angående lönegrads pla¬ ceringen för vissa tjänster, m. m.
Hänvisat till av
- Prop. 1954:173: med förslag till änd¬ ringar i 1947 års allmänna tjänste- och familjepen- sionsreglementen m. m., avsnitt 18 och 19
- Prop. 1954:192: angående vissa ändringar i statens allmänna avlöningsreglemenle m. in., avsnitt 1, 2, 18 och 35
- Prop. 1955:25: angående lönegradspla- ceringen för vissa tjänster m. m., avsnitt 2
- Prop. 1960:131: angående vissa organi¬ sationsfrågor inom skolväsendet m. m., avsnitt 18
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
1 Nr 125.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönegrads placeringen för vissa tjänster, m. m.; given Stockholms slott den 26 februari 195b.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF.
John Lingman.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen framlägges förslag till lönegradsplac.ering m. in. för vissa tjänster vid fasta maskinanläggningar, personal vid marinens poliskår och flygvapnets flottiljpolisorganisation, distriktsöverlärare, rektorer och lärare vid folkhögskolor, vissa kyrkomusiker, yrkeslärare vid statens skogsmästarskola och statens skogsskolor, föreståndare och föreståndarinnor vid statens skol- och yrkeshem samt vissa tjänstemän vid statens alkoholistanstalter. Beträffande dessa lönespörsmål har enighet uppnåtts med vederbörande personalorganisationer.
Vidare innehåller propositionen förslag till lönegradsplacering för vissa lärartjänster vid konsthögskolan samt för rektorstjänsten och facklärartjänsterna vid seminariet för huslig utbildning i Umeå. I propositionen förordas även en höjning av arvodet till lärare i gymnastik för handledning av elever från gymnastiska centralinstitutet.
Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 125.
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hullet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 26 februari 195b.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om lönegrads placeringen för vissa tjänster, in. m. samt anför därvid följande.
Vid framläggandet av innevarande års statsverksproposition (bilaga 2, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, punkt 2) framhöll jag, att 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete numera upphört. Vidare anförde jag, att i samband med prövningen av vissa tjänster, som icke behandlats av kommittén, uppgörelse hade, under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, träffats i fråga om löneställningen för bl. a. folkhögskollärare och folkskollärare. På grundval av dessa preliminära uppgörelser utarbetade förslag förklarade jag mig ha för avsikt att senare anmäla liksom de övriga frågor rörande ännu icke prövade tjänster, som kunde upptagas i samband därmed.
Kungl. Maj:t har sedermera på min föredragning den 12 februari 1954 beslutat att till riksdagen avlåta proposition (nr 160) angående folk- och små skollärares avlöningsförhållanden m. m. Jag torde nu få anmäla — förutom frågan om löneställningen för folkhögskollärare — vissa andra aktuella lönefrågor. Det gäller härvid följande tjänster, vilkas löneställning icke slutligt prövats i samband med den nyligen genomförda tjänsteförteckningsrevisionen, nämligen
vissa tjänster vid fasta maskinanläggningar,
tjänster inom marinens poliskår och flygvapnets flottiljpolisorganisation,
distriktsöverlärartjänster,
vissa kyrkomusikertjänster,
yrkeslärartjänster vid statens skogsmästarskola och statens skogsskolor, föreståndar- (föreståndarinne-)tjänster vid statens skol- och yrkeshem samt
vissa tjänster vid statens alkoholistanstalter.
Beträffande här angivna lönespörsmål har överläggningar ägt rum med de därav berörda personalorganisationerna. I anslutning till dessa överkiggningai hai beträffande löneställningen för de olika tjänstemannagrupperna
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
inom civildepartementet utarbetats vissa förslag, som framlagts för personalorganisationerna under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande. Förslagen, som godkänts av vederbörande personalorganisationer, har sammanfattats i tabellbilagor, vilka torde såsom bilaga 1—8 få fogas till statsx-ådsprotokollet i förevarande ärende.
Av de lönespörsmål, som avsetts skola prövas i samband med tjänsteförleckningsrevisionen men som icke blivit slutligt behandlade av 1949 års tjänsteförteckningskommitté, återstår härefter i huvudsak endast frågan om löneställningen för vissa övnings- och facklärare samt vissa lärare vid skolor för blinda, döva och sinnesslöa. Även beträffande denna lönefråga har överläggningar ägt rum med de berörda personalorganisationerna, men överläggningarna har inte nu kunnat leda till något resultat. Enighet råder emellertid om att fortsatta undersökningar skall göras för lösande av detta löneproblem.
