Prop. 1955:212

Doc 1955:212

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungi. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

1 Nr 212

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) lämnade tullkoncessioner jämte därav föranledda ändringar i gällande tulltaxa, m. mgiven Stockholms slott den 28 oktober 1955.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I samband med Japans inträde såsom avtalsslutande part i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har under våren 1955 tullförhandlingar ägt rum mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Japan och Amerikas förenta stater. Förhandlingarna har lett till överenskommelser om vissa ömsesidiga tullkoncessioner, avsedda att bindas i GATT. Vidare har tullförhandlingar ägt rum med Förbundsrepubliken Tyskland, vilka likaledes resulterat i tullkoncessioner som skall ingå i de båda ländernas GATT-åtaganden. I syfte att modifiera de tidigare från svensk sida lämnade tullbindningarna å färska äpplen och päron har Sverige därjämte fört s. k. återförhandling, varvid vissa nya, kompenserande tullbindningar erbjudits från svensk sida.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de nya tullkoncessioner inom ramen för GATT, som för Sveriges del är en följd av dessa förhandlingar. Vidare framlägges förslag om de av överenskommelserna betingade ändringarna i gällande tulltaxa.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 212

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 28 oktober 1955.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange, Lindholm.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har Sverige deltagit i tullförhandlingar i Annecy år 1949 och i Torquay vintern 1950—51. De åtaganden som Sverige genom dessa förhandlingar iklätt sig och därav föranledda ändringar i tulltaxan har på förslag av Kungl. Maj :t godkänts av riksdagen (prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år 1950 samt prop. nr 209 och 210, rskr nr 288 och 289 år 1951). Riksdagen har därefter godkänt Sveriges anslutning till en deklaration om fortsatt tillämpning av de inom GATT lämnade tullkoncessionerna (prop. nr 170, rskr nr 273 år 1955).

Under våren och sommaren 1955 har tullförhandlingar ägt rum med Japan och Amerikas förenta stater i syfte att möjliggöra Japans inträde som avtalsslutande part i GATT. Vidare har Sverige fört bilaterala tullförhandlingar med Förbundsrepubliken Tyskland. De vid nämnda förhandlingar överenskomna ömsesidiga tullkoncessionerna är avsedda att ingå i respektive länders åtaganden inom GATT och sålunda få samma karaktär som de vid tidigare tullförhandlingar lämnade koncessionerna. Med stöd av artikel XXVIII i GATT har Sverige vidare — inför den beslutade förlängningen av tullkoncessionernas giltighet — ingått i s. k. återförhandling beträffande de från svensk sida GATT-bundna tullarna för färska äpplen och päron. Kungl. Maj :t har — med förbehåll för ratifikation — för sin del godkänt de vid nämnda förhandlingar träffade överenskommelserna. Frågan om godkännande av de från svensk sida lämnade tullkoncessionerna ävensom därav föranledda ändringar i gällande tulltaxa torde nu böra anmälas för riksdagen. Resultaten av förhandlingarna, såvitt angår svenska tullkoncessioner, har sammanfattats i en till statsrådsprotokollet fogad bilaga (Bilaga 1). De föreslagna ändringarna i gällande tulltaxa framgår av likaledes till protokollet fogad bilaga (Bilaga 2).

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

3 Tullförhandlingar med Japan och Amerikas förenta stater

Under hösten 1953 upptogs Japan såsom s. k. associerad medlem av GATT. Därvid gavs möjlighet för de avtalsslutande parter som så önskade att underteckna en särskild förklaring, varigenom handelsförbindelserna mellan dem och Japan skulle regleras av GATT-avtalets bestämmelser. Arrangemanget var av provisorisk karaktär och avsåg tiden t. o. in. den 30 juni 1955. Det har sedermera förlängts att gälla även för andra halvåret 1955.

Under vintern 1954—55 avhöll GATT :s avtalsslutande parter sin nionde session. I samband därmed beslöts att Japan skulle beredas möjlighet att ansluta sig till avtalet såsom fullvärdig medlem. Härför erfordrades bl. a. att Japan genom bilaterala förhandlingar med avtalets medlemmar träffade överenskommelser om ömsesidiga tullkoncessioner enligt samma principer som tidigare tillämpats i Geneve 1947, Annecy 1949 och Torquay 1950 —51. Av särskild betydelse i detta sammanhang var den inställning till frågan som Amerikas förenta stater intog. Amerikas förenta stater anmälde nämligen sin avsikt att underlätta dylika förhandlingar och att genom egna tullåtaganden kompensera tredje land för sådana medgivanden, som beviljades på begäran av Japan men för vilka Japan icke själv kunde lämna tillräcklig motprestation. Villkoret vore att medgivandena vore av vikt för Japan och att de främjade förhandlingarna i stort.

Såsom en följd av det vid nionde sessionen fattade beslutet genomfördes med början i februari 1955 en serie tullförhandlingar mellan å ena sidan Japan och Amerikas förenta stater och å andra sidan följande medlemsländer, nämligen Burma, Canada, Chile, Danmark, Dominikanska republiken, Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland, Indonesien, Italien, Nicaragua, Norge, Pakistan, Peru, Uruguay samt Sverige. Dessutom träffade Japan överenskommelse om ömsesidiga tullmedgivanden med Amerikas förenta stater.

Tullförhandlingarna mellan Sverige och Japan samt mellan Sverige och Amerikas förenta stater avslutades den 20 maj 1955. Förhandlingsresultatet sammanfattades i två överenkommelser, som —- med förbehåll för riksdagens godkännande — undertecknades samma dag. Vid överenskommelserna har fogats listor över dels de svenska tullkoncessioner som lämnats Japan respektive Amerikas förenta stater, dels de av dessa länder till Sverige lämnade koncessionerna.

Vad först de svenska tullkoncessionerna angår, framgår dessa närmare av Bilaga 1. I bilagan har jämväl angivits nu gällande tullar för respektive varuslag ävensom huruvida tullarna tidigare varit GATT-bundna. Det framgår härav att fem varupositioner berör såväl Japan som Amerikas förenta stater. Därutöver innefattar den vid den svensk-japanska överenskommelsen fogade listan över svenska tullmedgivanden ytterligare en vara, nämligen naturliga och odlade pärlor. För tre varuslag (konserverade man-

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

dariner i sockerlag, mentol samt agar-agar) innebär överenskommelserna sänkningar av nu gällande tullar samt bindning på denna nya nivå. För övriga varuslag har nuvarande tullar bundits, varjämte vissa jämkningar skett i fråga om de alternativa tullsatser, som enligt gjorda förbehåll må tillämpas vid övergång från specifik tull till värdetull.

