('angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen',)

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 135. 1

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande överlärarorganisationen; given Stockholms slott den 26 februari 195.f.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande de­ partementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Ivar Persson.

Propositionens huvudsakliga innehåll. Den gällande avlönings- och pensionsregleringen för distriktsöverlärare, som vid sin tillkomst år 1946 betecknades som ett provisorium, föreslås i förevarande proposition ersatt med ett system med överlärartjänster kon­ struerade som Cb-tjänster i likhet med flertalet rektorsbefattningar. Den statsunderstödda överlärarorganisationen föreslås få samma omfatt­ ning som för närvarande. De variationer i skilda hänseenden, som bör föreligga inom överlärarorganisationen, föreslås liksom hittills bli beroende av antalet läraravdelningar. Distriktsöverlärare föreslås vara skyldig att utan särskild ersättning vara ledare för fortsättningsskola och sekreterare i skolstyrelsen. Viss minskning av undervisningsskyldigheten föreslås. I av­ vaktan på skolstyrelseutredningens kommande förslag förordas ingen änd­ ring av tillsättningsförfarandet. Slutligen föreslås, att statsbidrag skall utgå med 78 procent av avlöningskostnaderna.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195/t. 1 samt Nr 135.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 februari 195Jf.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U nden , stats­ råden S köld , Z etterberg , S träng , E ricsson , L ingman , N orup ,

H edlund , P ersson , H jalmar N ilson , L indell , N ordenstam .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, vissa frågor rö­ rande överlärarorganisationen samt anför därvid följande.

I. Inledning.

Den nuvarande regleringen av överlärarorganisationen grundar sig på statsmakternas beslut vid 1946 års riksdag (se Prop. 194, SU 150, Rskr 288). Enligt de för 1950 års lärarutredning — undervisningsrådet H. R. Lund­ blad, ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren G. V. Sundelin och folkskolinspektören K. L. Söderberg — meddelade di­ rektiven hade denna att upptaga frågan om överlärarorganisationen till förnyad prövning, särskilt med hänsyn till att efter kommunindelningsreformen skyldighet att anställa distriktsöverlärare förelåge i praktiskt taget alla skoldistrikt. Utredningen hade vid fullgörande av detta uppdrag även att taga i övervägande en av Sveriges överlärarförbund den 17 mars 1948 gjord framställning i fråga om distriktsöverlärarnas avlöningsförhållanden m. m. och en av Dalarnas skolstyrelseförbund den 27 november 1948 gjord fram­ ställning om skyldighet för distriktsöverlärare att vara sekreterare i folkskolestyrelse m. m. Med skrivelse den 29 augusti 1952 har utredningen framlagt betänkande angående vissa med överlärarinstitutionen sammanhängande frågor (stencilerat). Över betänkandet har utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen — som inhämtat yttranden från svenska landskommunernas förbund, svenska stadsförbundet, statens folkskolinspektörers förbund, Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges överlärarför­ bund — av statskontoret, statens lönenämnd och 1951 års skolstyrelseut­ redning, varjämte yttrande också avgivits av tjänstemännens centralorgani­ sation (TCO), efter hörande av nämnda lärarförbund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 3

II. Överlärarorganisationens nuvarande utformning.

Skolledarbefattningar i folkskolan.

Enligt folkskolestadgan § 8 a skall distriktsöverlärare finnas i alla skol­ distrikt med minst tio läraravdelningar. Undantag härifrån utgör distrikt av större omfattning. Dessa äger att i stället anställa kommunal jolkskolinspektör. I sådana distrikt må jämväl anställas en eller flera överlärare (s. k. annan överlärare), vilket däremot icke får ske i distrikt med distrikts­ överlärare. I distrikt med mindre än tio läraravdelningar må skolsekreterare tillsättas. Tillsynslärare må slutligen finnas vid skola, där två eller flera lärare tjänstgör. Distriktsöverlärare skall tillika vara ordinarie folkskollärare i distriktet. Inspektörsbefattning må däremot icke vara förenad med lärartjänst vid folkskoleväsendet.

T illsättn ingsf örfar ande.

Distriktsöverlärare förordnas av skolstyrelsen på viss tid. Då ny distrikts­ överlärare skall tillsättas, skall tjänsten kungöras ledig i den tidning, i vil­ ken officiella meddelanden införes. Samtidigt skall den med tjänsten för­ enade ordinarie folkskollärartjänsten ledigförklaras. I undantagsfall må skolöverstyrelsen, efter av skoldistriktet gjord ansökning och om över­ styrelsen prövar skäl härtill föreligga, bestämma, att vid förordnande av distriktsöverlärare någon av de vid distriktets skolor anställda ordinarie lärarna därtill skall utses. I sådant fall erfordras icke, att befattningen för­ klaras ledig, men skolstyrelsen skall lämna samtliga inom distriktet an­ ställda ordinarie lärare tillfälle att giva tillkänna, huruvida de önskar ifrågakomma till förordnandet, samt att för sådant ändamål inlämna nödiga handlingar. Ansökningshandlingarna skall i båda fallen av skolstyrelsen med eget yttrande insändas till skolöverstyrelsen, som har att upprätta förslag. Där­ vid har överstyrelsen att iakttaga de föreskrifter om befordringsgrunder för tillsättande av lärartjänst, som föreskrives i folkskolestadgan § 29 mom. 5, varjämte hänsyn skall tagas till sådana egenskaper, som företrädesvis erfordras för utövande av ledningen och tillsynen av arbetet i folkskolan. Snarast möjligt efter det förslaget vunnit laga kraft skall skolstyrelsen förrätta val. Förordnande av kommunal jolkskolinspektör sker efter i huvudsak lik­ nande bestämmelser. Beträffande tillsättning av annan överlärare gäller samma bestämmelser som vid tillsättning av distriktsöverlärare. Kommunal folkskolinspektör kan i motsats till distriktsöverlärare med­ delas fastare anställning, dock endast om han innehaft förordnande i ett skoldistrikt under minst tre år i följd.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 135. Besvär över förordnande av kommunal folkskolinspektör, distriktsöverlärare eller annan överlärare må anföras hos domkapitlet inom trettio da­ gar från den dag, då beslutet blivit kungjort, och domkapitlets beslut kan i vanlig ordning överklagas hos Kungl. Maj:t. I fråga om här nämnda be­ fattningshavares avgång från innehavande befattning gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat för ordinarie folkskollärare. Skolsekreterare förordnas av skolstyrelsen tills vidare eller på viss tid, doek högst tre år. I varje distrikt må finnas endast en skolsekreterare. Härtill må utses lärare inom distriktet, lärare eller överlärare i närliggande distrikt eller pensionerad lärare. Tillsynslärare utses av skolstyrelsen bland lärarna i den skola, där tillsynsläraren skall tjänstgöra.

Tjänsteåligganden.

Distriktsöverlärare respektive kommunal folkskolinspektör skall närmast under skolstyrelsen vara ledare av distriktets folkskoleväsen. Deras tjänste­ åligganden finnes närmare angivna dels i folkskolestadgan, dels i för varje distrikt gällande instruktion, som skall vara fastställd av skolöverstyrelsen. Enligt folkskolestadgan åligger det den kommunale skolledaren att vara tillstädes vid skolstyrelsens sammanträden, varvid han äger del­ taga i överläggningarna men icke i besluten och med rätt att få sin uttalade mening antecknad i protokollet (§ 8 b mom. 3); att enligt skolstyrelsens närmare bestämmande föredraga ärenden angå­ ende lärares tjänstgöringsbetyg och därvid föreslå betyg, ävensom vara sekreterare i betygsnämnd, där sådan beslutats (§ 8 b mom. 3); att på kallelse av skolstyrelsens ordförande en gång varje år sammanträda med skolstyrelsen och de vid distriktets folkskoleväsen anställda lä­ rarna för överläggning om frågor angående folkskoleväsendet i distrik­ tet (§ 8h mom. 1); att då så anses erforderligt sammankalla lärarna eller vissa av dem till överläggningar rörande undervisning, ordning och tukt (§ 8 h mom. 2); att åt icke-ordinarie lärare, som under ett läsår tjänstgjort inom skol­ distriktet sammanlagt högst sextio dagar, utfärda intyg angående arten och omfattningen av lärarens tjänstgöring (§ 8j sista stycket); att för varje lärara vdelning fastställa arbetsordning, vartill förslag uppgöres av vederbörande lärare (§ 14 mom. 1); att vid laga förfall för lärare mottaga anmälan härom samt sörja för att undervisningen uppehälles, tills skolstyrelsen hunnit vidtaga erforder­ liga åtgärder (§31 mom. 1); att om lärare för någon sin angelägenhet önskar tjänstledighet efter pröv­ ning av skälen bevilja sådan ledighet för en tid av högst tre dagar i följd (§ 31 mom. 1 andra stycket);

