('angående godkännan\xad de av överenskommelse mellan Sverige och Förbunds\xad republiken Tyskland rörande tyska tillgångar i Sve\xad rige, m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 1

Nr 172

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännan­ de av överenskommelse mellan Sverige och Förbunds­ republiken Tyskland rörande tyska tillgångar i Sve­

rige, m. m.; given Stockholms slott den 20 april 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredra­ gande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

östen Undén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen måtte godkänna en i Bonn den 22 mars 1956 undertecknad överenskommelse rörande tyska tillgångar i Sve­ rige ävensom en samtidigt undertecknad överenskommelse rörande den tyska s. k. Lastenausgleich. De två överenskommelserna jämte en ytterligare överenskommelse rörande återställande av rättigheter på det industriella rättsskyddets område, vilken förelägges riksdagen på föredragning av chefen för justitiedepartementet, är att betrakta som en helhet och är avsedda att ut­ göra en slutlig reglering av frågan om den tyska egendomen i Sverige.

Enligt överenskommelsen rörande de tyska tillgångarna skall sådana till­ gångar icke längre likvideras och det s. k. återförsäljningsförbudet upphä­ vas. De likvidationsmedel, vilka återstår sedan en på visst sätt avgränsad slututdelning verkställts i tvångsclearingen och vilka beräknas uppgå till 60 å 65 miljoner kronor, ställes till förfogande för den fond ur vilken de förra tyska ägarna av likviderad egendom i Sverige skall erhålla ersättning. Avgränsningen innebär att vid likvidationsnämndcns slututdelning, vilken

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 172

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

kommer att utgöra 15 %, från utbetalning till de svenska borgenärerna så­ dana tyska obligationer undantages för vilka lånetjänsten på ett tillfreds­ ställande sätt reglerats i London-avtalet angående tyska utlandsskulder.

I ett till överenskommelsen fogat signaturprotokoll fastlägges det närmare förfarandet vid utbetalningen av ersättning till de tyska rättsägarna. Dessa väntas komma att erhålla ersättning med omkring två tredjedelar.

I överenskommelsen rörande den tyska Lastenausgleich tillerkännes svens­ ka rättssubjekt samt dotterbolag i Västtyskland mest-gynnad-nationsbehandling, vilken i praktiken innebär befrielse från vissa Lastenausgleich-avgifter under sexårs-perioden 1949—1955. Befrielsen beräknas motsvara en sammanlagd avgiftsskyldighet av cirka 35 miljoner kronor. Svenska med­ borgare kan göra anspråk på ersättning för lidna krigsskador ur de fonder som skapas genom Lastenausgleich-avgifterna.

Avtalskomplexet träder i kraft en månad efter utväxling av ratifika­ tionsinstrument.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1956 3

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 april 1956.

Närvarande: Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup,

Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,

Lange, Lindholm.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför mi­ nistern för utrikes ärendena följande.

Under senare tid har regeringsförhandlingar slutförts med Förbundsre­ publiken Tyskland angående en reglering av de frågor vilka uppkommit genom den likvidation av tyska tillgångar i Sverige, som skett på grundval av det år 1946 i Washington träffade avtalet mellan Sverige å ena samt Amerikas Förenta Stater, Frankrike, Storbritannien och Nordirland å andra sidan rörande sådana tillgångar.

Jag anhåller nu att i det följande få lämna eu redogörelse för bakgrun­ den till förhandlingarna samt för dessas förlopp och resultat.

Washington-avtalet och dess tillämpning

På grundval närmast av beslutet vid Potsdam-konferensen i juli 1945, att den tyska egendomen i de neutrala länderna skulle tillkomma de väst­ allierade nationerna för skadeståndsändamål, riktades framställningar till Sverige, vari med skärpa gjordes anspråk på rätten till och kontrollen över tyskägda och tyskkontrollerade tillgångar i Sverige. Från svensk sida avvi­ sades dessa krav med hänvisning till att de tyska tillgångarna i första hand måste användas för tillgodoseende av svenska fordringar på tyska staten och enskilda tyskar och i andra hand, i den mån överskott uppstod, skulle tillkomma de tyska ägarna. Man förklarade sig emellertid beredd att över­ väga införandet av en kontroll, som tog sikte på en blockering och över­ vakning av tillgångarna. Förslag till lagstiftning i detta syfte godkändes av riksdagen under 1945 och ledde till utfärdandet den 29 juni 1945 av dels lagen om kontroll å viss utländsk egendom, dels ock lagen om återställande av viss från ockuperat land härrörande egendom samt den 14 december 1945 av lagen angående administration av vissa bolag (kontrollagstiftningen). Med stöd av den förstnämnda lagen infördes samma dag skingringsförhud å all tysk egendom i Sverige.

