angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m.

Kungl. Majlis proposition nr 296.

1 Nr 296.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående omorganisation av tekniska skolan i Stockholm m. m.; given Stockholms slott den 27 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed1, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén följande.

Enligt den till 1945 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln, punkt 225, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm beräkna ett förslagsanslag av 171 500 kronor.

Sedan utredningen i detta ärende numera slutförts, tillåter jag mig ånyo anmäla detsamma.

Bihang till rilcsdagcns protokoll 1915. 1 sami. Nr S96.

2 Kungl. Majlis 'proposition nr 296.

Inledning.

Enligt de den 10 juli 1891 utfärdade, numera upphävda stadgarna för tekniska skolan i Stockholm omfattade skolan följande huvudavdelningar:

a) teknisk afton- och söndagsskola;

b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;

c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för utbildande av lärare i teckning och välskrivning;

d) byggnadsyrkesskola; samt

e) maskinyrkesskola.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag utbrötos byggnads- och maskinyrkesskolorna samt därmed sammanhängande undervisning från tekniska skolan och ombildades successivt till ett statligt tekniskt gymnasium, förenat med kommunala kurser. Denna omorganisation avslutades med utgången av budgetåret 1940/41.

Beträffande de återstående delarna av skolan har förslag till omorganisation år 1938 avgivits av 1936 års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar 1938:8). Enligt detta förslag skulle tekniska aftonskolan avvecklas och eventuellt ersättas med en kommunal yrkesskolekurs, medan tekniska skolan för kvinnliga lärjungar tillika med den högre konstindustriella skolan skulle omdanas till en »statens tekniska fackskola för konstyrken», i korthet benämnd »konstfackskolan». Sistnämnda skola skulle stå öppen för både manliga och kvinnliga lärjungar. Den skulle ha en ettårig lägre kurs och en tvåårig högre kurs. Undervisningen skulle vara differentierad i en allmän avdelning och åtta fackavdelningar. Varje fackavdelning skulle förses med verkstäder och laboratorier med tidsenlig utrustning och annan undervisningsmateriel. Härjämte skulle anordnas vissa ettåriga påbyggnadskurser av högskolekaraktär samt kortare tillfälliga kurser och föreläsningsserier. Vid skolan skulle finnas en rektor, i avlöningshänseende likställd med rektor vid provårsläroverk i Stockholm, en föreståndare för varje fackavdelning likställd med professor i målning och skulptur vid konsthögskolan, facklärare likställda med läroverksadjunkter, yrkeslärare likställda med Övningslärare vid allmänt läroverk och timlärare likställda med timlärare i tekniska ämnen vid tekniska fackskolor ävensom vissa kanslitjänstemän.

I ett senare avgivet betänkande (statens offentliga utredningar 1938: 49) föreslogo de sakkunniga, att till konstfackskolan skulle anknytas ett teckningslärarinstitut med en lärotid av fyra år. De tre första årskurserna skulle vara gemensamma med »konstfackskolans» allmänna avdelning. Den fjärde årskursen skulle framförallt avse att skänka den blivande teckningsläraren den specialutbildning, som vore nödvändig för hans blivande verksamhet. Denna årskurs skulle därför huvudsakligen omfatta för teckningslärarens pedagogiska utbildning avsedda ämnen och övningar. För vinnande av inträde vid teckningslärarinstitutet skulle bland annat krävas dels kunskaper

3 Kungl. Marits proposition nr 296.

och färdigheter i ämnena modersmålet, ett främmande levande språk, historia med samhällslära samt matematik, allt i den omfattning, som vitsordades genom godkända betyg över undergången studentexamen, dels betyget med beröm godkänd i teckning i studentexamen å realgymnasium samt vårdad handstil, dels ock två månaders praktik i yrkesmässigt arbete av lämplig art.

Konstfackskolan och teckningslärarinstitutet beräknades draga en sammanlagd årlig kostnad av cirka 577 000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition framhölls (åttonde huvudtiteln, sid. 236), att förslaget örn fortsatt omorganisation av tekniska skolan under normala förhållanden torde ha föranlett framställning till 1940 års riksdag men att, då ett fullföljande av skolans omorganisation medförde betydande merutgifter för statsverket, med åtgärder i sådan riktning syntes böra under dåvarande förhållanden tills vidare anstå.

Statsutskottet vid 1940 års lagtima riksdag anförde emellertid i utlåtande nr 8, punkt 190, att, därest skolans omorganisation av ekonomiska skäl skulle mera avsevärt fördröjas, det torde ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av skolans styrelse och skolöverstyrelsen för riksdagen framlägga förslag till de provisoriska förändringar i organisationen, vilka kunde anses vara av behovet påkallade. Med anledning av detta uttalande framlades i 1941 års åttonde huvudtitel förslag till partiella reformer inom ramen av skolans verksamhet. Riksdagen biföll detta förslag.

Nya bestämmelser angående skolan fastställdes därefter den 28 juni 1941. Enligt de sålunda fastställda bestämmelserna har den tidigare för manliga yrkesanställda avsedda skolan öppnats även för kvinnliga sådana och förändrats till en förberedande konstindustriell aftonskola, varvid undervisningen i vissa tekniska ämnen indragits. Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar, avsedd för icke yrkesanställda kvinnor, har omändrats till en förberedande konstindustriell dagskola för både män och kvinnor, och läsåret vid denna skola har utökats från sju till nio månader eller till samma längd som vid den högre konstindustriella skolan. Sistnämnda skola med underavdelning för utbildning av lärare i teckning och välskrivning har däremot icke underkastats några förändringar. Styrelsen för skolan har utökats med representanter för hantverk och industri.

I bestämmelserna angående skolan anges ändamålet med den konstindustriella aftonskolan vara att företrädesvis åt manlig och kvinnlig ungdom, som redan inträtt i de konstindustriella yrkena, lämna för dessa yrken erforderlig undervisning. Skolan omfattar ett läsår, och undervisningen bör meddelas på sådana tider, att den blir tillgänglig för ungdom, vilken om dagen är sysselsatt i hantverk och industri. Den konstindustriella d a g s k o 1 a n, som jämväl omfattar ett läsår, skall åt manlig och kvinnlig ungdom, som ägnat sig eller vill ägna sig åt de konstindustriella yrkena, lämna härför erforderlig undervisning. Den högre konstindustriella skolan avser dels att utbilda mönsterritare samt meddela konstindustriell

4 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 396.

yrkesfärdighet åt dekorationsmålare, modellörer, träskulptörer, ciselörer och gravörer, varvid fullständig lärokurs skall kunna medhinnas på tre år, dels ock att i en särskild avdelning utbilda lärare i teckning och välskrivning för rikets allmänna läroverk, folk- och småskoleseminarier samt tekniska skolor m. m.; i denna avdelning är undervisningen delad i en lägre tvåårig kurs, som medför kompetens till teckningslärareänst vid realskola och därmed jämförlig undervisningsanstalt, och en högre treårig kurs, som medför kompetens till sådan tjänst jämväl vid högre allmänt läroverk samt folk- och småskoleseminarium.

Styrelsen för tekniska skolan framlade år 1943 ett inom styrelsen utarbetat förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hemställde, att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles.

I propositionen 1944: 239 uttalade föredragande departementschefen, att, innan slutlig ställning'toges till det av styrelsen framlagda omorganisationsförslaget, frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande borde bliva föremål för särskild utredning. Icke minst med hänsyn till önskvärdheten att för det fortsatta utrednings- och omorganisationsarbetet förstärka den administrativa ledningen vid skolan ansåg departementschefen det dock befogat att redan för det dåvarande föreslå en omreglering av rektorstjänsten. Detta förslag, som innebar en höjning av rektorsarvodet, så att de sammanlagda avlöningsförmånerna, under förutsättning att samma person förordnades att uppehålla såväl rektorstjänsten som avdelningsföreståndarebefattningen för den högre konstindustriella skolan, skulle komma att uppgå till omkring 14 450 kronor, godkändes av riksdagen (skrivelsen nr 232).

I riksstaten för innevarande budgetår är såsom bidrag till tekniska skolan uppfört ett förslagsanslag av 171 500 kronor, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1944 skall disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till tekniska skolan, förslagsvis................ kronor 118145

2. Bestridande av ökade bränslekostnader............... » 11 800

3. Provisorisk löneförbättring åt underlärare vid skolan . . » 9 375

4. Bestridande av halva kostnaden för tillfällig löneförbättring åt maskinister, vaktmästare och portvakter vid skolan » 850

5. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier vid

skolan, förslagsvis................................. » 430

6. Bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavare vid skolan, förslagsvis............... » 30 900

Summa kronor 171 500.

Genom nämnda beslut meddelades tillika följande föreskrifter. Av anslaget skall ett belopp av 23 589 kronor utgå under villkor, att Stockholms stad för budgetåret 1944/45 för ifrågavarande ändamål under vissa angivna förutsättningar bidrager med enahanda belopp, varförutom förutsatts, att 480 kronor

5 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 296.

tillskjutas av Sjöstedtska fonden. Den under 1. uppförda posten till bidrag till tekniska skolan må i män av behov överskridas med ett belopp, motsvarande hälften av den minskning i elevavgifter, som kan inträda på grund av genom tekniska skolans omorganisation minskat antal elever, dock med högst 7 030 kronor, under villkor likväl att Stockholms stad lämnar enahanda bidrag till skolan. Från den under 3. uppförda posten skall, i den mån posten därtill lämnar tillgång, under budgetåret utgå provisorisk löneförbättring till underlärarna vid skolan för uppbringande av deras löner till ett belopp av högst 4 kronor per timme, dyrtidstillägg oberäknat. Dyrtidstillägg till befattningshavare vid skolan skall utgå efter de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 åt befattningshavare i statens tjänst vid oreglerade verk, dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej blott på de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda, utan även på den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring kari tillkomma dem genom bidrag från stat, kommun eller enskild donation, ävensom under villkor att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av Stockholms stad. Därjämte meddelades bestämmelser rörande den under 4. uppförda posten.

Till befattningshavare vid skolan, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, utgår ur anslaget till kristillägg dylikt tillägg efter samma grunder som gälla för befattningshavare i statens tjänst vid icke nyreglerade verk, dock under villkor att halva kostnaden bestrides av Stockholms stad.

Sedermera har chefen för ecklesiastikdepartementet, jämlikt den 12 augusti 1944 erhållet bemyndigande, tillkallat byråchefen i överstyrelsen för yrkesutbildning C. G. B. Arvas samt direktören och rektorn vid Stockholms stads skolor för yrkesundervisning G. K. K. Andersson för att i samråd med styrelsen för tekniska skolan avgiva förslag rörande den i propositionen 1944: 239 berörda frågan örn fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för skolans uppehållande.

Därefter remitterades den 3 oktober 1944 förenämnda förslag med därtill hörande handlingar till styrelsen för tekniska skolan; därvid anmodades styrelsen att i samråd med nämnda sakkunniga taga de i förslaget berörda frågorna örn löneställning m. m. för skolans lärarpersonal — med undantag för rektor — under förnyat övervägande och till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande och förslag i ämnet.

Med särskilda skrivelser den 16 december 1944 har därefter dels skolans styrelse, efter samråd med förenämnda sakkunniga, inkommit med förslag i sistnämnda hänseende, dels ock de sakkunniga och skolstyrelsen gemensamt framlagt förslag angående fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms stad.

Över de sålunda år 1943 och år 1944 framlagda förslagen ha yttranden avgivits av styrelsen för Sveriges hantverlcs- och småindustriorganisation, svenska siri jdf Greningen och teckningsläramas rilcsförbund ävensom av statskontoret, skolöverstyrelsen, allmänna lönenämnden, överstyrelsen för yrkes-

6 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 396.

utbildning, byggnadsstyrelsen samt Överståthållarämbetet, som hort stadsfullmäktige i Stockholm.

Jag övergår nu till att lämna en redogörelse för de olika förslagen och de däröver avgivna yttrandena.

I. Undervisningens allmänna anordning m. m.

A. Allmänna riktlinjer.

Styrelsens utredning och förslag.

Styrelsen för tekniska slcolasn har i sin framställning av år 1943 anfört huvudsakligen följande.

Principiella synpunkter. Frånsett de år 1941 beslutade omläggningarna har skolans organisation, lärarnas anställningsförhållanden samt utgående lönestat, vad beträffar den konstindustriella undervisningen, med endast smärre justeringar varit i stort sett oförändrade sedan år 1878 skedd omorganisation av skolan. Det är emellertid viktigt, att svensk konstindustri i framtiden kan hävda och utvidga den ställning, som tidigare vunnits på världsmarknaden. Härför fordras en efter tidens krav lämpad förstklassig utbildning. Skolans styrelse anser därför, att det är dess plikt att tillse, att de mest oundgängliga kraven uppfyllas.

Såsom i tidigare kommittéförslag bland annat ifrågasatts, böra moderna undervisningslokaler med tillgång till verkstäder inredas, undervisningsplanerna kompletteras med nya undervisningsämnen samt skolans lärarkår erhålla en mot lärares i likvärdiga skolor svarande anställningsform och löneförmåner.

Styrelsen framhåller betydelsen av att kunna knyta goda lärarkrafter till skolan för uppehållande av en god undervisning. Vidare böra nya ämnen införas samt befintliga ämnen utökas och kompletteras, framför allt genom föreläsningar. Möjligheter till verkstadsarbete inom facket möbler och inredningar böra beredas. Teckningslärarkandidaterna böra ha tillfälle till träslöjd för erhållande av slöjdlärarutbildning.

Skolans organisation. 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogo en ettårig förberedande dagskola samt en tvåårig högre skola, utökade med vissa frivilliga kurser. I de remissyttranden över detta förslag, som på sin tid avgå vos av skolans styrelse samt svenska slöjdföreningen och Sveriges industriförbund, framhölls emellertid vikten av att skolans undervisning gjordes tillräckligt omfattande och föreslogs, att den sammanlagda undervisningstiden skulle utgöra fyra år, med två år i den förberedande och två år i den högre skolan. Styrelsen ansluter sig härtill och föreslår alltså, att den nuvarande sammanlagda utbildningstiden av fyra år vid dagundervisning skall vara normal. Då en ettårig skola måste anses giva för ofullständig utbildning även för dem, som endast eftersträva en lägre kompetens, anser styrelsen, att den lägre skolan bör göras tvåårig, varvid även den högre skolan skulle omfatta tvåårig utbildning. Inom konstindustrien och konsthantverket erfordras personer med olika grad av skolning. För biträdena kan det vara tillfyllest med en lägre utbildning än den, som kräves av ledaren. Det är dock av synnerlig betydelse, att även på de mer underordnade platserna inom nyttokonstens område kunnandet och

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

smakskolningen hållas på högsta möjliga nivå. All erfarenhet har visat, att yrkena ej äro betjänta av ofullständigt utbildade utövare. I aftonskolan kunna konstkunniga arbetare och affärsanställda erhålla ett konstskolande komplement till sina yrkeskunskaper, varjämte ungdomen direkt efter avslutade skolstudier kan fostras i olika konstindustriella yrken. Samma ändamål tjänar även den konstindustriella dagskolan, men undervisningen kan där göras fylligare och mera koncentrerad. Den högre konstindustriella skolan åsyftar att utbilda eleverna till självständigt skapande konstnärer inom konstyrkena samt därjämte även till teckningslärare.

Aftonskolan bör bibehålla sin fria skolform, men därjämte bör i fasta kurser inom aftonskolans ram kunna meddelas en med dagskolans likvärdig utbildning. Läsåret för aftonskolan bör förlängas från sju till nio månader, varvid styrelsen räknar med att tre år i aftonskolan böra kunna motsvara två år i dagskolan, om hänsyn tages till den fördel, aftonskoleleverna vanligen ha genom att under dagarna vara sysselsatta inom det yrke, till vilket skolarbetet anknyter. Styrelsen föreslår, att de nuvarande konstindustriella dagoch aftonskolorna bilda en skola, benämnd konstindustriella skolan, vilken uppdelas i en linje med dagundervisning och en med aftonundervisning.

Inträdesfordringar. 1936 års yrkesskolsakkunniga förutsatte en praktisk utbildning, omfattande ända till två år, före inträdet i tekniska skolan. Med hänsyn till svårigheterna att erhålla lämplig elevpraktik vill styrelsen icke fordra någon dylik praktik före inträdet men föreslår i stället, att för erhållande av avgångsbetyg skulle erfordras tre månaders praktik vid den lägre skolan samt ytterligare tre månader vid avgång från den högre skolan, med rätt för styrelsen att i vissa fall bevilja dispens. I fråga om teoretiska förkunskaper vid inträde i skolan anser visserligen styrelsen en god allmänbildning synnerligen önskvärd men vill dock ej uppställa fordringar på realexamen, då härigenom vissa för skolan önskvärda elever skulle bli utestängda. Styrelsen föreslår därför icke någon ändring i nu gällande förhållanden för eleverna i de konstindustriella yrkesgrenarna. Däremot torde för teckningsläraraspiranterna, utöver nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens, kunskaper motsvarande studentexamen i vissa ämnen böra fordras för inträde i den högre avdelningen. För tillträde till den fortsatta utbildningen till teckningslärare bör sålunda krävas — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans kurs för teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare — antingen avlagd realexamen eller motsvarande kunskaper samt därutöver kunskaper i ämnena modersmålet, ett främmande levande språk, historia med samhällslära samt matematik, i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg över undergången studentexamen pä endera linjen, eller ock att lia avlagt studentexamen samt i denna examen eller sedermera undergången fyllnadsprövning ha erhållit minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. Därjämte bör fordras, att sökanden har en vårdad handstil.

Dispens från angivna inträdesfordringar bör kunna beviljas av skolans styrelse beträffande sökande, som visat sig äga framstående begåvning och fallenhet för studier i skolan och för det blivande levnadskallet.

Fackavdelningar. Enligt styrelsens mening bör den konstindustriella och konsthantverkliga utbildningen vid skolan inriktas på olika fack. Följande fackavdelningar föreslås vid skolan:

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

1. Avdelning för textilarbete.

2. » » dekorativ målning.

3. » » skulptur.

4. » » keramik.

5. » » möbler och inredningar.

6. » » metallarbete.

7. » » reklam och bokhantverk.

8. Teckningslärarinstitut.

Avdelningen för textilarbete bör delas på en linje för sömnad och en linje för vävning. Likaså bör avdelningen för reklam och bokhantverk uppdelas i två linjer, en för reklam och en för bokhantverk.

I fråga om teckningslärarinstitutet avses den förberedande undervisningen förlagd till konstindustriella dag- eller aftonskolan och den fortsatta undervisningen, som bör vara treårig, i viss utsträckning till den högre konstindustriella skolan. Eleverna i teckningslärarinstitutet böra kunna genomgå frivillig undervisning i slöjd i sådan omfattning, att slöjdlärarkompetens kan erhållas. Beträffande undervisningstidens längd må framhållas, att den nuvarande lägre, tvååriga teckningslärarkursen icke dragit några elever under de senare åren.

Styrelsen föreslår, att undervisningen i metodik och undervisningsövningarna i den till institutet anknutna övningsskolan erhålla vidgad omfattning samt att vissa ämnen av pedagogisk art införas, varjämte under tredje året skulle anordnas hospitering vid läroverk.

Styrelsen har uppgjort specificerade timplaner för de olika planerade fackavdelningarna.

Antalet elever. Styrelsen räknar med ett elevantal av omkring 80 i vardera av konstindustriella dagskolans två årsklasser förutom 30 teckningslärarkandidater. I högre skolan räknas med omkring 60 elever i vardera av skolans två årsklasser förutom 20 teckningslärarkandidater i envar av teckningslärarinstitutets tre årsklasser. Vid dagundervisningen skulle man sålunda få räkna med omkring 370 elever. Vid aftonundervisningen räknar styrelsen med cirka 350 elever.

Elevavgifter. För närvarande utgå elevavgifter vid skolan för läsår räknat med 60 kronor för teckningsläraraspirant, 50 kronor för elev, som inträtt i yrke, och 70 kronor för annan elev. Dessutom betalas 5 kronor per ämne för deltagande i extra undervisningsämne.

Någon större höjning av terminsavgifterna anser styrelsen icke lämplig, då eleverna i allmänhet ej kunna bära allt för höga avgifter. Styrelsen föreslår emellertid, dels att en inskrivningsavgift å 10 kronor skall införas, vilken dock ej bör gälla elever i aftonskolan, som deltaga endast i högst två ämnen samtidigt, dels ock att avgiften för samtliga elever skall utgå med 70 kronor per år eller med det högre belopp, som skolöverstyrelsen efter framställning från skolans styrelse kan komma att bestämma. I stället bör nuvarande avgift för extra läroämnen bortfalla. Styrelsen bör fortfarande äga rätt att på grund av medellöshet helt eller delvis befria elev från avgift samt att bevilja lägre avgift för deltagande i enstaka ämnen. För deltagande i ämnen, där skolan tillhandahåller material- eller verkstadsutrustning, torde en mindre materialavgift böra utgå.

Styrelsen beräknar, att skolan kommer att tillföras en ökning i årsinkomster-

9 Kungl. Maj:ts 'proposition nr "296.

na med omkring 2 000 kronor genom inskrivningsavgifterna och omkring 3 000 kronor genom ökningen av terminsavgifterna. De ifrågasatta materialavgifterna kunna beräknas motsvara nu inflytande avgifter för extra undervisning, för år 1941/42 620 kronor. Ökningen av elevavgifterna torde svara mot den automatiska utgiftsökningen å undervisningsmateriel, belysning, renhållning, expedition m. m., vilka utgifter dessutom komma att stiga med skolans ökade elevantal efter omorganisationen.

Mot det av styrelsen för tekniska skolan framlagda förslaget till skolans omorganisation har en av styrelsens ledamöter, filosofie doktorn Carl Werner, som också varit ledamot av 1936 års yrkesskolsakkunniga, uttalat en bestämd reservation.

Werner anser, att man med hänsyn till det statsfinansiella läget icke torde kunna räkna på ett så stort anslag, som ett realiserande av styrelsens förslag skulle erfordra, utan vore tvingad att inom skolans nuvarande kostnadsram finna en organisationsform, som tillvaratoge de väsentliga kraven på omändring. Vidare har Werner framhållit, att han icke kan dela de övriga styrelseledamöternas uppfattning om skolans organisation utan anser, att man borde följa de principer, som 1936 års yrkesskolsakkunniga uttalat sig för och som skolöverstyrelsen i utlåtande den 12 oktober 1938 givit sin anslutning till. Werner har framlagt ett av honom med hänsyn härtill utarbetat utkast till provisorisk omändring av skolans verksamhet, vilket framlades för styrelsen den 15 januari 1943. Vid sammanträde den 20 februari 1943 har Werner framlagt ytterligare ett överarbetat omorgånisationsförslag.

Beträffande det förstnämnda WTernerska förslaget har styrelsen vid sammanträde den 20 februari 1943 anfört bland annat följande.

Det av Werner uppgjorda förslaget till provisorisk omändring av tekniska skolan i Stockholm bygger på en ettårig förberedande dagkurs om nio månader och 40 veckotimmar med en häremot svarande aftonkurs om sju månader och 15 veckotimmars undervisning i två år eller 10 veckotimmar i tre år. Härefter föreslås för de konstindustriella avdelningarna en tvåårig kurs i högre skolan jämte påbyggnadskurser. För teckningslärarutbildningen är den nuvarande utbildningstiden örn tre år i högre skolan bibehållen.

