med förslag till lag an¬ gående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyl¬ dighet i förhållande till utlandet m. m.

Kungi. Maj.ts proposition nr 66.

1 Nr 66.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m.; given Stockholms slott den 14 februari 1947.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m.

GUSTAF.

Gunnar MyrdaL

Förslag

till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande

till utlandet m. m.

Härigenom förordnas, alt lagen den 16 februari 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m.\ vilken enligt lag den 3 maj 1946 (nr 168) gäller till och med den 30 juni 1947, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1948,

1 Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1945:859, av 2 §, se SFS 1945:66, samt av 3 6 se SFS

1(197. 10(1 °

l

Bihatuj till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 66.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för justitie- och finansdepartementen fråga om fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m. samt anför härvid följande.

Sedan 1934 års riksdag (skr. nr 15) bifallit av Kungl. Maj:t i proposition den 12 januari 1934 (nr 56) framlagt förslag till lag om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m., att gälla tills vidare till och med den 30 juni 1935, utfärdade Kungl. Maj:t den 16 februari 1934 lag i ämnet (nr 19), i det följande benämnd clearinglagen. Lagens giltighet har därefter årligen förlängts, senast genom lag den 3 maj 1946 (nr 168) för tiden till och med den 30 juni 1947.

1 clearinglagen ha vidtagits vissa ändringar, beträffande 1 § genom lagar den 15 juni 1935 (nr 326), den 19 april 1940 (nr 234) och den 14 december 1945 (nr 859), beträffande 2 § genom lag den 23 mars 1945 (nr 66) samt i fråga om 3 § genom nyssnämnda lag den 15 juni 1935 och lag den 7 maj 1937 (nr 199).

Clearinglagen har i sin nu gällande avfattning följande lydelse.

1 §•

Har i främmande stat rätten att förfoga över betalningsmedel inskränkts, äge Konungen, i den mån så prövas nödigt för vinnande av betalningsutjämning (clearing), efter hörande av fullmäktige i riksbanken förordna, att den, som är betalningsskyldig för vara, härrörande från den främmande staten, eller eljest är pliktig att utgiva betalning för fordran, som tillkommer någon i den staten eller som från sådan fordringsägare övergått a annan, skall fullgöra betalningsskyldigheten „

a) om clearingavtal slutits med den främmande staten, genom att pa villkor, som stadgas i avtalet, inbetala beloppet i riksbanken eller i annan av Konungen angiven bank eller ock i särskild för ändamalet iniättad kassa,

samt . . ,

b) i annat fall genom beloppets insättande i bank eller kassa, varom under a) förmäles, å räkning, varöver förfogande icke må ske i vidare man än Konungen bestämmer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 66.

3 I förordnande, som nu sagts, äge Konungen föreskriva, i vilket myntslag l>etalningen skall fullgöras.

I fall, som under b) avses, äge Konungen, i stället för att förordna om betalningsskyldighetens fullgörande i där stadgad ordning, föreskriva alt betalning må erläggas allenast med användande av visst eller vissa slag av betalningsmedel eller fordringar.

Har förordnande, som avses i första stycket, meddelats, äge Konungen, där det finnes erforderligt för vinnande av det med förordnandet avsedda ändamålet, tillika förordna, att myndighet, som Konungen bestämmer, må, om skälig anledning ej föreligger för -underlåtenhet att fullgöra betalningsskyldighet, varom i nämnda stycke sägs, vid vite förelägga den betalningsskyldige att verkställa betalningen inom viss tid. Har anstånd med betalning medgivits, vare det ej hinder för förelägggande som nu sagts. Vid prövning av yrkande om utdömande av vite må jämväl fråga, huruvida vite bort föreläggas, komma under bedömande. Utdömt vite skall tillfalla kronan. Ej må vite förvandlas till frihetsstraff.

2 §.

I fall då förordnande meddelas om insättning av medel å räkning, som i 1 § under b) avses, äge Konungen, där omständigheterna därtill föranleda, tillika förordna, att den, som har fordran hos någon i den främmande staten men på grund av där vidtagna inskränkningar i rätten att förfoga över betalningsmedel ej kan erhålla betalning, skall äga utbekomma betalning av insatta medel mot det att han för clearing av fordringar, för vilkas gäldande insättningar skett, avstår så mycket av sin egen fordran, som svarar mot uppburet belopp.

Lag samma vare i fråga om medel, som finnas insatta i bank eller kassa enligt vad i 1 § under a) sägs, därest förhållanden inträffat, som medföra att för medlens användande clearingavtalet icke kan tillämpas.

3 §.

Där för lillsvn å efterlevnad av förordnande varom ovan sagts så finnes behövligt, äge Konungen stadga skyldighet att förete handelsböcker jämte därtill hörande handlingar. Konungen äge jämväl i övrigt meddela erforderliga föreskrifter för verkställande av förordnandet så ock till förhindrande av åtgärder, som äro ägnade att uppenbart motverka vinnandet av med förordnandet avsett ändamål.

Förordnanden jämlikt clearinglagen ha av Kungl. Maj:t meddelats i förhållande till följande länder, beträffande vilka betalningsöverenskommelser avslutats: Turkiet (kungörelse den 22 juni 1934, nr 348; ändr. 1936 nr 488 och 1940 nr 166; upphävd 1943 nr 662); Tyska riket (kungörelse den 28 augusti 1934, nr 464; ändr. 1934 nr 510 och 549, 1940 nr 1022, 1945 nr 114 samt 1946 nr 16); Estland (kungörelse den 27 mars 1935, nr 72; 1—7 §§ upphävda 1940 nr 517); Lettland (kungörelse den 27 mars 1935, nr 71; ändr. 1936 nr 258; upphävd 1939 nr 145); Italien (kungörelse den 28 juni 1935, nr 381; ändr. 1936 nr 498 och 585, 1937 nr 441, 1940 nr 1023 samt 1946 nr 592); Norge (kungörelse den 12 juli 1940, nr 711; upphävd 1946 nr 42) ; Danmark (kungörelse den 23 juli 1940, nr 720); De socialistiska Rådsrepublikernas Union (kungörelse den 9 september 1940, nr 811); Litauen, Lettland och Estland (kungörelse den 13 juni 1941, nr 375). Med stöd av clearinglagen har i viss utsträckning betalningsspärr upprättats i förhållande till Spanien

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

(kungörelse den 19 september 1936, nr 511; upphävd 1946 nr 43); Belgien, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna (kungörelse den 28 juni 1940, nr 633; ändr. 1941 nr 45; upphävd beträffande Frankrike 1945 nr 672 och beträffande Nederländerna 1946 nr 31, varjämte Kungl. Maj:t denna dag beslutat upphäva kungörelsen även såvitt avser Belgien och Luxemburg); Estland (kungörelse den 12 juli 1940, nr 713; 1—5 §§ och 7 § upphävda 1940 nr 820); Lettland och Litauen (kungörelse den 23 juli 1940, nr 722; 1—5 §§ och 7 § upphävda 1940 nr 820). — De föreskrifter om uppgiftsskyldighet rörande införsel av vara samt påföljd för uraktlåtenhet därutinnan och för lämnande av oriktig uppgift, som meddelats i förenämnda kungörelser den 22 juni 1934, nr 348, den 28 augusti 1934, nr 464, den 28 juni 1935, nr 381, och den 19 september 1936, nr 511, ha med avseende å tiden efter den 28 februari 1942 upphävts genom kungörelsen den 20 februari 1942, nr 54, om skyldighet att i vissa fall avgiva deklaration angående införsel och utförsel av varor.

Handläggningen av ärenden rörande tillämpning av clearinglagen och de med stöd av densamma utfärdade kungörelserna ankommer på clearingnämnden, för vilken instruktion av Kungl. Maj:t utfärdats den 28 augusti 1934, nr 465 (jfr kungörelsen den 15 februari 1935, nr 23, med vissa bestämmelser angående uppgiftsskyldighet i förhållande till clearingnämnden).

Då, såsom förut nämnts, clearinglagen upphör att gälla med utgången av juni månad 1947, har inom handelsdepartementet till övervägande upptagits frågan om utsträckning av lagens giltighetstid. I ärendet ha kommerskollegium, clearingnämnden och fullmäktige i riksbanken avgivit yttranden och tillstyrkt, att lagens giltighetstid förlänges. Någon ändring av lagens innehåll iflågasättes icke.

Enär behov av sådant bemyndigande, varom i clearinglagen stadgas, alltjämt gör sig gällande, vill jag förorda, att lagens giltighetstid förlänges med ett år.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över ett inom handelsdepartementet upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m., av den lydelse bilaga1 vid detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Lennart Kihlstrand.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

Kungl. Alaj:ts proposition iu 66.

5 Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 11 februari 1947.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 4 februari 1947 tillhandakommet utdrag av protokoll över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 24 januari 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet in. m.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av verkställande direktören i clearingnämnden C. Eberstein.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet: Åke Mossler.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 66.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal, anmäler efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt t. f. chefen för justitiedepartementet, statsrådet Mossberg, och chefen för finansdepartementet lagrådets den 11 februari 1947 avgivna utlåtande över det den 24 januari 1947 remitterade förslaget till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlandet m. m. samt hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Ivan Eckersten.

477150. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.