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 5

att meddela anvisning angående återläsning av undervisningstid, som gått förlorad till följd av kortare ledighet för lärare (§ 31 mom. 4); att mottaga anmälan från målsman, som anser sig hava skäl till miss­ nöje med lärares sätt att upprätthålla ordning och tukt eller i övrigt behandla lärjungarna, samt att innan åtgärd vidtages inhämta för­ klaring i ärendet från läraren (§ 32 mom. 4); att förvara förteckning över barn i skolåldern (§ 39 mom. 1); att bestämma tidpunkten, då skolpliktigt barn, som efter inflyttning till­ hör skoldistriktet, skall infinna sig till skolgång (§ 40 mom. 3); att fastställa vederbörande lärares beslut om lärjunges godkännade efter avgångsprövning (§ 47 mom. 1); att jämte vederbörande avdelningslärare underteckna lärjunges avgångs­ betyg (§ 47 mom. 1); att årligen avlämna statistiska uppgifter rörande förhållandena vid di­ striktets folkskolor (§ 66 mom. 1). Genom de ändringar, som vidtagits i fortsättningsskolstadgan i och med kungörelsen 1951: 69, har den kommunale skolledaren för fortsättningsskoleväsendet erhållit i huvudsak motsvarande uppgifter, som här angivits för folkskoleväsendet. Undervisning sskyldigheten. Distriktsöverlärare åligger särskilt att å sin lärartjänst undervisa det antal veckotimmar, som skolöverstyrelsen efter av Kungl. Maj:t givna föreskrifter bestämmer (§ 8 b mom. 3 första styc­ ket). Då inspektör stjänst icke är förenad med lärartjänst, åligger det där­ emot icke kommunal folkskolinspektör att meddela någon undervisning. Kungl. Maj:ts föreskrifter angående distriktsöverlärares undervisningsskyldighet återfinnes i § 3 kungörelsen 1946: 528 angående arvode m. m. åt folkskolans distriktsöverlärare och skolsekreterare samt statsbidrag till sådant arvode. Enligt denna författning skall skolöverstyrelsen fastställa distriktsöverlärares undervisningsskyldighet till ett bestämt antal vecko­ timmar inom de gränser, som framgår av följande tabell:

Antal läraravdelningar Antal veckotimmar i skoldistriktet undervisningsskyldighet

Undervisar överläraren i hjälpklass, må överstyrelsen reducera timtalet i samma förhållande, som gäller för övriga hjälpklasslärare, dock till lägst 5 veckotimmar. Härvid må de i uppställningen angivna intervallerna un­ derskridas.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Skoldistriktet äger icke föreskriva, att överläraren skall undervisa flera eller färre veckotimmar än sålunda fastställts. Överlärarinstruktionen. Enligt folkskolestadgan § 8 b mom. 3 skall distriktsöverlärarens skyldigheter angivas i särskild instruktion, som för att bliva gällande skall fastställas av skolöverstyrelsen. Detsamma gäller ock­ så beträffande kommunal inspektör och »annan överlärare». Skolöversty­ relsen har vid tvenne tillfällen utgivit förebilder för sådana instruktioner, nämligen år 1920, då överstyrelsen utgav »Planer och förebilder till regle­ menten och andra bestämmelser för skoldistrikten», och år 1947, då över­ styrelsen utgav en normalinstruktion för distriktsöverlärare. Beträffande annan överlärare sägs i folkskolestadgan § 8 d, att han icke skall vara ledare av distriktets skolväsende. Det skall icke åligga honom att deltaga i skolstyrelsens sammanträden, att föredraga ärenden angående lärares tjänstgöringsbetyg eller att vara sekreterare i betygsnämnd, så­ vida icke bestämmelser härom intagits i överlärarens instruktion. I övrigt skall vad som i folkskolestadgan föreskrives om distriktsöverlärare i till­ lämpliga delar gälla också annan överlärare. Beträffande annan överlärares undervisningsskyldighet finnes inga sär­ skilda föreskrifter utfärdade, men skolöverstyrelsen synes i huvudsak följa de för distriktsöverlärare gällande. Skolsekreterares och tillsynslärares uppgifter. I folkskolestadgan § 8 f föreskrives, att skolsekreterare skall biträda skolstyrelsen med att upp­ rätta avlöningslistor och rekvisitioner av statsbidrag till lärarlöner, skol­ skjutsar, skolbarnsbespisning m. m., att uppgöra undervisningsstatistik, att lämna av statliga myndigheter begärda uppgifter samt att förbereda och uppsätta framställningar till statliga myndigheter. I övrigt skall skolsekreterare fullgöra de administrativa och socialpedago­ giska uppgifter, varom skolstyrelsen med honom avtalat. Om tiMsynslärare säges i folkskolestadgan § 8 g, att han skall ha till­ syn över den dagliga ordningen vid skolan samt fullgöra de uppgifter i fråga om skolarbetets yttre anordning, som skolstyrelsen bestämmer. Han skall vara underställd distriktsöverläraren, där sådan är anställd.

Statliga bestämmelser om de kommunala skolledarnas avlönings- och pensionsförmåner.

Rörande avlöningsförhållandena för kommunal folkskolinspektör finnes inga statliga bestämmelser. Statsbidrag utgår ej heller i någon form till avlöningen av dessa befattningshavare. Distriktsöverlärares avlöning regleras i första hand genom den förut­ nämnda kungörelsen 1946:528. Däri föreskrives, att distriktsöverlärare skall utöver avlöning som lärare uppbära överlärararvode med lägst föl­ jande belopp:

Kungl. Maj:ts proposition nr 185. 7

Antal läraravdelningar Ärligt minimiarvode i skoldistriktet kronor

För fastställandet av arvodets lägsta belopp finnes särskilda bestämmel­ ser. Beloppet i fråga skall i samtliga skoldistrikt omprövas vart tredje ar med utgångspunkt från den 1 juli 1946. Såvida icke Kungl. Maj:t för visst fall annorlunda bestämmer, skall de fastställda beloppen gälla för hela tiden intill nästa allmänna omprövning. Inrättas ny distriktsöverlärarbefattning under pågående arvodesperiod, skall lägsta arvodet för den ny­ inrättade befattningen fastställas endast för tiden till nästa allmänna om­ prövning. Arvodets lägsta belopp bestämmes av skolstyrelsen med hänsyn till me­ deltalet läraravdelningar i distriktet vid ingången av höstterminen under tre år närmast före den tidpunkt, då omprövningen verkställes. Härvid skall hänsyn ej tagas till brutna tal. Skoldistriktet är oförhindrat att när som helst tillerkänna distriktsöverlärare ett högre arvode än det för överlärarbefattningen fastställda lägsta beloppet. Där det åligger skoldistrikt att anställa vikarie å distriktsöverlärarbefattningen, skall vikarie för den tid han uppehåller befattningen uppbära arvode med minst tre fjärdedelar av det för befattningen gällande lägsta arvodet. För arvode till distriktsöverlärare och vikarie å sådan befattning utgår statsbidrag med hälften av det fastställda minimibeloppet. Distriktsöverlärare äger i stället för ferier årligen åtnjuta semester under 45 dagar. Under den ordinarie distriktsöverlärarens semester åligger det skolstyrelsen att anställa vikarie. Beträffande skoldistrikt med mindre än tjugo läraravdelningar gäller dock, att detta skall ske, allenast om och i den mån skolöverstyrelsen därom lämnar föreskrift (folkskolestadgan § 8 b mom. 5). Vid tjänstledighet på grund av sjukdom skall distriktsöverlärare äga uppbära, förutom överlärararvode, oavkortad lön under högst 10 dagar av ett och samma kalenderår. För tid därutöver skall han vidkännas A-avdrag. Har distriktsöverlärare att vidkännas A- eller B-avdrag å sin lön som lärare, skall han jämväl vidkännas avdrag å överlärararvodet med en fjär­