Kontakterna med de allierade i ärendet utmynnade i regeringsförhandlingarna i Washington under 1946, varvid enighet nåddes om det s. k.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

Washington-avtalet. I detta avtal, som godkändes av 1946 års höstriksdag (prop. nr 367/1946, rskr 555), förklarade man sig å svensk sida beredd att likvidera de tyska tillgångarna. Intäkterna vid likvidationen skulle dels disponeras för betalning av svenska fordringar på Tyskland, dels ock till ett belopp av 150 miljoner kronor ställas till de allierade ockupationsmak­ ternas förfogande för inköp av varor för det tyska folkhushållets räkning. Avtalet förutsatte, att de enskilda tyska rättsägarna skulle erhålla ersätt­ ning för sin egendom därigenom att de betalade svenska fordringarna, även­ som den fordran som uppkom genom utbetalningen av de 150 miljonerna, skulle avstås enligt gällande clearinglag och indrivas i Tyskland för att an­ vändas till ersättningsändamål. De allierade åtog sig att tillse, att avtalet i dess helhet skulle godkännas från tysk sida i samband med ett kommande fredsfördrag.

Enligt Washington-avtalet skulle svenska regeringen vidare återlämna sådana guldpartier som bevisligen hade genom tyska åtgärder rövats från ockuperade länder. Såsom en fristående svensk prestation lämnades sam­ tidigt vissa finansiella bidrag till återuppbyggnaden av de krigshärjade länderna i Europa.

Det förenämnda beloppet å 150 miljoner kronor fördelades sedermera med 63 miljoner till vardera de amerikanska och brittiska ockupationsmyndigheterna samt 24 miljoner till den franska ockupationsmyndigheten. I Washington-avtalet bekräftade de västallierade att Sovjetunionen vid Potsdam-konferensen avstått från varje krav på tyska tillgångar i Sverige såväl för egen del som för den av Sovjetunionen förvaltade zonen i Tyskland.

I enlighet med åtagandet att återställa rövat guld har till de allierade utlämnats ett belgiskt guldparti till ett värde av cirka 29 miljoner kronor samt ett holländskt guldparti till ett värde av cirka 35 miljoner kronor (prop. nr 221/1954, rskr 161/1955).

Avvecklingen av de tyska tillgångarna anförtroddes åt den i samband med genomförandet av kontrollagstiftningen inrättade flyktkapitalbyrån och skedde på grundval av denna lagstiftning kompletterad med en lag den 10 juli 1947 om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Samtliga lagar har givits förlängd giltighet år från år, senast till och med den 30 juni 1957 genom beslut av innevarande års riksdag (prop. nr 21/1956, rskr 60).

Arbetet med avvecklingen är sedan någon tid avslutat med undantag avett begränsat antal likvidationsfall där rättsläget fortfarande är oklart. Ut­ fallet av likvidationen beräknas totalt komma att uppgå till cirka 380 miljo­ ner kronor.

Förslag i fråga om dispositionen såväl av de genom likvidationen infly­ tande medlen som av de i Sverige efter avtalsclearingen med Tyska Riket förefintliga clearingmedlen utarbetades av den s. k. tyskmedelskommittén och underställdes 1950 års riksdag. Härvid lämnades godkännande av vissa allmänna riktlinjer för en tvångsclearing med Tyskland (prop. nr 197/1950,

Kungl. Mnj.ts proposition nr 172 är 1956 5

törsta lagutskottets uti. nr 30, rskr 356). Uppgiften att pröva de svenska fordringsanspråk, som skulle kunna tillgodoses genom fördelning av de tillgängliga medlen, anförtroddes åt en för ändamålet inrättad nämnd, likvidationsnämnden. Denna har numera avslutat granskningen av de över 20 000 fordringsanspråk som anmälts samt verkställt utdelning till fullt belopp å förmånsberättigade anspråk respektive en första utdelning av 15 % å icke törmånsberättigade anspråk. Dock har i ömmande fall principiellt utdelats 100 %. Svenska staten har av likvidationsnämndcn tillerkänts utdelning till fullt belopp bl. a. för de 150 miljoner kronor, som ställdes till förfogande för det tyska folkhushållets räkning, och för de återlämnade partierna rövat guld till ett sammanlagt värde av cirka 64 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde få anmälas, att Kungl. Maj :t genom beslut den 20 januari 1956 bemyndigat statskontoret att såsom dellikvid i den utdel­ ning å cirka 29 miljoner kronor, som tillerkänts staten med anledning av utlämnandet av det s. k. belgiska guldet, till ett belopp av kr. 11 302 147: 47 mottaga för ändamålet disponibla reverser och förlagsbevis utställda i sam­ band med likvidationen av vissa större tyska förmögenhetsobjekt.

