med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1950 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.

Kungi. Maj.ts proposition nr 35.

1 Nr 35.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1950 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.; given Stockholms slott den 24 januari 1947.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 35.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara in. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 1 november 1940 med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.,1 vilken enligt lag den 3 maj 1946 (nr 176) gäller till och med den 30 juni 1947, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1948.

1 Ändrad lydelse, se SFS 1944: 358.

Kungl. Maj:ts proposition nr 35.

3 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för handelsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 194C med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m samt anför därvid följande.

Lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m. innehåller föreskrifter om förlängning av vissa frister och om andra lättnader till förmån för patenthavare och patentsökande. Dessa lättnader avse bl. a. förlängning av prioritetstid, återupptagande av patentansökning, återupprättande av patent, utsträckning av tid för erläggande av årsavgift samt begränsning av utövningstvånget. För tilllämpning av lagens föreskrifter erfordras förordnande av Kungl. Maj:t. Sådant förordnande må meddelas vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. Förordnande om bestämmelsernas tillämpning i förhållande till främmande stat eller medborgare i sådan stat må meddelas endast under förutsättning av ömsesidighet eller om likvärdiga förmåner beredas svenska medborgare i samma stat. Lagen, som ursprungligen gällde till och med den 30 juni 1941, har erhållit fortsatt giltighet senast genom lag den 3 maj 1946 (nr 176), enligt vilken 1940 års lag gäller till och med den 30 juni 1947. Genom lag den 22 juni 1944 (nr 358) har vidtagits viss ändring i 1940 års lag.

Förordnande om tillämpning av vissa av lagens bestämmelser har meddelats, i fråga om svenska medborgare genom kungörelser den 20 december 1940 (nr 1011), den 23 maj 1941 (nr 270), den 5 juni 1942 (nr 317), den 17 juni 1943 (nr 351), den 22 juni 1944 (nr 360), den 15 juni 1945 (nr 299) och den 29 juni 1946 (nr 380), i förhållande till Schweiz genom kungörelser den 20 december 1940 (nr 1012), den 23 maj 1941 (nr 271), den 5 juni 1942 (nr 318), den 17 juni 1943 (nr 352), den 22 juni 1944 (nr 361), den 15 juni 1945 (nr 300) och den 29 juni 1946 (nr 381), i förhållande till Norge genom kungörelser den 9 maj 1941 (nr 238), den 28 juni 1941 (nr 576), den 30 december 1941 (nr 976), den 30 juni 1942 (nr 530), den 31 december 1942 (nr 969),

4 Kungi. Maj:ts proposition nr 35.

Departements-

chefen.

den 30 juni 1943 jnr 460), den 31 december 1943 (nr 922), den 22 juni 1944 (nr 371). den 22 december 1944 (nr 795), den 29 juni 1945 (nr 435), den 21 december 1945 (nr 846), den 29 juni 1946 (nr 387) och den 29 november 1946 (nr 723), i förhållande till Finland genom kungörelser den 23 maj 1941 (nr 272), den 5 juni 1942 (nr 319), den 21 maj 1943 (nr 251), den 22 juni 1944

i nr 369), den 15 juni 1945 (nr 303) och den 29 juni 1946 (nr 384), i förhål-

lande till Storbritannien och Norra Irland genom kungörelser den 19 juli 1941 (nr 662), den 5 juni 1942 (nr 320), den 17 juni 1943 (nr 353), den 22 juni 1944 mr 362), den 15 juni 1945 (nr 301) och den 29 juni 1946 (nr 382), i förhållande till Danmark genom kungörelser den 30 augusti 1941 (nr 717), den 5 juni 1942 (nr 322), den 17 juni 1943 (nr 355), den 22 juni 1944 (nr 364),

den 15 juni 1945 (nr 302) och den 29 juni 1946 (nr 383), i förhållande till

Nederländerna genom kungörelser den 10 april 1942 (nr 165), den 17 juni 1943 (nr 357), den 22 juni 1944 (nr 366), den 27 september 1945 (nr 644) och den 29 juni 1946 (nr 386), i förhållande till Belgien genom kungörelser den 5 september 1942 (nr 752), den 17 juni 1943 (nr 358), den 22 juni 1944 (nr 367) och den 14 september 1946 (nr 599), i förhållande till Luxemburg genom kungörelser den 5 september 1942 (nr 753), den 17 juni 1943 (nr 359), den 22 juni 1944 (nr 368) och den 29 juni 1946 (nr 388), i förhållande till Ungern genom kungörelser den 31 december 1943 (nr 942), den 22 juni 1944 (nr 370) och den 14 september 1946 (nr 598) samt i förhållande till Canada genom kungörelser den 14 september 1944 (nr 601), den 15 juni 1945 (nr 304) och den 29 juni 1946 (nr 385).

Vissa av lagens bestämmelser ha tidigare varit tillämpliga i förhållande till Tyska riket jämte Böhmen-Mähren samt Frankrike. De i förhållande till dessa stater utfärdade kungörelserna gällde, i fråga om den förra till och med den 30 juni 1945 och beträffande den senare till och med den 30 juni 1946.

De nu gällande kungörelserna medgiva icke tillämpning av alla de förmåner vilka enligt lagen kunna beredas, och även i fråga om de förmåner beträffande vilka förordnande meddelats gälla vissa begränsningar. Kungörelserna avse sålunda endast följande tre slag av förmåner, nämligen återupptagande av patentansökning, som avförts, förklarats förfallen eller avslagits, återupprättande av patent, som förfallit på grund av att årsavgift ej erlagts, samt förlängning av prioritetstid. Vidare är en huvudregel i kungörelserna, att den försummade fristen ej får överskridas med mer än sex månader resp. sex månader från utfärdande av kungörelse i förhållande till vederbörande land. Ytterligare gäller enligt kungörelserna, att förmånen i fråga är beroende av att patentmyndigheten i det särskilda fallet finner, att sökanden kan anses ha haft av krigsförhållandena betingade särskilda svårigheter att iakttaga den vanliga fristen. Slutligen må nämnas, att enligt kungörelserna skall patenttiden vid förlängning av prioritetstiden räknas från utgången av den ordinära ettåriga prioritetstiden, d. v. s. patenttiden blir ej längre än om denna hade iakttagits.

1940 års lag med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m. avser att möjliggöra för patentsökande och patenthavare att

Kungl. Maj.ts proposition nr 35.

trols av krigsförhållanden vållade svårigheter söka och bibehålla eller återuppliva patentskydd. Lagen, som ursprungligen gällde till och med den 30 juni 1941, har gång efter annan förlängts, senast till och med den 30 juni 1947. Då förslag till förlängning senast framlades framhöll jag, att även om krigshandlingarnas upphörande medfört en återgång till mer normala förhållanden på vissa områden, den internationella samfärdseln dock icke återupptagits i full utsträckning samt att jämväl i övrigt åtskilliga av kriget föranledda svårigheter för patentsökande och patenthavare att utomlands tillvarataga sina intressen kvarstode. Då dylika svårigheter allt fortfarande göra sig gällande, synes en ytterligare förlängning av lagstiftningen påkallad. Att ett behov härav föreligger bestyrkes av det förhållandet att ansökningar om förmån enligt lagen alltjämt inkomma i jämförelsevis betydande omfattning.

För närvarande gälla i ett flertal länder mer generella bestämmelser om fristförlängning än de som meddelats i de av Kungl. Maj:t med stöd av 1940 års lag utfärdade kungörelserna i förhållande till utlandet. Vissa utländska bestämmelser verka till förmån även för svenska intressenter, ehuru för de utländska intressenterna endast de mera begränsade svenska förmånerna stå till buds. Det kan därför finnas skäl att överväga att i förhållande till vissa stater medgiva mer vidsträckta förmåner än hittills. Någon ändring i lagen synes emellertid fördenskull icke påkallad för närvarande. Den utsträckning av förmånerna, som kan visa sig erforderlig för att uppnå ömsesidighet med främmande stat eller eljest vai-a betingad av omständigheterna, torde nämligen i regel kunna vidtagas inom den nuvarande lagens ram. Härtill kommer, att fråga väckts att få till stånd en internationell överenskommelse om lättnader i frister på det industriella rättsskyddets område på samma sätt som skedde efter det förra världskriget. En konferens härom är avsedd att äga rum i Schweiz detta år. Innan det blivit klart, huruvida en sådan överenskommelse träffas och vilket innehåll den får, synes det knappast lämpligt att överväga några ändringar i den gällande lagstiftningen.

Med hänsyn till det anförda får jag hemställa, att 1940 års lag i oförändrat skick förlänas fortsatt giltighet, förslagsvis till och med den 30 juni 1948.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Karl Gustaf Grönhagen.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

6 Kungl. Maj ds proposition nr 35.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj ds lagråd den 24 januari 1947.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 21 januari 1947 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 17 januari 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S. Edling.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet: Åke Mossler.

Kungl. Maj:ts proposition nr 35-

7 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för handelsdepartementet anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet den 17 januari 1947 remitterade förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen den 1 november 1940 (nr 924) med särskilda bestämmelser angående patent vid krig eller krigsfara m. m.

Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Lars Nordvall.