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

dedel respektive hälften av det belopp, varmed arvodet lägst skall utgå. Vid C-avdrag å lärarlönen skall avdrag å överlärararvodet ske med hela nämnda belopp. Har skoldistriktet tillerkänt distriktsöverlärare högre ar­ vode än det som lägst skall utgå, äger distriktet bestämma, om och i vad mån vid tjänstledighet avdrag skall ske å det överskjutande beloppet. Beträffande distriktsöverlärares pensionsförmåner finnes stadgat dels i 1947 års tjänstepensionsreglemente för folkskolan § 11 mom. 3 andra styc­ ket, dels i 1947 års familjepensionsreglemente för folkskolan § 9 mom. 3 andra stycket. Bestämmelserna innebär i korthet att distriktsöverlärarna åtnjuter pensionsrätt enligt 1—3 löneklasser högre än deras slutlöneklass som folkskollärare. Beträffande annan överlärares avlöningsförmåner utöver folkskollärarlönen finnes inga statliga bestämmelser, och statsbidrag utgår ej heller utöver statsbidrag till folkskollärartjänsten. Särskilda pensionsförmåner är icke stadgade för denna kategori av överlärare. Indirekt bidrager dock staten till bestridandet av kostnaderna för det arbete, dessa överlärare utför. Skolöverstyrelsen äger nämligen nedsätta överlärares undervisningsskyldighet, varefter statsbidrag utgår för tim­ lärare, som övertagit undervisningen (kungörelsen 1948: 208, § 4 mom. 5). Till skolsekreterare skall enligt §§ 6 och 7 kungörelsen 1946:528 utgå arvode med lägst 40 kronor för läraravdelning och år. Statsbidrag utgår med hälften av det belopp skoldistriktet har att utgiva i arvode. Beträffande tillsynslärares ersättning är intet stadgat.

III. Skolledarorganisationen före och efter kommun­ sammanslagningen.

IMed ledning av från statens folkskolinspektörer infordrade uppgifter har de sakkunniga gjort följande sammanställning rörande skolledarorga­ nisationen sådan den med nu gällande bestämmelser gestaltat sig omedel­ bart före och omedelbart efter kommunsammanslagningen, alltså dels under höstterminen 1951 och dels under vårterminen 1952.

Antalet skoldistrikt Antalet läraravdelningar

Skoldistrikt före samman­ efter samman­ före samman­ efter samman­ slagningen slagningen slagningen slagningen

totalt % totalt % totalt % totalt •/i

Med kommunal inspektör 15 0,6 15 1,5 5 951 19,8

5 951 19,8 Med distriktsöverlärare . 669 26,7 961 92,9 16 562 55,1 23 681 78,8 Utan kommunal skolledare 1 817 72,7 58 5,6 7 548 25,1

429 1,4 Summa 2 501 100,0 1034 100,0 30 061 100,0 30 061 100,0

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 9

IV. Distriktsöverlärarnas arbetsbörda.

I enlighet med givna direktiv har de sakkunniga låtit undersöka den arbetsbörda, som åvilar överlärarna. Undersökningen har verkställts i samarbete med Sveriges överlärarförbund. Genom förbundets försorg ut­ sändes våren 1951 till samtliga överlärare en blankett för deklaration av arbetsuppgifter och arbetstid. Arbetstiden som överlärare fördelades i blan­ ketten på åtta rubriker, motsvarande var sin del av överlärarens arbets­ uppgifter. Samtidigt med arbetstidsblanketten utsändes ett blad med an­ visningar rörande ifyllandet av densamma. Som grundval för arbetstidsdeklarationen skulle detaljerade anteckningar göras rörande arbetstiden under perioderna 16—29 april och 21 maj—3 juni, alltså under samman­ lagt fyra veckor. Att anteckningarna fördelades på två perioder berodde dels på att det var önskvärt att erhålla fulla arbetsveckor — ej avbrutna av helgdagar — dels på att det kunde anses fördelaktigt, att uppgifterna grundade sig såväl på en lugnare arbetsperiod mitt i terminen som på en mera arbetstyngd period vid läsårets slut. De sålunda infordrade arbetsuppgifterna avlämnades av 314 distriktsöverlärare eller 50,7 procent av samtliga. Anslutningen var sämre än väntat. Orsaken härtill uppges i rätt många fall ha varit den, att de redan mycket hårt arbetsbelastade överlärarna under avslutningsveckorna ej vågat påtaga sig den rätt tidskrävande uppgiften att minutiöst notera tiden för olika arbetsmoment. Det inkomna materialet har statistiskt bearbetats av förste aktuarien A. Aldestam. I ett antal tabeller har de sakkunniga sökt belysa omfatt­ ningen av distriktsöverlärarnas arbetsbörda. Här torde böra intagas föl­ jande tabell över genomsnittligt antal arbetstimmar per år som överlärare.

För För För be­ För Som För Antal För För tillsyn samman­ sök hos tillsyn skol­ fort­ lärar- expe­ inspek­ Sum­ av yttre träden myndig­ av skol- biblio­ bild­ avd. i dition tion ma ordn. med skol­ heter byggn. tekarie ning distr. o. dyl. m. in. m. m. styrelse m. m. m. m. m. m. m. m.

De sakkunniga understryker, att en del av arbetet måste utföras på s. k. obekväm arbetstid. Härtill kommer nu arbetstiden som folkskollärare. För fastställande av denna har de sakkunniga utgått från den undersökning av folkskollärarnas arbetsbörda, som verkställts av de båda folkskollärarförbunden i samarbete med 1950 års lärarutredning.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Arbetstidsundersökningen för folkskollärarna har givit vid handen, att för denna grupp den för egentligt lärararbete erforderliga arbetstiden i runt tal uppgår till 1 700 timmar ä 60 minuter per år. I detta tal har då icke medräknats tid för fortbildning och jämförligt arbete, som uppgår till 110 timmar. Med utgångspunkt från den samlade arbetstiden för en hel folkskollärartjänst (30 t. per vecka) skulle lärararbetet exempelvis för en överlärare med 20 timmars undervisningstid per vecka kunna uppskattas till 20/30 av 1 700 timmar per år. Beträffande den schemabundna tjänstgö­ ringen är detta beräkningssätt helt korrekt. Också den icke-schemabundna tjänstgöringens flesta moment — förberedelser för lektioner, rättningsarbete, betygssättning, skolresor m. m. — torde ingå i motsvarande propor­ tioner i överlärarens arbete som folkskollärare. Endast beträffande arbets­ uppgifterna som klassföreståndare måste för vissa överlärare undantag göras. I regel är nämligen överlärare med mindre än 15 timmars undervisningsskyldighet per vecka befriad från att vara klassföreståndare. Hithö­ rande arbetsuppgifter har beräknats kräva en arbetstid av 60 timmar per år för en folkskollärare. För överlärare med mindre än 15 undervisningstimmar har därför arbetstiden som folkskollärare beräknats under anta­ gandet, att 30 veckotimmar motsvarar en total arbetstid av 1 640 timmar per år.

I anslutning till här nämnda beräkningsgrunder har överlärarens årliga arbetstid som folkskollärare i distrikt av olika storlek framräknats till de tal, som framgår av följande tabell, i vilken också införts arbetstiden som överlärare (tiden för fortbildning frånräknad) och den samlade arbetstiden.

Genomsnittligt Arbetstid Arbetstid Antal lärarantal under­ som folkskollärare som överlärare Summa avd. i skol­ visningstim, arbetstid distriktet per vecka tim. å 60 min. % tim. ä 60 min. '4

De sakkunniga anför: Det är närmast överraskande att konstatera, att den samlade arbetstiden för distriktsöverlärare i distrikt av mycket skiftande storlek är så lika. Överlärarna i de större distrikten redovisa endast 134 timmar (5,7 procent) längre arbetstid per år än överlärarna i de minsta distrikten. Härmed är ingalunda sagt, att arbetet i dessa båda grupper är likvärdigt. Överläraren i ett mindre distrikt har merendels ingen eller ringa expeditionell hjälp. Han måste själv i rätt stor omfattning utföra maskinskrivning och annat rutinarbete. Överläraren i ett större distrikt däremot kan beräk­ nas ha kontorshjälp för arbete av detta slag. Hans tid kan därför i större utsträckning ägnas åt mera kvalificerade arbetsuppgifter.

Medelvärdet av överlärarnas arbetstid per år är enligt den här refererade undersökningen 2 423 timmar. I följande tabell har de sakkunniga gjort

Kungl. May.ts -proposition nr 135. 11

en jämförelse mellan distriktsöverlärarnas och vissa andra lärarkategoriers årliga arbetstid (i timmar ä 60 minuter).

