angående lönegradspla- ceringen för vissa tjänster m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25

1 Nr 25

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.; given Stockholms slott den 17 december 195i.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Gunnar Lange

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges i anslutning till efter förhandlingar träffade överenskommelser förslag till lönegradsplacering m. m. för tjänster, som icke prövats vid den under åren 1952 och 1953 genomförda allmänna tjänsteförteckningsrevisionen. Förslagen avser övnings- och facklärartjänster av olika slag inom undervisningsväsendet samt vissa andra tjänster, vilkas lönegradsplacering ansetts böra prövas i samband därmed. Den årliga kostnadsökningen för löner, som föranledes av förslagen, har beräknats till omkring 2 700 000 kronor. Genom förslagens realiserande blir den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen definitivt slutförd.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 25.

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 25

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 december 195i.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för civildepartementet, statsrådet Lange, frågor om lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. samt anför därvid följande.

Vid den allmänna tjänsteförteckningsrevision, som genomförts under åren 1952 och 1953 såsom resultat av 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete, lämnades lönegradsfrågan för ett antal tjänster tills vidare olöst. Sedan tjänsteförteckningskommitténs arbete med utgången av juni 1953 upphört, fortsattes inom civildepartementet arbetet med revisionen av tjänsteförteckningen, och resultatet härav förelädes riksdagen genom prop. 1954: 125. Vid framläggandet av denna proposition anförde min företrädare i ämbetet, att av de lönespörsmål, som avsetts skola prövas i samband med tjänsteförteckningsrevisionen, därefter i huvudsak endast återstod frågan om löneställningen för vissa övnings- och facklärare samt vissa lärare vid skolor för blinda, döva och sinnesslöa. Min företrädare framhöll vidare, att även beträffande denna lönefråga överläggningar ägt rum med de berörda personalorganisationerna men att överläggningarna icke då kunnat leda till något resultat. Enighet rådde emellertid om att fortsatta undersökningar skulle göras för lösande av detta löneproblem.

Beträffande sistnämnda lönegradsfrågor har sedermera under loppet av innevarande år fortsatta överläggningar ägt rum med därav berörda personalorganisationer, nämligen Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation. Överläggningarna har lett till att organisationerna den 25 november 1954 godkänt vissa inom civildepartementet utarbetade förslag, som framlagts under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande. Förslagen har sammanfattats i tabellbilagor, vilka torde såsom bilaga 1—12 få fogas till statsrådsprotokollet i förevarande ärende.

Vid överläggningarna med personalorganisationerna har enighet förelegat om att, då de ändrade lönegradsplaceringarna är att betrakta som ett fullföljande av den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen, dessa icke i och

Kungl. Maj:ts proposition nr 25

för sig kan åberopas till stöd för yrkanden om ändring av lönegradsplaceringen för därvid prövade tjänster.

I fråga om vissa av de i förenämnda bilagor upptagna förslagen torde jag få framhålla följande. Såsom en inledande anmärkning vill jag härvid nämna, att lönegradsplaceringen förutsatts skola vara oförändrad i fråga om sådana här avsedda tjänster, som icke upptagits i tabellbilagorna. Erforderliga redogörelser i ämnet utöver vad här anföres torde få lämnas riksdagens vedex-börande utskott.

Övningslärartjänster i allmänhet (bil. 1). Här avsedda tjänster är lärartjänster i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. Förslaget innebär att lägsta lönegraden för ordinarie tjänst inom de olika ämnena genomgående bibehålies oförändrad. Även den högsta tillämpliga lönegraden för ordinarie tjänst inom vederbörande grupper har — på ett undantag när — bibehållits oförändrad; detta undantag hänför sig till lärarutbildningsanstalterna. Däremot har lönegradsuppflyttningar föreslagits för ordinarie tjänster inom ett mellanskikt av läroanstalter, huvudsakligen innefattande realskolor och motsvarande skolor i fråga om ämnena teckning, musik och gymnastik samt realskolor, högre allmänna läroverk och motsvarande skolor i fråga om ämnena kvinnlig slöjd och hushållsgöromål.

