med förslag till lag an¬ gående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
1 Nr 19.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, m. m.; given Stockholms slott den 18 december 1953.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
GUSTAF ADOLF.
Herman Zetterberg. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 19.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
Förslag-
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, vilken enligt lag den 27 februari 1953 (nr 59) gäller till och med den 30 juni 1954, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1955.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom in. in.
Härigenom förordnas, att lagen den 29 juni 1945 om kontroll å viss utländsk egendom m. in.1, vilken enligt lag den 27 februari 1953 (nr 60) gäller till och med den 30 juni 1954, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1955.
Förslag
till
Lag
angående fortsatt gHtigliet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag in. m.
Härigenom förordnas, att lagen den 14 december 1945 om administration av vissa bolag m. m., vilken enligt lag den 27 februari 1953 (nr 61) gäller till och med den 30 juni 1954, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1955. 1
1 Senaste lydelse, se SFS 1945:887 och 1947:110.
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
3 Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Härigenom för ordnas, att lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar, vilken enligt lag den 27 februari 1953 (nr 62) gäller till och med den 30 juni 1954, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1955.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 19,
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 13 november 1953.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjalmar Nilson, Lindell, Nordenstam.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om fortsatt giltighet av lagstiftningen rörande den tyska egendomen i Sverige m. m. samt anför därvid följande.
Ifrågavarande lagstiftning har tillkommit för att möta de problem, som efter de s. k. axelmakternas nederlag uppstått beträffande vissa tillgångar i Sverige, nämligen dels i ockuperade länder rövad och sedan hitförd egendom och dels egendom, som av de allierade makterna betraktats såsom tillhörig fientliga rättssubjekt. Lagstiftningen innefattas i fyra olika lagar, nämligen lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom, lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m., lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag m. in. samt lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar gäller, efter vidtagna förlängningar, till och med den 30 juni 1954. För handhavandet av de kontroll- och förvaltningsuppgifter, som avses med denna lagstiftning, har inrättats en administrativ statsmyndighet, flyktkapitalbyrån, och en särskild statlig nämnd med väsentligen judiciell funktion, restitutionsnämnden.
Enligt lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom — den s. k. restitutionslagen ■—■ äger Kungl. Maj :t förordna, att lagens bestämmelser skall gälla med avseende å egendom från stat, vars område efter utgången av augusti 1939 varit ockuperat. Lagen upptager en särskild procedur, ägnad att möjliggöra ett snabbt återställande av egendom, som under ockupation rättsstridigt frånhänts rätte innehavaren. Ansökan om sådant återställande göres regelmässigt hos flyktkapitalbyrån och skall, då erforderlig utredning inkommit, för avgörande överlämnas till restitutionsnämnden. Nämnden kan förordna om kvarstad å egendom och skall, då ansökning om egendoms återställande bifalles, omedelbart föranstalta om egendomens omhändertagande, där det ej förut skett. Skall egendom återställas, äger den som åtkommit egendomen genom godtrosförvärv
Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
att av allmänna medel erhålla ersättning därför med belopp, som med hänsyn till vad han själv erlagt för egendomen finnes skäligt, ävensom gottgörelse för sina kostnader i samband med restitutionsärendet.
Genom kungörelse den 31 juli 1945 (nr 589) har Kungl. Maj :t förordnat att bestämmelserna i restitutionsiagen skall gälla med avseende å egendom, härrörande från stater, vilkas områden efter utgången av augusti 1939 varit ockuperade av Tyskland. Lagen har tillämpats endast i jämförelsevis ringa omfattning. T. o. in. 1949 hade restitutionsnämnden behandlat 66 ansökningar om återställande av rövad egendom, varjämte under tiden 1/1—31/10 1950 till flyktkapitalbyrån inkommit 1 dylik ansökning. Efter oktober 1950 har ingen sådan ansökning inkommit till byrån.
Jämlikt lagen om kontroll å viss utländsk egendom m. m., i fortsättningen benämnd kontrollagen, äger Kungl. Maj :t förordna om skingringsförbud å här befintlig egendom, tillhörande viss främmande stat, juridisk person eller medborgare i samma stat eller annan som är bosatt i staten, då i anledning av kapitalflykt till riket eller eljest med hänsyn till rådande, av kriget föranledda utomordentliga förhållanden befinnes nödigt att vinna kontroll över utländsk egendom inom riket. Restitutionsnämnden kan på framställning av flyktkapitalbyrån förordna om kvarstad på egendom under skingringsförbud, om risk föreligger att egendomen undanstickes eller förstöres eller om åtgärden erfordras för att egendomen skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning. Kvarstad kan under samma förutsättningar komma till stånd också beträffande viss egendom utanför skingringsförbudets ram, nämligen här befintlig egendom, tillhörig aktiebolag, ekonomisk förening eller annan juridisk person, över vilken ett bestämmande inflytande föreligger från land som avses med gällande skingringsförbud. Egendom under kvarstad förvaltas regelmässigt genom en av flyktkapitalbyrån utsedd syssloman. Egendomen må med tillstånd av Kungl. Maj :t eller flyktkapitalbyrån försäljas, bl. a. om så befinnes erforderligt för att den skall komma till ändamålsenlig och ur allmän synpunkt lämplig användning.