I jämförelse med nuvarande organisation innebär detta en avsevärd minskning av antalet lektionstimmar i aftonskolan samt en förkortning av den högre utbildningen med ett obligatoriskt år, vilket ersatts med frivilliga kompletteringskurser, huvudsakligen avsedda för självstudier. Härigenom ha medel kunnat erhållas för vissa nya undervisningsämnen, för höjning av rektors avlöning och för avdelningsföreståndartjänster med arvode av 500 kronor för år.

Mot Werners förslag måste styrelsen framföra allvarliga invändningar under hänvisning till att de besparingar på vissa poster, som förslagets genomförande innebär, vinnas genom minskning av nuvarande utbildningsmöjligheter samt genom undervisningens omläggning från nu rådande individuella undervisningsformer till ungdomsskolornas klassundervisningssystem. Besparingarna i det Wernerska förslaget lia sålunda delvis vunnits genom att i stor utsträckning bibehålla och utveckla det system med undervisningstimmar utan lärare, vilket i nuvarande undervisningsform måst användas som en nödfallsåtgärd. En omläggning av tekniska skolans nuvarande undervisning måste, därest den skall gagna den konstindustriella utbildningen, innebära ej en minskning utan en utökning av undervisningen vid skolan. Det synes ofrånkomligt, att på det

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

lägre stadiet undervisningen gives sådan omfattning, att den bildar ett avslutat helt, lämpad för alla de konstutövare, som inom industri och hantverk ej ha behov av en högre utbildning. Den högre undervisningen får samtidigt ej eftersättas utan bör tvärtom utvecklas, differentieras och anpassas efter det praktiska livets krav.

Under hänvisning till det av styrelsen uppgjorda förslaget anser styrelsen anledning icke föreligga att ingå på en detaljkritik av Werners förslag. Dock framhålles för bedömande av förslagets ekonomiska konsekvenser, att enligt Werners förslag antalet lärartimmar för nu anställda lärare så starkt minskats, att statsverket näppeligen kan undgå att, i likhet med vad som skett vid nedläggandet av byggnads- och maskinyrkesskolorna, tillerkänna vissa av skolans lärare ersättning för minskad arbetsinkomst.

I det andra Wernerska förslaget ha några egentliga avvikelser från hans ursprungliga förslag i fråga om skolans organisation eller ekonomi ej vidtagits. De i det tidigare förslaget framlagda synpunkterna ha emellertid ytterligare utvecklats. I skrivelse till skolöverstyrelsen den 10 juni 1943 har styrelsen för tekniska skolan upptagit vissa av Werners uttalanden i en efterskrift till det senare omorganisationsförslaget till bemötande.

Med anledning av Werners påpekande, att styrelsen ej beaktat tidigare utredningars uttalanden angående lästidens längd, har styrelsen bland annat anfört, att 1936 års yrkesskolsakkimniga just vad beträffar utbildningstiden mötte en mycket stark kritik från olika remissinstitutioner, att av styrelsens tio ledamöter samtliga utom Werner varit eniga örn att den lägre skolans utbildning måste vara tvåårig för att kunna meddela en undervisning, som kan ha värde för elevernas framtida yrkesarbete, samt att styrelsen i sitt förslag utförligt motiverat sina krav på undervisningstidens omfattning i såväl den lägre som den högre skolan.

Styrelsen hemställer, att det av Werner framlagda förslaget även i vad det avser den senare överarbetningen måtte lämnas utan avseende.

Remissyttranden.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har anfört bland annat följande.

Det av skolstyrelsen framlagda förslaget synes innebära avsevärda förbättringar i undervisning och organisation. Organisationsstyrelsen finner följande förbättringar särskilt beaktansvärda: 1) införandet av större antal föreläsningstimmar, 2) anordnandet av verkstäder, 3) uppdelning av studietiden i tvenne tvååriga perioder. Möjligheten för elever, som ej ha tillfälle genomgå hela skolan, att under två år erhålla en värdefull, smakskolande och speciell yrkesutbildning kommer säkert att bli till mycket stor nytta för många av hantverkets och småindustriens unga yrkesmän. Werners utkast till provisorisk omändring av tekniska skolan innebär däremot enligt organisationsstyrelsens mening en avgjord försämring av skolans effektivitet även i förhållande till nuvarande organisation. En förberedande och avslutad ettårig skola är i det närmaste värdelös, då det icke är möjligt att på så kort tid giva eleven nog gedigen undervisning, för att den skall kunna bliva honom till verkligt gagn i hans fortsatta arbete. Styrel-

11 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 296.

sen tillstyrker sålunda det av skolstyrelsen framlagda förslaget och uttalar samtidigt som sin åsikt, att det av Werner framlagda förslaget icke är värt att vidare upptagas till behandling.

Svenska slöjdföreningen anför i huvudsak följande.

Behovet av en omläggning av tekniska skolans verksamhet har framträtt allt starkare både med hänsyn till utvecklingen inom konsthantverket och konstindustrien och med hänsyn till det av krisen beroende tidsläget, som ställer allt större krav på de inom dessa områden verksamma konstnärerna.

Enligt slöjdföreningens mening kunna kraven på en omorganisation av tekniska skolan icke åsidosättas utan allvarliga konsekvenser. Svårigheter beroende på det aktuella tidsläget få härvidlag icke hindra den nödvändiga utvecklingen. Genomförandet av en omorganisation måste tvärtom betraktas såsom ett i hög grad påkallat beredskapsarbete. Med hänsyn till dessa synpunkter har slöjdföreningens styrelse med stor tillfredsställelse hälsat det förslag till omorganisation, som skolstyrelsen framlagt. Föreningen har i fråga örn förslagets principiella uppläggning inga erinringar att göra och föreslår endast i fråga örn oväsentliga detaljer smärre justeringar.

Däremot avstyrker föreningen på det bestämdaste, att Werners utkast till provisorisk omändring av tekniska skolan lägges till grund för en omorganisation av skolan. Hans förslag synes föreningen synnerligen olyckligt, därför att en ettårig utbildningstid omöjligt kan fylla kraven på den utbildning, som skolan bör ge åt det stora antal studerande, som endast få tillfälle att tillgodogöra sig den lägre utbildningen, vilket betyder över hälften av de studerande i skolan. Särskilt allvarliga till sina konsekvenser anser föreningen de i Werners förslag så bestickande framförda principerna örn effektivisering genom systemet med »klassundervisning» vara. För var och en, som närmare sysslar med detta slags undervisning, där träningen av de konstnärliga förutsättningarna och kunnandet måste vara det väsentliga, framstår det som ett oavvisligt krav, att läraren under utbildningen har tillfälle till individuell behandling av eleverna.

Föreningen understryker vikten av att de ekonomiska villkoren för skolans lärare förbättras. Särskilt betydelsefullt är det att erhålla högt kvalificerade ledare för de olika fackavdelningarna.

Beträffande teckningslärarinstitutet synes förslaget innebära en möjlighet till väsentliga förbättringar av lärarutbildningen. Det innebär en stor fördel för teckningslärarutbildningen, liksom också för utbildningen inom möbelfacket, att skolan förutsättes få utbildningsmöjligheter i slöjd.

I fråga örn utbildningstidens längd har föreningen efter ingående studier och diskussioner med fackmän blivit övertygad örn att den lägre skolan måste göras tvåårig. För studerande med tillräcklig förutbildning eller med särskilda förutsättningar bör — såsom i styrelsens förslag framhålles — möjlighet finnas att efter styrelsens medgivande genomgå den lägre skolan på kortare tid än två år.

Föreningen finner även förslaget beträffande aftonskolan välmotiverat. Lämpligt är, att — såsom skolstyrelsen föreslagit — vid sidan av möjligheterna till fria studier vid aftonskolan fasta kurser anordnas, varigenom motsvarande utbildning, som lämnas under dagskolans två år, kan inhämtas under tre år i aftonskolan.

Skolstyrelsens förslag angående sex månaders praktik anser föreningen kunna modifieras så, att den erforderliga praktiken omfattar två månader

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

för avgångsbetyg från den lägre avdelningen och ytterligare fyra månader för avgångsbetyg från den högre avdelningen.

Införandet av ett större antal föreläsningar anser föreningen innebära väsentliga förbättringar.

Teckning slär arnäs riksförbund har anfört bland annat följande.

Utbildningsanstalten för teckningslärare bör äga en deciderad högskolekaraktär, vilket 1936 års yrkesskolsakkunniga icke beaktat. Med tillfredsställelse konstaterar riksförbundet därför, att i det förslag, som avgivits av tekniska skolans styrelse, hänsyn tagits till detta önskemål angående teckningslärarutbildningen. För de blivande teckningslärarnas del ha sålunda inträdesfordringarna höjts med avseende på skolkunskaperna, varjämte fördjupade studier i vissa teoretiska ämnen tillförts utbildningen. Werners förslag å andra sidan är ett urval med vissa modifikationer av de ändringsförslag, som tidigare framförts i 1936 års yrkesskolsakkunnigas betänkande. Det Wernerska förslaget avstyrkes av riksförbundet lika bestämt som förbundet tidigare avstyrkt det med hans bistånd tillkomna förslaget från 1936 års yrkesskolsakkunniga.

Riksförbundet finner sålunda styrelsens förslag till ändrad teckningslärarutbildning innehålla den för närvarande bästa tänkbara lösningen av med nämnda utbildning sammanhängande problem och det bör snarast möjligt förverkligas, dock med beaktande av följande tillägg: Teckningslärarnas riksförbund bör vara representerat i styrelsen för tekniska skolan. Avdelningen för teckningslärares utbildning bör, efter genomförande av de av styrelsen föreslagna ändringarna, benämnas Teckningslärarinstitutet. Inträdessökandes hälsotillstånd bör kontrolleras och färgseendet därvid ägnas särskild uppmärksamhet. Som inträdesvillkor bör även fordras studentbetyg i teckning med minst betyget AB å reallinjen. Utbildningens nuvarande fördelning inom konstindustriella skolan i alternativt dagskola och aftonskola bör behållas endast under förutsättning av enahanda kurser och betyg i dessa båda avdelningar. Slöjdutbildning bör anordnas som frivilligt ämne och alternativt med fördjupade studier i annat av timplanens fackämnen. Studiet av psykologi och pedagogik bör i enlighet med styrelsens förslag förläggas till sista utbildningsåret och erhålla en fullt högskolemässig prägel. Metodiktimmarna böra utökas så som styrelsen föreslagit och undervisningsövningarna som hittills äga rum i en härför inrättad övningsskola. Till sista utbildningsåret förläggas auskultationer, undervisningsövningar och prov i härför tillgängliga läroverk. Denna del av utbildningen är att betrakta som ett under lärotiden fullgjort provår, och lärarkandidaterna böra därunder ha tillträde till de kurser i talteknik, uppfostringspsykologi och hygien, vilka anordnas i samband med övriga läroverkslärares provår. Överläraren i metodik bör vara ledare för nämnda provårsarbete.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Det förslag till omläggning av undervisningen vid tekniska skolan, som skolstyrelsen framlagt, innebär otvivelaktigt avsevärda förbättringar jämfört med de nu rådande förhållandena vid skolan. Förslaget innebär emellertid med avseende på studietidens längd inom den lägre skolan en betydelsefull avvikelse från 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, i det att studietiden föreslagits förlängd från ett år till två år. I olika remissutlåtanden angående 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag framhölls, att den ettåriga

13 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 996.

utbildningen i den lägre avdelningen torde få anses vara allt för kort för att giva ett tillfredsställande resultat, varför den normala studietiden i den lägre avdelningen borde utökas till två år. I sitt utlåtande den 12 oktober 1938 över yrkesskolsakkunnigas förslag uttalade överstyrelsen bland annat, att den lägre kursen icke syntes behöva omfatta längre tid än ett läsår för att giva möjlighet till prövning och gallring.

Vad styrelsen för tekniska skolan samt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och svenska slöjdföreningen anfört såsom skäl för den tvååriga lägre studiekursen finner emellertid överstyrelsen väga tungt till förmån för kursens utsträckning till att omfatta två år. Av särskild betydelse synes även den omständigheten vara, att nuvarande ledamoten av styrelsen för tekniska skolan professorn O. Hjortzberg, som tillhörde 1936 års yrkesskolsakkunniga, även instämt i styrelsens förslag och i särskilt yttrande framhållit, att han under diskussionen funnit, att många skäl tala för att utsträcka tiden till två år. Överstyrelsen anser sig sålunda med hänsyn till de erfarenheter som gjorts och de skäl som framförts i den nu företagna utredningen böra tillstyrka styrelsens förslag i detta hänseende. Överstyrelsen förutsätter därvid, att elever i den lägre kursen, vilka icke under det första året förmått övertygande ådagalägga sin lämplighet och fallenhet för studierna, tillrådas att icke fortsätta sina studier under ett andra år.

Överstyrelsen finner det i hög grad önskvärt, att en förbättring och modernisering av undervisningen vid tekniska skolan snarast kommer till stånd. Det synes härvid, som örn styrelsens förslag i stort sett skulle kunna läggas till grund för genomförande av en omläggning av undervisningen. Överstyrelsen tillstyrker därför, att en omläggning av undervisningen vid tekniska skolan i Stockholm genomföres i stort sett i enlighet med det av styrelsen framlagda förslaget.

Överstyrelsen föreslår sålunda, att tekniska skolan i Stockholm skall omfatta dels en konstindustriell skola med en linje med dagundervisning (med normalt tvåårig utbildning) och en linje med aftonundervisning (med normalt treårig utbildning) samt dessutom en förberedande kurs för inträde i teckningslärarinstitutet, dels en högre konstindustriell skola (med normalt tvåårig utbildning), dels ett teckningslärarinstitut (med normalt treårig utbildning).

Läsåret bör för samtliga avdelningar omfatta tiden 1 september—21 december samt 8 januari—31 maj.

För inträde i konstindustriella skolan torde de nu för konstindustriella aftonskolan respektive konstindustriella dagskolan gällande bestämmelserna böra ändras så till vida, att inträdesåldern, nu lägst 14 år, bestämmes till lägst 15 år, dock med möjlighet för styrelsen att i särskilda fall bevilja dispens åt elev, som fyllt 14 år och i övrigt visar goda förutsättningar för att kunna med framgång följa undervisningen. För inträde i teckningslärarinstitutets förberedande kurs (med ettårig utbildning vid dagundervisning och tvåårig utbildning vid aftonundervisning) torde böra fordras avlagd realexamen eller pä annat sätt ådagalagda motsvarande kunskaper. För inträde i högre konstindustriella skolan torde böra fordras avgångsbetyg från konstindustriella skolan eller på annat sätt ådagalagda motsvarande kunskaper. I fråga örn inträde i teckningslärarinstitutet (med treårig utbildning) instämmer skolöverstyrelsen i styrelsens för tekniska skolan förslag, varvid överstyrelsen, i anslutning till vad teckningslärarnas riksförbund an fört med avseende på färgsinnet, anser fordran på normalt färgsinne kunna

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

innefattas i fordran på visad lämplighet att erhålla fortsatt utbildning till teckningslärare.

Möjlighet till dispens från stadgade inträdesfordringar torde i fråga om de konsthantverkliga och konstindustriella avdelningarna böra förefinnas i överensstämmelse med vad styrelsen föreslagit. Med avseende på dispens från inträdesfordringarna till teckningslärarinstitutet anser överstyrelsen dock, att det torde böra tillkomma överstyrelsen att efter hörande av styrelsen för tekniska skolan besluta angående sådan dispens.

Vad beträffar antalet fackavdelningar vid skolan har överstyrelsen funnit, att, förutom teckningslärarinstitutet, de av styrelsen föreslagna sju fackavdelningarna torde vara behövliga. Styrelsen har vidare föreslagit, dels att avdelningen för textilarbete skulle vara uppdelad på två linjer för respektive sömnad och vävning, dels att avdelningen för bokhantverk skulle uppdelas på två linjer för respektive reklam och bokhantverk. Enligt överstyrelsens uppfattning torde det emellertid vara tillräckligt, att eleverna erbjudas en möjlighet till viss specialisering åt den ena eller andra riktningen inom de båda avdelningarna, utan att någon egentlig linjeuppdelning synes erforderlig.

För elever, som önska erhålla en mera allmän smakskolande utbildning inom konsthantverk och konstindustri, bör möjlighet förefinnas att genomgå tekniska skolan utan att tillhöra viss fackavdelning.

Med avseende på teckningslärarutbildningen ansluter sig överstyrelsen till styrelsens förslag angående viss utökning av undervisningen i metodik, ökad omfattning av teckningsläraraspirantemas undervisningsövningar samt införande av vissa ämnen av pedagogisk art. Övningsskolans bibehållande synes även vara av betydelse för teckningslärarnas praktiska utbildning.

I övrigt torde det ankomma på styrelsen att närmare utarbeta förslag till timplaner och kursfördelning för de olika avdelningarna. De preliminära förslag, som styrelsen i nu förevarande sammanhang framlagt, kunna givetvis i olika hänseenden behöva bli föremål för ytterligare prövning och modifiering. I stort sett synas dock de föreliggande förslagen till timplaner kunna ligga till grund för undervisningens ordnande. Med tillfredsställelse måste hälsas förslaget att snarast genomföra möjlighet till teckningsläraraspiranternas utbildning för erhållande av kompetens att undervisa även i slöjd, och överstyrelsen får för sin del tillstyrka förslaget.

Med avseende på möjligheten att de kvinnliga teckningslärarkandidaterna erhålla utbildning till lärarinnor jämväl i kvinnlig slöjd vid sidan av teckningslärarutbildningen har styrelsen framhållit, att sådan möjlighet torde kunna ernås genom att skolans nuvarande undervisning i vävning och konstsömnad utökas nied undervisning i klädsömnad och klädvård. Något förslag härom framlägges dock icke i detta sammanhang. Överstyrelsen finner, att denna fråga måste bliva föremål för ytterligare utredning, innan överstyrelsen anser sig kunna fatta definitiv ståndpunkt i frågan.

Antalet elever torde i överensstämmelse med styrelsens förslag böra beräknas till omkring 370 vid dagundervisning och omkring 350 vid aftonundervisning.

I fråga örn erforderlig praktik för erhållande av avgångsbetyg från konstindustriella skolans avdelning med dagundervisning och från högre konstindustriella skolan ansluter överstyrelsen sig till den av svenska slöjdföreningen förordade modifikationen av skolstyrelsens förslag. Praktiken skulle sålunda omfatta två månader före avgång från dagskolan och ytterligare fyra månader för avgångsbetyg från den högre konstindustriella skolan.

15 Kungl. Majlis proposition nr 296.

Härvid kunna eleverna ha möjlighet att förvärva praktiken under sommarferierna mellan årskurserna. För elever i avdelningen med aftonundervisning torde för avgångsbetyg böra normalt fordras minst 12 månaders praktik. Härigenom kompenseras den kortare utbildningstiden vid aftonundervisningen i jämförelse med dagundervisningen. För eleverna i teckningslärarinstitutet eller dess förberedande kurs synes ingen fordran på praktik böra uppställas.

Skolstyrelsens förslag i fråga om elevavgifterna tillstyrkes av skolöverstyrelsen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har förklarat sig icke hava något att erinra mot skolöverstyrelsens framställning. Överstyrelsen finner de föreslagna organisatoriska förändringarna väl avvägda såsom ett led i skolans omorganisation till en rationellt uppbyggd läroanstalt.

Statskontoret har anfört bland annat.

Det nu framlagda förslaget går i vissa hänseenden längre än 1938 års förslag, varför statskontoret hyser starka betänkligheter mot dess realiserande. Sålunda synes det statskontoret icke klart ådagalagt, att en fyraårig undervisning är påkallad, i synnerhet som särskilt tillkallade sakkunniga — jämte skolöverstyrelsen — så nyligen ansett sig kunna godtaga en treårig utbildning. Statskontoret måste därför ställa sig avvisande till förslaget. Därest emellertid en omorganisation av undervisningen vid skolan nu skulle anses ofrånkomlig, torde böra närmare undersökas, huruvida icke en provisorisk omändring av skolans undervisningsformer skulle kunna åstadkommas i anslutning till de reservationsvis framförda yrkandena. Vad särskilt angår teckningslärarutbildningen anser sig statskontoret böra varna för en skärpning av villkoren för tillträde till denna utbildning, då en dylik skärpning kan föranleda krav på löneökningar från övningslärarna, vilkas avlöningsförhållanden för övrigt för närvarande äro föremål för omprövning av 1941 års lärarlönesakkunniga. Härtill kommer att — statskontoret veterligt — de nuvarande inträdesvillkoren icke haft till följd en mindre god rekrytering av dessa lärare.

B. Specialfrågor.

I sin förenämnda skrivelse av den 16 december 1944 angående lärarpersonalens löneförhållanden m. m. har styrelsen för tekniska skolan förebragt viss ytterligare utredning angående teckningslärarutbildningen.

Det av styrelsen år 1943 framlagda förslaget till omorganisation av tock ningslärarutbildningen torde böra i viss mån förtydligas och kompletteras.

Undervisningsövningarna förläggas, vad beträffar de, som upptagits för de två första åren, till övningsskola (seminarium) samt vad beträffar det tredje året till huvudstadens provårsläroverk i form av provårskurs. Provårskursen skulle omfatta hospitering, provlektioner samt deltagande i för kursen anordnade allmänna föreläsningar. Styrelsens avsikt är, att denna provårskurs skulle i stället för av respektive rektorer vid provårsläroverkcn handledas av teckningsliirarinstitutets föreståndare, i vilkens åliggande alltså skall ingå att övervaka undervisningsserierna samt avgiva betyg.

16 Kungl. Marits proposition nr 396.

För provårskursen föreslås åtgå i genomsnitt 3 timmar per vecka. Antalet elever i en årskurs uppgår för närvarande till cirka 20, vilket antal emellertid i en framtid beräknas reducerat till cirka 15.

Kostnaderna för provårskursen beräknas till 300 kronor för varje ordinarie teckningslärare vid Stockholms 5 provårsläroverk samt 10 kronor per undervisningstimme för extra ordinarie teckningslärare, varvid som maximum beräknas 30 timmar per år. Ersättning till handledare skall författningsenligt utgå med 200 kronor per provårskandidat och läsår men torde, då det här endast gäller ett ämne, kunna fastställas till 100 kronor.

De kostnader, som sålunda skulle komma att erfordras, beräknas på följande sätt:

Ersättning till 7 ordinarie teckningslärare................ kronor 2 100

Ersättning till 4 extra ordinarie teckningslärare högst...... » 1 200

Ersättning till handledare för 15 provårskandidater ...... » 1 500

Summa högst kronor 4 800.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Skolstyrelsen har nu liksom tidigare förutsatt, att all praktisk teckningslärarutbildning utom under det sista utbildningsåret skall förläggas till en till teckningslärarinstitutet anknuten övningsskola. Skolöverstyrelsen vill med anledning härav erinra örn överstyrelsens tidigare uttalade mening att i fråga om teckningslärarna möjligheterna att realisera »den stora övningsskolan», omfattande Stockholms samtliga läroanstalter av olika slag, vore särskilt goda. Ledare för utbildningen i dess helhet borde vara föreståndaren-metodikläraren. Efter överenskommelse med vederbörande rektorer, föreståndare och folkskolinspektörer torde han kunna fördela läraraspiranterna till förberedande och egentlig lärarutbildning på de särskilda undervisningsanstalterna i Stockholm, med särskild hänsyn tagen till de tilltänkta handledarnas personliga egenskaper. Överstyrelsen håller fortfarande bestämt före, att de blivande teckningslärarna icke erhålla önskvärd förtrogenhet med de förhållanden, under vilka de senare skola arbeta, därest de icke i större utsträckning, än som är möjligt under det sista utbildningsåret, få tillfälle att åtminstone auskultera i andra skolor än teckningslärarinstitutets övningsskola med dess speciella förhållanden.