London-avtalet angående tyska utlandsskulder

Under åren 1951—1952 ägde förhandlingar rum i London mellan För­ bundsrepubliken Tyskland och de allierade angående förbundsrepublikens betalningsskyldighet för Tyska Rikets utländska skulder. Dessa överlägg­ ningar resulterade i en internationell överenskommelse innehållande en reglering av dessa skulder, det s. k. London-avtalet. I avtalet fastställdes ränte- och amorteringsvillkor bland annat för Dawes-, Young- och Kreugerlånen. Beträffande privata tyska obligationslån uppdrogs vissa riktlinjer för uppgörelser mellan borgenärer och gäldenärer.

London-avtalet, som godkändes av 1953 års x-iksdag (prop. nr 221/1953, utrikesutskottets uti. nr 4, rskr 350), erbjöd elt betydande intresse för Sverige, eftersom den ojämförligt största posten svenska fordringsanspi-åk på Tyskland grundas på innehav av tyska statsobligationer eller andra tys­ ka obligationer, för vilka lånetjänsten skulle återupptagas enligt avtalet. 1 syfte att undvika svårigheter för likvidationsnämndens fortsatta arbete begäi-des från svensk sida och erhölls en bekräftelse från de allierade, att tvångsclearingen kunde fullföljas oberoende av London-avtalet. Samtidigt fastslogs att svenska borgenärer, som inte fått sina fordringar fullt betalda i tvångsclearingen, var oförhindrade att, sedan fordringarna reducerats med vad som mottagits från likvidationsnämnden, göra betalningsanspråk för den återstående delen av fordringarna gällande enligt London-avtalet.

6 Kungl. Mcij.ts proposition nr 172 år 1956

De svensk-tyska förhandlingarna

I slutet av augusti 1952 tog den västtyska regeringen ett initiativ till för­ handlingar med Sverige angående tillämpningen på svenskägd egendom i Västtyskland av den s. k. Lastenausgleich-avgiften. Samtidigt framgick, att man som svensk motprestation till en viss befrielse från denna avgift vän­ tade sig medgivanden i fråga om den tyska egendomen i Sverige.

Lastenausgleich-avgiften tillkom genom lagstiftning av den västtyska förbundsdagen under 1952 i syfte att åstadkomma en önskvärd finansiell utjämning av krigsbördorna. Avgiften fastställdes till i princip 50 % av varje förmögenhet i Västtyskland, sådan denna redovisades vid förmögen­ hetsbeskattningen i juni 1948 (d. v. s. i samband med den västtyska valu­ tareformens genomförande), och skall betalas under en tidsperiod av tret­ tio år från och med år 1949. De inflytande beloppen, som beräknas uppgå till sammanlagt cirka 2 miljarder tyska mark om året, skall av förbundsregeringen användas till ersättning åt flyktingar från gamla tyska områ­ den, såsom områdena öster om Oder-Neisse linjen, och åt personer som förlorat eller lidit skada å egendom i Västtyskland genom krigets verk­ ningar, exempelvis genom bombning. Ersättning kan också utgå till per­ soner som lidit allvarliga förluster i samband med valutareformens genom­ förande.

I de s. k. Paris-fördragen av år 1953 mellan de västallierade och förbundsrepubliken rörande upphörandet av ockupationen i Västtyskland in­ går en bestämmelse, enligt vilken medborgare i länder, som varit krigfö­ rande med Tyska Riket, för sin egendom skall vara befriade från Lasten­ ausgleich-avgiften under en period av sex år, nämligen 1949—1955. Jäm­ ställda är härvidlag sådana tyska bolag, vilkas kapital till över 85 % är i dylik allierad ägo, varvid befrielsen skall utgå med den procentsats, med vil­ ken det utländska kapitalet är delaktigt i bolaget.

Till stöd för den sammankoppling av de två i och för sig helt skilda förhandlingsspörsmål, som Lastenausgleich-avgiften och egendomsfrågan ut­ gjorde, åberopades från tysk sida den samma år träffade egendomsuppgörelsen med Schweiz, där detta land tillerkändes samma befrielse från vissa Lastenausgleich-avgifter som de allierade erhållit. Denna uppgörelse, som överhuvud spelat en mycket stor roll i den tyska argumenteringen under förhandlingarna med Sverige, gick i stora drag ut på att Schweiz friställde den tyska egendomen i Schweiz, inklusive patent och varumärken, uppgå­ ende till ett beräknat sammanlagt värde av ungefär 360 miljoner schwei­ zerfrancs. De tyska motprestationerna var den nyssnämnda befrielsen för schweiziskägd egendom i Västtyskland från vissa Lastenausgleich-avgifter och ett åtagande att till de allierade betala en tredjedel av den friställda tyska egendomens värde, eller cirka 120 miljoner schweizerfrancs, för att avlösa den på Schweiz enligt det schweiziska Washington-avtalet fallande förpliktelsen att utbetala en viss del ur de tyska tillgångarna i Schweiz.

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 7

Samtidigt nåddes eu reglering av den till drygt 1 miljard schweizerfrancs uppgående clearingskuld som Tyska Riket ådrog sig gentemot Schweiz un­ der kriget.

De svensk-tyska förhandlingarna tog sin början i januari 1953. Ordfö­ rande i den svenska förhandlingsdelegationen blev och har sedan dess varit flyktkapitalbyråns ordförande, f. d. justitierådet Sandström. Det visade sig emellertid, att de tyska önskemålen beträffande egendomen i Sverige sträck­ te sig långt. Sålunda krävdes att likvidationen omedelbart skulle avbrytas; vidare begärdes att egendom i betydande utsträckning skulle friställas, att patent och varumärken i största möjliga utsträckning borde återställas och att egendom, som förvärvats av svenska staten eller statliga myndigheter skulle återlämnas — här omnämndes särskilt de mellansvenska s. k. tysk­ gruvorna. Önskemål framfördes även om en gemensam granskning av så­ dana likvidationsfall som enligt de tyska myndigheternas uppfattning bor­ de eftergranskas, exempelvis med anledning av att försäljningssumman fö­ refallit dem oskäligt låg. För den händelse enighet icke kunde uppnås vid denna gemensamma granskning, ville man från tysk sida kunna hänskjuta saken till avgörande genom skiljeförfarande under neutralt ordförandeskap.

De tyska förslagen kunde icke accepteras och förhandlingarna ajourne­ rades. Kontakterna upprätthölls emellertid på ett informellt plan. I avvak­ tan på att förutsättningarna för en allmän reglering skulle förbättras in­ riktade man sig härvid på att lösa olika tekniska problem i samband med indrivningen hos tyska gäldenärer av de svenska fordringar vilka erhållit betalning genom likvidationsnämndens utdelningar. Dessa fordringar har såsom nämnts enligt principerna för tvångscleringen överlåtits på vederbö­ rande tyska myndigheter för att ligga till grund för ersättningsbetalningarna till berörda rättsägare, d. v. s. dels de förra ägarna av likviderad egen­ dom i Sverige, dels ock rättsägare till förmån för vilka i Sverige gjorts clearinginbetalningar som förbrukats genom utbetalningarna i tvångsclearingen.

Även lösningen av dessa tekniska frågor visade sig ge upphov till me­ ningsskiljaktigheter, bl. a. beträffande tidpunkten vid vilken det västtyska riksgäldskontoret (Bundesschuldenverwaltung) skulle inbetala motvärdet till de av likvidationsnämnden betalade tyska statsobligationerna till den fond, i vilken de för ersättningsbetalningarna avsedda medlen skulle upp­ samlas. Vidare restes från tysk sida invändningar mot den kurssättning för riksmarken som tillämpades av likvidationsnämnden i enlighet med di­ rektiven för tvångsclearingen. Härvid hänvisades till att dessa kurser icke överensstämde med den tyska valutareformens regler.

Under senare delen av förra året uppmjukades emellertid de tyska stånd­ punkterna. Sålunda medgavs att motvärdet av de betalade statsobligatio­ nerna skulle omedelbart ställas till förfogande. Vidare frånfölls invändning­ arna mot den svenska kurssätlningen för riksmark. Samtidigt bil man för­ stå, att förbundsrepubliken var beredd att (ill förmån för de privata rättsägarna avstå från krav på ersättning för statliga tillgodohavanden å drygt 100 miljoner kronor av clearingmedlen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1956

