Prop. 1954:190

med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken m. m.

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

1 Nr 190.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken m. m.; given Stockholms slott den 27 mars 195A.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Lagändringar föreslås, enligt vilka val av nämndemän och vissa andra val städse skola förrättas av kommuns fullmäktige. 1

1 Biliang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr lt)0.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

om .ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

4 KAP.

5 §•

Nämndeman utses genom val.

Vid val av nämndeman för tingslag utgör varje kommun en valkrets. Understiger antalet nämndemän kommunernas antal, skola angränsande kommuner på lämpligt sätt förenas till valkretsar. Två eller flera kommuner må ock eljest sammanföras till gemensam valkrets, om det finnes erforderligt för att skilda orter eller delar av tingslaget skola bliva behörigen företrädda inom nämnden. Stad må ej med annan kommun förenas till en valkrets. Antalet nämndemän fördelas mellan valkretsarna i förhållande till deras folkmängd; varje valkrets skall dock utse minst en nämndeman. Indelning i valkretsar och antalet nämndemän för varje valkrets bestämmas av rätten.

Vid val av nämndemän för stad med rådhusrätt bildar staden en valkrets.

Val förrättas på landet å kommunalstämma eller, om kommunalfullmäktige finnas och kommunen utgör egen valkrets, av dem. Äro flera kom-

Hör till tingslag mer än en kommun, fördelar rätten antalet nämndemän mellan kommunerna i förhållande till deras folkmängd; varje kommun skall dock utse minst en nämndeman.

Val förrättas av kommunens fullmäktige.

1 Senaste lydelse, se beträffande 4 kap. 6 § SFS 1947: 616.

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

muner förenade till en valkrets, för-

rättas valet å gemensam kommunalstämma; rätten bestämme, å vilken kommuns stämma valet skall förrättas. I stad förrättas valet av stadsfullmäktige eller, om sådana ej finnas, å allmän rådstuga.

Då nämndeman------

6 Valbar till nämndeman är man eller kvinna, som inom valkretsen äger rösträtt d kommunalstämma eller vid val av stadsfullmäktige och där har sitt hemvist samt fyllt tjugufem år, dock ej den som är i konkurstillstånd eller av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning. Lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

Ej må-----------

om valet.

§•

Valbar till nämndeman är man eller kvinna, som inom kommunen äger rösträtt vid val av fullmäktige och där har sitt hemvist samt fyllt tjugufem år, dock ej den som är i konkurstillstånd eller av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning. Lagfaren domare, befattningshavare vid domstol, åklagare, polisman eller advokat eller den som eljest har till yrke att föra andras talan inför rätta må ej vara nämndeman.

— sex år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1955.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 om delning av jord å landet1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

2 KAP.

För varje kommun skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode män, minst två och, där ej Konungens befallningshavande lämnat tillstånd till högre antal, högst sex. Den, som utses till god man, skall vara i lanthushållning kunnig, boende inom kommunen och valbar till nämndeman samt må ej hava uppnått sextiofem års ålder. God man utses för sex år. Valet förrättas d kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade, som äga eller innehava jordbruksfastighet; och tillkomme varje i valet deltagande en röst.

God man

tagit befattning.

7 §•

Det åligger distriktslantmätare att föra förteckning över gode män inom distriktet samt att, då tid, för vilken god man utsetts, går till ända eller

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 kap. 6 § SFS 1946:827 och beträffande 21 kap. 3 S

SFS 1951:356.

5 Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

god man eljest avgår eller upphört att vara valbar eller behov av ökat antal gode män yppar sig, för anordnande av val göra anmälan hos kommunalstämmans ordförande. Om utgång av val av gode män samt om bostad och postadress för var och en av dem underrätte kommunalstämmans ordförande distriktslantmätaren ävensom Konungens befallningshavande i länet, som har att ofördröj ligen införa meddelande därom i länskungörelserna. Det åligger därjämte befallningshavanden att årligen i samma kungörelser låta intaga fullständig förteckning å gode män för vart lantmäteridistrikt i länet.

god man eljest avgår eller upphört att vara valbar eller behov av ökat antal gode män yppar sig, för anordnande av val göra anmälan hos kommunalfullmäktiges ordförande. Om utgång av val av gode män samt om bostad och postadress för var och en av dem underrätte kommunalfullmäktiges ordförande distriktslantmätaren ävensom Konungens befallningshavande i länet, som har att ofördröjligen införa meddelande därom i länskungörelserna. Det åligger därjämte befallningshavanden att årligen i samma kungörelser låta intaga fullständig förteckning å gode män för vart lantmäteridistrikt i länet.

21 KAP.

3 §•

Ägodelningsnämndemän utses---samma tid.

Val äger--- ----— inför häradsrätten.

