörande utbyggnaden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till utbyggnad av universitetsbiblioteket* måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår med 2 500 000 kronor, motsvarande den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för utbyggnaden.

Föredraganden. Behovet av väsentligt ökade utrymmen för universitetsbiblioteket i Lund gör sig alltmer gällande. Jag tillstyrker därför arbetsmarknadsstyrelsens förslag att uppföra anslag till utbyggnad av biblioteket å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Anslaget torde i enlighet med styrelsens förslag böra uppföras med 2 500 000 kronor. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Lund å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 2 500 000 kronor.

[7] Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet. Till detta ändamål bär riksdagen efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1946:211 (s. 101 f.) å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfört ett anslag av 594 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nu i sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B, s. 43—45) föreslagit, att anslag till utförande av simhallsanläggningen måtte uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Kostnaderna för anläggningen ha numera beräknats till 990 000 kronor.

65 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Föredraganden. Jag biträder arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 990 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

67 Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 och anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

Domänverket.

[1] Avsättning till statens domäners fond. 1 proposition nr 27 till årets riksdag har Kungl. Maj :t föreslagit, att till domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader skall av domänverkets driftöverskott för år 1949, förutom ordinarie avsättning, verkställas en extra avsättning med 12 500 000 kronor. Riksdagen har bifallit förslaget (skr. nr 54).

Vidare har Kungl. Maj :t i proposition nr 2 till årets riksdag hemställt att riksdagen måtte dels till rörelsekapital för domänverket å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1949/50 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor, dels bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att, för att bereda domänverket rörelsekapital, tillhandahålla sagda verk en rörlig kredit av ytterligare 30 000 000 kronor eller tillhopa högst 50 000 000 kronor. Även sistnämnda framställning har bifallits av riksdagen (skr. nr 53).

I sitt förslag till investeringsreserv har arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med domänstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag

68 Iiungl. Maj:ts proposition nr 126.

av 28 000 000 kronor till avsättning till statens domäners fond. Såsom motivering för sin framställning har arbetsmarknadsstyrelsen åberopat innehållet i en redogörelse, som domänstyrelsen lämnat beträffande omfattningen av planlagda arbeten inom domänverkets verksamhetsområde. Investeringsreserven för budgetåret 1950/51 bör enligt denna motsvara de beräknade kostnaderna för domänstyrelsens ordinarie arbetsprogram för år 1950. Detta har angivits omfatta arbeten för en sammanlagd kostnad av 28 000 000. kronor. Av beloppet ha 13 000 000 kronor beräknats för arbeten, för vilka kostnaderna skola bestridas av domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader m. in., samt 15 000 000 kronor för dikesrensningar och husbyggnader, vilka utgifter tillhöra de normala driftkostnaderna. Med hänsyn till anslagsbehovet för domänverkets verksamhet i övrigt kunna, enligt vad styrelsen meddelat, medel ur statens domäners fond icke tagas i anspråk för att genomföra arbetena i investeringsreserven under budgetåret 1950/51. Hela det belopp, som komme att erfordras för ifrågavarande arbeten, skulle därför behöva uppföras å beredskapsstat.

Beträffande redogörelsens innehåll i övrigt torde jag få hänvisa till arbetsmarknadsstyrelsens förenämnda förslag (Bihang B s. 54 och 55).

Departementschefen. Med hänsyn till vad i ärendet anförts förordar jag, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skall uppföras ett belopp av 28 000 000 kronor till avsättning till statens domäners fond. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till statens domäners fond å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 28 000 000 kronor.

[2] Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård. Under åberopande av vad jag anför under punkten 3 hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Öjebyns försöksgård å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 233 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

[3] Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan. I sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B s. 45 och 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan upptaga ett anslag av 2 367 000 kronor. Anslaget skulle fördelas enligt följande sammanställning. (Jfr Bihang B bil. 14.)

Kungl. Majsts proposition nr 126. 69

1. Institutionsbyggnad m. m. vid botanisk-genetiska trädgården 885 000

2. Uppförande av vaktmästarbostad vid husdjursförsöksanstalten 38 000

3. Utbyggnad av husdj ursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfä-

försök vid Bäcklösa.................................... 65 000

4. Ombyggnad av ladugården vid Kungsängen................ 36 000

5. Djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård ................ 233 000

6. Respirationsanläggning vid institutionen för statens husdjurs-

försök .............................................. 100 000

7. Panncentral vid Ultuna .................................. 965 000

8. Utvidgning av vattenverket vid Ultuna .................... 45 000

Summa kronor 2 367 000

Beträffande motiveringen för byggnadsföretagen torde jag få hänvisa i fråga om de företag, som upptagits under 5—8, till årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 29, p. 3) samt i fråga om de övriga arbetena till proposition 1946: 211 (s. 103 och 104).

Departementschefen. Jag tillstyrker, att medel å beredskapsstat skola upptagas till samtliga de byggnadsföretag, som arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit, med undantag för respirationsanläggningen vid institutionen för statens husdjursförsök. Jag har icke något att erinra mot styrelsens beräkning av medelsbehovet. Anslag till uppförande av djurstallar m. m. vid Öjebyns försöksgård torde dock lämpligen böra upptagas under Statens affärsverksfonder: Domänverket. På grund härav synes förevarande anslag böra uppföras med 2 034 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 2 034 000 kronor.

[4] Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut. I sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B s. 45 och 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 245 000 kronor till följande byggnadsarbeten vid institutet.

Uppförande av lärarbostad .................................. 47 000

Lagerkällare .............................................. 78 000

Växthusanläggning .......................................... 120 000

Summa kronor 245 000

Närmare redogörelser för ifrågavarande arbeten ha lämnats i proposition 1944: 281 (s. 131—134), till vilken jag torde få hänvisa.

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejerioch trädgårdsinstitut å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 245 000 kronor.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

[5] Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. I sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B s. 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att under förevarande rubrik å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 1 300 000 kronor. Av beloppet ha 600 000 kronor avsetts till institutionsbyggnad för avdelningen för födoämneshygien och 700 000 kronor för om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken.

Redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbeten har lämnats i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 29, p. 5), till vilken jag torde få hänvisa.

I detta sammanhang torde jag vidare få anmäla ett förslag angående anordnande av studentkårs- och restauranglokaler vid veterinärhögskolan, som byggnadsstyrelsen efter utredning, i samråd med djurgårdsnämnden och styrelsen för högskolan, avgivit den 30 december 1949. Vid byggnadsstyrelsens skrivelse ha fogats skisser och situationsplaner över lokalernas förläggning. Av innehållet i skrivelsen torde bär få återgivas följande.

Byggnadsstyrelsen behandlar tre alternativ enligt vilka ifrågavarande lokaler kunna utföras. Enligt det första alternativet skola lokalerna ordnas i en nybyggnad för ändamålet inom högskolans område. Det andra alternativet innebär, att en byggnad skall uppföras å det s. k. Hjortberget. Enligt det tredje alternativet slutligen skola lokalerna inrymmas inom högskolans nuvarande byggnader.

I fråga om omfattningen av de erforderliga utrymmena har byggnadsstyrelsen gjort jämförelser med motsvarande lokaler för studentkåren vid lantbrukshögskolan samt samrått med veterinärhögskolans styrelse och representanter för studentkåren. Därvid har framkommit, att studentkårs- och restauranglokalerna böra omfatta en restaurang med ca 125 platser jämte tillhörande köksutrymmen. Man räknar med, att servering skall ske i tre omgångar, varigenom sammanlagt omkring 350 personer kunna utspisas. Därutöver bör finnas en mindre matsal om 15—20 platser för hovslagarelever m. fl. Vidare planeras en större samlingssal, expeditionslokaler för kårens verksamhet, biblioteksutrymmen samt slutligen vissa klubbrum, bastu m. fl. utrymmen av sådan art, att de kunna förläggas i en souterrängvåning. Enligt uppgjord situationsplan visar det sig möjligt att förlägga lokalerna inom högskolans område, utan att man därigenom hindrar utbyggande av de institutionsbyggnader, som äro belägna i närheten. Icke heller behöver för framtida institutionsändamål värdefull mark tagas i anspråk eller intrång göras i det obebyggda området utmed Brunnsviken. Kostnadsberäkningen utvisar att för byggnadens uppförande vid nuvarande prisläge kommer att erfordras ett belopp av ca 675 000 kronor. Härvid räknar byggnadsstyrelsen med att uppvärmningen skall ske genom anslutning till högskolans panncentral.

Enligt det andra alternativet skall en byggnad med i huvudsak samma utförande förläggas till det s. k. Hjortberget utmed Ugglevägen strax invid Roslagsvägen.

Då nybyggnaden icke kan anslutas till högskolans värmecentral ställa sig såväl anläggningskostnaden som de årliga driftskostnaderna högre än vid en förläggning inom högskolans område. De fördelar, som vinnas med kårhusets uppförande i direkt anslutning till högskolans byggnader, äro enligt byggnadsstyrelsens mening av den art, att en förläggning till Hjortberget icke bör komma i fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

71 Kostnaden för genomförandet av det tredje alternativet uppskattar byggnadsstyrelsen till ca 325 000 kronor. En förutsättning för en lösning enligt del tredje alternativet är, att vissa tjänstebostäder, som för närvarande upplåtits huvudsakligen åt lärare vid högskolan, successivt skola tagas i anspråk. Byggnadsstyrelsen framhåller, att den nuvarande ordningen i fråga om tjänstebostäder vid veterinärhögskolan icke har någon motsvarighet vid andra högskolor.

Byggnadsstyrelsen redogör i detta sammanhang för innehållet i en skrivelse av högskolestyrelsen vilken jämte yttranden från högskolans lärarkollegium och veterinärmedicinska föreningen överlämnats till byggnadsstyrelsen. Enligt högskolestyrelsens uppfattning kan det synnerligen trängande behovet av kår- och restauranglokaler för högskolans studenter och personal inom den närmaste framtiden endast tillgodoses genom att en nybyggnad uppföres. Därvid förordar högskolestyrelsen det alternativ, som avser förläggning av en sådan nybyggnad inom högskolans område. Lärarkollegiet har i sitt yttrande framhållit, att utöver de i förslaget angivna utrymmena torde behövas en särskild mindre matsal för lärare med plats för 15—20 personer. Vidare ansluter sig kollegiet till en av veterinärmedicinska föreningen framställd begäran om utökning av personalbostäderna med ytterligare minst ett rum.

Byggnadsstyrelsen anser sig — med hänsyn till den avsevärda kostnadsskillnaden mellan de båda alternativ, vilka närmast komma i fråga — böra förorda det alternativ som innebär att utrymmen inom befintliga byggnader skola utnyttjas. De lokaler, vilka därmed torde kunna utvinnas, måste enligt styrelsens förmenande anses bliva tillfredsställande. I motsats till veterinärmedicinska föreningen finner styrelsen, att kökslokalerna skulle bliva fullt godtagbara. Planen för deras anordnande har utarbetats i samråd med särskilda experter. Tydligt är emellertid, vilket även understrukits av föreningen, att tidpunkten för förslagets genomförande under nuvarande förhållanden på hyresmarknaden kan bliva ganska oviss. Det torde nämligen erbjuda svårigheter att anskaffa nya bostäder för de befattningshavare, vilkas tjänstebostäder skola tagas i anspråk.

Beträffande de önskemål, som lärarkollegiet framfört i fråga om en eventuell nybyggnad inom högskolans område, anför byggnadsstyrelsen, att det vid det fortsatta ritningsarbetet icke torde visa sig uteslutet att inom ramen för den beräknade kostnaden göra vissa modifikationer. Styrelsen ifrågasätter emellertid för sin del nödvändigheten av att matsalar anordnas för tre olika kategorier av personal eller elever.

I anledning av vad veterinärmedicinska föreningen uttalat angående personalbostäderna hänvisar byggnadsstyrelsen till, att man vid statliga anläggningar numera icke anser sig böra inrymma andra bostäder än dem som oundgängligen erfordras med hänsyn till driften vid institutionerna.

Departementschefen. Vid behandlingen av anslagsanvisningen å kapitalbudgeten för budgetåret 1950/51 framhöll jag beträffande byggnadsarbeten för institutionerna för fysiologi, farmakologi och födoämneshygien att dessa utan större olägenhet kunde utföras i två olika etapper. Av det för ändamålet begärda anslaget, 1 700 000 kronor, hade ursprungligen 1 200 000 kronor avsetts för avdelningarna för fysiologi och farmakologi. Sistnämnda belopp ansågs emellertid efter modifikationer i byggnadsplanerna kunna nedbringas till 1 100 000 kronor. Med hänsyn till det anförda torde byggnadsarbetena för institutionen för födoämneshygien icke behöva draga en större kostnad än

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

500 000 kronor. Jag vill sålunda tillstyrka, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skall upptagas ett anslag av 500 000 kronor till en institutionsbyggnad för avdelningen för födoämneshygien. Det belopp å 700 000 kronor, som arbetsmarknadsstyrelsen beräknat för om- och tillbyggnad av ldrurgiska kliniken, synes böra godtagas. Jag förordar att även detta belopp skall uppföras å nyssnämnda stat.

Vad slutligen angår byggnadsstyrelsens utredning beträffande anordnande av studentkårs- och restauranglokaler vid veterinärhögskolan, synas dessa arbeten vara av minst lika stor angelägenhetsgrad som de av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna byggnadsföretagen. Enligt min uppfattning är det lämpligast, att lokalerna inrymmas i en nybyggnad inom högskolans område. Byggnadsstyrelsen har uppskattat kostnaderna härför till omkring 675 000 kronor och jag anser mig kunna godtaga styrelsens beräkning. Jag förordar sålunda, att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår skall för ändamålet upptagas ett belopp av 675 000 kronor.

Vid bifall till vad jag föreslagit bör förevarande anslag uppföras med (500 000 + 700 000 + 675 000 =) 1 875 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 875 000 kronor.

[6] Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt. I sitt förslag har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 upptaga ett anslag av 182 000 kronor till en utvidgning av flygelbyggnaden vid anstalten med en våning m. m.

Beträffande motiveringen för ifrågavarande byggnadsarbete torde jag få hänvisa till 1947 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil. 30, p. 4) samt arbetsmarknadsstyrelsens förslag (Bihang B s. 45 och 46).

Under åberopande av vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 182 000 kronor.

[7] Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. 1 sitt förslag till investeringsreserv (Bihang B s. 46) har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 till förevarande ändamål upptaga ett anslag av 560 000 kronor. Härav har 525 000 kronor avsetts för en tillbyggnad för biblioteket vid skogshögskolan och 35 000 kronor för ett garage vid skogsforskningsinstitutet.

73 Kungl. May.ts proposition nr 126.

Redogörelse för nämnda arbeten har lämnats i årets statsverkproposition (kapitalbudgeten, bil. 29, p. 6), till vilken jag torde få hänvisa.

I enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid skog shög skolan å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 560 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Malte Olsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

75 Bilaga 16.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning. Under hänvisning till vad arbetsmarknadsstgrelsen (Bihang B s. 46 och 47; jfr prop. 1946: 211 s. 113) anfört och föreslagit rörande ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

[2] Byggnadsarbeten vid statens provningsanstalt. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit att å allmän beredskapsstat för nästa budgetår måtte upptagas ett anslag av 960 000 kronor till nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen vid statens provningsanstalt och ett anslag av 2 575 000 kronor till nybyggnad för laboratorium för anstaltens byggnadstekniska avdelning (Bihang B s. 46 och 47; jfr prop. 1946:211 s. 113 och 114). Totalkostnaden för den förstnämnda nybyggnaden har nu uppförts med 1 460 000 kronor. Den sistnämnda nybyggnaden har upptagits med den kostnad, som av byggnadsstyrelsen beräknats för byggnadens utförande i överensstäm-

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

melse med en av styrelsen numera upprättad plan för utbyggande av provningsanstalten.

Jag tillstyrker att anslag för nu ifrågavarande nybyggnader uppföras å allmän beredskapsstat för nästa budgetår. Med de nu aktuella byggnadsplanerna kunna, enligt vad jag inhämtat, totalkostnaderna för nybyggnaden för elektriskt-fysikaliska avdelningen uppskattats till 950 000 kronor. Jag tillstyrker därför, att anslaget för nästa budgetår till denna nybyggnad upptages med detta belopp. Anslaget till nybyggnad för byggnadstekniska avdelningen synes böra uppföras med det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna beloppet. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen

Kronor

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt ................ 950 000

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska

avdelningen vid statens provningsanstalt...... 2 575 000

[3] Nybyggnad vid Ingenjörs vetenskapsakademiens försöksstation. Arbetsmarknadsstyrelsen har föreslagit, att till nybyggnad vid Ingenj örsvetenskapsakademiens försöksstation måtte å allmän beredskapsstat för nästa budgetår upptagas ett anslag av 1 550 000 kronor (Bihang B s. 46 och 47; jfr prop. 1946:211 s. 114 och 115). Byggnaden utgör den andra av två byggnader vid försöksstationen. Jag tillstyrker arbetsmarknadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad vid Ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 550 000 kronor.

[4] Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I överensstämmelse med vad jag förut denna dag anfört vid anmälan av motsvarande anslag å driftbudgeten hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Säkerhetsanstalter för sjöfarten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 1 932 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

77 Bilaga 17.

Kapitalinvesteringar.

Inri liesdepartementet.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

Statens allmänna fastighetsfond.

[1] Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. Med biträdande av vad arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit (Bihang B s. 47 och 48), rörande anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra ett anslag av 588 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla.

Ur protokollet: Bertil Cederlund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

79 Bihang A.

Förslag

till

allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Driftbudgeten.

Kapitalbudgeten.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Specifikation till driftbudgeten.

IV. Försvarsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

81 V. Socialdepartementet.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

VI. Kommunikationsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

83 VIII. Ecklesiastikdepartementet.

84 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

IX. Jordbruksdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

85 X. Handelsdepartementet.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

XI. Inrikesdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

87 Specifikation till Kapitalbudgeten.

I. Statens affärsverksfonder.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

89 II. Luftfartsfonden.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr i 26.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

IV. Försvarets fonder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

93 V. Statens utlåningsfonder.

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

VI. Fonden för låneunderstöd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1 Bihang B.

Förslag

till

investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

Utarbetat av

ARBETSMARKNADSSTYRELSEN.

1. Inledning.

Sedan budgetåret 1944/45 ha årligen framlagts förslag till investeringsreserver, avsedda att utgöra en sysselsättningsberedskap till motverkande av arbetslöshet. Förslagen ha dock ansetts icke behöva i sin helhet bliva föremål för behandling av statsmakterna varje år. Senast har sådant förslag behandlats av 1946 års riksdag. Arbetsmarknadskommissionen överlämnade då till Kungl. Maj :t ett förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27 och 28) omfattande statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsområden med undantag för verksamhetsområden som omfattades av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen samt dåvarande egnahemsstyrelsen och statens byggnadslånebyrå. Sistnämnda fyra myndigheter framlade därjämte envar för sitt verksamhetsområde motsvarande förslag.

På grundval av dessa förslag framlade Kungl. Maj :t i propositionen nr 211 till 1946 års riksdag förslag om anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Riksdagen fastställde med anledning därav (skrivelserna nr 213, 306, 311—314, 319, 320, 348 och 470) allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Å beredskapsstaten upptogos anslag å driftbudgeten om sammanlagt 676 miljoner kronor och anslag å kapitalbudgeten om sammanlagt 374 miljoner kronor. Den med beredskapsstaten avsedda sysselsättningsreserven beräknades omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken motsvarande ca 170 000 årsarbetare. För utförande av arbetena i hela det med anslaget å allmän beredskapsstat avsedda sysselsättningsprogrammet, vilket icke upplagts med tanke på att det skulle kunna realiseras i sin totala omfattning utan inrymde alternativa sysselsättningsprogram, uppfördes anslag såväl till arbeten i en allmän investeringsreserv som till arbeten i en särskild grovarbetsreserv. I den allmänna investeringsreserven — vilken regelmässigt skulle givas en storlek motsvarande ungefär vad som för visst förvaltnings- eller verksamhetsområde motsvarade två års normal investering

— intogos arbeten, som utvalts främst på grund av sin angelägenhetsgrad, varigenom ett ianspråktagande av den allmänna investeringsreserven i princip endast skulle innebära ett relativt obetydligt tidigare läggande av normala, angelägna investeringar. I den särskilda grovarbetsreserven intogos

— för mötande av en skärpt ax-betslöshetssituation med ansträngt försörjningsläge —■ arbeten, som visserligen voro av något lägre angelägenhetsgrad än arbetena i den allmänna investeringsreserven men som särskilt

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

väl lämpade sig för sysselsättning av icke yrkesvan arbetskraft och som därtill voro mindre materielkrävande. Investeringsreserven gavs därigenom en så allsidig sammansättning som möjligt i syfte att möjliggöra en differentiering av sysselsättningsprogrammet alltefter arbetslöshetens omfattning och lokalisering samt med hänsyn till tillgången på yrkesarbetare och materiel.

Efter fastställandet av den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 har läget på arbetsmarknaden icke föranlett framläggande av förslag till ny allmän beredskapsstat. Till följd härav har riksdagen efter Kungl. Maj:ts förslag därom bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetären 1947/48, 1948/49 samt 1949/50, därest arbetsmarknadsläget så skulle päfordra, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, till vilka anslag uppförts å den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. Det har därvid förutsatts, att, därest utvecklingen på arbetsmarknaden därtill skulle giva anledning, Kungl. Maj :t skulle upprätta och underställa riksdagen förslag till allmän beredskapsstat grundat på av arbetsmarknadskommissionen och arbetsmarknadsstyrelsen för resp. budgetår framlagda utredningar om revidering och komplettering av investeringsreserven.

I fråga om planläggningsverksamheten för åtgärder i syfte att motverka arbetslöshet åligger det arbetsmarknadsstyrelsen bl. a.

att årligen upprätta och till Kungl. Maj:t ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt;

att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder, som må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten intagna i eller avsedda att intagas i investeringsreserven skall komma till stånd; samt

att föra ett centralt register över tillgängliga investeringsobjekt.

Dä arbetsmarknadsstyrelsen sålunda har att nu upprätta förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51, får styrelsen inledningsvis anföra följande.

Den begränsning av investeringsverksamheten, som befunnits nödvändig till följd av läget på material- och arbetsmarknaden eller till följd av penningpolitiska skäl, har medfört, att av riksdagen eller av kommunala myndigheter till investeringsändamål anvisade medel av betydande omfattning icke kunnat tagas i anspråk. Den härigenom uppkomna tidsförskjutningen för det ordinarie investeringsprogrammet har i sin tur medfört, att en avsevärd mängd sysselsättningsobjekt äro tillgängliga vid uppkommande arbetslöshet, vilka objekt dessutom fylla mycket höga anspråk ur angelägenhetssynpunkt.

I en i alla detaljer upprättad investeringsplan för budgetåret 1950/51 skulle ett vart av dessa företag i det ordinarie arbetsprogrammet vara angivet till storlek, belägenhet etc. Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid icke funnit erforderligt att tills vidare företaga en fullständig inventering för detta ändamål, vilken dessutom på grund av de skäl, som medfört att i de senaste årens statsverkspropositioner till vissa grupper av investeringsobjekt äskats kollektiva anslag i stället för anslag til! de särskilda objekten inom en grupp vart för sig, icke skulle leda till önskvärd fullständighet. I föreliggande förslag till investeringsreserv för nästa budgetår har därför möjligheten att utnyttja dessa tidsförskjutna ordinarie arbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte i förekommande fall endast angivits efter summariskt bedömande.

De företag i investeringsplanen för nästa budgetår, som avsetts komma till utförande med anlitande av reservationer å ordinarie anslag, äro ju prin-

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

cipiellt av högre angelägenhetsgrad än företag i investeringsreserven. Detta förhållande medför emellertid icke i och för sig att de förstnämnda företagen skola ha kommit till utförande innan investeringsreserven tillgripes i arbetslöshetsbekämpande syfte. Sådana faktorer som materialbrist samt den friställda arbetskraftens yrkeskvalifikationer, ålder, bosättningsort in. m. kunna nämligen utgöra skäl för att reservföretag komma till utförande före ordinarie arbeten. Förekomsten av de nämnda reservationerna medför alltså icke att en investeringsreserv icke skulle behöva tillgripas för att bereda sysselsättning för friställd arbetskraft.

Vid sina utredningar rörande en investeringsreserv för budgetåret 1950/ 51 har arbetsmarknadsstyrelsen från vederbörande förvaltningar infordrat uppgifter beträffande inträdda förändringar i den av arbetsmarknadsstyrelsen för innevarande budgetår föreslagna investeringsreserven — vilken är att anse som en revidering och komplettering av investeringsreserven för budgetåret 1946/47 — samt uppgifter beträffande sådana i investeringsreserven hittills icke intagna företag, som förvaltningarna anse böra intagas i investeringsreserven för nästa budgetår. Med de verkställda utredningarna har styrelsen åsyftat att få fram en reserv av ur allmän samhällelig synpunkt angelägna statliga, statsunderstödda och kommunala byggnadsoch anläggningsarbeten, som dels kunna i händelse av arbetslöshet påbörjas eller helt utföras under nästa budgetår, dels äro lämpade för sysselsättning av arbetslösa och erbjuda möjligheter till en anpassning av sysselsättningspolitiken efter skilda arbetsmarknadssituationer och försörjningslägen.

Det har vid utredningarna visat sig, att efter fastställandet av beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 ett högst betydande antal företag, till vilka anslag uppfördes å beredskapsstaten, numera överförts till det ordinarie arbetsprogrammet eller av annan anledning avförts från investeringsreserven samt att icke obetydliga förändringar inträffat i avseende å såväl kostnad som angelägenhetsgrad för i investeringsreserven alltjämt kvarstående företag. Därjämte har det visat sig, att de till intagande i investeringsreserven för nästa budgetår nyanmälda företagen på grund av ändrade förhållanden i stor omfattning angivits vara av högre angelägenhetsgrad än de från investeringsreserven för budgetåret 1946/47 kvarstående företagen. Härtill kommer att vissa förändringar företagits i fråga om rilcsstatens anslagsteknik, varigenom den ursprungligen avsedda överensstämmelsen härutinnan mellan riksstaten och den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/ 47 nu icke längre förefinnes. På grund av dessa skäl har arbetsmarknadsstyrelsen bedrivit det fortsatta arbetet med upprättande av förslag till investeringsreserv för nästa budgetår under den förutsättningen, att ny allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 kommer att fastställas av 1950 års riksdag.

Vissa allmänna synpunkter på omfattningen och sammansättningen av en investeringsreserv ha angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 8—15), vilket såsom bihang B fogats till propositionen 1946: 211. Dessa synpunkter äga alltjämt giltighet och ha — jämte synpunkten att investeringsreserven för nästa budgetår bör givas huvudsakligen samma omfattning som den för innevarande budgetår föreslagna reserven — varit normerande vid arbetsmarknadsstyrelsens upprättande av nu föreliggande förslag.

Primärmaterialet för förslaget har utgjorts av dels urvalsmaterialet för förslaget för innevarande budgetår, dels det ytterligare material, som införskaffats sedan sistnämnda förslag uppgjordes.

Omfattningen och arten av det efter viss utsortering av ovannämnda pri-

7 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 126

märmaterial återstående urvalsmaterialet för det föreliggande förslaget framgår av följande sammanställning. I sammanställningen angivas antalet registrerade investeringsobjekt och objektens beräknade sammanlagda totalkostnad (återstående kostnad) för två olika slag av objekt, nämligen dels till sådana objekt rörande vilka vederbörande förvaltningar till arbetsmarknadsstyrelsen lämnat endast sammanfattade uppgifter, dels ock — under »Övriga investeringsobjekt» — sådana objekt, vilka vart för sig registrerats i arbetsmarknadsstyrelsens centrala register över investeringsobjekt. Den förra gruppen innehåller i regel ett större antal smärre företag, vilka icke ansetts behöva registreras vart för sig.

Den sammanlagda totalkostnaden (återstående kostnaden) för de företag, som utgöra urvalsmaterial för förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår, har sålunda beräknats till ca 4 500 miljoner kronor.

Beträffande behovet av de företag, som föreslås till intagande i investeringsreserven, hänvisar arbetsmarknadsstyrelsen i det följande till de motiveringar, som lämnats i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27 och bihang B till prop. 1946: 211), i av Kungl. Maj :t avgivna propositioner, i sakkunnigbetänkanden eller som lämnas i till föreliggande förslag fogade stencilerade bilagor A—D.1 2

Till planering av arbeten, intagna i eller avsedda att intagas i investeringsreserven, äro anslag uppförda på riksstat. De i 1948 års statsverksproposition, bil. 2, s. 10—11, vid behandlingen av frågan om behovet av anslag till planering av allmänna arbeten under budgetåret 1948/49 återgivna synpunkterna på planeringsarbetet synas böra vara normerande även under nästa budgetår. Sedan arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med vederbörande planerande myndigheter utifrån dessa synpunkter företagit en utredning rörande medelsbehovet för planeringsverksamheten under budgetåret 1950/ 51, har i 1950 års statsverksproposition anslag till planering av allmänna arbeten upptagits med endast formella belopp, enär förefintliga reservationer å ifrågavarande anslag bedömts vara tillräckliga.

1 Sådana investeringar som vägunderhåll, vägbeläggningar o. d. ha här medräknats endast såsom ett objekt vardera, ehuru de representera ett stort antal objekt, ofta vart och ett av liten omfattning.

2 Här uteslutna.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

2. Investeringsreservens finansiering.

De till intagande i den allmänna investeringsreserven eller den särskilda grovarbetsreserven föreslagna arbetena äro dels statliga, dels ock kommunala eller enskilda. I avseende å storleken av erforderliga statsmedel intaga de statliga arbetena främsta rummet, ehuru även genomförandet av det föreslagna sysselsättningsprogrammet i övrigt förutsätter stora insatser av statsmedel. De kommunala och enskilda arbetena utgöras dels av sådana investeringsobjekt, till vilka normalt pläga utgå bidrag av statsmedel från särskilda för ändamålet på riksstaten uppförda anslag, dels ock av sådana företag, som normalt finansieras helt med kommunala eller enskilda medel men till vilka skulle kunna beviljas statsbidrag från det föreslagna anslaget å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. i de fall, då företagen komma till utförande såsom beredskapsarbeten.

För finansieringen av till intagande i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 föreslagna företag, som helt eller delvis äro avsedda att bekostas av statsmedel, hemställer arbetsmarknadsstyrelsen i det följande, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att anvisa anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 avsedda för finansiering av arbeten, som utöver de ordinarie investeringsprogrammen böra igångsättas vid en försämring av läget på arbetsmarknaden. Styrelsen har vid sina heinställanden om förslag till anslag å allmän beredskapsstat — i likhet med tidigare beredskapsstater — så långt som möjligt följt de anslagsrubriker, som numera tillämpas vid anvisande av anslag å riksstaten. Härigenom inöjliggöres en sådan sedvanlig sakbehandling av statsmakterna, som tillämpas'vid behandling av anslagsfrågor i allmänhet. Anslagen synas utan riksdagens hörande böra få utnyttjas blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande skulle sålunda krävas särskilt beslut av riksdagen. För att Kungl. Maj :t dock skall kunna i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt riksdagsbeslut meddelats, föreslår arbetsmarknadsstyrelsen att Kungl. Maj :t hos riksdagen hemställer om finansfullmakt enligt samma grunder, som tillämpats från och med budgetåret 1946/47. Därigenom möj liggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande av investeringsreservens lämpliga sammansättning och omfattning utgått såväl därifrån, att de kollektiva anslag, som uppföras å beredskapsstaten, skola efter beslut av Kungl. Mäj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst inom vederbörande anslagsgrupp som ock därifrån, att kollektivanslagen å beredskapsstaten skola efter beslut av Kungl. Maj :t i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven få tagas i anspråk för forcering av de arbeten, till vilka motsvarande anslag uppförts å riksstaten men som icke kunna komma till utförande i sin helhet inom ramen för anslaget å riksstaten.

Uppdelningen på ett flertal anslag inskränker i viss mån handlingsfriheten vid utnyttjandet av beredskapsstaten och nödvändiggör även en viss överdimensionering av det totala äskandet av anslag å allmän beredskapsstat. Olika arbetslöshetssituationer kunna nämligen ställa skilda krav på ett utnyttjande av de i beredskapsstaten ingående anslagen. En allmän investeringsökning kan i en viss situation och under vissa betingelser bli nödvändig och då medföra ett ganska stort ianspråktagande över huvud av de

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

olika anslagen. I en de! fall kunna visst eller vissa slag av arbeten anses böra påskyndas. I andra fall åter kan arbetslösheten vara så lokaliserad att i en särskilt utsatt landsända en ökning av arbetena allmänt eller av ett visst slag av arbeten bliver behövlig. För att kunna möta de mest skilda krav i olika arbetslöshetssituationer har anslagsbehovet för vax-je företag eller varje grupp av företag beräknats under förutsättning att ett totalt utnyttjande av ifrågavarande anslag kan bliva en nödvändighet. Under angivna förhållanden har en viss överdimensionering av beredskapsstaten måst ske. Det torde dock i detta sammanhang böra särskilt framhållas, att det ovan förutsatta utnyttjandet av kollektiva anslag å en allmän beredskapsstat för nästa budgetår skulle medföra, att i föregående allmänna beredskapsstater inkalkylerade överdimensioneringar kunnat i viss mån minskas.

Förutom de anslag till skilda ändamål, vilka föreslås för företag avsedda att intagas i den allmänna investeringsreserven, har även beräknats anslag å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. samt till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. En närmare redogörelse för principerna för anslagens användning lämnas i det följande vid behandlingen av motsvarande anslagsfrågor.

Vad angår statsbidragsgrunderna för kommunala och enskilda arbeten har arbetsmarknadsstyrelsen — utifrån de överväganden, som gjorts i samband med framläggandet av tidigare förslag till investeringsreserver och mot vilka statsmakterna icke haft något att erinra — utgått ifrån att en generell bidragshöjning icke är erforderlig eller lämplig såsom medel att stimulera till ökad kommunal eller enskild investeringsverksamhet. Det har dock ansetts skäligt, att gällande bestämmelser om statsbidrag uppmjukas för att möjliggöra hänsyn till de speciella faktorer, som för kommun eller enskild kunna inverka fördyrande eller försvårande då ett arbete utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte. En forcering av investeringsverksamheten kan redan i och för sig verka fördyrande eller på annat sätt bli särskilt betungande. Vidare kan utförande av ett företag tidigare än ursprungligen avsetts medföra ränteförluster, varjämte kostnadsfördyringar kunna uppkomma som en följd av att ett arbete till motverkande av arbetslöshet ofta måste utföras vid olämplig*årstid eller olämplig väderlek eller med anlitande av ovan arbetskraft. Det har av dessa skäl ansetts att hänsyn bör tagas till nu angivna omständigheter vid tilldelningen av statsbidrag. Arbetsmarknadsstyrelsen har vid beräkningen av erforderligt anslag å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. beaktat detta förhållande.

I fråga om grunderna för utlämnande av statsunderstöd till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets område bemyndigade 1944 års riksdag (prop. nr 264, skr. nr 435) Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa angivna riktlinjer för budgetåret 1944/45 fastställa grunder för utlämnande av statsunderstöd i händelse av mera omfattande arbetslöshet till vissa förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden. I propositionen angavs såsom den allmänna ram, inom vilken bidrag skulle kunna utlämnas till dylika arbeten, vissa av lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen angivna procentsatser. I fråga om lån till dessa arbeten skulle gälla i huvudsak vissa av 1942 års jordbrukskommitté angivna grunder.