I fråga om extra ordinarie övningslärartjänster har hittills gällt, att sådan tjänst genomgående varit placerad i lägre lönegrad än motsvarande ordinarie tjänst. Tillräckliga skäl att bibehålla en dylik anordning i fråga om övningslärartjänsterna har ansetts icke föreligga. I enlighet härmed föreslås, att extra ordinarie övningslärartjänst genomgående skall hänföras till samma lönegrad som motsvarande ordinarie tjänst. Vad sålunda föreslagits har, på sätt framgår av de följande tabellbilagorna, ansetts böra gälla även i fråga om vissa andra i detta sammanhang aktuella, med övningslärartjänster jämförbara tjänster.

I anslutning till angivna ändring av de extra ordinarie övningslärartjänsternas lönegradsplacering har förutsatts skola beaktas föreskriften i 15 § 1 mom. andra stycket stadgan för övningslärare, enligt vilken ordinarie lärare endast då särskilda skäl föreligger må beviljas tjänstledighet för att inneha extra ordinarie anställning. En erinran om denna föreskrift har ansetts påkallad med hänsyn till att förening av lägre ordinarie och högre extra ordinarie tjänst kan tänkas komma att ifrågasättas i ökad utsträckning såsom en följd av det här ifrågavarande förslaget.

Timarvode för tilläggstimmar i övningsämne utgår enligt gällande bestämmelser högst enligt näst högsta löneklassen för motsvarande extra ordinarie lärartjänst. I samband med höjningen av lönegradsplaceringen för extra ordinarie övningslärartjänst föreslås nämnda maximeringsregel skola änd-

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 25

ras till att avse den näst lägsta i stället för den näst högsta löneklassen för extra ordinarie lärare. Detta innebär, att timarvodet för tilläggstiramar kommer att maximeras efter oförändrad löneklass i de fall då extra ordinarie övningslärartjänst föreslås höjd allenast en lönegrad; i övriga fall medför en höjning av lönegradsplaceringen höjning även av timarvodets maximum. I överenskommelsen ingår emellertid, att frågan om storleken av ifrågavarande arvode förutsatts skola ytterligare övervägas i samband med en allmän översyn av timlärarkungörelsen.

För närvarande erfordras för erhållande av extra ordinarie anställning enligt stadgan för övningslärare bl. a. att, då tjänsten tillträdes, minst 2 år förflutit från dagen för lärarens examen eller behörighetsförklaring. I anslutning till vad som gäller beträffande andra lärargrupper föreslås, att nämnda karenstid sänkes till 1 Vi år. Ändring föreslås däremot icke av gällande bestämmelse om det minsta antal undervisningstimmar, som lärare skall ha fullgjort under karenstiden för att vinna extra ordinarie anställning.

Genom att extra ordinarie övningslärare hänföres till samma lönegrad som motsvarande ordinarie lärare kommer vid folk- och småskoleseminarierna extra ordinarie lärare i musik att placeras i 26 lönegraden. Enligt gällande regler upptages i allmänhet extra ordinarie tjänster i lönegrad över den 25 :e på av riksdagen godkänd personalförteckning, varvid förutom lönegradsnumret även antalet tjänster av vederbörligt slag brukar anges. På grund av övningslärartjänsternas speciella konstruktion lämpar sig emellertid nämnda förfaringssätt icke i fråga om tjänster, vilkas innehavare har anställning som extra ordinarie övningslärare. Med hänsyn härtill bör extra ordinarie lärartjänst i musik vid folk- och småskoleseminarierna ej uppföras på personalförteckning.

Vissa yrkeslärare vid försvaret (bil. 2). Lönegradsplaceringen för yrkeslärarna vid vissa skolor inom försvaret var föremål för behandling i den sista av de propositioner som framlades på grundval av 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete (prop. 1953: 165). Detta ställningstagande var emellertid i viss mån av provisorisk karaktär med hänsyn till att någon allmän lösning av lönegradsfrågan för övnings- och yrkeslärare då ej åstadkommits. Det här framlagda förslaget ansluter sig till övriga i detta sammanhang behandlade lönegradsfrågor för jämförbara grupper.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården (bil. 3). Utöver en hänvisning till det föreslagna allmänna lönegradsläget för övnings- och yrkeslärare må framhållas, att lönegradsuppflyttningen av 3 rektorstjänster från Ca 29 till Ca 31 motiveras av de speciella krav, som med hänsyn till de avsedda skolornas klientel måste ställas på deras rektorer; lönegradsplaceringen av rektorstjänsterna i övrigt innebär endast en tillämpning avnuvarande lönegrader. Den till lönegraden Ca 27 uppflyttade ämneslärartjänsten är avsedd för Brättegårdens yrkesskolas folkhögskolekurs.