Beträffande den s. k. provårskursen kan det av praktiska och organisatoriska skäl anses lämpligt, att det sista årets auskultationer, undervisningsövningar och provlektioner förläggas till ett begränsat antal undervisningsanstalter.

Att de nuvarande provårsläroverken därvid i första hand ifrågasättas, kan också förefalla naturligt — så har även tidigare skett i olika sammanhang. Överstyrelsen vill dock framhålla, att alldenstund ledningen av provårskursen för teckningslärarna kommer att åvila teckningslärarinstitutets föreståndare och icke vederbörande läroverks rektor, det icke är nödvändigt att förlägga kursen till de egentliga provårsläroverken. På grund av det begränsade antalet lärarkandidater i teckning — för närvarande omkring 20 och senare endast 15 — torde det, därest likväl provårsläroverken i Stockholm i första hand skulle komma i fråga, icke heller vara alldeles nödvändigt att anlita samtliga fem provårsläroverk. Med hänsyn till omfattningen av föreståndarens arbetsuppgifter i övrigt bör det vara angeläget, att hans tid icke i onödan spilles på förflyttningar mellan olika läro-

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

verk. Av denna anledning — och även med tanke på lärarkandidaterna — torde det avsides belägna läroverket i Bromma böra lämnas ur räkningen. Överstyrelsen finner vidare ändamålsenligt, att statens normalskola — möjligen i stället för högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm — tages i anspråk för provårskursen. Därigenom skulle sådana teckningslärare, som närmast inrikta sig på tjänstgöring vid kommunal flickskola, kunna vinna erfarenhet av och prövas på flickskolestadiet. Särskilt för lärarutbildningen i välskrivning torde det därjämte vara av betydelse, att i statens normalskola ingår även en folkskolelinje. Med anledning av skolstyrelsens förslag att provårskursen skulle omfatta bland annat »deltagande i för kursen anordnade allmänna föreläsningar» tillstyrker överstyrelsen, att lärarkandidaterna i teckning tills vidare skola deltaga i den för lärarkandidaterna vid de vanliga provårsanstalterna i Stockholm anordnade kursen i skolhygien, ävensom, enligt skolöverstyrelsens bestämmande efter förslag av föreståndaren för teckningslärarinstitutet, i föreläsningar och övningar över allmänpedagogiska ämnen, i den mån icke motsvarande moment kunna anses bliva tillfyllest behandlade under den vid teckningslärarinstitutet anordnade undervisningen i psykologi och pedagogik. Då en kurs i modersmålets muntliga behandling samt talteknik är avsedd att ingå i utbildningen vid teckningslärarinstitutet, torde deltagande i den för övriga lärarkandidater avsedda kursen i muntlig framställningskonst vara överflödigt.

Timplanen för teckningslärarinstitutet upptager enligt styrelsens för tekniska skolan senaste förslag under sista årskursen 3 veckotimmar för den s. k. provårskursen. Detta timtal kan synas lågt, i all synnerhet örn däri skola inräknas ovan berörda föreläsningar och övningar. I den timplan, som av 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogs för fjärde årskursen, reserverades för samma ändamål ej mindre än 7 veckotimmar. Därvid är dock att märka, att under det att 1936 års yrkesskolsakkunniga räknade med endast ett mindre antal undervisningsövningar, sammanlagt 40 timmar, ingå enligt styrelsens senaste förslag 3 veckotimmars undervisningsövningar i teckningslärarinstitutets första årskurs och 4 veckotimmars undervisningsövningar i dess andra årskurs. Under förutsättning att de blivande teckningslärarna under de båda första årskurserna vunnit förtrogenhet med undervisningen i teckning och välskrivning, sådan den bedrives vid de olika läroanstalterna i Stockholm, torde fördenskull förslaget örn 3 veckotimmar i fjärde årskursen kunna accepteras. Skulle däremot de båda första årskursernas auskultationer begränsas till en övningsskola vid själva teckningslärarinstitutet, kan överstyrelsen icke finna timtalet tillfredsställande.

Mot den föreslagna ersättningen till ordinarie och extra teckningslärare vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes, samt till handledare har överstyrelsen intet att erinra.

T c denvig slär amas rilcsförbund har anfört bland annat.

Styrelsens nu framlagda förslag till provårskurs, förlagd till huvudstadens provårsläroverk, anser riksförbundet innebära en rätt anordning av denna viktiga del i lärarutbildningen. I såväl organisationsplan som kostnadsberäkning utgår emellertid styrelsen från att kursen »endast gäller ett ämne». Styrelsen har hiirvid förbisett, att teckningslärarens undervisning jämte teckning även omfattar ämnet välskrivning. Riksförbundet anser det vara av stor vikt, att lärarkandidaten under provårskursen berndes tillfälle att uppöva och visa sin förmåga att handha undervisningen också

Bihang till riksdagens protokoll 191^5. 1 sami. Nr 296.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

i detta ämne. Såväl inom som utom skolan klagas sedan länge på handstilens tilltagande, förfall. Det är då angeläget, att välskrivningens ställning inom skolan icke försvagas utan i stället, där så är möjligt, förstärkes. Skulle välskrivning icke komma att ingå i provårskursen, finge lärarkandidaten lätt en felaktig inställning till dennas betydelse som undervisningsämne, något som i så fall måste ofördelaktigt återverka på hans senare verksamhet som välskrivningslärare.

Skolstyrelsen har i sin nyssnämnda skrivelse anfört följande rörande styrelsens sammansättning.

Enligt nu gällande bestämmelser skall skolans styrelse bestå av tio ledamöter. Dessa utgöras av dels en ordförande, som förordnas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning, dels fem för tre år valda ledamöter, av vilka en efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning utses av Kungl. Majit, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm, en av akademien för de fria konsterna och en av svenska slöjdföreningens styrelse, dels tre för ett år valda ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverksorganisation, Sveriges industriförbund samt landsorganisationen i Sverige, dels ock skolans rektor.

Skolstyrelsen vill erinra om att skolöverstyrelsen tidigare föreslagit, att de av Kungl. Majit på ett år utsedda ledamöterna i stället skulle utses på tre år samt efter framställning från teckningslärarnas riksförbund, att skolans styrelse skulle utökas med en, efter förslag av teckningslärarnas riksförbund, av Kungl Majit utsedd ledamot. Till detta förslag ansluter sig skolans styrelse. Därest Kungl. Majit skulle finna förslaget lämpligt, torde i samband härmed kunna utgå nuvarande bestämmelse att tekniska högskolans lärarkollegium skall utse en ledamot av styrelsen. De önskemål, som framförts från svenska hemslöjdföreningamas riksförbund att även bliva representerat i styrelsen, finner skolstyrelsen väl motiverade.

Enligt vad förut anförts äger Stockholms stad att i skolans styrelse utse en ledamot. Stadens ekonomiska intressen i skolan bliva visserligen vid bifall till samtidigt härmed framlagt förslag till fördelning av kostnaderna för skolan emellan staten och Stockholms stad relativt sett desamma, som under de närmast föregående åren. Det torde emellertid få anses rimligt, att staden, när dess bidragsbelopp väsentligt ökas, lämnas tillfälle att icke endast bevaka sina ekonomiska intressen i skolan utan även att öva visst inflytande på skolans pedagogiska ledning. Då det näppeligen torde vara möjligt för staden att finna en person kvalificerad att handlägga båda dessa uppgifter föreslås, att Stockholms stad erhåller rätt att utse tvenne ledamöter av tekniska skolans styrelse.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har biträtt förslaget, att de av Kungl. Majit på ett år utsedda ledamöterna i stället skola utses på tre år. Skolans styrelse bör utökas med en ledamot, som efter förslag av teckningslärarnas riksförbund utses av Kungl. Majit. Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund bör vidare bli representerat i styrelsen och Stockholms stad bör få rätt att utse ytterligare en ledamot.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har funnit det lämpligt, att skolstyrelsen erhåller den av styrelsen föreslagna sammansättningen.

19 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha anfört följande.

Skolstyrelsens förslag att öka antalet medlemmar i styrelsen finna stadsfullmäktige mindre lämpligt. För att erhålla en målmedveten och stark ledning av ifrågavarande för svenskt näringsliv så betydelsefulla utbildningsanstalt är det i stället önskvärt att minska styrelsemedlemmarnas antal till exempelvis nio. Med hänsyn till det stora intresse, som Stockholms stad vid bifall till omorganisationsförslaget skulle få med avseende å skolans verksamhet såväl, ekonomiskt som pedagogiskt, synes det emellertid rimligt att stadsfullmäktige få rätt att utse tre ledamöter av styrelsen.

Slutligen har skolstyrelsen anfört följande rörande skolans lokaler.

Skolans lokaler äro inrymda i en på 1860-talet uppförd byggnad, som är belägen vid Mäster Samuelsgatan. I samband med behandlingen av 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag har framhållits den nuvarande skolbyggnadens bristfälligheter och olämpliga planläggning. Skolans tomt har emellertid sådan belägenhet, att den i samband med den planerade omläggningen av stadsplan för Norrmalm sannolikt kommer att utnyttjas för annat ändamål. Styrelsen har därför anledning förvänta, att skolan endast under begränsad tid kommer att kvarbliva i nuvarande lokaler. Under hänvisning härtill samt till de dryga kostnader, ej minst för fullständig omläggning av värme- och ventilationssystem, som även ett mycket blygsamt ombyggnadsprogram skulle /betinga, har styrelsen ej velat föreslå utförande av mer omfattande ombyggnadsarbeten, hur önskvärda dylika än skulle vara. Mindre oundgängliga ändringsarbeten torde liksom hittills kunna utföras genom byggnadsstyrelsens försorg och med användande av dess ordinarie underhållsanslag.

Svenskt konsthantverk och svensk konstindustri ha vunnit stort anseende icke endast inom landets gränser utan också på världsmarknaden. Detta förpliktar till ökat arbete för att bibehålla och höja den redan uppnådda standarden. En viktig förutsättning härför är, att utbildningsmöjligheterna för dem, som önska ägna sig åt arbete inom konsthantverkets och konstindustriens olika områden, bli väl tillgodosedda. Icke minst gäller det därvid att tillse, att tekniska skolan i Stockholm, som från en ringa början för omkring hundra år sedan utvecklat sig till landets centrala utbildningsanstalt inom dessa områden, blir satt i stånd att fylla de berättigade krav, som kunna ställas på en sådan anstalt.

För att uppnå detta syfte ha under senare år vid olika tillfällen framlagts förslag angående läroanstaltens omorganisation. Detta reformarbete ledde år 1938 till att byggnads- och maskinyrkesskolorna nedlades, samtidigt som ett statligt tekniskt läroverk inrättades i Stockholm. Beträffande återstående delar av skolan har däremot någon definitiv lösning ännu icke åstadkommits. Förslag till omorganisation av dessa delar har emellertid framlagts av 1936 års yrkesskolsakkunniga. Detta förslag, enligt vilket de årliga kostnaderna flir skolan beräknades till omkring 577 000 kronor, ansågs emellertid av statsfinansiella skäl icke kunna bilda underlag för skolans omorganisation. Ett av skolans styrelse år 1943 framlagt förslag föranledde icke heller

Departe-

mentschefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 896.

någon förändring av organisationen, vilket dock huvudsakligen berodde på. att någon tillfredsställande utredning angående lärarpersonalens anställningsoch avlöningsförhållanden icke förelåg samt att principerna för fördelningen av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad ej voro klart fixerade. Utredningar i förevarande hänseenden ha emellertid numera förebragts. 1943 års sålunda fullständigade förslag har i huvudsak vunnit anslutning från de hörda organisationerna och myndigheterna, med undantag dock för statskontoret. Särskilt beaktansvärt anser jag det vara, att skolöverstyrelsen, som tidigare godtagit yrkesskolsakkunnigas förslag till ordnande av den lägre undervisningen, numera frångått denna ståndpunkt och upptagit skolstyrelsens organisationsförslag som sitt med endast några detaljändringar. Med hänsyn till den så gott som enhälliga mening, som i denna fråga kommit till uttryck, och då jag anser det önskvärt, att skolans undervisning så snart som möjligt blir ordnad på ett mera tillfredsställande sätt än vad för närvarande är fallet, förordar jag, att förslag i ämnet avlåtes till 1945 års riksdag.

De väsentligaste ändringarna i skolans organisation skulle enligt det av skolstyrelsen framlagda förslaget bli följande.

1. Aftonskolan och dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med en lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare utsträckes läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma längd inom tekniska skolans samtliga avdelningar.

2. Högre konstindustriella skolan förkortas till två år och omorganiseras för meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen för varje fackavdelning ställes en huvudlärare.

3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i vidgad omfattning. Nya ämnen införas.

4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut. Studietiden vid detta blir tre år och föregås ay en förberedande kurs på ett år i dagskolan eller två år i aftonskolan. Frivillig utbildning för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater. Större vikt än hittills lägges vid den pedagogiska utbildningen av de blivande teckningslärarna. Fordringarna för tillträde till teckningslärarutbildningen skärpas betydligt.

Frågan örn frivillig utbildning för undervisning i kvinnlig slöjd för blivande teckningslärare anses böra ytterligare utredas.

Jag kan i huvudsak biträda skolstyrelsens förslag till omorganisation av tekniska skolan. En väsentlig förbättring synes mig vara, att den lägre undervisningen utökas, så att avgångsbetyg från de lägre skolorna får karaktär av verkligt kompetensbevis. I detta sammanhang vill jag nämna, att kravet på praktik för erhållande av avgångsbetyg synes mig böra (beaktas, varvid jag ansluter mig till svenska slöjdföreningens och skolöverstyrelsens förslag örn två månaders praktik för erhållande av avgångsbetyg från den konst-

21 Kungl. Marits proposition nr 296.

industriella skolans dagavdelning och tolv månaders praktik från dess aftonavdelning samt ytterligare fyra månaders praktik för avgångsbetyg från den högre konstindustriella skolan. I denna fråga torde det emellertid böra ankomma på Kungl. Majit att efter närmare övervägande meddela erforderliga bestämmelser, liksom också beträffande inträdesfordringarna för 3e olika kurserna samt fastställande av elevavgifter. I sistnämnda fråga vill jag endast uttala, att styrelsens förslag till beräkning av elevavgifterna synes mig väl avvägt.

Uppdelningen av den högre konstindustriella skolan i sju fackavdelningar har förordats av skolöverstyrelsen, som emellertid ansett den av skolstyrelsen ifrågasatta ytterligare delningen av avdelningen för textilarbete i särskilda linjer för sömnad och vävning och av avdelningen för bokhantverk i särskilda linjer för reklam och bokhantverk icke vara av behovet påkallad, då eleverna kunna specialisera sig i endera riktningen även utan någon egentlig linjeuppdelning. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens mening i denna fråga.

För tillträde till teckningslärarutbildningen skulle enligt skolstyrelsens förslag utöver nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens krävas kunskaper enligt fordringarna för studentexamen i vissa ämnen. Sålunda skulle för tillträde till den treåriga utbildningen vid teckningslärarinstitutet uppställas krav på — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans förberedande kurs för teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare — antingen avlagd realexamen eller motsvarande kunskaper samt därutöver insikter i modersmålet, ett främmande levande språk, historia med samhällslära samt matematik i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg över undergången studentexamen på endera linjen, eller ock studentexamen med minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. I likhet med statskontoret hyser jag betänkligheter mot att uppställa krav på studentbetyg i vissa ämnen för tillträde till teckningslärarutbildningen. Jag har icke blivit övertygad om behovet av en så långt gående skärpning av villkoren, som den av skolstyrelsen föreslagna, utan anser, att de nuvarande fordringarna på teoretiska förkunskaper kunna bibehållas utom i matematik. I detta ämne torde med hänsyn till dess särskilda betydelse för teckningsundervisningen böra uppställas krav på kunskaper, motsvarande dem, som fordras för godkänt betyg i studentexamen på latinlinjen.

Mot den av skolstyrelsen föreslagna ersättningen till ordinarie och extra ordinarie teckningslärare vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes, samt till handledare finner jag icke anledning till erinran. Vad skolöverstyrelsen anfört rörande provårskursens anordnande torde böra vinna beaktande. Såsom skolöverstyrelen framhållit, torde det vara lämpligt, att de blivande teckningslärarna under de två första årskurserna beredas tillfälle följa undervisningen i teckning och välskrivning vid olika läroanstalter i Stockholm.

Skolans styrelse utgöres förutom av skolans rektor av dels en ordförande,

22 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 296.

som förordnas av Kungl. Maj:t efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning, dels fem för tre år valda ledamöter, av vilka en efter förslag av överstyrelsen utses av Kungl. Maj:t, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm, en av konstakademien och en av svenska slöjdföreningens styrelse, dels ock tre för ett år valda ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, Sveriges industriförbund samt landsorganisationen i Sverige. Enligt skolstyrelsens förslag skulle Kungl. Majit förordna en ledamot i styrelsen efter förslag av teckningslärarnas riksförbund och Stockholms stadsfullmäktige erhålla rätt att utse ytterligare en ledamot, varvid lärarkollegiets vid tekniska högskolan rätt att föreslå en ledamot skulle upphöra att gälla. Styrelsen har vidare ansett svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds önskemål att bli representerat i styrelsen väl motiverat. Stadsfullmäktige ha funnit förslaget om ökning av antalet ledamöter i styrelsen mindre lämpligt, men ha å andra sidan ansett det rimligt, att staden finge rätt att utse tre av styrelsens ledamöter. För egen del finner jag mig böra förorda, att styrelsen skall bestå av elva ledamöter, nämligen, förutom skolans rektor, dels en ordförande, som förordnas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning, dels sex för tre år valda ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverks - och småindustriorganisation, Sveriges industriförbund, landsorganisationen i Sverige, konstakademien, svenska slöjdföreningens styrelse och skolöverstyrelsen, dels ock tre för tre år valda ledamöter, utsedda av Stockholms stadsfullmäktige. Skolöverstyrelsens förslag bör avse att tillföra styrelsen en person med förutsättningar att bedöma frågor rörande teckningslärarutbildningen.

Då benämningen »tekniska skolan» knappast svarar mot läroanstaltens art, förordar jag i viss anslutning till 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, att läroanstalten benämnes »konstfackskolan».

II. Anställnings- och avlöningsförhållanden för skolans personal.

A. Lärarpersonal.

Skolstyrelsens utredning och förslag.

Skolstyrelsen har anfört bland annat följande.

Nuvarande förhållanden.

De vid skolan nu anställda lärarna äro av två slag nämligen Överlärare och underlärare. De förra tillsättas efter ansökan och tillsvidare. Praktiskt taget äro tjänsterna ordinarie, och erhålla överlärarna enligt särskild förordning ersättning vid sjukdom. Överlärarna avlönas med årslön, vilken i de flesta fall motsvarar 5 kronor per timme, men i vissa specialämnen, huvudsakligen av föreläsningsnatur, utgår avlöningen med avsevärt högre

23 Kungl. Marits 'proposition nr £96.

belopp, allt exklusive dyrtids- och kristillägg som för oreglerat verk. Underlärarna tillsättas tillsvidare, och utgår lön vanligen efter 4 kronor per timme exklusive dyrtids- och kristillägg. Underlärare innehar i stort sett samma ställning som timlärare vid statens läroverk. I många fall är skillnaden i kompetens och tjänstgöringsförhållanden mellan över- och underlärare ringa, och en och samma lärare kan vara Överlärare i ett ämne och underlärare i ett annat.

Såväl över- som underlärare ha efter framställning i varje särskilt fall från skolans styrelse beviljats pension av statsmedel.

Yrkesskolsakkunnigas förslag.

Enligt 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag skulle lärarna inordnas i det statliga lönesystemet och vad beträffar huvuddelen av de i förslaget upptagna lärarna, 20 stycken, erhålla lön enligt lönegrad A 23 lika med adjunkt men i fråga örn tjänstgöringsskyldighet vara likställda med lektor, d. v. s. med 20 ä 24 veckotimmars tjänstgöring per vecka. Vad beträffar de högst avlönade lärarna, avdelningsföreståndarna, ha nämnda sakkunniga föreslagit samma lön och tjänstgöring som för professor vid konsthögskolan eller en lön i det närmaste motsvarande lönegrad A 24, löneklass 27, och en minimitjänstgöring av 6 veckotimmar.

Angående de kompetensfordringar, som böra ställas på tekniska skolans lärare, lia 1936 års yrkesskolsakkunniga i sitt betänkande (sid. 85—86) framlagt vissa synpunkter. De ha härvid kommit till den slutsatsen, »att man tillsvidare måste lämna frågan om kompetensens bedömande öppen och förlita sig på att vederbörande myndighet ej föreslår eller förordnar andra personer till lärare än sådana, som jämte personlig lämplighet äga en för den ifrågavarande undervisningen fullt tillfredsställande kompetens». Skolstyrelsen ansluter sig helt till denna uppfattning och får sålunda föreslå, att något annat kompetenskrav än skicklighet och lämplighet för tjänsten ej uppställes.

Skolstyrelsens förslag.

Vid den omprövning av lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden, som skolstyrelsen nu verkställt, har styrelsen i likhet med yrkesskolsakkunniga ansett, att lärarnas löner böra inordnas i det statliga lönesystemet.

Med hänsyn till elevernas ålder och urvalsprinciper samt målet för undervisningen kan den lägre skolan jämställas med gymnasieutbildning och den högre skolan med högskoleutbildning. Undervisningen i den lägre skolan torde till större delen böra handhavas av lärare med lektors tjänsteställning, i likhet med vad som är fallet vid de tekniska läroverken, samt i den högre skolan av lärare med professors tjänsteställning, varvid jämförelse närmast kan göras med professorerna vid konsthögskolan. 1936 års yrkesskolsakkunniga ha i sitt betänkande (sid. 79) under utförlig motivering framhävt de stora krav, som måste ställas på .skolans lärare, och att därför lärartjänsterna måste göras i lönehänseende tillräckligt lockande för att för skolans undervisning särskilt väl skickade lärare må kunna förvärvas. Skolans styrelse ansluter sig helt till de sålunda framförda synpunkterna. Skall skolan, som är landets ledande undervisningsanstalt inom konsthantverk och konstindustri, till fromma för svenskt näringsliv kunna befästa och utveckla sin ställning och fylla berättigade krav pä cn lärarutbildningsanstalt, måste det också finnas ekonomiska möjligheter att till skolan knyta verk-

24 Kungl. May.ts 'proposition nr 296.

ligt förstklassiga lärarkrafter. Inom en undervisningsanstalt av tekniska skolans slag, där det är av särskild vikt, att undervisningen ständigt hålles levande och anpassas till aktuella krav, måste på skolans lärare ställas synnerligen höga anspråk. Lärare, som skola undervisa blivande teckningslärare och nyttokonstnärer, böra utväljas bland sådana konstnärliga krafter, vilkas kvalifikationer ligga avsevärt högre än vad som kan anses erforderligt för teckningslärare och yrkeslärare vid allmänna läroverk och yrkesskolor. I hård konkurrens med det konstnärliga yrkesarbetet måste skolan söka förvärva lärare, som kunna leda elevernas kompositions- och yrkesarbeten.

1936 års yrkesskolsakkunniga ha som nämnts utgått från att lärarnas tjänsteställning i stort sett bör jämställas med lektorer, men stannat vid att huvuddelen av skolans ordinarie lärare skulle utgöras av facklärare med adjunkts lön (A 23) men med lektors tjänstgöringsskyldighet, 20 ä 24 timmar. Med anledning härav vill styrelsen framhålla att tekniska skolans lärare utöver de egentliga undervisningstimmarna ha ett avsevärt arbete i form av uppgörande av skissprogram, granskning av inlämnade anbo t en, deltagande i konferenser och dylikt samt anordnande av musei- och studiebesök m. m.

Skolstyrelsen har vid sin prövning av lärarnas anställningsförhållanden ansett sig i huvudsak kunna upptaga yrkesskolsakkunnigas förut angivna förslag. Skolstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att skolstyrelsen helt ansluter sig till yrkesskolsakkunnigas förslag, att något annat kompetenskrav än skicklighet och lämplighet för tjänsten ej bör uppställas.

Huvudlärare.

Såväl 1936 års yrkesskolsakkunniga som skolstyrelsen i sitt förslag av år 1943 ha föreslagit, att till skolan bör inom varje fackavdelning knytas en konstnärligt framstående fackman, vilken bör intaga en dominerande ställning gent emot övriga lärare inom avdelningen. I de tidigare förslagen ha dessa lärare benämnts avdelningsföreståndare, men styrelsen har nu funnit, att denna benämning i viss mån kan skapa en missuppfattning av det väsentliga i deras åligganden, vilka endast till viss del skulle komma att omfatta administrativa uppgifter. Styrelsen vill därför föreslå, att dessa lärare i stället benämnas huvudlärare.

I fråga örn dessa lärares åligganden vill styrelsen framhålla följande. Varje huvudlärare skall undervisa inom vederbörande fackavdelnings huvudämne. Deras undervisningsskyldighet härutinnan framgår av följande sammanställning.

25 Kungl. May.ts 'proposition nr 296.

Dessa lärare böra vidare leda kompositionsarbetet samt handhava föreläsningar inom vederbörande avdelning, varjämte de böra samordna undervisningen inom övriga till avdelningen hörande ämnen. Enligt yrkesskolsakkunnigas förslag borde dessa lärare i lönehänseende likställas med professorer i målning och skulptur vid konsthögskolan samt ha en minimitjänstgöring av 6 veckotimmar förutom skyldighet att även å annan tid utöva tillsyn över arbetets bedrivande samt handleda arbetet å påbyggnadskurserna.

Styrelsen understryker, att ett av de viktigaste leden i det nu framlagda omorganisationsförslaget är att till dessa ledande lärarposter erhålla de bästa förmågor inom varje fack. Som det härvid gäller att till skolan knyta personer i ledande ställning inom nyttokonsten, torde man ej kunna förvärva dessas medverkan, utan att anställningen i lönehänseende göres tillräckligt attraktiv. Samtidigt får ej tjänsterna göras så betungande, att läraren måste skjuta sin yrkesutövning åt sidan. Det torde därför vara nödvändigt, att undervisningsskyldigheten ej göres mer omfattande än att läraren kan bibehålla en för undervisningen oumbärlig kontakt med sitt yrkesarbete. En minimi tjänstgöring på endast 6 veckotimmar anser styrelsen dock vara allt för ringa för att läraren skall kunna i tillräcklig utsträckning handleda eleverna inom fackets dominerande ämnen. Lönesystemet bör kunna smidigt anpassas efter behovet av lärarkrafter inom respektive ämnen samt även i vissa fall till de villkor, som kunna tänkas uppställas av för undervisningen önskvärda fackmän. Skolstyrelsen vill därför föreslå, att dessa lärare avlönas, på sätt som yrkesskolsakkunniga föreslagit, i likhet med vissa professorer vid konsthögskolan eller med 10 500 kronor för år, d. v. s. i det närmaste motsvarande lönegrad A 24, löneklass 27, samt tillsättas medelst förordnande på 10 år med möjlighet till förnyelse av förordnandet på högst 5 år därutöver. Som övergångsbestämmelse föreslås, att vid skolan nu anställda lärare, vilka i övrigt äro kvalificerade, vid tjänsternas första tillsättande böra kunna förordnas på kortare tid än 10 år. Full lön beräknas utgå vid 16 veckotimmar, varav en timme skall vara föreläsningstimme. Lönen bör kunna minskas respektive ökas vid mindre eller större timantal per vecka. Vid beräkning av grunderna härför bör hänsyn tagas till att ett visst grundbelopp, förslagsvis 1 500 kronor, bör beräknas för hållande av en föreläsning per vecka samt handledning av undervisningen. Å den resterande delen av lönen bör avdrag respektive tillägg göras med 6 procent för varje timme, med vilken tjänstgöringen minskas, respektive ökas utöver 15 veckotimmar (exklusive föreläsningstimme). Ifrågavarande lärare komma sålunda att bestrida 7 X 16 = 112 veckotimmar, varav 7 veckotimmar föreläsningar, eller per år 112 X 36 = 4 032 timmar, varav 252 föreläsningstimmar.

T e ökning slär arinstitutets föreståndare.

Denne torde böra benämnas avdelningsföreståndare. Han bör i avlönings hänseende jämställas med huvudlärarna men bör åtnjuta full lön vid en tjänstgöringsskyldighet av lägst 10 veckotimmar. Denna minskning moth veras med att undervisningen till stor del är av föreläsningsnatur samt att föreståndaren utöver sina egentliga lektionstimmar skall övervaka elever nas museistudier samt vara handledare vid undervisningsövningar m. m.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Konstindustriella dagskolans föreståndare.

Styrelsen har i sitt förslag av år 1943 föreslagit, att den nu vid skolan befintliga föreståndarbefattningen vid konstindustriella dagskolan bör bibehållas och att arvode därvid skall utgå med 1 200 kronor per år. Den för närvarande utgående lönen utgör 1 236 kronor, exklusive dyrtids- och kristidstillägg. Styrelsen vill ytterligare framhålla vikten av att vid denna skola, där ej såsom vid de allmänna läroverken finnas klassföreståndare, förordnas lämplig lärare i dagskolan, som direkt handleder eleverna i deras val av yrkesämnen samt i övrigt leder och samordnar undervisningen.

Facklärare.

Styrelsen föreslår, att huvuddelen av självständigt verkande lärare i ämnen med mer omfattande timantal anställes som ordinarie lärare med benämningen facklärare. Under hänvisning till vad styrelsen anfört angående skolans karaktär, är det endast med stor tvekan som styrelsen föreslår att placera dessa facklärare i så låg lönegrad som A 23. Till denna kategori av lärare skulle föras såväl huvuddelen av nuvarande överlärartjänster som ock vissa av omorganisationen betingade nya tjänster.

Då det är av största vikt för undervisningen att lärare i yrkesbetonade ämnen ha tillfälle att jämsides med sitt skolarbete praktiskt utöva sin verksamhet som konsthantverkare och sålunda icke släppa kontakten med det praktiska livets krav, vill styrelsen föreslå, att anställnings- och löneförhållanden likordnas med de, som nu gälla för teckningslärare vid de allmänna läroverken. Härvid föreslås sålunda, att grundlönen skulle utgå vid en tjänstgöring av 24 veckotimmar samt att avdrag respektive tillägg göres med 4 procent av lönen för varje veckotimme, som tjänstgöringen undereller överstiger 24 veckotimmar. Minimitjänstgöringen beräknas liksom för teckningslärare till 9 veckotimmar.

Styrelsen vill nu föreslå, att 26 facklärartjänster inrättas, därav 12 i konstindustriella aftonskolan, 7 i konstindustriella dagskolan samt 7 i högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet. Lärarna i aftonskolan skola undervisa under 175 veckotimmar eller 6 300 timmar per år. Av dessa timmar belöpa emellertid 41 veckotimmar eller 1 476 timmar per år på dagskolan. Lärarnas i dagskolan undervisningsskyldighet skall omfatta 136 veckotimmar eller 4 896 timmar per år och lärarnas i högre skolan 100 veckotimmar eller 3 600 timmar per år. Sammanlagt skulle sålunda av facklärare uppehållas undervisning under 411 veckotimmar eller 14 796 timmar per år. I medeltal utgör tjänstgöringstiden 15% veckotimmar per lärare eller 8% veckotimmar mindre än 24. Lönen skall enligt det föregående för varje fråndragen veckotimme minskas med 4 procent. För 8% veckotimmar skall lönen därför reduceras med 33 procent. Den facklärare i genomsnitt tillkommande lönen utgör sålunda 67 procent av den till honom i princip utgående.

Facklärartjänsterna skulle fördelas mellan de olika skolorna enligt följande sammanställning.

Konstindustriella aftonskolan (K.A.):

12 tjänster, delvis gemensamma med konstindustriella dagskolan (K.D.).

Linearritning.............. 18 v.t. 18 v.t.

Frihandsteckning............ 16» 16»

Konstindustriella dagskolan (K.D.):

Summa 175 v.t.

7 tjänster (+ 4 st. gemensamma med K.A.).

Linearritning.............

Frihandsteckning..........

Målning.................

Figurteckning.............

Skrift och heraldik.........

Fackstudier...............

» , visst fack, min. .

Möbelritning..............

Modellering..............

Konstsömnad.............

Fackteckning.............

Vävning.................

Fackteckning.............

Keramik.................

Utökas med.............

Högre konstindustriella skolan:

7 tjänster.

Figurteckning.............

Dräktstudier..............

Summa 106 v.t.

...... 30 »* 1

Summa 136 v.t.

18 v.t. 12 »

1 De lärare, som tjänstgöra i sådana allmänna utbildningsämnen som frihandsteckning, linearritning och målning på det lägre stadiet, torde i allmänhet uteslutande ägna sig åt lärarkallet.

I dessa fall torde det vara lämpligt, att lärarna beredas ytterligare tjänstgöring utöver det antal timmar, som angives i förteckningen. Lämpligen kunna dessa lärare erhålla antingen ökat antal timmar i eget ämne eller också liksom nu undervisa i något annat ämne, vari de äro kompetenta. På grund härav torde det vara lämpligt, att vad beträffar dagskolan fastställa antalet undervisningstimmar för lärarna i linearritning, frihandsteckning och målning till 24 veckotimmar, varvid antalet facklärartimmar ökas med 30 veckotimmar och motsvarande antal veckotimmar för timlärare minskas.

28 Kungl. Majlis 'proposition nr 296.

Skrift och heraldik............................... 10 v.t.

Målning....................................... 12 »

Fackteckning, VII...............................20 »

Konstsömnad eller vävning1....................... 12 »

Verkstadsarbete för möbelritare i förening med K. A. och K. D. 16 »

Summa 100 v.t.

Biträdande facklärare.

I 1943 års förslag har styrelsen föreslagit, att en stor del av undervisningen liksom nu är fallet skall handhavas av underlärare. Styrelsen vill nu föreslå, att underlärartjänsterna avskaffas och ersättas med timlärartjänster. Till detta slag av lärartjänster skulle hänföras ej blott sådana, som enligt nuvarande ordning skulle uppehållas av underlärare, utan även tjänster av överlärarnatur med mindre omfattning än 9 veckotimmar.

Då vissa av de sålunda omvandlade underlärartjänsterna skulle komma att omfatta ett jämförelsevis stort timantal, och det torde vara lämpligt att deras innehavare i likhet med facklärarna knytas till skolan såsom ordinarie lärare, vill styrelsen föreslå, att ett visst antal sådana lärare anställes som biträdande facklärare. Deras kvalifikationer behöva ej med nödvändighet vara lika stora som facklärarnas, varför de i lönehänseende kunna sättas på ett något lägre plan. I enlighet med vad tidigare framhållits i detta förslag böra deras kvalifikationer dock vara högre än vad i regel fordras för teckningslärare i allmänhet, varför deras löner böra utgå efter högre lönenorm än för dylika lärare. Detta kan ernås genom att de biträdande facklärarna placeras i högre lönegrad än teckningslärare eller också att full lön skall utgå vid ett lägre timantal per vecka än för teckningslärare.

Styrelsen föreslår, att ovannämnda biträdande facklärare placeras i lönegrad A 20 men att full lön skall utgå vid 24 veckotimmar. I likhet med vad föreslagits för facklärare bör även för biträdande facklärare avdrag, respektive tillägg göras med 4 procent av lönen för varje veckotimme, som tjänstgöringen under- eller överstiger 24 veckotimmar. Minimitjänstgöringen beräknas liksom för teckningslärare till 9 veckotimmar.

Biträdande facklärartjänster böra inrättas till ett antal av 7, och den dessa lärare åvilande undervisningsskyldigheten kan beräknas omfatta 82 veckotimmar eller 2 952 timmar per år, därav 16 veckotimmar eller 576 timmar per år i aftonskolan och 66 veckotimmar eller 2 376 timmar per år i dagskolan. I medeltal utgör tjänstgöringstiden 11% veckotimmar eller 12% veckotimmar mindre än 24. Då lönen för varje fråndragen veckotimme skall minskas med 4 procent, utgör sålunda medellönen (100 — 4 X 12% =) 51 procent av full lön.

Föreläsare och speciallärare.

Utöver de lektioner av föreläsningsnatur, som handhavas av huvudlärare, finnas i kursplanerna upptagna föreläsningar i olika ämnen med jämförelsevis ringa timantal. Man lär knappast kunna föreslå, att denna undervisning skall handhavas av ordinarie lärare, utan bör ersättning till föreläsare utgå med arvode beräknat efter årligt timantal. Detta timantal kan beräknas till 533 per år. Därvid skola 194 timmar vara gemensamma för afton- och dagsko-

1 Huvudläraren inom textilfacket skall handha ettdera ämnet, varför facklärarens ämnesområde bestämmes därav.

29 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

loma samt 339 avse högre skolan och teckningslärarinstitutet. Härvid beräknas att föreläsningar av återkommande karaktär, till antalet 425, böra ersättas med 30 kronor per timme samt föreläsningar i skilda ämnen av tillfällig karaktär, 108 stycken, med 40 kronor per timme. Som jämförelse kan nämnas, att speciallärare vid tekniska högskolan avlönas med 38 ä 40 kronor per föreläsningstimme.

Vissa ämnen av huvudsakligen föreläsnings- och undervisningsnatur (såsom materiallära och en del teckningslärarämnen) äro av den karaktär, att avlöning till vederbörande lärare bör utgå efter en högre löneskala än för timlärare men lägre än för föreläsare i egentlig mening. Förslagsvis benämnas dessa lärare speciallärare. Dessa speciallärare kunna beräknas komma att meddela undervisning under 600 timmar per år, därav 72 timmar i aftonskolan, 204 timmar i dagskolan, 144 timmar i högre skolan och 180 timmar i teckningslärarinstitutet. Arvode torde böra utgå efter 20 kronor per timme. Som jämförelse kan nämnas,att grafiska institutet för lektioner av samma kategori betalar löner efter samma belopp per timme.

Timlärare.

Övriga erforderliga undervisningstimmar handhavas av timlärare, vilka enligt vad förut angivits dels äro avsedda att uppehålla ämnen med mindre timantal än 9 veckotimmar och dels ersätta nu befintliga underlärartjänster.

I enlighet med 1943 års förslag till undervisningsplaner uppgår det totala antalet undervisningstimmar till 34 041, varav enligt förestående förslag 23 273 timmar handhavas av andra lärare än timlärare, vadan för dessa senare skulle återstå 10 768 timmar. Hänsyn har emellertid härvid icke tagits till den för rektor avsedda undervisningen, vilken beräknats omfatta 8 veckotimmar eller 288 undervisningstimmar, vilket antal sålunda bör fråndragas sistnämnda 10 768 timmar. Vid upprättande av schema för den förändrade undervisningen har det emellertid synts erforderligt att med utgångspunkt från 1943 års förslag utöka antalet lärartimmar i dagskolan med 4 timmar per vecka (1 timme för frihandsteekning, 2 timmar för målning och 1 timme för modellering), varför antalet timmar bör höjas med 144 timmar per år. Härtill kommer, att undervisningen i slöjd vid teckningslärarinstitutet utökats med 2 veckotimmar eller sammanlagt 72 undervisningstimmar. Ökningen utgör sålunda 144 + 72 = 216 undervisningstimmar.

Sammanlagda antalet undervisningstimmar, vilka skola bestridas av timlärare, blir sålunda (10 768 — 288 -f- 216 =) 10 696 timmar.

Timlärarnas avlöning bör i enlighet med vad 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslagit utgå som för timlärare i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken. Denna lön utgör för närvarande högst 349 kronor per veckotimme och 270 dagars läsår, vilket motsvarar 9 kronor 5 öre per timme. I denna lön har inräknats rörligt tillägg och kristillägg. Med hänsyn till en föreslagen undervisningstid av 36 veckor per läsår i stället för 270 dagar skulle timlärarlönen vid tekniska skolan utgå med 326 kronor per veckotimme.

1944 års sakkunniga.

Förenämnda år 1944 tillkallade sakkunniga ha anfört följande.

Det av skolans styrelse framlagda förslaget innebiir bland annat, att skolans lärare (med undantag av timlärare) skola åtnjuta avlöning och övriga förmåner i huvudsak enligt de i civila avlöningsreglementet angivna grunderna. Vid lönegradsplaceringen (respektive angivande av lön till huvudlärare) ha

30 Kungl. Majlis 'proposition nr 296.

vissa jämförelser gjorts med andra tjänstemannakategorier. Tjänstgöringsskyldigheten på lärorummet har emellertid för såväl facklärare som biträdande facklärare angivits icke oväsentligt lägre än vad som gäller för de tjänster, med vilka jämförelser gjorts. De skäl, som anförts för en förhållandevis låg tjänstgöringsskyldighet på lärorummet för tekniska skolans lärare, torde vara bärande. Vi hysa därför inga betänkligheter mot att i detta avseende tillstyrka förslaget. Vad åter beträffar lönegradsplaceringen som sådan har det icke varit oss möjligt att på den korta tid, som stått oss till buds, komma till en säker uppfattning om det berättigade i denna placering. Vi ha särskilt uppmärksammat, att förslagets genomförande skulle medföra löneförhöjningar, i vissa fall avsevärda sådana, för dem av skolans nuvarande lärare, som efter omorganisationen förordnas på befattning närmast motsvarande deras nuvarande tjänster. Organisationsförslaget — som delvis bygger på ett sakkunnigutlåtande och som i stort sett godtagits av hittills hörda myndigheter och sammanslutningar — syftar emellertid till en intensifiering av undervisningen med ty åtföljande ökade krav på lärarnas kompetens och undervisningsskicklighet. Då vi för vår del icke funnit motiv för den uppfattningen, att den föreslagna lönegradsplaceringen — med hänsyn till syftemålet med de olika tjänsternas inrättande — skulle vara för hög, anse vi oss icke böra motsätta oss ett bifall i huvudsak till förslaget.

Vad vi här anfört om skillnaden mellan nu utgående och tilltänkta löner föranleder oss dock föreslå, att facklärare och biträdande facklärare, i avvaktan på närmare erfarenhet om verkningarna av omorganisationen och om möjligheterna att förvärva för arbetsuppgifterna lämpliga personer som lärare, placeras i Eo-planen.

Skolstyrelsen ansluter sig till vrkesskolsakkunnigas uppfattning, att formella kompetenskrav ej böra uppställas för lärarbefattning. Ehuruväl vi funnit det önskvärt, att så kunnat ske — bland annat med hänsyn till de jämförelser ifråga om löneställning, som gjorts med lektorer, adjunkter och teckningslärare — ha vi dock ansett oss böra i stort sett godtaga de skäl skolstyrelsen anfört för sin ståndpunkt. Ifråga örn avdelningsföreståndaren för teckningslärarinstitutet synas dock vissa krav på formell kompetens nödvändiga. Den, som skall leda utbildningen av landets teckningslärare, bör först och främst ha förvärvat kompetens för befattning som teckningslärare vid högre allmänt läroverk och därutöver den kompetens, som kan göra honom skickad för ifrågavarande synnerligen viktiga uppgift. Att uppställa klart avgränsade formella krav på denna ytterligare kompetens är dock vanskligt. En väg vore att fordra, kvalificerade betyg i teckningslärarexamen, i likhet med vad som sker i fråga örn vissa lektorstjänster vid tekniska läroverk, där fordran uppställes på betyget AB i vissa ämnen i civilingenjörsexamen. Oavsett vilka krav på formella meriter som uppställas, bör man av innehavaren av tjänsten som föreståndare för teckningslärarinstitutet fordra, att han besitter den erfarenhet och vidsyn samt de pedagogiska insikter, som måste anses vara en nödvändig förutsättning för att han skall kunna på ett tillfredsställande sätt leda verksamheten vid institutet.

I övrigt lia vi ansett oss böra biträda skolstyrelsens förslag i vad det avser löneställning m. m. för skolans lärarpersonal.

Remissyttranden.

Styrelsens för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och teckningsläramas riksförbunds yttranden gå i tillstyrkande riktning.

31 Kungl. Maj:ts -proposition nr £96.

Teckning släramas riksförbund har framhållit, att teckningsliira riri.st itu tets föreståndare borde förordnas i likhet med läroverkens rektorer. Hans formella kompetens borde vara teckningslärarexamen med åtföljande väl vitsordad tjänstgöring.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha anfört.

Stadsfullmäktige äro av den meningen, att löneplaceringen för facklärare och biträdande facklärare är ägnad att inge vissa betänkligheter. Med hänsyn till de skäl, som anförts av de sakkunniga, och då lärarkrafterna i stor utsträckning avses bli gemensamma för aftonskolan och dagskolan, för vilken staten bestrider avlöningskostnaderna, ha stadsfullmäktige dock icke velat motsätta sig förslagets genomförande under förutsättning att, såsom de sakkunniga förordat, facklärare och biträdande facklärare placeras i e. o.-planen. Då emellertid, enligt vad de sakkunniga uttala, löneförslaget komme att medföra löneförhöjningar, i vissa fall avsevärda sådana, för dem av skolans nuvarande lärare, som efter omorganisationen förordnades på befattning, närmast motsvarande deras nuvarande tjänst, synes böra undersökas möjligheterna av ett successivt genomförande av löneförslaget på så sätt, att de nya tjänsterna besättas endast i den mån fullt kvalificerade krafter stå till förfogande.

Statskcmtoret har anfört huvudsakligen följande.

Innan åtgärder vidtagas för omorganisation av tekniska skolan eller lönereglering för dess personal, bör i första hand tagas under allvarligt övervägande, om och i vad mån staten bör ställa sig som huvudman för den vid skolan bedrivna undervisningen. I detta avseende måste det anses klart, å ena sidan, att teckningslärarutbildningen är ett rent statligt intresse, samt, å andra sidan, att undervisningen i aftonskolan, som är en lärlingsskola, är en kommunal angelägenhet. Med aftonskolan är dagskolan såtillvida likställd, att den torde avse att föra fram eleverna till ungefär samma mått av teoretisk utbildning som aftonskolan. Enligt de av Kungl. Majit den 28 juni 1941 meddelade nu gällande bestämmelserna skall såväl aftonskolan som dagskolan »lämna för de konstindustriella yrkena erforderlig undervisning». Dagskolan synes således närmast vara att jämföra med en verkstadsskola och bör följaktligen vara en kommunal anstalt. Den högre konstindustriella skolan, som enligt gällande bestämmelser skall meddela undervisning åt elever, vilka »behöva och kunna inhämta mer ingående kunskaper uti de i konstindustrielit hänseende viktigaste läroämnena», torde kunna jämföras med en yrkesskola (se yrkesskolstadgan nr 706/1921). Då emellertid yrkeskurs med dagundervisning icke utan skolöverstyrelsens medgivande må utsträckas över längre tid än ett läroår örn högst 30 veckor (§ 53), torde den nu 3-åriga undervisningen vid högre konstindustriella skolan med ett läsår om 36 veckor få anses tillgodose främst statliga intressen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill statskontoret icke resa invändningar mot att den högre konstindustriella skolan med teckningslärarinstitutet inrättas såsom en statlig undervisningsanstalt. Ämbetsverket förutsätter härvid, att afton- och dagskolorna anordnas i kommunal regi med bidrag av .statsmedel allenast enligt de för lärlings- och verkstadsskolor gängse grunderna. II ärigenom skulle i fråga om tekniska skolan tillämpas de principer beträffande yrkesutbildningen, som under de senaste årtiondena gällt i vårt land, vilket ur organisatoriska synpunkter och med hänsyn till konsekvenserna för .statsverket måste anses vara av betydande vikt. Statskontoret vill i detta samman-

32 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 396.

hang fästa uppmärksamheten vid att 1936 års yrkesskolsakkunniga upptogo detta problem till diskussion och därvid förordade, att aftonskolan skulle övertagas av Stockholms stad. Att de sakkunniga kommo till ett annat resultat beträffande dagskolan berodde uteslutande därpå, att eleverna i denna skola till stor del voro hemmahörande i landsorten. Då statsverket enligt särskilda grunder bidrager till undervisningen i kommunala yrkesundervisningsanstalter, synes dock det anförda skälet knappast tillräckligt bärande för att motivera, att kostnaderna för dagskolan till största delen skulle belasta statsverket och kommunen bidraga allenast med kostnader för lokaler samt dessas uppvärmning, belysning och renhållning.