Valet verkställes genom valmän, Valet verkställes genom valmän, som på föranstaltande av ägodel- som på föranstaltande av ägodelningsdomaren utses d kommunal- ningsdomaren utses av kommunalstämma av de i kommunens allmänna fullmäktige, angelägenheter röstberättigade, som där äga eller innehava jordbruksfastighet. I köping, som utgör egen kommun, tillkomme rösträtt envar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad.

Vid utseende av valmän äge varje i valet deltagande en röst.

För kommun----överskjutande folkmängd.

För varje--------som valmän.

Höra delar--------den tillhör.

Kommun må---------------och nämnder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1955.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

6 KAP.

4 §.

Inom varje stad skall finnas ett Inom varje stad skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode efter behovet avpassat antal gode män, minst två, valda för en tid av män, minst två, valda för en tid av sex år av stadsfullmäktige eller, där sex år av stadsfullmäktige. sådana ej finnas, av allmän rådstuga.

Magistraten eller---till ägodelningsdomaren.

16 §.

Rådhusrätt, där — — — skola upptagas.

Stad, där-------hänseende tillhör.

Vad enligt 21 kap. 3 § i lagen om delning av jord å landet gäller för köping i fråga om utseendet av valmän för val av ägodelningsnämndemän skall äga motsvarande tillämpning beträffande stad, som i näst föregående stycke avses.

Vad enligt 21 kap. 3 § i lagen om delning av jord å landet gäller i fråga om utseendet av valmän för val av ägodelningsnämndemän skall äga motsvarande tillämpning beträffande stad, som i näst föregående stycke avses.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1955.

1 Senaste lydelse, se beträffande 6 kap. 4 § SFS 1926: 328 och beträffande 6 kap. 16 §

SFS 1931: 143.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

7 Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 4 § vattenlagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

11 KAP.

4 §•

Vattenrättsnämndemän utses för sex år, två för varje tingslag, som ensamt utgör en domsaga, samt en för varje annat tingslag. Därvid skall vad om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman och om gottgörelse åt valman för inställelse vid val av sådan nämndeman är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att domhavanden föranstaltar om utseende av valmännen och att vid sådan förrättning rösträtt tillkommer en var i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. I stad, som ej lyder under landsrätt, skall ock för tid, som nyss sagts, av stadsfullmäktige väljas en vattenrättsnämndemän. Om valets utgång skall på landet domhavanden och i stad stadsfullmäktiges ordförande så snart ske kan meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Vattenrättsnämndemän utses för sex år, två för varje tingslag, som ensamt utgör en domsaga, samt en för varje annat tingslag. Därvid skall vad om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman och om gottgörelse åt valman för inställelse vid val av sådan nämndeman är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att domhavanden föranstaltar om utseende av valmännen. I stad, som ej lyder under landsrätt, skall ock för tid, som nyss sagts, av stadsfullmäktige väljas en vattenrättsnämndemän. Om valets utgång skall på landet domhavanden och i stad stadsfullmäktiges ordförande så snart ske kan meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Har vattenrättsnämndemän---- — äga rum.

Vad i--— som vattenrättsnämndemän.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1955.

1 Senaste lydelse, se SFS 1951: 359.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för inrikes- och jordbruksdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga angående vissa av den nya kommunallagen föranledda ändringar av bestämmelserna om val av nämndeman m. m. samt anför därvid följande.

På grundval av kommunallagskommitténs betänkande III med förslag till kommunallag m. m. (SOU 1952: 14) förelädes 1953 års riksdag genom proposition nr 210 förslag till kommunallag. Förslaget blev antaget av riksdagen med vissa ändringar och den antagna kommunallagen utfärdades den 18 december 1953. Enligt lag samma dag om införande av kommunallagen skall densamma träda i kraft den 1 januari 1955.

Kommunallagen träder i stället för de hittills gällande särskilda lagarna om kommunalstyrelse på landet och i stad. Beträffande formerna för den kommunala beslutanderättens utövning innebär kommunallagen att kommunalstämman och allmänna rådstugan avskaffas och att beslutanderätten i samtliga kommuner tillkommer fullmäktige.

Enligt nu gällande stadganden skall i vissa fall val av nämndemän, val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän och vattenrättsnänmdemän samt val av skiftesgodemän förrättas å kommunalstämma eller allmän rådstuga. Kommunallagskommittén har i sitt betänkande framlagt förslag till de lagändringar som beträffande dessa val erfordras på grund av avskaffandet av kommunalstämman och allmänna rådstugan. Förslagen innebär att valen överflyttas till fullmäktige, över kommitténs betänkande har yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter och sammanslutningar, bland dem samtliga länsstyrelser, rikets alla städer, ett flertal köpingar och landskommuner samt föreningen Sveriges stadsdomare. Mot förslagen till lagändringar har i yttrandena icke riktats någon erinran. I den förut nämnda propositionen uttalade föredragande departementschefen, att han utan tvekan gåve sin anslutning till kommitténs förslag att överflytta förevarande val-

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

ärenden till fullmäktige men att med härav betingade lagändringar borde få anstå till 1954 års riksdag. Detta uttalande föranledde ej erinran från riksdagens sida.