Tre av de sex från svensk sida lämnade koncessionerna avser sådana varupositioner som tidigare icke varit föremål för bindning i GATT. Dessa omfattar ett totalt importvärde år 1953 av 3,5 milj. kronor, varav 0,5 milj. kronor faller på varor för vilka tullsänkning medgivits och 3 milj. kronor på varor för vilka nuvarande tullar bundits. De tre återstående medgivandena avser ändringar av tidigare inom ramen för GATT lämnade medgivanden och omfattar ett importvärde under nämnda år av 7,5 milj. kronor, varav 0,3 milj. kronor avser varor för vilka tullsänkning medgivits och 7,2 milj. kronor varor för vilka nu utgående tull bundits. De gjorda åtagandena som således sammanlagt omfattar ett importvärde av 11 milj. kronor har beräknats medföra en med högst 30 000 kronor minskad tullintäkt per år. Importen från Japan av de sex berörda varuslagen uppgick år 1953 till sammanlagt ca 1 milj. kronor.

Vad därefter angår de från japansk och amerikansk sida till Sverige lämnade tullkoncessionerna omfattar dessa sammanlagt tjugosex varupositioner, varav tjugotvå erhållits av Japan och fyra från U. S. A. De japanska åtagandena är följande.

Xylocainbas (halvfabrikat för visst slag av bedövningsmedel). Den nu i Japan utgående tullen om 20 % av värdet skall enligt överenskommelsen sänkas till 17,5 % av värdet. — Belagda svetselektroder och anestetiska apparater. Enligt överenskommelsen skall nuvarande tullsats för dessa båda varupositioner sänkas från 20 % till 15 % av värdet. — Järnsvamp. Nuvarande tull om 12,5 % av värdet bindes genom överenskommelsen. — Spiralborrar. Bindning av nuvarande värdetull, 20 %, har medgivits.

För följande sjutton varupositioner har nu utgående tullsats om 15 % av värdet bundits genom överenskommelsen: kallvalsat bandstål med en kolhalt ej understigande 0,75 viktprocent, olegerade stålrör, gjutna rör, hästskosöm, skär och borrkronor, skruvnycklar och skift ny c klar, måttsatser och mikrometrar, mikrokatorer, elektriska räknemaskiner, turbinpumpar med en vikt icke överstigande 5 000 kilogram, plåtskärningsmaskiner, pappersmaskiner, massamaskiner och raffinörer, värmeväxlare (plattapparater), större mjölkseparatorer, ändlös filt för papperstillverkning samt ändlösa ståltransportband.

Från amerikansk sida har lämnats följande tullmedgivanden till Sverige.

Ekträextrakt. Tullsänkning beviljas från 15 % till 7,5 % av värdet. — Legerat tackjärn, överenskommelsen innebär en sänkning av grundtullen från 60 cents till 56,25 cents per long ton. — Sulfitomslagspapper. Nu utgående tull om 20 % av värdet sänkes enligt överenskommelsen till 12,5 %. — Stearinljus. Tullen sänkes från 27,5 % till 20 % av värdet.

De ovan nämnda direkt till Sverige lämnade medgivandena representerar en svensk export år 1953 om 4 milj. kronor till Japan och ca 1 milj. kronor till Amerikas förenta stater.

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

5 Vid bedömande av de båda överenskommelsernas värde för svensk export bör hänsyn tagas icke blott till de direkta koncessionerna, utan även till de indirekta, d. v. s. de medgivanden om vilka överenskommelse nåtts vid Japans och Amerikas förenta staters förhandlingar inbördes och med övriga medlemsländer. På grund av GATT-avtalets konstruktion kommer de indirekta tullmedgivandena den svenska exporten till godo med samma rätt som de direkta.

Att ge en fullständig bild av de indirekta koncessionerna möter svårigheter med hänsyn bl. a. till att antalet berörda varupositioner överstiger 500. Det bereder även svårigheter att ge ett mått på den svenska exportens värdemässiga omfattning av ifrågakommande varuslag till de berörda länderna, emedan de lämnade medgivandena är klassificerade enligt vederbörande lands nationella nomenklatur. Härtill kommer att handelsstatistiken i många fall är bristfällig eller ofullständig. Beträffande de indirekta medgivandena lämnas därför i detta sammanhang endast några exempel avseende varuslag av intresse för svensk export.

Japan. Nedsättning av tullen har utverkats för vissa pappersvaror (20 %

■—15 %), vissa kirurgiska instrument (20 %—15 %), kassaregister (20 % —15 %), vissa vetenskapliga instrument (20 %—-15 %), radioapparater (20 %—18 %) samt Öl (50 %—40 %).

Därjämte har tullbindningar erhållits för torrmjölk (30 %) (av skummjölk 25 %), polermedel (15 å 20 %), harts (5 %), antibiotika (20 %), eldfast tegel (10 %), stålplåt med en tjocklek av 0,9 mm eller därunder samt bleckplåt (15 %), cylindrar för förtätade gaser (15 %), skrivmaskiner (15 %), elektriska motorer under 500 kg (15 %), pneumatiska verktyg (15 %), vissa metallbearbetningsmaskiner (15 %), vissa textilmaskiner (15 %), elektriska kylskåp över 7 kubikfots rymd (15 %), kul- och rullager (15 %) samt delar därtill (25 %), plastarbeten (30 %), sulfit-, sulfatoch viskosmassa (5 %), plywood (20 %) samt beredda färger (15 %). Dessutom har tidigare gällande tullfrihet bundits för bl. a. klöverfrö.

Amerikas förenta stater. Tullen har nedsatts för diverse porslinsvaror (reducering med 30 å 50 % av gällande tullar), konserverad tonfisk i olja (45 %—35 %), vissa produkter av grönsaker (35 %—17,5 %), vissa slag av papper (reducering med 30 å 50 % av gällande tullar), vissa slag av borstar (mestadels nedsättning till hälften av gällande tullar), vissa slag av leksaker (reducering med 30 å 50 % av gällande tullar) samt vissa fiskredskap (mestadels reducering med 30 å 50 % av gällande tullar). Därjämte har bindning erhållits av tullsatsen för vissa symaskiner (10 %).

Canada. Tullen har nedsatts för konserverad fisk i olja (30 %—20 %) samt skålar och brickor av trä (20 %—17,5 %). Därjämte har bundits gällande tullsatser för vissa porslinsvaror (25 %) och vissa instrument (15 %). Tullfrihet har dessutom bundits för fryst tonfisk för konservindustrien.

Dominikanska republiken. Tullsatsen för kranar för rörledningar har bundits vid 10 %.

Indonesien. Tullsatsen för emaljerade husgeråd har bundits vid 18 %.

Italien. Tullen för visst silkespapper har bundits vid 20 %.

Nicaragua. Tullbindningar har erhållits för symaskiner (10 %) och hushållsporslin (10 %).

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

Peru. Gällande tullsats för torkad och saltad fisk har bundits genom överenskommelsen (0,50 soles per kg + 12,5 %).

Uruguay. Tullen för symaskiner har genom överenskommelsen bundits

(6 %).

Tullförhandling med Förbundsrepubliken Tyskland

Sverige genomförde vid Torquay-konferensen 1950—51 tullförhandling med bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland. Denna förhandling baserades från tysk sida genomgående på ett då föreliggande förslag till ny tysk tulltaxa som jämfört med tidigare förhållanden innebar väsentliga tullhöjningar för ett flertal viktiga svenska exportvaror. En ny tulltaxa sattes sedermera i kraft den 1 oktober 1951. Frågan om att åstadkomma lättnader i tullhänseende för svensk export till Förbundsrepubliken har därefter från svensk sida tagits upp vid upprepade tillfällen i samband med bilaterala handelsförhandlingar. Med anledning av planerade tyska tullhöjningar för vissa stålprodukter fördes vidare under år 1953, utan samband med GATT, en begränsad tullförhandling som ledde till en överenskommelse den 4 juli 1953. Denna innebar i huvudsak vissa temporära tyska tullåtaganden på kvalitetsstålområdet.

Allteftersom de kvantitativa importrestriktionerna i den svensk-tyska handeln under senare år i stor utsträckning undanröjts har från svensk sida kraven på tyska tullsänkningar trätt starkare i förgrunden. På grund härav framfördes kring årsskiftet 1954/55 till tyska vederbörande förslag att inleda direkta tullförhandlingar på bredast möjliga bas. En förutsättning för dylika förhandlingar skulle vara att — om värdefulla tyska medgivanden kunde uppnås — man även på svensk sida var beredd överväga tullbindningar eller tullnedsättningar för tyska exportvaror. Det svenska förslaget accepterades. Efter vissa förberedande överläggningar överenskoms att förhandlingarna skulle bedrivas enligt inom GATT fastslagna procedurregler och att resultaten av förhandlingarna skulle inordnas inom ramen för GATT. De ömsesidiga medgivandena skulle sålunda i princip ges samma karaktär och fasthet som de vid tidigare GATT-förhandlingar lämnade tullkoncessionerna.

Förhandlingar har därefter under tiden april—juni 1955 ägt rum i Bonn och Geneve. De har resulterat i en överenskommelse, som — med förbehåll för den svenska riksdagens respektive den tyska förbundsdagens godkännande — undertecknats den 30 juni 1955. Till överenskommelsen har fogats ömsesidiga koncessionslistor. Texterna till listorna har med hänsyn till deras omfattning icke ansetts böra här medtagas men torde, därest behov därav skulle yppas under riksdagsbehandlingen, få av finansdepartementet överlämnas till vederbörande utskott.

Beträffande innebörden av den träffade överenskommelsen må framhållas följande.

Vad till en början angår de svenska t ull koncessioner na framgår dessa i detalj av Bilaga 1 till statsrådsprotokollet. Åtskilliga konces-

7 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

sioner avser varuslag beträffande vilka medgivanden lämnats redan vid Annecy- eller Torquayförhandlingarna. I en del fall har dessa medgivanden upprepats i oförändrad form. Den praktiska betydelsen härav blir att Tyskland i enlighet med GATT-reglerna erhåller en något starkare förhandlingsställning för den händelse man från svensk sida skulle vilja modifiera eller återtaga koncessionerna i fråga. I andra fall har koncessionerna upprepats utan ändring av nu utgående specifik tull men med sänkning i fråga om den tidigare i GATT bundna alternativa värdetullsats, som enligt gjorda förbehåll må tillämpas vid övergång från specifik tull till värdetull. Ett dylikt medgivande får sålunda praktisk relevans först vid en övergång till värdetull och påkallar icke nu någon ändring i tulltaxan. I andra fall åter innebär överenskommelsen en sänkning även av nu utgående tull. Förutom de varuslag, beträffande vilka tullmedgivanden inom ramen för GATT redan tidigare lämnats, innefattar överenskommelsen jämväl ett antal varupositioner i tulltaxan som hittills icke varit GATT-bundna. Tullkoncessionerna innebär även för dessa varuslag såväl bindningar som sänkningar. Liksom Aid tidigaie tull— förhandlingar inom GATT har — i fall då nu gällande tull utgöres av en specifik tull — förbehåll i flertalet fall gjorts från svensk sida om rätt att övergå till värdetull av viss angiven höjd.

Såsom närmare framgår av Bilaga 1 har sammanlagt 84 svenska tullkoncessioner lämnats i överenskommelsen med Tyskland. De berör tillhopa 75 svenska tulltaxepositioner och omfattar, beräknat på 1954 års införsel, en sammanlagd import av ca 365 milj. kronor. Av de svenska tullkoncessionerna avser 35 sänkning av nu gällande tull och motsvarar ett importvärde år 1954 av ca 125 milj. kronor. Huvuddelen av tullsänkningarna avser varor inom maskinområdet för vilka tullen sänkes från 15 % till 13 % av värdet, \idare kan nämnas sänkning av tullen på spiralborrar, borrhylsor och brotschar m. m. från 15 % till 10 % varjämte tullfrihet medgivits för symaskinsnålar mot nu utgående tull av 40 öre per kg. För 24 positioner som tidigare inte varit GATT-bundna och med ett importvärde av ca 114 milj. kronor har enligt överenskommelsen medgivits bindning av nu utgående tullar, varvid dock i förekommande fall förbehåll gjorts om rätt att övergå till värdetull av angiven höjd. Tidigare GATT-bundna koncessioner har i 12 fall, som motsvarar ett importvärde av 62 milj. kronor, upprepats i oförändrad form. Slutligen har vissa medgivanden lämnats som icke innebär ändring av nu utgående tull men nedsättning av den alternativa värdetullsats, som tidigare förbehållits. De motsvarar en sammanlagd import om ca 64 milj. kronor. Om man bortser från de i oförändrad form upprepade GATT-åtagandena har sålunda nya eller förbättrade koncessioner lämnats motsvarande ett totalt importvärde år 1954 av (125 + 114 + 64 =) 303 milj. kronor. Av nämnda belopp avsåg 153 milj. kronor införsel från Förbundsrepubliken Tyskland.

I statsfinansiellt hänseende har de erbjudna tullkoncessionerna på grundval av 1954 års import beräknats medföra eu minskning av tulluppbörden med i runt tal 2,75 milj. kronor.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Vad beträffar de svenska lullkoncessionerna bör vidare allmänt sett framhållas att prövningen av de från tysk sida framförda önskemålen kunnat samordnas med det utredningsarbete som bedrivs inom 1952 års tulltaxekommitté. Därigenom har de svenska koncessionerna kunnat utformas på sådant sätt, att de icke kommer att slå i strid med det väntade förslaget till ny tulltaxa.

För att därefter övergå till de tyska tull koncessionerna utgöres dessa dels av tullsänkningar för 26 positioner, dels av bindningar vid nuvarande tullnivå för 15 positioner. Vissa medgivanden är tidsbegränsade t. o. in. den 31 december 1956 resp. den 31 december 1957.

Tullsänkningarna är följande: Knäckebröd. Den nu utgående tullen om 25 % av värdet skall enligt överenskommelsen sänkas till 10 %. — Kiselmetall (innehållande högst 1 % järn och mindre än 0,25 % aluminium, för tillverkning av plåt för elektrotekniskt ändamål). Nuvarande värdetull om 5 % avskaffas. — Ekträextrakt. Tullfrihet införes. Nuvarande tull är 5 % av värdet. — Trämjöl. Tullen sänkes från 30 % till 28 % av värdet. —Furnphjwood (med en tjocklek överstigande 5 mm). Nuvarande tull om 20 % av värdet sänkes till 12 %. — Paneldörrar. Gällande värdetull om 25 % sänkes till 15 %. —- Oblekt sulfatcellulosa (två positioner). Tullfrihet införes. Nuvarande tull är 2 % av värdet. — Halvblekt sulfatcellulosa. Gällande värdetull om 7 % sänkes till 2 %. -— Blekt sulfatcellulosa. Tullen sänkes från 7 % till 5 % av värdet. — Duplex- och triplexpapp och liknande (två positioner). Tullarna sänkes från 16 % till 15 % av värdet. — Kraftpapp. Nu utgående tull 16 % sänkes till 15 % av värdet. — Blekt kraf[papper. Tullsänkning medges från 18 % till 15 % av värdet. — Kiselkrom. Nuvarande 12 % värdetull sänkes till 6 %. Medgivandet gäller dock endast t. o. m. den 31 dec. 1957. — Kallvalsat bandstål (innehållande mindre än 0,04 % fosfor och 0,04 % svavel). Nuvarande värdetull om 15 % sänkes till 10 %. Medgivandet gäller t. o. m. den 31 dec. 1956. — Tråd av kvalitetsstål (ej isolerad). Nuvarande tull 10 % nedsättes till 9 %. Medgivandet gäller t. o. m. den 31 dec. 1956. — Rör av kvalitetsstål etc. Gällande värdetull om 10 % skall sänkas till 8 %. Medgivandet gäller t. o. m. den 31 dec. 1956. — Fotogenkök. Nuvarande tull om 12 % sänkes till 10 %. — Blåslampor. Nuvarande 25 % värdetull nedsättes till 20 %. — Plattor och stänger etc. av hårdmetall. Tullsänkning beviljas från 15 % till 12 % av värdet. — Mjölkseparatorer. F. n. utgår en värdetull av 12 %. Tullsatsen skall sänkas till 10 %. — Mejerimaskiner och mjölkningsmaskiner. Nuvarande tull om 10 % av värdet sänkes till 8 %. — Pneumatiska lastmaskiner. Nuvarande värdetull om 15 % sänkes till 8 %. — Tobaksbearbetningsmaskiner. I Tyskland utgår f. n. en värdetull om 12 % som enligt överenskommelsen sänkes till 10 %.

För följande 15 varupositioner har nu gällande tullar bundits genom överenskommelsen: sulfitlut (15 %), sågade trävaror av furu eller gran (två positioner; tullfria), konstsilkecellulosa (5 %), räknemaskiner (1.5 %), aclresseringsmaskiner (10 %); vidare för tiden t. o. in. den 31 dec. 1956: kallvalsat bandstål av kolstål (10 %), kallvalsat bandstål av legerat stål (10 %), dragen, ej plåterad tråd av kvalitetsstål (innehållande 0,9—1,15 % kol, 0,5—2 % krom, ej över 0,5 % molybden) (6 %), annan tråd av kvalitetsstål (10 %), kalldragna eller kallvalsade rör av legerat stål eller kvalitetsstål (innehållande 0,9—1,15 % kol, 0,5—2 % krom, ej över 0,5 % molybden) (6 %). kalldragna, sömlösa rör (12 %); ävensom för tiden t. o. in. den 31 dec. 1957: smitt kvalitetsstål (innehållande 0,6—1,6 % kol) (8 %), kallvalsad plåt av legerat

9 Kungi. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

stål över 3 mm, dock ej elektroplåt (10 %) samt varmdragna, sömlösa rör (innehållande mindre än 0,05 % koppar) (12 %).

De tyska medgivandena berör en svensk export till Förbundsrepubliken som år 1954 uppgick till ca 250 milj. kronor. Därav faller på positioner, för vilka tullsänkning uppnåtts, 100 milj. kronor, medan återstoden, 150 milj. kronor, avser varor för vilka nuvarande tullar bundits.

I detta sammanhang bör även nämnas att Förbundsrepubliken parallellt med förhandlingen med Sverige även genomfört tullförhandlingar med Danmark och Norge. Resultaten härav, som sålunda indirekt kommer Sverige tillgodo, blev emellertid av begränsad omfattning. Av för svensk export intressanta medgivanden kan nämnas tysk tullsänkning för bl. a. vissa fiskkonserver, ferrokrom samt mekanisk massa.

Åter förhandling angående tullarna på äpplen och päron m. m.

Som ovan nämnts har innevarande års riksdag godkänt Sveriges anslutning till en deklaration om fortsatt tillämpning av de inom GAT1 lämnade tullkoncessionerna (prop. nr 170, rskr nr 273). Därigenom har Sveiige i princip förbundit sig att icke under tiden 1 juli 19o5 31 december 1957

åberopa bestämmelserna i GATT om rätt att ändra lämnade tullkoncessioner. Enligt deklarationen medgavs emellertid ett land rätt att före den 1 juli 1955 påbörja förhandling enligt avtalets regler om återtagande av tullkoncession.

Under riksdagsbehandlingen av nämnda proposition framfördes motionsledes (motionerna 1:497 och 11:621) förslag om att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att Sverige begagnade sig av den ovillkorliga rätten att före den 1 juli 1955 upptaga förhandlingar om återtagande av vissa tullbindningar på trädgårdsprodukter. I motionerna och undei ärendets behandling i kamrarna erinrades bl. a. om de svårigheter som den svenska trädgårdshanteringen och därvid i första hand fruktodlingen utsattes för på grund av utländsk konkurrens och om de krav som framförts på såväl en höjning av gällande tullar som förlängning i vissa fall av den tidsperiod under vilken tull utgår. I sitt av riksdagen godkända betänkande (nr 43) uttalade bevillningsutskottet i denna fråga bl. a. följande.

Med hänsyn till frågans natur torde det böra ankomma på Kungl. Maj :t att med beaktande av'de möjligheter gällande avtal erbjuder och med hänsyn till de olika intressen som på detta område gör sig gällande bedöma vilka åtgärder som ur landets synpunkt kan vara mest ändamålsenliga i avseende å gjorda tullbindningar. Utskottet utgår från att Kungl. Maj .t kommer att fortlöpande följa dessa spörsmål med uppmärksamhet och att därvidlag även de i föreliggande motioner anförda synpunkterna beaktas.

Motionerna ansågs av riksdagen besvarade genom vad utskottet anfört.

De lullbindningar som i första band torde ha åsyftats i nämnda motioner avser färska äpplen och päron. De GATT-bundna tullsatserna för dessa va-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

ror utgör för äpplen 20 öre per kg under tiden juli—december, 10 öre per kg under januari och tullfrihet under tiden februari—juni samt för päron 20 öre per kg under tiden juli—december och tullfrihet under tiden januari —juni. Tullsatserna har för hela året bundits gentemot Amerikas förenta stater och för vissa månader gentemot Australien och Nya Zeeland.

Under hänsynstagande till de ändrade förhållanden som inträtt för den svenska fruktodlingen sedan ifrågavarande tullåtaganden gjordes och till de allvarliga avsättningssvårigheter som vissa tider förelegat för svensk frukt — en fråga som vid flera tillfällen uppmärksammats bl. a. i riksdagen — har Kungl. Maj :t funnit en viss justering av de svenska tullbindningarna för färska äpplen och päron motiverad. På grund härav och sedan vissa underhandsuppgifter inhämtats från 1952 års tulltaxekommitté angående kommitténs synpunkter på den svenska fruktodlingens behov av tullskydd anmäldes från svensk sida till GATT-sekretariatet avsikt att i enlighet med procedurreglerna i förut nämnda deklaration inleda återförhandlingar beträffande tullkoncessionerna för färska äpplen och päron. Förhandlingarna begränsades emellertid till att avse tullarna under perioden juli februari i fråga om äpplen och perioden juli—december i fråga om päron. På grund härav kom enligt gällande regler direkt förhandlingsskyldighet att föreligga endast gentemot Amerikas förenta stater, det land till vilket tullkoncessionerna för nämnda perioder ursprungligen lämnats. Skyldighet förelåg emellertid tillika att ingå i visst konsultationsförfarande med de länder för vilka export till Sverige av berörda produkter var av väsentligt intresse. Såsom på så sätt väsentligt intresserade medlemsländer framställde Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg önskemål om konsultationer i förevarande sammanhang.

Förhandlingarna med Amerikas förenta stater, som inleddes i Genéve i juni och avslutades den 30 september 1955 i Stockholm, ledde till följande uppgörelse som undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande.

Den svenska tullen å färska äpplen har för tiden juli—februari bundits vid 25 öre per kg. Som förut nämnts utgjorde de tidigare tullbindningarna 20 öre per kg för tiden juli—december, 10 öre per kg för januari och tullfrihet för februari. Den tidigare bundna tullfriheten för tiden mars—juni kvarstår oförändrad. För färska päron kvarstår enligt överenskommelsen nu rådande tullfrihet under första halvåret medan GATT-åtagandet i fråga om tullen under tiden juli—december ändrats från 20 öre per kg till 25 öre per kg.

Såsom kompensation för de sålunda gjorda höjningarna har från svensk sida erbjudits dels tullfrihet å risgryn (f. n. utgår en tull om 2 öre per kg), dels en sänkning av tullen å konserverade aprikoser, persikor, päron och blandad frukt från 35 öre per kg till 30 öre per kg, dels ock en sänkning av den tidigare i GATT förbehållna alternativa värdetullen för valnötter och pekannötter från 20 % till 10 %. Nu utgående tull om 30 öre per kg för dylika nötter kvarstår oförändrad. De föreslagna tullkoncessionerna, som utformats så att de icke torde komma i strid med 1952 års tull-

11 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

taxekommittés väntade förslag, framgår jämväl av de härtill fogade bilagorna. Importen av de tre nämnda varuslagen uppgick år 1954 till 18 milj. kronor, varav 7,5 milj. kronor från Amerikas förenta stater.

Vid förhandlingarna med Amerikas förenta stater har de svenska kompensationserbjudandena utformats med tanke på att jämväl tillgodose Italiens, Belgiens, Nederländernas och Luxemburgs intressen. Exporten till Sverige från dessa länder av äpplen och päron uppgick under år 1954 till ca 10 milj. kronor.

I detta sammanhang torde även böra något beröras de återförhandlingar som i enlighet med förut nämnda deklaration genomförts av andra medlemsländer i GATT. Sverige har deltagit i sammanlagt åtta sådana förhandlingar, delvis såsom direkt förhandlingsberättigad part — i fall då till Sverige lämnat tullmedgivande åter tagits — delvis som konsulterande part för att bevaka väsentliga svenska exportintressen. Numera kvarstår endast en förhandling där frågan om kompensationer ännu icke funnit någon tillfredsställande lösning. I samtliga övriga fall har relativt tillfredsställande kompensationer kunnat erhållas för de återtagna tullkoncessionerna. En närmare redovisning av detaljerna i dessa förhandlingar torde, med hänsyn till att överenskommelserna enligt gällande procedurregler ännu ej offentliggjorts, icke kunna lämnas i detta sammanhang.

Dep ar tementschef en

De tullförhandlingar som redovisats i det föregående är att betrakta som en komplettering till de tullöverenskommelser inom ramen för GATT som Sverige ingick vid Annecy- och Torquaykonferenserna. Såsom i annat sammanhang redovisats för riksdagen har —- av olika skäl arbetet på fortsatta tullsänkningsåtgärder inom ramen för GATT stött på avsevärda svårigheter under senare år. Under sådana förhållanden har samarbetet mom organisationen i första hand inriktats på att bevara och säkra fortsatt giltighet åt tidigare uppnådda resultat. Det ligger därför i sakens natur att de förhandlingsresultat som här redovisats är av förhållandevis begränsad omfattning, vad gäller tullsänkningar, men det måste likväl enligt mm mening allmänt sett hälsas med tillfredsställelse att ytterligare framsteg kunnat göras samtidigt som de tidigare förhandlingsresultaten kunnat bevaras i stort sett intakta.

Vad först angår förhandlingen med Japan och Amerikas förenta stater står denna i samband med Japans inträde i GATT. Med hänsyn till storleken av den svensk-japanska handeln och det begränsade antalet varor, för vilka Sverige respektive Japan intar ställning som huvudleverantör, är det naturligt att denna förhandling inte kunnat medföra några vidsträckta resultat. Det viktigaste resultatet av förhandlingen blir att handels- och tullförhållan-

12 Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

dena mellan Sverige och Japan i fortsättningen kommer att regleras av GATT-avtalets bestämmelser och att de båda länderna tillerkänner varandra ömsesidig mest-gynnad-nationsbehandling. Så blir vad Japan beträffar fallet med samtliga de länder med vilka tullförhandlingar inom GATT:s ram nu genomförts. Däremot har ett antal länder, däribland Storbritannien och vissa stater inom sterlingomradet, Frankrike samt Benelux-staterna, visserligen medgivit Japans inträde i GATT men tills vidare förbehållit sig att för egen del inte tillämpa GATT-avtalet i sina handelsförbindelser med Japan.

Den förhandling som genomförts med Förbundsrepubliken Tyskland är av större omfattning. Som bekant intar Förbundsrepubliken numera en dominerande plats bland våra handelspartners. Utvecklingen av det svensktyska varuutbytet har under senare år kännetecknats av ett ständigt stigande tyskt exportöverskott. Med hänsyn härtill och till de gynnsamma betingelserna — i fråga om såväl låga tullar som frihet från kvantitativa restriktioner — för den tyska exporten till Sverige har vid bilaterala handelsförhandlingar vid upprepade tillfällen från svensk sida framställts krav på lättnader för den svenska exporten till Förbundsrepubliken. Bland de handelshinder som möter den svenska exporten har tullarna med tiden kommit alltmer i förgrunden. Den tullrevision som genomfördes i Tyskland år 1951 har nämligen för många svenska exportvaror kommit att innebära allvarliga avsättningssvårigheter. Önskemålen om en tullförhandling med Tyskland har från svensk sida fått ökad aktualitet allteftersom arbetet på en revision av vår egen tulltaxa närmat sig sin fullbordan. Det måste med hänsyn härtill betraktas som ett framsteg i de svensk-tyska handelsförbindelserna att en tullförhandling av relativt stor omfattning nu kunnat genomföras med Förbundsrepubliken. Den utgör en naturlig fortsättning på de i Torquay bedrivna förhandlingarna, och åtskilliga kvarstående svenska önskemål har därigenom kunnat bättre tillgodoses.

Värdet av de olika tullkoncessionerna är givetvis växlande. Vad särskilt de tyska åtagandena beträffar berör de emellertid en relativt omfattande svensk export och innebär, framför allt i fråga om manufakturerade produkter, avgjorda fördelar.

De svenska koncessionerna innebär i stor utsträckning bindning av gällande tull. I de fall sänkningar medgivits har detla kunnat samordnas med arbetet inom 1952 års tulltaxekommitté på sådant sätt, att tullsänkningarna inte torde komma att strida mot det väntade förslaget till ny tulltaxa. Över huvud taget har de svenska koncessionerna avvägts så att de så långt möjligt inte skall prejudicera behandlingen av detta förslag. Liksom vid tidigare förhandlingar har vid bindning av en specifik tull i regel förbehåll gjorts om rätt att övergå till värdetull av viss angiven höjd.

Vad angår frågan om återtaganden och jämkningar av de tullkoncessioner som tidigare lämnats i GATT vill jag framhålla att det ur svensk synpunkt givetvis ter sig angeläget att motverka de tendenser till en allmän höjning av tullnivåerna, som i vissa länder gör sig gällande. Å andra sidan måste beaktas att tullbindningarna inom GATT numera varit oförändrade i kraft

13 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

under förhållandevis lång tid och att till följd därav vissa justeringar visar sig ofrånkomliga. I betraktande härav och med hänsyn även till omfattningen av tullbindningarna måste det anses tillfredsställande att medlemsländerna kunnat förmås att så starkt som skett begränsa sina krav på återförhandlingar. GATT-avtalets betydelse för att bevara stabilitet på tullområdet har därigenom ytterligare stadfästs.

Vad beträffar de svenska GATT-bundna tullarna på äpplen och päron vill jag erinra om att frågan om en revision av dessa bindningar vid olika tillfällen uppmärksammats i riksdagen. Det har därför synts lämpligt att nu utnyttja den möjlighet som erbjudit sig att upptaga s. k. återförhandlingar. Den svenska fruktodlingen har under senare år haft att kämpa med stora svårigheter vilka delvis betingats av konkurrensen från utlandet. Gällande vikttullar har genom penningvärdets fall delvis förlorat sin effekt och samtidigt har den svenska produktionen ökat i rask takt. Detta har framtvingat särskilda regleringsåtgärder för att undanhålla import under den tid på året då huvuddelen av den svenska frukten föres i marknaden. Med hänsyn till dessa förhållanden anser jag det motiverat att en viss höjning av dessa tullar nu genomföres och att den s. k. skyddsperioden för äpplen förlänges. Det förhandlingsresultat som uppnåtts gentemot Amerikas förenta stater innebär möjlighet att höja tullen från 20 öre till 25 öre per kg för såväl äpplen som päron under tiden juli—december samt dessutom för äpplen från 10 öre till 25 öre per kg under januari och från 0 till 25 öre per kg under februari månad. För egen del finner jag detta förhandlingsresultat godtagbart. Jag har också erfarit att det rimmar väl med den uppfattning om fruktodlingens skyddsbehov som föreligger inom 1952 års tulltaxekommitté. Ifrågavarande tullhöjningar torde böra genomföras så snart som möjligt.

Förutom nyssnämnda ändringar i fråga om tullarna på äpplen och päron synes jämväl de ändringar i tulltaxan böra genomföras, som påkallas för att sätta överenskommelserna med Japan, Amerikas förenta stater och Förbundsrepubliken Tyskland i kraft. Några betänkligheter mot att inför en väntad revision av hela tulltaxan nu genomföra dessa ändringar torde — med hänsyn till de informationer som erhållits av tulltaxekommittén — inte behöva hysas.

De ändringar i gällande tulltaxa som föranleds av från svensk sida erbjudna tullsänkningar och av mig ifrågasatta höjningar av frukttullarna framgår närmare av Bilaga 2. I denna har inedtagits samtliga de i Bilaga 1 redovisade svenska koncessioner vilka förutsätter ändring av nu utgående tull. Endast i två fall har avvikelse skett från koncessionerna enligt överenskommelserna. Beträffande äpplen och päron innebär överenskommelsen med Amerikas förenta stater ändring av nu utgående tull å färska frukter. Ur tullteknisk synpunkt har emellertid synts lämpligt att låta tulländringen avse jämväl kokade frukter, vilka för nu ifrågavarande tidsperiod icke är bundna i GATT. Generaltullstyrelsen har tidigare uttalat sig för ett dylikt arrangemang (jfr prop. 1950: 53 s. 4). Beträffande pressar och pressmaski-

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

ner (tulltaxenr 955—958) avser tullkoncessionen i den svensk-tyska överenskommelsen endast pressar och pressmaskiner för metallbearbetning. Av tulltekniska skäl torde ändringen i gällande tulltaxa böra omfatta alla slag av pressar och pressmaskiner.

Liksom i tidigare liknande sammanhang synes det lämpligt att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att bestämma dag för ikraftträdandet av ändringarna i tulltaxan. Vidare bör Kungl. Maj:t erhålla bemyndigande att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i GATT eller därtill anslutna överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa ifrågavarande sänkta tullar till nuvarande höjd; självfallet kan ett sådant återställande ske endast i den mån andra avtal icke lägger hinder i vägen därför.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för sin del godkänna de nytillkommande och ändrade svenska tullkoncessioner inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT), som angivits i Bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende;

dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall i angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av Bilaga 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende;

dels förklara, att de föreslagna ändringarna i tulltaxan skall träda i kraft å dag som Kungl. Maj:t bestämmer;

dels ock besluta, att Kungl. Maj :t, vad angår sålunda sänkta tullar, skall äga att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i förevarande överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa avgifterna till nuvarande höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i vägen därför.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten, att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Sven Rydén

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

15 Bilaga 1

Sammanfattning av nytillkommande eller ändrade svenska tullkoncessioner inom ramen för GATT

* Tullsatser som hittills helt eller delvis varit bundna inom ramen lör GATT utmärkes genom

roi ijprinn

** USA = Amerikas förenta stater; J = Japan; T = Förbundsrepubliken Tyskland.

(1) Se anm. i slutet av bilagan.

(2) Se anm. i slutet av bilagan.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Tulltaxe-

ur 223 ur 223

227:3

ur 254: 2 ur 259

ur 278 ur 278 282

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

17 Tulltaxe-

Statistiskt

Varuslag

ur 336: 4

ur 373

ur 398: 1

477: 2

ur 711: 1

711:3

853: 1

ur 918

1013: 2

1014, 1015

1055 Arbeten av kautschuk, även synte tisk, guttaperka och balata samt av faktis och andra dylika ersättningsmedel för kautschuk:

andra arbeten, ej särskilt nämnda, radergummi och kirurgiska artiklar härunder inbegripna:

medicinska och kirurgiska artiklar av ohärdat, vulkaniserat

gummi.....................

preventivmedel..............

Papper:

andra slag, ej särskilt nämnda: annat:

vegetabiliskt pergamentpapper .......................

Silke, ej särskilt nämnt, även i förening med annat spånadsämne: i smärre för detaljhandeln lämpade uppläggningar: naturligt:

sysilke....................

Vävnader, ej särskilt nämnda: innehållande silke: andra slag:

av silke enbart eller i förening med högst 15 % annat spånadsämne (helsiden):

av konstgjort silke enbart eller i förening med högst 15 % annat spånadsämne, vägande per m2:

mindre än 200 g......

minimum: ad val.

andra..................

av jute, utan inblandning av annat spånadsämne än kokostågor eller kokosgarn:

oblekta och ofärgade, som på en yta av 2 cm i kvadrat innehålla sammanlagt:

mer än 15 men mindre än 35 varp- och inslagstrådar.....

120:

10: —

550:

1 000: - 132 %

2 000: -

a12: —

15%

25%

120: — 120: —

10:-

550: —

1000: — 25 % 2 000: —

12: —

10%

12%

18 %

15 %

J-USA

1 Enligt gällande bestämmelser tillämpas icke minimitullsatsen.

2 Enligt kk 30 juni 1955 (nr 466) skall vara, hänförlig till tulltaxenr 517 (statistiskt nr 1055) beläggas med särskild tullavgift, vilken tillsammans med den i gällande tulltaxa fastställda tullen skall uppgå till 10 % av varans värde.

2 Bilianq till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 212

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

ur 567

ur 1118

1206 Spånadsvaror, endast tillklippta, tillskurna, utstansade, fållade och kantade, ej särskilt nämnda, även försedda med enkel hålsöm i omedelbart sammanhang med fållen: av helsiden:

scarves och schalar av helsiden, hänförligt till tulltaxenr 478 (statistiska nr 1014—1015) ..

som materialet med tilllägg av 10 % av tullen

Paraplyer och parasoller:

av spånadsvara, innehållande silke

1 st.

Konstgjorda blommor, frukter och växter samt efterbildningar av fjärilar, skalbaggar, prydnadsfjädrar o. dyl., allt för så vitt de ej äro hänförliga till tulltaxenr 1130 (statistiskt nr 2061):

avsedda för eller användbara såsom besättnings- eller monterings-

artiklar ....................

Arbeten av asbest:

packningar och tätningar, även i

längder....................

Packningar av kol........ad val.

Golv- och väggplattor:

av mindre tjocklek än 3 cm: oglaserade:

enfärgade .............

flerfärgade............

glaserade: enfärgade:

med en tjocklek av mindre

än 9 mm...........

Deglar, retorter och mufflar, även av grafitmassa, samt delar därtill .... Råglas, gjutet i skivor, även med kantslipning; alabaster- och opalglas, även slipat; ävensom trottoar- och däcksglas.......................

3: 75

4 000: —

25: —

10%

16:

18:

6: —

20 %

20%

200: —

3: 75

4 000: —

25: — 5 %

5: — 16:

18: - 1:-

6: —

18%

20%

25%

15%

20%

J-USA

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

Kungl. Maj:ts proposition nr 212 år 1955

1023: 1 1023:3

1043:2

1044:3

1813,1814

1855: 1 1855:7

1883:2

1885:2

andra slag....................

minimum: ad val. Anm. Är en till tulltaxenr 997 —1000 (statistiska nr 1807—1814) hänförlig vara helt eller delvis förnicklad, höjes den specifika tullsatsen med 50%. (Såsom förnicklade tulltaxeras även kobolterade eller med krom, kadmium eller aluminium överdragna varor.) Strömställare och tryckkontakter: handmanövrerade, vägande högst

0.5 kg per stycke.............

Glödlampshållare med eller utan

strömställare....................

För elektrotekniskt ändamål avsedda arbeten, ej särskilt nämnda:

av porslin eller annat lergods i förening med annan oädel metall

än järn .......................

Elektriska kaminer, spisar, kokapparater samt andra liknande elektrotermiska apparater, ej särskilt nämnda, ävensom delar därtill, ej särskilt

nämnda...................ad val.

Apparater för trådlös telegrafi, telefoni och television samt delar och tillbehör därtill, ej särskilt nämnda: andra slag:

radiomottagningsapparater samt delar och tillbehör därtill, ej särskilt nämnda; ävensom särskilt inkommande högtalare och förstärkare, ej hänförliga till tulltaxenr 1044: 8 (statistiskt nr 1889: 7), samt delar och tillbehör därtill, ej särskilt nämnda ad val.

Kikare, glasögon och infattade optiska glas, ej särskilt nämnda; ävensom delar därtill, andra än oinfattade optiska glas:

50: — 15%

>55: — >55: —

60: —

20%

10%

20%

13%

55:— 12% 55:— 12%

60: —

15%

10%

20%

1 Enligt kk 30 juni 1955 (nr 466) skall varor, hänförliga till tulltaxenr 1023:1 och 1023:3 (statistiska nr 1855:1 och 1855: 7), beläggas med särskild tullavgift, vilken tillsammans med den i gällande tulltaxa fastställda tullen skall uppgå till 10 % av varans värde.

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

25 ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR

(1) De tillämpliga tullsatserna i denna lista är upptagna i kolumn A; i de fall då en tullsats angives i kolumn B är emellertid svenska regeringen oförhindrad att när som helst upphäva den i kolumn A upptagna tullsatsen och sätta i kraft en tullsats, icke överstigande den i kolumn B angivna tullsatsen.