Det till folkskollärare vid ungdomsvårdsskolorna utgående särskilda ar-

Kungl. Maj.ts proposition nr 25

vodet å 660 kronor, vilket kan anses som »svårighetstillägg», har i samband med i detta sammanhang aktuella överväganden ansetts böra uppräknas till 804 kronor för år.

Vissa lärarutbildning sanstalter (bil. 4). Rektorstjänsterna vid de tre här avsedda lärarutbildningsanstalterna på det husliga området föreslås i anslutning till lönegradsplaceringen för vissa andra rektorstjänster uppflyttade från Ca 31 till Ca 33. I övrigt innebär lönegradsförslaget endast en anpassning till övningslärartjänsternas lönegradsplacering.

Enligt gällande bestämmelser må ordinarie och extra ordinarie lärare, som å sin tjänst meddelar undervisning minst 14 veckotimmar, därutöver tillgodoräkna högst tre veckotimmar bl. a. då undervisningen avser utbildning av lärare i något av ämnena teckning, musik och gymnastik vid folk- eller småskoleseminarium. Bestämmelsen innebär, att en lärare med exempelvis 27 veckotimmars undervisning må avlönas som om han hade 30 veckotimmar, d. v. s. åtnjuta full lön. Vid de förda överläggningarna har ett från personalhåll framfört yrkande, att ifrågavarande tillgodoräkningsregel skulle utsträckas till folk- och småskoleseminariernas lärare i manlig och kvinnlig slöjd, ansetts böra tillmötesgås. Till ett i samband härmed framställt yrkande om att en gymnastiklärare vid varje folk- eller småskoleseminarium skulle medgivas rätt att tillgodoräkna 2 veckotimmar för planläggning och övervakande av seminarieelevernas friluftsverksamhet har ställning ej tagits i förevarande sammanhang, enär det ansetts böra i första hand ankomma på skolöverstyrelsen att undersöka huruvida en dylik tillgodoräkning bör ifrågakomma.

Centrala verkstadsskolor (bil. 5). Förslaget, som ansluter sig till övriga förslag inom förevarande område, utgår ifrån att ändring icke i detta sammanhang vidtages i fråga om det för dessa skolor gällande lönesystemet. Prövningen av detta spörsmål har ansetts böra anstå i avvaktan på ställningstagandet till yrkesutbildningens organisation, varom betänkande framlagts.

Blindanstalter och dövskolor (bil. 6 och 7). Förslaget innebär en allmän översyn av lönegradsplaceringarna för rektorer och lärare vid dessa institutioner, vilken översyn icke kunde genomföras under tiden för tjänsteförteckningskommitténs arbete. Förslaget, som ansluter sig till det i detta sammanhang aktuella löneläget, grundar sig i vissa delar på ett av 1941 års lärarlönesakkunniga den 14 juni 1952 framlagt förslag.

Beträffande jordbrukets yrkesskolor (bil. 8) har vederbörande personalorganisation vid överläggningarna anfört, att organisationen accepterat lönesättningen vid dessa skolor endast såsom ett provisorium i avvaktan på definitiv likställdhet med övriga lantbruksundervisningsanstalter i enlighet med uttalande vid 1951 års riksdag. I anledning härav må erinras, att frågan om löneställningen vid jordbrukets yrkesskolor behandlats i två utskottsutlåtanden vid 1951 års riksdag, nämligen dels jordbruksutskottets