Bestämmelser om nämndemän återfinnes i gällande rätt i rättegångsbalken. Enligt 1 kap. 5 § skall sålunda i tingslag finnas aderton nämndemän. Erfordras flera nämndemän, bestämmer Kungl. Maj :t deras antal. Och i stad med rådhusrätt skall enligt 1 kap. 12 § finnas nämndemän till det antal Kungl. Maj :t bestämmer. I 4 kap. 5 § stadgas, att vid val av nämndemän för tingslag varje kommun utgör en valkrets. Understiger antalet nämndemän kommunernas antal, skall angränsande kommuner på lämpligt sätt förenas till valkretsar. Två eller flera kommuner må ock eljest sammanföras till gemensam valkrets, om det finnes erforderligt för att skilda orter eller delar av tingslaget skall bli behörigen företrädda inom nämnden. Stad må ej med annan kommun förenas till en valkrets. Antalet nämndemän fördelas mellan valkretsarna i förhållande till deras folkmängd; varje valkrets skall dock utse minst en nämndeman. Indelning i valkretsar och antalet nämndemän för varje valkrets bestämmes av häradsrätten. Vid val av nämndeman för stad med rådhusrätt bildar staden en valkrets. Val förrättas på landet å kommunalstämma eller, om kommunalfullmäktige finns och kommunen utgör egen valkrets, av dem. Är flera kommuner förenade till valkrets, förrättas valet å gemensam kommunalstämma; rätten bestämmer, å vilken kommuns stämma valet skall förrättas. I stad förrättas valet av stadsfullmäktige eller, om sådana ej finns, å allmän rådstuga. Härutöver må nämnas, att 4 kap. 6 § som en förutsättning för valbarhet anger, att den valde inom valkretsen skall äga rösträtt å kommunalstämma eller vid val av stadsfullmäktige.

Kommittén har framhållit, att de fall, då kommun icke utgjorde egen valkrets, före kommunindelningsreformen icke varit sällsynta, eftersom på flera håll antalet nämndemän understigit kommunernas antal. Efter nyindelningen av kommunerna vore emellertid icke i något enda tingslag antalet kommuner över aderton. Dessutom vore att märka, att Kungl. Maj :t beträffande mera än hälften av landets tingslag bestämt nämndemännens antal högre än aderton. Regeln om kommuners förening till gemensam valkrets, där antalet nämndemän understege kommunernas antal, komme därför att sakna tillämplighet. Kommunindelningsreformen syntes vidare ha avsevärt nedbringat antalet fall, där sammanförande av kommuner till gemensam valkrets skulle kunna ifrågakomma på den andra i lagen angivna grunden, nämligen att så funnes erforderligt för att skilda orter eller delar av tingslaget skulle bli behörigen företrädda inom nämnden. Denna möjlighet att bilda gemensam valkrets vore framför allt avsedd att utnyttjas, där särskilt betydande skillnader i befolkningstalet förekomme mellan olika kommuner i tingslaget. Då genom kommunindelningsreformen de utpräglade småkommunerna numera försvunnit, bleve dylika fall i framtiden jämförelsevis ovanliga.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts har kommmittén funnit det vara möjligt att såsom en undantagslös regel stadga, att varje kommun skulle utgöra egen valkrets vid nämndemansval. Detta medgåve i sin tur, att dessa val städse kunde förrättas av kommunernas fullmäktige.

Närmare bestämmelser om valmän för utseende av ägodelni ngsnämn de män och vattenrättsnämndemän är i gällande rätt upptagna i jorddelningslagen, fastighetsbildningslagen och vattenlagen.

Sålunda stadgas i 21 kap. 3 § jorddelningslagen, att i domsaga, bestående av ett tingslag, skall finnas sex ägodelningsnämndemän; i övriga domsagor skall antalet vara tre för varje tingslag. Ägodelningsnämndemän — som enligt 2 § samma kapitel bör vara allmänt betrodda, i lanthushållning kunniga och med ortens förhållanden väl förtrogna män — väljes inför häradsrätten av valmän, som utses på kommunalstämma av de i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigade, som där äger eller innehar jordbruksfastighet. I köping, som utgör egen kommun, tillkommer dock rösträtt envar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. Vid utseende av valmän äger varje i valet deltagande en röst. Antalet valmän för varje kommun är på visst sätt bestämt i förhållande till folkmängden.