Med stöd av kontrollagen har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 526) förordnats om skingringsförbud å tysk egendom m. m. samt genom kungörelse den 17 augusti samma år (nr 607) å japansk egendom m. m. Intill utgången av november 1953 har restitutionsnämnden beslutat kvarstad i sammanlagt 1 277 fall.
Lagen om administration av vissa bolag m. m., i fortsättningen kallad administrationslagen, avser att bereda möjlighet att under vissa förutsättningar förordna om offentlig förvaltning av svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar eller andra juridiska personer, över vilka föreligger ett bestämmande utländskt inflytande från land som avses med meddelat skingringsförbud. Administration beslutas av restitutionsnämnden på framställning av flyktkapitalbyrån. Administrationen omhänderhaves av särskilt utsedd administratör, vilken har ej mindre att i förhållande till tredje man handla å den juridiska personens vägnar samt inför domstolar och andra myndig-
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
heter företräda den juridiska personen än även att utöva de befogenheter som eljest tillkommer bolagsstämma, föreningssammanträde, styrelse, firniatecknare, likvidator eller annat organ för den juridiska personen. För vissa särskilt betydelsefulla förvaltningsåtgärder såsom överlåtelse av fast egendom eller rörelse samt frivillig likvidation erfordras emellertid tillstånd av Kungl. Maj:t eller flyktkapitalbyrån, i visst fall jämväl av det organ som eljest ägt besluta om åtgärden å den juridiska personens vägnar.
Administration har intill utgången av oktober 1951 beslutats i 63 fall, samtliga avseende bolag underkastade tyskt inflytande. Därefter har icke något sådant fall förevarit. Beträffande åtskilliga bolag, över vilka ett bestämmande tyskt inflytande förelegat, har det icke ansetts erforderligt att begära administration. Nödig kontroll och ledning har då åvägabragts i annan ordning. I ett flertal fall har sålunda de tyskägda aktierna i bolaget omhändertagits genom kvarstad, varefter de med aktieinnehavet förenade befogenheterna med avseende å bolagets skötsel utövats av särskilt utsedd syssloman.
Lagen om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar utgör ett komplement till kontroll- och administrationslagarna. Enligt lagen kan ett särskilt mortifikationsförfarande tillämpas i fråga om utomlands befintliga aktier i svenska bolag under förutsättning att aktierna tillhör tyskt eller tyskdominerat rättssubjekt. Detsamma gäller beträffande obligationer och andra handlingar, vilkas företeende utgör villkor för rätt att söka betalning, Då handling dödats, skall i dess ställe utfärdas ny handling, vilken blir bärare av den rätt som kunnat grundas på den dödande handlingen. Den nya handlingen kan därefter, liksom annan här befintlig tysk egendom, bli föremål för åtgärd enligt kontrollagen.
Det särskilda dödningsförfarandet har intill utgången av oktober 1951 kommit till användning i 51 fall men därefter icke i något fall.
Med stöd av den lagstiftning för vilken nu redogjorts bedrives sedan 1945 flyktkapitalbyråns verksamhet för att omhändertaga och realisera den tyska egendom, som finnes i Sverige. Genom realisationen förvandlas egendomen i reda pengar, vilka insättes på svensk-tyska clearingkontot i riksbanken.
Rörande den slutliga dispositionen av de tyska tillgångarna i Sverige träffades den 18 juli 1946 i Washington eu uppgörelse mellan å ena sidan svenska regeringsrepresentanter samt å andra sidan företrädare för Amerikas förenta staters, Storbritanniens och Frankrikes regeringar. Uppgörelsen förelädes riksdagen genom proposition nr 367/1946 och blev av riksdagen godkänd. I korthet innebär denna överenskommelse följande. Sverige åtager sig att fullfölja det nuvarande kontroll- och likvidationsförfarandet. Den genom likvidationen uppkomna behållningen betraktas principiellt som tysk egendom men skall användas för huvudsakligen följande två ändamål: Ett belopp av 150 miljoner kronor skall användas till inköp av varor för det tyska folkhushållets behov. Resten — som preliminärt uppskattades till om-
7 Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
kring 225 miljoner kronor — skall disponeras för betalning av svenska fordringar gentemot Tyskland. En förutsättning för en uppgörelse angående den tyska egendomen efter angivna linjer har från svensk synpunkt varit, att de enskilda tyskar, vilkas egendom likviderats, skall få ersättning för sin egendomsförlust samt att de allierade svarar för att sådan ersättning blir utbetalad.
Fördelningen mellan de svenska fordringsägarna av de för detta ändamål tillgängliga tyska tillgångarna skall ske genom tvångsclearing. I proposition nr 197/1950 hemställde Kungl. Maj :t om riksdagens godkännande av vissa allmänna riktlinjer för en dylik tvångsclearing. Med vissa ändringar, som föranleddes av första lagutskottets i utlåtande nr 30/1950 gjorda uttalanden, godkände riksdagen det i propositionen framlagda förslaget (riksdagens skrivelse nr 356/1950). Verkställandet av tvångsclearing har uppdragits åt en för ändamålet inrättad nämnd, likvidationsnämnden.
Flijktkapitalbijrån har i skrivelse den 20 oktober 1953 hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för förlängning ytterligare ett år av restitutions-, kontroll-, administrations- och dödningslagarna. I en vid skrivelsen fogad promemoria har anförts:
Byrån har tidigare räknat med att kunna slutföra arbetet med avvecklingen av den tyska egendomen under innevarande budgetår. Emellertid har byråns arbete av skäl, som nedan närmare redovisas, blivit fördröjt och byrån anser sig för närvarande icke kunna med någon grad av visshet förutse när dess arbetsuppgifter kunna slutföras.
På tyskt initiativ inleddes i januari i år mellan Kungl. Utrikesdepartementet och representanter för Västtyska Förbundsrepubliken förhandlingar angående bland annat ett komplex frågor hänförliga till avvecklingen av den tyska egendomen i Sverige. Förhandlingarna ha ännu icke kunnat slutföras. Det förefinnes vissa utsikter, att förhandlingarna skola resultera i ett avtal mellan Sverige och Förbundsrepubliken. En möjlighet är att ett avtal kommer att stadga likvidationsstopp räknat från viss tidpunkt beträffande den tyska egendomen samt friställande av vissa kategorier av egendom. Under förhandlingsskedet har byrån ansett sig icke böra fortsätta sin avveckling beträffande egendom, som är omtvistad i förhandlingarna och som i ett eventuellt avtal kan komma att friställas. Främst gäller detta egendom, beträffande vilken åtgärder från byråns sida vid förhandlingarnas början ännu icke blivit vidtagna eller där åtgärder vidtagits relativt kort tid före förhandlingarnas början. Sagda förhållande har medfört, att byråns arbete blivit avsevärt fördröjt. Det är ännu icke klart, när förhandlingarna kunna slutföras. Från början räknades med att så skulle ske senast vid årsskiftet 1953/54. För närvarande ter det sig emellertid ovisst om förhandlingarna kunna avslutas före årsslutet, och byrån anser sig nödsakad räkna med den möjligheten, att förhandlingarna fortsätta även under 1954. Om så blir fallet, kommer fullföljandet av byråns arbetsuppgifter att i motsvarande mån förskjutas och kan sannolikt icke ske inom detta budgetår.
Mot denna bakgrund anser byrån det vara nödvändigt att ha stöd av den ifrågavarande lagstiftningen även efter den 30 juni 1954. Byrån finner det därför erforderligt att giltighetstiden för lagarna ifråga förlänges under ytterligare ett år eller således till och med den 30 juni 1955.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 19
Departemen t sch ef en.
Ehuru avvecklingen av den egendom, som avses med den ifrågavarande lagstiftningen, kan väntas vara i huvudsak slutförd när giltighetstiden för lagstiftningen den 30 juni 1954 utlöper, måste man med hänsyn till vad flyktkapitalbyrån anfört räkna med att vissa avvecklingsuppgifter kommer att återstå efter denna tidpunkt. Nämnda lagstiftning, på vilken byrån bygger sin verksamhet, bör därför förlängas ytterligare ett år.
I enlighet med det anförda ha inom justitiedepartementet upprättats förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom in. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag in. in.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.
Ur protokollet:
Axel Nilsson.
1 Bilagan, vilken är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.
Kungl. Maj.-ts proposition nr 19.
9 JJtdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 30 november 1953.
N ärvarande:
justitieråden Nissen,
Hellquist,
Karlgren,
regeringsrådet Eckerrerg.
Enligt lagrådet den 23 november 1953 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartemenfsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten i statsrådet den 13 november 1953, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom in. in.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag m. m.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av t. f. byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, e. o. hovrättsassessorn U. Lundvik.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet: Harriet Stangenberg.
.)
Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 19.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 19.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 december 1953.
N ä r v a r a n d e:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 30 november 1953 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 13 november 1953 remitterade förslagen till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 29 juni 1945 (nr 520) om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom;
2) lag angående fortsatt giltighet av tagen samma dag (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom in. m.;
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 14 december 1945 (nr 885) om administration av vissa bolag m. in.; samt
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 10 juli 1947 (nr 486) om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar.
Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Sven Fischier.
Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
ss 2 sos