angående vissa ändringar i gällande tulltaxa, m. m.
Hänvisat till av
Kungi. Maj.ts proposition nr 53.
1 Nr 53.
Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar i gällande tulltaxa, m. m.; given Drottningholms slott den 27 januari 1950.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
Per Edvin Sköld.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Propositionen avser i första hand genomförande av de tulländringar, som påkallas av Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet. I samband härmed föreslås, att de tilläggstullar, som för närvarande utgå enligt ett stort antal särskilda författningar, skola inarbetas i tulltaxan. Därjämte föreslås ändrad tullsats för cylindrar, slidskåp och kolvar till ångmaskiner, motorer och dylika maskiner.
Förstnämnda ändringsförslag innebär bl. a., att den nuvarande tilläggstullen å konstsilke avskaffas. I anslutning härtill föreslås avskaffande av den mot tilläggstullen svarande accis, som för närvarande uttages å inom landet tillverkat silke. Vidare föreslås restitution av tilläggstull och accis å konstsilke, som vid bestämmelsernas ikraftträdande finnes inom riket.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 53.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 27 januari 1950.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Weijne, Andersson, Lingman.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet.
I en förut denna dag till riksdagen avlåten proposition har Kungl. Maj :t, under åberopande av därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslagit riksdagen, bland annat, att för sin del godkänna Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet enligt ett i Annecy upprättat, den 10 oktober 1949 dagtecknat anslutningsprotokoll.
Angående innehållet i nämnda avtal och protokoll torde jag få hänvisa till vad som anförts i sagda propositionsärende. Såsom därav framgår innebära ifrågavarande överenskommelser, bland annat, att de varuslag, som äro upptagna i en vid anslutningsprotokollet fogad lista, icke få beläggas med högre tull än i listan angives. I den mån sålunda angivna tullsatser understiga vad som föreskrives i gällande tulltaxa jämte särskilda bestämmelser om tillägg till densamma äro ändringar i dessa författningar erforderliga.
Frågan om erforderliga författningsändringar har behandlats av generaltullstyrelsen i dess yttrande över Annecy-överenskommelsen.
Styrelsen har först berört de förbehåll om rätt att övergå till en tullsats, icke överstigande angiven procent av värdet, som i stor utsträckning knutits till gjorda medgivanden i fråga om specifika tullar. Härom har styrelsen i huvudsak anfört följande.
Listan över de svenska tullmedgivandena upptager två tullsatskolumner A och B. I kolumn A angivas de tullsatser, som Sverige förbinder sig att icke överskrida. Kolumn B upptager emellertid för vissa varuslag värdetullsatser, som Sverige förbehållit sig att få tillämpa i stället för i kolumn A angivna vikttullsatser. Såsom 1948 års tullförhandlingskommitté i skrivelse den 7 november 1949 anfört, har denna konstruktion av medgivandena skett med hänsyn till önskvärdheten av att underlätta en tulltaxerevision samt hålla vägen öppen för ett återtagande helt eller delvis av förkrigstidens tullskydd. De i kolumn B upptagna värdetullsatserna skulle i allmänhet innebära en höjning av de nu utgående tullarna. Huruvida en övergång bör ske till dessa värdetullsatser, synes styrelsen böra övervägas först i samband med en omprövning av tullskyddet för dessa varor. Styrelsen har därför vid upp-
3 Kungi. Maj:ts proposition nr 53.
rättandet av förslag till ändringar i tulltaxan bortsett från de i kolumn B angivna värdetullsatserna.
Styrelsen har vidare anfört att styrelsen ej heller, med ett i det följande närmare berört undantag, ansett sig böra framlägga förslag om ändring av tulltaxan i det fåtal fall, då de i kolumn A upptagna tullsatserna skulle innebära en höjning av nu utgående tullar.
I detta sammanhang må erinras om att vid Annecy-förhandlingarna enighet förelåg om träffande av anstalter för upphävande av handelsavtalen med Storbritannien och Nord-Irland år 1933 samt Amerikas förenta stater år 1935. Styrelsen har rörande dessa avtal anfört följande:
Styrelsen förutsätter, att de listor över tullmedgivanden, som äro upptagna i handelsavtalen med Storbritannien och Norra Irland den 15 maj 1933 samt med Amerikas förenta stater den 25 maj 1935, i samband med ikraftträdandet av Annecy-avtalet helt upphävas eller tills vidare suspenderas. Beträffande vissa varuslag, för vilka tullen genom de brittiska och amerikanska avtalen nedsatts eller upphävts, ha åtagandena från svensk sida icke förnyats. Enligt beslut av riksdagen i samband med godkännandet av nämnda avtal skulle Kungl. Maj :t äga att, i händelse av avtalens upphörande, återställa sådana tullar till förutvarande höjd. Enligt styrelsens förmenande synes sådan åtgärd icke för närvarande böra vidtagas.
Vad härefter beträffar de av överenskommelsen påkallade nedsättningarna framhåller generaltullstyrelsen, att det på vissa varuområden bland annat ur tullteknisk synpunkt skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke tullnedsättningarna för vissa varor borde utsträckas att gälla även för andra närstående varuslag. Styrelsen har emellertid i sakens nuvarande läge funnit sig böra föreslå dylika utvidgningar endast i begränsad utsträckning och överhuvud icke beträffande andra varor än sådana som importeras endast i mindre mängd.
Av överenskommelsen påkallade nedsättningar beröra i stor utsträckning de tilläggstullar, som för närvarande utgå enligt särskilda författningar. Detta har föranlett generaltullstyrelsen att i förevarande sammanhang upptaga frågan om tilläggstullarnas inarbetande i själva tulltaxan. Styrelsen har i denna fråga anfört följande.
Flertalet av tilläggstullarna tillkommo genom beslut av 1932 års riksdag i syfte att tillföra statsverket ökade inkomster. Vid upphörandet år 1933 av den svensk-tyska handelstraktaten infördes ytterligare ett antal tilläggstullar som motåtgärd till vidtagna tyska tullhöjningar. Sedan åren 1932 och 1933 ha ett flertal ändringar vidtagits beträffande ovanberörda tilläggstullar. Vidare ha under denna tid tullförhöjningar för ett antal varor införts i form av tilläggstullar, oaktat höjningarna icke alltid varit av tillfällig natur.
Tilläggstullarnas provisoriska karaktär har starkt betonats vid deras införande. Emellertid ha de nu varit gällande under så lång tid och så stora ekonomiska förändringar ha därunder inträffat, att man numera icke utan vidare torde kunna räkna med en allmän avveckling av desamma. På grund härav och då Annecy-avtalct i stor utsträckning berör tilläggstullarna, skulle det enligt styrelsens förmenande vara lämpligt att i detta sammanhang inarbeta samtliga tilläggstullar i tulltaxan, varigenom skulle vinnas eu avsevärd förenkling och större överskådlighet.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
En särskild grupp av tilläggstullar utgöra de, som fastställts att gälla endast under en begränsad tid. Dylika tidsbegränsade tilläggstullar utgå för närvarande jämlikt förordningen den 22 juni 1939 (nr 347) för blekt bomullsvadd samt jämlikt förordningen den 4 juni 1943 (nr 292) för vissa hattar och vissa porslins- och fajansvaror. Nämnda författningar gälla enligt förordningar den 10 juni 1949 (nr 319 och 320) till och med den 30 juni 1951. Även dessa tilläggstullar synas böra intagas i tulltaxan, vars ändrade lydelse i berörda delar för sådant fall kan fastställas att gälla endast till och med den 30 juni 1951.
Efter nu angivna riktlinjer har generaltullstyrelsen upprättat tvenne förslag till ändringar i gällande tulltaxa — det ena avseende icke tidsbegränsade ändringar och det andra tidsbegränsade ändringar i fråga om de av styrelsen sist anförda varuslagen —- vilka ändringar således föranledas dels av Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet och dels av tilläggstullarnas inarbetande i tulltaxan. Sistnämnda ändringar torde, såsom varande av rent formell natur, icke tarva kommentarer; anmärkas må att tilläggstullarnas inarbetande i tulltaxan skulle medföra, att sammanlagt 18 olika författningar angående tilläggstullar kunde upphävas. Vad åter angår innebörden av förstnämnda ändringar torde få hänvisas till den redogörelse för svenska tullmedgivanden, som lämnats till statsrådsprotokollet vid anmälan av frågan om Sveriges anslutning till nyssnämnda avtal. Beträffande vissa punkter, i vilka generaltullstyrelsens förslag icke helt överensstämmer med de gjorda medgivandena eller eljest ansetts påkalla särskilda kommentarer, torde därutöver få hänvisas till följande yttrande av generaltullstyrelsen.
Lök (nuvarande taxenr 53: 1). Av tulltekniska skäl bör den tullfrihet, som medgivits för färsk lök under tiden 1 mars—31 maj, även avse kokad lök, vilken artikel torde sakna betydelse som importvara.
Frukter, färska eller enbart kokade (nuvarande taxenr 63—67: 5). I tulltaxan äro under taxenr 63—67: 5 upptagna frukter och bär, ätbara, färska eller enbart kokade. Beträffande vissa slag av frukter och bär innebär avtalet nedsättning eller borttagande av nu utgående tullar för färska produkter, under det att kokade produkter i allmänhet ej beröras. Införseln av kokade frukter och bär synes emellertid vara av obetydlig omfattning. Då det ur tullteknisk synpunkt vore lämpligt med enhetliga tullbestämmelser för ifrågavarande varuslag, har styrelsen i sitt förslag upptagit ändrade tullar även för kokade frukter och bär.