De förslag till lönegradsplaceringar, som enligt vad jag i det föregående anfört godtagits av vederbörande personalorganisationer, har grundats på samma principer som följts vid tjänsteförteckningsrevisionen. Härutöver torde beträffande vissa av de särskilda förslagen få anföras följande.
Vissa tjänster vid fasta maskinanläggningar. Lönegradsplaceringen för maskinistpersonalen vid de fasta maskinanläggningarna är enligt den år 1950 genomförda löneregleringen för viss eldar-, reparatörs- och maskinistpersonal beroende av vederbörande maskinanläggnings inplacering i klassificeringsgrupp. Anläggningarna är för detta ändamål allt efter storlek m. m. fördelade på åtta grupper. Inplaceringen av viss anläggning sker efter prövning av byggnadsstyrelsen i samråd med fortilikationsförvaltningen och arméförvaltningen. För ansvarsmaskinisterna tillämpas för närvarande It lönegraden (värmeskötare) i grupp 1, 13 lönegraden (maskinist) i grupp 2 och 3, 15 lönegraden (maskinist) i grupp 4, 17 lönegraden (inaskinmästare) i grupp 5, 19 lönegraden (maskinmäslare) i grupp 6 och 7 samt 21 lönegraden (förste maskinmästare) i grupp 8 (karolinska sjukhuset). För förste maskinmästartjänst i 21 lönegraden liksom för maskinmästartjänst i 19 och 17 lönegraden uppställes i princip krav på sjöingenjörsexamen jämte viss kompetens som installatör. Vad beträffar maskinisttjänsterna i 15 och 13 lönegraderna fordras maskinteknikerexamen för tjänst i 15 lönegraden och maskini siexamen för tjänst i 13 lönegraden. Förutom ansvarsmaskinisterna finnes för närvarande vid vissa anläggningar biträdande maskinistpersonal, nämligen maskinister (s. k. vaktmaskinister) i 13 lönegraden, maskinister i 15 lönegraden såsom närmaste män till och ersättare för maskinmästare vid anläggningsgrupperna 6 och 7 samt, vid karolinska sjukhuset, förste maskinist i 17 lönegraden och maskinister (vaktmaskinister) i 15 lönegraden. I övrigt torde jag beträffande den närmare innebörden av den år 1950 genomförda löneregleringen för ifrågava-
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
rande personalgrupp få hänvisa till propositionen 1950:190 samt 1951 års statsverksproposition (bilaga 2, sid. 45—65).
Den inom civildepartementet verkställda prövningen har berört maskinistpersonalen inom anläggningsgrupperna 4—8. Prövningen har lett fram till det såsom bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende fogade förslaget, som innebär uppflyttning av de till grupp 7 hörande maskinmästartjänsterna (vid de fyra största sinnessjukhusen) från 19 till 21 iönegraden, av övriga maskinmästartjänster i 19 lönegraden (grupp 6) till 20 lönegraden och av maskinmästartjänsterna i 17 lönegraden (grupp 5) till 18 lönegraden. Löneställningen för förste maskinmästare i 21 lönegraden vid karolinska sjukhuset (grupp 8) avses skola vara oförändrad i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar. Förslaget förutsätter icke heller i övrigt någon ändring beträffande lönegradsplaceringen för nämnda personal.
De föreslagna lönegradsförändringarna medför, att lönegradsavståndet mellan ansvarsinaskinister i grupp 4 och 5 kommer att öka med en lönegrad. Detta synes mig motiverat med hänsyn till att anläggningarna i grupp 5 och högre grupper i huvudsak tillhör anstalter med stora värmeanläggningar och dessutom andra tekniska utrustningar av delvis mycket komplicerad natur. Dessa olikheter har också återspeglats i de fastställda kompetenskraven. För ansvarsmaskinister i grupp 5 och högre fordras sålunda — som nyss nämnts — genomgående sjöingenjörsexamen och viss installatörskompetens, under det att lägre kompetenskrav uppställts för övriga ansvarsmaskinister.
F. n. finnes 154 fasta maskinanläggningar i anläggningsgrupperna 4—8. Av dessa beröres 109 anläggningar av de här förordade lönegradsuppflyttningarna. Maskinmästartjänsterna vid 4 anläggningar uppflyttas två lönegrader och vid 105 anläggningar en lönegrad.
Marinens poliskår och flygvapnets flottilj polisorganisation. Frågan om löneställningen för personalen vid marinens poliskår och flygvapnets flottiljpolisorganisation har varit föremål för särskild undersökning av 1953 års polislöneutredning, som den 29 december 1953 överlämnat en promemoria med förslag i ämnet. Ytlranden över promemorian har avgivits av försvarets civilförvaltning, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, statskontoret, statens lönenämnd och Tjänstemännens centralorganisation. I fråga om innehållet i polislöneutredningens förslag och de däröver avgivna yttrandena tillåter jag mig hänvisa till handlingarna i ärendet, vilka torde få överlämnas till vederbörande utskott.
Vad angår lönegradsplaceringarna ansluter sig departementsförslaget helt till polislöneutredningens förslag. Antalet tjänster som uppflyttats till 10 lönegraden är dock större än enligt utredningens förslag. Vidare har vid flottiljpolisen en tjänst — utöver vad utredningen föreslagit — uppflyttats till 19 lönegraden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
5 Polislöneutredningen har uttryckligen framhållit, att den vid avvägandet av sitt förslag till lönegradsplacering inte tagit hänsyn till att denna personal i betydande utsträckning fullgör arbete på obekväm arbetstid. Av den verkställda utredningen framgår vidare, att personalen vid marin- och flottiljpolisorganisationen fullgör regelbunden passtjänstgöring. Med beaktande härav och med hänsyn till polislöneutredningens särskilda framhållande av att den obekväma tjänstgöringen inte beaktats vid lönegradsplaceringen, anser jag mig kunna tillstyrka, att denna civilmilitära personalgrupp får åtnjuta ersättning för arbete på obekväm arbetstid enligt samma grunder som civila statstjänstemän.
Distriktsöverlärare. Med skrivelse den 29 augusti 1952 framlade 1950 års lärarnt red ning betänkande angående vissa med överlärarinstitutionen sammanhängade frågor. Efter vederbörligt remissförfarande har nämnda betänkande upptagits till behandling inom ecklesiastikdepartementet. På föredragning av chefen för detta departement har Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat avlåta proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen. Propositionen innefattar bl. a. förslag om inrättande av lönegradsplacerade distriktsöverlärartjänster.
I anslutning till nämnda organisationsförslag har inom civildepartementet till behandling upptagits frågan om distriktsöverlärarnas löneställning och vissa därmed sammanhängande frågor. Därvid har upprättats det förslag till lönegradsplacering m. m., som framgår av bilaga 3 till statsrådsprotokollet i detta ärende. Förslaget, som vid de förut berörda överläggningarna framlagts under förbehåll att riksdagen godkänner nyssnämnda organisationsförslag, innebär att distriktsöverlärarna inplaceras i lönegrader med tillämpning av det för rektorstjänster begagnade lönegradssystemet. Tjänsterna som distriktsöverlärare bör således åsättas lönegradsbeteckningen Cb. Inplacering i lönegrad avses skola ske allt efter antalet läraravdelningar inom distriktet, varvid lönegraderna Cb 2—6, motsvarande löneklasserna 28—32, skall tillämpas. I de fall då inrättande av distriktsöverlärartjänst medges, oaktat antalet läraravdelningar inte uppgår till 10, placeras tjänsten i lönegrad Cb 1, motsvarande 27 löneklassen. I övrigt torde få hänvisas till bilagan.
Till frågan om ersättning till vikarie å distriktsöverlärartjänst torde jag senare få återkomma.