(2) Den tullpliktiga vikten beräknas efter vad i svenska tulltaxan är stadgat för ifrågavarande tulltaxenummer. — Där tullen icke utgår efter vikt, angives beräkningsgrunden särskilt i textkolumnen.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

Bilaga 2

Förslag

till

ändringar i tulltaxan

Kungl. Maj. ts proposition nr 212 år 1955

259 259: 1

278: 1 278: 2 278: 3 282

673V* 836

836: 1

930 930: 1

938: 1

958 Kemikalier för fotografiskt ändamål, blixtljuspreparat härunder inbegripna, inkommande i mindre, för detaljhandeln

avsedda förpackningar.........................100 kr.

Terpineol och safrol..................................E

Mentol.............................................. • •

Draglim, kaseinlim och andra, ej särskilt nämnda slag av lim, icke flytande:

Tull för 100 kg kronor

agar-agar........................................

andra slag....................................... *

Vals-, autograf- och hektografmassa samt arbeten därav .. E Gelatin i folier med en medelvikt av högst 8 g för 100 cm2; ävensom arbeten av gelatin, ej hänförliga till annat nummer ...............................................E

Anm.

Fyrverkeriarbeten samt bengaliska tändstickor, knallsignaler,

knallpulver och smällare............................E

Anm.------------------

Packningar av kol..............................100 kr.

Spiralborrar, borrhylsor, brotschar, fräsar, kordongtrissor samt

träsnideriverktyg..............................100 kr.

Gängtappar, gängbackar, gängkloppor och andra gängverktyg

100 kr.

Nålar, ej särskilt nämnda och ej hänförliga till bijouterivaror: hår-, stopp- och synålar; ävensom stickmaskinsnålar ... E symaskinsnålar.....................................

Tryck stämplar och delar därtill, även av annat ämne än

metall......................................... • • • • E

Stilar (typer), patriser och linjer för boktryckerier eller bokbinderier samt kvadrater, regietter, steg och annan dylik

fyllnadsmateriel....................................

Uenar för industriella ändamål samt smidesässjor och blås

bälgar........................................100 kr.

Valsverk för metallindustrien, ång-, luft- och fjäderhammare, hejare samt nitnings-, tråddragnings-, spik-, hästsko- och smidesmaskiner; stans-, klipp-, bocknings- och riktningsmaskiner; pressmaskiner, härunder inbegripna pressar, ej särskilt nämnda; ävensom plåtslageri-, kopparslageri- och bleckslagerimaskiner, ej här förut nämnda:

för hand- eller fotkraft...................

andra, vägande per stycke:

10: — 50: — fri

fritt 20: — 20: —

100: —

300: —

5: —

10: —

15: —

40: — fria

25: —

fria 13: —

Anm. Stabbar med tillhörande bottenplåtar till ång- och lufthammare tulltaxeras särskilt efter sin beskaffenhet.

Metallbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda, vägande per stycke:

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

977: 1

990 990: 1

högst 10 000 kg.............................ioo kr.

Trä- och korkbearbetningsmaskiner, ej särskilt nämnda, vägande per stycke:

mer än 250 kg men ej mer än 5 000 kg......100 kr.

mer än 5 000 kg............................100 kr.

Anm. För maskiner, hänförliga till nr 964, skall tullen i varje fall motsvara minst 10 % av varans värde.

Tröskverk, halm- och höpressar samt såningsmaskiner 100 kr.

Gödselspridare..................................100 kr.

Vältar, ej särskilt nämnda, sladdar och andra för jordens beredning avsedda, ej särskilt nämnda redskap, andra än handredskap..................................100 kr.

Plogar, även ångplogar, årder och alvluckrare; harvar och andra harvliknande åkerbruksredskap; skörde- och slåttermaskiner; hästräfsor, hövändare, ogräsrensare, hästhackor och andra för sådd eller skörd avsedda, ej särskilt nämnda apparater.............................................

Anm. För slåttermaskiner skall tullen motsvara minst 15 % av varans värde. För övriga till nr 977 hänförliga varor skall tullen i varje fall motsvara minst 10 % av varans värde.

Harpor, kastmaskiner, triörer, sädessorterare och andra, ej särskilt nämnda för sortering, rening och rensning av säd, frö eller andra frukter avsedda apparater; potatisrivningsoch torvrivningsmaskiner, rotfruktskärare, roterande krossar (även sädes- och oljekakskrossar) samt gröpkvarnar, hackelsemaskiner och andra för fodervarors sönderdelning avsedda maskiner; ävensom halmelevatorer och andra stackningsmaskiner.....................................100 kr.

Valsar, särskilt inkommande, till sädes- och oljekakskrossar samt malskivor, särskilt inkommande, till kvarnar för förmalning av fodervaror.........................100 kr.

Valsar, särskilt inkommande, borstvalsar härunder inbegripna, samt valscylindrar, ej särskilt nämnda:

bearbetade:

andra slag:

avsedda till valsverk för metallindustrien .. 100 kr. andra.......................................jnj

Anm. till nr 985—986, 988—989 och 990: 1. För artiklar hänförliga till nr 985—986, 988—989 och 990: 1, skali tullen i varje fall motsvara minst 15 % av varans värde.

Transmissioner, härunder inbegripna släta axlar, försedda med kilspår eller annorledes apterade, lager, ej särskilt nämnda, och lagerboxar, svänghjul utan regulator, rem- och linskivor, ej särskilt nämnda, samt kugghjul med oarbetade kuggar, vägande per stycke:

Tull

för 100 kg kronor

13: —

13: — 13: —

13: —

6: —

13: —

15: — 8: —

Kungl. Maj.ts proposition nr 212 år 1955

999 1000

1073: 1

högst 500 kg...............................100 kr.

mer än 500 kg..............................100 kr.

Anm. 1.-------------------

Anm. 2.-------------------

Anm. 3.-----------------

Skruvväxlar samt kugghjul med bearbetade kuggar, vägande

per stycke:

högst 500 kg...............................100 kr.

mer än 500 kg..............................100 kr.

Lokomotiv------— —-----------

Armatur samt delar därtill för maskiner, apparater eller rörledningar, härunder inbegripna slussventiler, ej hänförliga till nr 733:

till huvudsaklig del av järn, vägande per stycke:

högst 5 kg...............................100 kr.

mer än 5 kg men ej mer än 50 kg.........100 kr.

mer än 50 kg.............................100 kr.

andra slag..................................100 kr.

Anm. Armatur, fast förenad med det föremål, för vilket den är avsedd, drager den för föremålet bestämda tull. Vad sålunda stadgas gäller även lös armatur, som tillhör med 10 % värdetull belagda maskiner och apparater och inkommer samtidigt med dem.

Elektriska mätinstrument, ej hänförliga till nr 1072: 1, samt delar därtill..................................100 kr.

551564. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Tull

för 100 kg kronor

13: — 13: —

13: — 13: — 13: — 13: —

13: —