Vidare innehåller 6 kap. 16 § fastighetsbildningslagen ett stadgande, att vad enligt 21 kap. 3 § jorddelningslagen gäller för köping i fråga om utseende av valmän för val av ägodelningsnämndemän skall äga motsvarande tillämpning beträffande stad, där rådhusrätt ej finnes.

Ill kap. 4 § vattenlagen föreskrives, att vattenrättsnämndemän utses för sex år, två för varje tingslag, som ensamt utgör en domsaga, samt en för varje annat tingslag. Därvid skall vad om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att rösträtt tillkommer envar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. I stad, som ej lyder under landsrätt, skall också för en tid av sex år av stadsfullmäktige väljas en vattenrättsnämndemän.

Kommittén har uttalat, att tillräckliga skäl icke syntes finnas att förbehålla ägare och innehavare av jordbruksfastighet rätten att ensamma utse valmän för val av ägodelningsnämndemän. De speciella jordägarsynpunkterna syntes kunna bli beaktade, även om valmännen utsåges av kommunalfullmäktige. För övrigt tilläte redan gällande rätt alla röstberättigade i köping oavsett fastighetsinnehav att deltaga i val av valmän för ifrågavarande ändamål. Och i stad utan rådhusrätt utsåges valmännen av stadsfullmäktige. Förevarande regler i jorddelningslagen borde i enlighet med det anförda undergå den ändring, att valmännen skulle utses av kommunalfullmäktige.

Även valen av valmän för utseende av vattenrättsnämndemän syntes framdeles böra förrättas av fullmäktige.

Vad slutligen angår skiftesgodemännen stadgar gällande rätt i 2 kap. 6 § jorddelningslagen, att för varje kommun skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode män, minst två och i regel högst sex. God man utses för sex år. Valet förrättas å kommunalstämma av de i kommunens

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

allmänna angelägenheter röstberättigade, som äger eller innehar jordbruksfastighet. Varje i valet deltagande har en röst. Enligt 7 § samma kapitel skall distriktslantmätaren hos kommunalstämmans ordförande göra anmälan att val behöver anordnas. Vidare återfinnes i 6 kap. 4 § fastighetsbildningslagen det stadgandet, att inom varje stad skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode män, minst två, valda för en tid av sex år av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnes, av allmän rådstuga.

Kommittén har framhållit, att i likhet med vad som förordats beträffande val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän även skiftesgodemännen borde utses av kommunalfullmäktige. Härigenom vunnes överensstämmelse med vad som gällde om utseende av gode män i stad.

Departementschefen.

Val av nämndemän, val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän och vattenrättsnämndemän samt val av skiftesgodemän skall enligt gällande rätt i vissa fall förrättas å kommunalstämma eller allmän rådstuga. Genom den nya kommunallag, som träder i kraft den 1 januari 1955, har kommunalstämma och allmän rådstuga avskaffats. I enlighet med kommunallagskommitténs förslag har såväl Kungl. Maj :t som riksdagen i samband med antagandet av den nya kommunallagen intagit den ståndpunkten, att nämnda val skulle överflyttas till kommunens fullmäktige. De lagändringar som erfordras härför torde nu böra genomföras. Förutsättning härför är emellertid att även vissa andra sakliga ändringar vidtages.

Enligt nu gällande ordning kan vid val av nämndeman i tingslag två eller flera kommuner, dock ej stad, sammanföras till gemensam valkrets. Detta skall ske, om antalet nämndemän understiger kommunernas antal, och kan ske, om det finnes erforderligt för att skilda orter eller delar av tingslaget skall bli behörigen företrädda inom nämnden. Såsom kommunallagskommittén framhållit torde numera, sedan kommunindelningsreformen genomförts, behov ej föreligga att sammanföra två eller flera kommuner till en valkrets utan varje kommun kan bilda egen valkrets. Med en sådan ordning ___ vilken jag vill förorda — kan nämndemansvalen städse förrättas av

kommunens fullmäktige.

Vid val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän och vid val av skiftesgodemän äger enligt jorddelningslagen i regel endast ägare och innehavare av jordbruksfastighet rösträtt. En förutsättning för att dessa val skall kunna överflyttas till kommunens fullmäktige är att rösträtten vid dessa val icke har någon dylik begränsning. I likhet med kommunallagskommittén anser jag ett avskaffande av begränsningen vara motiverat.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Harriet Stangenberg.

1 Bilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

13 Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 19 mars 195b.

Närvarande:

justitieråden Nissen,

Hellquist,

Karlgren,

regeringsrådet Eckerberg.

Enligt lagrådet den 3 mars 1954 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 19 februari 1954, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av b kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. b och 16 §§ lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. b § vattenlagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet O. Petrén.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet: Harriet Stangenberg.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för inrikes- och jordbruksdepartementen anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, lagrådets den 19 mars 1954 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 19 februari 1954 remitterade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Med förmälan att lagförslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer föredraganden, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Sven Fischier.

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner