med förslag till lag angå¬ ende fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1946 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land här¬ rörande egendom m. m.
Kungl. Majlis proposition nr 276.
1 Nr 276.
Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1946 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom m. m.; given Stockholms slott den 17 maj 1946.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) örn återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) örn kontroll å viss utländsk egendom m. m.; samt
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) örn administration av vissa bolag m. m.
GUSTAF.
Herman Zetterberg.
mimny lill riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 276.
Kungl. Majlis proposition nr 276.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, vilken lag gäller till och med den 30 juni 1946, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1947.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen deli 29 juni 1945 (nr 522) örn kontroll å viss utländsk egendom m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk egendom m. m.,1 vilken lag gäller till och med den 30 juni 1946, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1947.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) örn administration av vissa bolag m. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration av vissa bolag m. m., vilken lag gäller till och med den 30 juni 1946, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1947.
1 Senaste lydelse, se SFS 1945: 887.
Kungl. Majds proposition nr 276.
3 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 maj 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Mossberg.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga örn fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 örn återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, lagen samma dag örn kontroll å viss utländsk egendom m. m. samt lagen den 14 december 1945 örn administration av vissa bolag m. m.
Föredraganden anför följande.
Ifrågavarande tre lagar ha tillkommit i anledning av vissa svårigheter, som efter axelmakternas nederlag uppstått eller kunde väntas uppstå beträffande två huvudgrupper av tillgångar i Sverige, nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hittord egendom — oberoende av vem som nu innehar densamma — och dels egendom som av de allierade makterna betraktats såsom tillhörig fientliga rättssubjekt. Lagarna ha samtliga erhållit giltighet till och med den 30 juni 1946. För handhavandet av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses med lagstiftningen, ha inrättats en ny administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, samt en särskild statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.
Enligt lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, i fortsättningen kallad restitutionslagen, äger Konungen förordna, att lagens bestämmelser skola gälla med avseende å egendom från stat, vars område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan örn sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och skall, då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas lill restitutionsnämnden. Nämnden kan förordna örn kvarstad å egendomen och skall, då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta örn egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egendom återställas, äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv att av allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 276.
med hänsyn till vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse för sina kostnader i samband med restitutionsärendet.
Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj:t förordnat att bestämmelserna i restitutionslagen skola gälla med avseende å egendom, härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit ockuperade av Tyskland. Lagen har hittills tillämpats endast i ringa omfattning. Till restitutionsnämnden ha inkommit 3 ansökningar örn återställande av sådan egendom som med lagen avses. Av dessa ansökningar ha 2 bifallits. Den återstående ansökningen har ännu icke slutbehandlats. Ersättningsanspråk från innehavare av egendom som återställts lia framförts endast i ett fall och då av restitutionsnämnden lämnats utan bifall. I det ärende som ej slutbehandlats föreligger emellertid jämväl ersättningsanspråk.
Enligt lagen den 29 juni 1945 (nr 522) örn kontroll å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen benämnd kontrollagen, vilken ändrats genom lag den 14 december samma år (nr 887), äger Konungen förordna örn skingringsförbud å här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande av kriget föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll över utländsk egendom inom riket. Undantag från sådant skingringsförbud kan emellertid medgivas av Konungen eller flyktkapitalbyrån. Under vissa förutsättningar äger restitutionsnämnden på framställning av flyktkapitalbyrån förordna örn kvarstad på egendomen. Egendom under kvarstad må med tillstånd av Konungen eller flyktkapitalbyrån försäljas, örn det befinnes erforderligt för att egendomen skall komma till en ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning. Konungen eller flyktkapitalbyrån äger föreskriva den uppgiftsskyldighet som erfordras för lagens tillämpning. För förvaltningen av egendom under kvarstad må flyktkapitalbyrån tillsätta särskild syssloman. Denne äger med de inskränkningar som i lag eller författning stadgas utöva de befogenheter beträffande egendomen som eljest tillkomma ägare eller annan rättsinnehavare varom är fråga.
Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 526) förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. m. samt genom kungörelse den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. m. Hos restitutionsnämnden har kvarstad begärts i sammanlagt 42 fall. Härav ha 29 fall avsett kvarstad å tyskägda aktier i svenska bolag och återstoden, 13 fall, annan tysk egendom. Av ansökningarna ha 24, respektive 10 bifallits; övriga ansökningar, 5 respektive 3, lia ännu icke slutbehandlats. Flyktkapitalbyrån har med stöd av lagen i ett stort antal fall föreskrivit uppgiftsskyldighet beträffande egendom, som antagits vara tysk, och i några fall jämväl beträffande egendom, som misstänkts tillhöra landsförrädiska norska element och som kunde tänkas bliva föremål för skingringsförbud.
Lagen den 14 december 1945 (nr 885) örn administration av vissa bolag m. m., i fortsättningen kallad administrationslagen, avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar eller andra juridiska personer,
Kungl. Maj.ts proposition nr 276.
över vilka föreligger ett utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud. Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt utsedd administratör, vilken har ej mindre att i förhållande till tredje man handla å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndigheter företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter som eljest tillkomma bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firmatecknare, likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast egendom eller rörelse eller frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd av Konungen eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som eljest ägt besluta örn åtgärden å den juridiska personens vägnar. Också enligt administrationslagen äger Konungen eller flyktkapitalbyrån föreskriva den uppgiftsskyldighet som erfordras för lagens tillämpning.
Administration har av flyktkapitalbyrån påkallats i 25 fall, samtliga avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Av de inkomna ansökningarna ha 14 bifallits; de återstående 11 ha ännu icke slutligt prövats.
Beträffande åtskilliga svenska bolag, över vilka ett bestämmande tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts erforderligt att begära administration. Nödig kontroll och ledning har då åvägabragts i annan ordning. I ett flertal fall har sålunda, som av det förut sagda framgår, de tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet förenade befogenheterna med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt utsedd syssloman. Vidare ha i betydande utsträckning skriftliga avtal träffats mellan flyktkapitalbyrån och vederbörande bolagsledning varigenom denna frivilligt underkastat sig en ingående kontroll från byråns sida och förbundit sig att icke utan samtycke av byrån eller dess ombud företaga vissa betydelsefullare förvaltningsåtgärder. Dylika s. k. ombudsavtal föreligga för närvarande beträffande ett 50-tal företag.
Den lämnade redogörelsen för restitutionslagens samt kontroll- och administrationslagarnas tillämpning torde ha givit vid handen att behov föreligger av att giva samtliga tre lagar fortsatt giltighet.
Vad angår restitutionslagen yttrade min företrädare i ämbetet vid anmälan av förslaget till lagen, att det icke vore möjligt att med ledning av dittills förebragt material bedöma i hur stor utsträckning rövad egendom från ockupationsländer förts till Sverige. Den omständigheten att lagens tillämpning hittills påkallats endast i några få fall ger visserligen anledning förmoda att sådan egendom ej i större omfattning är att finna i Sverige. Det ringa antalet ansökningar kan emellertid även tänkas bero därpå att förhållandena i de förut ockuperade länderna hittills gjort det svårt för vederbörande rättsinnehavare ali företaga efterforskningar efter sin egendom. I varje fall framstår det som önskvärt och rimligt ali beträffande egendom, som orättmätigt frånhiints innehavare i ockuperat land, ännu någon tiel hålla öppen en möjlighet till återställande i snabbare ordning än eljest och utan hinder av vanliga regler örn skydd flir godtrosförvärv.
Departements-
chefen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 276.
Kontroll- och administrationslagarna ha, såsom av min redogörelse framgått, haft sin egentliga betydelse med avseende å tysk egendom i Sverige och sådana svenska bolag, över vilka genom aktieinnehav eller på annat sätt förelegat ett bestämmande tyskt inflytande. Rörande sådan egendom har av flyktkapitalbyrån företagits ett omfattande registrerings- och kontrollarbete, vilket i viktigare fall föranlett kvarstads- eller administrationsåtgärder eller andra särskilda anordningar för egendomens övervakande. Då det emellertid här rör sig om betvdande egendomskomplex — sammanlagda värdet av den tyska egendomen i Sverige har, bortsett från clearingmedel, uppskattats till omkring 300 miljoner kronor — har arbetet i fråga ännu icke kunnat slutföras. Den överlåtelse på nya händer som — enligt vad jag framhöll vid anmälan av förslaget till administrationslag -—- i många fall torde erbjuda den lämpligaste lösningen av frågan om egendomens disposition har hittills blott i enstaka fall kommit till stånd. Härvidlag vill jag erinra att inom handelsdepartementet tidigare under året påbörjats en utredning för att ur allmänt ekonomiska synpunkter undersöka i vad mån och på vilket sätt verksamheten vid en del företag, i vilka finnas tyska intressen, skall fortsätta efter en avveckling av nämnda intressen. Denna utredning kan icke antagas bliva avslutad förrän tidigast under hösten. I detta sammanhang må vidare framhållas att frågan om den slutliga dispositionen av den tyska egendomen — vare sig den föreligger i det skick den befanns vid skingringsförbudets tillkomst eller efter försäljning övergått till att bestå av penningtillgodohavanden —• icke är berörd i kontroll- eller administrationslagen, överläggningar, avseende bland annat detta spörsmål, torde komma att äga rum mellan svenska representanter och företrädare för de allierade makterna.
Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter torde giltighetstiden för ifrågavarande tre lagar böra utsträckas till och med den 30 juni 1947.
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) örn kontroll å viss utländsk egendom m. m.; samt
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) örn administration av vissa bolag m. m.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1 måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Majit Konungen.
Ur protokollet:
Thore Wisén.
1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
7 Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 16 maj 1946.
Närvarande:
regeringsrådet Kellberg, justitieråden Guldberg,
Ekberg,
Santesson.
Enligt lagrådet den 16 maj 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet den 3 maj 1946, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) örn kontroll å viss utländsk egendom m. m.; samt
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) örn administration av vissa bolag m. m.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet H. K. H. Holmgren.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet: Bertil Crona.
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 276.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårcnden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 .maj 1946.
Närvarande:
Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,
Nilsson, Ericsson, Mossberg.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 16 maj 1946 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 3 i samma månad remitterade förslagen till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) örn kontroll å viss utländsk egendom m. m.; samt
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) örn administration av vissa bolag m. m.
Föredraganden hemställer, att förslagen, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Stig Hillding.
Slockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.