Summa arbetstid Fortbildning och Lärargrupp (frånsett fortbildning) jämförligt arbete

V. Lärarutredningens förslag.

Sedan lärarutredningen påbörjade sitt arbete, har särskilda sakkunniga tillkallats för utredning rörande enhetsskolans ledning och lokala organisa­ tion (1951 års skolstyrelseutredning). Lärarutredningen har därför begrän­ sat sig till frågor, som var av omedelbar betydelse för den pågående tjänsteförteckningsrevisionen, och undvikit att ställa förslag, som skulle före­ gripa skolstyrelseutredningens arbete, exempelvis spörsmålet om organisa­ tionen av det skoladministrativa arbetet eller om ordningen för distriktsöverlärartjänsternas tillsättande. De sakkunniga föreslår, 1) att distriktsöverlärare skall anställas i alla skoldistrikt, där kommu­ nal folkskolinspektör icke finnes, dock med möjlighet för Kungl. Maj:t att för skoldistrikt med mindre än 10 avdelningar medgiva bibehållandet av annan nu befintlig organisation; 2) att distriktsöverläraren skall vara ledare jämväl för distriktets fortsättningsskola; 3) att distriktsöverläraren skall vara skyldig att utan särskild ersätt­ ning åtaga sig uppdrag som sekreterare i skolstyrelsen; 4) att distriktsöverlärarnas undervisningsskyldighet skall fastställas in­ om vissa av de sakkunniga angivna gränser; 5) att distriktsöverlärarbefattningarna skall inplaceras i det statliga lö­ nesystemet och därvid liksom rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna konstrueras såsom förordnandetjänster på viss tid (Cb-tjänster); 6) att distriktsöverlärartjänsterna i lönehänseende skall fördelas på sex lönegrupper; 7) att därvid hänsyn skall tagas utom till antalet läraravdelningar jäm­ väl till förekomsten av skolhem i distriktet; 8) att under distriktsöverlärares semester vikarie skall förordnas oavsett antalet läraravdelningar i distriktet; 9) att statsbidrag till distriktsöverlärares avlönande skall utgå med 78 procent. Därjämte ifrågasätter de sakkunniga, huruvida icke såsom villkor för

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

statsbidrag till distriktsöverlärartjänst bör föreskrivas, att erforderligt kom­ munalt anslag beviljas för skrivbiträdeshjälp på folkskoleexpeditionen. Av de sakkunnigas motivering till förslagen inhämtas bland annat föl­ jande.

Skolledarorgcinisation ens o m f åt t ni n g (p. 1). Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen för skolledarorganisationens gestaltning före och efter kommunsammanslagningen, har denna reform automatiskt medfört en stark ökning av antalet distrikt med kom­ munal skolledare. Medan före sammanslagningen 1 817 skoldistrikt var utan skolledare, har antalet efter sammanslagningen nedgått till 58 eller endast 5,6 procent av samtliga. Av dessa 58 skoldistrikt, som sålunda har mindre än 10 lärara vdelningar, har 48 distrikt 7, 8 eller 9 läraravdelningar. Goda skäl talar för att dessa distrikt bör erhålla kommunal skolledare. För jämförelses skull må erinras om att även den minsta högre folkskola (2 avd.) eller kommunala mellanskola (4 avd.) eller yrkesskola har sin rektor. Önskvärdheten av att även i folkskolan alla läraravdelningar kunde komma under kontinuerlig lokal pedagogisk tillsyn framhölls redan av 1941 års lärarlönesakkunniga. Sedan dess har utvecklingen på de skolorganisatoriska, skolsociala och skoladministrativa områdena gjort behovet av kommunala skolledare större. Lärarutredningen anser för sin del, att kommunal skolledare bör finnas även i distrikt med 7, 8 och 9 läraravdelningar. Återstår 10 distrikt med 2—6 läraravdelningar. I de större av dessa vore det säkerligen icke orimligt att skolledare anställdes. Det må erinras om att vid en av lärarlönesakkunniga år 1942 gjord enkät vissa folkskol­ inspektörer uttalade sig för 5 läraravdelningar som gräns för obligatoriskt inrättande av överlärartjänst. Om denna gräns fastställdes nu, skulle endast 5 distrikt återstå utan kommunal skolledare. _ Att för det fåtal distrikt, för vilka inrättandet av kommunal skolledartjänst skulle vara olämpligt, utfärda särskilda bestämmelser anser de sak­ kunniga icke behövligt. Lämpligast torde vara med en generell bestäm­ melse om att kommunal skolledare skall finnas anställd, från vilken be­ stämmelse i särskilda fall dispens må kunna givas för skoldistrikt med mindre än 10 avdelningar. Om kommunala skolledarbefattningar i princip kommer att finnas i samtliga skoldistrikt, blir de särskilda skolsekreterarbefattningar, som år 1946 infördes för de mindre skoldistrikten, icke längre behövliga. Finnes skolsekreterare i distrikt, som genom dispens befrias från skyldigheten att inrätta särskild skolledartjänst, bör Kungl. Maj:t kunna medgiva, att skolsekreterarbefattningen tills vidare bibehålies. Erfarenheterna av den nuvarande distriktsöverlärarinstitutionen tyder på att det i vissa fall vore lyckligt, om två mindre skoldistrikt kunde för­ ena sig om gemensam överlärare, såsom stundom skett i fråga om skolsek­ reterare. Tvekan kan visserligen råda, huruvida arrangemanget, när det gäller ordinarie tjänst, är förenligt med grunderna för gällande konmiunallagstiftning, såframt icke 33 S lagen om kommunalförbund kan träda i tillämpning. Möjligen kunde dock svårigheterna kringgås på så sätt, att det ena skoldistriktet ställde sig som huvudman för tjänsten, medan det andra vidkändes de kommunala kostnaderna för eventuell förhöjning i lönegrad och nedsättning i undervisningsskyldigheten till följd av det ökade

Kungl. May.ts proposition nr 135. 13

antalet lärara vdelningar samt i övrigt ekonomisk uppgörelse mellan di­ strikten kunde träffas. De sakkunniga erinrar om att genom kungörelsen nr 1952: 444 möjlighet skapats att för ett år i sänder inrätta icke-ordinarie folkskollärartj änst för två skoldistrikts gemensamma behov. Frågan om förenklade former för samverkan mellan två eller flera skol­ distrikt aktualiseras i hög grad genom försöken med enhetsskoleorganisation och torde därför vara en väsentlig uppgift för 1951 års skolstyrelse­ utredning. Med hänsyn härtill har de sakkunniga icke ansett sig böra för närvarande ingå på närmare överväganden i frågan. Beträffande s. k. annan överlärare är att märka, att tjänster för sådana befattningshavare endast får inrättas i distrikt med kommunal folkskol­ inspektör. De sakkunniga anser, att den kommunala skolledningen i be­ tydligt större utsträckning än hittills måste byggas ut med kvalificerad arbetskraft för de uppgifter, vilka i distrikt med kommunal folkskolinspek­ tör bestrides av kategorien »annan överlärare». På vad sätt detta bör ske, är emellertid en fråga, som nära sammanhänger med de organisationspro­ blem, vilka för närvarande bearbetas av 1951 års skolstyrelseutredning. De sakkunniga avstår på grund härav för närvarande från att framställa förslag i detta avseende men är beredda att, om så erfordras, vid läglig tidpunkt utarbeta de kompletteringar, som kan anses behövliga.

D i str i k t s överlärares befattning med fortsätt­ ning s sk o l an (p. 2). Vid den av lärarutredningen verkställda undersökningen av distriktsöverlärarnas arbetsbörda och arbetsuppgifter har framgått, att av de 348 distriktsöverlärare, som lämnat uppgifter, 336 eller 96,5 procent jämväl är överlärare för fortsättningsskolan. Denna statistik ger onekligen en ny bild av förhållandena på området. Distriktsöverläraren torde numera i regel vara föreståndare för fortsätt­ ningsskolan också i de stora distrikten. I det fåtal större städer, där sär­ skild överlärare för fortsättningsskolan är anställd, är den kommunale skol­ ledaren folkskolinspektör. Genom beslutet om enhetsskolan vet vi nu, att fortsättningsskolan så småningom kommer att försvinna. I ännu många år kommer emellertid huvuddelen av distriktsöverlärarna att bestrida denna arbetsuppgift. De sakkunniga anser, att distriktsöverläraren hädanefter obligatoriskt bör vara ledare för distriktets fortsättningsskola och att föreskrift härom bör meddelas i fortsättningsskolestadgan. Endast i distrikt, där kommunal folkskolinspektör finnes, kan en specialbefattning för fortsättningsskolan vara erforderlig.