Statskontoret får fördenskull förorda, att frågan örn huvudmannaskapet för tekniska skolans olika delar göres till föremål för ytterligare överväganden. Detta påkallas även därav, att en lönereglering för lärarpersonalen icke lärer kunna genomföras enligt de i ärendet angivna principerna. I det föreliggande förslaget synes nämligen icke lia ägnats tillräcklig uppmärksamhet däråt, att de olika skolorna föra fram till skilda utbildningsmål, och att därför lärarnas kvalifikationer och löneförmåner icke rimligtvis kunna sättas lika. Det bör enligt ämbetsverkets mening icke ifrågakomma, att — såsom föreslagits — bereda lärare på lärlingsstadiet lön som adjunkt vid en tjänstgöringsskyldighet av allenast 24 veckotimmar. Erinras må, att ordinarie manlig lärare i teoretiskt ämne samt ordinarie manlig förste yrkeslärare vid Stockholms stads

lärlings- och yrkesskolor åtnjuter lön av cirka

9 300 kronor för år, motsvarande mellan 19 och 20 löneklassen i det statliga lönesystemet. Beaktas bör dock härvid, dels att läsåret vid stadens skolor omfattar 11 månader mot för närvarande vid aftonskolan cirka 7 och dagskolan omkring 9 månader, dels ock att tjänstgöringstiden är 46 veckotimmar (1 veckotimme teoriundervisning dock lika med 1 ]/2 veckotimme). Vid den fortsatta utredningen örn huvudmannaskapet för skolan synes vidare ånyo böra upptagas till diskussion den av yrkesskolsakkunniga berörda frågan, örn icke den högre konstindustriella skolan och teckningslärarseminariet i organisationshänseende kan på något sätt samordnas med konsthögskolan. Till jämförelse må erinras, att musiklärarutbildningen ansetts kunna anknytas till musikhögskolan. Slutligen måste statskontoret ånyo bestämt avråda från varje förlängning av undervisningstiden.

Under åberopande av det anförda och med hänsyn till konsekvenserna får statskontoret därför hemställa, att förslaget icke lägges till grund för proposition i ämnet. Ehuru ämbetsverket sålunda måste ställa sig principiellt avvisande till de föreliggande organisations- och löneregleringsförslagen, har ämbetsverket likväl ansett sig böra — utöver vad nyss anförts — beröra de olika lönefrågorna.

Vad angår löneställningen för lärarna på det högre stadiet med teckningslärarinstitutet har statskontoret tidigare för den av 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslagna konstfackskolan accepterat en placering i 23 lönegraden »dock endast under den förutsättningen att för dessa befattningshavare upprätthölles krav på en kompetens i möjligaste mån motsvarande vad som erfordras för erhållande av adjunktstjänst». I föreliggande utredning har skolstyrelsen föreslagit, att något annat kompetenskrav än skicklighet och lämplighet för tjänsten ej skulle uppställas. Vid sådant förhållande torde lärarna icke böra i lönehänseende jämställas med adjunkter. I fråga om den lönegradsplacering, som bör tillämpas, må erinras, att spörsmålet örn lärarnas vid musikhögskolan

5 640 +

65 X 5 640 100

33 Kungl. May.ts proposition nr 296.

löneställning nyligen varit föremål för utredning, över vilken statskontoret avgivit utlåtande den 10 januari 1945. De ordinarie lärarna vid sagda högskola äro för närvarande hänförda till 21 lönegraden men ha nu föreslagits erhålla en förbättrad löneställning. Lärartjänsterna vid teckningslärarinstitutet ävensom vid den högre konstindustriella skolan i övrigt synas i viss mån likställda med lärarbefattningarna vid musikhögskolan. Enligt vad under hand inhämtats understiga lektionerna vid tekniska skolan icke 50 minuter men pågå väl i vissa fall 55 ä 60 minuter. Med hänsyn härtill torde för lärarna, därest undervisningsskyldigheten bestämmes till 24 veckotimmar, kunna övervägas en placering i samma lönegrad som musikhögskolans lärare, d. v. s. i lönegraden A 22. Enahanda löne- och pensionssystem som för dessa lärare torde i sådant fall böra tillämpas för lärarna vid tekniska skolan.

Vad angår de föreslagna, förordnandetjänsterna må erinras, att statskontoret i sina tidigare utlåtanden ifrågasatt, huruvida det vid en omorganisation av skolans verksamhet kunde anses nödvändigt att tillsätta en särskild avdelningsföreståndare för ledningen av arbetet inom varje fackavdelning. Därest emellertid för någon eller några av avdelningsföreståndarna förordnandetjänster skulle anses böra inrättas, bör det vara angeläget, att bestämmelserna rörande dessa tjänster komma att så nära som möjligt överensstämma med dem som gälla för konsthögskolans lärare. Undervisningsskyldigheten synes därför böra fixeras till 16 veckotimmar samt för föreståndaren för teckningslärarinstitutet till 10 veckotimmar. För att icke syftet med tjänsterna — nämligen att vederbörande skall upprätthålla kontakten med sitt yrkesarbete — skall förfelas, bör föreskrivas, att läraren icke må åtaga sig ytterligare undervisning under mer än 2 eller högst 4 veckotimmar. För dylik tjänstgöring bör ersättning utgå enligt samma grunder som för timlärare. Förordnande bör som föreslagits meddelas för 10 år men förlängning synes icke böra medgivas.

Den icke-ordinarie lärarpersonalen skulle enligt förslaget omfatta tre olika lärarkategorier, nämligen föreläsare, speciallärare och timlärare men däremot icke några extra ordinarie lärare. I anledning härav får statskontoret föreslå, att en del av de ordinarie lärartjänsterna upptagas som extra ordinarie, varjämte må ifrågasättas, örn icke speciallärarna skulle kunna avlönas som timlärare eller i undantagsfall som föreläsare.

Allmänna lönenämnden har i huvudsak anfört:

Beträffande kompetensfordringarna för lärarna vid tekniska skolan vill lönenämnden framhålla, att det förefaller lämpligt att, i enlighet med den av två sakkunniga uttalade meningen, uppställa särskilda kompetensfordringar för befattningen såsom teckningslärarinstitutets föreståndare, innefattande bland annat krav på avlagd teckningslärarexamen samt pedagogiska insikter.

Lärarnas vid tekniska skolan löneförhållanden skulle enligt förslaget ordnas så, att lönerna inordnas i det statliga lönesystemet. Då det i ärendet förutsatts, att staten och kommunen skulle gemensamt bidraga till skolans uppehållande, synes enligt lönenämndens mening ett direkt inordnande under civila avlöningsreglementet av lärarbefattningarna vid skolan icke böra ske. Den för de olika befattningarna gällande löneställningen synes fördenskull böra avvägas så, att den kommer att motsvara vissa lönegrader i civila avlöningsreglementet.

Huvudlärarna inom envar av högre konstindustriella skolans 7 avdelningar skulle enligt förslaget anställas medelst förordnande för 10 år, med möjlighet till förlängning under ytterligare 5 år. Dillen skulle i likhet med vad som gäller beträffande vissa professorer vid konsthögskolan utgå med ett grundbelopp av

Bihang till rilcsdagcns protokoll 19/fS. 1 sami. Nr SIW.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

10 500 kronor, ungefärligen motsvarande lönen i 24 lönegraden 27 löneklassen. Av lönebeloppet skulle emellertid 1 500 kronor anses utgöra ersättning för hållande av en föreläsning i veckan samt samordnande av övrig undervisning inom facket. Å den övriga delen av grundlönen (9 000 kronor) skulle avdrag respektive tillägg ske med 6 procent för varje veckotimme, som underrespektive överstege 15. Lönenämnden har tidigare, i utlåtande den 28 oktober 1939 över ett av 1936 års yrkesskolsakkunniga framlagt betänkande, ansett, att särskilda avdelningsföreståndarbefattningar icke borde inrättas utan att erforderliga arbetsuppgifter av hithörande slag skulle kunna mot särskilt arvode anförtros därför lämpade lärare vid skolan. Lönenämnden är alltjämt tveksam, huruvida tillräckliga skäl föreligga att inrätta särskilda huvudlärartjänster, på sätt i förevarande ärende föreslagits, men vill dock icke motsätta sig förslaget, därest dess realiserande kan anses utgöra en väsentlig förutsättning för meddelandet vid skolan av en så högklassig undervisning som möjligt. Beträffande det föreslagna systemet för huvudlärarnas avlönande får lönenämnden anföra, att detsamma torde kunna godtagas, dock närmast i vad det avser reduktion av lönen vid timantal understigande 15. Ökning av timantalet och därmed av lönen synes lönenämnden endast undantagsvis böra ifrågakomma beträffande nu avsedda huvudlärare. Vad slutligen lönebeloppet angår, finner sig lönenämnden böra förorda den minskningen i förhållande till förslaget, att beloppet bestämmes till 10 000 kronor, oavsett rörligt tillägg och kristillägg. Den del av grundlönen, å vilken avdrag skulle ske vid timantal understigande 15, skulle således komma att utgöra (10 000 — 1 500 =) 8 500 kronor.

Avdelningsföreståndaren för teckningslärarinstitutet torde i enlighet med det nyss anförda böra erhålla en grundlön av 10 000 kronor. Lönenämnden förutsätter, att denne föreståndares avlöning ioke undergår ändring vid varierande undervisningsskyldighet utan att densamma utgår med ett fast belopp, utgörande gottgörelse för dels bestridande av undervisning under lägst 10 veckotimmar, dels övervakning av elevernas museistudier, dels ock handledning vid elevernas undervisningsövningar.

Föreståndarbefattningen vid konstindustriella dagskolan skulle enligt förslaget bibehållas. Enligt vad lönenämnden inhämtat, innebär förslaget, att denne föreståndare skulle utöver avlöning såsom facklärare åtnjuta särskilt arvode av 1 200 kronor för år. Häremot har lönenämnden icke funnit anledning till erinran.

Facklärare, till antalet 26, och biträdande facklärare, till antalet 7, skulle avlönas enligt lönegrad A 23 respektive A 20. Full lön skulle utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring, och avdrag respektive tillägg å lönen skulle ske med 4 procent för varje felande respektive överskjutande veckotimme. Beträffande antalet föreslagna facklärartjänster vill lönenämnden anföra, att detsamma förefallit lönenämnden väl högt, varför nämnden ifrågasätter, örn icke vissa av dessa tjänster kunna inrättas såsom biträdande facklärartjänster. Detta synes motiverat även med hänsyn till det låga timantalet å vissa av dessa tjänster. I fråga örn lönegradsplaceringen kan lönenämnden icke förorda högre löneställning än enligt lönegraden A 22 för facklärartjänsterna. Med avseende å de biträdande facklärartjänstema, vilka i medeltal beräknats skola erhålla en undervisningsskyldighet av allenast 11% veckotimmar, finner sig lönenämnden icke kunna förorda löneställning såsom ordinarie utan anser, att dessa tjänster böra vara arvodestjänster eller möjligen i något fall inrättas såsom extra ordinarie. Vad slutligen angår det föreslagna systemet för avlö-

35 Kungl. Majlis 'proposition nr 296.

ningens beräknande, vill lönenämnden fästa uppmärksamheten vid, att det högsta förutsatta timantalet för facklärare utgör 20, varför ökning av lönen vid tjänstgöring utöver 24 veckotimmar icke synes bli aktuell. Variationsmöjligheterna beträffande lönebeloppet torde fördenskull närmast böra avse minskning av lönen vid lägre timantal än 24. Minimitimtalet för ordinarie facklärare torde i anslutning till vad lönenämnden förut anfört böra jämkas uppåt, förslagsvis till lägst 12 veckotimmar. I övrigt torde förslaget beträffande facklärare kunna biträdas.

Lönenämnden har i det föregående ansett sig kunna i fråga örn huvudlärare och facklärare vid tekniska skolan godtaga ett system för avlöningens beräknande, enligt vilket densamma utgår med fullt belopp vid visst timantal och reduceras med viss procent för varje felande veckotimme. Lönenämnden vill emellertid erinra, att 1941 års lärarlönesakkunniga för närvarande ha under övervägande frågan om lönesystem för Övningslärare vid det statliga och kommunala undervisningsväsendet. Då det beträffande tekniska skolan föreslagna lönesystemet utformats efter mönster av det för de statliga övningslärarna för närvarande gällande, kunde i och för sig ifrågasättas att icke i fråga om tekniska skolan nu binda sig för ett lönesystem, som möjligen beträffande andra läroanstalter framdeles kan komma att avlösas av ett annat. Lönenämnden har emellertid ansett, att tillräckliga skäl icke föreligga att på denna grund motsätta sig det nu framlagda principförslaget beträffande tekniska skolan. Det synes likväl lämpligt att i samband med genomförandet av detta förslag föreskriva skyldighet för de ordinarie lärare, å vilka de nya bestämmelserna skulle bli tillämpliga, att underkasta sig ändrade bestämmelser i fråga om grunderna för avlöningens beräknande.

Skolöverstyrelsen har anfört:

Styrelsen har föreslagit, att den nuvarande befattningen som föreståndare för konstindustriella dagskolan skulle bibehållas. Överstyrelsen anser lämpligare, att en tillsynslärare i stället förordnas, varvid, då rektorstjänsten har manlig innehavare, tillsynsläraren bör vara kvinna och tvärtom. Arvodet till tillsynsläraren bör beräknas till 360 kronor. Arvodet å 1 200 kronor till föreståndaren för konstindustriella dagskolan skulle i så fall inbesparas.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning har anfört huvudsakligen följande.

Överstyrelsen, som finner det angeläget, att organisationen av tekniska skolan och undervisningen vid densamma bli föremål för genomgripande förbättringar, kan i väsentliga avseenden giva sin anslutning till det av skolans styrelse nu framlagda förslaget. Överstyrelsen tillstyrker alltså, att en omorganisation företages efter i huvudsak de i förslaget angivna riktlinjerna samt att denna omorganisation genomföres snarast möjligt.

Följande erinringar gentemot förslaget anser överstyrelsen sig böra framställa.

De ifrågasatta sju huvudlärartjänsterna torde tills vidare ej böra inrättas på av styrelsen föreslaget sätt. Man torde först böra undersöka, huruvida icke huvudlärarnas arbetsuppgifter kunna fullgöras av därför lämpade förtjänta facklärare med viss nedsatt undervisningsskyldighet, vilket ur kostnadssynpunkt vore att föredraga. Skulle denna väg ej visa sig framkomlig, kan styrelsens förslag upptagas till förnyad prövning. Skulle åter särskilda huvudlärartjänster redan nu inrättas, och det sedan visar sig, att det varit mera välbetänkt att uppehålla huvudlärarnas undervisningsskyldighet genom fack-

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 896.

lärare, torde en ändring av det införda systemet vara betydligt svårare. Överstyrelsen föreslår därför, att befattningarna som huvudlärare tills vidare skola uppehållas av facklärare och vara förenade med ett arvode, som i varje särskilt fall må bestämmas av styrelsen med iakttagande av att för sagda ändamål ej må disponeras mer än i medeltal 1 000 kronor per avdelning. Förordnande som huvudlärare torde böra meddelas av skolans styrelse och avse en tid av till en början högst tre år. Undervisningsskyldigheten för facklärare, som uppehåller huvudlärarbefattning, bör efter överstyrelsens prövning kunna nedsättas till lägst 16 veckotimmar. Genomförandet av detta förslag förutsätter en utökning av antalet facklärartjänster med sju från 26 till 33.

Teckningslärarinstitutets föreståndare bör erhålla en lön ungefär motsvarande den av skolstyrelsen föreslagna, men någon anledning att jämställa honom med professor vid konsthögskolan synes icke föreligga. Han bör därför placeras i lönegrad A 24 och i analogi med vad som skett vid inplacering av vissa rektorer i lönegrad hänföras till högsta löneklassen, alltså 27. Han torde vidare böra förordnas på högst fem år varje gång. Någon anledning ifrågasätta, att förordnande ej skall kunna förnyas efter 15 år synes ej föreligga. Det torde tvärtom vara av värde för undervisningen vid tecknings! ärarinstitutet, örn en för uppdraget som föreståndare väl skickad person kan tillåtas utöva sin verksamhet under längre tid.

Överstyrelsen finner i likhet med skolöverstyrelsen, att de arbetsuppgifter, som skulle tillkomma den föreslagna föreståndaren för dagskolan (arvode 1 200 kronor), böra kunna handläggas av en tillsynslärare, förordnad på förslagsvis fem år mot enahanda arvode, som utgår till tillsynslärare vid samläroverk, eller 360 kronor för år. Förordnande för tillsynslärare bör i tiden sammanfalla med förordnande för rektor och bör därvid, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, iakttagas att, då rektorsbefattningen har manlig innehavare, tillsynsläraren bör vara kvinna och tvärtom.

Överstyrelsen finner ej anledning till erinran mot det föreslagna timlärararvodet, då fråga icke är om allmänna skolämnen. Däremot synes det skäligt, att för undervisning i sådana ämnen arvode utgår med belopp, motsvarande timlärararvodet vid tekniska läroverk i »andra ämnen» eller, med hänsyn tagen även här till det kortare läsåret, högst 273 kronor. Det torde böra tillkomma överstyrelsen att avgöra, vilka ämnen som skola hänföras till de båda grupperna.

Då frågan om antalet erforderliga ordinarie tjänster synes böra bli föremål för utredning, vill överstyrelsen, med instämmande i vad de sakkunniga härom anfört, föreslå, att befattningarna som facklärare och biträdande facklärare tills vidare uppföras på extra ordinarie stat i avvaktan på närmare erfarenhet om verkningarna av omorganisationen och om möjligheterna att förvärva för arbetsuppgifterna lämpliga personer som lärare.

B. Övrig personal.

Skolstyrelsens utredning och förslag.

Skolstyrelsen har anfört:

Nuvarande förhållanden.

Vid skolan finnes för närvarande, förutom rektor, anställd följande personal mot nedan angivna löneförmåner.

1 styrelsens sekreterare.......................kronor 1 440

1 kassaförvaltare............................ » 1080

37 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

1 kanslist och rektors sekreterare............... kronor 4 200

1 bibliotekarie.............................. » 2 040

1 föreståndare för Martinska bildsamlingen....... » 750

1 maskinist................................ » 2 025

+ fri bostad

1 extra maskinist under eldningssäsongen......... » 1 905

1 portvakt................................. » 340

+ fri bostad

1 portvakt................................\ » 340

+ fri bostad

1 vaktmästare, helårsanställd................... » 2 225

1 vaktmästare, » » 2 225

1 vaktmästare, delårsanställd................... » 1 670

kronor 20 240

Dyrtidstillägg 44 %........................... » 8 906

Kristillägg 20,48 %........................... » 4 145

Summa kronor 33 291.

Av arvodet till styrelsens sekreterare är 500 kronor överfört till kanslisten och rektors sekreterare, vilkens lön således utgår med 4 700 kronor.

Yrkesskolsakkunnigas förslag.

1936 års yrkesskolsakkunniga ha föreslagit följande tjänster:

1 rektor E 13 1 kamrerare A 20 1 kanslibiträde A 7, halvtid 1 bibliotekarie A 24 1 kanslibiträde A 7, halvtid 1 förste maskinist och eldare A 7 1 andre maskinist och eldare A 5 1 förste vaktmästare A 7 1 vaktmästare A 5 1 laboratorievaktmästare A 7 1 skolläkare

Skolstyrelsens förslag.

I likhet med 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslår styrelsen, att rektorstjänsten skall hänföras till avlöningsgrupp I för rektor vid tekniskt läroverk (= E 13). Enligt styrelsens uppfattning bör rektor under övergångstiden vara befriad från undervisningsskyldighet men sedermera övertaga viss tjänstgöring.

Styrelsen anser vidare att för skolans administration tarvas utöver en heltidsanställd rektor ett flertal andra tjänstemän. Den administration, som erfordras för skolans skötsel, är redan nu betydligt mer krävande än vid ett vanligt läroverk och torde efter omorganisationen bli än mer omfattande. Skolan kommer att uppdelas i tre olika skolor, av vilka den ena dessutom har såväl dag- som aftonlinje, varjämte de olika skolorna var för sig uppdelas i olika avdelningar. I viss mån kommer dessutom ökat arbete att krävas för redovisning och uppdelning mellan statliga och kommunala medel. I detta sammanhang bör framhållas, att delar av skolan ha sitt arbete förlagt till verkstäder, som i sin ordning kräva ständigt återkommande materialinköp, vilka i vissa fall skola utdebiteras på eleverna. Skolans stora stipendiefonder, för närvarande med ett nominellt aktie- och obligationsvärde på cirka 820 000

38 Kungl. Marits fr exposition nr 896.

kronor, tarva också ett omfattande arbete. Härtill kommer, att rektors tid i stor utsträckning tages i anspråk av att besvara muntliga och skriftliga förfrågningar från ungdom, som önskar vägledning i sitt yrkesval. Och vidare måste rektor hjälpa skolans elever så att de erhålla praktik ävensom i viss mån bistå dem vid platsanskaffning efter avslutade studier.

Med den karaktär av centralanstalt för Sveriges konsthantverkliga och konstindustriella utbildning samt för teckningslärarutbildningen, som skolan intager och än mer bör befästa, kommer styrelsens arbete att bli av omfattande slag. På styrelsen torde ock ankomma att, förutom nu verkställt utredningsarbete för omorganisationen, sedermera fullfölja detta vid utformande av skolans program för ständigt vidmakthållande av en aktuell och levande organisation.

På grund av vad här anförts och med erfarenheter från nuvarande verksamhet vill styrelsen föreslå, att till styrelsens förfogande fortfarande ställas sekreterare och kassaförvaltare samt att å kansliet anställas en registrator och ett kanslibiträde.

För sekreterare beräknas ett arvode å 1 000 kronor samt för kassaförvaltare ett arvode å 1 800 kronor. Härutöver torde erfordras anslag för annan icke ordinarie personal (förslagsvis 500 kronor).