Som färska frukter och bär tulltaxeras enligt gällande praxis även djupfrysta frukter och bär. I avtalet har beträffande jordgubbar och körsbär undantag från tullnedsättning gjorts för de djupfrysta produkterna. Undantaget möjliggör en i framtiden eventuellt erforderlig särbehandling av dessa produkter. Så länge emellertid något aktuellt behov av högre tullskydd för ‘djupfrysta frukter än för färska ej föreligger, anser styrelsen av tulltekniska hänsyn, att de sänkta tullarna böra gälla även för djupfrysta jordgubbar och körsbär.
. För päron (ur nuvarande taxenr 67:5) innebär avtalet tullfrihet under tiden 1 januari—30 juni och tull av 20 kronor för 100 kilogram under annan tid. Detta betyder borttagande av nu utgående tull av 10 kronor för 100 kilogram under tiden 1 januari—30 juni men möjlighet att höja tullen un-
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
der december månad från nuvarande 10 kronor för 100 kilogram till 20 kronor för 100 kilogram eller samma belopp som gällande tull (inklusive tillläggstull) under tiden 1 juli—30 november. Då det gjorda medgivandet innebär en omkonstruktion av tullskyddet, vars olika led få anses beroende av varandra, har styrelsen, ehuru den eljest icke föreslagit höjningar av nu utgående tullar, i detta fall ansett sig böra föreslå, att tullen för päron under december månad höjes från 10 kronor till 20 kronor för 100 kilogram.
För bananer (ur nuvarande taxenr 63), som enligt tulltaxan äro tullfria, utgår enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) särskild tilläggstull av 10 kronor för 100 kilogram. Enligt avtalet sänkes denna tull till 5 kronor för 100 kilogram, vilket medgivande lämnats vid förhandlingar med Colombia. Styrelsen har emellertid upptagit bananer med oförändrad tull av den anledning, att Colombia icke för närvarande kommer att ansluta sig till avtalet. Ur de synpunkter styrelsen har att anlägga är i och för sig icke något att erinra mot en nedsättning av tullen på bananer till 5 kronor för 100 kilogram, men frågan om förutsättningarna för nedsättningens ikraftträdande undandrager sig styrelsens bedömande.
Konserver (nuvarande taxenr 141—143:2). Avtalet medför ändrade tullsatser för konserver av aprikoser, persikor, päron och blandad frukt, vissa sylter och marmelader, frukter i sockerlag, puré och mos av kastanjer, sparris och tomater samt koncentrerad hönsbuljong. Styrelsen har för att åstadkomma en lämpligare uppdelning av rubrikerna för konserver upprättat förslag till ny lydelse av ifrågavarande rubriker. Därutöver skulle en önskvärd förenkling kunna åstadkommas genom att utsträcka tullnedsättningarna enligt avtalet att gälla även vissa andra konserver. Det synes emellertid lämpligt att tills vidare icke genomföra andra förändringar i tullbeskattningen än som betingas av avtalet.
Saft, bär-och frukt-, samt andra drycker, ej särskilt nämnda, innehållande högst 2'/4 volymprocent alkohol (nuvarande taxenr 147—148). Avtalet medför ändrade tullbestämmelser för safter av citrusfrukter samt safter av följande frukter och bär, nämligen äpplen, körsbär, svarta och röda vinbär, krusbär, päron, hallon, jordgubbar och blåbär. Hit hänförliga varor, som icke beröras av avtalet, torde vara av mindre betydelse. På grund härav och för att ej onödigtvis försvåra tulltaxeringsarbetet har styrelsen i sitt förslag begränsat uppdelningen av rubrikerna till att avse å ena sidan safter av citrusfrukter och å andra sidan övriga slag av hithörande drycker.
Ättika och ättiksyra (taxenr 184 och 185). För ättika och ättiksyra, inkommande på andra kärl än fat (taxenr 185), utgår tullen, utan avseende å syrahalten, med 100 kronor för 100 kilogram Enligt avtalet sänkes tullen för ättika till 50 kronor för 100 kilogram. I syfte att icke onödigtvis försvåra tulltaxeringsarbetet har styrelsen i sitt förslag upptagit sänkt tull även för ättiksyra. Ur tullskyddssynpunkt torde den sänkta tullen ej medföra några olägenheter.
Därest ättika och ättiksyra införas på fat, utgår tullen efter följande grunder. Uppgår syrahalten till högst 10 %, utgår tullen med 10 kronor för 100 kilogram (taxenr 183). För vara med högre syrahalt (taxenr 184) utgår tullen med samma belopp, dock med tillägg för varje procent högre syrahalt av 1 krona för 100 kilogram. Då ättika och ättiksyra, inkommande på fat, icke böra beläggas med högre tull än motsvarande varor på andra kärl, synas bestämmelserna vid taxenr 184 böra ändras sålunda, att tullen icke i något fall får överstiga 50 kronor för 100 kilogram.
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Butylacetat (ur taxenr 215). Butylacetat hänföres till tulltaxenr 215, med tull av 30 kronor för 100 kilogram, vilken tull för butylacetat år 1947 motsvarade 11,4 och år 1948 12,9 procent av värdet. Enligt avtalet skall tullen för butylacetat utgöra högst 15 procent av värdet. Då någon tullhöjning icke synes böra företagas utan föregående omprövning av tullskyddet, har styrelsen icke föreslagit annan ändring än införandet av en bestämmelse, innebärande att vikttullen icke må utgå med högre belopp än som motsvarar 15 procent av värdet.
Silke (nuvarande taxenr 398 och 399). Silke med undantag av ofärgat och •ospunnet naturligt silke är hänförligt till tulltaxenr 398 med tull av 250 kronor för 100 kilogram, om det inkommer i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar, och eljest till tulltaxenr 399 med tull av 200 kronor för 100 kilogram; förutom tullen utgår för till tulltaxenr 398 och 399 hänförliga "varor särskild tilläggstull enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med 300 kronor för 100 kilogram.
För konstgjort silke, inkommande på annat sätt än i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar (ur taxenr 399), skall den sammanlagda tullbelastningen enligt avtalet nedsättas till 200 kronor för 100 kilogram, d. v. s. tilläggstullen avskaffas.
Sådant konstgjort silke, som förekommer i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar (ur taxenr 398), beröres ej av avtalet. Én alltför stor skillnad mellan tullen å detta och det för industriellt bruk avsedda silket synes dock bland annat av tulltekniska skäl icke vara lämplig. Styrelsen har därför i sitt förslag upptagit sänkt tullbeskattning även å konstgjort silke, hänförligt till taxenr 398. Importen av dylikt silke uppgick år 1948 till ett värde av omkring 170 000 kronor, under det att importen av silke för industriellt bruk uppgick till omkring 46,7 miljoner kronor.
Vad beträffar varor, i vilka konstsilke ingår, medför avtalet för vävnader av konstsilke tullsänkningar, i stort sett motsvarande borttagandet av tillläggstullcn på konstsilke. Dessutom har eu liknande tullsänkning för strumpor av nylon avtalats. Styrelsen har funnit sig för närvarande — med ett nedan angivet undantag — icke böra ifrågasätta ytterligare tullsänkningar för konstsilkevaror motsvarande ändringen av tullen för garn.
Någon ändring av tullsatserna för naturligt silke och varor därav har styrelsen ej anledning ifrågasätta.
Vävnader av konstsilke (taxenr 477: 1—2 och 480: 2—3). Borttagandet av tilläggstullen av 300 kronor för 100 kilogram för garn av konstgjort silke kan beräknas motsvara en sänkning av tullarna å vävnader med 300 kronor per 100 kilogram för helsidenvävnader och 150 kronor per 100 kilogram för halvsidenvävnader. För vävnader, vägande 200 g eller däröver per nr, innebär emellertid avtalet sänkning endast med respektive 150 kronor och 100 kronor lör 100 kilogram. En ytterligare sänkning synes dock för närvarande ej böra vidtagas.
börbehåll har i avtalets A-kolumn gjorts för tillämpning av en minimitull för ifrågavarande vävnader av 32 eller 30 procent av värdet. Dessa minimitullar böra enligt styrelsens åsikt för närvarande ej sättas i kraft.
För tekniskt bruk avsedda vävnader av silke (ur taxenr 474). I taxenr 474 upptagas bland annat vävnader av silke, avsedda för tekniskt bruk, med tull av 600 kronor för 100 kilogram. En genomgående princip i gällande tulltaxa är, att artiklar, avsedda för tekniskt bruk, beläggas med "lägre eller högst samma tull som motsvarande artiklar för andra ändamål. För tyngre halvsidenvävnader kommer emellertid enligt avtalet tull att utgå med endast
7 Kungl. Mcij.ts proposition nr 53-
500 kronor för 100 kilogram. Det synes därför vara lämpligt, att sådana vävnader, avsedda för tekniskt bruk, vilka enligt sin beskaffenhet i övrigt skulle draga lägre tull än som föreskrives i tulltaxenr 474, beläggas med denna lägre tull. I detta syfte har styrelsen i sitt förslag upptagit en till tulltaxenr 474 fogad anmärkning med ovannämnda innebörd.
Strumpor av nylon (ur nuvarande taxcnr 552: 2). Till detta nummer hänföras, förutom strumpor av cellulosasilke, även strumpor, tillverkade av syntetiska fibrer, såsom nylon och perlon. Enligt avtalet skall vikttullen för strumpor av nvlon nedsättas från 2 000 till 1 700 kronor för 100 kilogram. Det torde emellertid ej vara möjligt att tulltekniskt särskilja fibrer av nylon från andra syntetiska fibrer, varför styrelsen i sitt förslag upptagit en enhetlig tullsats för strumpor av nylon och liknande syntetiska fibrer.
Den värdetullsats av 25 procent av värdet, varom förbehåll gjorts i avtalet, bör enligt styrelsens åsikt för närvarande ej komma i tillämpning.