Di strikts överlärares sekret erars kap i skol styr el sen (p. 3). En arbetsuppgift, som haft en i viss mån likartad ställning som befatt­ ningen såsom föreståndare för fortsättningsskolan, är uppgiften att vara sekreterare i skolstyrelsen. Enligt lagen om skolstyrelse i vissa kommuner, § 15, skall ordföranden föra eller låta föra protokoll vid styrelsens och nämndernas sammanträden. I distrikt utan kommunal skolledare har det varit vanligt, att ordföranden själv varit sekreterare, men allt eftersom överlärare anstiillts, har denna uppgift i allt flera distrikt överförts på

14 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 135.

dessa. Normalinstruktionen för kommunal inspektör anger, att denne skall föra protokoll vid skolstyrelsens sammanträden. I äldre normalinstruktion för överlärare i mindre städer och liknande samhällen angavs, att över­ lärare skulle föra protokoll, om detta uppdrogs åt honom. I anslutning härtill intogs ganska regelmässigt i de lokala instruktionerna — även för mindre skoldistrikt — bestämmelsen, att överläraren skulle vara sekrete­ rare i skolstyrelsen. Även sekreterarskapet i skolstyrelsen kom att ställas utanför vid 1946 års arvodesreglering. För att erhålla ersättning för detta uppdrag har distriktsöverlärarna — liksom beträffande uppgiften att vara föreståndare för fortsättningsskolan — varit hänvisade till att träffa särskild överens­ kommelse med de lokala skolmyndigheterna. Lärarutredningen har i samband med arbetstidsenkäten införskaffat upp­ gifter om antalet distriktsöverlärare, som tillika är sekreterare i folkskolestyrelsen. Av 348 distriktsöverlärare, som lämnat uppgifter, var 278 eller 79,9 procent tillika sekreterare i skolstyrelsen. Det synes numera i första hand vara de större distrikten som finner det lämpligt att anställa överläraren som sekreterare i skolstyrelsen. I de mindre distrikten däremot var ordföranden ännu år 1951 i inte få fall sekreterare. Man kan förmoda, att ordföranden, som innan kommunal skol­ ledare anställdes merendels skött sekreterarsysslan, behållit detta uppdrag, även sedan distriktsöverlärare anställts. Det kan antagas, att kommunreformen har medfört en förskjutning i den riktningen, att ett större antal distriktsöverlärare än tidigare blivit sekreterare i skolstyrelsen. Vid högre skolor är det ju regel, att skolans rektor är lokalstyrelsens sekreterare. De sakkunniga anser, att det ur olika synpunkter skulle vara till fördel. om uppdraget som sekreterare i skolstyrelsen kunde inordnas i distriktsöverliirarnas åligganden. Icke minst skulle avlöningssystemet för överlä­ rarna därigenom förenklas. Med hänsyn till den nyss berörda bestämmel­ sen, S 15 lagen om skolstyrelse i vissa kommuner, nödgas dock de sakkun­ niga för närvarande inskränka sig till att föreslå, att skyldighet stadgas för distriktsöverlärare att åtaga sig dylikt uppdrag. Föreskrift därom kan lämpligen införas i folkskolestadgans § 8 b mom. 3.

Distrikts öv er lärares undervisningsskyldighet (p. 4). En mycket väsentlig del av överlärarens arbetsbörda utgör undervis­ ningsskyldigheten. Överlärarförbundet har i sin förutnämnda framställning yrkat på nedsättning av undervisningsskyldigheten särskilt för överlärare i de mindre skoldistrikten. De siffror, som förut redovisats rörande över­ lärarens samlade arbetsbörda, måste visserligen tagas med försiktighet, då endast ungefär hälften av kåren deklarerat sin arbetstid, men de be­ styrker dock den bland skolmän gängse uppfattningen, att överlärarna utgör en särskilt arbetstyngd grupp och att effektiva åtgärder måste vid­ tagas för att bereda dem lättnad. De åtgärder, som därvid i forsta hand bör övervägas, är sänkning av undervisningsskyldigheten samt mera skrivhjälp på folkskolexpeditionerna. De sakkunniga föreslår, att undervisningstiden för distriktsöverlärare liksom hittills fastställes av skolöverstyrelsen, men inom de gränser, som framgår av följande uppställning.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 135. 15

Antal läraravdelningar Antal veckotimmar i skoldistriktet undervisningsskyldighet

Distriktsöverlärares avlöning (p. 5). Till distriktsöverlärare skall för närvarande utgå arvode med lägst vissa i avlöningskungörelsen fastställda belopp. Skoldistriktet är oförhindrat att när som helst tillerkänna distriktsöverlärare ett högre arvode än det för befattningen fastställda lägsta beloppet. I detta är ej innefattat ersättning för uppdrag att vara sekreterare i skolstyrelsen eller att vara föreståndare för fortsättningsskolan. Detta förhållande att betydelsefulla delar av över­ lärarnas arbetsuppgifter ej varit lönereglerade liksom vidare friheten att bevilja högre arvoden, om skoldistrikten så funnit motiverat, har medfört mycket stora variationer i fråga om de utgående arvodenas storlek. Under åren 1951 och 1952 har överlärarförbundet träffat centrala över­ enskommelser med svenska landskommunernas förbund och svenska stads­ förbundet gående ut på att distriktsöverlärarna skall erhålla dels kommu­ nala tillägg till de statligt fastställda minimiarvodena som kompensation för penningvärdets fall, dels ersättning för uppdrag som sekreterare i skol­ styrelse och som överlärare för fortsättningsskolan. Den huvudsakliga in­ nebörden av dessa överenskommelser framgår av följande tabell, utvisande de kommunala arvodena efter sista höjningen:

Kommunala överenskommelser om Antal lärar- Årligt avdelningar minimiarvode arvode till överlärarsekr. i skol­ arvode styrelse

1— 9

Önskvärt är, framhåller lärarutredningen, att större enhetlighet kommer till stånd beträffande lönesättningen. En förutsättning härför är emellertid också, att den större enhetlighet beträffande arbetsuppgifterna, som de sak­ kunniga förordat, kommer till stånd.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Det må erinras om, att det nuvarande lönesystemet för överlärarna redan vid sin tillkomst av riksdagen betraktades som ett provisorium; dåvarande ecklesiastikministern betecknade det i riksdagsdebatten t. o. in. som ett »blygsamt provisorium». Under de år som gatt har dess brister tydligt framträtt. De sakkunniga håller före, att tiden nu är inne för en revision av dessa befattningshavares löner. Detta kan ske antingen genom en förhöjning av nu utgående arvoden eller genom en inplacering av överlärarna i det statliga lönesystemet. Såsom framgått av det föregående anser de sakkunniga arvodessystemet ur vissa synpunkter olämpligt. Endast om skäl kan förebringas för att allt fort­ farande nöja sig med en provisorisk lösning av överlärarnas lönefråga, torde ett bibehållande av arvodessystemet kunna försvaras. Beslutet om enhetsskolans genomförande kommer helt visst att i sinom tid medföra vissa förändringar för de kommunala skolledarna liksom för de högre skolornas rektorer. Kommunala skolchefer kommer eventuellt att träda i stället för de nuvarande befattningshavarna. Hela denna orga­ nisationsfråga utredes för närvarande av 1951 års skolstyrelseutredning. Hur skolledarorganisationen för enhetsskolan slutligt kommer att gestalta sig, kan sålunda ännu ej sägas. Däremot är det ganska visst, att enhets­ skolans genomförande kommer att dröja flera år. Så vitt man nu kan döma, måste hela 1950-talet ägnas åt försöksverksamhet. Först under 1960talet torde enhetsskolereformen kunna genomföras i större utsträckning. Olägenheterna med en nu genomförd inplacering i lönesystemet torde inte vara av sådan art, att de motiverar ett dröjsmål. Vissa besvär kan visserligen tänkas uppstå, om en distriktsöverlärartjänst i framtiden skall ersättas med s. k. skolchef stjänst och överläraren måste frånträda sin tjänst utan att kunna placeras på den nya tjänsten. Olägenheterna är dock knappast av den art, att de behöver lägga hinder i vägen för en omkonstruk­ tion av överlärarbefattningarna efter mönstret av rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna. En rektor återinträder i sin ordinarie lärar­ tjänst, om rektorsförordnandet upphör. Den som under tiden för rektorsförordnandet innehaft rektors lärartjänst har vid sådan återgång skyldig­ het att, om så erfordras, låta förflytta sig till annan tjänst. Om en liknande anordning komme till stånd beträffande distriktsöverlärarna, torde de olägenheter, som eventuellt kan inställa sig vid en reform av skolans lokala ledning, i väsentlig grad elimineras. I varje fall synes svårigheterna prin­ cipiellt inte bli större beträffande distriktsöverlärarna än beträffande rek­ torerna vid de högre kommunala skolorna, för vilka de icke ansetts utgöra ett hinder för en reglering av löneställningen. I avlöningsreglementet för folkskolan, 9 §, stadgas redan nu förflyttningsskyldighet för lärare, där förflyttningen erfordras för indragning av övertalig lärartjänst. Enligt de sakkunnigas mening bör sålunda särskilda distriktsöverlärartjänster inrättas, en för varje skoldistrikt, där kommunal folkskolinspektör icke är anställd, och bör dessa tjänster vara inplacerade i det statliga löne­ systemet utan rätt för kommunerna att bevilja tilläggsarvode. Distriktsöverlärartjänsterna bör liksom rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna konstrueras som Cb-tjänster.