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 25

utlåtande nr 30 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 126, dels statsutskottets utlåtande nr 130 i anledning av propositionen nr 113. I jordbruksutskottets utlåtande anfördes, att lönereglering icke ansetts böra komma till stånd för ifrågavarande befattningshavare men att det förutsatts att en löneförbättring skulle möjliggöras genom ökade statsbidrag till skolorna, varvid förbättringens storlek efter närmare prövning skulle bestämmas av Kungl. Maj:t. Utskottet uttalade, att löneförbättringen vid jordbrukets yrkesskolor om möjligt syntes böra avvägas så, att vederbörande lärarpersonal ernådde jämställdhet i lönehänseende med de av löneregleringen berörda lärare vid övriga lägre lantbruksundervisningsanstalter, vilka ägde motsvarande kompetens. Statsutskottet åter anförde, att i betraktande av att det här var fråga om en relativt ny skolform, vilken i viss mån intog en särställning i förhållande till övriga lantbruksundervisningsanstalter, utskottet i likhet med departementschefen fann övervägande skäl tala för att med ett inordnande under avlöningsreglementet av ifrågavarande skolors personal skulle tills vidare anstå. Statsutskottet anförde vidare, att det var utskottets uppfattning, att personalen genom den av Kungl. Maj :t föreslagna löneförbättringen kom att bli skäligen tillgodosedd, intill dess tiden befanns vara inne att åstadkomma en definitiv likställdhet med lantbruksundervisningsanstalterna. Mot bakgrunden av statsutskottets berörda uttalande har det förevarande lönespörsmålet i detta sammanhang bedömts.

I fråga om statens liantverksinstitut, skol- och yrkeshem samt vissa särskolor m. fl. (bil. 9—12) ansluter sig förslaget till vad som i övrigt i detta sammanhang förordats. Beträffande särskolorna för psykiskt efterblivna och epileptikerskolorna har förslaget i viss utsträckning grundats på en av 1941 års lärarlönesakkunniga den 16 januari 1952 framlagd utredning.

För egen del förordar jag, att de föreliggande, av mig i det föregående redovisade förslagen godtages och underställes riksdagens prövning. Förslagen, genom vilkas realiserande den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen blir definitivt slutförd, synes böra genomföras fr. o. m. den 1 juli 1955.

Den årliga kostnadsökningen för löner, som föranledes av här framställda förslag, har beräknats till omkring 2 700 000 kronor, ökade kostnader för timarvoden för tilläggstimmar däri ej inräknade. Hänsyn har härvid ej heller tagits till den överflyttning av kostnader till statsverket, som kan uppstå, om statsbidragsverksamheten i fråga om särskolorna utvidgas i enlighet med framlagt förslag.

1 samband med anslagsäskandena för nästa budgetår torde under vederbörande huvudtitlar komma att göras de anslagsäskanden och framställas de förslag i övrigt, som påkallas av nu ifrågavarande förslag. Kungl. Maj:t torde böra bemyndigas att vidtaga för förslagens genomförande erforderliga åtgärder och meddela de övergångsbestämmelser, som kan visa sig påkallade.

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 25

Till frågan om erforderliga ändringar i gällande avlönings- och pensionsförfattningar torde jag senare få återkomma.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de i bilagorna 1—12 till statsrådsprotokollet i detta ärende upptagna förslagen om placering i lönegrad av vissa tjänster m. m. samt

2) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för förslagens genomförande fr. o. m. den 1 juli 1955.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Bertil Persson

Kungl. Maj:ts proposition nr 25

9 Bilaga 1.

ÖVNINGSLÄRARTJÄNSTER I ALLMÄNHET

1. De i tabellen i 5 § avlöningsreglementet för övningslärare angivna lönegraderna för ordinarie och extra ordinarie tjänster ändras i viss utsträckning pa sätt nedan anges (bilaga 1 a), dock under beaktande av vad i de följande tabellbilagorna föreslås beträffande vissa speciella tjänster.

Den i den nuvarande tabellen intagna anmärkningen angaende lönegradsplacering i vissa fall av tjänster vid folkhögskola utgår och ersättes av en föreskrift, att vid gymnastikfolkhögskolan å Lillsved må, i den mån Kungl. Maj:t det medger, lärare i gymnastik med lek och idrott placeras i Ca 25 resp. Ce 23. Beträffande ämneslärare vid folkliga musikskolan i Arvika, som ej innefattas i förevarande förslag, hänvisas till propositionen 1954:125 sid. 11.