Kläder och andra sömnadsarbeten av vävnader av konstgjort silke m. m. (taxenr 603: 1—2). Hit hänförliga artiklar, vilka till övervägande del utgöras av klänningar, blusar o. d., beläggas med samma tull som den spånadsvara, av vilken de framställts, med vissa procentuella tillägg. Dessa utgöra för artiklar med broderier eller spetsar 60 procent och för de övriga 40 procent. För båda slagen artiklar utgår därjämte exr tilläggstull av 100 procent, likaledes beräknad å tullen för den spänadsvara, av vilken de framställts.
Tullsatserna beröras icke direkt av avtalet. Genom de sänkningar, som vidtagas beträffande tullarna för vävnader av konstsilke, komma emellertid tullarna för hithörande artiklar, under förutsättning av oförändrade procenttillägg, ävenledes att sänkas. Sänkningarna skulle i vissa fall bli väsentligt större än som kan motiveras enbart av de föreslagna sänkningarna av vävnadstullarna. Medan tullen å konsthelsiden, vägande mindre än 200 gram per in3, enligt förslaget skulle nedsättas från 13 till 10 kronor, d. v. s. med 3 kronor för kilogram, komme tullen å exempelvis en broderad klänning av sådan vävnad att nedgå från 33 kronor 80 öre till 26 kronor eller med 7 kronor 80 öre för kilogram.
Enligt styrelsens åsikt synes det för närvarande ej vara lämpligt att utan ingående prövning minska det tullskydd, som den inhemska konfektionsindustricn nu åtnjuter, i större omfattning än som motsvaras av minskningen av tullen å vävnaderna.
För att uppnå en dylik begränsad tullsänkning måste de procentuella tillläggen å tullarna underkastas en viss justering uppåt. I styrelsens förslag ha som lämpliga procentsatser upptagits, i fråga om sådana artiklar, som äro försedda med broderier eller spetsar, 200 procent mot nuvarande 160 procent och, i fråga om andra artiklar, 175 procent mot nuvarande 140 procent.
Automobiler och delar därtill, ej särskilt nämnda (ur taxenr 1056). För automobiler och delar därtill, ej särskilt nämnda, utgör tullen för närvarande 15 procent av värdet. Härtill kommer tilläggstull av 5 procent av värdet för automobiler för personbefordran, andra än motorbussar, samt hjul, karosserier och underreden till sådana automobiler. Tilläggstull utgår dock icke för personautomobiler med en cylindervolym understigande 1,6 liter.
Avtalet medför, att tilläggstullen borttages för automobiler och underreden, under det att hjul och karosserier ej beröras. Införseln av hjul och karosserier till personautomobiler har emellertid varit relativt obetydlig. Sålunda uppgick införselns värde år 1948 till 180 000 kronor respektive 1 000 kronor. Det synes lämpligt med enhetlig tullsats för samtliga hithörande varor, varför styrelsen i sitt förslag upptagit sänkt tull även beträffande hjul och karosserier.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Stiftpennor (ur taxenr 1148: 2). Taxenr 1148: 2 upptager pennskaft samt rit- och skrivstift med tull av 100 kronor för 100 kilogram. Till detta nummer hänföras bland annat s. k. stiftpennor, för vilka i avtalet upptagits en tull av högst 10 procent av värdet. Nuvarande tull motsvarar dock i genomsnitt endast omkring 1 procent av värdet. Styrelsen har ansett sig böra föreslå införandet av en bestämmelse, innebärande att vikttullen icke i något fall må utgå med högre belopp än som motsvarar 10 procent av värdet.
Den förut berörda tilläggstullen å silke motsvaras av en accis å inom landet tillverkat silke. Beträffande denna accis har generaltullstyrelsen i sitt yttrande anfört följande.
För silke, som inom riket tillverkas för försäljning eller vidare bearbetning, erlägges för närvarande enligt förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) en mot tilläggstullen svarande accis med 300 kronor för 100 kilogram av varans nettovikt. Borttagandet av tilläggstullen för konstsilke förutsätter ett samtidigt upphävande av accisen å nämnda slag av silke. Någon tillverkning av garn av naturligt silke förekommer för närvarande ej inom landet, varför accisen lämpligen torde kunna avskaffas även i fråga om naturligt silke, oaktat tilläggstullen bibehålies för sådant silke. För att undvika en icke avsedd höjning av tullskyddet för en eventuellt uppkommande inhemsk tillverkning av garn av natursilke skulle det kunna ifrågasättas att åsätta ospunnet och ofärgat, naturligt råsilke, som för närvarande är tullfritt enligt taxenr 395, en tull med ett belopp motsvarande nu utgående accis. Emellertid synes tillräcklig anledning att införa sådan tull för närvarande ej föreligga.
Från textilindustriens sida har ifrågasatts restitution av tilläggstull och accis, som erlagts för konstsilke och produkter därav, vilka finnas i lager vid tiden för tilläggstullens och accisens upphävande. Såsom skäl härför har bland annat anförts, att textilindustrien arbetade med mycket långa tillverkningsperioder och att industrien i allmänhet hade halvfabrikat för sin tillverkning lagrade för en avsevärd tid framåt. Borttagandet av tilläggstullen och accisen innebure dessutom en så betydande ändring, att allvarliga rubbningar ansåges komma att inträda i konkurrenshänseende, därest åtgärden ej kombinerades med ett restitutionsförfarande.
Om den sålunda väckta frågan har generaltullstyrelsen anfört följande.
För sin del finner styrelsen skäl föreligga för beviljandet av en dylik restitution. Det synes emellertid av tekniska skäl ej vara tillrådligt att utsträcka restitutionen till att omfatta samtliga färdigprodukter av konstsilke. I första hand torde restitutionen böra avse konstgjort silke, hänförligt till tulltaxenr 399. Då nämnvärda lager av accis- eller tullbelagt konstsilke endast torde innehas av väverier, trikåfabriker och bandfabriker, komme härvid antalet restitutionsberättigade att bli relativt begränsat. Från representanter för textilindustrien har emellertid framhållits, att vissa fabriker med sina köpare bruka träffa avtal om leverans av sidenvävnader för en kommande säsong, dock utan att färger och mönster fastställas. Fabrikerna tillverka sålunda betydande mängder s. k. råväv, som läggas på lager i avvaktan på färgning och beredning efter order från kunderna vid säsongens början. Starka skäl tala för återbetalning av den accis eller tilläggstull, som belastar denna råväv. Restitution synes följaktligen böra beviljas även för konstsilke, ingående i vävnader och andra metervaror, vilka ännu icke färdigberetts.
För att undvika ett onödigt restitutionsförfarande synes tilläggstull icke
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
böra uttagas för sådant till nr 399 hänförligt konstsilke, som efter ändringens ikraftträdande utlämnas från tullverket. De i 145 § tullstadgan förekommande allmänna reglerna angående tulltaxans tillämpning vid tulländringar böra således icke tillämpas i detta fall.
I överensstämmelse med vad generaltullstyrclsen anfört om accisens avskaffande och den därmed sammanhängande restitutionsfrågan har styrelsen utarbetat förslag dels till förordning angående upphävande av förordningen om accis å silke, innefattande jämväl bestämmelser om restitution av dylik avgift, dels ock till förordning angående restitution av tilläggstull för konstgjort silke; styrelsen har därjämte hemställt, att upphävandet av tilläggstullen å konstgjort silke skulle gälla sådant silke som från och med ikraftträdandet av beslutet därom utlämnades från tullverket.
Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna har styrelsen anfört följande.
Avtalets bestämmelser skola sättas i kraft senast trettionde dagen efter undertecknandet. Enligt avtalet äger dock en deltagande stat rätt att uppskjuta tillämpningen av de medgivanden, om vilka förhandlingar förts med visst land, till dess detta land satt sina egna motsvarande medgivanden i kraft.
Från den svenska exportindustriens synpunkt är det därför önskvärt, att tulländringarna komma till stånd snarast möjligt. Vad hemmaindustrien beträffar torde tidpunkten i allmänhet icke spela någon större roll, då de svenska medgivandena i regel endast avse bindningar eller relativt obetydliga nedsättningar. I fråga om konstsilke och vissa produkter därav medför avtalet emellertid genomgripande förändringar i tullbeskattningen. Från den svenska textilindustriens sida har beträffande ikraftträdandet framhållits, att sänkning av tullarna och borttagande av accisen å silke under pågående säsong kunde medföra allvarliga rubbningar i marknadsförhållandena. För textilindustrien och textilhandeln skulle det därför vara lämpligast, om ändringarna trädde i kraft först efter vårsäsongens slut, omkring den 1 juni.
Styrelsen har ej ansett sig böra här framlägga förslag om tidpunkten för ändringarnas ikraftträdande. Då det ej synes möjligt att för närvarande bedöma, när ett undertecknande från svensk sida kan komma att ske, och dessutom olika tidpunkter kunna tänkas komma att gälla för ändringarnas genomförande, synes det böra ankomma på Kungl. Maj :t att förordna om tiden för ikraftträdandet.
I detta sammanhang torde jag få anmäla en fråga om ändring av tulltaxan beträffande cylindrar för ångmaskiner m. m., vilken fråga väckts redan tidigare men aktualiserats genom den i Annecy träffade överenskommelsen.
Tulltaxenr 984 omfattar cylindrar, slidskåp och kolvar, bearbetade, särskilt inkommande, avsedda för ångmaskiner, motorer, kylmaskiner, pumpar, sprutor och dylika maskiner; vid detta nummer utgår tullen med 35 kronor för 100 kilogram av nettovikten, dock att enligt en vid numret fogad anmärkning tullen för vara, som införes för att ersätta en utsliten eller eljest obrukbar del till en tidigare införd maskin, utgör allenast 75 % av den tull, som eljest skulle hava utgått. Icke bearbetade artiklar av i tulltaxenr
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
984 omförmält slag tulltaxeras såsom ej särskilt nämnda maskindelar enligt tulltaxenr 996 med tull av 10 % av värdet.