Den föreslagna registratorsbefattningen skulle ersätta den nu befintliga tjänsten som kanslist och rektors sekreterare. Denne, som förutom registratorsgöromålen jämväl skall biträda rektor i kansliarbetet samt kunna självständigt sköta korrespondens och övriga kontorsgöromål, torde böra placeras i lönegrad A 14. För att ej giva nuvarande innehavaren, vilken varit anställd sedan 1931, sämre löneställning än han för närvarande åtnjuter bör han placeras i löneklass 17. Kanslibiträde! bör placeras i lönegrad A 7.

För bibliotekets skötsel ha yrkesskolsakkunniga föreslagit en bibliotekarie med heltidstjänstgöring i lönegrad A 24 samt ett halvtidsanställt kanslibiträde i lönegrad A 7. Skolstyrelsen anser, att innehavaren av bibliotekariebefattningen bör ha den höga kompetens, som angivits av de sakkunniga, men torde tjänsten tills vidare kunna uppehållas som halvtidstjänst. Till förstärkning av bibliotekets arbetskrafter bör anvisas ett visst årligt anslag för anställande av lämpliga biträden under skolterminerna. Skolstyrelsen föreslår därför anställande av en bibliotekarie mot arvode, motsvarande halv lön enligt lönegrad A 24, löneklass 24, jämte häri inräknat rörligt tillägg och kristillägg (= 5 900 kronor), samt ett årligt anslag av 2 000 kronor som arvode för biblioteksbiträden. I bibliotekariens göromål skulle även ingå att handhava Martinska bildsamlingen samt museet, i den mån dettas olika inventarier icke äro anförtrodda i huvudlärarnas vård.

Så länge skolans värmeledning och därtill hörande anläggning äro av samma primitiva och svårskötta slag som för närvarande, erfordras för dess skötsel under eldningssäsongen en maskinist och ett biträde (eldare). Maskinisten bör vara årsanställd och ha bostad i fastigheten, biträdet däremot bör anställas endast per eldningssäsong. Som skolans värmeledning drives med högtrycksånga får styrelsen, under hänvisning till den kompetens som fordras för skötseln av sådan anläggning, föreslå, att tjänsten placeras i lönegrad A 8 och att innehavaren av densamma benämnes maskinist tillika reparatör. För biträdet beräknas ett årligt arvode av 2 600 kronor att utgå med visst belopp per månad under eldningssäsongen.

Skolan har tidigare haft två portvakter, men som en av portarna kan hållas stängd torde hädanefter endast behövas en portvakt. Vid beräkning av arvode till portvakten har förutsatts, att bestyret med trappstädning skulle

39 Kungl. May.ts proposition nr 296.

överflyttas på våningsstäderskoma, under det att portvakten skulle utföra städning av vestibul och nedre trapplan, tändning och släckning av trapplyse, öppning och stängning av porten samt i övrigt stå till disposition för mottagande av bud och lämnande av hänvisningar. Härför har beräknats ett arvode av 800 kronor.

Vid skolan torde erfordras tre vaktmästare. Av dessa torde förste vaktmästaren, som vid behov jämväl skall biträda å kansliet, böra placeras i lönegraden A 7. De övriga böra placeras i lönegraden A 5.

Det synes styrelsen vara erforderligt, att vid skolan anställes en skolläkare. Denne bör åtnjuta ett årligt arvode av 1 000 kronor.

Remissyttranden.

Skolöverstyrelsen har anfört:

I fråga örn avlöningen åt rektor, som synes böra tillsättas av Kungl. Majit genom förordnande på högst 6 år, anser överstyrelsen i överensstämmelse med sitt år 1939 avgivna yttrande, att lönen bör motsvara den avlöning, som tillkommer rektor vid tekniskt läroverk i avlöningsgrupp I. Undervisningstiden torde böra kunna bestämmas till minst 8 timmar per vecka, dock med rätt för överstyrelsen för yrkesutbildning att under bmorganisationstiden medgiva nedsättning av undervisningsskyldigheten till 5 timmar per vecka.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört:

Överstyrelsen vill framhålla, att den lösning av frågan örn rektors avlöning, som beslutades av 1944 års riksdag, måste betraktas som ett provisorium och att rektor bör hänföras till avlöningsgrupp I för rektorer vid tekniska läroverk (lönegrad E 13).

Statskontoret har anfört:

För rektorn har förutsatts de avlöningsförmåner, som tillkomma rektor vid tekniskt läroverk i avlöningsgrupp I. I sitt utlåtande den 17 juni 1938 föreslog statskontoret en placering i avlöningsgrupp IV. Statskontoret saknar anledning frångå sin då uttalade mening.

Beträffande kanslipersonalen får statskontoret uttala, att, därest den föreslagna organisationen anses böra godtagas, bibliotekarien torde böra erhålla ett arvode av 4 500 å 5 000 kronor, ungefärligen motsvarande nu utgående ersättningar till bibliotekarien och föreståndaren för Martinska bildsamlingen (2 040 -f 750 -f- 64: 48 procent å 2 790), samt registratorn placeras i lönegrad Eo 11 och erhålla personligt lönetillägg för mistade löneförmåner. Nyinrättande av en befattning som kanslibiträde anser sig statskontoret icke kunna förorda.

Vidkommande löneställningen för vaktmästarna vid tekniska skolan får statskontoret uttala, att — därest en förbättring av ifrågavarande befattningshavares löneställning skulle befinnas påkallad — avlöningen till en av vaktmästarna synes böra beräknas motsvara lönen i lönegrad Eo 7, medan för de båda övriga, vilka — enligt vad statskontoret under hand erfarit — uteslutande liro sysselsatta med vaktmästargöromål, ersättningen icke bör sättas högre än vad som regelmässigt utgår till befattningshavare med lön enligt lönegrad Eo 5, respektive Ex 5.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Tekniska skolans rektor skulle enligt förslaget avlönas enligt lönegrad E 13, d. v. s. enligt 36 löneldassen. Lönenämnden har i utlåtande den 25 januari 1944 funnit vissa skäl tala för att med rektorstjänsten vid tekniska skolan

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

förenades en löneställning motsvarande den för de största tekniska läroverken bestämda (36 löneklassen) men har förklarat sig finna lämpligast, att man tills vidare i avvaktan på närmare erfarenhet icke ginge längre än till att bestämma en löneställning lika med den näst högsta gruppen av de tekniska läroverken (35 löneklassen). Då lönenämnden icke funnit tillräckliga skäl föreligga att frångå sin nämnda, helt nyligen uttalade uppfattning, förordar lönenämnden, att för rektorst jönsten vid tekniska skolan för närvarande bestämmes en löneställning enligt lönegrad E 12. Rektorsbefattningen förutsättes härvid skola tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Vidkommande kanslipersonalen vid skolan finner lönenämnden det tveksamt, huruvida sekreterarbefattningen hos styrelsen bör bibehållas. Vad förslaget i övrigt beträffar, får lönenämnden, med hänsyn till att rektor synes böra ha ansvaret för skolans förvaltning samt med beaktande av kassarörelsens relativt ringa omfattning, för sin del förorda, att kassa- och registratorsgöromålen sammanföras hos en befattningshavare, förslagsvis benämnd kansliskrivare och avlönad enligt lönegrad All. Denna befattningshavare torde även kunna medhinna vissa mera kvalificerade skrivgöromål. I övrigt synes anslag böra beräknas för avlönande av erforderlig skrivbiträdeshjälp.

Med hänsyn till bibliotekets relativt begränsade storlek kan lönenämnden icke för närvarande biträda förslaget, att bibliotekariearvodet skulle bestämmas att motsvara halv avlöning enligt lönegrad A 24, vilket skulle innebära ett arvode av omkring 5 900 kronor (för närvarande 3 345 kronor, inberäknat dyrtids- och kristillägg). Arvodet synes lönenämnden icke för närvarande böra sättas högre än till 4 000 kronor i ett för allt.

Med avseende å de tre vaktmästarna har lönenämnden inhämtat, att ingen av dem har att syssla med värmeanläggningen och dess skötsel samt att vanliga vaktmästargöromål åvila åtminstone två av dem. Lönenämnden förordar för sin del en löneställning för ifrågavarande befattningshavare lika med respektive A 7, A 5 och Eo 5.

C. Kostnadsberäkning.

Skolstyrelsen har sammanfattningsvis beräknat anslagsbehovet för avlöningar (normalstat) efter skolans fullständiga omorganisation på föl-

jande sätt.

Avlöning till rektor........................... 15 030

Avlöning till lärare:

huvudlärare......................... 73 500

teckningslärarinstitutets föreståndare...... 10 500

facklärare........................... 148 954

biträdande facklärare.................. 25 851 258 805

Avlöningar till tjänstemän...................... 23 715 297 550

Arvoden till lärare:

föreståndare för dagskolan.............. 1 200

föreläsare och speciallärare............. 29 070

timlärare............................ 96 799 127 069

Arvoden till tjänstemän........................ 15 600 142 669

Rörligt tillägg (15 %)............................... . 43 998

Summa avlöningar 484 217. Beträffande skolstyrelsens förslag till avlöningsstat för budgetåret 1945/46 torde få hänvisas till redogörelsen å sid. 58 ff.

41 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Beträffande personalens anställnings- och avlöningsförhållanden går, såsom den lämnade redogörelsen givit vid handen, det nu föreliggande förslaget ut på genomgripande förändringar.

Lärarpersonalen vid tekniska skolan skulle enligt förslaget bestå av huvudlärare, facklärare, biträdande facklärare, föreläsare, speciallärare och timlärare. Häremot har jag intet att erinra. I fråga om lärarnas löneställning böra emellertid vissa jämkningar av förslaget vidtagas. Härtill återkommer jag i det följande.

Skolstyrelsen har föreslagit, att huvudlärarna, facklärama och de biträdande facklärarna, liksom rektor och vissa tjänstemän samt maskinisten och vaktmästarna, skulle inplaceras under de statliga avlöningsreglementena och sålunda, bland annat, komma i åtnjutande av statlig pension. Beträffande de lärare, som äro anställda i dagskolan och de högre skolorna, torde icke vara något att erinra mot detta förslag. Det kan däremot vara tveksamt, huruvida lärarna i aftonskolan böra inplaceras i det statliga lönesystemet. Stockholms stad skall enligt det framlagda förslaget till fördelningen av kostnaderna mellan staten och staden svara för den lärarna i aftonskolan tillkommande bruttolönen. Då staden sålunda skall till statskassan inleverera, bland annat, ett belopp motsvarande de pensionsavdrag, lärarna äro skyldiga att vidkännas, kummer staden att i motsats till vad för närvarande gäller bidraga till lärarnas pensionering. Med hänsyn härtill vill jag, under erinran örn de stora svårigheter som varit förenade med att finna en lämplig form för omorganisation av denna läroanstalt, förorda, att jämväl lärarna vid aftonskolan inplaceras i det statliga lönesystemet. Detta bör även gälla rektor och vissa tjänstemän samt maskinisten och vaktmästarna ävensom teckningslärarinstitutets föreståndare.

Jag övergår nu till att behandla de olika befattningshavarnas löneställning.

Rektor. Beträffande frågan om den lönegrupp, vartill rektorsbefattningen skulle hänföras, ha meningarna varit delade. Skolstyrelsen har för sin del föreslagit, att rektor i avlöningshänseende skulle jämställas med rektor vid tekniskt läroverk och därvid hänföras till lönegrupp I, och till denna uppfattning ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning anslutit sig. Statskontoret har däremot förordat inplacering i lönegrupp IV, oaktat intet av de tekniska läroverken numera tillhör denna lönegrupp. Allmänna lönenämnden har, ehuru den ansett vissa skäl tala för att tjänsten hänföres till grupp I, dock tillstyrkt en inplacering tills vidare i grupp II. Vid övervägande av de olika förslagen har jag ansett mig böra förorda den av lönenämnden anvisade lösningen och tillstyrker sålunda, att skolans rektor erhåller avlöning som rektor vid tekniskt läroverk i lönegrupp II (=: lönegraden E 12). Beträffande rektors undervisningsskyldighet har föreslagits, att den skulle bestämmas till minst 8 veckotimmar, med rätt för överstyrelsen för yrkesutbildning att under övergångsåren medge nedsättning av antalet veckotimmar. Häremot har jag intet att erinra.

Huvudlärare. Enligt förslaget skulle vid läroanstalten anställas sju

Departe-

mentschefen.

42 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 896.

huvudlärare, vilka skulle uppehålla undervisning i vederbörande fackavdelnings huvudämne samt i övrigt samordna undervisningen inom övriga till avdelningen hörande ämnen. De skulle rekryteras bland framstående yrkesmän och anställas medelst förordnande på 10 år, med möjlighet till förlängning under ytterligare 5 år. Lönen skulle i enlighet med vad som gäller beträffande vissa professorer vid konsthögskolan utgå med ett grundbelopp av 10 500 kronor, ungefärligen motsvarande lönen i 24 lönegraden, 27 löneklassen av A-planen i civila avlöningsreglementet. Dessutom skulle de i tillämpliga delar åtnjuta de förmåner, som tillkomma en tjänsteman i nämnda lönegrad. Å grundbeloppet skulle alltså utgå rörligt tillägg och kristillägg. Full lön skulle utgå vid en tjänstgöring av 16 veckotimmar, varav 1 skulle vara föreläsningstimme. Av grundbeloppet skulle 1 500 kronor anses utgöra ersättning för hållande av en föreläsning i veckan. Å den återstående delen av grundlönen (9 000 kronor) skulle avdrag respektive tillägg ske med 6 procent för varje veckotimme, tjänstgöringen understege respektive överstege 15 veckotimmar. Allmänna lönenämnden har ansett, att grundbeloppet borde minskas med 500 kronor till 10 000 kronor. Överstyrelsen för yrkesutbildning åter har uttalat, att man, innan huvudlärartjänster inrättades på av skolstyrelsen föreslaget sätt, först borde undersöka, om ej huvudlärarnas arbetsuppgifter kunde fullgöras av därför lämpade facklärare. Dessa skulle härför åtnjuta ett särskilt arvode, vars storlek bestämdes av skolstyrelsen. Härvid skulle iakttagas, att för sagda ändamål ej finge disponeras mer än i medeltal 1 000 kronor per avdelning eller sålunda tillhopa högst 7 000 kronor för år. Förordnande borde meddelas av skolstyrelsen och avse en tid av till en början högst tre år. Statskontoret har uttalat, att förordnande för huvudlärare ej borde förlängas utöver tio år. Och vidare borde lärarna enligt statskontorets förmenande ej äga rätt åtaga sig tjänstgöring utöver 16 veckotimmar under mer än 2 eller högst 4 veckotimmar. För dessa överskjutande veckotimmar borde utgå timlärararvode.

Den i ärendet verkställda utredningen har övertygat mig örn att det är av synnerlig vikt för skolan, att de föreslagna huvudlärartjänsterna inrättas. För en läroanstalt, som har till uppgift att giva ungdom utbildning i de konsthantverkliga och konstindustriella yrkena, måste det vara av största värde att ha tillgång till högt kvalificerade yrkesmän, som i sin dagliga gärning ha kontakt med det praktiska livet. Jag förordar därför, att huvudlärartjänster inrättas i enlighet med skolstyrelsens förslag. För att ej syftet med tjänsterna skall förfelas böra lärarna ej äga rätt att åtaga sig tjänstgöring utöver 16 veckotimmar. Den dessa lärare åvilande minimitjänstgöringen bör utgöra 9 veckotimmar. Förordnande för huvudlärare bör meddelas för en tid av tio år. Kungl. Majit bör kunna medgiva förnyelse av förordnandet för en tid av högst fem år, dock allenast under förutsättning att dylik förlängning finnes vara av synnerlig vikt för skolans verksamhet. I fråga om huvudlärarnas löneställning ansluter jag mig till lönenämndens förslag, att den oreducerade lönen vid en undervisningsskyldighet av 16 veckotimmar, varav 1 obligatorisk

43 Kungl. Maj:ts •proposition nr 296.

föreläsningstimme per vecka, skall utgöra 10 000 kronor. Vad beträffar grunderna för lönens beräknande, därest tjänstgöringen icke uppgår till 16 veckotimmar, vill jag framhålla, att det för utformningen av de bestämmelser angående avdrag vid tjänstledigheter samt pensionsbestämmelser, som böra bringas i tillämpning å ifrågavarande befattningshavare, synes vara erforderligt, att minskningsfaktorn bestämmes i direkt relation till lönen vid 16 veckotimmars undervisningsskyldighet. För egen del vill jag föreslå, att minskningen bestämmes till Vig av den oreducerade lönen, som enligt vad jag nyss förordat skulle utgöra 10 000 kronor.

Rörande de krav, som böra ställas på innehavarna av ifrågavarande befattningar samt i fråga örn sättet för tjänsternas tillsättande, vill jag framhålla följande. Det är av avgörande betydelse, att befattningarna tillsättas med verkligt kvalificerade krafter. Att härutinnan uppställa några bestämda kompetenskrav är knappast görligt. Jag måste därför inskränka mig till att understryka, att höga krav böra ställas på befattningshavarna. Jag vill härvid framhålla, att en förutsättning för att de skola kunna fylla sin uppgift synes mig vara, att de äro i sina bästa år och representera konstriktningar, som intaga en ledande och inspirerande ställning i vårt konsthantverk. Till innehavare av befattningarna böra icke, såvida ej synnerliga skäl till annat föranleda, utses personer, som fyllt 50 år. Befattningarna böra tillsättas av Kungl. Majit, sedan förslag uppgjorts av särskilt tillkallade sakkunniga och sedan överstyrelsen för yrkesutbildning avgivit yttrande i ärendet. De sakkunniga, som böra vara tre till antalet, böra lämpligen utses, en av styrelsen för konstfackskolan, en av styrelsen för svenska slöjdföreningen och en av konstakademien. Finnes ingen kompetent sökande till ledig befattning bör den tills vidare uppehållas genom vikarie.

Teckning slär arinstitutets föreståndare. Teckningslärarinstitutets föreståndare skulle enligt skolstyrelsens förslag i avlöningshänseende j ämställas med huvudlärarna, dock med den skillnaden att rätt till full lön skulle inträda redan vid en tjänstgöring av lägst 10 veckotimmar. Allmänna lönenämnden har tillstyrkt en grundlön för föreståndaren av 10 000 kronor om året och därvid förutsatt, att avlöningen icke skulle undergå förändring vid varierande undervisningsskyldighet utan utgå med ett fast belopp, utgörande gottgörelse för dels bestridande av undervisning under lägst 10 veckotimmar, dels övervakning av elevernas museistudier, dels ock handledning vid elevernas undervisningsövningar. Överstyrelsen för yrkesutbildning har ej funnit anledning att jämställa denne föreståndare med professorerna vid konsthögskolan. Föreståndaren borde enligt överstyrelsens mening erhålla en lön, ungefär motsvarande den av skolstyrelsen föreslagna. Befattningen borde därför placeras i lönegraden A 24, löneklassen 27. Föreståndaren borde förordnas för en tid av fem år och förordnandet borde kunna förnyas. Teckningslärarnas riksförbund har som sin åsikt uttalat, att föreståndaren borde förordnas i likhet med läroverkens rektorer. De sakkunniga lia uttalat, att föreståndaren borde lia för-

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

värvat kompetens för befattning som teckningslärare vid högre allmänt läroverk och därutöver ha särskilda kvalifikationer för ifrågavarande uppgift. Att uppställa klart avgränsade formella krav, utöver teokningslärareexamen, vore dock vanskligt. Men man borde av innehavaren av tjänsten fordra, att han besutte den erfarenhet och vidsyn samt de pedagogiska insikter, som måste anses vara en nödvändig förutsättning för att kunna på ett tillfredsställande sätt leda verksamheten vid institutet. Jag ansluter mig till de av de sakkunniga sålunda framlagda synpunkerna och vill särskilt understryka, att jag anser det vara av stor vikt att till ifrågavarande befattning förvärva en person med höga konstnärliga och pedagogiska kvalifikationer. Med hänsyn till den ställning, som föreståndaren för teckningslärarinstitutet kommer att intaga, föreslår jag, att befattningen inplaceras under E-planen i civila avlöningsreglementet. Den torde därvid böra placeras i lönegraden E 1. Förordnande torde böra meddelas för viss tid, högst sex år. Då de administrativa uppgifter, som komma att åvila föreståndaren, komma att vara jämförelsevis begränsade, bör dennes undervisningsskyldighet i gengäld vara relativt omfattande. Jag förordar därför, att den bestämmes till 12—14 veckotimmar.

Konstindustriella dagskolans föreståndare. Skolstyrelsen har funnit det önskvärt, att det nuvarande arvodet å 1 200 kronor till föreståndaren för den konstindustriella dagskolan bibehålies, medan skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning ansett ett arvode på 360 kronor för en tillsynslärare tillräckligt. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning förslag i denna del och anser mig förty endast kunna förorda ett arvode av 360 kronor till en tillsynslärare. Tillsynslärarbefattningen bör i allmänhet innehavas av kvinnlig lärare, då rektor är man, och av manlig lärare, därest rektor är kvinna.

Facklärare. Enligt skolstyrelsens förslag skulle facklärartjänster inrättas till ett antal av 26. Dessa lärare skulle erhålla adjunktslön och sålunda placeras i lönegraden A 23. Full lön skulle utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring. Minimitjänstgöringen skulle utgöra 9 veckotimmar. Å lönen skulle tilläggas eller avdragas 4 procent för varje timme, tjänstgöringen komme att överstiga eller understiga 24 veckotimmar. Formella kompetensfordringar skulle på grund av de speciella förhållandena ej uppställas för tjänsterna. Enligt förslaget skulle av de 26 facklärarna 7 undervisa vid högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet, 7 vid dagskolan och 12 vid aftonskolan, av vilka sistnämnda 4 skulle meddela undervisning jämväl vid dagskolan. Statskontoret har ansett, att lärarna på det högre stadiet borde placeras i lönegraden A 22 och de övriga erhålla lägre löneställning. Statskontoret har därvid särskilt understrukit, att ämbetsverket ej kunde acceptera en placering i 23 lönegraden, örn ej i huvudsak samma kompetens som för adjunktsbefattning fordrades. Allmänna lönenämnden, som förordat placering av tjänsterna i lönegraden A 22, har därvid ifrågasatt, om icke antalet facklärartjänster kunde något minskas och ersättas med biträdande facklärartjänster. Enligt lönenämndens förmenande borde vidare minimitjänstgöringen faststäl-

45 Kungl. Majlis proposition nr 296.

las till 12 veckotimmar. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning ha hemställt, att facklärartjänstema tills vidare måtte inrättas som extra ordinarie och därvid placeras i lönegraden Eo23. Stockholms stadsfullmäktige ha förutsatt, att tjänsterna uppfördes på extra ordinarie stat. Jag anser mig icke kunna förorda, att ifrågavarande lärarbefattningar placeras högre än i 22 lönegraden. Härvid bör en differentiering företagas, så att vissa tjänster placeras på ordinarie stat och vissa på extra ordinarie. Därvid böra samtliga lärartjänster i aftonskolan i enlighet medi stadens förslag inrättas såsom extra ordinarie. Vidare bör tillses, att vid tekniska skolan åtminstone tills vidare icke finnes mer än en ordinarie lärartjänst i varje undervisningsämne. Och slutligen böra facklärartjänster i ämnen av mindre centralt intresse placeras såsom extra ordinarie. Med inrättande av den för högre konstindustriella skolan upptagna facklärartjänsten i verkstadsarbete för möbelritare anser jag böra tills vidare anstå. Undervisningen i detta ämne torde nämligen, om sådan överhuvud blir aktuell under nästa budgetår, kunna bestridas av timlärare. I enlighet med vad jag sålunda anfört förordar jag inrättande av 25 facklärartjänster. Den av mig förordade lönegradsplaceringen och undervisningens beräknade omfattning vid tjänsterna framgå av följande sammanställning.

Aftonskolan Eo 22

Siffrorna Inom parentes angiva de timmar, som vederbörande därutöver undervisar i dagskolan

Dagskolan

A 22

Eo 22

Högre skolan

A 22

Eo 22

Linearritning

Frihandsteckning . .

Fackstudier8j > visst fack min. . . 8)

Konstsöm- | nåd . . . 8|

Fackteck- I ning . . . 8|

Vävning . lil

Faekteckning ... 8]

v.t.

24 IG

19 Målning . . . Modellering

v.t.

13 Figurteckning . . .

Målning . .

Fackteckning VII .

v.t.

20 Dräktstudier

Skrift och heraldik . .

v.t.

12 Konstsömnad eller vävning (Huvudläraren inom textilfacket skall handha ettdera ämnet, varför facklärarens ämnesområde bestämmes därav.)

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag förordar alltså inrättande av 8 facklärartjänster i lönegraden A 22 och 17 facklärartjänster i lönegraden Eo 22. Var och en av tjänsterna bör omfatta det eller de ämnen, som för tjänsten angivits i nyssnämnda sammanställning. Hinder synes dock icke böra möta mot att tjänstinnehavaren, därest han därtill äger kompetens, påtager sig undervisning jämväl i fackämne, som icke är förenat med tjänsten. Beträffande lönens beräkning ansluter jag mig till skolstyrelsens förslag, att full lön skall utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring. Undervisningsskyldigheten torde böra utgöra lägst 9 veckotimmar och högst 24 veckotimmar. Minskning av det för vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet bör i huvudsaklig överensstämmelse med skolstyrelsens förslag ske med 1/24 för varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten understiger 24 veckotimmar. Meddelar tjänstinnehavaren undervisning i fackämne, som icke är förenat med tjänsten, torde undervisningen, i den mån den faller inom sistnämnda veckotimtal, i lönehänseende böra likställas med undervisning, som fullgöres i ämne, som ingår i tjänsten. Därest läraren bestrider mer än 24 veckotimmars undervisning vid läroanstalten, bör ersättning för överskjutande veckotimtal utgå enligt för timlärare gällande grunder och det överskjutande veckotimtalet icke tillgodoräknas honom i pensionshänseende. Formella kompetensvillkor för tjänsterna torde icke böra uppställas.

Biträdande facklärare. Enligt förslaget skulle 7 sådana tjänster inrättas, placerade i lönegraden A 20. Även för dessa lärare skulle full lön utgå vid 24 timmars tjänstgöring och minimitjänstgöringen utgöra 9 veckotimmar. Tillägg och avdrag å lönen skulle ske i enlighet med de för facklärarna angivna grunderna. Ifrågavarande lärare skulle bestrida undervisning under 82 veckotimmar, därav 16 veckotimmar i aftonskolan och 66 veckotimmar i dagskolan. Allmänna lönenämnden har hävdat, att de biträdande facklärartjänsterna borde vara arvodestjänster eller möjligen i något fall inrättas som extra ordinarie. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning ha även beträffande dessa tjänster föreslagit, att de tills vidare skulle inrättas som extra ordinarie och därvid placeras i lönegraden Eo20. Efter övervägande av vad sålunda förekommit vill jag förorda, att dessa tjänster uppföras på extra ordinarie stat och därvid i likhet med de extra ordinarie teckningslärartjänsterna vid läroverken placeras i lönegraden Eo 18. Överstyrelsen för yrkesutbildning torde böra äga bestämma, vilket eller vilka fackämnen en var av tjänsterna skall omfatta. Vad jag nyss i fråga örn facklärartjänsterna anfört rörande grunderna för lönens beräknande och undervisningsskyldighetens omfattning m. m. torde böra gälla jämväl beträffande de biträdande facklärartjänsterna.

Föreläsare. Enligt förslaget skulle arvode till föreläsare utgå med 30 kronor för timme beträffande föreläsningar av återkommande karaktär, till antalet 425, och med 40 kronor för timme beträffande föreläsningar av tillfällig karaktär, 108 stycken. Antalet föreläsningstimmar har sålunda beräknats till

47 Kungl. Marits proposition nr 296.

533 för år, därav 194 gemensamma för afton- och dagskolorna samt de övriga avsedda för de högre skolorna. Mot vad sålunda föreslagits har jag intet annat att erinra än att arvodet för föreläsningar av tillfällig karaktär ej torde böra sättas högre än till 35 kronor för timme. Då det emellertid undantagsvis torde kunna förekomma, att kompetent föreläsare ej finnes tillgänglig inom Stockholm eller i dess omedelbara närhet, förordar jag, att skolstyrelsen skall äga för sådant fall medgiva en något högre ersättning. För ändamålet beräknar jag ett belopp av 200 kronor.

Speciallärare skulle enligt skolstyrelsens förslag åtnjuta arvode med 20 kronor för timme. Antalet timmar för speciallärare har beräknats till 600, därav 72 i aftonskolan. Mot det föreslagna timarvodet har jag ej funnit anledning till erinran.

Timlärare. Till timlärare i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken utgår ersättning med högst 349 kronor per veckotimme. Med utgångspunkt härifrån och med beaktande av att läsåret vid ifrågavarande skola endast omfattar 36 veckor har skolstyrelsen föreslagit en ersättning av högst 326 kronor per veckotimme för timlärare vid skolan. Mot detta förslag har jag icke annat att erinra än att ersättningen till timlärare i vanliga skolämnen torde böra utgöra högst 273 kronor per veckotimme till lärare, som äger behörighet att vinna anställning som extra ordinarie adjunkt eller genomgå provår, och högst 240 kronor till annan lärare.

Kansliskrivare. Vid skolan finnes för närvarande anställd en kanslist och rektors sekreterare med ett arvode av 4 200 kronor jämte tillägg samt en kassaförvaltare med ett arvode av 1 080 kronor jämte tillägg. Skolstyrelsen har föreslagit, att befattningen som kanslist och rektors sekreterare skall utbytas mot en registratorsbefattning i lönegraden A 14. För att ej den nuvarande befattningshavarens löneförmåner skulle minskas, har skolstyrelsen föreslagit, att denne skulle placeras i 17 löneklassen. Därvid synes skolstyrelsen, enligt vad jag under hand inhämtat, ha tagit hänsyn till att befattningshavaren på grund av överenskommelse med rektor och skolstyrelsens sekreterare utför vissa dem åliggande arbetsuppgifter och härför uppbär ersättning av dem med tillhopa 800 kronor för år. Vidare skulle enligt styrelsens förslag befattningen som kassaförvaltare bibehållas och innehavaren åtnjuta ett arvode av 1 800 kronor i ett för allt. Statskontoret har föreslagit, att registratorsbefattningen skulle placeras i lönegraden Eo 11 och den nuvarande befattningshavaren tillerkännas personligt lönetillägg för mistade löneförmåner. Allmänna lönenämnden har ansett, att registrators- och kassagöromålen borde sammanföras hos en befattningshavare, förslagsvis benämnd kansliskrivare och avlönad enligt lönegraden A 11. Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett mig böra ansluta mig till lönenämndens förslag och förordar således, att i stället för befattningarna som kanslist och rektors sekreterare samt kassaförvaltare inrättas en befattning som kansliskrivare i lönegraden All. Därest innehavaren av befattningen som kanslist och rektors sekreterare övergår till tjänsten

48 Kungl. Majrts proposition nr 296.

som kansliskrivare, bör han emellertid placeras i 15 löneklassen, varigenom han erhåller ungefär samma lön som för närvarande. Till den nyss nämnda uppgörelsen mellan honom samt rektor och styrelsens sekreterare anser jag mig ej kunna taga någon hänsyn vid bestämmande av löneställningen. Den hittillsvarande kassaförvaltarens viktigaste arbetsuppgift synes vara att tjänstgöra som ekonomisk rådgivare vid placering av skolans stipendiefonder, vilka för närvarande ha ett nominellt aktie- och obligationsvärde av cirka 820 000 kronor. Genom indragning av denna befattning har styrelsen ej längre tillgång till en ekonomisk sakkunskap, som får anses nödvändig med hänsyn till de stora stipendiefonderna. Förvaltningen av dessa synes emellertid kunna uppdragas åt statskontoret. Enligt vad jag inhämtat lära i de olika donationsbreven ej finnas några villkor, som hindra en dylik anordning. Närmare föreskrifter i ämnet torde få meddelas av Kungl. Majit.

Kanslibiträde. Skolstyrelsens förslag örn inrättande av en kanslibiträdesbefattning i lönegraden A 7 kan jag endast så tillvida biträda, att jag förordar inrättande av en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Eo 4.

Maskinist, tillika reparatör. Jag biträder förslaget örn inrättande av en befattning av förevarande slag, placerad i lönegraden A 8.

Vaktmästare. I fråga om vaktmästarnas löneställning förordar jag, att en av dem placeras i lönegraden A 7, en i A 5 och en i Eo 5.

Bibliotekarie och biblioteksbiträden. För närvarande utgå arvoden till en bibliotekarie och en föreståndare för Martinska bildsamlingen med respektive 3 355 och 1 230 kronor per år inklusive dyrtids- och kristillägg. Skolstyrelsen har föreslagit, att en tjänst som bibliotekarie skulle inrättas som halvtidstjänst och vara förenad med ett arvode av 5 900 kronor för år, beräknat efter lönegraden A 24 jämte tillägg. Statskontoret har föreslagit, att arvodet skulle utgå med 4 500 å 5 000 kronor för år. Allmänna lönenämnden har med hänsyn till bibliotekets relativt begränsade storlek ansett, att arvodet icke för närvarande borde sättas högre än till 4 000 kronor för år. Då det förutsättes, att bibliotekarien även skall handhava vården av Martinska bildsamlingen, ansluter jag mig till statskontorets förslag och förordar, att en halvtidstjänst som bibliotekarie inrättas med ett arvode av 5 000 kronor för år. Styrelsen har hemställt om anvisande av 2 000 kronor för år för anställande av biblioteksbiträden under pågående läsår. Medelsanvisningen härför torde tills vidare kunna begränsas till 1 000 kronor för år.

Styrelsens sekreterare. Allmänna lönenämnden har ansett det tveksamt, huruvida befattningen som sekreterare borde bibehållas. Då det torde böra ankomma på rektor att fungera som styrelsens sekreterare, anser jag mig icke kunna biträda skolstyrelsens förslag i denna del.

Portvakt, maskinistbiträde, skoUäkare. Enligt förslaget skulle inrättas en deltidstjänst som maskinistbiträde (arvode 2 600 kronor). Portvakten skulle erhålla ett arvode av 800 kronor och skolläkaren ett arvode av 1 000 kronor. Jag tillstyrker vad sålunda föreslagits.

49 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag förordar alltså, att vid läroanstalten skola vara inrättade tjänster i enlighet nied denna tablå:

*) Lön enligt särskilda bestämmelser, närmast motsvarande lön enligt lönegraden A 23 : 26.

Härtill komma föreläsare, speciallärare och timlärare.

För tillfälliga biträden har skolstyrelsen beräknat ett belopp av 500 kronor för år. Häremot har jag intet att erinra. Med hänsyn till att jag icke ansett mig böra förorda styrelsens förslag örn bibehållande av befattningen som kassaförvaltare, torde ett belopp av 1 000 kronor böra stå till förfogande för tillfälliga biträden under budgetåret 1945/46. Enligt vad jag nyss förordat bör vidare till ersättning åt biblioteksbiträden beräknas ett belopp av 1 000 kronor för år.

Till de jämkningar, som — bortsett från vad som framgår av det anförda — torde för budgetåret 1945/46 böra vidtagas i den av skolstyrelsen framlagda normalstaten återkommer jag i det följande vid behandlingen av anslagsäskandena för nämnda budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 19^5. 1 sami. Nr 296.

50 Kungl. Majlis proposition nr £96.

III. Omkostnader m. m.

a. Engångskostnader.

Skolstyrelsen har till vissa utgifter av engångsnatur äskat medel enligt följande sammanställning.

Verkstadsutrustning för möbelverkstad och slöjdlokaler .... kronor 20 000

Utrustning för avdelningen reklam och bokhantverk........ » 3 000

Uppsättning av filmtrycks ateljé......................... » 1 500

Nyanskaffning av möbler...................... » 10 000

Summa kronor 34 500.

Mot skolstyrelsens framställning i denna del har erinran icke gjorts.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört:

Överstyrelsen tillåter sig framhålla, att vad skolstyrelsen här äskat endast får anses vara det oundgängligen nödvändiga för igångsättandet av verksamheten efter de nya riktlinjerna och att frågan om skolans utrustning med undervisningsmateriel m. m. sålunda icke är slutligt löst genom detta anslag. Vidare vill överstyrelsen framhålla vikten av att detta anslag står till skolans disposition på den för inköp av materielen lämpligaste tidpunkten. Det bör därför betecknas som reservationsanslag.

b. Årliga kostnader (normalstat).

Med ledning av utgifterna för de senaste åren samt med hänsyn till ökningar, som kunna anses erforderliga på grund av skolans omorganisation, har skolstyrelsen beräknat de årliga kostnaderna för annat än avlöningar vid fullt genomförd omorganisation sålunda, varvid i högra kolumnen angivas nuvarande utgiftssummor:

Omkostnader: Efter omorga-

Expenser: nationell.

Bränsle, lyse, vatten........... 30 555

Övriga expenser (renhållning, expedition, trycksaker, telefon m. m., vakthållning och handräckning . 27 000 57 555

Budgetåret

1943/44.

27 464

23 640 51 104

Undervisningsmateriel, böcker, inventarier m. m.:

Efter omorganisationen.

Möbler och övriga inventarier (ordi-

narie anslag)................. 5 000

Bibliotek..................... 3 500

Övrig undervisningsmateriel...... 8 000

Materiel för nya verkstäder...... 6 000

Hantverksarbete och material (inredningsarbeten samt reparation av möbler och inventarier)........ 6 000 28 500

Budgetåret

1943/44,

2 816 2 794 5 785

4 334 15729

Kungl. Majlis proposition nr 296.

51 Stipendier:

Stipendier och belöningar........ 2 500 2 502

Summa kronor 88 555 69 335.

Mot kostnadsberäkningarna har ingen erinran framställts från remissmyndigheternas sida.

Beträffande styrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår torde få hänvisas till redogörelsen å sid. 58 ff.

c. Inkomster.

Skolstyrelsen har beräknat dessa på följande sätt.

Elevavgifter ........................................ 32 000

Sjöstedtska fonden................................... 2 880

Diverse inkomster ................................ .. . 1 000 35 880.

Mot de av skolstyrelsen begärda engångsanslagen, 20 000 kronor till verkstadsutrustning för möbel verkstad och slöjdlokaler, 3 000 kronor till utrustning för avdelningen reklam och bokhantverk, 1 500 kronor till uppsättning av filmtrycksateljé samt 10 000 kronor för nyanskaffning av möbler, sammanlagt 34 500 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran. Till frågan om fördelningen av kostnaderna för nämnda ändamål mellan staten och Stockholms stad återkommer jag i det följande.

Ej heller mot skolstyrelsens beräkning av de årliga utgifterna av omkostnadsnatur har jag något att erinra. Till frågan örn de jämkningar, som påkallas under övergångsåret 1945/46, återkommer jag senare.

IV. Fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms stad.

A. Principfrågan.

De sakkunnigas och skolstyrelsens utredning och förslag.

I den av de sakkunniga och skolstyrelsen gemensamt avlåtna skrivelsen av den 16 december 1944 angående fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms stad anföres bland annat följande.

Tekniska skolan, som leder sin upprinnelse från år 1844, åtnjöt redan tidigt bidrag från Stockholms stad, i form av årligt hyresbidrag, vilket bidrag vid den nuvarande skolbyggnadens tillkomst 1867—1868 ersattes med ett engångsbidrag på 160 000 kronor. Då skolan sedermera år 1890 utvidgades med maskinyrkesskolan, beviljade staten och staden hälften var av härför erforderliga medel. I åtskilliga fall, då skolan därefter erhållit ökade anslag, ha dessa ökningar delats lika mellan staten och staden, under det staten i en del fall ensam beviljat de ökade anslagen. Dyrtids- och kristillägg ha delats lika

Departe-

mentschefen.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 3£6.

mellan staten och staden. Några enhetliga grunder, efter vilka stadens bidrag beviljats, ha icke förelegat.

Innan frågan om kostnadernas fördelning här upptages till behandling, torde huvudmannaskapet för skolan böra klarläggas. Tillgängliga handlingar giva nämligen icke klart besked om vem, som är att anse som huvudman för densamma. Verksamheten har allt ifrån dess begynnelse bedrivits med bidrag av såväl staten som Stockholms stad. Från år 1868 har skolan varit inrymd i en staten tillhörig byggnad, vid vars tillkomst Stockholms stad lämnat viss ekonomisk medverkan. Stadens bidrag i övrigt har varierat. Under ett tjugutal år har det inskränkt sig till den hyresavgäld, som motsvarat räntan på nyssnämnda kontantinsats. Från och med år 1890, då maskinyrkesskolan inrättades, har staden därutöver bidragit med årliga tillskott efter vissa grunder. Under de senaste åren har stadens kontanta bidrag utgjort omkring 30 procent av kostnaderna för skolans drift, örn hänsyn ej tages till kostnaderna för lokalernas iordningställande. Det i riksstaten upptagna anslaget till skolan har visserligen betecknats som »bidrag» till tekniska skolan i Stockholm, men i den allmänna meningen har skolan nog betraktats som en statlig institution. Stöd för denna uppfattning har givits bland annat av att skolans personal, visserligen efter särskild prövning i varje enskilt fall, beviljats pension av statsmedel utan att bidrag härtill lämnats av Stockholms stad. Vidare har undervisningen principiellt stått öppen för rikets samtliga inbyggare, oavsett bostads- eller mantalsskrivningsort.

Någon anledning att ifrågasätta några genomgripande förändringar i sist berörda förhållanden synes icke föreligga. Det torde då få anses lämpligt, att tekniska skolan även formellt göres till en statlig institution, till vilken Stockholms stad lämnar bidrag. I det förslag till skolans framtida organisation, som skolstyrelsen denna dag avlåtit till Kungl. Majit, har man även utgått från att skolans lärare och övrig personal skola åtnjuta avlöning enligt det statliga lönesystemet.

Styrelsen har förutsatt, att den konstindustriella aftonskolan skall ingå såsom en integrerande del i tekniska skolan. Skäl kunde visserligen anföras för att aftonskolan, som enligt vad i det följande närmare utvecklas får anses hava huvudsakligen kommunalt intresse, bedrives såsom en kommunal lärlings- och yrkesskola i stadens regi med bidrag av statsmedel. Detta skulle emellertid medföra, att särskilda lokaler måste anskaffas för aftonskolan och att särskilda lärare anställdes för undervisningen därstädes. Undervisningen i aftonskolan har emellertid förutsatts till avsevärda delar bli av samma slag och i vissa fall kunna leda till samma mål som undervisningen i dagskolan. Om de båda skolorna ingå som delar i en och samma enhet, kunna lärartjänsterna i stor utsträckning vara gemensamma, vilket dessutom blir fallet med samtliga föreläsningsämnen. Gjorda överslagskalkyler ha bestyrkt — något som för övrigt torde vara tämligen självklart — att skolans drift väsentligt förbilligas vid sist angivna förutsättningar, då såväl lärare som övriga tjänstemän och lokaler kunna utnyttjas på effektivaste sätt. Såväl pedagogiska som organisatoriska och ekonomiska skäl tala alltså för att även den konstindustriella aftonskolan liksom hittills ingår i tekniska skolan.

Med utgångspunkt från det av tekniska skolans styrelse år 1943 uppgjorda förslaget till skolans organisation, vilket i väsentliga delar bygger på 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag i ämnet, böra de olika utbildningsstadierna i tekniska skolan närmast kunna jämföras med följande skoltyper nämligen: den konstindustriella aftonskolan med lärlings- och yrkesskola, den konstindustri-

53 Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 296.

ella dagskolan med högre allmänt läroverk samt den högre konstindustriella skolan med seminarium eller högskola. För såväl lärlings- och yrkesskolor som högre allmänna läroverk svarar vederbörande kommun för undervisningslokaler och viss utrustning, varjämte för lärlings- och yrkesskolor kommunen svarar för samtliga övriga kostnader, med avdrag av det statsbidrag, som efter särskilda normer utgår till lärarlöner m. m. och undervisningsmateriel. För seminarier och fackhögskolor gäldas kostnaderna i princip av statsverket.

Starka skäl tala för att här antydd värdering av utbildningsmålen vid tekniska skolan lägges till grund för fördelningen av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad. Den konstindustriella aftonskolan tillgodoser av flera skäl — något som även kommit till uttryck i tidigare överväganden rörande tekniska skolans organisation — huvudsakligen kommunens intressen. Kommunen bör därför icke påräkna statsbidrag i större omfattning än som eljest utgår till jämförliga yrkesundervisningsanstalter. Elevkåren i aftonskolan rekryteras för övrigt till övervägande del av i Stockholm mantalsskrivna ungdomar. I den konstindustriella dagskolan är det kommunala intresset mindre framträdande, vilket bland annat tager sig uttryck i att här en väsentligt större del av elevkåren utgöres av utom Stockholm mantalsskrivna personer. Då Stockholms stad emellertid får anses ha ett stort intresse av att den utbildning, som meddelas i dagskolan, står stockholmsungdomen till buds och då sådan utbildning endast med betydande ekonomiska uppoffringar från stadens sida — organisatoriska svårigheter ej att förglömma — kan ordnas på annat sätt, synes det rimligt, att staden ikläder sig kostnaderna för denna skola efter minst samma grunder, som gälla för högre allmänt läroverk. Vad åter beträffar den högre konstindustriella skolan synes deni — i likhet med högskolorna — vara att betrakta helt som ett riksintresse, och kommunen bör alltså vara befriad från direkt ekonomiskt ansvar för densamma.

Läggas dessa synpunkter till grund för fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för tekniska skolan, kunna följande riktlinjer för denna fördelning uppställas:

1. Konstindustriella aftonskolan:

Stockholms stad svarar för samtliga kostnader dock med statsbidrag till lärarlöner och undervisningsmateriel efter de grunder, som gälla för kommunala lärlings- och yrkesskolor.

2. Konstindustriella dagskolan:

Stockholms stad svarar för lokalkostnader, för möbler och inredning samt bränsle, lyse, vatten och renhållning.

Staten svarar för övriga kostnader.

3. Högre konstindustriella skolan samt teckning slärarinstitutet:

Staten svarar för samtliga kostnader.

De från konstindustriella aftonskolan inflytande elevavgifterna böra tillfalla Stockholms stad och övriga elevavgifter staten för att efter Kungl. Maj:ts medgivande användas för något skolans ändamål.

Till skolans drift bidrager för närvarande avkastningen av en »för flickors undervisning» till skolan donerad fond, Sjöstedtska fonden. Denna fonds avkastning, vilken för närvarande belöper sig till 2 880 kronor per år, har tidigare

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

använts till lärarlöner i »kvinnliga skolan». Denna skola har sedermera ombildats till konstindustriella dagskolan. Avkastningen av fonden torde även i fortsättningen böra hänföras till denna skola.

För fastställande av det belopp, med vilket Stockholms stad enligt nyss angivna riktlinjer bör bidraga till konstfackskolan, måste sålunda fastslås:

1. Den lokalkostnad för dag- och aftonskolorna, som enligt det föregående bör åvila Stockholms stad.

2. Huru stor del av kostnaderna för skolan, som belöper å aftonskolan. Härvid böra även angivas de principer, efter vilka staten skulle bidraga till lärarlöner och undervisningsmateriel enligt för kommunala lärlings- och yrkesskolor gällande regler.

3. Den andel i kostnaderna för möbler och inredning samt bränsle, lyse, vatten och renhållning, som kan anses belöpa å dagskolan.

Vad beträffar den första frågan har verkställts en ingående utredning, enligt vilken staden för närvarande bör erlägga hyra med ett kontant belopp av 33 444 kronor. Angående de principer, som tillämpats vid uträkningen av detta belopp, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Framhållas må endast, att det förutsatts, att i händelse skolans lokaler framdeles komma att förläggas till ny byggnad, omräkning av beloppet skall ske i enlighet med de i utredningen angivna riktlinjerna.

Till ledning vid uträkning av beloppet under 2. har anförts bland annat.

Beträffande löner till lärare vilja de sakkunniga och styrelsen framhålla, att å aftonskolan belöpa 4 824 timmar för facklärare, 576 timmar för biträdande facklärare, 87 timmar för föreläsare, 72 timmar för speciallärare och 4 040 timmar för timlärare.

Vidkommande löner till rektor och övriga tjänstemän böra de fördelas på samtliga skolor. Aftonskolan torde därvid skäligen böra bidraga med Va-

Av övriga kostnader bör aftonskolan även påföras %. Detta gäller dock icke lyse. Då aftonskolan till större delen har sina lektioner förlagda till tiden efter klockan 18 och övriga skolor till tiden mellan klockan 8 och 16, torde det få anses riktigt att påföra aftonskolan halva kostnaden för lyse under månaderna oktober—april. För månaderna september och maj torde däremot aftonskolan böra svara för hela kostnaden.

Vidkommande de principer, efter vilka staten bör bidraga till lärarnas vid aftonskolan löner, har befunnits, att aftonskolan är bidragsberättigad för 2 340 undervisningstimmar efter 2 kronor 35 öre per timme, för 7 172 undervisningstimmar efter 2 kronor 55 öre per timme och för 97 föreläsningstimmar efter 10 kronor per timme. Vidare skall staten bidraga med hälften av kostnaderna för övrig undervisningsmateriel. Häri ingår även inköp till biblioteket.

De sakkunniga och skolstyrelsen ha beträffande dagskolan framhållit, att dagskolan av posterna bränsle, vatten och renhållning skall påföras % samt av posten lyse ]/i>, sedan den för aftonskolan beräknade andelen fråndraga.

Kungl. Marits 'proposition nr 296. 55

Slutligen ha de sakkunniga och styrelsen anfört följande rörande kostnadernas fördelning.

De med skolans omorganisation förenade engångskostnaderna ha beräknats till 34 500 kronor. Häri ingå även 10 000 kronor för nyanskaffning av möbler. Då för såväl dag- som aftonskolan förutsatts, att staden bekostar möbelutrustning och nämnda nyanskaffning har ansetts nödvändig på grund av den planerade utvidgningen av dessa skolor, bör hela denna post, 10 000 kronor, påföras staden. Av den erforderliga stadigvarande undervisningsmaterielen för möbelverkstaden beräknas vidare en mindre del, 1 500 kronor, för aftonskolan. Då vid lärlings- och yrkesskolor för detta ändamål utgår statsbidrag med 50 procent, bör halva kostnaden eller 750 kronor påföras staden. Av ifrågavarande engångsbelopp å 34 500 kronor skulle staden sålunda komma att svara för ett belopp av (10 000 -j- 750 ==) 10 750 kronor.

De sakkunniga och styrelsen ha vidare framhållit följande.

Det förutsättes, att för skolans drift upprättat statförslag årligen delgives Stockholms stadsfullmäktige för godkännande samtidigt som detsamma ingives till Kungl. Majit.

Avräkning mellan staten och Stockholms stad kan förslagsvis ske på följande sätt. Staden inbetalar kvartalsvis till tekniska skolan en fjärdedel slv i statförslaget angivet belopp, och reglering sker omedelbart efter budgetårets utgång. Till aftonskolan influtna terminsavgifter gottgöras staden halvårsvis. Hyresersättningen inbetalas av staden på tid, som av Kungl. Majit bestämmes, till statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond.

De sakkunniga och skolstyrelsen föreslå, att tekniska skolan vid en omorganisation betraktas som en statlig institution samt att avtal träffas mellan staten och Stockholms stad örn fördelning av kostnaderna för skolans uppehållande enligt de grunder, som förut angivits.

Remissyttranden.

Statskontmet har icke funnit anledning till annan erinran mot de föreslagna grunderna till fördelning av kostnaderna för skolan än att Stockholms stad för dagskolan bör utgiva ersättning jämväl för bostad åt rektor och vaktmästare liksom fallet är vid de allmänna läroverken.

Överstyrelsen för yrkesutbildning — som förklarat sig icke vilja taga ställning till den jämförelse, som i motiveringen till förslaget gjorts med olika läroanstalter i fråga om utbildningsmålen vid skolan — har med hänsyn till att konstindustriella dagskolan och i än högre grad den högre konstindustriella skolan i verkligheten äro centralanstalter för hela riket ansett sig böra tillstyrka de föreslagna grunderna för fördelning av ifrågavarande kostnader.

Byggnadsstyrelsen har yttrat sig angående den lokalkostnad, som Stockholms stad bör svara för. Byggnadsstyrelsen, som ej haft något att erinra mot de i förenämnda utredning angivna principerna, har emellertid konstaterat, att vid beloppets uträknande hiinsyn ej tagits till vässa av statsverket bekostade förbättringsarbeten å skolbyggnaderna. Byggnadsstyrelsen har därför funnit, att stadens hyresbidrag bör något höjas. Enligt byggnadsstyrelsens beräknin-

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

gar skulle staden därför varje år utgiva ett kontant hyresbidrag av 37 716 kronor eller i runt tal 38 000 kronor i stället för det i utredningen angivna beloppet 33 444 kronor.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha i huvudsak godkänt de föreslagna grunderna för fördelning av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad. Stadsfullmäktige anföra.

Beträffande dagskolan synes staden endast böra bidraga enligt gällande grunder för kommuns deltagande i kostnaderna för högre allmänt läroverk. Kostnaderna för lyse, bränsle, vatten och renhållning böra förty icke påföras staden. Då genom eventuella ändringar i skolväsendets organisation eller i gällande grunder för statsbidrag eller eljest sådana ändrade förhållanden kunna inträda, som göra en förnyad omprövning av kostnadsfördelningen mellan staten och Stockholms stad beträffande tekniska skolan önskvärd, synes det vidare lämpligt, att en blivande överenskommelse i denna fråga får giltighet för en exempelvis till 5 år begränsad tid. Slutligen förutsätta stadsfullmäktige, att de föreslagna bidragsreglerna icke komma till tillämpning förrän skolan i huvudsak fått sin definitiva utformning.

B. Tillämpningen av principerna för fördelningen av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad.

De sakkunniga och skolstyrelsen ha föreslagit, att de av skolstyrelsen enligt det föregående beräknade kostnaderna för skolans verksamhet skola fördelas på följande sätt.

kronor 432 815 139 957 572 772

Kristillägg......... 36 513 10 418 46 931

Summa kronor 469 328 150 375 619 703

Engångsanslag för möbler och stadigvarande undervisningsmateriel......... 23 750 10 750 34 500

Av de av skolan uppburna elevavgifterna samt övriga inkomster redovisas till staten:

Elevavgifter ............... 18 000

Sjöstedtska fonden.......... 2 880

Diverse inkomster........... 1000 21880 — 21880

samt till Stockholms stad:

Elevavgifter för aftonskolan ................ 14 000 14 000

Till statsverket skall Stockholms stad dessutom inbetala i hyresersättning 33 444 kronor per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296. °*

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i förevarande hänseende anfört följande.

Förslaget till fördelning av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad innebär, att staden skall tillgodoräknas bland annat statsbidrag till lärarlöner för aftonskolan enligt för lärlings- och yrkesskolor gällande grunder. Överstyrelsen finner det lämpligt, att dessa grunder tillämpas på så sätt, att undervisningen i aftonskolans första klass i statsbidragshänseende likställes med lärlingsskola samt andra och tredje klasserna med yrkesskola.

Överstyrelsen vill vidare i detta sammanhang framhålla, att vid beräkning av anslagsbehovet Stockholms stad bör beträffande löner åt ordinarie och extra ordinarie tjänstemän påföras bruttolönerna, medan dessa löner för statsverkets vidkommande böra minskas med de pensionsavdrag, som tjänstemännen ha att vidkännas.

Skolstyrelsens och de sakkunnigas förslag till fördelning av kostnaderna för konstfackskolan mellan staten och Stockholms stad innebär i huvudsak följande. Kostnaderna för aftonskolan, vilken kunde jämföras med lärlings- och yrkesskola, borde bäras av staden, som dock borde äga tillgodoräkna sig ett belopp, motsvarande det statsbidrag, som enligt de för kommunala lärlings- och yrkesskolor gällande statsbidragsgrundema skulle utgå till bestridande av kostnaderna för avlönande av lärare och för undervisningsmateriel. Beträffande dagskolan, som närmast vöre att jämställa med ett högre allmänt läroverk, borde staden svara för kostnaderna för lokaler, möbler och inredning samt bränsle, lyse, vatten och renhållning. Övriga kostnader för dagskolan borde bäras av staten, som jämväl borde svara för samtliga kostnader för högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet, vilka vore av intresse för hela riket.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har närmare angivit de riktlinjer, enligt vilka staten borde bidraga till avlöning av lärare i aftonskolan. Enligt dessa riktlinjer skulle staten beträffande aftonskolans första klass bidraga enligt de för lärlingsskola gällande grunderna samt för aftonskolans andra och tredje klasser enligt de för yrkesskola gällande bidragsgrunderna. Statskontoret har ansett, att staden för dagskolan borde utgiva ersättning jämväl för bostad åt rektor och vaktmästare, liksom fallet vore vid de allmänna läroverken. Byggnadsstyrelsen, som efter det att uppgifter i ärendet tillställts de sakkunniga, varit i tillfälle att verkställa noggrannare beräkningar av statsverkets kostnader för skolbyggnaden, har beräknat den hyresersättning, staden borde utgiva för dag- och aftonskolorna, till 38 000 kronor i stället för det av de sakkunniga angivna beloppet 33 444 kronor. Stockholms stadsfullmäktige ha ej framställt annan erinran mot förslaget, än att staden ej vore villig att för dagskolan bidraga enligt andra grunder än för de allmänna läroverken. Staden borde därför ej för denna skola svara för kostnaderna för bränsle, lyse, vatten och renhållning.

Departe-

mentschefen.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag tillstyrker de föreslagna grunderna för fördelningen av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad med de av byggnadsstyrelsen och staden föreslagna jämkningarna. Ifrågavarande grunder torde lämpligen böra sammanfattas och preciseras i det avtal rörande fördelningen av kostnaderna för skolans verksamhet, som torde böra ingås mellan staten och staden.

V. Anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har, efter framställning av skolstyrelsen, framlagt förslag till utgiftsstat för nästa budgetår. Överstyrelsens och skolstyrelsens anslagsberäkningar framgå av efterföljande sammanställning. Beräkningarna ha uppgjorts med utgångspunkt från att omorganisationen kommer att genomföras successivt under budgetåret 1945/46. Utöver posterna i normalstaten har överstyrelsen även upptagit en post å 1 000 kronor till sjukvård m. m. Av denna post har Stockholms stad påförts 250 kronor. Skolstyrelsen har beräknat medelsbehovet för undervisningsmateriel m. m. till 24 500 kronor, d. v. s. 4 000 kronor lägre än enligt normalstaten. I förstnämnda summa ingår ett belopp av 5 000 kronor till »möbler och övriga inventarier». Överstyrelsen har i och för sig icke något att erinra mot detta belopp men anser, att beloppet för nästa budgetår bör kunna begränsas till 4 000 kronor.

Styrelsens Överstyrelsens

Avlöningar: förslag förslag

Ordinarie tjänstemän:

Rektor............................. 15 030 15 030

Föreståndare för teckningslärarinstitutet. . . 10 500 10 515

Lärare............................. 167 500 —

Kanslitjänstemän..................... 23 715_23 715

Summa ordinarie tjänstemän 216 745 49 260

Icke-ordinarie tjänstemän:

Löner till lärare..................... — 149 485

Arvoden till lärare................... 123 150 116 000

Arvoden till kanslitjänstemän........... 15 600_15 600

Summa icke-ordinarie tjänstemän 138 750 281 085

Rörligt tillägg......... 31 875 29 177

Summa avlöningar 387 370 359 522

Omkostnader:

Sjukvård m. m....................... 1 000 1 000

Bränsle, lyse, vatten.................. 30 550 30 550

Undervisningsmateriel m. m............. 24 500 23 500

Övriga expenser...................... 27 000 27 000

Stipendier (belöningar)................. 2 500_2 500

Summa omkostnader 85 550 84 550

59 Kungl. Majits proposition nr 296.

Engångsanslag till möbler, undervisningsmateriel m. m................................ 34 500 34 500

Av ovanstående utgifter skulle enligt förslaget till kostnadsfördelning åbelöpa Stockholms stad

Summa avlöningar 91 400 87 065

Omkostnader:

Sjukvård........................... — 250

Bränsle, lyse, vatten.................. 21 475 21 475

Undervisningsmateriel m. m............. 5 585 5 250

Övriga expenser...................... 15 000 15 000

Stipendier (belöningar) .................250_250

Summa omkostnader 42 310 42 225

Enqånqsanslaq till möbler, undervisningsmateriel

m. m................................ 10 750 10 750.

Överstyrelsen har framhållit, att timlärararvodet för allmänna skolämnen beräknats till 273 kronor per veckotimme och i övrigt enligt skolstyrelsens förslag till 326 kronor per veckotimme. För anslagsberäkningen har preliminärt omkring 20 procent av antalet lära i-timmar upptagits med det lägre beloppet.

Skolstyrelsen, som beräknat skolans inkomster för nästa budgetår på sätt angivits i normalstaten, har anhållit att få disponera de elevavgifter, som kunde inflyta utöver de i statförslaget upptagna, till skolans bästa. Överstyrelsen har icke haft något att erinra häremot men har förutsatt, att Stockholms stad skulle lämna medgivande till sådan disposition i fråga om elevavgifter från aftonskolan.

Skolstyrelsen har rörande anslagsberäkningen anfört följande.

Det är icke tekniskt genomförbart att låta den nya organisationen helt träda i funktion redan vid början av budgetåret 1945/46, utan måste densamma genomföras successivt i fråga örn vissa grenar av skolans verksamhet.

Omorganisationen beräknas dock vara helt genomförd senast från och med ingången av budgetåret 1946/47.

För ett snabbt genomförande av omorganisationen är det särskilt angeläget, att de elever, som hösten 1945 påbörja sina studier i konstindustriella dag- och aftonskolan, snarast möjligt komma i åtnjutande av den förbättrade undervisning, som omorganisationen är avsedd att giva. På grund av de förändrade undervisningsplanerna komma vidare nuvarande elever i den konstindustriella dagskolan att uppflyttas till en nyinrättad högre klass i denna skola, i stället för att enligt nu bestående förhållanden ha uppflyttats till högre konstindustriella skolans första klass. I viss mån blir förhållandet analogt för aftonskolan. Det är därför angeläget, att för de nämnda skolorna redan från läsårets början den 1 september 1945 de föreslagna lärartjänsterna besättas. Detta synes även kunna ske utan större svårigheter, även om i vissa fall tjänster måste uppehållas på förordnande, tills de hinna bliva besatta med ordinarie innehavare.

Vad den högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet beträffar föreligga inga pedagogiska hinder att redan från år 1945 genomföra den

Departe-

mentschefen.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

förutsatta förbättringen och utökningen av undervisningen, men det torde vara uteslutet att redan vid läsårets början kunna besätta alla de föreslagna nya tjänsterna med lämpliga lärarkrafter. I första hand bör dock ordnas dels med föreläsare i fackämnen, dels med utökning av nu bestående huvudämnen. Platsen som föreståndare för teckningslärarinstitutet bör kunna besättas redan från läsårets början.

På. grund av den tidsutdräkt, som måste beräknas för anskaffande av utrustning för slöjdverkstad, torde varken undervisning i slöjd eller i verkstadsarbete för möbelavdelningen kunna bedrivas från början av budgetåret.

På grund av vad här ovan anförts beräknas för afton- och dagskolorna, att samtliga lärartjänster kunna besättas från och med den 1 september 1945 samt för de övriga skolorna, att tjänsterna i viss utsträckning besättas successivt under året. Intill dess att tjänst blivit tillsatt enligt den nya ordningen förutsattes, att undervisningen får uppehållas med nuvarande lärare. Huru stor minskning i medelsbehovet, som till följd härav kan uppkomma, är svårt att beräkna, så mycket mer som det icke är uteslutet, att omorganisationen vid gynnsamma förhållanden i övrigt kan genomföras i snabbare takt än nu skisserats.

Med hänsyn härtill och till att under övergångsåret en förskjutning från avlöning till arvode kan bli nödvändig förutsättes, att de föreslagna reducerade beloppen, avseende löner och arvoden till lärare, skola kunna efter Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd överskridas inom ramen för den föreslagna normalstaten.

Överstyrelsen har tillstyrkt, att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal upptages såsom förslagsvis betecknad, men har ansett att den icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat kunna avlöningsoch omkostnadsstaterna efter omorganisationens fullständiga genomförande beräknas få följande utseende.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 156 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... » 239 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... » 38 600

Summa kronor 446 500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter....................kronor 18 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ... * 2 880

3. Diverse inkomster............... 1 000

4. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis ........................... » 89 620 kronor lil 500

Nettoutgift kronor 335 000.

61 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................kronor 1 000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500

b. Övriga expenser................ » 27 000 » 57 500

3. Undervisningsmateriel m. m.................... » 28 500

4. Stipendier (belöningar)........................ 8_2 500

Summa kronor 89 500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500

Nettoutgift kronor 62 000.

Beträffande vissa av avlöningsstatens poster må följande framhållas.

Från posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, torde böra bestridas dels arvode till bibliotekarie med 5 000 kronor, dels arvode till skolläkare med 1 000 kronor, dels arvode till portvakt med 800 kronor, dels ersättning till tillsynslärare för dagskolan med 360 kronor, dels ock ersättning till teckningslärare vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes, samt till handledare enligt av mig i det föregående förordade grunder. Medelsbehovet för sistnämnda ändamål har jag uppskattat till 4 800 kronor.

Under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har jag beräknat dels 101 900 kronor till avlöningar åt extra ordinarie tjänstemän, dels 126 400 kronor till ersättning åt föreläsare, speciallärare och timlärare, dels 3 600 kronor till ersättning åt biblioteksbiträden och maskinistbiträde, dels 500 kronor till avlönande av tillfälliga biträden, dels ock 7 500 kronor till vikariatsersättningar.

Uppbördsposten diverse inkomster, som torde komma att variera från ett år till ett annat, avser främst intäkter i samband med upplåtelse av vissa lokaler för olika, skolans verksamhet närstående ändamål.

I fråga om posten bidrag från Stockholms stad vill jag framhålla, att detta bidrag, som beräknats i överensstämmelse med de av mig i det föregående förordade grunderna för kostnadsfördelningen, icke kan till sitt belopp slutligt fastställas förrän efter budgetårets utgång ävensom att i avlöningsstaten upptagna belopp icke inkludera kristillägg eller andra tillägg av provisorisk karaktär.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Vid beräkningen av den i omkostnadsstaten upptagna posten bidrag från Stockholms stad har jag utgått från att den hyresersättning av 38 000 kronor per år, vilken staden enligt vad jag i det föregående anfört skulle erlägga för skollokaler, skall av staden inlevereras till byggnadsstyrelsen.

Såsom skolans styrelse framhållit torde den nya organisationen i vissa avseenden icke kunna genomföras redan från och med nästa budgetår. Sålunda torde huvudlärarhefattningarna icke redan från början kunna besättas med ordinarie innehavare. Vid anslagsberäkningen finner jag mig böra utgå från att detta kan ske först från och med budgetåret 1946/47. Under nästa budgetår torde befattningarna i fråga böra uppehållas med vikarier. Kostnaderna för vakansvikariernas avlönande torde böra bestridas från anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal. Denna anslagspost torde med hänsyn härtill böra övergångsvis upptagas med förslagsvis betecknat belopp, vilket icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Jag förutsätter, att Kungl. Majit skall äga meddela erforderliga bestämmelser örn de jämkningar i organisationen, som kunna bli nödvändiga under en övergångstid. Vid skolan anställd Överlärare, som icke erhåller någon av de ordinarie eller extra ordinarie lärartjänsterna men dock kommer att kvarstå såsom lärare vid skolan, torde alltjämt under sjukdom böra äga uppbära viss del av den honom eljest tillkommande ersättningen.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet till avlöningar och omkostnader på sätt framgår av efterföljande avlönings- och omkostnadsstat.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . . kronor 67 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis...................... » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 252 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... » 22 800

Summa kronor 355 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter....................kronor 18 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ... » 2 880

3. Diverse inkomster............... » 1 000

4. Bidrag från Stockholms stad, förslags-

v^s............................ » 85 120 kronor 107 000

Nettoutgift kronor 248 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Omkostnadsstat.

63 Utgijter:

1. Sjukvård, m. m., förslagsvis....................kronor 1 000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500

b. Övriga expenser............... > 27 000 » 57 500

3. Undervisningsmateriel m. m..................... » 23 500

4. Stipendier (belöningar)........................ » 2 500

Summa kronor 84 500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500

Nettoutgift kronor 57 000.

Skolstyrelsens förslag att styrelsen skall äga disponera elevavgifterna, i den mån de överstiga i avlöningsstaten upptaget belopp, finner jag mig icke kunna biträda.

Till verkstadsutrustning, möbler och stadigvarande undervisningsmateriel erfordras ett engångsanslag av 34 500 kronor, av vilket belopp dock på Stockholms stad falla 10 750 kronor, varför statens utgift blir 23 750 kronor eller avrundat 23 800 kronor. För nästa budgetår torde böra anvisas ett reservationsanslag till utrustning med sistnämnda belopp.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta att tekniska skolan i Stockholm skall under benämningen konstfackskolan omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat;

2. godkänna av mig förordade grunder för fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms stad;

3. godkänna följande personalförteckning för konstfackskolan, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1945/46:

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 rektor................................E12

1 föreståndare för teckningslärarinstitutet......E 1

7 huvudlärare, lön enligt särskilda bestämmelser. —

8 facklärare.............................A 22

1 kansliskrivare..........................All

1 maskinist, tillika reparatör................ A 8

1 förste vaktmästare......................A 7

1 vaktmästare...........................A 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e.

17 facklärare............................Eo 22;

4. godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan, att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 67 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 252 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . . »_22 800

Summa kronor 355 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter........kronor 18 000

2. Avkastning ur Sjöstedt-

ska fonden......... » 2 880

3. Diverse inkomster.... » 1000

4. Bidrag från Stockholms

stad, förslagsvis ..... » 85 120 kronor 107 000

Nettoutgift kronor 248 000;

5. till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av. . . kronor 248 000;

65 Kungl. Marits proposition nr 296.

6. till Konstfackskolan: Omkostnader för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 57 000;

7. till Konstfackskolan: Utrustning för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av kronor 23 800.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

Bihang till riksdagens protokoll 19h5. 1 sami. Nr 390.