2. Karenstiden för erhållande av extra ordinarie anställning enligt stadgan för övningslärare sänkes från 2 till 1% år. Gällande bestämmelse om att lärare skall ha under karenstiden meddelat undervisning minst 600 undervisningstimmar bibehålies oförändrad.

3. Gällande maximeringsbestämmelse i fråga om timarvode för tilläggstimmar i övningsämne ändras att avse den näst lägsta i stället för den näst högsta löneklassen för motsvarande extra ordinarie lärartjänst i fall då höjning av lönegraden för sådan tjänst föreslås.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 25

Bilaga 1 a.

1 Avser teckning och gymnastik med lek och idrott.

2 Avser musik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25

11 Bilaga 2.

VISSA SKOLOR UNDER FJÄRDE HUVUDTITELN

Anm.

1. För placering i föreslagen lönegrad förutsattes att yrkesläraren prövas inneha full kompetens för praktisk undervisning i yrkesarbete. Lärare utan sådan kompetens hänföres till 19 lönegraden.

2. Vid central utbildningsanstalt inom armén tjänstgörande förste tyghantverkare i lönegrad Ca 19, vilken fullgör arbetsuppgifter som till sin art och omfattning helt motsvarar yrkeslärares, äger enligt de närmare föreskrifter som meddelas av Kungl. Maj :t åtnjuta lönetillägg motsvarande skillnaden mellan lönen i 21 och 19 lönegraden.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 25

Bilaga 3.

SKOLOR M. M. UNDER FEMTE HUVUDTITELN

Anm.

Det i bilaga D, avd. I. D av tilläggsbestämmelserna till Saar angivna arvodet till annan folkskollärare än i lönegrad Ca 22 skall utgå med 804 kronor för år.

Statens arbetsklinik i Stockholm

Arvode Arvode = 20 lgr = 21 lgr

Yrkeslärare

Kungl. Maj:ts proposition nr 25

13 Bilaga ,t.

VISSA LÄRARUTBILDNINGSANSTALTER

Folkskoleseminarier. Smäskoleseminarier.

Den i 12 § 1 mom. stadgan för övningslärare intagna bestämmelsen om beräknande av undervisningsskyldighet i vissa fall skall tillämpas jämväl då undervisningen avser utbildning av lärare i något av ämnena manlig slöjd och kvinnlig slöjd.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 25

Bilaga 5.

CENTRALA VERKSTADSSKOLOR

Anm.

1. Den föreslagna löneställningen skall tillämpas jämväl i fråga om två såsom ämneslärare betecknade lärare, vilka avlönas lika med fast anställda yrkeslärare. För tilllämpning av nämnda lön förutsättes av överstyrelsen för yrkesutbildning meddelad behörighetsförklaring, grundad på full kompetens för praktisk undervisning i yrkesarbete.

2. Timarvode för timlärare i teoretiska ämnen samt för vikarie å tjänst såsom fast anställd yrkeslärare, såvitt gäller undervisning i teoretiska ämnen, skall utgå med samma belopp som gäller för timarvode TC 17.

3. Det förutsättes att den enligt gällande stadga föreliggande skyldigheten för lärare att, därest elevinternat finnes inrättat vid skolan, i den omfattning styrelsen bestämmer biträda rektor med övervakandet av ordningen inom elevhemmet, icke uttages på sådant sätt att läraren därav obehörigt betungas.

4. Särskilda lönetillägg, beviljade av vederbörande huvudman, skall icke utgå. Därest i något fall genom indragning av nuvarande tillägg av sådant slag löneminskning skulle inträda, skall personlig lönefyllnad utbetalas.

5. Förslaget avser ej lärare i gymnastik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 25

15 Bilaga 6.

BLIND ANSTALTER

Anm.

Det förutsattes att frågorna om arbetsårets och läsårets längd, lärarnas tjänstgöringsoch undervisningsskyldighet samt kompetensföreskrifter regleras i huvudsaklig anslutning till ett av 1941 års lärarlönesakkunniga den 14 juni 1952 framlagt förslag.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 25

Bilaga 7.

SKOLOR FÖR DÖVA

1 1 tjänst å övergångsstat, placerad vid distriktsskolan i Härnösand, skall kvarstå i Ca 19 med tjänstebenämningen ändrad till arbetslärare.