Under framhållande av att nämnda tullbestämmelser innebära högre tullbeskattning av kolvämnen än av färdiga kolvar har Nova motorkolv aktiebolag — som här i landet tillverkar kolvar av från utlandet importerade ämnen -—- i en den 26 maj 1945 dagtecltnad skrift hemställt om vidtagande av åtgärder för att bringa tullsatserna i bättre samklang.
Över den gjorda framställningen ha kommerskollegium och generaltullstgrelsen den 5 december 1945 avgivit gemensamt utlåtande. Vid utlåtandet har fogats ett från Sveriges mekaniska verkstäders förbund (nuvarande Sveriges mekanförbund) infordrat yttrande.
Ämbetsverken ha framhållit, att bearbetade cylindrar, slidskåp och kolvar i 1911 års tulltaxa voro uppdelade i tre viktgrupper med olika tullsatser, vilka torde ha beräknats så, att de icke skulle understiga den tidigare utgående tullen, som utgjorde 10 % av värdet. 1925 års tulltaxerevision hade emellertid funnit det vara onödigt att belasta tulltaxan med nämnda gruppindelning och framlagt förslag om införande av en enhetlig tullsats av 35 kronor för 100 kilogram, vilket förslag även vunnit godkännande. Denna förändring hade inneburit en icke obetydlig nedsättning av tullen för de mindre artiklarna. Sedermera hade särskilt det förhållandet, att man i allt större utsträckning övergått till lättmetall som material i varorna medfört, att den nu gällande tullsatsen i många fall icke motsvarade den tullbeskattning, som ursprungligen åsyftats och som alltjämt torde få anses vara den normala för maskinindustriens produkter. Olägenheten härav framträdde särskilt, i den mån import förekomme av icke bearbetade artiklar, exempelvis de i framställningen nämnda kolvämnena, i det att den för dessa efter värdet beräknade tullen ofta bleve betydligt högre än den tull, som utginge för de färdigbearbetade varorna. Å andra sidan innebure den nuvarande tullen vid nr 984 för större artiklar, exempelvis motorcylindrar av gjutjärn, en avsevärt högre tullbelastning än som vanligen komme i fråga för maskingods. Vad beträffade den vid ifrågavarande nummer fogade anmärkningen, vilken infördes i tulltaxan som följd av handels- och sjöfartstraktaten med Tyska riket den 2 maj 1911, hade Sveriges maskinindustriförening (nuvarande Sveriges mekanförbund) tidigare förordat, att anmärkningen uteslötes ur taxan, enär densamma icke längre kunde anses skydda sådana intressen, för vilka bestämmelsen på sin tid tillkommit.
Etter att ha redogjort för tvenne tidigare framställningar i ämnet, vilka till följd av 1935 års svensk-amerikanska handelsavtal icke kunnat bifallas, ha ämbetsverken vidare anfört i huvudsak följande.
Såsom framgår av vad ämbetsverken anfört torde det få anses uppenbart, att förhållandena på ifrågavarande område i olika hänseenden äro mindre tillfredsställande. För undanröjande av påvisade missförhållanden vore det enligt ämbetsverkens mening önskvärt, att tullen vid nr 984 i överensstämmelse med ett av generaltullstyrelsen år 1934 framlagt förslag ändrades från 35 kronor för 100 kilogram till 10 % av värdet. Den nuvarande tullsatsen är emellertid, såsom tidigare framhållits, bunden genom handelsav-
11 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
talet med Amerikas förenta stater den 25 maj 1935. Av uppgifter om införseln till riket under åren 1937—1945 av varor, hänförliga till nr 984, framgår dock, om man bortser från de senaste årens onormala siffror, att gällande vikttull, vad beträffar införseln från Amerikas förenta stater, i genomsnitt motsvarar mer än 10 % av varuvärdet. Det är därför möjligt, att tullbindningen icke är av större värde ur amerikansk synpunkt och att ett medgivande till den ifrågasatta tulländringen skulle kunna utverkas genom förhandlingar.
En lämpligare avvägning mellan tullsatserna för halvfabrikat och färdiga produkter av ifrågavarande slag skulle visserligen kunna ernås även därigenom, att jämväl de oarbetade artiklarna belädes med vikttull, vilken borde fastställas till något lägre belopp än tullen för de bearbetade varorna. En sådan åtgärd skulle emellertid icke undanröja de olägenheter, som äro förbundna med en tillämpning av vikttull å varor, som hava ett så skiftande enhetsvärde som de i nr 984 upptagna, utan i stället utsträcka dem till de icke bearbetade artiklarna. För den inhemska tillverkningen av bland annat kolvämnen av lättmetall skulle vidare en sådan ändring medföra en avsevärd reducering av tullskyddet. På grund av dessa omständigheter och i överensstämmelse med vad som anförts i ett av ämbetsverken gemensamt avgivet utlåtande den 14 december 1935 anse ämbetsverken sig icke böra tillstyrka detta alternativ.
Linder åberopande av vad sålunda anförts ha ämbetsverken hemställt att förberedelser måtte vidtagas i syfte att frågan om befrielse från bindningen av ifrågavarande tullbestämmelser bleve upptagen till behandling vid avtalsförhandlingar med Förenta staterna, som framdeles kunde komma att äga rum, samt att, därest berörda hinder för ändring i tulltaxan skulle kunna undanröjas, åtgärder måtte vidtagas i syfte att vikttullen vid nr 984 ersattes med en tull av 10 % av värdet och den vid samma nummer fogade anmärkningen uteslötes ur taxan.
Med hänsyn till att ämbetsverken vid sina överväganden beaktat den prisnivå, som rådde före kriget, må erinras, att de efter utlåtandets avgivande inträdda prisändringarna i huvudsak inneburit ett närmande till förkrigsnivån.
Vidare må framhållas, att vid förhandlingarna i Annecy enighet förelåg om träffande av anstalter för upphävande av nämnda handelsavtal samtidigt med anslutningsprotokollets ikraftträdande. I den vid anslutningsprotokollet fogade svenska koncessionslistan har den hittillsvarande ovillkorliga bindningen vid 35 kronor för 100 kg försetts med förbehåll om rätt att när som helst i stället sätta i kraft en tull icke överstigande 10 % av värdet. Till följd härav föreligger således efter nämnda tidpunkt icke längre något avtalsenligt hinder för genomförande av ämbetsverkens förslag till ändring av tulltaxans bestämmelser rörande nu ifrågavarande artiklar.
Den nuvarande lullsatsen för de till nr 984 hänförliga bearbetade artiklarna, 35 kronor för 100 kg, motsvarade år 1949 6,i % av värdet (genomsnitt för hela införseln under januari—november månader). Till belysande av förhållandena i fråga om skilda slag av hit hänförliga artiklar kan nämnas, att tullen enligt inhämtade uppgifter samma år motsvarade, för lättmetallkolvar av ordinär beskaffenhet cirka 2 %, för gjut järnskol var till
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
bilar av ett vanligt amerikanskt fabrikat 4,8 % samt för cylinderblock till samma slags bilar 14,2 % av värdet (uppgifterna avse förhållandena före den nämnda år genomförda devalveringen). För icke bearbetade artiklar av ifrågavarande slag utgår, såsom förut nämnts, en värdetull av 10 7c enligt tulltaxenr 996.
Departementschefen.
Vad generaltullstyrelsen anfört rörande de ändringar i tulltaxan, som påkallas av Sveriges anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet, ger icke anledning till någon erinran från min sida. Beträffande den av styrelsen särskilt berörda frågan om tullen å bananer, vilken tull av styrelsen upptagits med oförändrat belopp, synes ett genomförande av den med Colombia preliminärt avtalade nedsättningen icke för närvarande vara aktuell, varför jag ej finner skäl frångå styrelsens förslag på denna punkt.
Med anledning av styrelsens uttalande rörande eventuellt återställande av vissa tullar, som nedsatts eller upphävts genom svensk-brittiska eller svenskamerikanska handelsavtalen, vill jag framhålla, att de i nämnda avtal lämnade koncessionerna komma att ersättas av de koncessioner, som göras inom ramen för det nu träffade allmänna avtalet. Vid sådant förhållande synes en tullhöjning icke vara påkallad annat än i samband med en framtida omprövning av tullskyddsbehovet. Jag delar sålunda generaltullstyrelsens uppfattning att ett återställande av ifrågavarande tullsatser till deras förutvarande höjd icke bör äga rum i detta sammanhang.
Vad beträffar det av styrelsen föreslagna inarbetandet i taxan av de tillläggstullar, som för närvarande utgå enligt ett stort antal författningar, är det uppenbart, att en sådan åtgärd skulle medföra betydande praktiska fördelar. Jag anser mig med hänsyn härtill böra biträda styrelsens förslag även i nu berörda avseende. Jag vill framhålla, att jag icke anser mig hava därigenom tagit någon ståndpunkt till frågan om varaktigheten av de ifrågavarande tullarna.
Det förslag rörande tullen å bearbetade cylindrar, slidskåp och kolvar (tulltaxenr 984), som redan år 1945 framlades av kommerskollegium och generaltullstyrelsen och vars genomförande efter Annecy-överenskommelsens ikraftträdande icke längre torde hindras av svensk-amerikanska handelsavtalet, skulle innebära en bättre avvägning dels mellan tullsatserna för olika slag av dylika artiklar inbördes, dels mellan tullsatserna för å ena sidan bearbetade och å andra sidan icke bearbetade artiklar av ifrågavarande slag, samtidigt som tullsatsen skulle bringas i överensstämmelse med vad som gäller för maskindelar i allmänhet. På grund härav vill jag förorda, att förslaget genomföres i detta sammanhang. I samband därmed synes den ändringen böra vidtagas, att de icke bearbetade artiklarna sammanföras med de bearbetade under tulltaxenr 984, vilket kan ske genom att utesluta ordet »bearbetade» ur rubriken.
I överensstämmelse med vad sålunda anförts tillstyrker jag, att generaltullstyrelsens förut omnämnda båda förslag till ändringar i tulltaxan, det
Kungl. Maj:ts proposition nr J3.
ena kompletterat med nyss berörda ändring i fråga om tulltaxenr 984, genomföras med allenast vissa jämkningar av formell natur. Förslagen i fråga torde — med nämnda tillägg och jämkningar vidtagna — få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bilagor 1 och 2). I enlighet liärmed tillstyrker jag även, att gällande författningar angående tillägg till tulltaxan samtidigt upphävas.
Borttagandet av tilläggstullen å konstgjort silke förutsätter, såsom generaltullstyrelsen framhållit, ett samtidigt upphävande av accisen å sådant silke. Då någon tillverkning av naturligt silke icke förekommer inom landet, torde det icke vara erforderligt att bibehålla accisbestämmelserna för sistnämnda slag av silke. Förordningen om accis å silke torde således i enlighet med styrelsens förslag böra helt upphävas. Skulle framdeles inom landet upptagas tillverkning av natursilke genom förädling av importerat råsilke, torde styrelsens förslag om införande av en mot den hittills utgående accisen svarande tull å råsilket böra tagas under övervägande.
Vad därefter beträffar accis och tilläggstull, som belöpa å varor vilka finnas i lager vid tiden för ifrågavarande ändringars genomförande, synes det med hänsyn till de föreliggande särskilda förhållandena rimligt att — trots de invändningar som kunna göras ur statsfinansiella synpunkter — restitution av dessa avgifter i viss utsträckning beviljas. Att genomföra en sådan åtgärd i fråga om färdiga artiklar, såsom vävnader, band, trikåvaror och sömnadsarbeten, torde emellertid icke böra ifrågakomma och får för övrigt anses uteslutet redan av tekniska skäl. Samma är förhållandet med garn i smärre, för detaljhandeln lämpade uppläggningar. Det kunde därför ifrågasättas huruvida icke restitutionen borde avse enbart konstsilkegarn och därvid begränsas till dylikt garn i andra uppläggningar än nyss nämnts. Av skäl som generaltullstyrelsen anfört synes det emellertid vara rimligt, att restitution medgives jämväl för konstsilke, som ingår i s. k. råväv (vävnader och andra metervaror som ännu icke färdigberetts), i fråga om vilket varuslag de tekniska svårigheterna för åtgärdens genomförande äro mindre framträdande. Jag biträder därför generaltullstyrelsens uppfattning i vad avser det föreslagna restitutionsmedgivandets omfattning. Det belopp, som i enlighet härmed kan ifrågakomma till restitution, kan icke exakt angivas. Beloppet har emellertid approximativt uppskattats till mellan 6 å 7 miljoner kronor.
Såsom generaltullstyrelsen anfört torde det böra överlämnas åt Kungl. Maj :t att bestämma dagen för ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna, vilket givetvis bör ske med beaktande av såväl anslutningsprotokollets bestämmelser som det svenska näringslivets intressen. Vad angår upphävandet av tilläggstullen å konstsilke, hänförligt till tulltaxenr 399, synes det lämpligt att befrielse från dylik tull, i enlighet med vad styrelsen föreslagit, medgives jämväl med avseende å vara, som mottagits före men utlämnas från tullverket efter ändringens ikraftträdande.
Genom Annecy-överenskommelsen gjorda tullmedgivanden äro, såsom framgår av den redogörelse för allmänna tull- och handelsavtalets inne-
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
håll, vilken lämnats vid anmälan av frågan om Sveriges anslutning till avtalet, icke ovillkorligen bindande utan kunna under vissa omständigheter helt eller delvis återtagas. Detta förutsätter i regel förhandlingar eller samråd med de länder, vilka erhållit ifrågavarande medgivande såsom direkt koncession eller eljest ha väsentligt intresse av saken. För att besitta erforderlig handlingsfrihet i dylika frågor torde Kungl. Maj :t böra erhålla bemyndigande att, därest omständigheterna det påkalla och avtalets bestämmelser det medgiva, helt eller delvis återställa ifrågavarande tullar och andra avgifter till nuvarande höjd. Ett sådant bemyndigande torde få anses medföra befogenhet att återställa avgifterna även för det fall att överenskommelsen helt skulle upphöra att gälla. Självfallet kan ett återställande ske endast i den mån andra avtal icke lägga hinder i vägen därför.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen, att
dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende;
dels besluta, att samma taxa skall för tiden t. o. m. den 30 juni 1951 hava den ändrade lydelse, som framgår av bilaga 2 till nämnda protokoll;
dels besluta att förordningen den 31 januari 1932 (nr 15) med tillägg till gällande tulltaxa samt förordningarna den 4 november 1932 (nr 512), den 14 februari, 21 mars, 21 april och 10 november 1933 (nr 39, 88, 168 och 611), den 2 mars, 27 april och 18 maj 1934 (nr 34, 92 och 158), den 26 april och 31 maj 1935 (nr 121 och 221), den 30 april 1936 (nr
133), den 18 juni 1937 (nr 495), den 6 maj 1938 (nr 157),
den 22 juni 1939 (nr 347), den 31 maj 1940 (nr 468), den
29 maj 1942 (nr 284) och den 4 juni 1943 (nr 292) med
ytterligare tillägg till gällande tulltaxa ävensom förordningen den 31 januari 1932 (nr 17) om accis å silke skola upphöra att gälla;
dels förklara, att vad riksdagen sålunda beslutat skall träda i kraft å dag, som Kungl. Maj :t bestämmer;
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter om restitution av eller befrielse från tilläggstull och accis för konstgjort silke, som vid tiden för beslutets ikraftträdande finnes i riket i form av garn, hänförligt till tulltaxenr 399, eller såsom beståndsdel i vävnader och andra metervaror som ännu icke färdigberetts (s. k. råväv);
dels ock besluta, att Kungl. Maj :t, vad angår sålunda ändrade tullar och andra avgifter, skall äga att, därest omständigheterna det påkalla och ifrågavarande avtals bestämmelser det medgiva, helt eller delvis återställa avgifterna
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
till nuvarande höjd, i den mån icke andra avtal lägga hinder i vägen därför.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olof Cederstrand.
16 Kiingl. Maj:ts proposition nr 53.
Bilaga 1.
Förslag
till
ändringar i tulltaxan.
2: 1
2: 2 2: 3
6: 1
6: 2
8: 1 8: 2 9: 1 9: 2
Hästar:
andra slag:
hingstar..................................... 1 st.
andra:
varmblodiga................................ 1 st.
andra..................................... 1 st.
Levande djur, ej särskilt nämnda:
bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, utter samt iller och j
mink..................................... 100 kr. \
Anm. För djur, avsedda att användas såsom avelsdjur, skall tull icke utgå.
andra ............................................
Kött, ätbara djurdelar, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna: av fågel:
gåslever......................................N
annat:
vilt........................................
annat......................................N
av ren..........................................
andra slag......................................N
Fiskrom, saltad eller på annat sätt beredd:
Tull
för 100 kg kronor
50: —
150: — 50: —
15: —
fria
400: —
fritt 20: — fritt 7: —
kaviar (störrom)
T
1 500: —
24: 1 24: 2
36: 1
36: 2 36: 3 36: 4
Ost:
dessertost.......................................T/E
annan..........................................T/E
Blommor och blomdelar, naturliga, avskurna, ej särskilt nämnda:
till prydnad användbara, även preparerade:
50: — 20: —
andra:
friska:
under tiden 1 mars—30 november
under annan tid.................
andra ............................
Anm. — —----------
E
E
E
1 000: — 500: — 500: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
38 Växter, ej särskilt nämnda: levande:
rhododendron, azaleor, kamelior, erika och syren ... El
40: 2
51: 1 51: 2 52
52: 1 52: 2
52: 3 52: 4
53: 1 53: 2 53: 3
55: 1
55: 2 55: 3 56
57: 1 57: 2
58: 1 58: 2 59
60: 1 60: 2
andra......................................... El
Anmärkningar till nr 38—39 och 40: 2. —--— —- — —
Potatis:
rå:
nyskördad (färsk) och inkommande under tiden 1 ja-
nuari—30 juni................................T
annan:
under tiden 1 januari—31 juli..................N
under annan tid; ävensom potatisflingor
Tomater:
under tiden 1 maj—30 november...................T
under annan tid...................................T
Tomatpuré, ej hänförlig till annat nummer:
under tiden 1 maj—30 november...................E
under annan tid...................................E
Anm. För tomatpuré, uteslutande avsedd att användas till inläggning av fisk- eller skal djurskonserver eller till uppföd-
ning av pälsdjur, skall tull icke utgå.
Köksväxter, ej särskilt nämnda: färska eller enbart kokade: lök:
under tiden 1 januari—29 februari.............. T
under tiden 1 mars—31 maj...................
under annan tid...............................T
meloner.........................................N
gurkor:
under tiden 15 mars—30 september.............N
under annan tid...............................N
sparris..........................................T
blomkål........................................T
andra slag......................................T
saltade eller torkade, även i blandning med rötter:
gurkor..........................................N
andra..........................................N
Kapris..............................................E
Svampar, ätbara:
champinjoner......................................E
andra............................................E
Humle..............................................T
* Såsom emballage---bastmattor m. m.