För senare budgetår har riksdagen lämnat enahanda bemyndiganden, vilket järnväg fr. o. m. budgetåret 1946/47 utvidgats att omfatta möjlighet för Kungl. Maj :t att, där så befinnes lämpligt, bevilja bidrag jämväl för vissa skogliga arbeten på fastighet av ecklesiastik natur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

7 Lantbruksstyrelsen har i sitt förslag till arbetsmarknadsstyrelsen rörande investeringsreserven för budgetåret 1950/51 vid anslagsberäkningen utgått ifrån samma grunder som gälla för den normala investeringsverksamheten. Efter den omläggning i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande åtgärder, som skett i samband med införandet av författningsbestämmelser för jordbrukets yttre och inre rationalisering in. m., synas för övrigt de i propositionen 1944:264 angivna grunderna för ökat statsbidrag till ifrågavarande arbeten icke i sin helhet tillämpliga. Beträffande bidrag till förbättringsarbeten på skogsbrukets område föreligger däremot icke liknande skäl mot ett tillämpande jämväl under budgetåret 1950/51 av nyssberörda grunder för ökat statsbidrag vid arbetslöshet.

Med hänsyn till sålunda inträdda förändrade förhållanden i fråga om bidrag till jordbruksförbättrande åtgärder samt till vad arbetsmarknadsstyrelsen härovan anfört beträffande statsbidrag till kommunala och enskilda arbeten i allmänhet, ifrågasättes huruvida behov föreligger av bemyndigande att utlämna statsbidrag under budgetåret 1950/51 till förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden enligt andra grunder än de som gälla för den normala bidragsverksamheten. Det ur arbetsmarknadssynpunkt väsentliga syftet med en förhöjning av bidragen, nämligen att arbetena igångsättas mycket snart efter bidragsbeslutet och utföras inom viss icke alltför lång tid samt att arbetena i största möjliga mån förläggas till vinterperioden, synes, liksom i fråga om andra arbeten förutsatts, kunna nås genom beviljande av bidrag från anslag till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. för sådana merkostnader, som kunna uppstå genom att arbetet utföres i arbetsmarknadsreglerande syfte. Genom tillämpande av dessa principer även beträffande arbeten avseende jordbrukets inre rationalisering och skogsvårdsarbeten skulle vinnas största möjliga enhetlighet i fråga om statsbidrag vid ianspråktagandet av investeringsreserven.

Ett fullständigt genomförande av den i det följande föreslagna investeringsreserven för budgetåret 1950/51 förutsätter tillgång till anslag av statsmedel med inalles ca 1 188 miljoner kronor. Härav utgör anslagsbehovet för företag i den allmänna investeringsreserven ca 904 miljoner kronor och i den särskilda grovarbetsreserven ca 238 miljoner kronor. Därjämte har medräknats ett anslagsbehov för anskaffning av byggnadsmaskiner av 17 miljoner kronor samt för beredskapsarbeten — utöver anslag å riksstaten — av 27 miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår i det följande, att anslag om sammanlagt ovan angivna belopp uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Därjämte har förutsatts, att överskridanden av vissa förslagsanslag å riksstaten skulle kunna ske med tillhopa 19 miljoner kronor.

Såsom i det föregående anförts synes Kungl. Maj :t böra bemyndigas att i viss omfattning utnyttja anslag å beredskapsstaten utan ytterligare prövning av riksdagen. Den ram, inom vilken Kungl. Maj :t kunnat utnyttja anslag å tidigare framlagda liknande allmänna beredskapsstater, har bestämts till 150 miljoner kronor. Motivering härför har lämnats i propositionen 1945:265, s. 6—8. Denna finansfullmakt skulle enligt då gjorda överslagsberäkningar möjliggöra utförande av arbeten, vilka skulle ge arbetstillfällen om uppskattningsvis lägst ca 4,5 och högst ca 7 miljoner dagsverken, beroende bl. a. på i vilken utsträckning dels grovarbeten, dels arbeten, som endast delvis avsågos att finansieras med statsmedel, kunde komma till utförande. Under förutsättning av 250 arbetsdagar per år motsvara dessa dagsverksantal sysselsättning för 18 000 resp. 28 000 årsarbetare. De sedan år 1945 inträdda kostnadsökningarna motivera en ökning av finansfullmak-

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

tens storlek om med densamma avsedd beredskap skall bibehållas under eljest oförändrade förutsättningar. Vid ett eventuellt ianspråktagande av investeringsreserven under budgetåret 1950/51 torde emellertid främst komma i fråga grovarbeten, för vilka dagsverkskostnaden är förhållandevis låg. Med hänsyn härtill och även till att statsmakterna ansett, att den statskommunala formen för beredskapsarbeten i största möjliga utsträckning bör anlitas (prop. 1948:249, s. 39—40), anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt, att finansfullmaktens storlek alltjämt bibehålies vid beloppet 150 miljoner kronor.

Styrelsen hemställer i anslutning härtill, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1950/51, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag äro uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

3. Investeringsplan för postverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till företag inom postverkets verksamhetsområde med sammanlagt 9 835 000 kronor, varav till posthusbyggnader 9 335 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med generalpoststyrelsen upprättat förslag till investeringsreserv för postverket för budgetåret 1950/51. Förslaget, som omfattar husbyggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av A 700 000 kronor, bär sammanställts i bil. 1, i vilken även angivits i årets statsverksproposition för verkets investering äskade medel.

För utförande av arbeten i investeringsreserven synes böra å allmän beredskapsstat uppföras ett mot anslaget å riksstat till Posthus m. m. svarande kollektivanslag, vilket alltså icke skulle vara till någon del bundet till visst företag i investeringsreserven utan skulle efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst i investeringsreserven. Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande av investeringsreservens lämpliga omfattning utgått även därifrån, att det anslag, som uppföres å allmän beredskapsstat till Posthus m. m., skall, därest så befinnes lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras för forcering av de arbeten å posthus, som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men som icke kunna komma till utförande inom ramen för anslaget å riksstaten.

Vid nämnda förutsättning har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv intagit tre företag, vartill anslag uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, samt fem andra företag. Beträffande behovet av de tre från investeringsreserven för budgetåret 1946/47 överförda företagen, d. v. s. posthusbyggnader inom Gärdesstaden i Stockholm, i Uppsala och i Arvika, får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27, s. 20, resp. 23 och 30). Beträffande behovet av de fem företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag, nämligen posthusbyggnader i Ljusdal, Värnamo, Söderhamn, Nässjö och Boden får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till bil. A1.

Ett utförande av de i förslaget till investeringsreserv intagna arbetena

Här utesluten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

beräknas medföra ca 60 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag, motsvarande en sysselsättning för ca 240 årsarbetare.

För budgetåret 1950/51 har i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten föreslagits anslag till postverket om tillhopa 3 256 000 kronor, varav till fastighetsförvärv 1 155 000 kronor och till förvärv av billinjer 250 000 kronor. Vid möjligheter att utnyttja reservationer kan dock ett större investeringsprogram genomföras. I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 6, ha investeringsutgifterna för postverket för budgetåret 1950/51 ansetts böra begränsas till högst 8 miljoner kronor. Hela investeringsplanen för budgetåret skulle sålunda omfatta arbeten och anskaffningar för högst 12,7 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Posthus m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under Statens affär sverk sfonder, Postverket, uppföra ett anslag av 4 700 000 kronor.

4. Investeringsplan för telegrafverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till företag inom telegrafverkets verksamhetsområde med sammanlagt 29 835 000 kronor.

Aidietsmarknadsstyrelsen har efter samråd med telegrafstyrelsen upprättat förslag till investeringsreserv för telegrafverket för budgetåret 1950/51. Förslaget, som omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av 16 225 000 kronor, har sammanställts i bil. 2, där även i årets statsverksproposition för verkets investering äskade medel angivits.

För utförande av arbeten i investeringsreserven synas böra å allmän beredskapsstat uppföras ett mot anslaget å riksstat till Telefonstationsbyggnader m. m. svarande kollektivanslag, ett kollektivanslag till Förrådsbyggnader m. m. samt vissa anslag till radioanläggningar, varjämte visst belopp synes under för anlitande av telegrafverkets dispositionsanslag gällande förutsättningar böra få tagas i anspråk för sådana arbeten, som normalt bekostas av anslaget. Kollektivanslagen böra efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst inom vederbörande anslagsgrupp. Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande av investeringsreservens lämpliga omfattning utgått även därifrån att de anslag, som uppföras å allmän beredskapsstat till Telefonstationsbyggnader m. m. och till Förrådsbyggnader in. m. skola, därest så befinnes lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras för forcering av de arbeten å telefonstationsbyggnader resp. förrådsbyggnader, som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men som icke kunna komma till utförande inom ramen för anslag å riksstaten.

Arbeten å ny rundradiostation i Östersund, till vilket företag i årets statsverksproposition, bil. 26, s. 52, äskats anslag med 500 000 kronor, ha i förslaget intagits med en kostnad av 1 600 000 kronor eller den beräknade återstående kostnaden för företaget. Övriga i förslaget intagna företag äro telefonstationsbyggnader i Strängnäs, Valdemarsvik, Vetlanda, Vimmerby, Karlshamn, Simrishamn, Hässleholm, Höganäs, Halmstad, Arvika, Sunne, Örebro, Nora, Sala, Arboga, Falun, Kramfors och Arvidsjaur samt förrådsbyggnader m. m. i Norrköping, Örebro och Gävle ävensom rundradiosändare

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

i Hörby (arbeten utöver de ordinarie) och rundradiostation i Stockholm. Styrelsen får beträffande dessa företag hänvisa till de motiveringar, som för resp. företag återgivits i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 37 ff.) samt till propositionen 1946: 211, s. 90—92.

Ett realiserande av hela den föreslagna reserven har uppskattats innefatta arbetstillfällen vid husbyggnadsföretag om ca 200 000 dagsverken. Dessa dagsverkstal motsvara sysselsättning för ca 800 årsarbetare.

I årets statsverksproposition äskas under telegrafverkets fond anslag om sammanlagt ca 140 miljoner kronor, varav till inköp av fastigheter 700 000 kronor. Vid möjligheter att utnyttja reservationer kan dock ett större investeringsprogram genomföras. I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 8, ha investeringsutgifterna för telegrafverket för budgetåret 1950/51 ansetts böra begränsas till högst 145 miljoner kronor. Hela investeringsplanen för budgetåret 1950/51 skulle sålunda omfatta arbeten och anskaffningar för ca 161 miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å Kapitalbudgeten under Statens affärsverksfonder, Telegrafverket, uppföra följande anslag,

nämligen

Telefonstationsbyggnader m. m............... 9 205 000

Förrådsbyggnader m. m..................... 1 250 000

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ........ 970 000

Ny rundradiostation i Stockholm .............. 2 700 000

Ny rundradiostation i Östersund .............. 1 600 000

Telegrafverkets dispositionsanslag ............ 500 000

5. Investeringsplan för statens järnvägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till företag inom statens järnvägars verksamhetsområde med sammanlagt 142 210 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen hade därjämte föreslagit, att den allmänna investeringsreserven för samma budgetår skulle omfatta vissa företag för vilka kostnaderna avsågos skola bekostas dels av driftmedel till ett belopp av 6 145 000 kronor och dels av rörelsemedel till ett belopp av 230 000 kronor. Slutligen föreslog kommissionen för budgetåret en särskild grovarbetsreserv av dubbelspårsbyggnader för en kostnad av 15 000 000 kronor.

Efter förslag i propositionen 1947:116 har riksdagen sedermera (r.skr. nr 1947: 389) medgivit, att den till grund för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar finge ändras i vissa avseenden.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen upprättat och i bil. 3 sammanställt förslag till allmän investeringsreserv för statens järnvägar för budgetåret 1950/51 innefattande företag för en sammanlagd kostnad av 164 917 000 kronor. Till intagande i den allmänna investeringsreserven föreslås företag för en sammanlagd kostnad av 158 921 000 kronor att bekostas av medel å kapitalbudgeten, företag för en sammanlagd kostnad av 5 845 000 kronor att bekostas av driftmedel samt företag för en kostnad av 151 000 kronor att bekostas av rörelsemedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

11 För utförande av arbeten i investeringsreserven synas böra å allmän beredskapsstat uppföras mot anslagen å riksstat svarande kollektivanslag till Bangårdar, Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar, Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden, Husbyggnader, Vägskyddsanläggningar, Telefonanläggningar in. m., Anläggningar för elektrisk tågdrift, Elektrifiering, Lokstations- och driftverkstadsanläggningar, Anläggningar vid huvudverkstäder samt Garagebyggnader m. in. Vidare synes å allmän beredskapsstat böra anvisas ett kollektivanslag till Rullande materiel, anslag till Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö samt till Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö, varjämte visst belopp synes under för anlitande av statens järnvägars dispositionsanslag gällande förutsättningar böra få tagas i anspråk för sådana arbeten, som normalt bekostas av medel från dispositionsanslaget. Kollektivanslagen å beredskapsstaten böra efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst inom vederbörande anslagsgrupp. Arbetsmarknadsstyrelsen har vid sitt bedömande av investeringsreservens lämpliga omfattning utgått även därifrån, att de anslag, som uppföras å allmän beredskapsstat, därest så befinnes lämpligt, i stället för till utförande av arbeten i investeringsreserven få, under för beredskapsstaten gällande förutsättningar, disponeras för forcering av de arbeten, som ingå i det ordinarie arbetsprogrammet men som icke kunna komma till utförande inom ramen för motsvarande anslag å riksstaten.

Ett utförande av samtliga i förslaget till allmän investeringsreserv för statens järnvägar intagna företag har uppskattats innefatta arbetstillfällen om ca 3 700 000 dagsverken vid husbyggnads- och anläggningsarbeten och ca 600 000 industridagsverken. Dessa dagsverkstal motsvara full sysselsättning för ca 17 500 årsarbetare, varav ca 3 500 yrkeskunniga anläggningsarbetare, ca 11 500 grovarbetare och ca 2 500 industriarbetare.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår därjämte för budgetåret 1950/51 eu särskild grovarbetsreserv innehållande dubbel spårsarbeten av något lägre angelägenhetsgrad än motsvarande arbeten i den allmänna investeringsreserven för en kostnad av 15 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition äskas under kapitalbudgeten anslag till statens järnvägar med sammanlagt 134 525 000 kronor. Vid möjlighet alt utnyttja reservationer kan emellertid ett större investeringsprogram genomföras. I statsverkspropositionen, bil. 26, s. 9, ha investeringsutgifterna för statens järnvägar för budgetåret 1950/51 ansetts böra begränsas till högst 150 miljoner kronor. Den ordinarie delen av investeringsplanen synes sålunda böra beräknas till detta belopp. Hela investeringsplanen för budgetåret 1950/51, d. v. s. ordinarie arbeten och allmän investeringsreserv, skulle alltså omfatta arbeten för en sammanlagd kostnad av 314 917 000 kronor.

Beträffande angelägenheten av i förslaget intagna arbeten (slag av arbeten), som överförts från investeringsreserven för budgetåret 1946/47, hänvisar arbetsmarknadsstyrelsen till statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27, s. 77—103). Beträffande åter angelägenheten av i förslaget nyintagna företag, i bil. 3 utmärkta med asterisk, får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till järnvägsstyrelsen. I bil. 3 ha till intagande i investeringsreserven föreslagna företag specificerats, därest kostnaden för ett vart av desamma uppgår till 100 000 kronor, och i övriga fall — med vissa undantag — sammanförts under kollektivrubrik. Särskild specifikation över dessa senare företag finnes dels i arbetsmarknadsstyrelsens register över investeringsobjekt, dels ock i särskild hos styrelsen upprättad förteckning, som jämväl överlämnats till järnvägsstyrelsen.

12 Kungi. Maj.ts proposition nr 126.

Redogörelser rörande vissa slag av företag i förslaget till investeringsreserv för statens järnvägar.

Företag att bekostas av kapitalmedel.

A. Byggnader och anläggningar.

I. Bangårdar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Bangårdsombyggnader in. m. med 8 765 000 kronor, till Gångbroar och gångtunnlar med 1 700 000 kronor, till Diverse bangårdsanordningar med 1 895 000 kronor samt till Tegelbackens reglering med 1 000 000 kronor, eller till arbeten å bangårdar med inalles 13 360 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 till arbeten å bangårdar beräknat ett belopp av 17 423 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro de mot de tre förstnämnda anslagen svarande anslagen å riksstaten sammanförda till ett kollektivanslag till Bangårdar m. m. Med hänsyn härtill torde för finansieringen av samtliga i investeringsreserven för nästa budgetår intagna bangårdsarbeten böra å allmän beredskapsstat uppföras ett kollektivanslag till Bangårdar m. m., i vilket även skulle inräknas medel till Tegelbackens reglering.

H. Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar samt ombyggnad till normalspår av smalspåriga järnvägar.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Fortsatt anläggning av dubbelspår med 40 050 000 kronor, till Linjeomläggningar med 5 660 000 kronor och till Diverse linjearbeten med 71Ö 000 kronor. Vidare uppfördes anslag till Ombyggnad till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö med 700 000 kronor1 samt till Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö med 8 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 intagit dels företag avseende dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar för en sammanlagd kostnad av 50 414 000 kronor, dels ock företag avseende ombyggnad till normalspår av ovan nämnda järnvägar för en sammanlagd kostnad av 9 000 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro mot de tre första av ovannämnda anslag svarande anslag å riksstaten sammanförda till ett kollektivanslag till Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar. Med hänsyn härtill torde för finansieringen av i investeringsreserven intagna arbeten av nu ifrågavarande slag å allmän beredskapsstat böra uppföras dels ett kollektivanslag benämnt Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar, dels ock anslag till de två ovan angivna företagen avseende ombyggnad till normalspår av smalspåriga järnvägar.

III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden.

Anslag till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden: Diverse åtgärder för spårförstärkning uppfördes å allmän beredskapsstat för budget-

1 Härtill kommer 300 000 kronor av särskild fond.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

året 1946/47 med 1 000 000 kronor. Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att ifrågavarande arbeten, vilka huvudsakligen avse påförande av makadamballast på vissa starkt trafikerade huvudlinjer och vilka icke beräknas komma till utförande under nästa budgetår genom anlitande av det i statsverkspropositionen äskade anslaget till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden, skulle överföras till investeringsreserven för nästa budgetår. På grund härav har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 beräknat ett belopp av 1 000 000 kronor till diverse åtgärder för spårförstärkning.

IV. Broar m. m.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

V. Husbyggnader.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Stationshus med 5 200 000 kronor, till Godsmagasin med 400 000 kronor, till Personallokaler med 1 155 000 kronor, till Bostadshus med 1 800 000 kronor samt till Diverse byggnader med 705 000 kronor.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 till företag avseende husbyggnader beräknat ett belopp av 18 318 000 kronor.

Från och med budgetåret 1948/49 äro mot ovan nämnda anslag svarande anslag å riksstat sammanförda till ett kollektivanslag till Husbyggnader. Med hänsyn härtill torde för finansieringen av i investeringsreserven intagna arbeten avseende husbyggnader å allmän beredskapsstat böra uppföras ett för arbeten av detta slag gemensamt kollektivanslag till Husbyggnader.

VI. Signalsäkerhetsanläggningar.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

VII. Vägskyddsanläggningar.

Anslag till Skenfria vägkorsningar in. m. uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 med 200 000 kronor. Till egentliga vägskyddsanläggningar har anslag å allmän beredskapsstat icke tidigare anvisats. Med hänsyn till angelägenheten av att dylika anläggningar ävensom skenfria vägkorsningar komma till utförande'' föreslår arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med järnvägsstyrelsen, att dylika arbeten intagas i investeringsreserven för nästa budgetår. Det tidigare anslaget till Skenfria vägkorsningar in. m. var avsett att användas till bidrag till utförande av skenfria korsningar in. in. Syftemålet härmed var i stort sett detsamma som med anslaget till Vägskyddsanläggningar. Med hänsyn härtill föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att å allmän beredskapsstat uppföres ett anslag till Vägskyddsanläggningar, vilket bör kunna utnyttjas såväl till anordnande av dylika anläggningar som till bidrag till utförande av skenfria korsningar. Anslaget synes böra uppföras med ett belopp av 200 000 kronor.

VIII. Telefonanläggningar m. m.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Telefonanläggningar in. in. med 5 340 000 kronor.

Sedan vissa av de med anslaget avsedda arbetena kommit till utförande,

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit de återstående med en förhöjd sammanlagd kostnad av 6 180 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har därjämte i förslaget intagit arbeten avseende selektortelefonanläggning med komplettering av bantelefon å den av statens järnvägar numera övertagna linjen Norsholm—Västervik—Hultsfred med en kostnad av 66 000 kronor.

IX. Elektriska belysningsanläggningar.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

X. Anläggningar för elektrisk tågdrift.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Anläggningar för elektrisk tågdrift med 5 735 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit ett företag avseende ny omformarstation i Åtmotfors, vilket enligt vad järnvägsstyrelsen meddelat icke beräknas komma till utförande genom anlitande av det i 1950 års statsverksproposition äskade anslaget till Anläggningar för elektrisk tågdrift. Till företaget har i överensstämmelse med järnvägsstyrelsens förordan beräknats ett belopp av 1 000 000 kronor.

XI. Elektrifiering.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Elektrifiering med 25 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår med en sammanlagd kostnad av 25 000 000 kronor intagit dylika arbeten, därvid förutsatts, att arbetena skola utväljas bland företagen i det jämlikt beslut av 1947 års riksdag (r. skr. nr 389) reviderade programmet för fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.

XII. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar.

Till Lokstations- och driftverkstadsanläggningar uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anslag med 390 000 kronor.

Vissa av dessa anläggningar ha kommit till utförande eller av annan anledning avförts från reserven. Enär återstående företag enligt järnvägsstyrelsen böra överföras till investeringsreserven för nästa budgetår, har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit dessa företag avseende lokstations- och driftverkstadsanläggningar med en sammanlagd kostnad av 320 000 kronor.

XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder.

Till Anläggningar vid huvudverkstäder uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anslag med 875 000 kronor.

. Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med järnvägsstyrelsen intagit dels det enda numera aktuella av de med anslaget avsedda företagen nämligen Tillbyggnad av lokverkstaden i Notviken, med en kostnad av 300 000 kronor, dels ock Uppförande av ny vagnverkstad vid Hagalund övre jämte nedläggande av verkstaden i Tomteboda med en kostnad av 3 000 000 kronor.

15 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

XIV. Färjelägen.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

B. Försvarsberedskap.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

C. Rullande materiel.

Anslag till Rullande materiel å 25 000 000 kronor uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Samma belopp föreslås få tagas i anspråk för arbeten i investeringsreserven för nästa budgetår för nyanskaffning eller ombyggnad av rullande materiel.

D. Biltrafik.

Garagebyggnader m. m.

Till Garagebyggnader m. in. uppfördes anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 med 430 000 kronor.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen har arbetsmarknadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 beräknat ett belopp av 1 500 000 kronor till garagebyggnader in. m.

E. Inventarier m. m.

Investeringsreserv har icke föreslagits.

F. Statens järnvägars dispositionsanslag.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under Statens järnvägars dispositionsanslag ett belopp av 500 000 kronor. Samma belopp föreslås få tagas i anspråk för sådana arbeten i investeringsreserven för budgetåret 1950/51, som böra bekostas av medel från Statens järnvägars dispositionsanslag.

Företag att bekostas av driftmedel.

1. Linjeomläggningar m. m.

Till Linjeomläggningar m. m. hade i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av 2 865 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har förordat dels att tio stycken av dessa företag, vilka alltjämt äro aktuella, överföras till investeringsreserven för nästa budgetår med en sammanlagd kostnad av 2 665 000 kronor, dels att i investeringsreserven även intages ett linjeomläggningsföretag inom 25 bansektionen med en kostnad av 30 000 kronor. På grund härav föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att i bil. 3 under rubriken Driftlcostnadsstaten angivna företag avseende linjeomläggningar m. in. för en sammanlagd kostnad av 2 995 000 kronor intagas i investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

16 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

2. Dräneringsarbeten m. in.

Till dräneringsarbeten m. m. hade i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 intagits företag för en sammanlagd kostnad av 2 050 000 kronor. Järnvägsstyrelsen har förordat, att tio stycken aktuella arbeten av dessa intagas i investeringsreserven för nästa budgetår med en sammanlagd kostnad av 1 850 000 kronor. På grund härav föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att i bil. 3 under rubriken Driftkostnadsstaten angivna företag avseende dräneringsarbeten m. in. för en sammanlagd kostnad av 1 850 000 kronor intagas i investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

3. Inventarier.

I förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 beräknat belopp av 1 000 000 kronor till ersättningsanskaffning av inventarier föreslås få disponeras under budgetåret 1950/51 för arbeten i investeringsreserven avseende ersättningsanskaffning av sådana inventarier, vilka böra bekostas av statens järnvägars driftmedel.

Företag att bekostas av rörelsemedel.

Anordnande av grusgropar in. in.

Efter samråd med järnvägsstyrelsen föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att de i bil. 3 under Statens järnvägars rörelsemedel angivna företagen med en sammanlagd kostnad av 151 000 kronor intagas i investeringsreserven för nästa budgetår under rubriken Företag att bekostas av rörelsemedel.

Anslag till statens järnvägar.

Beträffande arbetena i den allmänna investeringsreserven för nästa budgetår hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, under åberopande av vad ovan anförts, att Kung'1. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under Statens affärsverk sfonder, Statens järnvägar, uppföra följ ande anslag,

nämligen

Bangårdar.................................. 17 423 000

Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar . . 50 414 000 Ombgggnad till normalspår av linjen Harmånger—Bergsjö .............................. 700 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och

Bredåkra—Växjö ........................ 8 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden 1 000 000

Husbyggnader .............................. 18 318 000

Vägskyddsanläggningar...................... 200 000

Telefonanläggningar m. m................... 6 246 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift........... 1 000 000

Elektrifiering .............................. 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar .... 320 000

Anläggningar vid huvudverkstäder............ 3 300 000

Rullande materiel .......................... 25 000 000

Biltrafik: Garagebyggnader m. m............. 1 500 000

Statens järnvägars dispositionsanslag ........ 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

6. Investeringsplan för statens vattenmål isverk.

I investeringsreserven för statens vattenfallsverk för budgetåret 1946/47 ingå företag till en kostnad av 11 200 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 omfattar företag för sammanlagt 15 500 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har vid skilda tillfällen framhållit att, därest vattenkraftanläggningar skola utföras i avsikt att bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft, ökad förräntningsskyldighet komme att uppstå, jämfört med om arbetena utförts först då de ur andra synpunkter vore nödvändiga. I denna fråga hänvisas till departementschefens uttalande i proposition nr 281 till 1944 års riksdag, s. 19—20, samt till SOU 1946: 27, s. 111 och 112.

Vattenfallsstyrelsen har även i samband med förslag till investeringsreserv anfört vissa reservationer i fråga om möjligheten att planlägga och genomföra en investeringsreserv. Beträffande vad som i detta avseende framhållits före ingången av budgetåret 1946/47 hänvisas till SOU 1946: 27, s. 106. I skrivelse den 11 oktober 1946 angående investeringsreserv för budgetåret 1947/48 framhöll vattenfallsstyrelsen, att den med hänsyn till en ostörd kraftförsörjning nödtvungna forceringen av byggnadsarbetena icke kunde åstadkommas utan att alla tillgängliga resurser i fråga om arbetsbefäl och arbetsmaskiner utnyttjades. Vattenfallsstyrelsen betvivlade, att det skulle bliva möjligt att erhålla kompetent arbetsledarpersonal för en utökning av arbetena. Styrelsens dåvarande organisation vore i övrigt icke tillräcklig för att på ett fullgott sätt omhändertaga även extraarbetena. Vidare framhölls, att maskinleverantörernas verkstäder vore belagda för flera är framåt, varför ett i anspråktagande av reserven i de delar denna avsåge maskinbeställningar endast skulle medföra penningtransaktioner utan någon effekt i avseende på arbetstillgången. I skrivelse den 31 oktober 1947 angående investeringsreserv för budgetåret 1948/49 framhöll vattenfallsstyrelsen, att styrelsen icke kunde ikläda sig något ansvar för att befälspersonal och arbetsmaskiner kunde bliva frigjorda för arbeten i investeringsreserven. En överbelastning av befintlig personal i den centrala ledningen för arbetena kunde medföra risk för att nybyggnaderna icke bleve så ekonomiskt handhavda som under lugnare arbetsförhållanden. Ett projekt för en vattenkraftutbyggnad underginge i allmänhet fortlöpande förbättringar, särskilt omedelbart före det definitiva påbörjandet av arbetet. En igångsättning i förtid skulle medföra risk att man ginge miste om åtskillig bearbetning i förbilligande och förbättrande riktning. Om arbetet finge pågå endast några år för att sedan temporärt nedläggas, kunde det sedermera framkomma lösningar, som väsentligen reducerade värdet av det tidigare utförda arbetet.

Med anledning av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört framhöll arbetsmarknadsstyrelsen vid framläggande av förslag till investeringsreserver för budgetåren 1947/48 och 1948/49, att maskinbeställningar endast medtagits i förslagen i den mån ifrågakommande arbeten redan hade planerats av vattenfallsstyrelsen eller beträffande nytillkomna företag beställningar vore nödvändiga för att de i planen ingående byggnadsarbetena framdeles skulle komma produktionen till godo. Beträffande möjligheten att erhålla arbetsbefäl anförde arbetsmarknadsstyrelsen, att denna fråga varit föremål för särskild utredning samt att möjligheterna härutinnan äro i hög grad beroende av de förhållanden, som råda vid investeringsreservens ianspråktagande, och därför svårligen kunde närmare överblickas på förhand. Sådana

1° Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

farhågor böra i varje fall icke utgöra hinder för planering av en investeringsreserv.

Beträffande byggnadsmaskiner vore det, anförde arbetsmarknadsstyrelsen vidare, önskvärt, att styrelsens förråd i beredskapssyfte betydligt utökades. Arbetsmarknadsstyrelsen har i fortsättningen alltjämt beaktat denna fråga och hänvisar i detta avseende till kapitlet Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

Vad vattenfallsstyrelsen framhållit beträffande fortlöpande förbättringar av projekten förutsatte arbetsmarknadsstyrelsen skulle vinna erforderligt beaktande vid ett ianspråktagande av arbetsobjekt i investeringsreserven. En i arbetsmarknadsreglerande syfte företagen utvidgning av vattenfallsverlcets anläggningsverksamhet syntes, så länge en omfattande ordinarie byggnadsverksamhet pågår, i allmänhet hellre böra äga rum genom forcering av redan pågående ordinarie arbeten eller genom utförande av smärre företag i investeringsreserven än genom påbörjande av nya större företag.

I skrivelse den 30 september 1949 har vattenfallsstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

Vattenfallsstyrelsen har därvid framhållit, att alla de allmänna reservationer, som styrelsen anfört i samband med tidigare förslag till investeringsreserv och vilka refererats i det föregående, fortfarande gälla. Vattenfallsstyrelsens byggnadsverksamhet komme även under nästkommande budgetår att ha en mycket stor omfattning. För närvarande disponerade vattenfallsstyrelsen icke några reserver i fråga om arbetsbefäl och arbetsmaskiner.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att investeringsreserven för budgetåret 1950/51 för statens vattenfallsverk i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag erhåller följande sammansättning.

Kostnad i investeringsreserven för budgetåret 1950/51

kronor

Kraftstation vid Hammarby ............................ 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation.......... 700 000

Kraftstation i Norrland ................................ 3 000 000

Regleringsarbeten .................................... 2 000 000

Distributionsanläggningar ............................. 3 000 000

Dispositionsanslaget .................................. 3 300 000

Ombyggnad av Säffle kanal ............................ 1 500 000

Summa 15 500 000

Beträffande motivering för arbetena vid kraftstation vid Hammarby, utbyte av två turbiner vid Lilla Edets kraftstation, distributionsanläggningar samt statens vattenverks dispositionsanslag hänvisas till SOU 1946:27, s. 114—117. De regleringsarbeten, som föreslås ingå i investeringsreserven, äro dels fortsatta arbeten inom Ångermanälvens flodområde, för vilka redogjorts i 1950 års statsverksproposition, bil. 26, s. 97—98, dels förberedelser för reglering av Storuman inom Umeälvens flodområde. Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 13 januari 1950 lämnat följande motivering för sistnämnda företag.

I Umeälven finnes hittills endast ett kraftverk av någorlunda storlek, nämligen den av staten ägda anläggningen vid Norrfors, och även denna är icke utbyggd för större vattenmängd än att fullt vatten finnes så gott som året om. För dess skull ha sålunda inga regleringar ifrågakommit förutom under

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

krigstiden vissa tillfälliga åtgärder vid utloppet ur Storuman. Numera förutses emellertid betydande utbyggnader komma till stånd inom 10 ä 15 år dels i den gemensamma älvdelen efter Vindelälvens inflöde, dels på sträckan därifrån och upp till Storuman. I den gemensamma sträckan ligga de av staten ägda Norr- och Sörforsarna och den av staten och Umeå stad till hälften var genom AB Umeforsen ägda Klabböle- och Baggböleforsen. Dessa avses med ersättande av nuvarande Norrforsanläggning bli utbyggda med en eller två kraftstationer. På den övre sträckan äro närmast aktuella utbyggnader av Fällforsen — ägd av Mo och Domsjö AB — samt Pengforsen och Harrseleforsen — ägda av Sydsvenska Kraft AB, Kramfors AB och Holmsunds AB genom Hjälta AB och Harrsele Kraft AB. Planeringen av samtliga utbyggnader är baserad på samtidigt genomförande av vissa sjöregleringar inom flodområdet, vilka företag därvid medföra sådan ökning av den producerade kraften, att de jämte åtföljande utvidgningar av själva kraftstationerna äro ekonomiskt motiverade.

Med hänsyn till den långa tid, som domstolsbehandlingen av regleringsfrågor kräver, ha förarbeten för sjöregleringarna redan igångsatts. Som organ härför har bildats Ume älvs regleringsförening, vari vattenfallsstyrelsen är medlem enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t den 23 maj 1947. Förarbetena ha närmast inriktats på Storuman, som ställer sig fördelaktigast för reglering och därför bör tagas först. Planeringen har kommit så långt, att därest frivillig uppgörelse om disponerande av viss mark ernås, åtskilliga arbeten för Storumans reglering kunna verkställas redan under de närmaste åren. Det gäller därvid arbeten på land, vilka kunna utföras utan att vattendomstolens ställningstagande beträffande byggande i vatten behöver avvaktas. Det får förutsättas, att om ifrågavarande reservinvesteringsobjekt skall tagas i anspråk, vattenfallsstyrelsen utför arbetena som entreprenör åt regleringsföreningen och därvid förskotterar kostnaderna till dess arbetena skulle utförts i normal ordning.