Anm.

1. Nuvarande arvode å 2.500 kronor, vilket utgår till rektor för föreståndarskap och undervisning vid dövlärarseminariet, indrages. I ifrågavarande rektors undervisnings-

Kungl. Maj.ts proposition nr 25

17 Bilaga 8.

VISSA UTBILDNINGSANST ALTER UNDER NIONDE HUVUDTITELN

skyldighet för vecka skall inräknas 10 timmar klassundervisning eller undervisningsövningar och 2 timmar föreläsningar.

2. Här avsedd lärare skall vara skyldig att fullgöra annan tjänstgöring än i hushållsgöromål i anslutning till hittillsvarande åligganden.

.‘i. För placering i här föreslagna lönegrader förutsättes att läraren av skolöverstyrelsen prövats fullt behörig till lärartjänst av ifrågavarande slag. Lärare utan sådan behörighet hänföres till resp. Ca 15, Ce 15 och Cg 12.

4. För handledning av lärarkandidater vid dövlärarseminariet beräknas arvode efter 1 200 kronor för år och lärarkandidat. Arvodet fördelas mellan de i handledningen deltagande lärarna i kunskapsämne i förhållande till handledningens omfattning.

5. Arvode för föreläsning eller övning vid dövlärarseminariet, hållen ay föreståndaren eller lärare utom ramen för vederhörandes undervisningsskyldighet, skall utgå med SO respektive 20 kronor. För särskild expertföreläsning må utgå arvode med högst 50 kronor.

0. Det förutsättes att frågorna om arbetsårets och läsårets längd, lärarnas tjänstgöringsoch undervisningsskyldighet samt kompetensföreskrifter regleras i huvudsaklig anslutning till ett av 1941 års lararlöncsakkunniga den 14 juni 1952 framlagt förslag.

- Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 25.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 25

Bilaga 9.

STATENS HANTVERKSINSTITUT

Bilaga 10.

STATENS SKOL- OCH YRKESIIEM

1 Förslaget avser ej cn f. n. vakant tjänst, som avses skola omorganiseras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 25

19 Biluga 11.

SÄHSKOLOll FÖR PSYKISKT EFTERBLIVNA. EPILEPTIKERSKOLOR

Anm.

1. a) Tjänst som slöjdlärare förutsattes kunna inrättas för undervisning i de slöjdarter som anges i ett av 1941 års lärarlönesakkunniga den 16 januari 1952 avgivet betänkande. Såsom villkor för inrättande av sådan tjänst skall gälla, att tjänstinnehavaren ieke annat än i begränsad omfattning avses skola tagas i anspråk för andra än med undervisningen sammanhängande uppgifter.

b) För placering i här föreslagna lönegrader förutsättes att läraren av skolöverstyrelsen prövats fullt behörig till lärartjänst av ifrågavarande slag. Lärare utan sådan behörighet hänföres till resp. Ca 15, Ce 15 och Cg 12.

2. Stadgan och avlöningsreglementet för övningslärarc förutsättes skola tillämpas.

3. Beträffande tjänster som icke f. n. är statligt lönereglerade har förslaget framlagts under förutsättning att sådan reglering genomföres. Härvid skall frågorna om löneregleringens omfattning, lärarnas tjänstgörings- och undervisningsskyldighet, lärartjänsternas karaktär samt kompetensföreskrifter regleras i huvudsaklig anslutning till 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag; dock skall den maximala tjänstgöringsskyldigheten för slöjdlärare avse 38 i stället för 40 timmar i veckan. Den av lärarlönesakkunniga föreslagna skyldigheten för lärare vid internatskola att under viss tid utom den årliga lästiden öva tillsyn över lärjungarna och leda deras fritidssysselsättning skall kunna uttagas jämväl i anslutning till läsårets början eller slut.

Bilaga 12.

STATENS ANSTALT FÖR FALLANDESJUKA

Anm.

För placering i föreslagen lönegrad förutsättes att läraren av skolöverstyrelsen prövats fullt behörig till lärartjänst av ifrågavarande slag. Lärare utan sådan behörighet hänföres till Ca 15.