A svensk sida hade man så småningom allteftersom likvidationsnämnden hunnit pröva de svenska fordringsanspråken vunnit en bättre överblick över läget. Detta möjliggjorde att man kunde ställa i utsikt ett väsentligt bidrag till ansträngningarna att bereda ersättning åt rättsägarna och att snabbt komma till en allmän uppgörelse. Den lämpligaste vägen syntes därvid vara ett erbjudande att vid den snart förestående slututdelningen i tvångsclearingen undantaga fordringsanspråk grundade på innehav av tyska obligatio­ ner för vilka lånetjänsten på ett tillfredsställande sätt reglerats i Londonavtalet och från vilkas tillgodoseende i tvångsclearingen man därför skulle kunna avstå. De på detta sätt hos likvidationsnämnden innehållna medlen, som beräknades uppgå till cirka 60 miljoner kronor, skulle istället — under förutsättning att en uppgörelse härigenom kunde nås — direkt ställas till förfogande för ersättningsbetalningarna. På grundval av dessa ömsesidiga medgivanden fortsattes diskussionerna och den 17 januari 1956 träffades såsom ett första resultat en teknisk över­ enskommelse angående indrivningen hos tyska gäldenärer av de av likvida­ tionsnämnden betalade svenska fordringarna. Vid officiella regeringsförhandlingar under februari och mars i år, varvid även patent- och varumärkesfrågor behandlades, har sedermera utarbetats det nu föreliggande avtalskomplexet. Detta undertecknades med ratifikationsförbehåll den 22 mars 1956. Såsom framgår av det följande består uppgörelsen av tre särskilda över­ enskommelser, vilka bör betraktas som en helhet. Den första är en överens­ kommelse rörande tyska tillgångar i Sverige jämte signaturprotokoll, den andra är en överenskommelse rörande den tyska Lastenausgleich och den tredje en överenskommelse rörande återställande av vissa rättigheter på det industriella rättsskyddets område. Texterna till de två förstnämnda över­ enskommelserna samt till signaturprotokollet torde i svensk och tysk originalavfattning få fogas såsom bilagor (litt. A—C) till detta protokoll. Där­ jämte torde vissa till överenskommelserna hörande skriftväxlingar få bifogas (fttt. D—F). Proposition angående överenskommelsen rörande återstäl­ lande av vissa rättigheter på det industriella rättsskyddets område jämte däimed sammanhängande lagstiftningsfrågor framlägges på föredragning av chefen för justitiedepartementet.

Överenskommelsen rörande tyska tillgångar i Sverige

I artikel 1 av överenskommelsen konstateras att tyska tillgångar icke längre skall likvideras. Vidare förklaras, att kungörelsen den 29 juni 1945 om skingringsförbud å tysk egendom kommer att upphävas och att den för likvidationen av tillgångarna utfärdade lagen den 10 juli 1947 om dödande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar kommer att sättas ur kraft. Enligt bestämmelse i det till överenskommelsen fogade signaturprotokollet kan dock skingringsförbudet upprätthållas beträffande utestående likvidationsfall så länge dessa ej slutgiltigt kunnat avvecklas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 9

Enligt artikel 2 skall det förbud mot återförsäljning till tyska rättssub­ jekt, vilket i enlighet med Washington-avtalets allmänna syften uppställts vid flyktkapitalbyråns försäljningar, upphävas.

Artikel 3 innehåller en principförklaring om att äldre tyska rättigheter på det industriella rättsskyddets område i Sverige, som icke försålts men som förfallit eller eljest upphört att äga giltighet på grund av underlåten­ het att fullgöra författningsenliga åtgärder, under vissa förutsättningar skall återställas till de tyska rättsinnehavarna. De närmare bestämmelserna här­ om bär intagits i den förut nämnda överenskommelsen angående återstäl­ lande av rättigheter på det industriella rättsskyddets område.

I den mån rättigheterna försålts överlåtes det åt parterna att träffa upp­ görelse om eventuell reglering av sina ömsesidiga intressen. I sista hand kan en blandad regeringskommission utses för att bistå parterna vid deras för­ handlingar.

Artikel 4 innehåller ett svenskt åtagande att ställa till förfogande för ersättningsbetalningar till ifrågavarande rättsägare alla från likvidationen här­ rörande och efter slutredovisningen i tvångsclearingen återstående eller yt­ terligare tillkommande medel. Ehuru detta icke fastlagts i avtalstext, får bestämmelsen i denna artikel ses mot bakgrunden av det i det föregående omnämnda svenska erbjudandet som numera preciserats på följande sätt. Från likvidationsnämndens slututdelning, som enligt de för tvångsclearingen föreskrivna beräkningsgrunderna fastställts till 15 % av godkända icke förmånsberättigade fordringsanspråk, undantages — förutom anspråk vilka redan erhållit utdelning till fullt belopp — sådana fordringsanspråk som avser kapital eller ränta före den 1 maj 1945 å tyska obligationer i icke-tysk valuta, för vilka enligt London-avtalet lånetjänsten helt ombesörjes eller skall ombesörjas i Västtyskland. Däremot kommer samtliga övriga i tvångs­ clearingen godkända icke förmånsberättigade fordringsanspråk, inbegripet andra tyska obligationer än nyss angivna, t. ex. obligationer i riksmark, att erhålla slututdelning med nämnda procentsats av 15 %. Den sammanlagda utdelningen i tvångsclearingen å dessa fordringsanspråk kommer härigenom att uppnå 30 %.

Det belopp, som enligt artikel 4 skulle komma att ställas till förfogande för ersättningsändamål, uppgår enligt senaste beräkningar till 60 ä 65 mil­ joner kronor.

Artikel 5, liksom även huvudparten av föreskrifterna i signaturprotokollet, reglerar förfarandet vid ersättningsbetalningarna till vederbörande rätts­ ägare. Man räknar med att dessa skall kunna verkställas i början av nästa år, sedan nödvändiga administrativa förberedelser hunnit vidtagas. Ersättningsberättigade är samtliga rättsägare som berörts av de i Sverige vid­ tagna åtgärderna, dock med det betydelsefulla undantaget att förbundsrepubliken och dess organ uteslutits. För rättsägare bosatta utanför förbundsrepublikens område skall ersättningsbeloppen tills vidare förvaltas av ombud, för den händelse särskilda omständigheter icke gör detta onödigt.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

Beträffande storleken av ersättningsbetalningarna har i en särskild skrift­ växling (bilaga D) uttalats, att det av olika skäl är svårt att redan nu exakt beräkna hur stora belopp, som kommer att stå till förfogande för ända­ målet, och på detta sätt fastställa den ersättningsprocent som kan väntas utgå. Man säger sig dock på goda grunder kunna räkna med att tvä tredje­ dels ersättning helt eller i det närmaste skall uppnås för den händelse de ekonomiska förhållandena icke väsentligt förändras. Anledningen till att en ersättning med två tredjedelar använts som riktpunkt har närmast va­ rit den förebild som i detta avseende finns i det motsvarande tysk-schwei­ ziska avtalet. Den tyske rättsägaren har i Schweiz kunnat återfå sin egen­ dom, men först sedan han inbetalat en tredjedel av värdet till de tyska myndigheterna (plus en viss förvaltningsavgift till de schweiziska myndig­ heterna); med tanke härpå har avtalet brukat betecknas som en uppgörelse på två tredjedels grundval. Skulle utvecklingen emellertid icke motsvara förväntningarna, kan enligt den nyssnämnda skriftväxlingen en ytterligare överläggning äga rum angå­ ende de med ersättningsprocenten sammanhängande frågorna. Skulle ersättningsprocenten komma att överstiga två tredjedelar, skall enligt artikel 6 viss förmånsställning tillerkännas olika grupper av ömmande fall bland rättsägarna. Att märka är vidare att i den »ratifikationslag», som kommer att utfär­ das i Västtyskland angående avtalskomplexet, rättsägarna skall befrias från skyldighet att erlägga Lastenausgleich-avgifter för mottagna ersättningsbe­ lopp. Såsom rådgivande och övervakande organ vid verkställandet av ersätt­ ningsbetalningarna har tillsatts ett utskott, bestående av fyra medlemmar, varav två representanter för de tyska myndigheterna och en för rättsägarna samt en svensk representant. Artikel 7 föreskriver, att erforderliga åtgärder skall vidtagas för genom­ förandet av överenskommelsen, och artikel 8 förutser samråd beträffande tolknings- och tillämpningsfrågor. I artikel 9 fastlägges ett skiljeförfaran­ de, för den händelse meningsskiljaktigheter beträffande tolkningen och tilllämpningen icke kan biläggas på annan väg. Enligt anteckning i signatur­ protokollet äger bestämmelserna om skiljeförfarandet icke tillämpning på de i artikel 3 behandlade patent- och varumärkesfrågorna. Artikel 10 innehåller en förklaring, att förbundsrepubliken med hänsyn till den träffade uppgörelsen icke kommer att vidare upptaga till behand­ ling frågor, som härrör från likvidationen av tyska tillgångar i Sverige. Denna bestämmelse kan sägas komplettera det generella åtagande, som för­ bundsrepubliken gjort i Paris-fördragen med de västallierade och enligt vil­ ket inga invändningar får göras mot åtgärder som vidtagits bl. a. av neu­ trala stater mot tysk egendom i anledning av uppgörelser med de allierade. Nämnas kan att i fördragen jämväl finns en bestämmelse, enligt vilken inga tyska anspråk eller klagomål skall tillåtas mot personer som förvärvat tysk egendom i samband med ett likvidationsförfarande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 172 år 1956 1]

I en till överenskommelsen anknuten ytterligare skriftväxling (bilaga E) säger sig svenska regeringen utgå från att överenskommelsen vinner giltig­ het i ett återförenat Tyskland och säger sig vidare förvänta, att förbundsrepubliken skall göra sitt bästa härför om detta med hänsyn till omstän­ digheterna vid tidpunkten för Tysklands återförening skulle vara erforder­ ligt.

Överenskommelsen rörande den tyska Lastenausgleich

1 denna överenskommelse regleras de förmåner som Sverige skall erhålla vid tillämpningen av den tidigare berörda tyska Lastenausgleich-lagstiftningen. Sålunda skall svenska rättssubjekt samt dotterbolag i Västtyskland åtnjuta mest-gynnad-nationsbehandling (artikel 1 och 2), vilket i prakti­ ken innebär samma befrielse från vissa Lastenausgleich-avgifter (Soforthilfeabgabe och Vermögensabgabe) under en sexårsperiod 1949—1955, som de västallierade tillförsäkrat sig i Paris-fördragen och Schweiz utverkade i sitt egendomsavtal. Hittills har i avvaktan på eu uppgörelse uppskov be­ viljats med inbetalningen av ifrågavarande avgiftsbelopp. Genom den nu träffade överenskommelsen strykes dessa definitivt. Befrielsen beräknas motsvara en sammanlagd avgiftsskyldighet för svenska rättssubjekt och dotterbolag å cirka 35 miljoner kronor. Svenska medborgare kan vidare göra anspråk på ersättning för lidna krigsskador i Tyskland ur de genom Lastenausgleich-avgifterna skapade fonderna. Vid fastställande av ersättningen avräknas sådana belopp som vederbörande svenska medborgare kan ha mottagit genom utdelning i tvångsclearingen å godkända fordringsanspråk på Tyskland. Sådan avräkning skall dock icke ske i det mest aktuella fallet, nämligen då belopp mottagits från likvidationsnämnden ur det bidrag å 6 miljoner kronor som svenska sta­ ten ställ! till förfogande för att möjliggöra hjälpåtgärder till Tysklands* svenskar (artikel 3). Såsom ytterligare förmån åt svenska medborgare bosatta i Västtyskland stadgas i artikel 4 att vid beräkningen av Lastenausgleich-avgifter hänsyn icke skall tagas till eventuell förmögenhet i Sverige. 1 den till överenskommelsen fogade skriftväxlingen (bilaga F) gives när­ mare bestämmelser angående uppskov med inbetalningen av avgifter in. in. intill dess överenskommelsen trätt i kraft.

Överenskommelsernas ikraftträdande in. m.

Avtalskomplexet. som även skall gälla för Västberlin, träder i kraft eu månad efter utväxlingen av ratifikationsinstrument, vilken skall ske sam­ tidigt för samtliga överenskommelser. I samband med ikraftträdandet aktualiseras frågan om avvecklingen av flyktkapitalbyråns, restitutionsnämndens och likvidationsnämndens verk­

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1950

samhet. Enligt förslag i 1956 års statsverksproposition har riksdagen anvisqt medel för bestridande av flyktkapitalhyråns och restitutionsnämndens kostnader under budgetåret 1956/57. I propositionen förutsattes att verk­ samheten skulle ha slutförts senast vid utgången av nämnda budgetår; skulle mot förmodan då ännu några löpande ärenden återstå, kunde handiäggningen av dessa överföras till utrikesdepartementet. Enligt en beräk­ ning som uttörts efter avslutandet av de svensk-tyska förhandlingarna, tor­ de de två förstnämnda institutionerna kunna indragas i början av nästa år sedan verksamhetsberättelser avgivits. Vad beträffar likvidationsnämnden kommer denna att upphöra i och med att den förutsedda slututdelningen verkställts och fullständig redogörelse för verksamheten överlämnats till Kungl. Maj :t. Kostnaderna för institutionernas verksamhet, vilka till stor del kunnat betalas genom uttagande av avgift å utdelade belopp i tvångsclearingen, kommer att i samband med likvidationsnämndens slutredovisning regleras på det sättet att den ännu utestående delen av kostnaderna för likvidationsnämnden och flyktkapitalbyrån samt kostnaderna för restitutionsnämnden och tyskmedelskommittén bestridas ur de efter slututdelningen tillgängliga medlen. I samband härmed kommer de förskott till bestridande av flyktkapitalbyråns, restitutionsnämndens och tyskmedelskommitténs verksam­ het, som de för ändamålet disponerade budgetanslagen kan sägas utgöra, att kunna återbetalas till statsverket. I detta sammanhang torde för förnyat övervägande få anmälas frågan om sättet för utbetalningen av i tvångsclearingen utdelningsberättigade pensio­ ner och livräntor. Enligt gällande föreskrifter skall till förmånstagarna in­ köpas livräntor i svenska försäkringsbolag för det kapitaliserade värdet. Några sådana inköp av livräntor har emellertid av olika skäl ännu icke skett, utan likvidationsnämnden har utbetalat pensions- och livräntebelop­ pen halvårsvis. I samband med förberedelserna för slututdelningen har likvidationsnämnden i skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 maj 1955 hemställt, att föreskrif­ terna om inköp av livräntor måtte återkallas och att i stället måtte föreskri­ vas, att utbetalningarna av ifrågavarande pensioner och livräntor efter det att nämnden avslutat sin verksamhet skall åligga statskontoret. Nämnden erbjuder sig att till statskontoret för ändamålet överlämna ett så stort ka­ pitalbelopp att detta jämte ränta, beräknad efter statskontorets vanliga förräntningsprocent, uppgår till det belopp som enligt försäkringstekniska grunder erfordras för utbetalningarna. Den föreslagna metoden för utbetalningarna blir på i nyssnämnda skri­ velse närmare anförda grunder praktiskt fördelaktigare, men är förbunden med olägenheten att det belopp, som erfordras för fullgörandet av utbetal­ ningarna, icke kan med visshet beräknas. I detta avseende föreslås emel­ lertid, att staten skäligen bör kunna stå för eventuellt underskott men å andra sidan vara oförhindrad att behålla ett eventuellt överskott. Statskontoret har i yttrande över likvidationsnämndens skrivelse förkla­