V i k ar i e u n cl er di st r i k t s ö v e rl ci r ar e s se in ester (p. 8).

Bestämmelsen i folkskolestadgan § 8 b mom. 5, att det skall åligga skol­ styrelsen i distrikt med mindre än 20 läraravdelningar att förordna semes­

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 17

tervikarie för överläraren allenast om och i den mån skolöverstyrelsen därom lämnat föreskrift, har medfört, att semestervikarie endast undan­ tagsvis kommit att anställas i sådant distrikt. Av undersökningen rörande distriktsöverlärarnas arbetsförhållanden framgick, att i distrikt med 10— 19 lärara vdelningar endast 30 av 180 — eller 16,7 procent — anslagit me­ del för detta ändamål. Vid förfrågan i skolöverstyrelsen har meddelats, att överstyrelsen i några fall (4—5) varje år lämnat föreskrift om att semestervikarie skall förord­ nas enligt här ifrågavarande bestämmelse. Föreskriften har merendels gällt norrlandsdistrikt med förhållandevis stort antal lärara vdelningar (18—19), och den har meddelats för ett år i sänder. Av det här nämnda framgår, att en stor grupp av distriktsöverlärarna icke medgives vikarie under semestern. Efter kommunsammanslagningen beräknas 482 distriktsöverlärare eller jämnt hälften av samtliga tillhöra denna grupp. I betraktande av att mycket betydelsefulla arbetsuppgifter — upprättande av undervisningsstatistik och statsbidragsansökningar, re­ parationer av fastigheter, förberedelser för det kommande läsåret m. in. — måste utföras under den tid av året, då semestern vanligen infaller, är det tydligt, att en semester utan semestervikarie för dessa distriktsöverlärare blir en rätt kraftigt beskuren förmån. Detta framhålles också i överlärar­ förbundets skrivelse. Förbundet hemställer, att den i folkskolestadgan in­ tagna begränsningen i skyldigheten för distrikten att anställa semester­ vikarie för distriktsöverlärare måtte utgå. De sakkunniga anser starka skäl tala för ett tillmötesgående av överlärarförbundets önskemål på denna punkt.

Statsbidrag till distrikt söv er lär ares avlöning (p. 9). De sakkunniga uppskattar i avrundade tal statens och kommunernas kostnader för distriktsöverlärarorganisationen enligt nu gällande bestäm­ melser men vid 1951 års löneläge till de belopp, som framgår av nedan­ stående tablå:

Staten Kommunerna Summa

Summa 4 950 000 1 950 000 6 900 000 Procent 71,7 28,3 100,0

En likartad beräkning omfattande jämväl distriktsöverlärarnas arbete som folkskollärare ger enligt de sakkunniga följande resultat:

Staten Kommunerna Summa

Summa 11050 000 2 850 000 13 900 000 Procent 79,6 20,6 100,0

2 — llihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt.. Nr 135.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 135. De ekonomiska förhållanden, som sammanhänger med skoldistriktens skyldighet att hålla tjänstebostad för lärarpersonal, har icke berörts i dessa beräkningar. Av slutsummorna i de båda tablåerna framgår, att statens andel i de samlade kostnaderna för distriktsöverlärarorganisationen vid 1951 års löne­ nivå utgjorde nära 72 procent, om hänsyn endast tages till det egentliga överlärararbetet, och drygt 79 procent, om hänsyn jämväl tages till det av distriktsöverlärarna utförda undervisningsarbetet. Beräkningarna är utförda med hänsyn till ortsgrupp 3 och hyresgrupp 3. Under andra anta­ ganden i dessa avseenden erhålles procenttal, som något avviker i den ena eller andra riktningen. De procenttal, som framkommit vid dessa beräkningar, ligger ganska nära det som i flera andra sammanhang är gällande för statsbidrag till skolväsendet. Statsbidrag till lärarlönerna vid de högre kommunala sko­ lorna utgår sålunda med 78 procent, och med samma procenttal utgår statsbidrag till övningslärarnas löner. De sakkunniga föreslår, att stats­ bidraget till distriktsöverlärartjänsterna bestämmes till 78 procent av de löner, som kommer att bli fastställda. De har därvid beaktat, att distriktsöverlärarnas arbetsuppgifter till stor del är av kommunaladministrativ natur.

VI. Remissyttranden.

Skolöverstyrelsen anser starka skäl tala för att även skoldistrikt med något mindre antal läraravdelningar än tio skall vara skyldiga att anställa överlärare. En generell bestämmelse om sådan skyldighet borde dock be­ gränsas till skoldistrikt med minst åtta avdelningar. Härigenom skulle överlärarinstitutionen utsträckas till ytterligare 34 skoldistrikt. Beträf­ fande återstående 24 skoldistrikt med högst sju läraravdelningar är över­ styrelsen ej beredd förorda att särskilda överlärarbefattningar skall vara obligatoriska. Skolledarfrågan borde här i första hand lösas genom att distriktsöverlärare i närliggande distrikt även tjänstgör i dylikt distrikt med högst 7 avdelningar. Överstyrelsen föreslår, att två eller tre skol­ distrikt skall kunna förenas om samma distriktsöverlärartjänst. I fråga om den lokala skolledningen i de större skoldistrikten föreslår överstyrelsen att skoldistrikt, som befrias från inspektion genom statens folkskolinspek­ tör, skall vara skyldigt att inrätta tjänst för kommunal folkskolinspektör, att kommunal folkskolinspektörstjänst ej må inrättas i annat skoldi­ strikt, dock att redan inrättade sådana tjänster övergångsvis må bibe­ hållas, så länge nuvarande innehavare av tjänsterna kvarstår i tjänst, att i skoldistrikt med distriktsöverlärare jämväl må inrättas tjänst för annan överlärare, samt att tjänst för annan överlärare än distriktsöverlärare endast må inrättas efter överstyrelsens medgivande. På de av lärarutredningen anförda skälen tillstyrker överstyrelsen, att distriktsöverlärare skall vara skyldig att i tjänsten utan särskild ersätt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 135, 19

ning vara överlärare för fortsättningsskolan samt skolstyrelsens sekrete­ rare. Frågan, huruvida skyldigheten att vara sekreterare även skall avse nämnder tillsatta inom skolstyrelsen, torde icke kunna med säkerhet be­ dömas förrän i samband med skolstyrelseutredningens kommande förslag. Överstyrelsen anser, att sådan skyldighet tills vidare bör föreskrivas, var­ vid det skulle ankomma på skoldistrikten att bedöma, om överlärare pa grund av för stor arbetsbörda borde befrias från sekreterarskapet i vissa nämnder. Därjämte borde överstyrelsen få befogenhet att medgiva överlärare befrielse från sekreterarskapet i viss nämnd, om arbetsbördan eljest skulle bli för stor. Funnes både distriktsöverlärare och annan överlärare. borde sekreterarskapet i nämnder under skolstyrelsen kunna fördelas mellan dem. Överstyrelsen föreslår, att distriktsöverlårarnas undervisningsskyldighet bestämmes på följande sätt:

I fråga om distrikt med inbyggd realskolelinje, för vilken finnes särskild skolledare, vill överstyrelsen ha möjlighet att fastställa distriktsöverlärarens undervisningsskyldighet till högre timtal än som framgår av inter­ vallen. För distriktsöverlärare i försöksdistrikt må enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 mars 1952 undervisningsskyldigheten nedsättas under inter­ vallens lägsta gräns. På grund av det mycket betungande arbete, som åvi­ lar dessa överlärare, bör enligt överstyrelsens uppfattning denna möjlighet alltjämt bibehållas. Överstyrelsen tillstyrker, att Cb-tjänster inrättas för distriktsöverlärarna liksom att under distriktsöverlärares semester vikarie skall förordnas oav­ sett distriktets storlek. I statsbidragsfrågan ansluter sig överstyrelsen till kommunförbundens uppfattning och förordar, att statsbidrag till distriktsöverlärares avlöning utgår efter samma grunder som beträffande folkskollärare. Det belopp, för vilket kommunen skall svara, bör dock givetvis vara högre för överlärar­ tjänst än för folkskollärartjänst, uttalar överstyrelsen. I fråga om kommu­ nal folkskolinspektörstjänst förordar överstyrelsen ett statsbidragsbelopp av 15 000 kronor per tjänst och år. Överstyrelsen anser, att överlärare i skoldistrikt med kommunal folk­ skolinspektör, s. k. annan överlärare, även bör omfattas av löneregleringen,

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

samt att statsbidrag till sådan lärares avlöning bör utgå enligt samma grunder som beträffande distriktsöverlärare. Statskontoret finner icke tiden mogen för en genomgripande förändring av överlärarnas löneförhållanden, främst med hänsyn till den rådande oviss­ heten om de kommunala skolledarnas framtida ställning inom en fullt ut­ byggd enhetsskola. I detta hänseende borde man avvakta resultatet av 1951 års skolstyrelseutrednings arbete och icke nu binda sig vid ett system, som framdeles kunde komma att visa sig mindre välbetänkt. Det nuva­ rande systemet med minimiarvoden borde ersättas med av statsmakterna fastställda arvoden, från vilka avvikelse endast borde kunna ske efter riks­ dagens hörande. Statskontoret kan för sin del icke tillstyrka, att distriktsöverlärare anställes i distrikt med mindre än 10 läraravdelningar. Behovet av administ­ rativ hjälp i dylika distrikt borde liksom hittills tillgodoses genom anstäl­ lande av skolsekreterare. Statskontoret finner i och för sig motiverat, att uppgifterna som ledare för fortsättningsskolan och som skolsekreterare omhänderhaves av över­ lärarna, men vill från sina utgångspunkter icke nu föreslå någon ändring av gällande förhållanden. Resultatet av den i ärendet redovisade arbetstidsutredningen kan enligt statskontorets mening icke reservationslöst godtagas, bland annat därför att endast halva överlärarkåren deklarerat sin arbetstid och arbetstidsdeklarationen delvis grundats på detaljanteckningar från en tidsperiod (21/5—3/6) under terminen, då med största sannolikhet överlärarna har den tyngsta arbetsbördan. Bortsett härifrån anser sig emellertid statskon­ toret kunna föreslå en viss sänkning av undervisningstiden på sätt fram­ går av följande uppställning:

Antal läraravdelningar Antal veckotimmar i skoldistriktet undervisningsskyldighet

Med den ställning statskontoret intagit till lönefrågan finner ämbets. verket för närvarande icke skäl föreligga för någon principiell omläggning av statsbidragsgivningen. Statens lönenämnd har icke funnit anledning till erinran mot att det nu­ varande avlöningssystemet för distriktsöverlärarna frångås och ersättes med särskilda distriktsöverlärartjänster med lönegradsbeteckningen Cb.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 21

1051 års skolstyrelseutredning uttalar, att lärarutredningens förslag, så långt de sträcker sig, icke synes strida mot vad skolstyrelseutredningen kan komma att föreslå rörande enhetsskolans fackliga ledning samt att ett förverkligande av förslagen i samband med en revision av distriktsöverlärarnas löner på ett verksamt sätt torde kunna bidraga till en god rekry­ tering av de för skolans utveckling betydelsefulla skolledarbefattningarna. Ett genomförande av de nu föreliggande förslagen borde betraktas alle­ nast som en dellösning, av vilken skolstyrelseutredningen icke i något av­ seende ansåge sig bunden beträffande sina förslag till skolledarfrågans lös­ ning. Tillsättningen av skolledare måste ses i sammanhang med lärartillsättningen i övrigt. Enligt skolstyrelseutredningens mening funnes icke anled­ ning att i avvaktan på utredningens slutliga förslag provisoriskt ändra de nuvarande formerna för tillsättningen av överlärare. Svenska landskommunernas förbund har ingen erinran mot att överlärar­ nas lönefråga nu upptages till en mera slutlig prövning. Förbundet förordar, att mindre skoldistrikt beredes möjlighet att själva avgöra, huruvida överlärartjänst skall inrättas eller icke. Vad de sakkunniga föreslagit beträf­ fande sekreteraruppgiften i skolstyrelse bör enligt förbundets mening gälla även sekreterarskapet i eventuella nämnder inom skolstyrelsen. I större di­ strikt måste man dock från fall till fall pröva, i vilken utsträckning även dylika uppgifter bör åläggas överläraren. Tanken att statsbidraget skulle göras beroende av att erforderligt kommunalt anslag beviljas för skriv­ biträde på folkskoleexpeditionen avvisas bestämt. Förbundet understryker, att åtskilliga andra faktorer än antalet läraravdelningar, t. ex. läraravdelningarnas utspridning på en större areal, påverkar lärarnas arbetsförhållan­ den, och att viss hänsyn härtill bör kunna tagas, då undervisningsskyldiglieten fastställes. Bestämmelserna om undervisningsskyldigheten bör vidare enligt förbundets uppfattning göras så smidiga, att de inom rimliga grän­ ser ej motverkar överlärarnas strävanden att genom rationalisering ned­ bringa antalet läraravdelningar. Förbundet framhåller önskvärdheten av att frågan om lärares skyldighet att åtaga sig vikariat för överlärare överväges. Statsbidrag till överlärarnas avlöning bör enligt förbundets mening utgå enligt samma grunder som i fråga om folkskollärare. I varje fall syntes ett procenttal på lägst 80 närmare svara mot den nuvarande kostnads­ fördelningen än det föreslagna 78. Svenska stadsförbundet anser sig kunna tillstyrka de sakkunnigas för­ slag endast under förutsättning att av förbundet framförda erinringar be­ aktas. Förbundet anser, att den nuvarande regeln att distriktsöverlärare icke får anställas i distrikt med mindre än tio läraravdelningar bör bibe­ hållas men med möjlighet för dylikt distrikt att efter särskild prövning få anställa distriktsöverlärare. Den föreslagna statsbidragsprocenten skulle leda till ett oförmånligt resultat i ett betydande antal kommuner. Förbun­

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 135. det föreslår därför samma statsbidragsgrunder för överlärartjänsterna som för folk- och småskollärartjänster. Enligt förbundets mening bör löneregle­ ringen även omfatta överlärartjänsterna i städer med kommunal folkskol­ inspektör och statsbidrag utgå för dessa överlärartjänster på samma sätt som för distriktsöverlärartjänsterna. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges folkskollärarinneförbund och Sveriges överlärarförbund god­ tager i stort sett de sakkunnigas förslag men framför vissa erinringar. Så­ lunda anser organisationerna, att rätten till dispens från skyldigheten att anställa distriktsöverlärare bör begränsas till distrikt med mindre än fem läraravdelningar. Vidare borde normerna för fastställande av undervisningsskyldigheten utformas så, att skoldistriktets ytstorlek och geografiska struktur, antalet skolenheter, skolskjutsar och övriga lokala förhållanden beaktas i högre grad än nu. Organisationerna framhåller slutligen, att även överlärare i städer med kommunal folkskolinspektör bör inplaceras i det statliga lönesystemet på samma sätt som distriktsöverlärarna. Statens folkskolinspektörers förbund tillstyrker i stort sett de sakkun­ nigas förslag men påpekar, att det icke är fullt klart huruvida med skyl­ dighet att mottaga uppdrag som skolstyrelsens sekreterare även följer skyl­ dighet att tjänstgöra som sekreterare i samtliga inom skolstyrelsen till­ satta nämnder. Förbundet anser också, att överlärare i städer med kom­ munal folkskolinspektör icke bort lämnas utanför det avlöningssystem, som föreslagits för distriktsöverlärarna.