Tull
för 100 kg kronor
20: — 20:
10: —
1: — fria
50: — 15: —
25: — 15: —
5: —
fri
20: —
40: —
50: — 20: — 150: — 25: — 40: —
35: — 25: — 75: —
75: — 100: — 65: —
Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 53.
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
63: 1 63: 2 63: 3 63: 4
64: 1
66: 1
Frukter och bär, ätbara: färska eller enbart kokade:
apelsiner och mandariner.........................
bananer ........................................ N
citroner......................................... N
cedrat- och grapefrukter.........................
vindruvor:
under tiden 1 juli—31 december................T
jordgubbar:
under tiden 1 september—30 april..............N
under annan tid...............................N
hjortron........................................
plommon:
körsbär:
under annan tid...............................T
äpplen:
under tiden 1 januari—31 januari...............T
under tiden 1 februari—30 juni.................
under annan tid...............................T
päron:
under tiden 1 januari—30 juni.................
under annan tid...............................T
pomeranser.....................................T
andra, ej särskilt nämnda: frukter:
under tiden 1 februari—30 april..............T
under annan tid.............................T
bär...........................................T
torkade eller saltade:
mandel.........................................T
aprikos-, persiko- och plommonkärnor.............T
s. k. arachidmandel..............................T
nötkärnor:
hasselnötskärnor...............................T
cashewnötskärnor och kokosrasp................T
andra........................................T
dadlar..........................................N
andra, ej särskilt nämnda........................N
Kaffe:
orostat...........................................T
rostat, kaffesurrogat med tillsats av kaffe härunder inbegripet ........................................N
Tull
för 100 kg kronor
fria 10: 5: ■ fria
25:
25:
100:
fria
5:
10: ■ fria 20:
fria
20:
10:
45:
60:
Kungl. Maj:ts proposition nr 53
75: 2 83
85: 2 94: 1
94: 2 117: 1 117: 2
117: 3 117: 4 i 117: 5
122: 1 122: 2
128 129
130: 1 130: 2
132: 1 132: 2
! 134
137:
137:
141 Te:
annat............................................E
Kardemumma, muskot och muskotblomma............N
Vanillin samt ersättningsmedel för vanilj och vanillin N
Potatismjöl och annan stärkelse samt gryn av andra ve-
getabilier än spannmål...........................T/E
Bak- och jästpulver.................................E
Soja................................................E
Såser...............................................E
Anm. För tomatpuré, uteslutande avsedd att användas till inläggning av fisk- eller skaldj urskonserver eller till uppfödning av pälsdjur, skall tull icke utgå.
Köttextrakt och kondenserade soppor:
koncentrerad hönsbuljong..........................
andra slag........................................
j Korv och andra annorledes än genom kokning, saltning, torkning och rökning till förtäring beredda, ej särskilt nämnda varor av djurs kött eller andra djurdelar; ävensom kräftstjärtar..................................
Druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap..........
Frukt- och mjölksocker..............................
Lakrits, ej hänförlig till konfityrer ....................
Kakao:
bönor ............................................
pulver............................................
Kakaosmör.........................................
Choklad, även med tillsats av socker eller mjölk, av vanilj eller andra aromatiska ämnen..................
Konfityrer, ej särskilt nämnda: innehållande choklad...............................
E
E
T
T
T
T
N
N
E
E
Bröd:
dessertkäx, ej hänförliga till konfityrer..............E
pepparkakor och andra slag av finare bakverk, ej hänförliga till konfityrer.............................E
andra slag........................................N
Köksväxter, ej särskilt nämnda, samt frukter och bär, ätbara, inlagda i sprit, ättika eller olja eller syltade:
frukter:
andra slag:
sylter och geléer samt pomerans-, apelsin- och
citronmarmelader..........................E
andra......................................E
Konserver av djurs kött och andra djurdelar eller av frukter, bär, köksväxter, svampar och rötter:
kött av nötboskap eller får.......................E
Tull
för 100 kg kronor
100: — 200: — 2 000: —
20: — 30: — 40: — 50: —
fri
75: —
75: — 33: — 23: 50 i 25: — I
15: — 45: — 10: —
80: —
150: —
30: — 60: — 20: —
40: — 50: — i
;
1 12: - |
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
I
142: 1
142: 2 142: 3
143: 1 143: 2 143: 3
143: 4
143: 5
143: 6 143: 7
143: 8 143: 9 143: 10
147: 1 147: 2
147: 3 147: 4
148: 1 148: 2
148: 3 148: 4 167
178: 1 178: 2
fisk- och skaldjur:
sardiner och tonfisk; ävensom brissling (sprats)
och dylika fiskslag, inlagda såsom sardiner.....E
ansjovis..........~...........................E
andra........................................E
frukter och bär:
ananas och grapefrukt.........................E
aprikoser, persikor, päron och blandad frukt.....E
sylter och marmelader av apelsin, pomerans, citron, grapefrukt, ananas, aprikoser, krusbär, persikor
och plommon...............................E
frukter i sockerlag, ej hänförliga till nr 143: 1—3,
ävensom puré och mos av kastanjer...........E
andra........................... E
köksväxter:
sparris, tomater och pickles....................E
andra........................................E
soppor:
koncentrerad hönsbuljong......................E
andra; ävensom inläggningar av bönor med fläsk E
andra slag......................................E
Anm. 1. Konserver av varor, som draga högre tull än för konserver, andra slag, är stadgat, tulltaxeras enligt de tulltaxenummer, till vilka varorna eljest äro hänförliga. Vad sålunda stadgas skall icke äga tillämpning i fråga om konserver av sparris och av svampar.
Anm. 2. Till nr 141—143: 10 hänföras icke---■ vid
detaljförsäljningen.
Saft, bär- och frukt-, samt andra drycker, ej särskilt nämnda, innehållande högst 2 1/i volymprocent alkohol, ej
hänförliga till maltdrycker: saft av citrusfrukter: osockrad:
på kärl, vägande brutto över 3 kg............T
på kärl, vägande brutto 3 kg eller därunder ... E
sockrad:
på fat......................................T
på andra kärl...............................E
andra slag: osockrade:
på kärl, vägande brutto över 3 kg............T
på kärl, vägande brutto 3 kg eller därunder ... E
sockrade:
på fat......................................T
på andra kärl...............................E
Isoleringsmassa mot värme, köld eller ljud, helt eller delvis av mineraliska ämnen..........................
Förtätade gaser:
etylenoxid, med eller utan tillsats av kolsyra, samt ädelgaser ...........................................
Tull
för 104 kg kronor
25: — 50: — 75: —
30: — 35: —
50: —
60: — 75: —
50: — 75: —
40: — 50: — 75: —
15: — 25: —
34: — 34: —
20: — 30: —
34: — 40: —
fri
fria
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
185 211: 1 211: 2
av högre syrahalt...........T
218 218: 1 218: 2 219
221 221: 1 222: 1
227: 1
227: 2 227: 3
258 Ättika och ättiksyra: på fat:
av högst 10 % syrahalt.........................T
beläggas med samma tull som vid nr 183 med tillägg för varje procent högre Tsyrahalt av 1 kr. för 100 kg, dock högst med tull av 50 kr. för 100 kg.
på andra kärl, utan avseende på syrahalten.........T
Träsprit (metanol)...................................T
Aceton och acetonolja samt metyletylketon............N
Anm.----—------ —---------- —
Bensylalkohol, bensylbensoat och oktylalkohol; acetater, formiater, propionater och stearater av oktylalkohol och lägre envärdiga alifatiska alkoholer samt av furfurylalkohol, cyklohexanol och metylcyklohexanol; etrar och estrar av glykoler och glycerin samt estrar av glykol-, mjölk-, oxal-, adipin-, ftal-, citron- och vinsyra, ej särskilt nämnda; ävensom estrar med tillsats av minst 10 % toluol,
xylol eller dylikt..................................N
Anm. För butylacetat må tullen icke i något fall utgå med högre belopp än som motsvarar 15 % av värdet.
Syraväckare.................................... 100 kr.
Roquefortkulturer.............................. 100 kr.
A-vitaminkoncentrat
Ljuskänsligt fotografiskt papper.......................E
Fotografiska torrplåtar...............................E
Fotografisk film, alla slag:
framkallad..................................... E
annan:
kinematografisk film.............................E
annan..........................................E
Anm. till nr 227: 1—-3. —• — --- — -------- —-
Flyktiga vegetabiliska oljor, sammansatta eterarter (estrar) samt inom parfymindustrien eller vid tillverkningen av konfityrer, bakverk, drycker o. dyl. använda essenser och andra välluktande ämnen, ej hänförliga till annat nummer, naturliga eller konstgjorda:
andra slag, i kärl eller förpackning vägande brutto:
1 kg eller däröver.............................E
mindre än 1 kg...............................E
Tull
för 100 kg kronor
10: —
30:
10: — 7: 50
fria
30:
30:
1 580:
80:
150:
•100: — 500: —
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
268: 1 268: 2
296: 1 296: 2
297: 1 297: 2
299: 1 299: 2
302 Tull
för 100 kg kronor
261: 1 261: 2 262
100: — 500: —
500: —
25:
10:
25:
500:
Anm. 1 till nr 257—258. För flyktiga vegetabiliska oljor, som äro avsedda att användas uteslutande såsom råvaror inom luktämnesindustrien och som vid tulltaxeringen denatureras på sätt vederbörande tullmyndighet föreskriver, skall tull icke utgå.
Anm. 2 till nr 257—-258. För flyktiga vegetabiliska oljor, som äro avsedda uteslutande för tillverkning av putsmedel för läderarbeten eller för skodon, skall tull utgå vid nr 257 med 200 kr. för 100 kg och vid nr 258 med 300 kr. för 100 kg.