Liksom i beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 föreslås i reserven ett företag benämnt kraftstation i Norrland. Närmast har här avsetts kraftstation vid Liggaforsen i Lule älv. I 1950 års statsverksproposition (bil. 26, s. 91) har departementschefen uttalat, att utbyggnad av Liggaforsen synes vara fördelaktig med hänsyn till bl. a. möjligheterna att överföra kraften samt de arbetstekniska förhållandena. I anslutning härtill äskas i statsverkspropositionen ett anslag om 2 500 000 kronor, vilket ansetts kunna bliva erforderligt för erläggande av förstalikviden för det fall att Kungl. Maj:t fattar beslut om utbyggnaden och bemyndigar vattenfallsstyrelsen att utlägga erforderliga maskinbeställningar. Anslaget å beredskapsstat skulle därvid möjliggöra ett påbörjande av byggnadsarbetena.

I anslutning till propositionen 1948: 210 har riksdagen beslutat dels förvärv av Säffle kanal för statens räkning, dels i princip att kanalen skall ombyggas, dels att kanalen skall ställas under vattenfallsstyrelsens förvaltning. Beträffande ombyggnaden har förutsatts, att den skall komma till stånd först när sådana förhållanden icke föreligga, som penningpolitiskt och med hänsyn till knappheten på material och arbetskraft motivera sträng återhållsamhet i fråga om investeringsverksamheten. För ombyggnadens utförande erfordras ytterligare utredningar, bl. a. för att möjliggöra val mellan ett par ifrågakommande alternativ. Dessa utredningar har vattenfallsstyrelsen påbörjat. Kostnaden för ombyggnaden blir enligt propositionen av storleksordningen 3 000 000 kronor, vilket belopp dock efter de senaste löne- och prisstegringarna torde ökas något. Efter samråd med vattenfallsstyrelsen föreslår arbetsmarknadsstyrelsen, att arbeten med ombyggnaden medtagas i

8 Bihang till riksdagens protokoll 1950. I samt. Nr 126.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

investeringsreserven för budgetåret 1950/51 intill en kostnad av 1 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under Statens affärsverk sfonder, Statens vattenfallsverk, uppföra föl-

jande investeringsanslag, nämligen

Kraftstation vid Hammarby .................. 2 000 000

Utbyte av två turbiner i Lilla Edets kraftstation. . 700 000

Kraftstation i Norrland ...................... 3 000 000

Reglerinysarbeten i Ångermanälvens och Umeäl-

vens flodområden ......................... 2 000 000

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk...... 3 000 000

Statens vattenfallsverks dispositionsanslag..... 3 300 000

Ombyggnad av Såffle kanal .................. 1 500 000

7. Investeringsplan för försvaret.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under försvarets fastighetsfond anslag till vissa investeringsarbeten för försvaret med sammanlagt 32 900 000 kronor samt å driftbudgeten anslag till nybyggnad av sjömätningsfartyg med 180 000 kronor. Den särskilda grovarbetsreserven för samma budgetår omfattade arbeten för försvaret för en sammanlagd kostnad av 55 746 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter förslag av försvarsstaben, fortifikationsförvaltningen och flygförvaltningen samt med beaktande av vad som beträffande vissa arbeten anförts i 1950 års statsverksproposition upprättat förslag till allmän investeringsreserv för försvaret för budgetåret 1950/51, innefattande byggnads- och anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad av 47 468 000 kronor. Förslaget bär sammanställts i bil. 5, i vilken även angivits i årets statsverksproposition för försvarets investeringar äskade medel.

För utförande av de i förslaget till allmän investeringsreserv intagna arbetena erfordras anslag å allmän beredskapsstat dels under försvarets fastighetsfond av 6 336 000 kronor å arméns delfond, 1 825 000 kronor å marinens delfond, 15 472 000 kronor å flygvapnets delfond och 23 560 000 kronor å befästningars delfond, dels å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln av 275 000 kronor till nybyggnad av sjömätningsfartyg. Anslagen under försvarets fastighetsfond synas böra givas kollektiv karaktär, så att de icke skola vara till någon del bundna till visst företag i investeringsreserven utan skola efter beslut av Kungl. Maj :t få tagas i anspråk för utförande helt eller delvis av vilket företag som helst inom resp. delfonder.

Den föreslagna allmänna investeringsreserven för försvaret har uppskattats innefatta ca 568 000 dagsverken för grovarbetare och ca 252 000 dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet. De båda dagsverkstalen beräknas motsvara ca 2 200 resp. ca 1 000 årsarbetare.

Såsom av bil. 5 framgår föreslår arbetsmarknadsstyrelsen förutom den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1950/51 även en särskild grovarbetsreserv för försvaret innefattande anläggningsarbeten för en sammanlagd kostnad av 67 385 000 kronor. Närmare redogörelse för denna

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

reserv lämnas i det följande i kapitlet Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

I 1950 års statsverksproposition, bil. 24, har föreslagits anslag under försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 med inalles ca 35 700 000 kronor, varav till markförvärv 1 100 000 kronor. Enligt vad departementschefen i sammanhanget anfört, torde dock av tidigare anvisade anslag per den 30 juni 1950 komma att kvarstå reservationer uppgående till avsevärda belopp. Med utgångspunkt från att för budgetåret 1949/50 anvisade anslag jämte vid budgetårets ingång kvarstående reservationer uppgå till sammanlagt 185 000 000 kronor samt till att investeringsbudgeten för byggnads- och anläggningsarbeten inrymmer reala investeringar avseende militära arbeten för år 1949 av 25 000 000 kronor och för år 1950 av 30 000 000 kronor, torde uppskattningsvis sysselsättningsobjekt i det ordinarie arbetsprogrammet för en sammanlagd kostnad av högst ca 190 000 000 kronor kunna komma till utförande under budgetåret 1950/51. Hela investeringsplanen för byggnads- och anläggningsarbeten för försvaret, innefattande ordinarie arbeten och allmän investeringsreserv, skulle enligt det anförda omfatta företag för sammanlagt ca 237 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen får här nedan för varje delfond och för sjökarteverket framlägga förslag till allmän investeringsreserv för nästa budgetår.

Försvarets fastighetsfond: Arméns delfond.

I investeringsreserven för armén för budgetåret 1946/47 intogos i den allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av 12 400 000 kronor.

Förslaget till allmän investeringsreserv för armén för budgetåret 1950/51 innefattar företag för en kostnad av inalles 6 336 000 kronor och är sammanställt i bil. 5 (a).

I förslaget ha intagits företag avseende

1) garagebyggnader vid centrala tygförråd för en sammanlagd kostnad av 855 000 kronor,

2) ombyggnad av matinrättningar vid åtta förband, nämligen Norra Skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente, Jönköping-Kalmar regemente, Västernorrlands regemente, Norrlands dragonregemente, Södermanlands pansarregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta luftvärnsregemente, för en sammanlagd kostnad av 2 773 000 kronor,

3) ombyggnad av sjukhus vid sex förband, nämligen Jämtlands fältjägarregemente, Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Västerbottens regemente, Norrlands artilleriregemente och Skånska trängkåren, för en sammanlagd kostnad av 1 708 000 kronor samt

4) uppförande av förråds- och garagebyggnader för arméns radarmateriel för en kostnad av 1 000 000 kronor.

Närmare redogörelse för under 1) angivna garagebyggnader kan av sekretesskäl icke lämnas här. Beträffande behovet av under 2) angivna arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad om behovet av omoch tillbyggnad av matinrättningarna vid bl. a. här ifrågavarande förband anförts i propositionen 1944:281, s. 165 och 166, i propositionen 1944:175, s. 82—85, samt i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27, s. 124 och 125). Beträffande behovet av under 3) angivna arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad om behovet av bl. a. dessa arbeten anförts

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

i nyssnämnda betänkande, s. 126 och 127, och i propositionen 1946:211, s. 79. Till under 4) angivet ändamål har fortifikationsförvaltningen beräknat medelsbehovet för budgetåret 1950/51 till 1 500 000 kronor. Då anslag äskats i 1950 års statsverksproposition med endast 500 000 kronor, föreslås arbeten för en sammanlagd kostnad av 1 000 000 kronor bliva intagna i investeringsreserven.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för armén å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under Försvarets fastighetsfo nd, A rméns delfond, uppföra ett anslag av 6 336 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.

I investeringsreserven för marinen för budgetåret 1946/47 intogos i den allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av 4 500 000 kronor.

Förslaget till allmän investeringsreserv för marinen för budgetåret 1950/51 innefattar företag för en kostnad av inalles 1 825 000 kronor och är sammanställt i bil. 5 (b).

I reserven föreslås ingå Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av värnpliktsutbildningen med 500 000 kronor samt Avlöpningsbädd och kaj anläggningar vid Karlskrona örlogsvarv med 660 000 kronor. Till dessa arbeten har i 1950 års statsverksproposition äskats anslag med mindre belopp än de av fortifikationsförvaltningen äskade. Med hänsyn till att arbetena synas angelägna samt till deras belägenhet synes det lämpligt att de intagas i investeringsreserven till den del de icke kunna inrymmas i det ordinarie arbetsprogrammet.

I förslaget ha vidare intagits de i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 intagna företagen avseende ombyggnad av matinrättningarna vid Gotlands kustartillerikårs förrådsdepå i Fårösund, vid Göteborgs örlogsstation och vid flottans sjömansskola i Karlskrona för en sammanlagd kostnad av 590 000 kronor samt varmboning av pjäsexercishallen vid sjökrigsskolan i Näsby för en kostnad av 75 000 kronor. Beträffande angelägenheten av dessa företag, av vilka de två förstnämnda numera ansetts böra givas väsentligt utökad omfattning, får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad om desamma anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 145 och 146 resp. s. 148).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för marinen å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under Försvarets fastighetsfond, Marinens delfond, uppföra ett anslag av 1 825 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Flygvapnets delfond.

I investeringsreserven för flygvapnet för budgetåret 1946/47 intogos i den allmänna investeringsreserven företag för en sammanlagd kostnad av 16 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

23 Förslaget till allmän investeringsreserv för flygvapnet för budgetåret 1950/ 51 omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av 15 472 000 kronor och är sammanställt i bil. 5 (c).

I förslaget ha intagits företag (slag av företag) avseende

1) gymnastikbyggnader vid tre förband, nämligen Västmanlands, Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer, för en sammanlagd kostnad av 1 140 000 kronor,

2) utökning av tygverkstäder vid fem förband, nämligen Krigsflygskolan, Västgöta flygflottilj, Skånska flygflottiljen, Hälsinge flygflottilj och Norrbottens flygbaskår, för en sammanlagd kostnad av 640 000 kronor,

3) inomhusskjutbanor vid två förband, nämligen Jämtlands och Hälsinge flygflottiljer, för en sammanlagd kostnad av 92 000 kronor,

4) värmepannor och yttre värmeledningar m. in. vid Göta flygflottilj för en sammanlagd kostnad av 540 000 kronor,

5) sjukstuga och officersbarack vid flygvapnets övningsplats i Kiruna fölen sammanlagd kostnad av 60 000 kronor samt

6) flygfältsarbeten för en sammanlagd kostnad av 13 000 000 kronor.

I avseende å behovet av de till intagande i den allmänna investeringsreserven föreslagna företagen får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa beträffande under 1) angivna till vad om behovet av gymnastikbyggnader vid bl. a. här ifrågavarande förband anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 158 och 159), under 2) angivna till vad om behovet av utökning av tygverkstäderna vid Skånska flygflottiljen och vid Hälsinge flygflottilj anförts i nyssnämnda betänkande, s. 159 och 160, samt till vad om behovet av utökning av tygverkstäderna vid Krigsflygskolan, Västgöta flygflottilj och Norrbottens flygbaskår anföres i bil. D1, under 3) angivna till vad om behovet av inomhusskjutbanor vid flottiljerna anförts i nyssnämnda betänkande, s. 163 och 164, under 4) angivna till vad därom anförts i samma betänkande s. 166, under 5) angivna till vad därom anförts i betänkandet s. 170 samt under 6) angivna till vad därom anföres i bil. D1.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa investeringsarbeten för flygvapnet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under Försvarets fastighetsfond, Flygvapnets delfond, uppföra ett anslag av 15 472 000 kronor.

Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 7 november 1949 har försvarsstaben meddelat vissa uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv för nästa budgetår av arbeten under befästningars delfond. Arbetsmarknadsstyrelsen har därefter vidtagit de justeringar, som betingas av vad beträffande här ifrågavarande arbeten anförts i årets statsverksproposition.

Närmare redogörelse för arbetena kan av sekretesskäl icke lämnas här.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa befästningsarbeten in. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under Försvarets fastighetsfond, Befästningars delfond, uppföra ett anslag av 23 560 000 kronor.

1 Här utesluten.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 126. Sjökarteverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln ett anslag av 180 000 kronor till Nybyggnad av sjömätningsfartyg.

Beträffande behovet av ifrågavarande fartyg får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 172).

Sjökarteverket har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 16 september 1949 anfört, att företaget på tidigare anförda grunder borde intagas i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 dock med en på grund av högre arbets- och materialpriser numera till 275 000 kronor beräknad kostnad.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sjökarteverket: Nybyggnad av sjömätningsfartyg å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln uppföra ett anslag av 275 000 kronor.

8. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.

Investeringsplanen för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. in. för budgetåret 1946/47 omfattade i den allmänna investeringsreserven arbeten för en kostnad av 253 200 000 kronor. Anslag härtill uppfördes å allmän beredskapsstat för samma budgetår med tillhopa 247 500 000 kronor.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. för budgetåret 1950/51 har sammanställts i bil. 6 och innefattar dels ett ordinarie arbetsprogram för 283 700 000 kronor, dels en allmän investeringsreserv för 404 500 000 kronor. Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv för en kostnad av 154 000 000 kronor. Av den allmänna investeringsreserven beräknas 330 000 000 kronor belöpa sig på landsbygdens allmänna vägväsende, 64 500 000 kronor på städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator samt 10 000 000 kronor på enskilda vägar.

Därest den allmänna investeringsreserven, sådan den i det följande närmare angives, tages i anspråk helt och hållet, beräknas den under budgetåret 1950/51 lämna ca 7 700 000 dagsverken, motsvarande ca 31 000 årsarbetare. De i den särskilda grovarbetsreserven upptagna arbetena beräknas kunna giva ca 3 200 000 dagsverken under budgetåret, d. v. s. arbete för ca 13 000 årsarbetare.

Investeringsreserven för allmänna vägar är avsedd att tagas i anspråk då ökat sysselsättningsbehov i sådana arbeten föreligger för arbetskraft, som friställts från annan verksamhet. Investeringsreservens genomförande innebär sålunda en forcering av verksamheten inom vägväsendet. Arbetena skola utföras på ett tekniskt och ekonomiskt riktigt sätt. Maskiner böra därför komma till användning i den utsträckning, som bedömes ändamålsenligt och ekonomiskt riktigt med hänsyn till bl. a. att investeringsreservens ianspråktagande innebär en temporär utökning av verksamheten inom vägväsendet.

I hur stor utsträckning maskiner kunna komma till användning vid en forcering av vägbyggnadsverksamheten blir beroende dels av tillgången inom landet av byggnadsmasltiner, dels av i vilken omfattning dessa maskiner ta-

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

gas i anspråk för utförande av andra byggnadsarbeten i det ordinarie arbetsprogrammet eller investeringsreserven. Med hänsyn till att man nu icke kan överblicka huru dessa förhållanden kunna komma att te sig i en arbetslöshetssituation har i de följande beräkningarna av dagsverksantal angivits sannolika medelvärden vid ett ianspråktagande av investeringsreserven för allmänna vägar i större omfattning, ehuru även det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade dagsverksantalet vid full maskinell drift i vissa fall angivits.

^anläggningsarbete! för de i planen ingående statliga företagen utföres genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, för de kommunala företagen av vederbörande kommun och för de enskilda vägarna genom intressenternas eller kommunala organs försorg. Kommuner ha i vissa fall beviljats bidrag till denna planläggning.

Förslaget till investeringsplan för vägväsendet är indelat i detaljplaner för följande olika kategorier av arbeten.

Vägunderhåll på landsbygden.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden, omfattande nyanläggning av bygdevägar, nyanläggning av ödebygdsvägar, byggande av huvudvägar, ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar samt förstärkning och förbättring av vägar.

V ägbeläggningar.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Byggande av enskilda vägar.

Stensättning av vägar och gator.

Byggande av broar.

Uppförande av garage- och förrådsbyggnader.

Därjämte föreslås en särskild grovarbetsreserv av väg- och gatubyggnader.

I det följande lämnas motiveringar för de särskilda detaljplanerna i huvudsak grundade på av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 12 januari 1950 lämnade uppgifter. Arbetsmarknadsstyrelsen har dock icke ansett erforderligt att åter upptaga vissa principiella spörsmål, vilka behandlats i arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 och sålunda varit föremål för statsmakternas prövning (prop. 1946:211). I motiveringarna innefattas beräkning av anslagsbehoven för investeringsplanens genomförande. Till anslagsbehoven för genomförande av den särskilda grovarbetsreserven återkommer styrelsen vid behandlingen av anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in.

För genomförande av den allmänna investeringsplanen av statliga och statsunderstödda vägar in. in. hemställer arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln Vägunderhåll och vägbyggnader:

Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande samhällen, där kronan är

väghållare:

Barmarksunderhållet ...................... 93 000 000

Nyanläggning av bygdevägar................. 35 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar.............. 8 000 000

Byggande av huvudvägar .................... 72 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. . 34 000 000 Förstärkning och förbättring av vägar........ 50 000 000

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

\ ägbeläggningar ........................... 30 000 000

Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare:

Bidrag till byggande av vägar och gator...... 50 000 000

Enskild väghållning:

Bidrag till byggande av enskilda vägar........ 7 000 000

Diverse ändamål:

Stensättning av vägar....................... 12 000 000

Byggande av broar.......................... 5 000 000

Vägunderhåll på landsbygden.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo underhållsarbeten å de allmänna vägarna med en totalkostnad av 68 300 000 kronor. Arbetena beräknades under ett budgetår kunna utföras intill ett belopp av 40 500 000 kronor. Anslag för ändamålet uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 med sistnämnda belopp.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har överlämnat en sammanställning av från vägförvaltningarna inhämtade uppgifter rörande uppskattade arbetskvantiteter utöver regelmässigt vägunderhåll. Uppgifterna, vilka intagits i bil. 7 och 8 till detta förslag, ge vid handen, att den arbetskvantitet utöver regelmässigt underhåll, som uppgivits av vägförvaltningarna, motsvarar en kostnad av 216 000 000 kronor, varav arbeten för en kostnad av 93 000 000 kronor skulle kunna utföras på ett år. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår, att i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 inräknas vägunderhåll på landsbygden med sistnämnda kostnad.

Ett fullständigt ianspråktagande av denna investeringsreserv beräknas giva ca 1 675 000 dagsverken, motsvarande sysselsättning för ca 6 700 årsarbetare. Det största antal arbetare, som samtidigt kan sysselsättas med dessa arbeten, beräknas till ca 2 800 vintertid och ca 12 600 sommartid.

Byggande av allmänna vägar på landsbygden.

Investeringsplanen för byggande av allmänna vägar på landsbygden för budgetåret 1946/47 omfattade arbeten till en kostnad av 153 000 000 kronor. För budgetåret 1950/51 föreslås motsvarande investeringsplan omfatta arbeten för 198 800 000 kronor. Investeringsplanens fördelning länsvis på de olika anslagen framgår av bil. 9.

Er. o. in. budgetåret 1946/47 har å riksstat uppförts anslag till förstärkning och förbättring av vägar, vilket i 1950 års statsverksproposition är upptaget till 37 000 000 kronor. Ehuru ett stort behov av sådana förstärkningsoch förbättringsarbeten föreligger, har tidigare år icke föreslagits någon investeringsreserv för dylika arbeten i annan mån än att ett anslag för ändamålet å 1 000 000 kronor uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Dylika arbeten äro emellertid i allmänhet mycket lämpliga såsom sysselsättningsobj ekt vid lokalt uppträdande arbetslöshet av kortare varaktighet. Arbetsmarknadsstyrelsen anhöll därför i skrivelse till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 21 juli 1949, att, för skärpande av beredskapen mot verkningarna av minskad sysselsättning för skogsbrukets arbetskraft, vissa planeringsåtgärder skulle vidtagas, vilka främst borde inriktas på arbeten hänförliga till förstärkning och förbättring av vägar. Dessa arbeten visade sig också sedermera mycket lämpliga såsom sysselsättningsobj ekt för arbetskraft, som friställdes till följd av den i vissa landsdelar minskade arbetstillgången i skogsbruket under hösten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

27 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att den plan avseende förstärknings- och förbättringsarbeten, som styrelsen anmodat vägförvaltningarna att planlägga, omfattar arbeten för ca 60 000 000 kronor. Styrelsen beräknar att ca 80 procent härav skall vara förberett för igångsättning den 1 januari 1951. Därjämte föreslår väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att i investeringsplanen beräknas förarbeten för beläggningar med en totalkostnad av ca 60 000 000 kronor, varav ca 80 procent kunna utföras under ett år. Arbeten avseende förstärkning och förbättring av vägar skulle sålunda kunna beräknas i investeringsplanen för budgetåret 1950/51 för tillhopa ca 100 000 000 kronor. I 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 27) har till förstärkning och förbättring av vägar äskats ett anslag av 37 000 000 kronor. Ett genomförande av det föreslagna sysselsättningsprogrammet i dess helhet skulle sålunda kräva ytterligare anslag av 63 000 000 kronor. Då emellertid det anslag å 15 000 000 kronor till vissa vägbyggnadsarbeten, som äskats för budgetåret 1950/51 (1950 års statsverksprop. bil. 8, s. 25), torde till stor del komma att tagas i anspråk för utförande av förstärknings- och förbättringsarbeten därest arbetsmarknadsläget påkallar ökad sysselsättning i vägarbeten, anser arbetsmarknadsstyrelsen tillräckligt att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföres ett anslag till förstärkning och förbättring av vägar om 50 000 000 kronor.

Den investeringsplan, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med underlydande vägförvaltningar detaljplanerar, representerar — bortsett från smärre förstärknings- och förbättringsarbeten —- en totalkostnad av ca 340 000 000 kronor. Härav beräknas arbeten för sammanlagt 280 000 000 kronor hinna bliva förberedda för igångsättning före den 1 januari 1950 — dock efter viss forcering av planläggningsverksamheten om arbetsmarknadsläget så kräver — och ha för den skull medtagits i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1950/51. Sistnämnda belopp fördelas på olika anslag av vägarbeten en-

ligt följande

Nyanläggning av bygdevägar .............................. 65 000 000

Nyanläggning av ödebygdsvägar .......................... 15 000 000

Byggande av huvudvägar ................................ 135 000 000

Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar .............. 65 000 000

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har från vägförvaltningarna erhållit uppgifter om de kostnader, som kunna nedläggas på varje företag under budgetåret 1950/51. En sammanställning av dessa uppgifter visar, att arbeten för totalt ca 160 000 000 kronor skulle kunna nedläggas på de företag, som äro eller beräknas bliva förberedda för igångsättning intill den 1 januari 1951.

Med tillägg av arbeten avseende förstärkning och förbättring av vägar, 100 000 000 kronor, skulle investeringsplanen för nästa budgetår komma att omfatta arbeten av detta slag för ca 260 000 000 kronor.

Sedan från beloppet 260 000 000 kronor dragits dels det belopp, 30 000 000 kronor, som under budgetåret 1950/51 beräknas kunna nedläggas på utförande av ordinarie vägbyggnadsarbeten, dels 37 000 000 kronor, motsvarande anslaget å riksstaten till Förstärkning och förbättring av vägar, dels ock 13 000 000 kronor, motsvarande den ovan uppskattade arbetsmängd avseende förstärkning och förbättring av vägar, som ansetts kunna komma att utföras med anlitande av anslagel å riksstaten till Vissa vägbyggnadsarbeten, kvarstår en byggnadskostnad i den allmänna investeringsreserven av 180 000 000 kronor. För reservföretagens utförande erforderliga medel erhållas genom tillägg av de uppskattade marklösenkostnaderna, ca 19 000 000 kronor. För de ordinarie arbetena utgör marklösenkostnaden ca 2 000 000 kronor.

28 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

De sysselsättningsmöjligheter, som representeras av hela investeringsplanen för byggande av allmänna vägar på landsbygden med undantag för förstärkning och förbättring av vägar, ha av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till 2,o miljoner dagsverken under förutsättning att arbetena bedrivas maskinellt i full omfattning. Därest en mera betydande byggnadsverksamhet skulle påbörjas har dock styrelsen ansett att maskiner icke torde kunna anskaffas i erforderlig utsträckning. Detta komme att medföra, att vid arbetenas utförande handdrift i större utsträckning måste tillämpas, varigenom antalet dagsverken kunde komma att öka upp till 3,5 miljoner. Med hänsyn härtill beräknar arbetsmarknadsstyrelsen, att ett genomförande av hela den del av allmänna investeringsreserven varom nu är fråga motsvarar ca 4 miljoner dagsverken.

Investeringsplanen i vad den avser byggande av allmänna vägar på landsbygden fördelar sig beträffande byggnads- och marklösenkostnaderna på de olika anslagen enligt följande. Till jämförelse har även angivits motsvarande summor för hela investeringsplanen för budgetåret 1946/47, vilken varit föremål för Kungl. Maj :ts och riksdagens prövning i samband med fastställande av allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår sålunda, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföras anslag motsvarande för den allmänna investeringsreserven angivna belopp.

Planeringsarbetet bedrives i stort sett efter samma riktlinjer som tidigare. Under år 1948 påbörjades en revidering av investeringsplanen, vilken vid tiden för sammanställningen av nu föreliggande uppgifter avslutats i 18 län. Vid revideringen företages en omprövning av företagen i planen så att densamma skall komma att innehålla de företag, som nu bedömas vara angelägnast. Planen kommer därigenom att bli ett vägbyggnadsprogram av längre räckvidd än de normala flerårsplanerna. Vidare har vid revideringen planens omfattning för de olika länen bringats i bättre överensstämmelse med gällande allmänna riktlinjer för investeringsplanens omfattning.

Den totala byggnadskostnaden för färdigplanerade företag vid å nästa sida angivna tidpunkter har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattat till följande belopp, under förutsättning dock att planeringsverksamheten bedrives i större omfattning än som ansetts erforderligt under de senaste åren samt att en väsentlig utökning sker av personalen för projekteringsverksamheten.

1 Utförandet av dessa arbeten bliver beroende av huruvida behov därav föreligger ur arbetsmarknadssynpunkt. De utgöra sålunda i själva verket en reserv, ehuru de här upptagits såsom ordinarie arbeten enär anslaget äskats å riksstaten.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

29 Total byggnadskostnad för

Tidpunkt färdigplanerade företag

milj. kronor

1/10 1949 ................................. 170

1/1 1950 175

1/7 1950 230

1/1 1951 280

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen nu föreslagna investeringsplanen (ordinarie arbeten, allmän investeringsreserv och särskild grovarbetsreserv) för byggande av allmänna vägar på landsbygden för budgetåret 1950/51 omfattar företag med en beräknad total byggnadskostnad av 550 000 000 kronor. Till jämförelse må nämnas, att motsvarande investeringsplan för budgetåret 1946/47 omfattade företag för tillhopa ca 380 000 000 kronor.

Vågbeläggningar.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo vägbeläggningar på landsbygden till en kostnad av 10 000 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen har i anslutning härtill i sitt betänkande SOU 1946: 27, s. 180—182, framfört vissa synpunkter rörande angelägenheten av detta slag av arbeten samt deras värde ur sysselsättningssynpunkt, vilka alltjämt äga giltighet.

I 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 27) har till vägbeläggningar för budgetåret 1950/51 äskats ett anslag av 20 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har, under förutsättning att förarbeten för beläggningar upptages i investeringsreserven, föreslagit en investeringsreserv av vägbeläggningar om 50 000 000 kronor inklusive ordinarie arbeten.

Investeringsreserven föreslås sålunda omfatta arbeten för 30 000 000 kronor.

Den häremot svarande sysselsättningen för själva beläggningsarbetet beräknas till ca 120 000 dagsverken. Den normala arbetssäsongen under maj— september utgöres av ca 100 arbetsdagar, varunder ca 1 200 arbetare skulle kunna sysselsättas.

Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator.

Investeringsplanen avseende byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator för budgetåret 1946/47 innefattade en allmän investeringsreserv för en beräknad byggnadskostnad av 58 200 000 kronor och en särskild grovarbetsreserv för 18 800 000 kronor. Å allmän beredskapsstat för samma budgetår uppfördes ett anslag till Bidrag till byggande av vägar och gator av 55 000 000 kronor, avseende företagen i den allmänna investeringsreserven. Medel för företagen i den särskilda grovarbetsreserven inräknades i anslaget å beredskapsstaten till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

I samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslog arbetsmarknadsstyrelsen en investeringsplan för budgetåret 1949/50, för vars omfattning och fördelning på olika orter redogjordes i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv för nämnda budgetår. Förslaget till investeringsplan omfattade väg- och gatuarbeten för 64 800 000 kronor.

Beträffande investeringsplanen för byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator för budgetåret 1950/51 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att den fördelningsplan avseende de ordinarie arbetena, som nu vore under upprättande, beräknades kunna fastställas -säd årsskiftet. Styrelsen hade icke kunnat slutföra investeringsplanens

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

revidering förrän fördelningsplanen fastställts. Såvitt kunde bedömas syntes emellertid totalomfattningen av investeringsplanen icke komma att väsentligt förändras.

Investeringsplanen för byggande av städernas allmänna vägar och för biltiafiken viktiga gator för budgetaret 1950/51 föreslås med hänsyn härtill omfatta arbeten för, avrundat, 65 000 000 kronor. Det ordinarie arbetsprogrammet kan beräknas till 10 000 000 kronor. Den allmänna investeringsreserven kommer därvid att omfatta arbeten för 55 000 000 kronor.

Det mot det författningsenliga statsbidraget (95 procent) svarande anslaget för genomförande av hela den föreslagna investeringsreserven synes med hänsyn till att en del av kostnaderna skola täckas av tomtägarnas gatukostnadsbidrag kunna avrundas nedåt till 50 000 000 kronor.

Vid arbetena, som föreslås ingå i den allmänna investeringsreserven, torde vintertid kunna sysselsättas maximalt 3 000 man. Antalet dagsverken, som skulle kunna erhållas ur arbetena i den allmänna investeringsreserven, beräknas till ca 1 400 000, vilket motsvarar sysselsättning för ca 5 600 årsarbetare.

Arbetena i den särskilda grovarbetsreserven behandlas gemensamt med motsvarande arbeten för landsbygden i ett följande avsnitt.

Byggande av enskilda vägar.

För budgetåret 1946/47 beräknades en allmän investeringsreserv av enskilda vägar om 6 800 000 kronor, för vars utförande uppfördes ett anslag å allmän bercdskapsstat till Bidrag till byggande av enskilda vägar av 4 500 000 kronor.

Den revidering, som i likhet med tidigare år företagits av uppgifterna i arbetsmarknadsstyrelsens register över investeringsobjekt, visar att kostnaderna för tillräckligt aktuella och lämpliga ai’betsobjekt avseende enskilda vägar uppgå till sammanlagt ca 15 000 000 kronor. Här må dock framhållas att mängden företag är betydligt större, ehuru vederbörande intressenter icke lämnat uppgifter om företagen till arbetsmarknadsstyrelsen på grund av företagens ringa omfattning eller av annan anledning.

Under förutsättning att tre fjärdedelar av den tillgängliga mängden till arbetsmarknadsstyrelsen anmälda, angelägna och i huvudsak förberedda arbeten skulle kunna komma till utförande under ett år, skulle totala investeringsvolymen avseende enskilda vägar — utöver sådana företag, till vilka bidrag redan beviljats — kunna få en omfattning motsvarande en årskostnad av 12 000 000 kronor.

I årets statsverksproposition, bil. 8, s. 35, äskas för budgetåret 1950/51 ett anslag av 3 000 000 kronor till Bidrag till byggande av enskilda vägar. Inklusive reservationer av tidigare anslagsanvisningar har det ordinarie arbetsprogrammet beräknats motsvara en byggnadskostnad av ca 7 000 000 kronor i genomsnitt för ett år.

I den män bidragsmedlen disponeras för utförande av företag, till vilka bidrag till påbörjande icke tidigare beviljats, komma i det ordinarie arbetsprogrammet att intagas företag, vilka tidigare utgjort en sysselsättningsreserv. Enligt erfarenhet från tidigare uppgjorda investeringsplaner torde emellertid åtskilliga företag, till vilka bidrag kunna komma att beviljas av medel från riksstatsanslaget, icke av vederbörande intressenter tidigare ha anmälts såsom reservföretag till arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. av den anledning, att de i många fall utgöra sådana mindre företag, som icke medtagas vid arbetsmarknadsstyrelsens inventeringar.

Med hänsyn härtill och till att viss del av anslaget å riksstaten torde kom-

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

ma att disponeras för fortsättningsbidrag till företag, som tidigare erhållit bidrag till påbörjande, anser sig arbetsmarknadsstyrelsen kunna utgå ifrån att av de ovannämnda företagen för en kostnad av 12 000 000 kronor för investeringsreserven komma att kvarstå företag för 10 000 000 kronor.

Enligt gällande grunder kan statsbidrag till byggande av enskilda vägar utgå med högst 60 procent av den beräknade kostnaden, där anläggningen måste anses vara för väghållaren synnerligen betungande. Då synnerliga skäl därtill äro, kan dock bidrag av Kungl. Maj:t efter prövning i varje särskilt fall höjas till högst 75 procent.

Om normalt statsbidrag, 60 procent, skulle utgå till hela den mängd företag, som i det föregående föreslagits ingå i investeringsreserven och som beräknats kosta 10 000 000 kronor, skulle det mot denna kostnad svarande behovet av statsmedel uppgå till 6 000 000 kronor. Av skäl, som anförts i arbetsmarknadskommissionens tidigare betänkanden med förslag till investeringsreserv, är det emellertid antagligt, att bidraget i vissa fall skulle komma att höjas. Anslagsbehovet torde därför böra beräknas något högre, förslagsvis till 7 000 000 kronor.

Stensättning av vägar och gator.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingick stensättning av vägar och gator med ett belopp av 7 700 000 kronor.

Såsom framgår av 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 35) har 1946 års stenindustriutredning föreslagit ett program för stensättning av statliga och statsbidragsberättigade vägar motsvarande ett årligt anslagsbehov av 6 000 000 kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslag för ändamålet uppföres med 6 500 000 kronor å rilcsstaten för budgetåret 1950/51. I avbidan på resultatet av den fortsatta handläggningen av utredningens förslag har emellertid i 1950 års statsverksproposition beräknats ett anslag av 500 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelsen till arbetsmarknadsstyrelsen såsom lämplig reserv föreslagit arbeten motsvarande ett anslag av 12 000 000 kronor varvid förutsatts att »fri sten» icke längre skulle tillhandahållas. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 medtages stensättning av vägar för detta belopp.

Härav torde ca 3 000 000 kronor komma på statlig väghållning och ca 9 000 000 kronor på statsbidragsberättigad kommunal väghållning. Mot anslaget svarande investering kan därför beräknas till 12 500 000 kronor. Häremot svarande sysselsättning för arbete med såväl tillverkning som sättning av gatstenen har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknats till ca 80 000 dagsverken.

Byggande av broar.

Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 avseende byggande av broar omfattade en byggnadskostnad av 24 600 000 kronor, varav i den allmänna investeringsreserven 2 900 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att vid ingången av budgetåret 1950/51 kvarstående reservationer å tidigare anvisade medel för ordinarie arbeten avseende brobyggnader beräknas uppgå till c:a 12 000 000 kronor. I 1950 års statsverksproposition har äskats 10 000 000 kronor till byggande av broar.