Reldors- och lärartjänster vid folkhögskolor. I anslutning till de förhandlingsöverenskommelser mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörande personalorganisationer, som framlades för 1952 och 1953 års riksdagar angående lönegradsplacering för rektorer och ämneslärare vid högre undervisningsanstalter samt vid lantmannaskolor och lantbruksskolor, har inom civildepartementet upprättats förslag till lönegradsplacering in. in. för rektorer och ämneslärare vid folkhögskolor. Såsom framgår av bilaga 4 till statsrådsprotokollet i detta ärende innebär förslaget bl. a., att
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
ordinarie äinneslärartjänster vid folkhögskolorna skall kunna inrättas jämväl i Ca 29. Antalet sådana tjänster förutsättes skola bestämmas av Kungl. Maj:t och fördelas mellan folkhögskolorna av skolöverstyrelsen; på grundval av nuvarande organisationsunderlag beräknas antalet tjänster i Ca 29 till 38. För dylik tjänst avses skola gälla samma behörighetskrav som för rektorstjänst. Jag vill i detta sammanhang understryka, att några konsekvenser för lantbruksundervisningsanstalternas vidkommande förutsatts inte skola uppkomma av inrättandet av tjänster i Ca 29 vid folkhögskolorna.
Vissa kyrkomusiker. Domkyrkoorganisttjänst hänföres f. n. till lönegrad Ca 26. Med beaktande av de lönegradsplaceringar, som genom tjänsteförteckningsrevisionen bestämts för vissa i lönehänseende jämställda tjänster, föreslås att domkyrkoorganisttjänst uppflyttas till Ca 27.
Jämlikt 5 § avlöningsreglementet för kyrkomusiker skall ordinarie organist, som inte uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda examina, hänföras till Ca 23 i stället för den för organisttjänst gällande normalgraden. Ca 24. Med stöd av övergångsbestämmelserna till kyrkomusikerstadgan medgavs vissa innehavare av tidigare kyrkomusikertjänst, vilka förvärvat behörighet enligt 1881 års bestämmelser, att övergå till nyorganiserad organisttjänst, varvid de inplacerades i lönegrad Ca 23. Vid tiden för denna övergång förelåg ett förslag om viss kompletterande utbildning, som skulle möjliggöra deras inplacering i normalgraden. Sådan utbildning har emellertid inte kommit till stånd. Då tillräckliga skäl inte synts föreligga för att i dessa övergångsfall bibehålla en lägre lönegradsplacering, har ifrågavarande organister ansetts böra uppflyttas till Ca 24. Samma placering har ansetts böra gälla i ett litet antal fall, då sådan organist före den 1 mars 1954 erhållit annan organisttjänst och därvid jämlikt avlöningsreglementets huvudbestämmelse hänförts till Ca 23. Någon ändring i sistnämnda bestämmelse ifrågasättes inte i detta sammanhang.
Kantor åtnjuter för den kyrkomusik.Tiska delen av sin tjänst ett kantorstillägg utöver den lön som tillkommer honom såsom folk- eller småskollärare. Kantorstillägget beräknas på lönen i 20 löneklassen för ordinarie och 18 löneklassen för extra ordinarie eller extra kantor. Tillräckliga skäl har inte ansetts föreligga att bibehålla den nuvarande differentieringen av kantorstillägget efter anställningsformen utan det synes böra beräknas efter samma löneklass för samtliga kantorer. Vad själva lönenivån angår, har en höjning av densamma ansetts motiverad. I enlighet härmed föreslås, att kantorstillägget beräknas efter 21 löneklassen, d. v. s. ordinarie folkskollärares nuvarande begvnnelselöneklass.
Jag torde härefter få anmäla vissa lönefrågor, vilka jag ansett vara av sådan natur att de bör prövas i detta sammanhang, ehuru de inte varit föremål för direkta överläggningar med personalorganisationerna.
Konsthögskolan. I anslutning till vad som i samband med den allmänna
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
i
tjänsteförteckningsrevisionen bestämts i fråga om musikhögskolan föreslår jag, att professorstjänsterna i målning, teckning och skulptur, vilkas innehavare tillsättes medelst förordnande för begränsad anställningstid, uppflyttas från Cq 4 till Cq 5 samt att tjänsten som föreståndare för skolan för grafisk konst, tillika lärare i grafisk konst uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.
Seminariet för huslig utbildning i Umeå. I årets statsverksproposition (VIII ht p. 191) har Kungl. Maj:t på hemställan av chefen för ecklesiastikdepartementet föreslagit riksdagen att till Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå för budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor. Förslaget innebär bl. a., att de statsbidragsgrunder, som nu gäller för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, ävensom de statliga avlöningsreglementena skall göras tillämpliga även på seminariet i Umeå.