Tandpulver och tandpasta............................E
Puder, smink, hudkräm och näskitt...................E
Lukt- eller toalettvatten, parfymer och kosmetiska medel, fasta eller flytande, ej hänförliga till annat nummer E Tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions- och appreturmedel, ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts, vax, tvål eller såpa men utan inblandning av dextrin eller stärkelse; ävensom uppblötningsmedel: icke flytande:
tvättpulver...................................Ej
andra........................................E
Dextrin och stärkelseklister; ävensom appreturmedel, innehållande dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl. T/E Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor, knallsignaler, knallpulver och smällare .....................E
Anm. För fyrverkeriarbeten, avsedda att användas för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsignal, skall tull icke utgå.
Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk: beredda, halvberedda härunder inbegripna: andra slag:
i stycken, vägande minst 1 kg:
lackerade...................................El 150:
andra......................................Ej 65:
i stycken av mindre vikt:
lackerade...................................E 200:
andra......................................E I 90:
Anm. —- —----•---------— —■
Arbeten av läder och skinn: läder- och skinnstycken, utstansade, utskurna eller utklippta, men icke vidare bearbetade, ej särskilt nämnda:
andra slag:
lackerade...................................N 210:
andra, ränder, även hopskarvade, härunder inbegripna ..................................N 100:
_____________________
handskar:
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
303: 1 303: 2
304 305: 1 305: 2
Tull
för 100 kg kronor
andra slag......................................N
delar av läder eller skinn till handskar, hänförliga till nr 303: 1 .......................................N
900: — 600: —
fotbollar..........................................E
andra arbeten, ej särskilt nämnda, härunder inbegripna, oavsett materialets beskaffenhet, sadelmakararbeten
och rakstriglar..................................E
Pälsverk:
oberedda:
100: —
120: —
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl samt ut-
(100 kr.
.................................. I + N
ter.
15: — 350: —
beredda, lösa:
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl samt ut-
(100 kr.
.................................. 1+ N
ter.
15: — 800: —
Arbeten av pälsverk:
beredda, hopsydda skinn samt delvis bearbetade persedlar, foder, tillskurna besättningar, bräm och mattor med eller utan sömnadsarbete härunder inbegripna:
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, åkta säl samt
(100 kr.
..............................\+ N
utter.
15: 1 400:
fullfärdiga persedlar, ej särskilt nämnda, med pälsverk till övertyg eller foder:
av bäver, chinchilla, hermelin, mård, närts, vit-, blå-, svart-, silver- och korsräv, sobel, äkta säl samt utter:
med övertyg eller foder av spånadsvara, innehållande silke......................
, (100 kr.
andra...............................\+ E
2 200 15
2 000
Anm. till nr 316: 1—318 och 321—322. Till dessa nummer eljest hänförliga persedlar skola, om de äro försedda med krage, uppslag eller annan besättning av pälsverk av i nr 311 angivna slag, tulltaxeras efter vad i nr 319—320 stadgas.
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
398: 1 398: 2
399: 1
399: 2
477: 1 477: 2
480: 2 480: 3
naturligt............ N
konstgjort..................................N
annat:
naturligt.......................... N
Anm. För till detta nummer häntörligt silke, som är avsett uteslutande för tillverkning av elektrisk ledningstråd, glödstrumpor och andra glödnät, driv- och transportremmar eller cordväv, skall tull utgå med 200 kr. för 100 kg.
konstgjort....................................N
Anm. till nr 398: 1—399 : 2. Effekt- eller fantasigarn, bestående av silke i förening med annat spånadsämne, hänföres till nr 398: l—399: 2, allenast för så vitt silket i en sammanhängande tråd följer garnets hela längd.
Vävnader, ej särskilt nämnda: innehållande silke:
filtvävnader med bomullsvarp och inslag av grovt garn av silkesavfall, avpassade till filtar (s. k. italienska), även fållade eller kantade, samt ofärgad eller naturfärgad shantung ... E; ävensom för tekniskt bruk
avsedda vävnader ... N.......................
Anm. Hit hänförliga, för tekniskt bruk avsedda vävnader, må icke draga högre tull än eljest för vävnader av motsvarande slag är stadgat.
andra slag:
av silke enbart eller i förening med högst 15 % annat spånadsämne (helsiden):
av konstgjort silke enbart eller i förening med högst 15 % annat spånadsämne, vägande per m2:
200 g eller däröver....................
mindre än 200 g ......................
av silke i förening med mer än 15 % annat spånadsämne:
andra (halvsiden):
andra slag, vägande per m2:
200 g eller däröver......
mindre än 200 g ........
Anm.---- — ---
av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen eller med inblandning av kokostågor, jute eller högst 10 % fibrer, hänförliga till nr 396:
Tull
för 100 kg kronor
550: — 250: —
500: —
200: —
600: — |
750: — ! 1 000: —
500: — 750: —
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
538 Elastiska band och snören, innehållande strängar (trådar) av kautschuk:
i förening med silke............................. E
Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, metervara härunder inbegripen, ej hånförliga till annat nummer: innehållande silke:
andra slag:
552: 2 I
552: 3 552: 4
andra:
strumpor:
helt eller delvis av nylon eller liknande syn-
tetiska fibrer.................... N
andra..................................N
andra....................... N
581 Övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sytt:
av spånadsvara, innehållande silke..................E
andra slag........................................E
Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädnings- och ärmhållare samt andra dylika persedlar, ej hänförliga till gulddragararbeten; ävensom delar därtill av spånadsvara:
av elastiska band eller snören, innehållande silke ... E
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda: andra slag:
602: 1
602: 2
603: 1
603: 2
av vävnad, hänförlig till nr 474, 475, 478, 480: 1 eller 613, eller av band, hänförliga till nr 541: 1, 543 eller 544: 2:
försedda med bro- (beläggas med samma
derier eller spet- Itul1 som den spånadsr (vara, av vilken de
t-i \ vam, <x v vutvcu ut
sar..........^framställts, med till-
andra..........E'iägg av
..150% • •130%
av vävnad, hänförlig till nr 476, 477: 1—2 eller 480: 2—3, eller av band, hänförliga till nr 541: 2, 542 eller 544: 3:
försedda med broderier eller spetsar ..........E
andra..........E
beläggas med samma tull som den spånadsvara, av vilken de framställts, med tilllägg av
..200%
• •175%
av yllevävnad, av vävnad, hänförlig till nr 479, av band, hänförliga till nr 544: 1, eller av band av ull, hänförliga till nr 545:
Tull
för 100 kg kronor
600: —
1 700: —
2 000: — 1 200: —
4 500: — 1 000: —
600: —
Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
607: 1 607: 2
försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag eller annan besättning, vari silke ingår, eller eljest till en mindre del bestående av vara, i vilken silke ingår ..........E
försedda med broderier eller spetsar, vari silke icke
ingår.....
andra:
damregnkappor E andra........E
beläggas med samma tull som den spånads- „ vara, av vilken de} E framställts, med tilllägg av
385 %
295 %
75% 225 %
613 Anm. till nr 598—611. För persedlar, hänförliga till dessa nummer, skall, därest de äro försedda med krage, uppslag eller annan besättning av pälsverk av i nr 311 angivna slag, utgå särskild tilläggstull av 15 % av värdet.
Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, ej särskilt nämnda, gulddragararbeten härunder inbegripna:
gulddragartråd; ävensom paljetter och kantiljer, oavsett materialets beskaffenhet....................E
Anm. Till detta nummer hänförlig vara, som är avsedd uteslutande för tillverkning av elektriska ledningssnören, drager en tull av 100 kr. för 100 kg.
andra slag, bälten, skärp och dylika artiklar härunder inbegripna:
innehållande metalltråd eller med metalltråd överspunnet garn till mer än 15 % av varans hela vikt:
vävnader, andra än spetsvävnader och tyll E
Anmärkningar till Avd. XI.
2. Vid tulltaxering av till denna avdelning hänförliga varor, tillverkade helt eller delvis av till nr 400 hänförligt garn, skall sådant garn, där ej annorlunda stadgas, likställas med garn av ull.
Tull
för 100 kg kronor
900:
3 000:
Skodon, ej hänförliga till nr 618—619: andra:
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
625: 1 625: 2
1631: 1
631: 2 i 631: 3
642: 1 642: 2
673 V,
av spånadsvara, innehållande silke eller finare metalltråd .......................................g
andra slag, ej särskilt nämnda, oavsett materialets beskaffenhet:
med sulor helt av gummi....................E
andra......................................E
Hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga:
damhattar, monterade med blommor eller plymer .. 1 st. andra slag:
av annat ämne:
andra slag:
försedda med garnering eller montering av varor, innehållande silke: herrhattar:
av filt, försedda med foder, innehållande
silke............................. l st.
andra............................. i st.
andra slag........................... l st.
Paraplyer och parasoller1:
av spånadsvara, innehållande silke............... 1 st.
andra slag..................................... 1 st.
Konstgjorda blommor, frukter och växter samt efterbildningar av fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar o. dyl., allt för så vitt de ej äro hänförliga till nr 1130: avsedda för eller användbara såsom besättnings- eller
monteringsartiklar.............................E
andra slag; ävensom delar till konstgjorda blommor
och andra i överrubriken upptagna artiklar____E
Prydnadsfjädrar (plymer): oarbetade:
strutsfjädrar....................................E
andra..........................................E
Anm.
Packningar av kol............................. 100 kr-
Golv- och väggplattor:
av mindre tjocklek: oglaserade:
enfärgade.....................................T
Badkar, tvättställ, disklådor, klosetter och andra dylika
* Angående temporär ändring, se bilaga 2.
1 Angående tulltaxeringen —--2 § d) tulltaxeförordningen.
Tull
för 100 kg kronor
2 000: —
150: — i 300: — |
5: —
1: 25 1: — *1: —
3: 75 1: 35
4 000: — 1 000: —
2 000: — 3 000: —
10: —
5: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 53
713: 1 713: 2
714: 1
714: 2
artiklar, allt för så vitt de ej äro hänförliga till fajans- eller
porslinsvaror......................................N
Flaskor och burkar:
helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest annan dekorering än sådan, som åstadkommits genom gravyr i formen:
av högst 100 cm3 rymd........................T
av större rymd:
flaskor av grön eller brun massa för maltdrycker, mineralvatten, läskedrycker, vin eller spritdrycker samt damejeanner av sådan massa ... T
andra slag..................................T
med slipade kanter eller bottnar eller med inborrade, oslipade eller slipade proppar men i övrigt helt oslipade och utan målning, förgyllning eller eljest annan dekorering än sådan, som åstadkommits genom gravyr i for-
Tull
för 100 kg kronor
3: —
20: —
6: — 12: —
men:
damejeanner..................................T
andra........................................T
Anm. till nr 711—-713: 2. Mekaniska tillslutningsanordningar---är stadgat.
15: — 40: —
andra slag1, härunder inbegripna flaskor, försedda med flätning eller annan beklädnad, som icke utgör emballage, samt flaskor med i prydnadssyfte åstadkommen beläggning eller annan sammansättning med oädel metall:
s. k. isoleringsflaskor, ävensom färdiga, lösa glas därtill ........................................ • N
Anm. Till nr 714: l hänföras även lösa hylsor till s. k. isoleringsflaskor.
andra........................................N
Anm. Vid tulltaxering av flaskor om minst 3 liters rymd eller damejeanner fästes ej avseende vid om varan är försedd med grövre korgflätning.
120: — 60: —
716 Angående tulltaxcringen — — — 2 § d) tulltaxcförordningen.
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
1 Angående tulltaxeringen---Avd. XV A.
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
32 Kungl. Maj.ts proposition nr 33.
Kungl. Maj:ts proposition nr 53-
995 995: Va
1000 Skruvväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar, vägande per stycke:
Anm. För artiklar, hänförliga till nr 993—994, skall tullen i varje fall motsvara minst 15 % av varans värde och må, beträffande till nr 994 hänförliga varor, i intet fall utgå med lägre belopp än 60 kr. per stycke.
Tull
för 100 kg kronor
Kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt slaggranuleringsmaskiner....................................
Armatur samt delar därtill för maskiner, apparater eller rörledningar, härunder inbegripna slussventiler, ej hänförliga till nr 733:
Anm. 1.-------, , . ,,
Anm 2 För artiklar, hänförliga till dessa nummer, skall tullen i varje fall motsvara minst 15 % av varans värde och må, beträffande till nr 998 och 999 hänförliga artiklar, i intet fall utgå med lägre belopp än för oförnicklade resp. 1 kr. 25 öre och 7 kr. 50 öre per stycke samt för förnicklade artiklar resp. 1 kr. 88 öre och 11 kr. 25 öre per stycke.
Anm. -------------
Järnvägs- och spårvägsmateriel, ej särskilt nämnd:
1054 1055: 1 1055: 2
1055: 3
1056: 1
1056: 2 1056: 3
1056: 4
1064: 1 1064: 2
axlar, raka, samt lösa hjul:
bearbetade; ävensom hjulsatser.................N
fjädrar, buffertar och delar därtill, draginrättningar
och koppelanordningar.........................N
för järnvågs- och spårvägsskenor avsedda skarv- och
syllbultar med muttrar.........................N
Automobiler och delar därtill, ej särskilt nämnda.. 100 kr.
Motorcyklar: .
med en cylindervolym understigande 250 cm ... 100 kr.
andra; ävensom sidvagnar till motorcyklar.....100 kr.
Anm. till nr 1056: 1—3. För automobil eller motorcykel, som för tillfälligt brukande införes till riket, skall erläggas skatt enligt vad därom är särskilt stadgat.
Åkdon och fordon, ej särskilt nämnda...........100 kr.
Fartyg, andra än luftfartyg, samt båtar och skeppsdockor, även med tillbehör:
andra:
' lustfartyg, andra än ångfartyg.............100 kr.
andra ........................................
Ur:
fickur:
med boett av guld eller platina................ 1 st.
fria
5:-
6:
5:
15:
15:
10:
15:
25: fria
6: —
3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 saml. Nr 53.
34 Kungl. Maj.ts proposition nr 53.
1083 Delar, ej särskilt nämnda, till ur: boetter:
av guld eller platina........
1090 Musikinstrument:
pianon:
flyglar................
pianinon och tafflar ____
Anm. 1.-----. —
Anm. 2. — —----
ackordion och delar därtill
1 st.
1 st. 1 st.
E
1095: 1 1095: 2
Grammofoner, fonografer och dylika för återgivande av musik m. m. inrättade instrument samt delar och tillbehör därtill, grammofonnålar härunder inbegripna: färdiga grammofonskivor med allenast intalad text,
avsedda för språkundervisning..................
andra slag...................................
Celluloid, cellon, cellofan, gaudafil, galalit, ambroin, eburin och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen, ej hänförliga till annat nummer:
E
arbetade, ej särskilt nämnda: av celluloid eller galalit........................E
1122 Etuier, med eller utan tillbehör, samt askar, attrapper, dosor och fodral, ej särskilt nämnda:
av läder —--finare metalltråd:
utvändigt klädda med eller bestående av spånadsvara, vari ingår silke eller finare metalltråd, eller
klädda med prydnadsfjädrar..................E
invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår silke
eller finare metalltråd........................E
andra........................................E
Anm.---—-------------
andra slag:
etuier med tillbehör...........................e
Väskor, vägande per stycke högst 0.8 kg — — — upptagna artiklar:
utvändigt klädda med eller bestående av spånadsvara, vari ingår silke eller finare metalltråd, eller klädda
med prydnadsfjädrar...........................E
invändigt klädda med spånadsvara, vari ingår silke eller finare metalltråd..........................E
Tull
för 100 kg kronor
5: —
300: — 225: —
350: —
fria I 50: —
120: —
1 700: —
1 000: — 450: —
250: —
700: — 000: —
Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
1128: 1 1128: 2
1137: 1 1137:
1142:
1142:
1147: 1 1147: 2 1147:3 1148: 1
1148:
utvändigt klädda med eller bestående av läder eller skinn, ej hänförliga till nr 1122.................
Tull
för 100 kg
E
kronor
700: —
Leksaker, munharmonikor härunder inbegripna, och sällskapsspel samt delar därtill:
bollar av kautschuk.............................E
andra slag......................................E
Julgransprydnader...................................E
Masker samt karnevals- och kotiljongsartiklar av papp
eller papper................................. E
Knappar, ej hänförliga till snörmakararbeten; ävensom delar därav:
120: — 200: — 200: -
150: —
icke överklädda:
helt och hållet av andra oädla metaller än järn, av dylika metaller och järn i förening med varandra, av stennöt eller av celluloid, galalit och andra liknande formbara, konstgjorda ämnen:
andra:
av stennöt andra
E 160: — E 80: —
Fiskredskap, andra än nät:
fiskkrokar....................................100 kr.
andra slag...................................100 kr.
Tobakspipor samt huvuden och skaft därtill; ävensom cigarr- och cigarrettmunstycken:
5: — 10: —
andra slag:
icke färdigarbetade huvuden och skaft till tobaks-
pipor:
huvuden..................................E
skaft.....................................E
andra.........................................E
Reservoarpennor, även med skrivpennor eller beslag helt eller delvis av ädel metall, samt delar till sådana pennor,
ej särskilt nämnda, av annat ämne än ädel metall Pennskaft samt rit- och skrivstift...................
kr. E . E
Anm. För till detta nummer hänförliga stiftpennor må tullen icke i något fall utgå med högre belopp än som motsvarar 10 % av värdet.
75: — 100: — 300: —
10: — 100: — 100: —
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 53.
Förslag
till
Bilaga 2.
ändringar i tulltaxan att gälla till och med den 30 juni 1951.
397: 1 397: 2
Vadd, alla slag, kardad bomull härunder inbegripen:
av bomull, blekt...............................
annan ........................................
Hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga:
Tull
för 100 kg kronor
N 25: —
N 10: —
andra slag:
630: 1
630: 2 630: 3
av annat ämne: ogarnerade:
filt- och stråstumpar samt capeliner; ävensom mössor, sydda av flätor, hänförliga till nr
358 ................................... 1 st.
herrhattar............................... 1 st.
andra................................... 1 st.
andra slag:
försedda med garnering eller montering av varor, innehållande silke:
631: 3
632: 1 632: 2
andra slag....................
andra:
herrhattar......................
andra ..........................
Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt nämnda1:
1 st.
1 st. 1 st.
693: 1 693: 2
694: 1 694: 2
695: 1 695: 2
696: 1 696: 2
andra slag: av äkta porslin: vita eller enfärgade:
för hushållsbruk.............................N
andra......................................N
två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat likartat sätt dekorerade:
för hushållsbruk...........................N
andra....................................N
av fajans (oäkta porslin), härunder inbegripna krukmakargods och andra lervaror, ej särskilt nämnda; ävensom kakel och kakelugnsornament: vita eller enfärgade:
för hushållsbruk...........................N
andra....................................N
två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat likartat sätt dekorerade:
för hushållsbruk.........................N
andra..................................N
Anm. till nr 693:1 —696: 2. Såsom enfärgade —- —- —åstadkommes utsmyckning.
—: 50 —: 50 1: —
1: 75
—: 75 1: 50
45: — 30: —
25: — 16: —
1 Angående tulltaxeringen---2 § d) tulltaxeförordningen.
507062. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1950.