" Det normala medelsbehovet per år för byggande av broar har av väg- och våttenbyggnadsstyrelsen beräknats till 35 000 000 kronor. Styrelsen har därför ansett, att totalomfattningen av investeringsplanen för byggande av broar

32 Kungl. Maj;ts proposition nr 126.

borde uppgå till 70 000 000 kronor eller 2 gånger det normala medelsbehovet. Under budgetåret 1950/51 kunde dock med hänsyn till erforderliga förberedelsearbeten broar med en beräknad total byggnadskostnad av högst 35 000 000 kronor påbörjas. Härav skulle arbeten under budgetåret kunna utföras för ca 25 000 000 kronor motsvarande ett beräknat dagsverksantal av ca 400 000. I detta senare belopp inginge broarna vid Hjulsta och Luleå med 4 500 000 kronor resp. 60 000 dagsverken.

För täckande av medelsbehovet för genomförande av ett arbetsprogram motsvarande en byggnadskostnad av 25 000 000 kronor skulle sålunda utöver reserverade och för budgetåret 1950/51 äskade medel erfordras 3 000 000 kronor. Med hänsyn till att möjlighet synes böra förefinnas att disponera medel till utförande av broföretag även om de icke skulle kunna slutföras före budgetårets utgång föreslår ai-betsmarknadsstyrelsen, att anslaget till byggande av broar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföres med 5 000 000 kronor.

Uppförande av garage- och förrådsbgggnader.

I investeringsreserven för budgetåret 1946/47 ingingo arbeten avseende uppförande av garage- och förrådsbyggnader för en beräknad kostnad av sammanlagt 2 300 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har erinrat därom, att anslagstekniken beträffande förrådsfonden ändrats från och med innevarande budgetår så tillvida, att samtliga under tillgångsgruppen förrådsbyggnader anvisade investeringsanslag komma att sammanföras till ett gemensamt anslag. Vid sådant förhållande syntes särskilt angivna företag icke fortsättningsvis böra redovisas i förslaget till allmän beredskapsstat.

Styrelsen har vidare meddelat, att behållningen å investeringsanslagen till uppförande av byggnader vid innevarande budgetårs ingång uppginge till ca 7 800 000 kronor och beräknades vid budgetårets slut uppgå till ca 6 000 000 kronor. Med hänsyn härtill hade styrelsen i sina petita för budgetåret 1950/51 icke begärt ytterligare medelstilldelning för husbyggnader.

Med hänsyn till storleksordningen av till förfogande stående anslag finner arbetsmarknadsstyrelsen, efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, icke erforderligt att föreslå särskild investeringsreserv avseende garage och förrådsbyggnader för det statliga vägväsendet för budgetåret 1950/51.

Särskild grovarhetsreserv för väg- och gatubijggnader.

Utöver den allmänna investeringsreserven av arbeten för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m. föreslås i likhet med i tidigare investeringsreserver en särskild grovarhetsreserv av väg- och gatuarbeten. I enlighet med förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslås reserven få en omfattning av 154 000 000 kronor. Av detta belopp skulle 13 000 000 kronor vara erforderligt för marklösen o. d. och 141 000 000 kronor stå till förfogande för täckande av byggnadskostnader.

Till jämförelse må nämnas att grovarbetsreserven för budgetåret 1946/47 av väg- och gatubyggnader gavs en omfattning av 145 300 Ö00 kronor.

Vid upprättandet av förslag till särskild grovarhetsreserv av väg- och gatubyggnader för nästa budgetår har ifråga om urvalet av arbetsobjekt tilllämpats de grunder, som angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande SOU 1946:27, s. 195—196.

Beträffande den särskilda grovarbetsreserven för landsbygdens vägar har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, att totalkostnaden för den mängd företag, som ingår i den under planering varande grovarbetsreser-

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

ven, beräknats till ca 410 000 000 kronor. De företag härav, vilka, om arbetsmarknadsläget så kräver, efter viss forcering beräknas kunna förberedas till den 1 januari 1950, representerade en total byggnadskostnad av ca 250 000 000 kronor, fördelade på olika slag av vägar enligt följande sammanställning, som även anger hur stor byggnadskostnaden under nästa budgetår skulle kunna bliva.

Enligt uppgift av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle sålunda på företagen i den särskilda grovarbetsreserven i vad avser landsbygdens vägar under ett första byggnadsår kunna utföras arbeten för sammanlagt 120 000 000 kronor.

Företag i den särskilda grovarbetsreserven har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattat vid nedannämnda tider vara färdigplanerade i en omfattning, som motsvarar följande totala byggnadskostnader, varvid dock förutsatts, att erforderlig planeringspersonal kan erhållas.

Totalkostnad för

Tidpunkt färdigplanerade företag

milj. kronor

1/10 1949 ................................ 120

1/1 1950 ................................ 170

1/7 1950 ................................ 200

1/1 1951 ................................ 250 I

I den angivna byggnadskostnaden under nästa budgetår, 120 000 000 kronor, för arbeten i den särskilda grovarbetsreserven ha icke kostnader för marklösen inräknats. Dessa kostnader kunna för ett första byggadsår uppskattas till 13 000 000 kronor. Anslagsbehovet för genomförande av hela den särskilda grovarbetsreserven av vägbyggnader på landsbygden skulle sålunda för nästa budgetår sluta på 133 000 000 kronor.

Arbeten i denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas kunna giva ca 1 600 000 dagsverken vid maskinell drift i full omfattning. Eftersom man icke torde kunna räkna med att ha en härför erforderlig maskinpark tillgänglig har reserven ansetts böra beräknas motsvara 2 500 000 dagsverken, utgörande sysselsättning för ca 10 000 årsarbetare. Största lämpliga arbetsstyrka vintertid beräknas kunna bliva ca 8 000 man.

Vad angår väg- och gatubyggnader i städerna funnos i början av år 1949 för den särskilda grovarbetsreserven, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat, lämpliga och i tillräcklig grad förberedda arbeten motsvarande en sammanlagd kostnad av ca 42 000 000 kronor, varav under budgetåret 1949/50 skulle kunna utföras arbeten för ca 21 000 000 kronor. Jämväl för budgetåret 1950/51 föreslås en motsvarande reserv av samma omfattning.

Denna del av den särskilda grovarbetsreserven beräknas innebära ca 700 000 dagsverken, vilket motsvarar sysselsättning för ca 2 800 årsarbetare. Största arbetsstyrkan vintertid torde kunna uppgå till ca 1 500 man.

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

9. Investeringsplan för luftfartsverket.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes under luftfartsfonden anslag till Byggande och förbättring av flygplatser med 9 250 000 kronor. För budgetåret 1947/48 hade arbetsmarknadskommissionen upprättat ett med hänsyn till av 1944 års flygplatsutredning framlagt betänkande reviderat förslag till investeringsplan, innefattande en investeringsreserv av flygfältsbyggen för 9 630 000 kronor. Med bifall till i propositionen 1947:116 framlagt förslag medgav 1947 års riksdag (skr. nr 389), att den till grund för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanen för civila flygplatser finge ändras i enlighet med det reviderade förslaget.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 27 oktober 1949 har luftfartsstyrelsen meddelat vissa uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsplan för luftfartsverket för budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen har därefter vidtagit de justeringar, som betingas av vad som beträffande av luftfartsverket berörda företag anförts i 1950 års statsverksproposition.

Arbetsmarknadsstyrelsens slutliga förslag, vilket sammanställts i bil. 10, upptager flygfältsbyggen i den allmänna investeringsreserven för sammanlagt 12 500 000 kronor och i den särskilda grovarbetsreserven för sammanlagt 2 600 000 kronor.

I den allmänna investeringsreserven har beräknats 5 000 000 kronor för arbeten å flygplatsen vid Halmsjön samt 1 000 000 kronor för arbeten vid Bromma flygplats till vilka luftfartsstyrelsen föreslagit, att anslag skulle uppföras å riksstaten för budgetåret 1950/51. Medel till dessa arbeten har emellertid icke beräknats i 1950 års statsverksproposition. För Torslanda flygplats har ulöver det i 1950 års statsverksproposition för sprängningsoch utvidgningsarbeten avsedda beloppet beräknats 1 000 000 kronor för dylika arbeten i den allmänna investeringsreserven jämte ett lika stort belopp i den särskilda grovarbetsreserven. I den allmänna investeringsreserven beräknas vidare 1 000 000 kronor för i 1950 års statsverksproposition, bil. 26, s. 111, omnämnda arbeten å Bulltofia flygplats och 1 000 000 kronor för påbörjande av arbeten med anläggande av rullbana å Visby flygplats. Luftfartsstyrelsen har anfört, att flygtrafiken på Visby har nått en sådan omfattning och avses att bedrivas med så tunga flygplan att anläggande inom en nära framtid av en rullbana numera torde få anses motiverat. Slutligen har i den allmänna investeringsreserven liksom i den investeringsplan för budgetåret 1947/48, som bilagts propositionen 1947: 116, beräknats 1 500 000 kronor till Umeå flygplats och 2 000 000 kronor till Kiruna flygplats.

I den särskilda grovarbetsreserven föreslås ingå — förutom de ovannämnda arbetena vid Torslanda flygplats — vissa arbeten vid Örebro, Jönköpings, Norrköpings, Backamo, Norrtälje och Ällebergs flygplatser för sammanlagt 1 200 000 kronor, vilka med vissa mindre ändringar av arbetenas omfattning och karaktär överflyttas från den ovannämnda investeringsplanen för budgetåret 1947/48. Därjämte har upptagits ett belopp om 400 000 kronor till ej specificerade arbeten, närmast avseende smärre arbeten å Karlstads och Sundsvalls flygplatser.

Sysselsättningsmöjligheterna beräknas för den föreslagna allmänna investeringsreserven till ca 200 000 dagsverken eller ca 800 årsarbetare och för den föreslagna särskilda grovarbetsreserven till ca 60 000 dagsverken eller ca 240 årsarbetare.

Kanal. Maj.ts proposition nr 126.

35 Frågan om anslag till de arbeten, som föreslås ingå i den särskilda grovarbetsreserven, behandlar arbetsmarknadsstyrelsen i det följande i kapitlet Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

Under åberopande av vad som i övrigt anförts i den föregående framställningen, hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till FU)<)(ällsbijggcn å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under Luftf artsfond en uppföra ett anslag av 12 500 000 kronor.

10. Investeringsplan för handelshamnar och farleder.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder för budgetåret 1946/47 innefattade arbeten för sammanlagt 53 072 200 kronor, varav 15 315 000 kronor beräknades utgöra ordinarie arbeten och 37 757 200 kronor investeringsreserv. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes i anslutning härtill anslag till Bidrag till handelshamnar och farleder med 10 000 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder för budgetåret 1950/51 innefattar arbeten för sammanlagt 48 723 000 kronor, varav 8 273 000 kronor uppskattats utgöra ordinarie arbeten och 10 000 000 kronor investeringsreserv. För planens genomförande erforderligt belopp av statsmedel beräknas till 10 000 000 kronor, varav 9 000 000 kronor föreslås upptagas å beredskapsstat. De i planen ingående företagen ha sammanställts i bil. 11.

Det förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder, som investeringsutredningen på sin tid upprättade för budgetåret 1944/45, SOU 1944: 12, hade till utgångspunkt en av kommerskollegium verkställd utredning. Enligt denna hänfördes till handelshamnar varje sådan i kommunal och enskild ägo varande hamn, för vilken Kungl. Maj :t fastställt hamntaxa. Investeringsplanen inrymde dels reparations- och underhållsarbeten, dels ock utvidgnings- och nyanläggningsarbeten för sådana företag, som projekterats i vissa av kommerskollegium angivna, för sjöfarten och landets samfärdsel i övrigt särskilt betydelsefulla hamnar. Sistnämnda hamnar utgjordes av dem, som dittills visat den största utvecklingskraften med avseende å trafikens omfattning. Därefter upprättade förslag till investeringsreserv ha uppgjorts med väsentligen samma utgångspunkt, vilket sålunda även gäller investeringsplanen för budgetåret 1946/47.

Efter budgetåret 1946/47 ha, utom de i investeringsplanen för sistnämnda budgetår kvarstående företag, vilka ännu ej kommit till utförande, endast ett fåtal hamnbyggnadsföretag, vilka ansetts särskilt betydelsefulla, medtagits i investeringsplanen. De nya företagen ha huvudsakligen utgjorts av nya kajanläggningar i Göteborgs hamn samt en ny kaj anläggning och en etapp av utbyggnad och modernisering av oljehamnen vid Loudden i Stockholms hamn. Därjämte har ett företag i vardera Vänersborgs och Västerås hamnar medtagits samt ett företag i Uddevalla utökats.

1944 års hamnutredning har i sitt betänkande, Svensk hamnbyggnadspoiitik, SOU 1949: 21, samt i En generalplan för rikets farleder och hamnar, som ingår som bilaga 2 till hamnutredningens betänkande, se SOU 1949: 33, angivit vissa synpunkter och förslag beträffande utbyggandet av hamnar och farleder. Utredningen har föreslagit, att vissa allmänna farleder och tillf artsleder till hamnar fördjupas eller att fråga härom upptages till närmare prövning.

9 Biliang till riksdagens protokoll 1050. 1 samt. .Yr 126.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Beträffande handelshamnarnas utbyggnad har hamnutredningen lämnat en redogörelse för aktuella utbyggnadsförslag i de särskilda hamnarna men icke tagit ställning till den inbördes angelägenhetsordningen mellan föreliggande projekt. Utredningen har bl. a. anfört, att det aktuella utbyggnadsbehovet i svenska hamnar över huvud taget vore relativt stort, i det nybyggnadsverksamheten varit starkt inskränkt under krigsåren och åren därefter. Utbyggnad vore i första rummet påkallad i storhamnarna Stockholm, Göteborg och Malmö. Den tekniska utrustningen med kranar av olika slag samt magasin och varuskjul vore i åtskilliga hamnar, särskilt mindre sådana, föga påkostad. En rationalisering av hamndriften genom sådan utrustning syntes vara mycket angelägen och borde kunna fördröja utbyggnadsbehoven i fråga om kajer samt i viss mån medverka till bättre samverkan mellan transportmedlen.

Hamnutredningen räknar med ett utbyggnadsbehov av 35 å 40 000 000 kronor per år i handelshamnar i genomsnitt för en period fram till år 1960. Den av utredningen verkställda inventeringen av föreliggande hamnanläggningsprojekt har visat en sammanlagd lcostnadssumma för de projekterade anläggningarna av ca 440 miljoner kronor. Projekten i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 äro i allmänhet sådana, som ingå i utredningens inventeringar. Utöver investeringsplanens kostnadsram om ca 48 000 000 kronor ha olika städer anmält företag för tillsammans ca 64 000 000 kronor.

De företag, som tillförts investeringsplanen sedan 1946/47, ha, som ovan framhållits, med ett par mindre betydelsefulla undantag utgjorts av särskilt viktiga nybyggnadsföretag i storhamnarna. Detta synes stå i överensstämmelse med de synpunkter på utvecklingen inom handelshamnarna, som hamnutredningen framlagt. Enär statsmakterna hittills icke tagit ställning till de av hamnutredningen framlagda förslagen, ha av farledsprojekt i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder för budgetåret 1950/51 endast medtagits reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen, till vilken Kungl. Maj :t äskat ett anslag av 600 000 kronor å riksstat för budgetåret 1950/51, se 1950 års statsverksproposition, bil. 8, s. 46. — I motsvarande förslag till investeringsreserv för statens vattenfallsverk har emellertid medtagits vissa arbeten avseende ombyggnad av Säffle kanal (s. 19). — Av samma skäl har arbetsmarknadsstyrelsen icke funnit anledning utöka volymen av företag i förslaget till investeringsplan för handelshamnar (utöver vad som i det föregående angivits).

Med stöd av uppgifter, som inhämtats från de olika städerna och enskilda intressenterna, har en revidering företagits av investeringsplanen för handelshamnar och farleder för budgetåret 1946/47.

I denna plan angavs för varje särskilt företag hur stor del, som ansågs utgöra ordinarie arbeten och investeringsreserv. Med hänsyn till förhållanden, som sammanhänga med begränsningarna i investeringsverksamheten, är det emellertid förenat med stora svårigheter att på förhand bedöma, vilka av vederbörande kommun beslutade företag, som verkligen komma till utförande under det budgetår planen avser. I det nu framlagda förslaget till investeringsplan för budgetåret 1950/51 har därför kostnaden för de tillgängliga företagen till den del de beräknas komma till utförande under ett budgetår icke uppdelats i ordinarie arbeten och investeringsreserv utan sammanslagits till en summa för hela planen. Av de i investeringsplanen ingående tillgängliga och tillräckligt förberedda företagen för 48 723 000 kronor uppskattas företag för 40 000 000 kronor utgöra investeringsreserv.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

37 Hela den föreslagna investeringsreserven beräknas motsvara omkring 600 000 dagsverken, eller sysselsättning för 2 400 årsarbetare.

Om statsbidrag till handelshamnar skulle utgå enligt samma grunder, som tillämpats vid under senare år meddelade beslut, beräknas för investeringsplanens genomförande ca 6 000 000 kronor erfordras av statsmedel. Såsom framhållits i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47, SOU 1946:27, s. 214, kan det av skilda skäl antagas, att behovet av statsmedel för att i en arbetslöshetssituation utföra hamnarbeten blir större och uppskattningsvis kan komma att uppgå till 10 000 000 kronor. Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition (bil. 8, s. 43) föreslagit, att till Bidrag till handelshamnar och farleder för budgetåret 1950/51 anvisas ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor, varvid förutsatts att nu tillgängliga medel å anslaget i stort sett helt skulle bliva disponerade genom bidragsbeslut före utgången av innevarande budgetår. Med hänsyn härtill beräknas det för budgetåret 1950/51 å beredskapsstat erforderliga beloppet till 9 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till handelshamnar och farleder å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln uppföra ett anslag av 9 000 000 kronor.

It. Investeringsplan för fiskehamnar.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för fiskehamnar för budgetåret 1946/47, som uppgjordes i samråd med 1944 års fiskehamnsutredning, omfattade arbeten med en sammanlagd beräknad kostnad av ca 9 000 000 kronor. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes i anslutning härtill dels ett anslag till Utvidgning och förbättring av statens fiskehamnar och farleder om 2 300 000 kronor, dels ock ett anslag till Bidrag till byggande och underhåll av statsunderstödda fiskehamnar om 5 700 000 kronor.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1950/51, innefattande arbeten om sammanlagt 8 338 000 kronor, har sammanställts i bil. 12. Beträffande förslaget får arbetsmarknadsstyrelsen anföra följande.

1944 års fislcehamnsutredning avgav den 1 november 1947 sitt betänkande med förslag till byggande av fiskehamnar (SOU 1947: 63). Betänkandet innehåller ett förslag till femårsplan för byggande av fiskehamnar, i vilken de olika av utredningen förordade fiskehamnsbyggnaderna upptagits länsvis ordnade efter angelägenhet.

I det nu föreliggande förslaget till investeringsplan för fiskehamnar för budgetåret 1950/51 har i samråd med väg- och vattenbyggnad sst yreisen medtagits de företag, som i ovannämnda av fiskehamnsutredningen framlagda femårsplan för fiskehamnar betecknats som de mest angelägna och som ännu icke kommit till utförande. Åtskilliga av dessa företag ingingo jämväl i motsvarande investeringsplan för budgetåret 1946/47. I den föreslagna investeringsplanen ingå 8 företag vid statens fiskehamnar och 51 företag vid statsunderstödda fiskehamnar eller sammanlagt 59 företag. På initiativ av fiskehamnsutredningen ha samtliga företag varit föremål för viss planläggning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Vidare har Kungl. Maj :t uppdragit åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa detaljplanering av de i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 intagna fiskehamnarna samt medgivit, i de fall, då intressent bidragit till kostnaderna för upprättande av arbetsplan, att kostnaderna för därutöver erforderlig detaljplanering tills vidare må helt bestridas med statsmedel.

De i planen ingående arbetena beräknas innefatta omkring 175 000 dagsverken, motsvarande ca 700 årsarbetare.

Det sammanlagda behovet av statsmedel för genomförande av hela investeringsplanen för fiskehamnar beräknas till 7 566 800! kronor. I 1950 års statsverksproposition, bil. 8, s. 45, har Kungl. Maj :t för budgetåret 1950/51 äskat ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor till byggande av fiskehamnar. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har meddelat, att ca 1 000 000 kronor kvarstår odisponerat å anslaget den 1 januari 1950. Dessa medel torde till större delen komma att disponeras för beviljande av bidrag till företag i den föreslagna investeringsplanen för budgetåret 1950/51. För investeringsplanens genomförande skulle med hänsyn härtill uppskattningsvis ca 5 600 000 kronor erfordras av statsmedel utöver nämnda reservation och å riksstaten äskade anslag. Dock bör härvid beaktas, att visst belopp av ifrågavarande anslag å riksstaten kan komma att erfordras för smärre i planen ej upptagna arbeten, såsom reparationer vid stormskador in. in. Med hänsyn härtill uppskattas behovet av anslag å beredskapsstaten till 6 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggande av fiskehamnar å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln uppföra ett anslag av 6 000 000 kronor.

12. Investeringsplan för malmletning och förberedande

gruvarbeten.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten under tionde huvudtiteln anslag till Sveriges geologiska undersökning: Undersöknings- och förberedande gruvarbeten med 740 000 kronor.

Sveriges geologiska undersökning har i skrivelse den 22 oktober 1949 till arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att de i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 intagna företagen avseende, undersöknings- och förberedande gruvarbeten vid Lappmössan (Skäggträskberget) och Bjurfors mellersta malm borde intagas i investeringsreserven för nästa budgetår med en sammanlagd kostnad av 500 000 kronor samt att undersökningen vid sin beräkning av medelsbehovet inräknat även kostnader för nödig komplettering av behövlig materiel. Det syntes utredningen vidare böra förutsättas, att de två nämnda investeringsobjekten skulle kunna med vederbörligt godkännande ersättas med annat, därest skäl till sådant utbyte skulle framkomma.

Närmare redogörelser för bl. a. de av undersökningen nämnda arbetena återfinnas i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 217—219).

För utförande av de sålunda ifrågasatta arbetena samt för inköp av för arbetenas utförande erforderlig materiel synes böra å allmän beredskapsstat uppföras ett kollektivanslag, vilket skulle få disponeras efter beslut av Kungl. Maj :t.

Kunrjl. Maj:ts proposition nr 126.

39 Under åberopande av det anförda och med beaktande av den benämning, som numera givits motsvarande anslag å riksstaten, hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Malmletning och förberedande gruvarbeten å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 500 000 kronor.

13. Investeringsplan för lotsverket.

I statens arbetsmarknadskommissions förslag till investeringsreserv för lotsverket för budgetåret 1946/47 intogos företag för en sammanlagd kostnad av 2 460 000 kronor. På grund av att under ett år reservföretag för sammanlagt högst 1 600 000 kronor beräknades kunna utföras utöver ordinarie arbeten, uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anslag till säkerhetsanstalter för sjöfarten med 750 000 kronor å driftbudgeten och med 850 000 kronor å kapitalbudgeten eller med sammanlagt 1 600 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen har eller samråd med lotsstyrelsen upprättat förslag till investeringsreserv för lotsverket för budgetåret 1950/51. Förslaget har sammanställts i bil. 13 och innefattar företag för en sammanlagd kostnad av 3 445 000 kronor.

I förslaget ha intagits tjugufyra företag, vilka intagits i investeringsreserven för budgetåret 1946/47, samt tretton andra företag. Beträffande angelägenheten av förstnämnda företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 224 —251). Beträffande angelägenheten av de senare företagen, nämligen arbeten å fyrar vid Sörgadden, örskär och Sandflyttan, förbättring av fyrbelysningen i norra delen av Bottenviken, förbättring av hamnförhållandena vid Arholma, Söderarm och Malören, förbättring av uppassningslokalerna vid Landsort, Sandhamn och Kalix samt förbättring av bostadsförhållandena vid Ölands norra udde. Tistlarna och Sävösund får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till bil. B1.

Från lotsstyrelsen har under hand inhämtats, att tidigare förekommande svårigheter att organisatoriskt bemästra en större ansvällning av byggnadsoch anläggningsverksamheten inom styrelsens verksamhetsområde icke längre äro för handen i sådan omfattning, att icke hela den föreslagna reserven av angelägna och lämpliga arbeten skulle kunna komma till utförande under nästa budgetår. Ett realiserande av hela den föreslagna reserven har uppskattats innefatta ca 15 000 dagsverken för grovarbetare, ca 55 000 dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet och ca 15 000 industridagsverken.

I årets statsverksproposition har äskats anslag till Säkerhetsanstalter för sjöfarten med sammanlagt 1 385 000 kronor. Reservationer å nämnda anslag vid ingången av budgetåret 1950/51 beräknas, enligt vad lotsstyrelsen under hand meddelat, uppgå till sammanlagt ca 220 000 kronor. Den ordinarie delen av investeringsplanen för budgetåret 1949/50 skulle alltså omfatta investeringar för sammanlagt ca 1 605 000 kronor och hela investeringsplanen för budgetåret investeringar för sammanlagt ca 5 050 000 kronor.

Här utesluten.

40 Kungl. Maj-ts proposition nr 126.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen å driftbudgeten under tionde huvudtiteln:

Lotsverket: Säkerhetsanstnltev för sjöfarten 1 513 000 kronor.

å kapitalbudgeten under statens allmänna fa sti g hetsfond:

Såkerhetsanstalter för sjöfarten 1 932 000 kronor.

14. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter in. fl.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen och vissa andra myndigheter upprättat förslag till investeringsreserv av statliga husbyggnader för budgetåret 1950/51 för en sammanlagd kostnad av 31275 00Ö kronor. Förslaget har sammanställts i bil. 14.

Ett utförande av samtliga i den föreslagna investeringsreserven intagna företag har uppskattats medföra ca 130 000 dagsverken för grovarbetare och ca 270 000 dagsverken för yrkeskunniga byggnadsarbetare, motsvarande ca 520 resp. ca 1 080 årsarbetare.

Byggnadsstyrelsen har dessutom föreslagit, att sammanlagt 2 155 000 kronor skulle för nästa budgetår beräknas för en reserv av reparationsoch underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, byggnadsstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets och medicinalstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond. Närmare redogörelse härutinnan återfinnes i kapitlet Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i statliga fastighetsfonder.

Arbetsmarknadsstyrelsen får här nedan departementsvis lämna en redogörelse samt framlägga förslag beträffande anslag till företag i allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 av statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter in. fl.

Justitiedepartementet.

A allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å kapitalbudgeten anslag till åtta 1 n i s b y gg n a d s f ö r e t a g vid fångvårdsanstalter med sammanlagt 2 512 000 kronor. Till ett av dessa företag, verkstadslokal vid ungdo m san st a 1 te n i Ystad, har sedermera uppförts anslag å riksstat.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med fångvårdsstyrelsen och byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår med en sammanlagd kostnad av 3 697 000 kronor intagit sju av de i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 intagna företagen. Beträffande angelägenheten av ifrågavarande företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 255 och 256). Fångvårdsstyrelsen har i skrivelse den 30 september 1949 till arbetsmarknadsstyrelsen anfört, att den tidigare planerade fångvårdsanstalten invid Jön-

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

köping möjligen skulle förläggas till annan än ursprungligen avsedd ort, varför anslag till anstalten borde benämnas Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller motsvarande.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å k apitalbud geten under statens allmänna f a stighetsfond uppföra följande anslag, nämligen Fångvårdsanstalt invid Jönköping eller motsva-

rande .................................... 1 500 000

Fångvårdsanstalt invid Örebro ................ 1 500 000

Bostadshus vid sinnessjukavdelningen å Håga . . 205 000

Gymnastik- och skolbyggnad vid ungdomsanstal-

ten ä Skenås ............................ 192 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Uppsala ...................................... 100 000

Gymnastikbyqqnad vid unqdomsanstalten i Nyköping ................ 100 000

Gymnastikbyggnad vid ungdomsanstalten i Ystad 100 000

Socialdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten anslag till bl. a. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten in. in. med 692 000 kronor. Vissa av de med anslaget avsedda företagen ha sedermera kommit till utförande eller av annan anledning avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med socialstyrelsen och byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår av statliga husbyggnadsföretag' inom socialdepartementets verksamhetsområde, sammanställt i bil. 14, intagit återstående av de med anslaget avsedda företagen, nämligen gymnastikhus och personalbostadshus vid Ljungaskogs yrkesskola samt gymnastikhus och personalbostadshus vid Sundbo yrkeshem. Kostnaden för dessa har av byggnadsstyrelsen numera beräknats till sammanlagt 473 000 kronor. Beträffande angelägenheten av ifrågavarande företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 260—263).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under femte huvudtiteln uppföra ett anslag av 473 000 kronor.

Kommunikationsdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till husbyggnadsföretag hänförliga till kommunikationsdepartementets verksamhetsområde med sammanlagt 3 709 000 kronor. Vissa av dessa företag ha sedermera kommit till utförande.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit två av företagen i investeringsreserven för budgetåret 1946/

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

42 j

47, nämligen Uppförande av grovlaboratorium vid .statens väginstitut och Nybyggnad för statens geotekniska institut, med av byggnadsstyrelsen numera beräknade kostnader om 150 000 kronor resp. 2 700 000 kronor. Beträffande angelägenheten av det förstnämnda företaget får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till propositionen 1944: 281, s. 248, beträffande angelägenheten av det senare till statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946:27, s. 277).

För fortsatt detaljutformning av byggnadsförslag avseende uppförande av ett radiohus i Stockholm har riksdagen efter förslag i propositionen 1945: 228 anvisat 500 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har meddelat, att planeringen av företaget numera aktualiserats och kunde beräknas fortskrida så att företaget kunde påbörjas under budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning härav i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit arbeten å företaget för en kostnad av 1 000 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har meddelat, att Kungl. Maj :t genom beslut den 28 mars 1947 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med telegrafstyrelsen och aktiebolaget Radiotjänst verkställa närmare utredning rörande* formen för upplåtelse av tomt för ett radiohus i Göteborg liksom rörande byggnadens detaljutformning samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav föranlett slutgiltigt förslag. Sådan utredning påginge inom byggnadsstyrelsen och hade numera fortskridit så långt, att företaget kunde påbörjas under budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen har med anledning härav i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit företaget med en av byggnadsstyrelsen beräknad kostnad av 1 500 000 kronor.

Slutligen har arbetsmarknadsstyrelsen efter förslag av byggnadsstyrelsen i förslaget intagit arbeten avseende ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm samt ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm med kostnader av 500 000 kronor resp. 600 000 kronor eller de belopp, som erfordras för företagens utförande utöver i 1950 års statsverksproposition, bil. 26, s. 114—118, äskade anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under statens allmänna fas* tig hetsfond uppföra följande anslag, nämligen

Uppförande av grovlaboratorium vid statens väginstitut .................................. 150 000

Nybyggnad för statens geotekniska institut .... 2 700 000

Uppförande av ett radiohus i Stockholm ...... 1 000 000

Uppförande av radiohus i Göteborg ............ 1 500 000

Ombyggnad av fastigheten Atomena nr 1 i Stockholm .................................... 500 000

Ombyggnad av fastigheten Västertorn nr 2 i Stockholm .........'........................... 600 000

Finansdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning med 1 000 000 kronor.

I skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 30 september 1949 har generaltullstyrelsen anfört, att vissa byggnadsarbeten för en sammanlagd kostnad av 1 850 000 kronor, inklusive oförutsedda utgifter och kostnader för mark-

Kungl. Maj.ts proposition nr 12G.

förvärv, borde intagas i investeringsreserven för nästa budgetår i den män medel för desamma icke anvisades å riksstaten.

Såsom av 1950 års statsverksproposition, bil. 27, framgår, bär generallullstyrelsen för budgetåret 1950/51 hemställt om anvisande av ett anslag å 1 000 000 kronor för vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. in. I propositionen har emellertid för ändamålet äskats ett kollektivt anslag med allenast 500 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv för nästa budgetår för byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning omfattar med hänsyn till äskandet i statsverkspropositionen företag för en kostnad av 1 350 000 kronor, inklusive oförutsedda utgifter och kostnader för markförvärv. Förslaget är sammanställt i bil. 14 under rubriken Finansdepartementet. I bilagan har under nr 1—13 upptagits företag för en sammanlagd kostnad av 1 000 000 kronor, till vilkas utförande i statsverkspropositionen äskats 500 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget till investeringsreserv med en kostnad av 500 000 kronor intagit de företag i denna grupp, som icke kunna komma till utförande med anlitande av det i statsverkspropositionen äskade anslaget. Beträffande angelägenheten av dessa företag torde få hänvisas till propositionen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i förslaget vidare intagit de i bil. 14 under nr 14—26 upptagna företagen etc. för en sammanlagd kostnad av 850 000 kronor. De under nr 14—20 upptagna företagen ingå bland de företag, vilka avsetts att finansieras med det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/ 47 uppförda anslaget till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning-

Beträffande motiveringar för de under nr 21- -24 upptagna företagen får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till bil. C1.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets gränsbevakning å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastig hetsfond uppföra ett anslag av 1 350 000 kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag dels å kapitalbudgeten till bl. a. Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum, Simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet samt Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala, dels å driftbudgeten till Uppförande av domkapitelshus i Växjö. Beträffande motiveringen för de två förstnämnda företagen får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 282 och 287). Motivering för Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala har anförts i propositionen 1946: 211, s. 100—101, motivering för Uppförande av domkapitelshus i Växjö i propositionen 1944: 281, s. 107—109. Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit dessa företag i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår med en kostnad av sammanlagt 1 743 000 kronor.* 2 Vidare har i förslaget till investeringsreserv med en sammanlagd kostnad av 2 375 000 kronor intagits återstående arbeten å två

* Här utesluten.

2 Kostnaden för domkapitelshus i Växjö täckes till 91 500 kronor av medel ur kyrkofonden (prop. 1944: 281, s. 107—109).

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

företag, till vilka beräknats delanslag i årets statsverksproposition, nämligen Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala samt Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet. Beträffande angelägenheten av dessa arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statsverkspropositionen, bil. 28, s. 3 resp. s. 5.

I underdånig framställning har, enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit, hemställts om anvisande för budgetåret 1950/51 av 165 000 kronor till ombyggnad av institutionen för bakterioloyi och patologi vid universitetet i Uppsala, därvid anförts, att ombyggnaden vore erforderlig för att åstadkomma mera ändamålsenliga lokaler för det bakteriologiska arbetet. Kurssalen i tredje våningen skulle inredas till forskningslaboratorier samt ny kurssal åstadkommas i bottenvåningen genom uppdelning av den där befintliga stora salen. I årets statsverksproposition har emellertid icke äskats medel till ifrågavarande arbeten. På grund härav har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit dessa arbeten med en kostnad av 165 000 kronor i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår.

Riksdagen har efter förslag i 1948 års statsverksproposition, bil. 29, s. 3 It., anvisat 500 000 kronor till påbörjande av nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid universitetet i Lund. Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit återstående arbeten för förslagets färdigställande med de av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna, i 000 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i 1948 års förslag till generalplan för utbyggande av Lunds universitet framhållit följande.

Universitetsbibliotekets i Lund utbyggnad har varit föremål för ingående förberedande utredning genom särskild av universitetet tillkallad biblioteksexpert. En naturlig lösning av bibliotekets utbyggnad anser byggnadsstyrelsen vara, att ett nytt bokmagasin uppföres omedelbart norr om och i anslutning till det nuvarande boktornet. Den befintliga huvudbyggnaden och ett sådant nytt bokmagasin skulle därvid förbindas genom eu lägre, i två våningar utformad byggnad, inrymmande läsesalar, forskarrum och erforderliga nya expeditionsutrymmen. Genom en på detta sätt utformad tillbyggnad erhålles en ur biblioteksteknisk synpunkt tillfredsställande lösning.

På grund av vad sålunda anförts har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit arbeten avseende om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Lund med den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden, 2 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln:

Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av

domkapitelshus i Växjö .................... 250 000

å kapitalbudgeten under statens allmänna fastig hetsfond:

Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid

universitetet i Uppsala .................... 2 075 000

Ombyggnad av patologiska och bakteriologiska institutionen vid universitetet i Uppsala........ 165 000

Iståndsättande av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala .......................... 44 000

Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet .... 300 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

45 Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i

Lund .................................... 2 500 000

Nybyggnad för bakteriologiska institutionen vid

universitetet i Lund........................ 1 000 000

Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum 364 000 Simhalls anlägg ning vid gymnastiska centralinstitutet .................................... 990 000

Jordbruksdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å kapitalbudgeten anslag till bl. a. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan med 2 069 000 kronor, till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut med 485 000 kronor samt till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan med 50 000 kronor. Vissa av dessa arbeten ha sedermera kommit till utförande eller av annan anledning avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen funnit, att av de med anslaget till Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan avsedda arbetena följande böra intagas i investeringsreserven för nästa budgetår, nämligen Institutionsbyggnad m. in. vid botanisk-genetiska trädgården, Vaktmästarbostad vid husdjur sförsöksanstalten, Utbyggnad av liusdjursförsöksanstaltens lokaler för fjäderfäförsök vid Bäcklösa, Ombyggnad av ladugård vid Kungsängen samt Djurstallar m. in. vid Öjebyns försöksgård. Dessa arbeten ha av byggnadsstyrelsen numera beräknats kosta sammanlagt 1 257 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen bär likaledes funnit, att av de med anslaget å beredskapsstat till Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut avsedda arbetena följande böra intagas i investeringsreserven för nästa budgetår, nämligen Bostad för lärare, Lagerkällare samt Växthusanläggning. Arbetena ha av byggnadsstyrelsen numera kostnadsberäknats till sammanlagt 245 000 kronor. Beträffande angelägenheten av nu nämnda arbeten får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till vad därom anförts i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 290 it).

Styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruks försök har i sina pelita för nästa budgetår hemställt om anvisande av medel till bl. a. Respirationsanläggning vid institutionen för statens husdjursförsök, till Panncentral vid Ultuna samt till Utvidgning av vattenverket vid Ultuna. Såsom av statsverkspropositionen, bil. 29, p. 3, framgår, har departementschefen icke funnit lämpligt att för närvarande äska anslag till dessa företag. Då emellertid företagen synas vara av hög angelägenhetsgrad, bär arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma i förslaget till investeringsreserv med en kostnad" av sammanlagt 1 110 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i den 28 oktober 1946 till Kungl. Maj :t avgiven utredning med förslag angående organisationen av den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten bl. a. hemställt om ett anslag av 255 000 kronor å riksstaten för budgetåret 1947/48 till vissa byggnadsarbeten vid statens centrala frökontrollanstalt å Bergshamra. 1 1947 års statsverksproposition (bil. 30, s. 11—12) har med anledning härav föreslagits anslag å riksstaten med sammanlagt 110 000 kronor till vissa i lantbruksstyrelsens förslag ingående ombyggnadsarbeten in. in. vid anstalten, nämligen för ändrade lokaldispositioner och i samband därmed stående ombyggnadsarbeten

46 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

i huvudbyggnadens ikällarvåning 60 000 kronor, till garage och redskapsfood 20 000 kronor och för installerande av nya ventilationsanordningar i huvudbyggnaden 30 000 kronor. Anslag å riksstaten har däremot icke äskats för i styrelsens förslag ingående påbyggnad av huvudanstaltens flygelbyggnad med en våning in. in.

Med hänsyn till att nämnda utvidgning av flygelbyggnaden in. in. uppgivits vara av hög angelägenhetsgrad har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit företaget i förslaget till‘investeringsreserv för nästa budgetår med den av byggnadsstyrelsen numera beräknade kostnaden, 182 000 kronor.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i underdånig skrivelse den 25 augusti 1949 hemställt, att för nästa budgetår skulle anvisas medel bl. a. till nybyggnad för institutionerna för fysiologi, farmakologi och födoämneshygien samt till om- och tillbyggnad av kirnrgiska kliniken. Såsom av 1950 års statsverksproposition, bil. 29, p. 5, framgår, har departementschefen icke funnit lämpligt att för närvarande äska anslag till nybyggnad för avdelningen för födoämneshygien och till om- och tillbyggnad av kirurgiska kliniken. Då emellertid sistnämnda företag synas vara av hög angelägenhetsgrad har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma i förslaget till investeringsreserv med en kostnad av sammanlagt 1 300 000 kronor.

Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut har i sina petita för nästa budgetår hemställt, att medel skulle anvisas till bl. a. tillbyggnad för biblioteket vid skogshögskolan samt garage vid skogsforskningsinstitutet. Såsom av statsverkspropositionen, bil. 29, p. 6, framgår, har departementschefen icke funnit lämpligt att för närvarande äska anslag till dessa företag. Då företagen synas vara av hög angelägenhetsgrad har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen intagit desamma i förslaget till investeringsreserv med en kostnad av sammanlagt 560 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t anåtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapi t a lb u d g e te n under statens allmänna fastighetsfond uppföra följande anslag, nämligen

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan ...... 2 367 000

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-

och trädgårdsinstitut ...................... 245 000

Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan........ 1 300 000

Påbyggnad av flygelbyggnad vid statens centrala

frökontrollanstalt med en våning m. m....... 182 000

Byggnadsarbeten vid skogshögskolan .......... 560 000

Handelsdepartementet.

Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag å kapitalbudgeten till bl. a. fem husbyggnadsföretag inom handelsdepartementets verksamhetsområde.

Sedan ett av dessa företag kommit till utförande har arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med byggnadsstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit de fyra återstående företagen, nämligen ökade lokaler för Sveriges geologiska undersökning, Nybyggnad för elektrisklfysikaliska avdelningen vid statens provningsanstalt, Nybyggnad för labora-

Kungl. Maj-.ts proposition nr 126.

torium för byggnadstekniska avdelningen vid statens provnings anstalt och Nybyggnader vid ingenjörsvetenskapsakadem-iens försöksstation med en sammanlagd kostnad av 6 085 000 kronor. Därvid bär nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska -avdelningen vid statens provningsanstalt intagits med den kostnad, som av byggnadsstyrelsen beräknats för byggnadens utförande i överensstämmelse med en av styrelsen numera upprättad plan för utbyggande av provningsanstalten. Beträffande angelägenheten av dessa företag får arbetsmarknadsstyrelsen hänvisa till statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 298 tf.).

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapital budgeten under statens allmänna fa stighetsfond -uppföra följande anslag, nämligen Ökade lokaler för Sveriges geologiska undersök-

ning ...................................... 1 000 000

Nybyggnad för elektriskt-fysikaliska avdelningen

vid statens provningsanstalt ................ 960 000

Nybyggnad för laboratorium för byggnadstekniska

avdelningen vid statens provningsanstalt...... 2 575 000

Nybyggnad vid ingen jörsvetenskapsakademiens

försöksstation ............................ 1 550 000

Inrikesdepartementet.

Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes anslag å kapitalbu-dgeten med 1 500 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus in. in. -samt å driftbudgeten med 255 000 kronor till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten. Vissa av de med anslagen avsedda arbetena ha sedermera kommit till utförande eller av annan anledning avförts från investeringsreserven.

Arbetsmarknadsstyrelsen har efter samråd med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår intagit sex i bil. 14 angivna byggnadsföretag vid statens sinnessjukhus med en kostnad av tillhopa 588 000 kronor. Redogörelser för angelägenheten av dessa arbeten återfinnas i statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 (SOU 1946: 27, s. 263 ff.).

Medicinalstyrelsen har i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 13 januari 1950 därjämte anfört, att statens sinnessjukvårdsberedning den 11 januari 1950 slut justerat ett betänkande med förslag till om- och nybyggnadsarbeten vid statliga sinnessjukhus till ett belopp av ca 250 miljoner kronor, avsett att fördelas på åren 1950—1965. Härav kunde lämpligen arbeten fölen kostnad av 15 000 000 kronor upptagas såsom investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid, med hänsyn till att statsmakterna ännu icke tagit ställning till denna fråga, vilken är av vittutseende karaktär och torde fordra en omfattande planläggning innan arbetena kunna igångsättas, icke ansett sig böra räkna med att dessa byggnadsarbeten kunna utgöra en utnyttjningsbar reserv under budgetåret 1950/51 och föreslår därför icke anslag till desamma.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare efter samråd med byggnadsstyrelsen

48 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

i förslaget med en sammanlagd kostnad av 290 000 kronor intagit företag avseende personalbostadshus och centraltvättstuga för personal vid statens alkoholistanstalt å Venngarn. Redogörelse för dessa arbeten återfinnes i ovannämnda betänkande, s. 260.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag, nämligen

å driftbudgeten under elfte huvudtiteln

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

Vissa byggnadsarbeten ...................... 290 000

å kapitalbudgeten under statens a 11m ä.n na fastighetsfond Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnesjukhus m. m....................................... 588 000.

15. Investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i statliga fastighetsfonder.

I statens arbetsmarknadskommissions betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 beräknades sammanlagt 2 155 000 kronor för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i vissa delfonder av statens allmänna fastighetsfond samt sammanlagt 1 600 000 kronor för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i de dåvarande tre delfonderna av försvarets fastighetsfond (SOU 1946: 27, s. 304—309).

I nämnda förslag avsedda arbeten (motsvarande ai’beten) böra, enligt vad byggnadsstyrelsen resp. försvarsstaben underhand meddelat, intagas i investeringsreserven för nästa budgetår. Enär ifrågavarande arbeten äro angelägna och även lämpliga att tillgripas för motverkande av arbetslöshet, finner arbetsmarknadsstyrelsen att de böra intagas i investeringsreserven för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna medgiva, att de å följande delfonder av statens allmänna fastighetsfond resp. försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 upptagna anslagsposterna till reparations- och underhållskostnader m. in. må överskridas med följande belopp.

Statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond .................. 700 000

Fångvårdsstyrelsens delfond .................. 90 000

Byggnadsstyrelsens delfond .................. 500 000

Uppsala universitets delfond .................. 180 000

Lunds universitets delfond.................... 100 000

Lotsstyrelsens delfond........................ 85 000

Medicinalstyrelsens delfond .................. 500 000

49 Kungi. Maj:ts proposition nr 126. Försvarets fastiglietsfond:

Arméns delfond.............................. 1 000 000

Marinens delfond ............................ 500 000

Flygvapnets delfond.......................... 100 000

16. Investeringsplan för statsunderstödd bostadsbyggnads-

verksamhet in. in.

På grundval av förslag, som framlagts av egnahemsstyrelsen och statens byggnadslånebyrå, uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

för bostadsbyggnadsändamål följande anslag.

Å driftbudgeten under femte huvudtiteln:

Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden . . 35 000 000

Bidrag till inrättande av pensionärshem ................ 15 000 000

Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer.................................... 15 000 000

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden ................................................ 22 000 000

Egnahemslånef onden .................................. 2 000 000

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd:

Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverlcsamhet .......... 50 000 000

Lån till bostadsförbättringsverksamhet .................. 8 000 000

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet.......... 2 000 000

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder . . 5 000 000

De anslag, som uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 till statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet, avsågo arbeten för en total anläggningskostnad av inemot 355 000 000 kronor. Vidare uppfördes å beredskapsstaten å driftbudgeten under nionde huvudtiteln ett anslag till Bidrag för anläggande av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden av 400 000 kronor i enlighet med förslag av arbetsmarknadskommissionen (SOU 1946:27, s. 342 ff). Enär anläggningar för kollektiva tvätterier kunna betraktas som ett komplement till bostadsbyggandet har arbetsmarknadsstyrelsen i likhet med bostadsstyrelsen funnit lämpligt att i detta sammanhang behandla jämväl kollektiva tvätterier.

Med skrivelse den 7 november 1949 har bostadsstyrelsen framlagt förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 avseende statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet in. in. Den föreslagna investeringsreserven omfattar utförande av ca 15 000 bostadslägenheter och innebär i avseende på ombyggnad och förbättring av bostäder en fördubbling av den ordinarie verksamheten under budgetåret. Vidare har bostadsstyrelsen föreslagit en investeringsreserv av ny- och ombyggnad av kollektiva tvätterier, motsvarande en byggnadskostnad av ca 4 000 000 kronor. I sistnämnda belopp är kostnaden för maskinanläggningar icke inräknad. Hela den föreslagna investeringsreserven för statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet in. in. uppskattas motsvara en sammanlagd byggnadskostnad av ca 275 000 000 kronor.

Bostadsstyrelsen har anfört, att styrelsens beräkning av anslagen å riksstat till låne- och bidragsverksamhet för bostadsbyggande under budgetåret 1950/51 hade grundats på antagandet, att investeringsramen för åren 1950 och 1951 blir lika stor som för år 1949. De sålunda beräknade anslagen och

50 Kunql. Maj:ts proposition nr 126.

de reservationer, som antagits föreligga vid utgången av budgetåret 1949/ 50, hade beräknats motsvara efterfrågan på statsmedel från dels en nyproduktion av bostäder i hela landet på i runt tal 45 000 lägenheter, svarande mot eu byggnadskostnad på ca 1 000 000 000 kronor, dels eu ombyggnadsoch förbättringsverksamhet med en uppskattad kostnad av 50 000 000 å 75 000 000 kronor, dels ock ny- och ombyggnad av kollektiva tvätterier med en byggnadskostnad av ca 5 000 000 kronor. Av nämnda byggnads- och anläggningskostnader för ordinarie arbeten under budgetåret 1950/51, uppgående till minst 1 050 000 000 kronor, beräknades uppskattningsvis ca 750 000 000 kronor avse företag som efterfråga statliga lån och bidrag.

I årets statsverksproposition, se bil. 7, s. 103—105, har i avbidan på särskild proposition äskats anslag av 6 000 000 kronor till Bidrag till inrättande av pensionärshem och 2 000 000 kronor till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier. Till Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden, till lånefonden för bostadsbyggande och till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet ha inga ytterligare anslag äskats, då befintliga reservationer å anslagen förutsatts tillräckliga att bestrida kostnaderna från ifrågavarande anslag även under budgetåret 1950/51.

Bostadsstyrelsen har i sin förutnämnda skrivelse hänvisat till vad styrelsen anfört vid framläggande av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1949/50. Därvid anförde bostadsstyrelsen följande:

Den allmänna bostadspolitiken har varit föremål för ingående överväganden och beslut vid 1946, 1947 och 1948 års riksdagar. Syftet med de därvid beslutna åtgärderna är att skapa möjligheter för realiserande av den bostadspolitiska målsättningen för de närmaste 10 å 15 åren. De organisatoriska, planläggande och initiativtagande insatserna för bostadsförsörjningens främjande förutsättas skola göras av kommunerna och de ekonomiska insatserna i allt väsentligt av staten. I särskild lag har föreskrivits, att kommun med mera än 10 000 invånare samt vissa andra kommuner skola uppgöra bostadsförsörjningsplaner. För planeringen av den framtida bostadsförsörjningen inom kommunerna måste det anses vara av särskild vikt, att planer uppgöras för genomförandet av den omfattande sanering, som i enlighet med den bostadspolitiska målsättningen måste komma till stånd, då den rådande bostadsbristen avvecklats och hushållstillväxten, såsom man har anledning räkna med, börjat nedgå. Dylika saneringsplaner för de enskilda kommunerna torde böra utgöra maximiprogram och ha karaktären av lokala beredskapsplaner för bostadsbyggandet samt inordnas i en allmän ram för bostadsproduktionen. För saneringens genomförande avsedda konkreta planer av det slag, som här avses, föreligga ännu icke.

Av de skäl, som sålunda framhållits, kunde bostadsstyrelsen för budgetåret 1950/51 icke framlägga förslag till investeringsreserv i den meningen, att konkreta projekt eller beredskapsplaner redovisas. Styrelsen har därför begränsat sig til! framläggande av förslag till anslag å beredskapsstat.

Bostadsstyrelsen har angående investeringsreserven vidare framhållit följande:

Den för år 1949 och sannolikt även för år 1950 medgivna nyproduktionen av bostäder i kvotkommunerna svarar endast mot det beräknade löpande nettotillskottet av hushåll. Nagon avveckling av den under krigsåren uppkomna bostadsbristen blir således icke möjlig och icke heller någon mera omfattande saneringsverksamhet i syfte att förbättra det undermåliga bostadsbeståndet i dessa kommuner. I icke-kvotkommuner föreligger ett stort och trängande behov av förbättring av bostadsförhållandena icke enbart ge-

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

nom nyproduktion utan även genom grundlig ombyggnad och mindre genomgripande förbättring. Investeringsbegränsningen har emellertid under senare år bär omöjliggjort en förbättring av bostadsförhållandena i önskvärd omfattning. Det föreligger alltså i fråga om bostäder ett uppdämt behov av nyproduktion och förbättringsarbeten, som bör kunna tillgodoses vid en eventuell ökning av den totala investeringsvolymen.

Beträffande kollektiva tvätterier har bostadsstyrelsen meddelat, att den föreslagna investeringsreserven beräknas motsvara sådana anläggningar, som äro eller inom kort väntas bli färdigprojekterade. Bostadsstyrelsen bär i skrivelsen till arbetsmarknadsstyrelsen framlagt de förslag till anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51, som angivas i det följande. I dessa förslag har den omläggning av de statliga låne- och bidragsformerna, som ägt rum sedan budgetåret 1946/47, beaktats.

Den i det föregående angivna investeringsreserven för statsunderstödd bostadsbyggnads verksamhet beräknas innebära arbetstillfällen på byggnadsplatsen om ca 4 000 000 dagsverken för byggnadsarbetare av olika slag, vilket motsvarar en sysselsättning för 16 000 årsarbetare.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, med instämmande i bostadsstyrelsens förslag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra .följande anslag, nämligen

Å driftbudgeten under femte huvudtiteln,

till Bidrag till främjande av bostadsbyggande

på landsbygden ............................ 13 000 000

till Bidrag till inrättande av pensionärshem . . 15 000 000 Å kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder,

till Lånefonden för bostadsbyggande........ 25 000 000

Å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd,

till Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverk-

samhet .................................. 10 000 000

till Lån till anordnande av kollektiva tvätterier . ..................................... 3 000 000

17, Investeringsplan för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område.

Investeringsplanen för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område innefattar dels sådana arbeten, till vilka bidrag utgår av anslag till jordbrukets rationalisering, såsom täckdikningsföretag, betesförbättringar, nyodlingar, avloppsförbättringar m. m. samt förbättring av ekonomibyggnader, dels torrläggningsföretag, till vilka bidrag utgår från Statens avdikningsanslag.

Med ledning av lantbruksstyrelsens, arbetsmarknadskommissionens och egnahemsstyrelsens förslag till investeringsreserver uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 anslag till här ifrågavarande arbeten, nämligen å driftbudgeten under nionde huvudtiteln till Bidrag till vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område med 60 000 000 kronor och till Egnahemsbildning: Byggande av odlingsvägar med 900 000 kronor samt å kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder till Gödselvårdslånefonden

10 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

med 10 000 000 kronor och Täckdikningslåncfonden med 1 500 000 kronor. Därjämte medgav riksdagen, att lån under de för allmän beredskapsstat gällande förutsättningarna under budgetåret 1946/47 finge beviljas från Täckdikningslånefonden med högst 4 000 000 kronor utöver av riksdagen medgivet högsta utlåningsbelopp per kalenderår.

Med skrivelse den 15 november 1949 har lantbruksstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 för ifrågavarande slag av arbeten.

Beträffande företag, till vilka bidrag kan utgå från anslag till Bidrag till jordbrukets rationalisering, har lantbruksstyrelsen därvid föreslagit, att i investeringsreserven intagas följande slag av arbeten, nämligen:

a) nyodling, stenröjning, jordkörning, täckdikning, avloppsförbättring och betesförbättring, samt

b) uppförande eller förbättring av för jordbruksdriften erforderliga ekonomibyggnader och andra fasta anläggningar, däri inbegripet gödselvårdsoch siloanläggningar, ävensom utrymmen för förvaring av potatis och rotfrukter m. in.

Enligt en av lantbruksstyrelsen den 16 september 1948 avgiven redogörelse angående inom lantbruksstyrelsens verksamhetsområde bedriven planeringsverksamhet förelåg den 30 juni 1948 en planlagd reserv av företag avseende förbättringsåtgärder som ovan angivits under a) motsvarande en anläggningskostnad av i runt tal 50 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen har gjort förfrågningar hos vissa lantbruksnämnder rörande efter sistnämnda datum inträdda förändringar. Härav syntes framgå, att under budgetåren 1948/49 och 1949/50 av denna reserv viss del tagits i anspråk. Detta syntes dock hos olika nämnder ha skett i högst olika omfattning. Vidare ansåg lantbruksstyrelsen, att vissa planerade företag torde ha utförts, utan att detta kommit till nämndernas kännedom. Lantbruksstyrelsen har med ledning härav uppskattat den till budgetåret 1950/51 kvarstående reserven av förbättringsåtgärder till 45 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsen har vidare anfört, att planeringsverksamheten hos lantbruksnämnderna ännu icke uppnått avsedd omfattning, på grund av att organisationen vore tämligen ny. De medel, som ställts till förfogande för ifrågavarande förbättringsarbeten, hade därför varit tillräckliga för att understödja utförandet av samtliga nyplanerade företag. Detta väntades även bliva förhållandet under budgetåret 1950/51, och någon ökning av investeringsreserven skulle därför på denna väg icke kunna påräknas.

Beträffande ovan under b) angivna åtgärder anförde lantbruksstyrelsen, att omfattningen av tidigare planlagda företag av nu ifrågavarande slag vore svårbestämbar, dels på grund av att byggnader redan uppförts på jordbruk, för vilka beredskapsplaner funnits, dels på grund av att planerna i viss utsträckning blivit föråldrade. Sannolikt vore den aktuella reserven av planerade arbeten ganska liten. Emellertid kunde företag av här avsedd art på relativt kort tid planeras, därest så skulle bliva erforderligt.

Den ordinarie investeringen under budgetåret 1950/51 har lantbruksstyrelsen beräknat till 25 000 000 kronor för under a) angivna arbeten samt till ca 125 000 000 kronor, varav för bidragsberättigade jordbruk ca 50 000 000 kronor, för under b) angivna arbeten. I anslutning härtill och med anledning av vad som i övrigt nförts har lantbruksstyrelsen föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 intagas arbeten av här ifrågavarande slag till en kostnad av sammanlagt 75 000 000 kronor, varav 25 000 000 kronor för arbeten av under a) angivet slag och 50 000 000 kronor för arbeten, som omförmälts under b).

Kungl. Mctj:ts proposition nr 126.

53 Lantbruksstyrelsen har vidare beräknat erforderligt statsbidrag för genomförande av denna reserv under förutsättning att de statsbidragsgrunder, som gälla för den ordinarie verksamheten, tillämpas vid ianspråktagande av investeringsreserven. Det sålunda erforderliga statsbidraget har styrelsen beräknat till 8 000 000 kronor för arbeten under a) och 7 500 000 kronor för arbeten under b).

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att för här ifrågavarande ändamål uppföres ett anslag av 15 500 000 kronor till bidrag till jordbrukets rationalisering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Med hänsyn till vad som anförts beträffande motsvarande anslag å riksstaten (1950 års statsverksproposition, bil. 11, s. 196) förutsätter arbetsmarknadsstyrelsen även att anslaget å beredskapsstaten skall kunna användas för utbetalande av bidrag till byggande av odlingsvägar i Norrland och Dalarna, därest dylika arbetsobjekt skulle visa sig lämpliga att utföra i arbetslöshetsmotverkande syfte.

Beträffande torrläggningsföretag har lantbruksstyrelsen anfört, att bos styrelsen för närvarande funnes inneliggande ett stort antal ännu icke behandlade ansökningar om bidrag och lån till planlagda torrläggningsföretag. Av dessa företag, för vilka anläggningskostnaden beräknades till"! runt tal 30 000 000 kronor, vore emellertid vissa redan utförda, under utförande eller komme att påbörjas före ingången av budgetåret 1950/51 och kunde på denna grund icke påräknas såsom sysselsättningsobjekt under sistnämnda budgetår. Därest på dessa grunder en tredjedel av i lantbruksstyrelsen inneliggande förslag frånräknades, kvarstode företag för en kostnad av 20 000 000 kronor att hänföras till investeringsplanen för budgetåret 1950/51.

Genoin lantbruksstyrelsens förmedling har arbetsmarknadsstyrelsens register över investeringsobjekt tillhörande kategorien torrläggningsföretag under hösten 1949 kompletterats av lantbruksingenjörerna. Efter verkställd komplettering omfattar registret planlagda torrläggningsföretag för en sammanlagd kostnad av ca 22 400 000 kronor. Förutom ovannämnda företag linnes en betydande tillgång på smärre, till arbetsmarknadsstyrelsen icke anmälda företag. Den sammanlagda kostnaden för företag av denna kategori, vilka i övrigt uppfylla de uppställda villkoren för att medtagas i investeringsplanen, har uppskattats till ca 7 000 000 kronor. Hela tillgången på torrläggningsföretag, som synas lämpliga att medtaga i investeringsplanen, kan därför med ledning av registret beräknas till i runt tal 30 000 000 kronor. Bland dessa företag torde endast ett fåtal kunna påräkna statsbidrag under budgetåret 1950/51 eller tidigare inom ramen för tillgängliga eller i statsverkspropositionen äskade anslag.

Den normala investeringen hade under senare år, enligt vad lantbruksstyrelsen anfört, uppgått till i runt tal 10 000 000 kronor. Omfattningen härav vore dock helt beroende på storleken av de anslag, som riksdagen varje år anvisar för statsunderstöd till torrläggningsföretagens utförande. Lantbruksstyrelsen hade för budgetåret 1950/51 hemställt om ökning av ifrågavarande anslag till 5 500 000 kronor. Kungl. Maj :t har dock i 1950 års statsverksproposition, bil. 11, s. 208, äskat ett anslag av endast 4 000 000 kronor till Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Den ordinarie verksamheten synes med hänsyn härtill bliva av ungefär samma omfattning under budgetåret 1950/51 som under de senast förflutna b: dgetåren.

Lantbruksstyrelsen har slutligen föreslagit, att i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 ingående torrläggningsföretag beräknas motsvara en kostnadsvolym av 15 000 000 kronor. Lantbruksstyrelsens förslag innebär sålunda, att ca 50 procent av den tillgängliga mängden företag skulle kunna komma till utförande i arbetslöshetsmotverkande syfte under ett budgetår.

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

Med hänsyn till de svårigheter, som alltid föreligga att igångsätta enskilda företag för sysselsättning av friställd arbetskraft, synes investeringsfesebven böra givas den volym, som föreslagits av läntbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har beräknat, att —■ under förutsättning att statsbidrag till företagen i investeringsreserven skall Utgå efter samma grunder, som gälla för den ordinarie verksamheten — behovet av statsmedel för reservens genomförande uppgår till 6 000 000 kronor.

På grund av den stegring av arbetslöner och priser, som inträtt under de senare åren, ha åtskilliga intressenter förklarat sig ämna avvakta ett gynnsammare prisläge, innan arbetena igångsättas. I vissa fall kan ökat bidrag av sådana skäl erhållas från anslag på riksstaten. I andra fall, t. ex. där kostnadsökningen understiger 10 procent eller där båtnadsförhållandet blivit alltför ofördelaktigt, kan bidrag från anslag å riksstaten dock icke utgå till sådant ändamål. Om företagen utföras såsom arbetslöshetsarbeten, kunna dessutom vissa merkostnader uppstå genom att arbetena bedrivas exempelvis under olämplig årstid eller med ovan arbetskraft. Vid tilldelning av statsbidrag torde liksom vid övriga statsbidragsberättigade arbeten viss hänsyn böra tagas till dessa omständigheter. Detta spörsmål har arbetsmarknadsstyrelsen berört i det föregående vid behandlingen av investeringsresefvens finansiering.

Företagen i den föreslagna investeringsreserven av förbättringsåtgärder på jordbrukets område uppskattas totalt innebära sysselsättning för cä 2 500 000 dagsverken eller 10 000 årsarbetare.

Under åberopande av det ovan anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln uppföra följande anslag, nämligen

Bidrag till jordbrukets rationalisering ........ 15 500 000

Grundförbått ringar: Statens av dikning sanslag . . 6 000 00Ö

18, Investeringsplan för vissa skogsvårdande åtgärder,

Domänstyrelsens verksamhetsområde.

Med skrivelse den 17 november 1949 till statsrådet och chefen för kungl, jordbruksdepartementet har domänstyrelsen lämnat redogörelse för omfattningen av planlagda arbeten inom styrelsens verksamhetsområde. Vid tidpunkten för redogörelsens avlämnande hade hithörande arbeten planlagts i den omfattning, som framgår av följande sammanställning.

Domänstyrelsen bär vidare uppgivit att kostnaderna för arbeten, som anses skola gäldas av domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader m. m., under år 1950 beräknades skola uppgå till 13 000 000 kronor, vilket även motsvarade de årliga kostnaderna i medeltal för de närmaste 10 åren. De arbeten till vilka kostnaderna gäldas av förnyelsefonden för återväxtkostnader m. m., utgöras i huvudsak av skogsdikning och bäckrensning, kulturåtgärder, hyggesrensning och röjning, skogsbilvägar och cykelstigar. Utgifterna för dikesrensningar och husbyggnader, vilka utgifter tillhöra de normala driftkostnaderna, beräknade domänstyrelsen till omkring 15 000 000 kronor för år 1950. Domänstyrelsen avsåge sålunda att under 1950 utföra arbeten av den art, som angivits i förenämnda uppställning över planlagda

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

och under planläggning varande investeringsobjekt, till en kostnad av tillhopa ca (13 000 000 + 15 000 000=) 28 000 000 kronor. Domänstyrelsen bär föreslagit, att investeringsreserven för budgetåret 1950/51 gives samma storlek som det ordinarie arbetsprogrammet för år 1950.

Den sysselsättning, som kan beredas genom ianspråktagande av investeringsreserven, är i hög grad beroende på vilka slag av arbeten, som väljas, samt i vilken utsträckning arbetena utföras maskinellt eller manuellt. Som ett medelvärde torde investeringsreserven kunna uppskattas motsvara ca 1 000 000 dagsverken eller sysselsättning för ca 4 000 årsarbetare.

Domänstyrelsen har under band meddelat, att — med hänsyn till medelsbehovet för domänverkets verksamhet i övrigt -—• medel ur statens domäners fond icke kunna tagas i anspråk för genomförande av arbeten i investeringsreserven under budgetåret 1950/51, varför hela det för reservens genomförande erforderliga anslagsbeloppet skulle behöva uppföras å beredskapsstat.

Under åberopande av vad ovan anförts får arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med domänstyrelsen hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avsättning till statens domäners fond å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 28 000 000 kronor.

Skogsstyrelsens verksamhetsområde.

1 skrivelse till Kungl. Maj :t den 28 februari 1946 (se prop. 1946: 211, s. 67—68) meddelade skogsstyrelsen, att anläggningskostnaderna för planlagda arbeten inom det enskilda skogsbruket då uppgingo till i runt tal 55 000 000 kronor. En arbetsvolym, omfattande ca en fjärdedel härav, ansåg styrelsen böra ligga till grund för beräkning av anslagsbehovet å beredskapsstat till statsbidrag för arbetenas genomförande. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes å driftbudgeten under nionde huvudtiteln ett anslag till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. av 10 000 000 kronor.

De arbeten, som innefattas i denna del av investeringsreserven, motsvaras i huvudsak av det ordinarie arbetsprogram, som kommer till utförande med anlitande av anslagen å riks stat med beteckningen Skogsvård m. m. och underbeteckningarna Statens skogsförbättringsanslag, Väg- och flottledshyggnader å skogar i enskild ägo samt Åtgärder för ökad skogsproduktion i

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Norrland m. m. Med hänsyn bl. a. till att det ej vore osannolikt att man under budgetåret 1950/51 finge möta en vikande sysselsättning inom skogsbruket har i 1950 års statsverksproposition (bil. 11, s. 300 ff.) skett en uppräkning i förhållande till föregående budgetår, ehuru skogsstyrelsens anslagsäskanden icke bifallits i sin helhet.

De i propositionen äskade anslagsbeioppen uppgå till 4 400 000 kronor mot för 1949/50 beviljade 3 200 000 kronor.

Med skrivelse den 14 november 1949 till statsrådet och chefen för kungl. jordbruksdepartementet har skogsstyrelsen meddelat uppgifter om planeringsverksamheten. Uppgifterna om planeringsläget den 1 oktober 1949 framgå av följande sammanställning.

Anläggningskostnaderna för i huvudsak färdigplanerade skogsvägar och skogsvårdsarbeten inom det enskilda skogsbruket för såväl normal verksamhet som s. k. beredskapsföretag utgjorde tillhopa ca 66 400 000 kronor den 1 oktober 1949. Skogsstyrelsen har därvid utgått ifrån ett dagsverkspris av ca 13 kronor för de planerade arbetena, vilka beräknats motsvara ca 4 900 000 dagsverken.

I förslaget till investeringsreserv har jämväl, liksom i tidigare investeringsplaner, intagits byggande av cykelstigar, till vilka förutsatts kunna beviljas statsbidrag enligt grunder, som antagits av 1944 års riksdag. I de i investeringsreserven intagna förbättringsarbetena ingå jämväl dylika arbeten på ecklesiastika skogar.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser en investeringsreserv motsvarande det å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppförda anslaget till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgärder m. m. av 10 000 000 kronor vara lämplig. Med hänsyn till att förhöjt statsbidrag kan beviljas till vissa här ifrågavarande arbeten, därest de utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt vid arbetslöshet eller eljest då synnerliga skäl därtill äro, synes som medelvärde böra räknas med 60 % statsbidrag. Den mot det nämnda anslaget, 10 000 000 kronor, svarande kostnaden för arbetenas utförande skulle därvid uppgå till 17 000 000 kronor.

Den föreslagna investeringsreserven torde kunna uppskattas vid nuvarande prisläge motsvara ca 750 000 dagsverken eller sysselsättning för ca 3 000 årsarbetare. Liksom för motsvarande arbeten inom domänverkets verksamhetsområde är dock antalet dagsverken i dessa arbeten i hög grad beroende av i vilken utsträckning byggnadsmasldner komma till användning.

För att möjliggöra en viss rörelsefrihet vid utväljandet av arbetsobjekt vid ett ianspråktagande av denna del av investeringsreserven föreslås att,

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

liksom å allmän budgetstat för budgetåret 1946/47, ett gemensamt anslag uppföres för ändamålet, vilket jämväl torde få tagas i anspråk till anordnande av vissa kurser i skogsbruk.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa skogsvårdsåtgårder m. m. å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 10 000 000 kronor.

19. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten.

Vid utarbetandet av förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 ba de principer för planens omfattning och sammansättning följts, som angivits i arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47, SOU 1946:27, s. 310 316. I detta sam-

manhang ha dock icke torrläggningsföretag behandlats, utan för dessa arbeten har redogjorts i det föregående i samband med övriga förbättringsåtgärder på jordbrukets område. Kollektiva tvätterier ha nu icke heller behandlats under denna rubrik, utan för dessa företag har redogjorts i samband med statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet. Enskilda vägföretag, statsbidragsberättigade gator i städer och samhällen, som äro väghållare, samt sådana i vissa fall kommunala arbeten som civila flygfält, handelshamnar och farleder samt fiskehamnar ha i likhet med i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 behandlats i samband med motsvarande statliga arbeten och inrymmas således icke i redogörelsen för kommunala och enskilda arbeten.

Sammanställningen bil. 17 utvisar de beräknade kostnaderna för de i investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten ingående företagen. Därvid har för de olika kategorierna av arbetsobjekt dels angivits totalkostnaderna för de företag, som kunnat upptagas i planen och som uppgivits vara så förberedda, att de vid behov skulle kunna igångsättas under instundande budgetår, dels fördelningen av kostnaden vid av arbetsmarknadsstyrelsen beräknat största ianspråktagande av planen under budgetåret 1950/51. Sistnämnda kostnader, de reducerade årskostnaderna, finnas nederst i tabellen, bil. 17. För de grunder, efter vilka reduktionen av kostnaden till de nederst i denna tabell angivna värdena företagits, har redogjorts i SOU 1946: 27, s. 311 och 313. Till de faktorer, som vid uppgörande av investeringsplanen för budgetåret 1946/47 medfört, att ifrågavarande reduktion av den genomförbara investeringsvolymen ansetts nödvändig, tillkommer numera, att vissa byggnadsprojekt i avvaktan på genomförandet av den nya kommunindelningen svårligen kunna realiseras.

Till planering av allmänna arbeten i beredskapssyfte har t. o. in. den 31 december 1949 till kommuner och vissa enskilda intressenter beviljats statsbidrag till detaljprojektering med ett belopp av 2 525 641 kronor. Beträffande principerna för beviljandet av sådana bidrag hänvisas till SOU 1946: 27, s. 313, och SOU 1946: 28, bil. 3.

Den alltjämt rådande bristen på arbetskraft synes på flera håll bland kommunerna ha medfört, att man numera lägger mindre vikt än tidigare vid behovet av förberedande åtgärder för mötande av eventuell arbetslöshet. Då numera på åtskilliga håll finnas färdigplanerade arbetsobjekt, som till följd av inskränkningarna i byggnadsverksamheten icke kunnat igång-

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

sättas, har man i vissa fall ansett ytterligare planeringsåtgärder opåkallade. Enär de företag, som av sådana anledningar icke kunnat realiseras, ofta äro i betydande grad materialkrävande samt kräva att den sysselsatta arbetskraften är yrkesvan, äro de emellertid icke alltid tillgängliga som utnyttjningsbar reserv vid arbetslöshet. Arbetsmarknadsstyrelsen bär därför år 1949 för kommunerna framhållit önskvärdheten av att åtgärder vidtagas för att förbättra och komplettera sysselsättningsreserven, i synnerhet i fråga om arbetsobjekt av grovarbetskaraktär. Styrelsen har ansett, att planläggningen alltjämt främst borde inriktas på de ofta mycket tidskrävande första förberedelsestadierna; dock bör för föga materialkrävande arbeten av tillräcklig angelägenhetsgrad, be'ägna i trakter, där risk för arbetslöshet synes föreligga, planläggningen drivas så långt, att vissa anläggningsarbeten kunna igångsättas utan större tidsutdräkt.

Det i det följande framlagda förslaget till investeringsplan för kommunala och enskilda arbeten för budgetåret 1950/51 innefattar företag för ca 712 600 000 kronor, varav ca 312 600 000 kronor uppskattas utgöra ordinarie arbeten och ca 400 000 000 kronor investeringsreserv. I dein angivna kostnadssumman för investeringsplanen ingår den "beräknade ordinarie investeringsverksamheten för Stockholms stad med ca 130 000 000 kronor. Sistnämnda belopp har icke kunnat specificeras på olika slags investeringsverksamhet och har därför icke medtagits i tabellen över investeringsplanen för vissa kommunala och enskilda arbeten, bil. 17. Till jämförelse må nämnas, att förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 innefattade arbeten för ca 465 000 000 kronor, varav ca 195 000 000 kronor beräknades utgöra ordinarie arbeten och ca 270 000 000 kronor investeringsreserv. I sistnämnda investeringsplan ingingo torrläggningsföretag för ca 26 000 000 kronor, vilket slag av arbeten numera redovisas i investeringsplanen för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område m. m. Efter avdrag av den beräknade kostnaden för torrläggningsföretagen i 1946/47 års investeringsplan för kommunala och enskilda arbeten skulle denna ha inrymt företag för 439 000 000 kronor. Vid en jämförelse mellan omfattningen av planerna för budgetåren 1946/47 och 1950/51 bör emellertid beaktas att kostnadsskillnaden paverkas av de betydande kostnadsstegringar som ägt rum sedan början av år 1946, då arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 framlades.

Enskilda, statsunderstödda arbetsobjekt, som upptagits i planen, beräknas kunna bliva utförda för en sammanlagd kostnad av ca 55 000 000 kronor. I bil. 17 lämnas en översikt över huru de för kommunal och enskild investering tillgängliga arbetena fördela sig på länen samt på städer och landskommuner. Av skäl, som omnämnts i arbetsmarknadskommissionens betänkande SOU 1946: 27, s. 316, omfattar planen för landskommunerna i likhet ined föregående investeringsplaner företag för en väsentligt större kostnad i förhållande till den beräknade normala investeringen än vad som är fallet för städerna.

Investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten, ordinarie arbeten i Stockholms stad undantagna, innebär uppskattningsvis för grovarbetare ca 6 600 000, för yrkeskunniga arbetare i anläggnings- och husbyggnadsarbeten ca 3 200 000 och för industriarbetare ca 200 000 dagsverken eller tillhopa ca 10 000 000 dagsverken. Härav beräknas komma på investeringsreserven resp. 4 500 000, 2 200 000 och 100 000 dagsverken eller tillhopa 6 800 000 dagsverken. Den häremot svarande sysselsättningen beräknas till totalt ca 27 200 årsarbetare, varav ca 18 000 grovarbetare, ca 8 800

Kungi. Maj:ts proposition nr 126. 59

yrkeskunniga arbetare i anläggnings- och husbyggnadsarbeten och ca 400 industriarbetare.

a. Investeringsobjekt för Stockholms stad.

Från Stockholms stad överlämnades år 1945 och 1946 på arbetsmarknadskommissionens hemställan vissa uppgifter, vilka lades till grund för investeringsplanen för vissa kommunala och enskilda arbeten för budgetåret 1948/47, i den mån dessa berörde Stockholms stad (se arbetsmarknadskommissionens betänkande med förslag till inve ster in gsre ser v, SOU 1946: 27, s. 318—321). Nyssnämnda investeringsplan har tid efter annan genomgåtts och förnyats, senast hösten 1947. Sedan arbetsmarknadsstyrelsen anhållit om nya uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv, har staden med skrivelse den 11 november 1949 till styrelsen överlämnat ett förslag till investeringsreserv för Stockholms stad för budgetåret 1950/51. Förslaget har uppgjorts av en investeringskommitté, som utfört en undersökning av investeringsplanerna för de olika förvaltningarna inom staden.

Till grund för det av staden framlagda förslaget ha lagts från förvaltningarna tidigare för stadskollegiets räkning infordrade uppgifter om investeringsbehovet under tidsperioden 1949—52. Dessa företag borde därför i an gelägenhets grad överensstämma med företagen i investeringsreserven, då för densamma förutsatts, att företagen normalt skola komma till utförande under de närmaste 2 å 3 åren.

Vissa av staden föreslagna arbeten kunna emellertid icke angivas såsom bestämda företag, vilka äro begränsade i tiden, utan äro sådana arbeten, som årligen måste utföras i viss omfattning, t. ex. exploateringsarbeten, omläggning av äldre avloppsledningar o. d. De ha av staden sammanräknats och redovisats särskilt. Tidigare lämnade uppgifter ha kompletterats i de avseenden, som befunnits nödvändigt för att de skulle tjäna till ledning vid uppgörande av förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51.

I den av staden föreslagna investeringsreserven för budgetåret 1950/51 ingå arbeten, som beräknas normalt komma att utföras under budgetåret 1951/52 eller senare. Nu pågående arbeten eller arbeten, som påbörjas under år 1950, draga i vissa fall ut på tiden, så att arbetena komma att bodrivas även under budgetåret 1951/52. Staden har meddelat, att dessa delar av arbetena, om tekniska hinder icke föreligga, i allmänhet kunna forceras så att arbetet som helhet skulle bli färdigt tidigare än som nu planerats. De på budgetåret 1951/52 fallande delarna av arbetena, som på detta sätt kunna forceras, utgöra då en investeringsreserv för budgetåret 1950/51. Staden bär vidare lämnat uppgifter om den förberedelsetid, som beräknas åtgå för att färdigställa arbetsplanerna i den omfattning, som erfordras för en dylik forcering.

Staden meddelade i förutnämnda skrivelse den 11 november 1949, att inga fastare planer för närvarande funnes för stadens investeringar i vad avser arbetsföretag, som beräknas komma att påbörjas efter kalenderåret 1950- I dagens läge ansåg staden dessa utgöra en investeringsreserv, i den mån de lämpligen kunna planläggas för eventuell igångsättning under budgetåret 1950/51. Staden bär även sammanställt och till arbetsmarknadsstyrelsen överlämnat uppgifter om dessa företag, varvid dock framhållits, att uppgifterna i vissa fall komma att ändras efter band som tiden framskrider och arbetet mognar till uförande.

Efter granskning av de av staden inlämnade uppgifterna uppskattar arbetsmarknadsstyrelsen, att bland de av Stockholms stad till investerings-

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

reserven för budgetåret 1950/51 föreslagna företagen, som framgår av bil. 17, finnas angelägna och tillräckligt förberedda arbeten för ca 250 000 000 kronor. Av ovannämnda summa avser ett belopp av ca 160 000 000 kronor huvudsakligen husbyggnadsarbeten, såsom skolor, sjukhus och förvaltningsbyggnader av olika slag samt ca 90 000 000 kronor anläggningsarbeten, främst forcering av gatu- och ledningsarbeten för nya bostadsområden, samt av tunnelbanearbetena. Arbeten för SO 000 000 kronor härav utgöras av vattenledningsanläggningar, gas- och elverkens ledningsarbeten samt spårvägsöverbyggnader. Arbetsobjekten inom sistnämnda grupp äro således i hög grad materialkrävande och torde med hänsyn härtill icke utgöra någon nämnvärd utnyttjningsbar investeringsreserv under det avsedda budgetåret.

Av i det föregående anförda skäl torde de för Stockholms stad föreslagna angelägna och förberedda arbetsobjekten icke samtidigt kunna genomföras under ett budgetår och i synnerhet icke samtidigt med en forcering av övrig byggnads- och anläggningsverksamhet. För den reduktion av den genomförbara investeringsvolymen, som arbetsmarknadsstyrelsen räknat med, redogöres i de olika avsnitten av investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten.

Stadens ordinarie arbetsprogram, sedan de kategorier, som icke här redovisats som kommunala arbeten, t. ex. handelshamnar och statsbidragsberättigade gator, frånräknats, uppskattas till ca 130 000 000 kronor. Investeringsplanen i sin helhet, inräknat de ordinarie arbetena, överstiger därför med detta belopp den egentliga investeringsreserven.

Efter denna allmänna översikt över tillgängliga investeringsobjekt inom Stockholms stad, redovisas de olika avsnitten av investeringsplanen för kommunala och enskilda arbeten för landet i dess helhet. Härvid är att märka, att redogörelserna innefatta såväl Stockholms stads investeringsreserv som investeringsobjekten för övriga kommuner i landet.

b. Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp.

Med stöd av genom arbetsmarknadskommissionen utförda inventeringar beräknades för budgetåret 1946/47 vatten- och avloppsanläggningar för ca 208 000 000 kronor vara tillräckligt planlagda och förberedda för att medtagas i investeringsplanen för nämnda budgetår. Med hänsyn till den begränsade tillgången på arbetsledare, byggnadsmaskiner, material m. m. samt de övriga hinder av skilda slag, som kunna uppstå vid ett arbetes igångsättande, beräknades vid investeringsplanens uppgörande dock vatten- och avloppsföretag för endast 83 000 000 kronor kunna komma till utförande under budgetåret 1946/47. För att möjliggöra denna investeringsplans genomförande uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp av 20 000 000 kronor (prop. 1946: 21 i, s. 47).

Nya inventeringar jämte genomgång av de äldre uppgifterna bär med länsarbetsnämndernas och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medverkan utförts årligen sedan hösten 1945. Under hösten 1949 ha nya uppgifter sålunda införskaffats genom länsarbetsnämndernas försorg. Med ledning av det tillgängliga materialet uppskattas för budgetåret 1950/51 angelägna vatten- och avloppsföretag, som äro lämpliga för en sysselsättningsreserv, stå till förfogande för 251 000 000 kronor. I denna summa har icke inräknats en del på hösten 1949 av kommuner anmälda arbetsobjekt, enär erforderlig granskning angående planeringsläget in. m. för företagen ännu icke hunnit slutföras. Av de tillgängliga företagen har omkring en tredjedel detaljplanerats med användande av projekteringsbidrag, som beviljat»

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

av arbetsmarknadsstyrelsen. Av de tillgängliga företagen äro arbetsobjekt för en kostnad av ca 91 000 000 kronor belägna i städer och för en kostnad av ca 160 000 000 kronor på landsbygden.

Ett genomförande av ett investeringsprogram av nyssnämnda omfattning kräver avsevärda mängder rör, rördelar och armatur av olika slag. Möjligheterna att genom tillverkning inom landet eller genom import öka tillgången av denna materiel torde få förutsättas i viss mån begränsa investeringarna i vatten- och avloppsanläggningar, som kunna utföras under budgetåret 1950/51. Med hänsyn härtill och till de omständigheter i övrigt, som begränsa möjligheterna att utföra dylika företag (se SOU 1946: 27, s. 313) har i föreliggande förslag räknats med att vatten- och avloppsanläggningar för endast ca 50 procent av totalkostnaden för den tillgängliga mängden planlagda investeringsobjekt skulle kunna utföras under budgetåret 1950/51.

Utförande av arbeten i denna utsträckning innebär en byggnadsverksamhet motsvarande ett kostnadsbelopp av sammanlagt ca 125 000 000 kronor, varav ca 45 000 000 kronor kan bedömas avse arbeten i städerna och SO 000 000 kronor arbeten på landsbygden. Med hänsyn till att en betydande del av de av städerna anmälda vatten- och avloppsledningsföretagen torde komma till utförande som ordinarie arbeten samt att en viss del av de företag, som komma till utförande såsom arbetslöshetsarbeten torde finansieras medelst gatukostnadsersättningar enligt stadsplanelagen, synes beräkningen av behovet av statsanslag i stort sett böra baseras på kostnaderna för de på landsbygden belägna företagen. Visserligen kunna även företag i städerna i vissa fall erhålla statsbidrag, men detta torde uppvägas av att vissa större samhällen på landsbygden beräknas utföra en del av de här medräknade företagen utan statsbidrag. Erforderliga statsbidrag synas kunna uppskattas till i runt tal hälften av anläggningskostnaden för företagen på landsbygden eller till 40 000 000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 14 oktober 1949 angående medelsbehovet å riksstat för budgetåret 1950/51 till bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp anfört, att den 1 juli 1949 företag för 49 400 000 kronor kvarstode, till vilka styrelsen lämnat tillstånd att påbörja byggnadsarbeten, innan statsbidragsfrågan avgjorts. Bidragsbehovet intill den 1 juli 1951 beräknades till 45 000 000 kronor. Sedan hänsyn tagits till för innevarande budgetår tillgängliga anslag inklusive reservationer beräknades anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 till 28 000 000 kronor.

Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition, bil. 8, s. 51, äskat ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. I betraktande av att en betydande del av dessa medel kunna bliva erforderliga för att bevilja bidrag till anläggningar, som redan utförts efter erhållet tillstånd att påbörja byggnadsarbetet, innan statsbidragsfrågan avgjorts, uppskattas endast 5 000 000 kronor av anslaget komma till användning till företag, som påbörjas under budgetåret. Å beredskapsstat skulle under denna förutsättning erfordras (40 000 000 — 5 000 000 ==) 35 000 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under sjätte huvudtiteln uppföra ett anslag av 35 000 000 kronor.

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

c. Skolor.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47 innehöll skolbyggnader — förutom företag ingående i investeringsplanen för statliga husbyggnader — av olika slag representerande ett sammanlagt byggnadsvärde av ca 196 000 000 kronor. För finansiering av dessa byggnadsarbeten i vad avser investeringsreserven uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter om 5 300 000 kronor samt till Folkskolor in. in.: Bidrag till underhåll av skollokaler ett anslag om 1 800 000 kronor. För bidrag till byggnadsarbeten vid folkskolor uppfördes intet anslag å beredskapsstaten, enär — enligt departementschefens uttalande i proposition 1946: 211, s. 55 — vid ett eventuellt utnyttjande av investeringsreserven på detta område de byggnadsbidrag, som utbetalades under budgetåret 1946/47, borde bestridas från det av riksdagen för samma budgetår å riksstaten anvisade förslagsanslaget för samma ändamål.

Arbetsmarknadsstyrelsen har under hösten 1949 infordrat uppgifter från kommuner m. fl. jämväl rörande de särskilda företag, som anmälts till styrelsens register över tillgängliga investeringsobjekt. Därjämte har arbetsmarknadsstyrelsen från skolöverstyrelsen, lantbruks styrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning erhållit begärda uppgifter rörande tillgängliga ^yS8nac^öreiag avseende skolbyggnader. Det förslag till investeringsplan, som därefter uppgjorts inom arbetsmarknadsstyrelsen, innehåller skolbyggnader representerande ett sammanlagt byggnadsvärde av ca 412 000 000 kronor fördelade på nedannämnda grupper. Härav beräknas under budgetåret 1950/51 företag kunna utföras motsvarande en byggnadskostnad av tillhopa 171 400 000 kronor. I dessa summor är icke inräknat arbeten, tillhörande underhåll av skolbyggnader.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 11 november 1949 överlämnat vissa uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv av byggnads- och anläggningsföretag inom överstyrelsens verksamhetsområde för budgetåret 1950/51.

Beträttande byggnader för allmänna läroverk bär skolöverstyrelsen meddelat, att ritningar äro eller väntas inom en snar framtid bliva godkända för byggnadsföretag för en sammanlagd kostnad av 6 410 000 kronor. För företag för en sammanlagd kostnad av 14 580 000 kronor äro ritningar under granskning. Om båda dessa grupper räknas tillhöra angelägna och förberedda företag, finnas sålunda dylika för en sammanlagd kostnad av ca 21 000 000 kronor av denna kategori. Under budgetåret 1950/51 uppskattas ca 40 procent härav eller företag för ca 8 000 0Ö0 kronor kunna komma till utförande. Investeringsplanen för budgetåret 1946/47 innefattade dylika företag för 4 300 000 kronor.

Beträffande byggnadsbehovet för kommunala flickskolor bär skolöverstyrelsen uppgivit, att företag i angelägenhetsgrad I finnas tillgängliga för en sammanlagd kostnad av 6 425 000 kronor. Vidare har styrelsen meddelat, att dylika företag i angeiagenhetsgraderna II och III för 6i0 000 kronor finnas att tillgå. I investeringsplanen för budgetåret 1950/51 synes böra beräknas ingå 40 procent av företagen i angelägenhetsgrad I varvid denna komme att omfatta dylika företag för 2 500 000 kronor. I investeringsplanen för budgetåret 1946/47 utgjorde motsvarande belopp 7 300 000 kronor.

Beträffande folkskolebyggnader har skolöverstyrelsen meddelat, att hänsyn vid uppgifternas lämnande tagits dels till samtliga byggnadsföretag, för vilka ansökan om statsbidrag ingivits men ej beviljats, dels till övriga byggnadsföretag, som av överstyrelsen behovsprövats eller av vederbörande folk-

Kung i. Maj.ts proposition nr 126.

skoleimspektör tillstyrkts. Samtliga dessa företag vore av sådan angelägenhetsgrad, att de normalt borde få utföras senast under budgetåret 1952/53. Av företagen vore enligt överstyrelsens uppfattning arbeten för ca 301 500 000 kronor av sådan angelägenhet, att de borde komma till utförande under första halvåret 1950 och budgetåret 1950/51. Dessa företag ha i skolöverstyrelsens skrivelse betecknats som tillhörande grupp I. Företag, som borde kunna anstå till efter sistnämnda budgetår men dock utföras före utgången av budgetåret 1952/53, ha av skolöverstyrelsen beräknats motsvara eu kostnad av ca 334 000 000 kronor. Överstyrelsen har framhållit, att i de olika skoldistrikten ett stort antal byggnadsföretag för närvarande planerades, beträffande vilka ansökning om prövning av lokalbehovet ännu icke inkommit till skolöverstyrelsen och som därför ej kunnat medtagas i uppgifterna. Vidare funnes tillgängliga företag för ca 30 000 000 kronor, utgörande kostnaderna för fullbordandet av vissa byggnadsföretag, beträffande vilka byggnadstillstånd under de senaste åren beviljats endast för en första byggnadsetapp. Överstyrelsen bär meddelat, att alla folkskolebyggnader tillhörande grupp I äro så förberedda, att de vid behov kunna påbörjas under budgetåret 1950/51. De folkskolebyggnader, som anmälts till arbetsmarknadsstyrelsen av vederbörande kommuner och som synas vara tillräckligt förberedda att påbörjas under budgetåret 1950/51, motsvara en sammanlagd byggnadskostnad av ca 333 000 000 kronor. Skolöverstyrelsens beräkning av företag, tillhörande grupp I, innefattar även företag, som ansetts böra komma till utförande under första halvåret 1950. Då det icke för närvarande kan bedömas i vilken utsträckning detta kommer att ske, har antagits att — med liknande reduktion som för övriga husbyggnadsföretag — 40 procent av de företag, som skolöverstyrelsen hänfört till grupp I skulle kunna utföras under budgetåret 1950/51. Investeringsplanen kommer då att innefatta folkskolebyggnader motsvarande en kostnad av ca 120 000 000 kronor mot 57 000 000 kronor i investeringsplanen för budgetåret 1948/47. För en skolbyggnadsverksamhet av 120 000 000 kronor under budgetåret 1950/51 har skolöverstyrelsen beräknat den erforderliga medelsanvisningen till 45 000 000 kronor. Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition (bil. 10, s. 307) äskat ett förslagsanslag av 34 000 000 kronor till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. För investeringsplanens genomförande skulle således erfordras ytterligare 11 000 000 kronor. Med hänsyn till de i det föregående relaterade principer, som följts i fråga om anslag till folkskolebyggnader vid fastställandet av allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, föreslås intet anslag till ändamålet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Beträffande byggnader för högre folkskolor och praktiska mellanskolor har skolöverstyrelsen meddelat, att företag av hög angelägenhetsgrad finnas tillgängliga t. o. in. budgetåret 1950/51 för eu sammanlagd kostnad av ca 12 600 000 kronor. Om 40 procent av dessa företag beräknas kunna utföras under budgetåret 1950/51 kan investeringsplanen för detta budgetår beräknas innefatta dylika företag för ea 5 000 000 kronor. Motsvarande investeringsplan för budgetåret 1946/47 innefattade sådana företag för 3 000 000 kronor.

Beträffande byggnader för folkhögskoleväsendet har skolöverstyrelsen uppgivit, alt företag av hög angelägenhetsgrad finnas tillgängliga t. o. m. budgetåret 1950/51 för tillhopa ca 4 060 000 kronor. Investeringsplanen för budgetåret 1950/51 kan sålunda beräknas Innefatta företag av denna kategori för 2 000 000 kronor. I investeringsplanen för budgetåret 1946/47 beräknades motsvarande belopp till 3 400 000 kronor.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Skolöverstyrelsen har meddelat, att företag rörande skol- och arbetshem för bildbara sinnesslöa vore tillgängliga för sammanlagt ca 13 500 000 kronor. Vid en reduktion till 40 procent av det tillgängliga urvalsmaterialet av dylika arbeten kan investeringsplanen för budgetåret 1950/51 beräknas innefatta dylika byggnadsföretag för 5 400 000 kronor. Företag av denna kategori ingingo icke i investeringsplanen för budgetåret 1946/47.

Till bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa har skolöverstyrelsen för budgetåret 1950/51 hemställt om anvisande av ett anslag av 900 000 kronor (1950 års statsverksprop., bil. 13, s. 58).

Departementschefen bär i propositionen uttalat, att statsbidragsgivningen till ändamålet icke torde bli större t. o. in. budgetåret 1950/51 än att det å anslaget disponibla beloppet, 767 300 kronor, förslår till läckande av de ansökningar, som kunna bifallas. Anslag till ändamålet äskas med hänsyn bärtill i statsverkspropositionen endast med ett formellt belopp av 100 kronor. Det av skolöverstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet 900 000 kronor jämte de reservationer, som kunna kvarstå vid utgången av budgetåret 1949/ 50, synes tillräckligt för att täcka medelsbehovet för den investeringsvolym, som enligt det föregående av arbetsmarknadsstyrelsen förutsattes kunna genomföras under budgetåret 1950/51. Med hänsyn härtill föreslås att anslag för ändamålet uppföres å allmän beredskapsstat med sistnämnda belopp.

Byggnader för yrkesundervisning. Av de uppgifter, som lämnats till arbetsmarknadsstyrelsen av landsting och vissa större städer, framgår, att byggnadsföretag vid centrala verkstadsskolor för tillhopa ca 12 500 000 kronor, kunna beräknas vara förberedda för igångsättning under budgetåret 1950/51. Överstyrelsen för yrkesutbildning har vitsordat angelägenheten av dessa företag. Med hänsyn till att förberedelserna för dessa företag äro långt framskridna, synes ca 3/, av de angelägna och förberedda företagen, eller arbeten för 9 000 000 kronor av denna kategori kunna genomföras under budgetåret 1950/51. Enligt gällande statsbidragsgrunder för centrala verkstadsskolor kan bidrag utgå med 50 procent av kostnaderna, vilket skulle innebära ett bidragsbehov av 4 500 000 kronor vid fullt utnyttjande av planen. — Härtill kommer kostnaden för inventarier m. m., vilka även äro statsbidragsberättigade. Eventuellt bidrag av statsmedel till inventarier torde emellertid för företag, som igångsättas under budgetåret 1950/51, icke komma att bliva aktuellt förrän efter budgetårets utgång. — I 1950 års statsverksproposition, bil. 10, s. 384, har Kungl. Maj :t äskat ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor till Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Av anslaget torde emellertid en del komma på företag, som icke ingå i investeringsplanen för budgetåret 1950/51. Om 500 000 kronor av de till statsverkspropositionen äskade anslagen förutsattes utgå till de i investeringsplanen ingående företagen, skulle (4 500 000 — 500 000 =) 4 000 000 kronor erfordras ytterligare för investeringsplanens genomförande. Med hänsyn till anslagets karaktär av förslagsanslag synes samma grunder för finansieringen av företag I investeringsreserven böra gälla som beträffande folkskolebyggnader, varför intet anslag å allmän beredskapsstat föreslås för detta ändamål.

Kommunala myndigheter ha till arbetsmarknadsstyrelsen lämnat uppgifter om andra byggnader för yrkesutbildning och yrkesundervisning än centrala verkstadsskolor för en sammanlagd kostnad av ca 22 000 000 kronor. överstyrelsen för yrkesutbildning har under hand meddelat, att dylika företag för ytterligare ca 8 000 000 kronor torde komma i fråga för påbörjande under budgetåret 1950/51. Om den genomförbara investeringsvolymen, liksom i regel skett för övriga husbyggnadsföretag, beräknas till 40 procent

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

av de enligt lämnade uppgifter angelägna och förberedda företagen, skulle således en investeringsvolym av ca 12 000 000 kronor kunna genomföras under nästkommande budgetår.

Med skrivelse den 15 november 1949 har lantbruksstyrelsen överlämnat uppgifter för uppgörande av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 för bl. a. vissa lantbruksundervisningsanstalter. Lantbruksstyrelsen har därvid angivit, att företag för ca 5 250 000 kronor torde komma till utförande under budgetåret med anlitande av anslag å riksstaten. Till dessa företags genomförande skulle erfordras ca 4 000 000 kronor i statsbidrag. Lantbruksstyrelsen bär meddelat, att företag för tillhopa ca 5 550 000 kronor därutöver eventuellt kunde utföras under budgetåret. Härför skulle erfordras statsmedel av tillhopa 4 200 000 kronor. Med hänsyn till vad tidigare anförts om svårigheterna att igångsätta enskilda företag synes man dock icke böra räkna med att mer än 40 procent av den sistnämnda gruppen företag kunna komma till utförande under budgetåret. Investeringsplanen för budgetåret 1950/51 för lantbruksundervisningsanstalter kommer då att motsvara en kostnadssumma av (5 250 000 -j- 2 200 000 =) ca 7 500 000 kronor. Behovet av statsmedel uppskattas till 4 000 000 -f- 40 procent av 4 200 000 = ca 5 700 000 kronor.

Kungl. Maj :t har i 1950 års statsverksproposition, bil. 11, s. 90, äskat ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor mot av lantbruksstyrelsen föreslagna 4 000 000 kronor till Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter. Å beredskapsstat skulle sålunda erfordras (5 700 000 — 2 000 000 =) 3 700 000 kronor för investeringsplanens genomförande i denna del.

Underhåll av skolbyggnader. T. o. m. budgetåret 1946/47 kunde statsbidrag utgå till underhåll av folkskolebyggnader från anslag, benämnt Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Med anledning av förslag i proposition 1947: 175 har 1947 års riksdag i skrivelse nr 263 förordat, att dittillsvarande bestämmelser rörande underhålls- och materielbidrag skulle upphöra att gälla. Beslutet innebär att statsbidrag numera icke utgår til! underhåll av skollokaler från anslag å riksstaten. Skolöverstyrelsen har emellertid under hand meddelat, att ett eftersatt behov av dylika arbeten fortfarande finnes, vilket skulle kunna motivera en investeringsreserv för budgetåret 1950/51. Kostnaden för realiserandet av denna investeringsreserv under ett budgetår uppskattas till samma belopp som upptogs i investeringsreserven för budgetåret 1946/47 eller 1 800 000 kronor.

Anslag till skolbyggnader.

De statsbidrag, som skulle kunna ifrågakomma, därest byggnadsföretag vid allmänna läroverk, kommunala flickskolor m. m., högre folkskolor, folkhögskolor eller andra undervisningsanstalter, till vilkas uppförande statsbidrag normalt icke utgår, eller underhåll av skolbyggnader bleve utnyttjade i arbetslöshetsmotverkande syfte, torde böra utgå av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. De statsbidrag, som skulle utgå vid ett utnyttjande under budgetåret 1950/51 i samma syfte av byggnadsföretag vid folkskolor eller centrala verkstadsskolor förutsättas, som i det föregående framhållits, bestridas från förslagsanslag å riksstaten till dessa ändamål.

Under åberopande av det i övrigt anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten uppföra följande anslag, nämligen

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

under nionde huvudtiteln Lägre lantbruksundervisning in. m.: Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervis-

ningsanstalter ............................ 3 7Ö0 006

under elfte huvudtiteln Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter för bildbara sinnesslöa .................... 900 0ÖÖ

d. Sjukhus.

Med stöd av genom statens arbetsmarknadskommission utförda inventeringar beräknades för budgetåret 1946/47 sjukhusbyggnader för landstingen samt i städer, som icke deltaga i landsting, för tillhopa 94 000 000 kronor vara tillräckligt förberedda för att medtagas i investeringsplanen för sagda budgetår. Till följd av de begränsningar av användningsmöjligheterna som sysselsättningsobjekt, som över huvud taget vidlåda kommunala husbyggnader, beräknades den utnyttjningsbara investeringsplanen innehålla sjukhusbyggnader för ca 70 000 000 kronor. Å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes i anslutning till arbetsmarknadskommissionens förslag anslag med 1 000 000 kronor till Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber kuloss jukvårdsanstalter, 700 000 kronor till Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus, 1 000 000 kronor till Bidrag till uppförande m. in. av hem för kroniskt sjuka samt 800 000 kronor till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter (prop. 1946: 211, s. 41—43). För investeringsplanen för arbeten vid folksanatorierna redogöres i det följande under rubriken Diverse enskilda arbeten.

Nya inventeringar ha under länsarbetsnämndernas och landstingens medverkan utförts under 1949. Enligt dessa inventeringar skulle sjukhusbyggnader av här ifrågavarande kategori för sammanlagt ca 79 000 000 kronor finnas tillräckligt förberedda för att medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1950/51. Enär uppgift om ett betydande antal aktuella företag ej torde ha lämnats till arbetsmarknadsstyrelsen vid de gjorda inventeringarna, kan volymen av tillgängliga och tillräckligt förberedda företag i verkligheten uppskattas vara högre. Med hänsyn härtill bär den under budgetåret 1950/ 51 genomförbara investeringsvolymen av sjukhusbyggnader uppskattats till ca 8/< av den till arbetsmarknadsstyrelsen redovisade tillräckligt förberedda eller till 60 000 000 kronor.

Efter framställning av arbetsmarknadsstyrelsen har medicinalstyrelsen i skrivelse till arbetsmarknadsstyrelsen den 13 januari 1950 uppgivit vilka anslag, som enligt medicinalstyrelsens mening borde uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51. Arbetsmarknadsstyrelsen bär icke funnit sig kunna ingå på närmare prövning härav och får i enlighet med medicinalstyrelsens förslag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen atf å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra

följande anslag, nämligen

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkuloss jukvårdsanstalter .................... 1 000 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m................. 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av epidemisjukhus .................................. 1 000 000

Bidraa till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka .................................... 2 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 126. 67

Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss-

ningsanstalter............................. 1 500 000

Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar vid lasarett .............. 500 000

e. Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m. Samlingslokaler.

På grundval av uppgifter, som inhämtats från kommuner m. m. samt från statens nämnd för samlingslokaler, beräknades i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 ingå allmänna samlingslokaler med en kostnad av tillhopa ca 17 000 000 kronor. Efter förslag av arbetsmarknadskommissionen (prop. 1946:211, s. 87) uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 under Fonden för låneunderstöd ett anslag av 2 000 000 kronor till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler.

Till arbetsmarknadsstyrelsens register anmälda företag, avseende samlingslokaler, belöpa sig för närvarande till en sammanlagd kostnad av ca 17 000 000 kronor. Emellertid finnas därutöver ett mycket stort antal planlagda eller under projektering varande dylika byggnadsföretag. Enligt upplysningar, som lämnats av folketshusföreningarnas riksorganisation, ordenshusens riksförening samt bygdegårdarnas riksförbund, hade dessa organisationer under slutet av 1949 projekteringsuppdrag, avseende allmänna samlingslokaler, med en sammanlagd byggnadskostnad av ca 135 000 000 kronor. Även om man i likhet med övriga kommunala och enskilda företag av i det föregående anförda skäl räknar med en betydligt reducerad genomförbar investeringsvolym under budgetåret 1950/51 i jämförelse med tillgången på arbetsobjekt, som under detta budgetår beräknas vara förberedda, skulle likväl en investering av storleksordningen 25 å 30 000 000 kronor sannolikt kunna genomföras under ett budgetår. Därest så skedde skulle emellertid investeringsvolymen för denna kategori i jämförelse med den normala investeringen bli avsevärt större än för andra statsunderstödda företag i investeringsplanen.

Av 1950 års statsverksproposition, bil. 25, s. 3, framgår att byggnadskvoten för samlingslokaler, som år 1949 utgjorde 4 000 000 kronor, för år 1950 höjts till 6 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att investeringsplanen för budgetåret 1950/51 gives en omfattning motsvarande dubbla byggnadskvoten för år 1950 eller 12 000 000 kronor.

De beräkningar, som statens nämnd för samlingslokaler verkställt av anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 till lån till anordnande av allmänna samlingslokaler, framgå av statsverkspropositionen, bil. 25, s. 2. Kungl. Maj :t har däri äskat ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler.

Hela investeringsplanen förutsättes enligt det föregående omfatta samlingslokaler för 12 000 000 kronor, varav byggnader för 6 000 000 kronor utgöra ordinarie arbeten. Statens nämnd för samlingslokaler har meddelat, att statslån beviljats till ett antal företag, vilka ej erhållit byggnadstillstånd. I den mån byggnadstillstånd för dessa företag icke kan inom ramen för den fastställda byggnadskvoten beviljas t. o. in. budgetåret 1950/51, utgöra företagen en investeringsreserv, för vars utnyttjande statslån emellertid beviljats. Från nyssnämnda belopp å 6 000 000 kronor bör därför dragas den byggnadskostnad, som hänför sig till ifrågavarande företag. Sagda kostnad är mycket svår att nu uppskatta, men den torde ej böra sättas lägre än till 1 000 000 kronor. För finansieringen av återstoden av

11 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

investeringsplanen, 5 000 000 kronor, synes ett belopp av 3 000 000 kronor å beredskapsstat böra beräknas.

Enär en avsevärd behållning kvarstår på reservationsanslaget till Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler (se 1950 års statsverksprop. bil. 7, s. 107) och då endast en mindre del av investeringsplanen omfattar företag av den kategori, att de enligt gällande författning kunna beviljas statsbidrag, finner arbetsmarknadsstyrelsen icke anledning förselå, att särskilt anslag å driftbudgeten upptages å beredskapsstat för budgetåret 1950/ 51 till detta ändamål

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd uppföra ett anslag av 3 000 000 kronor.

Brandstationer.

Till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 400 000 kronor (prop. 1946:211, s. 48).

Till arbetsmarknadsstyrelsen har från kommunalt håll som investeringsreserv föreslagits ett antal brandstationer. Det är härvidlag i allmänhet fråga om relativt stora företag i städer och större samhällen. Enär statsbidrag till sådana byggnader enligt gällande författning i regel utgår endast till kommun, som den 1 juli 1944 icke ägde brandstation, äro de anmälda företagen till största delen icke statsbidragsberättigade. Tillgången på tillräckligt förberedda företag av detta slag beräknas motsvara en bgggnadskostnad av tillsammans ca 14 000 000 kronor.

Riksbrandinspektören har i skrivelse den 1 november 1949 meddelat, att uppgifter den 30 maj 1949 infordrats från samtliga länsstyrelser om det byggnadsprogram för brandstationer, som inom kommunerna planerats för år 1950. Av uppgifterna framgår, att kommunerna år 1950 planerade utföra 209 brandstationer för en sammanlagd kostnad av 21 223 936 kronor. Till denna post borde läggas 9 brandstationer, vilka avsetts att utföras, men icke hunnit kostnadsberäknas vid inventeringstillfället. Riksbrandinspektören har vidare anfört följande.

Vad brandstationerna beträffar har civilförsvarsstyrelsen i sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46 uppgivit att omkring 300 nya brandkårer måste bildas på grund av brandlagens föreskrifter. Den blivande ombildningen till storkommuner kommer att nedbringa detta behov. Å andra sidan har det visat sig att flera omständigheter såsom övergång till yrkesbrandkår, ökad utrustning och liknande ställt ökade krav på brandstationens storlek och planläggning, varigenom ett flertal äldre stationer måste ersättas med nya eller möjligen byggas om. Slutligen hade vid brandlagens ikraftträdande ett stort antal kommuner med brandkårer ingen brandstation. En undersökning, som riksbrandinspektören genom länsbrandinspektörerna lät utföra 1946, gav vid handen, att det sålunda erfordrades 517 nya brandstationer. På grund av de påbjudna restriktionerna på byggnadsområdet har byggandet av brandstationer i hög grad hållits tillbaka till stort men för särskilt landsbygdens brandkårer, som måste se sin dyrbara brandmateriel förstöras på grund av brist på lämpliga förvaringslokaler. I denna materiel har staten dessutom investerat miljontals kronor.

I skrivelsen har riksbrandinspektören meddelat, att av anslaget till stats-

69 Iiungl. Maj:ts proposition nr 126.

bidrag för uppförande av brandstationer återstode ett belopp av 304 924 kronor. På grund av läget på arbetsmarknaden beräknades detta belopp räcka till för ordinarie arbeten till och med budgetåret 1950/51, varför civilförsvarsstyrelsen i sina anslagsäskanden för sistnämnda budgetår icke begärt nya medel för ändamålet. I 1950 års statsverksproposition (bil. 13, s. 325) har anslag till ändamålet äskats endast med ett formellt belopp av 100 kronor.

Riksbrandinspektören har beräknat, att av de 209 brandstationer, som planerats att utföras år 1950, ca 190 stycken icke torde komma till utförande under året som ordinarie arbeten. Av dessa 190 stationer, vilka skulle anses kunna utgöra investeringsreserv, vore endast 155 statsbidragsberättigade. Till utförande av dessa företag under budgetåret 1950/51 beräknades 930 000 kronor erfordras i statsbidrag. Härav vore ca 305 000 kronor disponibla av förefintliga reservationer å anslaget till ändamålet, varför 625 000 kronor skulle erfordras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra ett anslag av 625 000 kronor.

Badhus.

I enlighet med förslag av arbetsmarknadskommissionen i samråd med pensionsstyrelsen uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 275 000 kronor till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet (prop. 1946: 211, s. 39). Anslaget var avsett att täcka bidrag till mindre badanläggningar å landsbygden m. in. i den mån dylika ingingo i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1946/47.

Pensionsstyrelsen har i januari 1950 under hand upplyst, att det alltjämt vore möjligt att i en arbetslöshetssituation forcera planeringen och utförandet av mindre badanläggningar, till vilka styrelsen beviljar statsbidrag, och att med hänsyn härtill ett anslag å beredskapsstat till ändamålet med samma belopp som för budgetåret 1946/47 fortfarande vore motiverat.

Ett antal kommunala badhus, huvudsakligen dock av andra slag än dem, till vilka pensionsstyrelsen lämnar bidrag, finnas efter den hösten 1949 verkställda inventeringen anmälda till arbetsmarknadsstyrelsens register. De företag av detta slag, som synas tillräckligt förberedda att kunna utföras under budgetåret 1950/51, beräknas motsvara en sammanlagd byggnadskostnad av ca 10 000 000 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och huvande av invaliditet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under femte huvudtiteln uppföra ett anslag av 275 000 kronor.

Övriga husbyggnader.

Under rubriken Övriga husbyggnader ha liksom i förslaget till investeringsplan för budgetåret 1946/47 upptagits sådana tekniskt förberedda och ur kommunal synpunkt angelägna kommunala husbyggnadsföretag, vilka icke äro att hänföra till skolbyggnader, sjukhus, fritidsanläggningar, brand-

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

stationer, samlingslokaler eller badhus. Totalkostnaderna för de arbeten tillhörande kategorien övriga husbyggnader, vilka voro att räkna med som underlag för ett sysselsättningsprogram för budgetåret 1946/47, uppgingo till ca 80 000 000 kronor. I det nu framlagda förslaget till investeringsplan för budgetåret 1950/51 beräknas totalkostnaden för ifrågavarande kategori företag till ca 172 000 000 kronor, varav 36 700 000 kronor för ålderdomshem och barnavårdsanstalter. Tre av kommuner anmälda företag, avseende byggnader för hantverk och småindustri, med en beräknad sammanlagd kostnad under budgetåret 1950/51 av 1 400 000 kronor, ha vidare medräknats under rubriken övriga husbyggnader. I planen ingå även sådana arbeten som kommunalhus, polisstationer, tjänstebostäder för kommunala befattningshavare, förråd, verkstäder, garage, elverksbyggnader, spårvägshallar m. in.

Totalkostnaden för de byggnader av olika slag, vilka sammanförts under rubriken e. Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m. och ingå i underlaget för den föreslagna investeringsplanen för nästa budgetår, uppgår till ca 213 000 000 kronor mot 112 500 000 kronor för budgetåret 1946/47. På grund av svårigheten att genomföra ett så stort byggnadsprogram vid sidan av andra angelägna husbyggnadsföretag, såsom bostadsbyggnader in. m., och med hänsyn till de andra, förut berörda faktorer, som inverka begränsande på genomförbarheten av stora kommunala investeringsprogram, beräknas endast ca 40 procent av företagen kunna komma till utförande under ett budgetår. Den genomförbara investeringsplanen för diverse kommunala husbyggnader skulle under denna förutsättning kunna beräknas innehålla arbeten för ca 85 000 000 kronor. I den mån statsbidrag normalt icke utgår till dessa företag synes, därest hithörande arbeten skulle bliva utförda i arbetsmarlcnadsreglerande syfte, erforderligt statsbidrag böra utgå av anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in., vilket särskilt behandlas i ett senare avsnitt av detta förslag.

f. Branddammar.

På grundval av uppgifter från bl. a. riksbrandinspektören föreslog arbetsmarknadskommissionen för budgetåret 1946/47 en investeringsplan av företag avseende branddammar in. m. för en total kostnad av 5 000 000 kronor. Ä allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppfördes ett anslag till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar av 2 100 000 kronor (prop. 1946: 211, s. 48).

Riksbrandinspektören har i skrivelse den 1 november 1949 lämnat uppgift beträffande branddammar och brandstationer jämte förslag till investeringsreserv av sådana företag för budgetåret 1950/51. Till ledning härför hade infordrats uppgifter från samtliga länsstyrelser om det byggnadsprogram, som inom kommunerna planerats för år 1950 för ifrågavarande ändamål. Härav framgår att kommunerna hade avsett att år 1950 utföra 1 767 branddammar för en sammanlagd kostnad av 5 823 495 kronor. Riksbrandinspektören har i skrivelsen vidare anfört följande.

Vad branddammarna beträffa får riksbrandinspektören hänvisa till att dåvarande statens arbetsmarknadskommission och luftskyddsinspektionen är 1940 tillsammans inventerade behovet av vattenförsörjningsanläggningar. Därvid redovisades ett behov av 9 220 anläggningar med en anläggningskostnad av 17 430 000 kronor. Med hänsyn till de prisökningar, som förekommit sedan dess, torde denna kostnad säkerligen behöva uppräknas med ungefär 60 % till ca 28 000 000 kronor eller till ca 3 000 kronor per damm.

Till och med den 30 oktober 1949 har Kungl. civilförsvarsstyrelsen bevil-

Kungl Maj:ts proposition nr 126.

jat statsbidrag till anläggande av 1 065 branddammar med en anläggningskostnad av ca 2 608 000 kronor. Medelkostnaden för dessa arbeten har sålunda uppgått till omkring 2 455 kronor pr damm.

I detta sammanhang får riksbrandinspektören med anledning av riksbrandinspektörens underdåniga skrivelse den 14 december 1948 angående riktlinjer för höjande av brandskyddet vid meddelande av byggnadstillstånd meddela att branddammar, vari dammarnas anläggningskostnad uppgår till 10 000 kronor eller mera, endast utgör 9 stycken.

Enligt de fastställda organisationsplanerna för civilförsvaret inom landet saknas sammanlagt 870 branddammar, varav 290 uteslutande äro civilförsvar sdammar (eller med andra ord branddammar, som skola ersätta nu befintliga vattenledningar vid krigstillfälle), och 580 sådana, som jämväl äro nödvändiga för fredsändamål. I 1940 års inventering hade antalet dammar för civilförsvaret upptagits till 1 606 stycken. Enligt uppgift från arbetsmarknadskommissionen år 1946 hade 90 stycken av dessa dammar utförts. Av de återstående 1 516 dammarna skulle således nu endast 870 återstå. 846 stycken ha antingen ansetts obehövliga eller utförts såsom fredsdammar.

Från det år 1940 redovisade antalet bör sålunda avgå 1 065 -f- 846 -f- 90 — 2 000 branddammar, varefter sålunda 7 220 anläggningar skulle återstå att utföra. Efter en genomsnittskostnad av 3 000 kronor pr damm skulle alltså för detta ändamål krävas 21 660 000 kronor.

Av skrivelsen framgår, att nu tillgängliga anslag till bidrag till kommuner för anläggande av branddammar beräknas vara förbrukade vid utgången av innevarande budgetår. För budgetåret 1950/51 har civilförsvarsstyrelsen föreslagit ett anslag å riksstat av 800 000 kronor för statsbidrag till fredsbranddammar till vilka statsbidrag kan utgå av anslaget till kommuner för anläggande av branddammar samt ett anslag av 400 000 kronor för civilförsvarets branddammar.

Riksbrandinspektören har föreslagit att investeringsplanen för branddammar för budgetåret 1950/51 skulle omfatta arbeten för en total kostnad av 6 000 000 kronor. Behovet av att vattenförsörjningen för brandsläckningsändamål snarast får sin lösning vore påtagligt och gjorde sig ständigt gällande vid uppkomna eldsvådor. De anslagsbelopp, som civilförsvarsstyrelsen föreslagit på riksstat till statsbidrag för ändamålet, motsvarade anläggningar för sammanlagt 2 200 000 kronor. För återstående 3 800 000 kronor skulle alltså erfordras ett belopp av 1 900 000 kronor av statsmedel, om statsbidraget tänkes utgå med 50 procent och hela planen tänkes genomförd.

I 1950 års statsverksproposition, bil. 13, s. 324, har Kungl. Maj :t äskat ett anslag av 300 000 kronor till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar. Det av civilförsvarsstyrelsen äskade beloppet till fredsbranddammar har sålunda minskats med 500 000 kronor, varjämte intet anslag upptagits till civilförsvarets branddammar. För genomförande av den föreslagna investeringsplanen skulle således erfordras (1 900 000 -j- 500 000 =) 2 400 000 kronor å beredskapsstat å anslaget till kommuner till anläggande av branddammar samt 400 000 kronor till civilförsvarets branddammar.

Då särskilt anslag till sistnämnda ändamål icke upptagits i statsverkspropositionen skulle eventuellt statsbidrag till civilförsvarets branddammar, därest dylika komma till utförande till motverkande av arbetslöshet, regelmässigt utgå från det allmänna anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Arbetsmarknadsstyrelsen finner dock skäl föreslå, att ett belopp av 400 000 kronor uppföres å allmän beredskapsstat.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

72 K ungt. Maj.ts proposition nr 126.

att till Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar å allmän beredskaps stat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under elfte huvudtiteln uppföra ett anslag av 2 800 000 kronor.

g. Diverse kommunala anläggningsarbeten.

De arbeten, vilka i investeringsplanen redovisas under rubriken Diverse kommunala anläggningsarbeten, utgöras av alla de rent kommunala företag, vilka icke kunna hänföras till husbyggnader, hamnbyggnader samt statsbidragsberättigade vägar, gator och broar ävensom vatten- och avloppsanläggningar, branddammar och fritidsanläggningar.

Av ifrågavarande arbeten beräknades för budgetåret 1946/47 arbeten av en kostnadsvolym av ca 103 000 000 kronor vara lämpliga och tillräckligt förberedda. Med hänsyn till de i det föregående s. 101 berörda omständigheter som försvåra igångsättandet av kommunala företag beräknades företag för ca 82 000 000 kronor kunna utföras under budgetåret.

Vissa gator och vägar, vilka icke i det föregående redovisats under rubriken Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator (s. 29) eller Byggande av enskilda vägar (s. 30) och vilka sålunda icke äro att hänföra till statliga arbeten eller kunna komma i åtnjutande av statsbidrag under normala anslagsrubriker på riksstaten, ha av vederbörande kommuner föreslagits att ingå i investeringsplanen. Sådana arbeten ha med hänsyn till deras övervägande grovarbetskaraktär medtagits i föreliggande förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 i all den utsträckning, som tillgången på tillräckligt förberedda och angelägna företag möjliggjort. Företag av detta slag beräknas finnas tillgängliga i förslaget till investeringsplan för nästkommande budgetår till ett kostnadsbelopp av ca 24 000 000 kronor.

Bland de övriga företag under rubriken Diverse kommunala anläggningsarbeten, vilka föreslås ingå i investeringsplanen för nästa budgetår, märkas kyrkogårds- och parkanläggningar, spårvägsarbeten, vissa hamnbyggnader samt vissa utvidgnings- och förnyelsearbeten för de kommunala gas-, elektricitets- och vattenledningsverken. Vad beträffar arbeten för de nämnda kommunala verken ha i planen huvudsakligen medtagits sådana arbeten, som motsvara den normala årliga utvecklingen, emedan tillgången på specialarbetare och vissa material icke torde medgiva någon nämnvärd forcering.

Den sammanlagda beräknade kostnaden för tillgängliga arbetsobjekt som underlag för en investeringsplan för diverse kommunala anläggningsarbeten utgör ca 125 500 000 kronor. Med hänsyn till att hithörande "företag till avsevärd del utgöras av grovarbeten torde man kunna räkna med att 70 procent eller företag för ca 88 000 000 kronor kunna utföras under ett budgetår. Större delen av dessa arbeten utgör dock, som nyss nämnts, kommunernas ordinarie arbeten, varför den egentliga arbetsreserven endast utpör en mindre del.

Beträffande anslag av statsmedel till företagen under denna rubrik hänvisas till vad som anföres vid behandlingen av frågan om erforderligt anslag ä beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in.

h. Fritidsanläggningar.

Anläggningar och byggnader, som beröra riksidrottsförbundets och statens fritidsnämnds verksamhetsområden, behandlas under denna rubrik, medan sådana byggnader, som beröra det verksamhetsområde, med vilket

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

statens nämnd för samlingslokaler har att taga befattning, behandlas under rubriken Diverse kommunala och enskilda husbyggnader. För vissa tidigare utredningar rörande fritidsanläggningar har redogjorts i arbetsmarknadskommissionens betänkande SOU 1946: 27, s. 346—350.

På grundval av uppgifter, som förutom från kommunerna jämväl under medverkan av riksidrottsförbundet och statens fritidsnämnd införskaffats från enskilda föreningar och organisationer, upprättades av arbetsmarknadskommissionen förslag till investeringsplan för fritidsanläggningar för budgetåret 1946/47. Den under sistnämnda budgetår utnyttjningsbara investeringsvolymen uppskattades till ca 11 200 000 kronor för idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott och ca 9 700 000 kronor för övriga fritidsanläggningar. För att möjliggöra denna investeringsplans genomförande uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 dels ett anslag av 4 500 000 kronor till Avsättning till fonden för idrottens främjande dels ock ett anslag om 2 000 000 kronor till Avsättning till fonden för friluftslivets främjande.

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott.

På framställning av arbetsmarknadskommissionen överlämnade riksidrottsförbundets idrottsplatskommitté hösten 1946 en förteclcliing över sådana aktuella projekt rörande idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott, vilka förbundet ansåg lämpliga att komma i åtanke vid uppgörande av förslag till investeringsreserv. Ifrågavarande förteckning har årligen reviderats och kompletterats. De i underlaget för innevarande budgetårs reserv ingående företagen ha genomgåtts, varvid sådana företag uteslutits, vilka icke nästa budgetår äro att räkna med i ett sysselsättningsprogram. I fråga om de övriga arbetena ha kostnaderna i erforderlig omfattning reviderats. De företag, som äro att räkna med som sysselsättningsobjekt under budgetåret 1950/51 motsvara en byggnadskostnad av ca 13 400 000 kronor, varav ca 4 700 000 kronor för anläggningar för inomhusidrott och ca 8 700 000 kronor för idrottsplatsanläggningar utom Stockholms stad. Inom Stockholms stad föreligga förslag till arbeten för idrottsplatser in. in. för en kostnad av ca 12 500 000 kronor.

Riksidrottsförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj :t angående medelsbehovet å riksstat för budgetåret 1950/51 bl. a. framhållit, att en utredning av omfattningen av aktuella idrottsanläggningar verkställts av förbundets idrottsplatskommitté våren 1949. Enligt denna utredning representerade av idrottsplatskommittén kända, planerade och verkligt aktuella idrottsanläggningar en sammanlagd beräknad anläggningskostnad av över 25 000 000 kronor (1950 års statsverksprop. bil. 12, s. 174).

Med hänsyn till i det föregående anförda svårigheter att med kort tidsutdräkt igångsätta kommunala och enskilda företag uppskattas ungefär hälften av de enligt idrottsplatskommittén som sysselsättningsobjekt tillgängliga anläggningarna eller företag för ca 13 000 000 kronor kunna utföras under budgetåret 1950/51. Det sammanlagda behovet av statsbidrag härför kan antagas uppgå till ca 6 000 000 kronor vid samma bidragsgrunder, som normalt skola gälla för liknande arbeten.

Enligt vad som under hand upplysts från riksidrottsförbundet har Kungl. Maj :t tills vidare innehållit ett bidragsbelopp av 1 000 000 kronor för idrottshallar m. m. samt 700 000 kronor för idrottsplatser och övriga idrottsanläggningar. Enligt förbundet kan väntas, att det för sistnämnda ändamål innehållna beloppet under budgetåret 1950/51 stiger till 1 000 000 kronor. Enär ett frigörande av de spärrade medlen åtföljt av beviljande av byggnadstillstånd torde komma att ske, därest större arbetslöshet uppstår, skulle det

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

för investeringsplanens genomförande erforderliga anslaget till fonden för idrottens främjande böra beräknas till (6 000 000 — 2 000 000 =) 4 000 000 kronor.

Övriga fritidsanläggningar.

Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47 innefattade bl. a. ett antal enskilda friluftsanläggningar, turiststationer, friluftsgårdar, sporthem m. m. Dessa företag medtogos med ledning av uppgifter, som lämnats till investeringsutredningen och arbetsmarknadskommissionen från folkrörelsernas rese- och semesterorganisation (RESO), svenska turistföreningen, skid- och friluftsfrämjandet samt andra enskilda organisationer. Ifrågavarande fritidsanläggningar ha endast

1 mycket begränsad utsträckning blivit utförda.

Städer och landskommuner ha såsom arbeten lämpliga att ingå i en sysselsättningsreserv föreslagit ett antal sådana fritidsanläggningar, som falla under statens fritidsnämnds verksamhetsområde, såsom fritidsreservat, lekplatser m. m.

Totalkostnaden för de anläggningar, till vilka bidrag skulle kunna beviljas ur fonden för friluftslivets främjande och som ansetts böra medtagas i investeringsplanen för nästkommande budgetår, beräknas till ca 13 410 000 kronor. Denna summa innefattar även ordinarie arbeten. Med hänsyn till att de flesta enskilda anläggningarna utgöras av husbyggnader, i många fall förlagda till isolerade trakter med därav härrörande svårigheter i byggnadshänseende och med hänsyn till att dessa företags verkställighet är beroende av överenskommelse med enskilda intressenter, vilket ofta försenar och försvårar igångsättandet, synes det vara skäligt att räkna med att den utnyttjningsbara volymen av investeringsplanen för kategorien Övriga fritidsanläggningar motsvarar en kostnad av ca 7 000 000 kronor. Erforderligt statsbidrag för genomförande av en sådan investering uppskattas till ca

2 500 000 kronor. Härvid har förutsatts, att bidrag ur fonden för friluftslivets främjande icke torde utgå till de delar av friluftsbadanläggningar, som äro att betrakta som anläggningar för idrottsverksamhet, samt att enligt normala grunder vissa specialanläggningar för Stockholms stad icke skulle ifrågakomma till statsbidrag i denna ordning utan vara hänvisade till att få bidrag av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. enligt de bidragsgrunder, som tillämpas för sådana kommunala arbetslöshetsarbeten, för vilka statsbidrag i vanlig ordning icke utgå.

Till avsättning till fonden för friluftslivets främjande har Kungl. Maj :t i 1950 års statsverksproposition, bil. 12, s. 176, äskat ett anslag av 1 000 000 kronor. Ifrågavarande anslag torde till större delen komma att åtgå till andra ändamål än företag i investeringsplanen. I det föregående har ett bidragsbelopp av 2 500 000 kronor under denna anslagstitel beräknats erforderligt för investeringsplanens genomförande, vilket belopp sålunda skulle behöva anvisas å beredskapsstat.

Under åberopande av vad som anförts under rubriken Fritidsanläggningar hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under tionde huvudtiteln upptaga följ ande anslag, nämligen

Avsättning till fonden för idrottens främ jande . . 4 000 000 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande 2 500 000.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

i. Skjutbanor.

Uppgifter angående investeringsobjekt avseende skjutbaneanläggningar införskaffades åren 1944 och 1945 från skytteförbundens överstyrelse, svenska pistolskjbteförbundet och svenska sportskytteförbundet. Med stöd av dessa uppgifter medtogos skjutbaneanläggningar för 600 000 kronor i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 (se arbetsmarknadskommissionens betänkande SOU 1946:27, s. 350—352). Sedermera har revidering av det förut inhämtade materialet verkställts, varjämte vissa uppgifter om nya företag inkommit. Det har därvid framgått, att arbeten vid angelägna skjutbaneanläggningar för en sammanlagd kostnad av ca 300 000 kronor alltjämt äro så förberedda, att de kunna medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1950/51. Det är härvidlag till största delen fråga om företag av mycket ringa storleksordning, i det kostnaden för varje särskilt företag vanligen ligger under 5 000 kronor. Enär ifrågavarande företag till stor del äro av grovai'betsnatur samt planläggning av desamma är i det närmaste slutförd, ha de ansetts böra medtagas i investeringsplanen för budgetåret 1950/ 51 med en kostnad av 300 000 kronor.

Särskilt anslag till bidrag till anordnande av skjutbanor har icke föreslagits i innevarande års statsverksproposition. Dylikt anslag uppfördes ej heller å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 och föreslås ej å beredskapsstaten för budgetåret 1950/51, då statsbidrag till företagen kan beviljas av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

k. Flottledsarbeten.

För av investeringsutredningen resp. arbetsmarknadskommissionen åren 1944 och 1945 verkställda inventeringar av flottledsarbeten samt för frågan om statsbidragsgrunder till dylika arbeten vid utförande i arbetslöshetsmotverkande syfte har redogjorts i kommissionens betänkande SOU 1946:27, s. 356—359. Arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47 omfattade flottledsarbeten för sammanlagt ca 8 200 000 kronor. Hösten 1949 har via länsarbetsnämnderna förfrågan om lämpliga investeringsobjekt och om dessas planeringsläge riktats till de flottningsföreningar, som tidigare lämnat uppgifter till kommissionen eller investeringsutredningen. Med ledning av de inkomna uppgifterna har investeringsplanen reviderats. Förslaget till plan för budgetåret 1950/51 innefattar flottledsarbeten för sammanlagt ca 3 300 000 kronor. Det erforderliga statsbidraget för planens genomförande i en arbetsmarknadskris kan uppskattas 1 il 1 2 000 000 kronor. En avsevärd minskning föreligger alltså jämfört med investeringsplanen för budgetåret 1946/47. Minskningen beror till stor del på förändrad anläggningsteknik för hithörande arbeten, vilket synes ha medfört att desamma icke i samma utsträckning som tidigare av vederbörande flottningsföreningar anses lämpliga för sysselsättning av arbetslösa.

Statsbidrag till flottsledsarbeten torde i förekommande fall böra beviljas av anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

I. Arbeten vid enskilda järnvägar.

I statens arbetsmarknadskommissions förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 ingingo företag vid enskilda järnvägar motsvarande en sammanlagd kostnad av 13 012 000 kronor. I föreliggande förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 ingå sådana arbeten för en kostnad av ca 8 894 000 kronor. Minskningen mellan dessa budgetår av planens omfattning beror på övergång av flera enskilda järnvägsföretag i sta-

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

tens ägo. Sålunda ha sedan år 1946 följande enskilda järnvägar, för vilka vissa företag ingingo i investeringsreserven för budgetåret 1946/47, numera förvärvats av staten, nämligen Gotlands och Ölands järnvägar, Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarna—Gävles järnvägar, Trafikförvaltningen Östergötlands^ smalspåriga samt Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar. I vad angår lämpligheten för arbetsmarknadsreglerande syften av byggnads- °ch anläggningsf öretag vid enskilda järnvägar, principerna för företagens utväljande till investeringsreserven samt statsbidragsgrunderna för dylika företag, då de tagas i anspråk som arbetslöshetsarbeten, hänvisas till arbetsmarknadskommissionens betänkande SOU 1946:27, s. 360—364.

Uppgifter om de företag, som av vederbörande järnvägsförvaltningar befunnits angelägna och lämpliga som arbetslöshetsarbeten under budgetåret 1950/51, ha lämnats av Svenska järnvägsföreningen i skrivelse den 1 december 1949. Dessa företag, vilkas omfattning och fördelning på de särskilda järnvägsförvaltningarna framgår av följande sammanställning, föreslås ingå i den allmänna investeringsreserven för budgetåret 1950/51.

De arbetsobjekt, som medtagits, äro närmare specificerade i arbetsmarknadsstyrelsens register över investeringsobjekt.

Järnvägsstyrelsen har i yttrande den 21 december 1949 förklarat sig intet ha att erinra mot detta förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

För hela investeringsreserven, 8 894 000 kronor, synes bidragsbehovet kunna beräknas till högst 2 700 000 kronor. Bidrag torde böra beviljas av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

m. Elektrifiering sarbeten.

På grundval av förslag, som framlagts av arbetsmarknadskommissionen i samråd med elektrifieringsberedningen, beräknades för budgetåret 1946/47 investeringsplanen för landsbygdselektrifieringen till en volym motsvarande anläggningskostnaden 20 000 000 kronor. För att möjliggöra denna investeringsplans genomförande uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering av 3 000 000 kronor, se proposition 1946:211, s. 65.

Elektrifieringsberedningen har i sin skrivelse angående medelsbehovet å riksstat för budgetåret 1950/51 beräknat anslagsbehovet till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering till 5 000 000 kronor, se 1950 års statsverksproposition, bil. 11, s. 185—186. Beredningen synes därvid icke ha räknat med att utöver nämnda anslagsbelopp några av Kungl. Maj :t spärrade medel finge disponeras under budgetåret. Departementschefen har i propositionen uttalat att verksamheten under nästa budgetår måste hållas inom samma jämförelsevis snäva ram som under de senaste åren. Med hänsyn härtill

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

har Kungl. Maj :t äskat ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor å riksstat för ändamålet för budgetåret 1950/51, varvid dock förutsatts att spärrade medel, 1 300 000 kronor, därutöver skola ställas till förfogande för verksamheten.

Investeringsplanen för elektrifieringar synes böra få det omfång, som elektrifieringsberedningen räknat med i sina anslagsäskanden, motsvarande en bidragstilldelning av 5 000 000 kronor. Om intressenternas insatser tillhopa uppskattas till samma belopp, skulle planen motsvara nya anläggningar till en kostnad av ca 10 000 000 kronor. Häri ha icke inräknats installationsarbeten, anskaffande av förbrukningsapparater in. in. —• Därest, med hänsyn till vad som anförts i statsverkspropositionen, tillhopa 4 300 000 kronor komma att stå till förfogande å riksstat för budgetåret 1950/51, skulle å beredskapsstat erfordras 700 000 kronor för investeringsplanens genomförande. Med hänsyn till önskvärdheten av ett visst nedbringande av storleken av den hos elektrifieringsberedningen befintliga balansen skulle å beredskapsstat kunna uppföras ett något högre belopp, förslagsvis 1 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 1 000 000 kronor.

n. Diverse enskilda arbeten.

Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner.

På förslag av arbetsmarknadskommissionen efter samråd med socialstyrelsen upptogs i investeringsplanen för budgetåret 1946/47 vissa arbeten vid erkända alkoholistanstalter för en beräknad kostnad av tillhopa 554 000 kronor. Enär de i förslaget ingående byggnadsföretagen till övervägande del voro sådana, till vilka bidrag normalt icke utgår ur reservationsanslaget till Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, upptogs intet särskilt anslag å beredskapsstat till detta ändmål. Socialstyrelsen bär i skrivelse den 29 september 1949 föreslagit en investeringsreserv för budgetåret 1950/ 51 av vissa ny- och ombyggnadsarbeten vid de erkända alkoholistanstalterna Björknäs, Vårnäshemmet, Holmahemmet, Älvgården, Holmforshemmet, Hägerstad och Åsbrohemmet. Sammanlagda kostnaden för dessa företag beräknades år 1946 till 659 000 kronor. Med hänsyn till därefter inträdda kostnadsstegringar synes kostnaden för dessa byggnadsföretag numera böra beräknas till ca 800 000 kronor. De föreslagna arbetena äro, enligt vad socialstyrelsen upplyst, icke berättigade till statsbidrag av anslag å riksstaten.

Vissa nybyggnads- och moderniseringsarbeten vid folksanatorierna, vilka administreras av Konung Oscar II :s jubileumsfond, upptogos i arbetsmarknadskommissionens förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47. På förslag av arbetsmarknadskommissionen uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 190 000 kronor till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna (prop. 1946:211, s. 41).

Överstyrelsen för Konung Oscar II:s jubileumsfond har hemställt om anslag å 330 000 kronor för budgetåret 1950/51 för vissa arbeten vid Hålahults och Österåsens sanatorier (1950 års statsverksprop. bil. 13, s. 98). Kungl. Maj :t har i statsverkspropositionen äskat det av överstyrelsen be-

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 126,

gärda beloppet, 330 000 kronor, till Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna. I skrivelse den 15 september 1949 har överstyrelsen föreslagit, att i arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsplan för budgetåret 1950/51 måtte upptagas modernisering och reparation av läkaravdelningen vid Hålahults sanatorium för en beräknad kostnad av 95 000 kronor samt ett bostadshus för kvinnlig biträdespersonal vid Österåsens sanatorium för en beräknad kostnad av 158 000 kronor. Med anledning av överstyrelsens framställning synes det erforderliga beloppet för arbetenas utförande, tillhopa 253 000 kronor, böra uppföras å beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom Nordiska museet uppfördes å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ett anslag av 745 000 kronor. Styresmannen för Nordiska museet har i skrivelse den 14 november 1949 till arbetsmarknadsstyrelsen meddelat, att kostnaderna för dessa arbeten numera beräknades uppgå till sammanlagt 1 135 000 kronor, varav dock 51 000 kronor kunde tagas från Nordiska museets nya byggnadsfond. Med hänsyn härtill synes ett belopp av 1 084 000 kronor böra uppföras å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 för ändamålet i fråga.

Övriga arbeten.

Till arbetsmarknadskommissionen inkommo 1945 och 1946 förslag till sådana byggnads- och anläggningsarbeten för enskilda intressenter, vilka med tillämpande av normala bidragsgrunder icke skulle kunna erhålla statsbidrag. De sammanlagda kostnaderna för dessa företag, som nu äro disponibla såsom sysselsättningreserv, ha uppgivits till ca 1 600 000 kronor. Företagen i fråga avse bl. a. museibyggnader, dammbyggnader, fiskodlingar m. in. Med hänsyn till att dessa företag dels äro materialkrävande, dels till stor del tidsbestämda med hänsyn till vissa andra investeringar, torde de endast i mindre omfattning vara att påräkna som sysselsättningsobjekt vid en tidpunkt, då så kan vara påkallat av uppträdande arbetslöshet. Det synes därför lämpligt, att för dylika arbeten räkna med en avsevärt mindre investeringsvolym än som motsvarar de anmälda, tekniskt förberedda företagen. Uppskattningsvis bär i förslaget till investeringsreserv för budgetåret 1950/51 räknats med arbeten för ca 800 000 kronor.

Under åberopande av vad som anförts beträffande diverse enskilda arbeten hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföra följande anslag å driftbudgeten, nämligen

Under åttonde huvudtiteln:

Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet inom Nordiska museet...... 1 084 000

Under elfte huvudtiteln:

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna 253 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

20. Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. samt till kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

Arbetsmarknadsstyrelsens i det föregående framlagda förslag till sysselsättningsprogram vid en massarbetslöshet är i princip konstruerat så, att i den mån det å riksstaten uppförda anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. eller andra å riksstaten uppförda anslag icke skulle vara tillräckliga för finansiering av erforderliga arbeten, dessa arbeten i stället skulle finansieras från anslag å allmän beredskapsstat motsvarande till liknande ändamål å riksstat uppförda anslag. Till uppförande å allmän beredskapsstat ha sålunda föreslagits särskilda anslag såväl till de stora statliga verkens allmänna investeringsreserver som till bidrag till vissa slag av kommunala och enskilda arbetsobjekt.

Enär det av olika skäl icke befunnits lämpligt att av specificerade anslag täcka hela det beräknade behovet av statsmedel till arbeten för motverkande av större arbetslöshet har å de allmänna beredskapsstaterna för budgetåren 1944/45 och 1946/47 uppförts även ett särskilt anslag till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. De av investeringsutredningen i dess betänkande med förslag till investeringsreserv av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten för budgetåret 1944/45, (SOU 1944: 12, s. 255 ff) framförda allmänna synpunkterna rörande behovet av ett särskilt dylikt anslag äga fortfarande giltighet såsom ock den av chefen för socialdepartementet vid hemställan om uppförande av dylikt anslag å allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1944/45 förebragta allmänna motiveringen (propositionen nr 1944:281, s. 55 och 56).

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår därför, att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppföres anslag till täckande av ifrågavarande medelsbehov.

Från detta anslag skulle sålunda i första hand bidrag för motverkande av arbetslöshet beviljas till sådana kommunala och enskilda arbeten, som icke i normal ordning kunna komma i åtnjutande av statsbidrag, men som om de utföras såsom beredskapsarbeten enligt hittills tillämpade grunder kunnat vara berättigade till bidrag från det å riksstaten uppförda anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Här förutom synas även möjligheter böra hållas öppna för att ifrån ifrågavarande allmänna anslag bevilja medel till sådana kategorier av statliga, kommunala och enskilda arbeten, till vilka särskilda anslag finnas uppförda å riksstaten eller föreslagits bliva uppförda å allmän beredskapsstat. I en viss arbetslöshetssituation kan det nämligen bliva nödvändigt att utföra även en del sådana arbeten, vilka varken ingå i investeringsreserven eller rymmas inom anslagen till särskilda ändamål.

Under vissa förutsättningar böra dessutom kommunala och enskilda arbeten, till vilka statsbidrag i normal ordning utgå från härför anvisade specialanslag, kunna komma i fråga för erhållande av ytterligare bidrag. En förhöjning av det normala statsbidraget skulle nämligen, såsom i det" föregående föreslagits (s. 6 och 7), kunna medgivas i de fall, då vid utförande av arbete i syfte att motverka arbetslöshet vissa merkostnader uppkomma på grund av att ovan arbetskraft måst användas, på grund av att arbetet måste utföras under forcering eller under olämplig årstid eller på grund av andra liknande orsaker. Särskilt statsbidrag skulle kunna utgå från det

80 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

föreslagna anslaget till täckande av sådana merkostnader. Den praxis, som numera tillämpas i fråga om statsbidrag till uppkommande merkostnader Vid beredskapsarbeten och som godkänts av 1948 åris riksdag (prop. 1948: 249, s. 39), synes böra tillämpas jämväl då fråga är om merkostnader till här ifrågavarande arbeten.

Medel av det föreslagna anslaget böra slutligen stå till förfogande för finansiering av arbeten i den särskilda grovarbetsreserven, d. v. s. till sådana arbeten av grovarbetsnatur, vilka visserligen äro av en något lägre angelägenhetsgrad än de arbeten, vilka föreslagits till intagande i den allmänna investeringsreserven, men vilka det i vissa situationer av arbetslöshet kan vara nödvändigt att utnyttja såsom sysselsättningsobjekt på grund av att de äro föga materialkrävande och icke i högre grad fordra yrkesvana hos arbetskraften.

Arbetsmarknadsstyrelsen utgår sålunda ifrån att ett anslag å allmän beredskapsstat till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. skall kunna utnyttjas

1) till de grupper av arbeten, vilka intagits i förslaget till allmän investeringsreserv men för vilka särskilda anslag icke föreslagits,

2) till företag eller grupper av företag, för vilka särskilda anslag finnas uppförda å riksstat eller å allmän beredskapsstat men för vilka en ökning av arbetena utöver de särskilda anslagens ram av olika skäl kan befinnas motiverad,

3) till täckande helt eller delvis av merkostnader som äro direkt följd av företags utförande till motverkande av arbetslöshet i de fall då sådana merkostnader icke lämpligen böra bestridas av medel från andra anslag samt

4) till grovarbeten, vilka på grund av mindre utpräglad angelägenhet icke intagits i den allmänna investeringsreserven utan intagits i den särskilda grovarbetsreserven men vilka det i en arbetslöshetssituation kan befinnas angeläget att utnyttja till motverkande av arbetslöshet.

Beräkningen av behovet av medel från nu ifrågavarande anslag utföres i det följande för en arbetslöshetssituation, i vilken grovarbeten skulle komma att utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt, d. v. s. det alternativ, som enligt utförda överslagskalkyler skulle komma att ställa de största kraven på medel från anslaget.

Omfattningen av förslaget till särskild grovarbetsreserv framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

81 Den föi-eslagna särskilda grovarbetsreserven omfattar sålunda arbeten för en kostnad av i runt tal 239 000 000 kronor. Till övervägande delen består den föreslagna reserven av helt statliga arbeten. Därjämte inrymmer den till ett belopp av 21 000 000 kronor arbeten avseende allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator i sådana städer och samhällen, som äro väghållare. Till utförande av dessa företag beräknas utgå statsbidrag efter samma grunder som till företag i den allmänna investeringsreserven. Med hänsyn härtill skulle det totala behovet av statsmedel för den särskilda grovarbetsreserven bliva mindre än totalkostnaden och har beräknats till ca 238 000 000 kronor.

Vid ett bedömande av den omfattning, i vilken å en allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 uppfört anslag till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m. skulle behöva tagas i anspråk, måste, såsom härovan berörts, tagas i beräkning medel icke blott för den särskilda grovarbetsreserven utan även för sådana i den allmänna investeringsreserven föreslagna kommunala och enskilda arbeten, för vilka särskilda medel icke beräknats i förslaget till allmän investeringsreserv. De kategorier av här ifrågavarande arbeten, vilka till mera avsevärd del bestå av grovarbeten, äro flottledsarbeten, arbeten vid enskilda järnvägar, skjutbanor, civilförsvarsbranddammar och diverse kommunala anläggningsarbeten.

Enär särskilda anslag till arbeten å allmänna flottleder icke uppförts å riksstaten och författningsbundna grunder för statsbidrag till dylika arbeten icke fastställts, uppfördes icke heller anslag till dylika arbeten å beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. Då dessa förhållanden alltjämt äro rådande har arbetsmarknadsstyrelsen för ifrågavarande arbeten, vilkas totala kostnad beräknats till ca 3 300 000 kronor, beräknat ett belopp av 2 000 000 kronor till bidrag till dylika arbeten att utgå från ifrågavarande anslag.

I avseende å arbeten vid enskilda järnvägar har beräknats, att statsbidrag bör kunna utgå till vissa merkostnader uppkomna på grund av arbetets utförande i arbetslöshetsbekämpande syfte. Storleken av detta bidrag beräknas till högst 30 procent av totalkostnaden. För hela reserven av dylika arbeten, kostnadsberäknad till ca 8 900 000 kronor, torde bidragsbehovet kunna beräknas till högst 2 700 000 kronor, varav för den del som består av typiska grovarbeten, till högst 2 000 000 kronor.

I fråga om skjutbanor, civilförsvarsbranddammar och diverse kommunala anläggningsarbeten har den totala kostnaden för dessa i investeringsreserven beräknats till ca 90 000 000 kronor. Av denna summa utgöres ca 25 procent av lämpliga grovarbeten. Under förutsättning av statsbidrag med i medeltal 50 procent av anläggningskostnaden skulle medelsbehovet för bidrag till dylika arbeten uppgå till ca 11 000 000 kronor.

För de fall då enligt vad ovan anförts det största behovet av medel från ifrågavarande anslag kommer att föreligga skulle ett sammanlagt anslagsbelopp av (238 000 000 + 2 000 000 + 2 000 000 + 11 000 000 =) 253 000 000 kronor vara erforderligt.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i framställning den 13 januari 1950 till Kungl. Maj :t beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1950/51 för statliga och statskommunala beredskapsarbeten till sammanlagt 12 400 000 kronor. Beslut om utförande såsom beredskapsarbete föreligger emellertid för företag, på vilka under nästa budgetår beräknas kunna nedläggas ca 40 000 000 kronor. De medelsbehov utöver å riksstat beräknat anslag, som erfordras för dessa arbetens utförande, beräknas till ca 27 000 000 kronor. Dessa medel synas böra medtagas vid beräkningen av medelsbehovet från anslaget å beredskapsstaten till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Härtill kominer, såsom ovan berörts, behovet av att i speciella fall kunna finansiera sådana arbeten, vilka ej kunnat förutses vid investeringsreservens upprättande samt att kunna medgiva statsbidrag till sådana merkostnader för ett arbete, som uppstå på grund av att arbetet måste utföras med ovan arbetskraft, i forcerat tempo, vid olämplig årstid etc. Det ytterligare medelsbehov, som härigenom kan uppstå, är mycket svårt att uppskatta. Då det icke synes antagligt, att medel skulle behöva tagas i anspråk för sistnämnda ändamål samtidigt som alla under denna anslagsrubrik uppräknade grovarbeten komma till utförande, torde särskilda medel härför icke behöva beräknas. Medelsbehovet synes därför böra beräknas till 280 000 000 kronor.

Beträffande beredskap för anskaffning av byggnadsmaskiner får arbetsmarknadsstyrelsen anföra följande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 januari 1950 angående medelsbehoven för budgetåret 1950/51 under vissa anslag har arbetsmarknadsstyrelsen beträffande styrelsens innehav av byggnadsmaskiner framhållit, att maskinparken vore i sådant skick att en omfattande åter- och nyanskaffning borde äga rum. Styrelsen har därvid omnämnt, att kostnaderna för att erhålla en fullgod maskinpark för sysselsättning av ett årsmedeltal av 7 000—8 000 man samt en stomme för maskinparkens ytterligare utbyggnad överslagsvis beräknats till ca 10 000 000 kronor. För åter- och nyanskaffning eller beställning av byggnadsmaskiner har styrelsen i ovannämnda skrivelse beräknat att disponera (1 200 000 -j- 1 750 000 =) 2 950 000 kronor. Ytterligare anskaffning av maskiner för ca 7 000 000 kronor skulle sålunda behöva verkställas för att uppnå den ovannämnda beredskapen för 7 000 å 8 000 årsarbetare. I olika sammanhang har framhållits, att beredskapen av bl. a. byggnadsmaskiner bör ha en omfattning, som möjliggör sysselsättande av i medeltal 15 000 man. Medelsbehovet utöver under budgetåret 1950/51 tillgängliga ordinarie medel för anskaffning av byggnadsmaskiner för denna arbetsstyrka kan uppskattas till 17 000 000 kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår med hänsyn härtill att å beredskapsstat uppföres ett anslag för detta ändamål med sistnämnda belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 å driftbudgeten under femte huvudtiteln uppföra följande anslag, nämligen Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. m................................... 280 000 000

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet ........................ 17 000 000

21. Sammanfattning.

Allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 fastställdes av 1946 års riksdag. Å beredskapsstaten uppfördes anslag om sammanlagt ca 1 050 miljoner kronor, varav å driftbudgeten ca 676 miljoner kronor och å kapitalbudgeten ca 374 miljoner kronor. Kungl. Maj :t bemyndigades att, därest arbetsmarknadsläget så skulle påfordra, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten.

1947 års riksdag medgav att de till grund för den allmänna beredskapsstaten för budgetåret 1946/47 liggande investeringsplanerna för statens

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

järnvägar och civila flygplatser finge ändras samt bemyndigade Kungl. Maj :t att under budgetåret 1947/48, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å beredskapsstaten för budgetåret 1946/47. — Riksdagen har lämnat enahanda bemyndiganden för budgetåren 1948/49 och 1949/50.

På grundval av från statliga organ och genom länsarbetsnämnderna från kommuner och enskilda inhämtade uppgifter har upprättats föreliggande förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

I fråga om principerna för urvalet av objekt att medtagas i investeringsreserven och riktlinjerna för reservens sammansättning har någon större ändring i förhållande till vad som förut tillämpats icke ansetts böra ske; reserven har dock endast i begränsad utsträckning tillförts nya objekt avseende husbyggnader och andra materialkrävande arbeten.

Förslaget till allmän investeringsreserv för budgetåret 1950/51 omfattar arbeten för ca 1 564 miljoner kronor (mot ca 1 322 miljoner kronor i förslagen för budgetåret 1946/47) och förslaget till särskild grovarbetsreserv ca 239 miljoner kronor (mot ca 221 miljoner kronor i förslaget för budgetåret 1946/47). Behovet av statsanslag, som erfordras för att samtliga till intagande i de båda reserverna föreslagna företag skola kunna utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt, har beräknats till sammanlagt ca 1 186 miljoner kronor. Av denna summa belöper sig ca 904 miljoner kronor på den allmänna investeringsreserven och ca 238 miljoner kronor på den särskilda grovarbetsreserven. Därjämte har i anslagsbehovet inräknats ett belopp av ca 17 miljoner kronor för anskaffning av byggnadsmaskiner samt ca 27 miljoner kronor, som utöver i 1950 års statsverksproposition beräknat anslag erfordras för utförande av redan beslutade beredskapsarbeten.

För finansieringen av till intagande i investeringsreserven för budgetåret 1950/51 föreslagna företag, som helt eller delvis äro avsedda att bekostas av statsmedel, har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att anvisa anslag å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51.

Av kostnaden för den allmänna investeringsreserven belöpa sig ca 791 miljoner kronor på företag, vilka till väsentliga delar utgöras av grovarbeten — såsom företag avseende vägar, flygfält, anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, dubbelspår, linjeomläggningar etc. — och ca 773 miljoner kronor på företag, som äro av mera materialkrävande art eller utgöras av industribeställningar. Inom sistnämnda grupp inrymmas husbyggnader för ett belopp av ca 653 miljoner kronor.

Därest materialknapphet skulle begränsa eller omöjliggöra utnyttjandet av materialkrävande företag för beredande av sysselsättning, kunna alltså ur de föreslagna reserverna utväljas företag av utpräglad grovarbetskaraktär för en sammanlagd kostnad av upp till ca (791 + 238 =) 1 029 miljoner kronor. Härtill komma företag av grovarbetskaraktär, beträffande vilka beslut redan fattats om företagens utförande såsom beredskapsarbeten i arbetsmarknadsstyrelsens eller annan statlig myndighets regi eller såsom statskommunala beredskapsarbeten. På dessa företag beräknas under nästa budgetår kunna utföras arbeten för en kostnad av sammanlagt ca 40 miljoner kronor. För nästa budgetår står således till förfogande en sammanlagd reserv av företag av grovarbetskaraktär för en kostnad av ca 1 070 miljoner kronor.

Styrelsen har jämväl beräknat investeringsreservens fördelning mellan städer och landsbygd. Denna beräkning har givit vid handen, att av kostnaden för den allmänna investeringsreserven ca 796 miljoner kronor be-

12 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

löpa sig å företag i städer och ca 768 miljoner kronor å företag på landsbygden. För den särskilda grovarbetsreserven utgöras motsvarande belopp av ca 30 miljoner kronor resp. ca 208 miljoner kronor.

Till detaljplanering av arbeten i investeringsreserven äro särskilda anslag uppförda å riksstat. Planeringen har lämpats efter läget på arbetsmarknaden och huvudsakligen inriktats på arbeten av grovarbetskaraktär.

Hela den av styrelsen föreslagna allmänna investeringsreserven har uppskattats innefatta totalt ca 30 miljoner dagsverken, varav ca 20 miljoner dagsverken för grovarbetare, ca 9,2 miljoner dagsverken för yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet samt ca 0,7 miljoner industridagsverken (bil. 18). Dessa dagsverken beräknas motsvara full sysselsättning för ca 120 000 årsarbetare, varav ca 80 000 grovarbetare, ca 37 000 yrkeskunniga byggnads- och anläggningsarbetare samt ca 2 500 industriarbetare. Sagda arbetsstyrkor äro beräknade under antagande av 250 effektiva arbetsdagar per årsarbetare av kategorierna grovarbetare och yrkesarbetare i egentlig anläggningsverksamhet samt 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare av kategorien industriarbetare. Det angivna antalet industridagsverken är beräknat på det underlag av företag, som helt och hållet eller till väsentlig del utgöras av direkta industribeställningar, t. ex. beställningar av rullande järnvägsmateriel, elektriska ledningar och kablar etc. Ett ianspråktagande i full utsträckning av det sysselsättningsprogram, som innefattas i den allmänna investeringsreserven, skulle utöver ovan angivna sysselsättningsmöjligheter medföra dels sysselsättning i industrien för framställning av erforderliga byggnadsmaterial och andra halvfabrikat, byggnadsmaskiner, redskap och annan materiel samt förbrukningsartiklar för anläggnings- och husbyggnadsföretagen, dels ock sysselsättning i transportarbete. Med nu angiven sysselsättning förenade arbetslöner ha jämte arbetslöner för arbete på byggnadsplatsen inräknats i de samlade lönekvoter, som angivits i den till statens arbetsmarknadskommissions betänkande SOU 1946: 27 fogade bil. 1 (SOU 1946:28). Den angivna sysselsättningen, som alltså förekommer i det närmast före arbetet på byggnadsplatsen liggande ledet av produktionen, uppskattas till ca 5,5 miljoner dagsverken, motsvarande ca 20 000 årsarbetare under antagande av 270 effektiva arbetsdagar per årsarbetare. Ett ianspråktagande i full utsträckning av den allmänna investeringsreserven medför ytterligare sysselsättning i industrien för tillverkning och reparation av maskiner och transportmedel samt för tillverkning av råvaror därför.

Hela den särskilda grovarbetsreserven har uppskattats innefatta ca 5 miljoner dagsverken, varav ca 4,5 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca 0,5 miljon dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande ca 20 000 resp. ca 2 000 årsarbetare eller tillhopa ca 22 000 årsarbetare.

Det maximala grovarbetsprogrammet, vilket såsom ovan anförts omfattar arbeten för en sammanlagd kostnad av ca 1 070 miljoner kronor, beräknas innefatta ca 24 miljoner dagsverken, varav ca 21 miljoner dagsverken för grovarbetare och ca 3 miljoner dagsverken för yrkeskunniga anläggningsarbetare, motsvarande ca 84 000 resp. ca 12 000 årsarbetare eller tillhopa 96 000 årsarbetare.

Med ledning av den allmänna investeringsreservens fördelning på de olika länen, angiven i bil. 16 och 17, har överslagsvis beräknats sysselsättningsmöjligheterna inom varje län, därvid sysselsättningen vid sådana företag, vilkas lokalisering icke på detta stadium kan angivas, fördelats i proportion till länens folkmängd. Reservens sysselsättningsmöjligheter för industriarbetare ha dock icke fördelats länsvis. I nedanstående tablå har för varje län angivits det ungefärliga antal årsarbetare, som skulle kunna be-

Kungi. Maj.ts proposition nr 126.

redas arbete vid företag i den. allmänna investeringsreserven, samt hur stor procent av befolkningstalet i länet detta utgör.

Till jämförelse må framhållas att antalet hjälpsökande arbetslösa i hela landet vid arbetslöshetskrisen i mars 1933 var i medeltal 3 procent och i Norrbottens och Västernorrlands län ca 7 procent av invånareantalet.

Därest arbetslöshet skulle uppstå av större omfattning i visst eller vissa län än den, som kan till fullo mötas med nu angiven sysselsättningsberedskap, kan i allmänhet en forcering av arbetena ske, så att den angivna fördelningen mellan länen förskjutes. Uppskattningarna av antalet årsarbetare ha utförts under den förutsättningen, att handdrift i betydande grad' måste äga rum därest grovarbeten av angiven storleksordning skola komma till stånd. I anslutning härtill må särskilt framhållas, att de angivna sysselsättningsmöjligheterna förutsätta, att planeringen av arbeten, intagna i investeringsreserven, kommer till stånd i den omfattning, som angivits i de uppgifter om investeringsobjekten, som av vederbörande organ lämnats till arbetsmarknadsstyrelsen.

86 Kungl Maj:ts proposition nr 126.

Innehållsförteckning till arbetsmarknadsstyrelsens förslag till investeringsreserv för budgetåret 1950/51.

1. Inledning................................................................... 1

2. Investeringsplanens finansiering................................................ 5

3. Investeringsplan för postverket................................................ 8

4. Investeringsplan för telegrafverket............................................. 9

5. Investeringsplan för statens järnvägar.......................................... 10

Företag att bekostas av kapitalmedel........................................... 12

A. Byggnader och anläggningar............................................... 12

I. Bangårdar s. 12; II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar samt Ombyggnad till normalspår av smalspåriga järnvägar s. 12; III. Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden s. 12; IV. Broar m. m. s. 13; V. Husbyggnader s. 13; VI. Signalsäkerhetsanläggningar s. 13; VII. Vägskyddsanläggningar s. 13; VIII. Telefonanläggningar m. m. s. 13; IX. Elektriska belysningsanläggningar s. 14; X. Anläggningar för elektrisk tågdrift s. 14; XI. Elektrifiering s. 14; XII. Lokstations- och driftverkstadsanläggningar s. 14; XIII. Anläggningar vid huvudverkstäder s. 14; XIV. Färjelägen s. 15.

B. Försvarsberedskap........................................................ 15

C. Rullande material......................................................... 15

D. Biltrafik................................................................. 15

Garagebyggnader m. m.................................................... 15

E. Inventarier m. m.......................................................... 15

F. Statens järnvägars dispositionsanslag........................................ 15

Företag att bekostas av driftmedel.......................................... 15

Företag att bekostas av rörelsemedel........................................ 16

6. Investeringsplan för statens vattenfallsverk...................................... 17

7. Investeringsplan för försvaret.................................................. 20

Armén................................................................... 21

Marinen................................................................. 22

Flygvapnet.............................................................. 22

Befästningar............................................................. 23

Sjökarteverket............................................................ 24

8. Investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. in........... 24

Vägunderhåll på landsbygden s. 26; Byggande av allmänna vägar på landsbygden s. 26; Vägbeläggningar s. 29; Byggande av städernas allmänna vägar och för biltrafiken viktiga gator s. 29; Byggande av enskilda vägar s. 30; Stensättning av vägar och gator s. 31; Byggande av broar s. 31; Uppförande av garage- och förrådsbyggnader s. 32; Särskild grovarbetsreserv för väg- och gatubyggnader s. 32.

9. Investeringsplan för luftfartsverket.......... 34

10. Investeringsplan för handelshamnar och farleder................................. 35

11. Investeringsplan för fiskehamnar............................................... 37

12. Investeringsplan för malmletning och förberedande gruvarbeten.................... 38

13. Investeringsplan för lotsverket................................................. 39

14. Investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och myndigheter m. fl. 40

Justitiedepartementet..................................................... 40

Socialdepartementet....................................................... 41

Kungl. Majrfs proposition nr 126. 87

Kommunikationsdepartementet............................................. 41

Finansdepartementet...................................................... 42

Ecklesiastikdepartementet................................................. 43

Jordbruksdepartementet................................................... 45

Handelsdepartementet..................................................... 46

Inrikesdepartementet...................................................... 47

15. Investeringsplan lör reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar

invärderade i statliga fastighetsfonder.......................................... 48

16. Investeringsplan för statsunderstödd bostadsbyggnadsverksamhet m. m............. 49

17. Investeringsplan för vissa förbättringsåtgärder på jordbrukets område.............. 51

18. Investeringsplan för vissa skogsvårdande åtgärder..........-r..................... 54

Domänstyrelsens verksamhetsområde s. 54; Skogsstyrelsens verksamhetsområde s. 55.

19. Investeringsplan för vissa kommunala och enskilda arbeten........................ 57

a) Investeringsobjekt för Stockholms stad ...................................... 59

b) Anläggningar för vattenförsörjning och avlopp................................ 60

c) Skolor................................................................... 62

Allmänna läroverk, kommunala flickskolor m. m. s. 62; Folkskolebyggnader s. 62; Högre folkskolor och praktiska mellanskolor s. 63; Byggnader för folkhögskoleväsendet s. 63; Skol- och arbetshem för bildbara sinnesslöa s. 64; Byggnader för yrkesundervisning s. 64; Skolor för lantbruksundervisning s. 65; Underhåll av skolbygg-

nader s. 65.

Anslag till skolbyggnader.................................................. 65

d) Sjukhus................................................................. 66

e) Diverse kommunala och enskilda husbyggnader m. m.......................... 67

Samlingslokaler s. 67; Brandstationer s. 68; Badhus s. 69; Övriga husbyggnader

s. 69.

f) Branddammar............................................................ 70

g) Diverse kommunala anläggningsarbeten...................................... 72

h) Fritidsanläggningar....................................................... 72

Idrottsplatser och anläggningar för inomhusidrott s. 73; Övriga fritidsanläggningar s. 74.

i) Skjutbanor .............................................................. 75

k) Flottningsarbeten......................................................... 75

l) Arbeten vid enskilda järnvägar............................................. 75

in) Elektrifieringsarbeten..................................................... 76

n) Diverse enskilda arbeten................................................... 77

Byggnader för vissa statsunderstödda institutioner s. 77; Övriga arbeten s. 78.

20. Anslag till kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. samt till kostnader för

arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.................................... 79

21. Sammanfattning............................................................. 82

Kungl. Maj:ts proposition nr 126-

1 Bilaga 1.

Förslag till investeringsplan för postverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag till investeringsreserv.

Sammanlagda beloppet av anslag för budgetåret 1950/51 till företag

i ordinarie program och investeringsreserv kronor............. 7 956 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51

utnyttjas till ett belopp av högst kronor..................... 4 744 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51

kronor..................................................... 12 700 000

1 Reservation å anslaget beräknas föreligga med ca 3 750 000 kronor vid ingången av budgetåret 1950/51.

2 För telegrafverkets räkning.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 2.

Förslag till investeringsplan för telegrafverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag till investeringsreserv.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

3 Sammanlagda beloppet av anslag för budgetåret 1950/51 till företag

i ordinarie program och investeringsreserv kronor............. 156 228 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51

utnyttjas till ett belopp av högst kronor..................... 4 997 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51 161 225 000

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 3.

Förslag till investeringsplan för statens järnvägar.

Anm. Här nedan specificeras — jämte ett par mindre företag — sådana till intagande i investeringsreserven föreslagna företag, för vilka kostnaderna beräknats uppgå till minst 100 000 kronor. Andra företag äro sammanförda under kollektivrubrik under respektive sakrubriker men finnas specificerade i särskild förteckning hos arbetsmarknadsstyrelsen.

Med * utmärkas företag, som icke intagits i tidigare förslag till investeringsreserv.

Kapitalbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126-

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1 Kostnaden täckes delvis av fonderade medel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Driftkostnadsstaten.

Anm. Här nedan upptagas endast sådana till intagande i investeringsreserven föreslagna företag, för vilka kostnaderna torde böra bestridas av driftmedel. Företagen äro av den art och omfattning, att de kunna färdigställas under budgetåret 1950/51, varför de angivna kostnaderna även motsvara totalkostnaderna för företagen. För bansektion angives dess huvudort inom parentes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

11 Statens järnvägars rörelsemedel.

Anm. Kostnaderna för här nedan upptagna företag torde böra bestridas av statens järnvägars rörelsemedel. Då företagen kunna färdigställas under budgetåret 1950/51 motsvaras de angivna kostnaderna även av totalkostnaderna för företagen.

Sammanfattning.

Summa kostnad för ordinarie arbeten och allmän in-

vesteringsreserv för budgetåret 1950/51 kronor____ 299 442 000

Härutöver synas reservationer å äldre anslag kunna

utnyttjas till ett belopp av högst ca kronor...... 15 475 000

Summa kostnad för hela investeringsplanen för budgetåret 1950/51 kronor............................ 314 917 000

13 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

12 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 4.

Förslag till investeringsplan för statens vattenfallsverk. *

* Enligt 1950 års statsverksproposition med fråndrag av anslag till inköp av vattenfall och fastigheter. Häri ingår 800 000 kronor till kraftstation vid Jösseforsen, 3 700 000 kronor till regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde och ca 1 000 000 kronor till regleringsåtgärder i Faxälvens flodområde, i vilka företag även andra intressenter än vattenfallsstyrelsen deltaga i kostnaderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

13 Bilaga 5.

Förslag till investeringsplan för försvaret.

o. Försvarets fastighetsfond: Arméns delfond.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

16 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

b. Försvarets fastighetsfond: Marinens delfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

c. Försvarets fastighetsfond: Fiygvapnets delfond.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

d. Försvarets fastighetsfond: Befästningars delfond.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Sammanfattning.

Sammanlagda kostnaderna för i denna plan för budgetåret 1950/51 intagna arbeten i ordinarie program och allmän investeringsreserv

kronor..................................................... 82 028 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51 utnyttjas till ett belopp av högst kronor....................... 190 000 000

Uppskattad maximikostnad för investering (exkl. särskild grovarbets-

reserv) under budgetåret 1950/51 kronor...................... 272 028 000 *

* Därav till markförvärv 1 120 850 kronor.

Bilaga 6.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda vägar och gator m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Förslag till investeringsreserv för vägunderhåll på landsbygden,

Sammanställning beräknad efter 1949 års löne- och prisnivå.

Bilaga 7.

ro

to

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

23 Bilaga S.

Förslag till investeringsreserv för vägunderhåll på landsbygden.

Sammanställning över reservens fördelning på olika slag av arbeten. Kostnaderna beräknade efter 1949 års löne- och prisnivå.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Förslag till investeringsplan för byggande

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

25 Bilaga 9.

av allmänna vägar på landsbygden.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 10.

Förslag till investeringsplan för luftfartsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

27 Bilaga 11.

Förslag till investeringsplan för handelshamnar och farleder.

1 Avser färdigställande av pågående företag.

3 Beräknad under förutsättning att reserven under budgetåret utnyttjas i sin helhet.

tf Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 126.

28 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

1 Avser färdigställande av pågående företag.

Kungl. Mai.ts proposition nr 126.

29 Bilaga 12.

Förslag till investeringsplan för statliga och statsunderstödda fiskehamnar.

1 Statens fiskehamn.

2 Arbetet påbörjat, total kostnad 90 000.

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1 Statens fiskehamn.

2 Arbetet påbörjat, total kostnad

3 » » » »

4 » » » »

5 » )> » »

» »

253 500 1 650 000 1 600 000 305 000 333 000 525 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

31 Bilaga 13.

Förslag till investeringsplan för lotsverket.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare framlagda förslag.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

33 Sammanlagda kostnaderna för i förslaget intagna företag i ordinarie

program och investeringsreserv kronor.......................... 4 830 000

Härutöver synas reservationer kunna under budgetåret 1950/51 utnyttjas till ett belopp av högst kronor......................... 220 000

Uppskattad maximikostnad för investering under budgetåret 1950/51

kronor....................................................... 5 050 000

34 Kungi. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 14.

Förslag till investeringsplan för statliga husbyggnadsföretag för verk och

myndigheter m. fl.

Anm. Med * utmärkes företag, som icke intagits i tidigare förslag till investeringsreserv.

Medel tidigare anvisade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

35 Medel tidigare anvisade.

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 126.

1 Medel tidigare anvisade.

2 Kostnaden täckes delvis av andra medel än anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

37 Summa kostnad för hela Investeringsplanen för budgetåret 1950/51 kronor 62037 900

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 15.

Förslag till investeringsplan för reparations- och underhållsarbeten å byggnader och anläggningar invärderade i statliga fastighetsfonder.

1 Enär proposition med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1950/51 icke avgivits vid ingivandet av föreliggande förslag äro de angivna beloppen för totalkostnad och ordinarie arbeten endast preliminära.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

39 Bilaga 16.

Uppgifter länsvis angående statlig ochviss statsunderstödd investeringsreserv.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1 Avser statsbidragsberättigad väghållning i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare.

2 Detta belopp avser hela investeringsplanen.

3 Härtill kommer del av ordinarie arbeten avseende stensättningar och beläggningar, vilken inräknats i statlig väghållning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

4 Investeringsreserven fördelad på län 1 förhållande till tillgången på anmälda, tillräckligt förberedda företag.

6 Avser endast företag, för vilka anslag äskats i 1950 års statsverksproposition.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Investeringsplan för vissa

* Underhåll.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

43 Bilaga IT.

kommunala och enskilda arbeten.

15 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 126.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1 Till detta belopp^kommer uppskattningsvis 130 000 000 kronor för Stockholms stads ordinarie investeringsverksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

45 Bilaga 18.

Kostnad, anslagsbehov och antal dagsverken för investeringsreserven.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

1 Dessutom har förutsatts att överskridanden av förslagsanslag skulle kunna ske med tillsammans 19 000 000 kronor för utförande av byggnadsföretag i investeringsreserven.

2 Härtill kommer uppskattningsvis 130 000 000 kronor för ordinarie arbeten inom Stockholms stad. A i sifferkolumn = Bidrag beräknas utgå av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 126.

i

43 Kungl. Maj:ts proposition nr 126.

Bilaga 19.

Sysselsättningsmöjligheter i grovarbeten.

Beträffande de angivna sysselsättningsmöjligheterna gäller i princip vad som anförts i kapitlet 21. Sammanfattning, sista stycket, s. 85.

507174.

Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.