VII. Departementschefen.

Gällande reglering av distriktsöverlärarnas anställnings- och avlöningsför­ hållanden betecknades vid sin tillkomst såsom ett provisorium. Dess provi­ soriska karaktär betonades av bland andra vederbörande riksdagsutskott och riksdagen. Att förhållandena icke då gavs en slutgiltig utform­ ning berodde bland annat på att organisationen icke ansågs ha nått erfor­ derlig omfattning och stabilitet. Under de åtta år, som förflutit sedan pro­ visoriet beslöts, har distriktsöverlärarorganisationen dels genomgått en nor­ mal utveckling mot större omfattning och fasthet men dels också genom kommunindelningsreformen, som trätt i kraft den 1 januari 1952, fått en automatisk tillväxt av högst betydande mått. Medan före kommunindel­ ningsreformen av rikets dåvarande 2 501 skoldistrikt 15 hade kommunal folkskolinspektör och 669 distriktsöverlärare samt 1 817 saknade kommu­ nal skolledare, gestaltar sig förhållandena numera så, att av nu befintliga 1 034 skoldistrikt 15 har kommunal folkskolinspektör och 961 distrikts­ överlärare, medan allenast 58 är utan kommunal skolledare. Jag anser i likhet med 1950 års lärarutredning och flertalet av de över dess betänkande hörda remissinstanserna, att tiden nu är inne för en revi­

Kungl. May.ts 'proposition nr 135. 23

sion av reglerna om distriktsöverlärarnas anställnings- och avlöningsförhål­ landen. Revisionen bör åsyfta att ersätta det gällande provisoriet med mera definitiva bestämmelser. Lärarutredningen har i dylikt syfte föreslagit, att distriktsöverlärartjänsterna skall omregleras och hädanefter konstrueras på samma sätt som rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna, d. v. s. bli ordinarie tjänster med lönegradsbeteckningen Cb, vilkas inne­ havare förordnas för viss tid. Jag tillstyrker detta förslag och föreslår, att revisionen genomföres från och med den 1 juli 1954. Frågan om vilka av Cb-lönegraderna, som bör gälla för distriktsöverlärarna, samt frågan om den närmare regleringen av distriktsöverlärar­ nas avlönings- och pensionsförhållanden efter den av mig föreslagna revi­ sionen anmäles av chefen för civildepartementet i annat sammanhang. I samband med revisionen av distriktsöverlärartjänsternas natur och be­ skaffenhet bör också upptagas till prövning ett flertal frågor av skilda slag, som berör dessa tjänster. 1950 års lärarutredning har i sitt betänkande vid­ rört dem och jag har i det föregående redogjort för såväl utredningens för­ slag som remissinstansernas åsikter i de särskilda frågorna. Beträffande min egen ståndpunkt i dessa frågor får jag anföra följande. I avvaktan på pågående utredningar om den kommunala skolledarinstitutionen i framtiden och om ökad kommunal samverkan (t. ex. mellan små skoldistrikt, som skulle kunna förena sig om gemensam överlärare), för­ ordar jag att den nuvarande regeln för överlärarorganisationens omfatt­ ning tills vidare bibehålies. Huvudregeln bör alltså även i fortsättningen vara, att distriktsöverlärare skall anställas endast om distriktet har minst tio läraravdelningar. Då emellertid i vissa fall goda skäl torde kunna an­ föras för att överlärare anställes i distrikt med mindre än tio läraravdel­ ningar, torde åt Kungl. Maj:t böra inrymmas befogenhet att efter prövning i varje särskilt fall medgiva av omständigheterna påkallade undantag från den angivna generella regeln. I skoldistrikt utan kommunal skolledare bör liksom hittills få anställas skolsekreterare. De sakkunnigas förslag att distriktsöverlärare obligatoriskt skall vara ledare även för distriktets fortsättningsskola har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i alla remissvar utom statskontorets. Statskon­ toret har funnit förslaget i och för sig motiverat men har från sina utgångs­ punkter i lönefrågan icke nu velat tillstyrka någon ändring av gällande förhållanden. För egen del tillstyrker jag de sakkunnigas förslag. De sakkunniga har ansett, att det ur olika synpunkter skulle vara till fördel, om i distriktsöverlärares åligganden även kunde inordnas uppdraget att vara sekreterare i skolstyrelsen. Med hänsyn till att det enligt § 15 lagen om skolstyrelse i vissa kommuner åligger ordföranden att föra eller på sitt ansvar låta föra protokoll, har de sakkunniga — som icke nu velat ifrågasätta någon ändring av nämnda lagrum — inskränkt

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

sig till att föreslå, att skyldighet stadgas för distriktsöverlärare att utan särskild ersättning åtaga sig dylikt sekreteraruppdrag. Förslaget har i prin­ cip tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna utom stats­ kontoret, som härvidlag intagit samma ståndpunkt som i frågan om distriktsöverlärares befattning med fortsättningsskolan. För egen del tillstyr­ ker jag i princip de sakkunnigas förslag. Distriktsöverlärarens skyldighet att åtaga sig sekreteraruppdrag i skolstyrelsen torde, såsom skolöverstyrel­ sen och svenska landskommunernas förbund framhållit, även böra avse inom skolstyrelsen tillsatta nämnder, därvid det dock bör ankomma på vederbörande skoldistrikt att bedöma, om distriktsöverlärare på grund av för stor arbetsbörda bör befrias från sekreterarskapet i viss eller vissa nämnder. Ävenså torde skolöverstyrelsen böra utrustas med befogenhet att föreskriva, att överlärare skall befrias från sekreterarskapet i viss nämnd, om arbetsbördan eljest skulle bli för stor. Mellan de sakkunniga och remissinstanserna synes enighet råda därom, att en viss minskning av distriktsöverlärarnas undervisning sskyldighet är påkallad. Jag är emellertid härvidlag icke beredd att gå lika långt som de sakkunniga, vilka velat maximera undervisningsskyldigheten till 20 veckotimmar. Jag kan icke heller tillstyrka skolöverstyrelsens förslag, som innebär att distriktsöverlärare i de största distrikten skall kunna helt befrias från undervisningsskyldighet. Min ståndpunkt i frågan framgår av följande sammanställning.

Antal veckotimmar ! Antal läraravdelningar undervisningsskyldighet i skoldistriktet

I avvaktan på de slutliga förslag i lärartillsättningsfrågan, som 1951 års skolstyrelseutredning har att avgiva, anser jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i det nuvarande förfarandet vid tillsättning av distriktsöverlärartj änster. De sakkunnigas förslag, att under distriktsöverlärares semester v i k ar i e alltid skall förordnas oavsett antalet läraravdelningar i distriktet, kan jag icke för närvarande biträda. Den nuvarande regeln, att det i skol­ distrikt med mindre än tjugu läraravdelningar skall åligga skolstyrelsen att under överlärarens semester förordna vikarie, allenast om och i den mån skolöverstyrelsen därom lämnat föreskrift, torde sålunda böra bibehål­ las oförändrad. Frågan om ersättningen till vikarie å distriktsöverlärar-

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 25 tjänst efter den omreglering av tjänsterna, som jag nu föreslagit, upptages av chefen för civildepartementet till behandling i annat sammanhang. I statsbidragsfrågan ansluter jag mig till de sakkunniga och föreslår så­ lunda, att efter omregleringen statsbidrag skall utgå med 78 pro­ cent av skoldistriktets kostnader för distriktsöverlärarens avlöning enligt vederbörliga avlöningsbestämmelser. För sådan vikarie å distriktsöverlärartjänst, som det åligger skoldistrikt att anställa, torde likaledes böra utgå statsbidrag med 78 procent av den ersättning som kan bliva fastställd. De sakkunniga har ifrågasatt, om icke såsom villkor för statsbidrag till distriktsöverlärartjänst borde föreskrivas, att erforderligt kommunalt an­ slag beviljas för skrivbiträdeshjälp på folkskolexpeditionen. En föreskrift av sådan innebörd anser jag icke nödvändig. I likhet med de sakkunniga anser jag mig icke nu böra ifrågasätta någon omreglering av anställnings- och avlöningsförhållandena för kommunala folkskolinspektörer och överlärare i skoldistrikt med sådan inspektör.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag sålunda i skilda hänseenden anfört och föreslagit hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att från och med den 1 juli 1954 distriktsöverlärartjänsterna må inrättas såsom Cb-tjänster i likhet med rektorstjänsterna vid de högre kommunala skolorna och med den konstruktion i övrigt som jag i det föregående förordat; dels besluta, att från och med den 1 juli 1954 statsbidrag skall utgå till distriktsöverläramas avlönande och till er­ sättning åt föreskriven vikarie för dylik överlärare med 78 procent av skoldistriktens kostnader enligt vederbörliga av­ löningsbestämmelser; dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat meddela nya föreskrifter rörande den kommunala skolledarorganisationen samt rörande statsbidrag till avlönande av distriktsöverlärare och vikarie för sådan ävensom er­ forderliga övergångsbestämmelser i anledning av den före­ slagna revisionen.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll ut­ visar, skall avlåtas till riksdagen. Ur protokollet: Carl-Lennart Priitz.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt Nr 136.