Lönegradsplaceringen för följande tjänster vid seminariet i Umeå bör vara densamma som för motsvarande tjänster vid fackskolan i Uppsala, eller således för rektorstjänsten Ca 31, för ordinarie facklärartjänst Ca 23 och för extra ordinarie facklärartjänst Ce 21. I anslutning till vad som gäller beträffande fackskolan förutsättes likväl Kungl. Maj:t resp. skolöverstyrelsen skola äga medge placering av ordinarie lärare i hushållsgöromål i Ca 25 resp. extra ordinarie sådan lärare i Ce 23.
Arvode till den facklärare, som tjänstgör såsom huvudlärare vid handarbetslinjen vid seminariet, bör utgå med 550 kronor för år.
Gymnastiska centralinstitutet. Enligt för närvarande gällande bestämmelser utgår visst arvode till lärare utom gymnastiska centralinstitutet, som fullgör arbete med handledning av institutets elever vid deras undervisningsövningar. Vid beräkning av medelsbehovet för dylika arvoden har förutsatts, att ersättning skall få utgå med högst 55 kronor för veckotimme. Framställningar om höjning av ersättningen har anmälts i årets statsverksproposition (VIII ht p. 334), men föredragande departementschefen har förklarat, att ställning till detta spörsmål inte borde tagas i nämnda sammanhang. Vid frågans slutliga behandling har ifrågavarande ersättning ansetts skäligen böra bestämmas till ett belopp av 5 kronor för undervisningstimme.
Jag förordar, alt de framlagda förslagen underställes riksdagen. De synes böra genomföras fr. o. in. den 1 juli 1954.
Vissa av förslagen påkallar övergångsanordningar och ikraftträdandebestämmelser. Bl. a. föranledes ändringar i gällande personalförteckningar. Under hänvisning till att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad i årets statsverksproposition i bilagan 2 under punkten 2 förordats föreslår jag, att riksdagens bemyndigande inhämtas att vidtaga erforderliga ändringar i personalförteckningarna. För Kungl. Maj:t torde vidare böra utverkas bemyndigande att medge de överskridanden under budgetåret
8 Kurigl. Maj:ls proposition nr 125.
1954/55 av maximerade anslag och anslagsposter, som föranledes av förslagen.
Jämväl i gällande avlönings- och pensionsregleinenten föranleder vissa av förslagen ändringar. Till dessa spörsmål torde jag senare få återkomma.
Den årliga kostnadsökningen för löner, som föranledes av här nämnda förslag angående lönegradsplacering, har beräknats till omkring 2 900 000 kronor. Huvuddelen av denna kostnadsökning hänför sig till distriktsöverlärartjänsterna (2 100 000 kronor, varav enligt de statsbidragsgrunder, som föreslagits i den förut omförmälda propositionen angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen, 1 200 000 kronor belöper på statsverket). Kostnaden för ersättning för arbete på obekväm arbetstid till marin- och flottiljpolispersonalen kan uppskattas till inemot 100 000 kronor för år. Dessa ökade kostnader bör, i den mån de belastar riksstaten, komma till uttryck i budgeten. Å riksstaten för budgetåret 1954/55 bör därför under tolfte huvudtiteln för ändamålet anvisas ett särskilt förslagsanslag under benämningen Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. Under detta anslag torde emellertid medel böra beräknas jämväl för de riksstaten för nästa budgetår belastande kostnadsökningar, som föranledes av vad jag förordat i propositionerna 1954:75, 100 och 160. Anslaget synes därför böra uppföras med i runt tal 5 000 000 kronor. Liksom motsvarande anslag för innevarande och nästföregående budgetår bör förevarande anslag endast undantagsvis tagas i anspråk för bestridande av kostnadsökningarna.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
1) godkänna de i bilagorna 1—8 till statsrådsprotokollet i detta ärende upptagna förslagen om placering i lönegrad av vissa tjänster m. in.,
2) godkänna övriga i det föregående berörda förslag,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder för förslagens genomförande fr. o. m. den 1 juli 1954 samt
4) till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering in. m. å riksstaten för budgetåret 1954/55 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
B. Sandberg.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
9 Bilaga 1.
STATENS FASTA MASKINANLÄGGNINGAR.
Anmärkning.
Förslaget innebär icke någon ändring beträffande meddelade föreskrifter om vikanatslöneförordnanden i vissa fall å maskinmästartjänster.
Bilaga 2.
MARINENS POLISKÅR. FLYGVAPNETS FLOTTILJPOLIS- ORGANISATION.
Anmärkning.
Personalen vid marinens poliskår och flygvapnets flottiljpolisorganisation skall atnjuta ersättning för arbete på obekväm arbetstid enligt samma grunder som civila statstjänstemän.
10 Kungl. Maj:ts proposition, nr 125.
Bilaga 3.
DISTRIKTSÖVERLÄRARE.
1. Därest statsmakterna beslutar om inrättande av särskilda tjänster för distriktsöverlärare, skall dessa tjänster placeras i lönegrad med hänsyn till antalet distriktsöverläraren underställda läraravdelningar på sätt framgår av följande sammanställning.
Medges i särskilt fall inrättande av distriktsöverlärartjänst i skoldistrikt med mindre än 10 läraravdelningar, skall sådan tjänst placeras i lönegrad Cb 1.
2. Vid beräknandet av antalet läraravdelningar skall hänsyn tagas även till förekomsten av tjänst såsom föreståndarinna för skolhem i distriktet och med läraravdelning jämställas varje påbörjat 3-tal av fortsättningsskolkurser i distriktet.
3. Distriktsöverlärare äger åtnjuta semester under 35 dagar för år till och med det kalenderår, under vilket han fyller 39 år, och därefter under'45 dagar för år. Härigenom skall dock ändring icke ske av den semesterrätt, som enligt gällande bestämmelser tillkommer nuvarande innehavare av distriktsöverlärarbefattning.
Antal
läraravdeln.
Lönegrad
10—19
20-29
30-44
45—59
60-
Cb 2 Cb 3 Cb 4 Cb 5 Cb 6
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
11 Bilagn 4.
FOLKHÖGSKOLOR.
Anmärkningar.
1. Ämneslärare i Cg 21 må efter 2 års tjänstgöring uppflyttas till Ce 23 och efter ytterligare 2 års tjänstgöring till Ce 25. Ämneslärare i Cg 20 må efter 2 års tjänstgöring uppflyttas till Ce 21 och efter ytterligare 2 års tjänstgöring till Ce 23 samt vid annan folkhögskola än Folkliga musikskolan i Arvika efter ytterligare 2 års tjänstgöring till Ce 25.
2. Till ämneslärare i Ce 27 må efter prövning av skolöverstyrelsen förordnas den som under minst 3 år tjänstgjort såsom lärare i Ce 25. Antalet anställningar i Ce 27 bestämmes av Kungl. Maj :t.
3. I tjänstgöringsskyldigheten för rektor och lärare skall kunna inräknas arbete med tillsyn av internat samt uppdrag som tillsynslärare och skolbibliotekarie.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 125.
Bilaga 5.
KYRKOMUSIKER.
Anmärkningar.
1. Den som har övergått eller övergår på organisttjänst med stöd av övergångsbestämmelserna till kyrkomusikerstadgan eller med stöd av Kungl. Maj :ts beslut i anslutning till nämnda övergångsbestämmelser skall, därest han jämlikt 5 § avlöningsreglementet för kyrkomusiker placerats eller skulle placeras i 2.3 lönegraden, under innehav av den organisttjänst, varå han sålunda övergått eller övergår, vara placerad i 24 lönegraden.
Placering i 24 lönegraden skall jämväl gälla för i föregående stycke angiven organist, vilken — efter innehav av organisttjänst som avses i nämnda stycke •—- före den 1 mars 1954 erhållit annan organisttjänst och därvid placerats i 23 lönegraden.
2. Kantorstillägget skall för samtliga kantorer beräknas på lönen i 21 löneklassen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 125.
13 Bilaga 6.
STATENS SKOGSMÄSTARSKOLA. STATENS SKOGSSKOLOR.
Bilaga 7.
STATENS SKOL- OCH YRKESHEM.
14 Kungl. Maj. ts proposition nr 125.
Bilaga 8.
STATENS ALKOHOLISTANSTALTER.