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 13

rat, att det med hänsyn till det ringa antalet förmånstagare — liögst fyrtio

icke torde föreligga några svårigheter för statskontoret att övertaga be­ styret med utbetalningarna av pensions- och livräntebeloppen. Statskonto­ ret vill därför icke motsätta sig ett uppdrag i angivet hänseende.

Beträffande pensionsanspråk må i övrigt nämnas att förhandlingar på­ går med förbundsrepubliken om ett avtal rörande social trygghet, varvid även anspråk på ej betalda, svenska medborgare tillkommande tyska pen­ sioner lär komma att beaktas.

Yttranden

Yttranden över avtalskomplexet har avgivits av fullmäktige i riksbanken, ordföranden i likvidationsnämnden och Svenska bankföreningen samt, i vad angår rättigheter på det industriella rättsskyddets område, jämväl av kom­ merskollegium, patent- och registreringsverket, Sveriges industriförbund, Svenska industriens patentingenjörers förening och Svenska patentombudsföreningen.

Fullmäktige i riksbanken har ansett sig böra begränsa sitt yttrande till den transfereringsfråga som uppkommer genom artikel 4 i överenskom­ melsen rörande tyska tillgångar i Sverige. Fullmäktige finner angeläget, att ifrågavarande belopp överföres till förbundsrepubliken på sådant sätt att marknadskurserna för kronor inom ramen för det multilaterala arbitragesystemet icke påverkas. Av denna anledning har från riksbankens sida som ett godtagbart betalningssätt förordats den tekniska lösningen, att beloppet inbetalas till Bank Deutscher Länders kronkonto i riksbanken för att därefter bli föremål för avräkning inom den europeiska betalningsunionen.

Ordföranden i likvidationsnämnden har förklarat sig icke ha någon er­ inran mot avtalskomplexet, sedan numera föreskrifter utfärdats i förbunds­ republiken om upphävande av vissa där vidtagna åtgärder i anledning av tvångsclearingen.

Svenska bankföreningen förklarar i sitt yttrande inledningsvis, alt för­ eningen finner det värdefullt att den tyska egendomsfrågan kunnat slut­ ligt regleras och att detta böra vara ägnat att lända till fördel i flera avse­ enden, ej minst för affärsförbindelserna med Västtyskland. Vid en genom­ gång av uppgörelsen uttalar föreningen bl. a. följande:

»Vad närmare angår innehållet i överenskommelsen rörande tyska till­ gångar i Sverige synes ingen befogad erinran kunna göras mot bestämmel­ serna att sådana tillgångar ej längre skall kvarstadsbeläggas eller avyttras och att följaktligen egendom, som ej redan försålts, skall friställas. Ej hel­ ler möter det enligt bankföreningens mening i nuvarande läge några be­ tänkligheter mot att tillåta att avyttrade tillgångar överlåtes på tyska rätts­ subjekt. Goda skäl talar för alt tyskar, vilkas egendom tvångslikviderats, skail få möjligheter att köpa tillbaka den.

14 Kanyl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

Ej heller övriga led i uppgörelsen, däribland den föreslagna utformning­ en av likvidationsnämndens slututdelning, finner föreningen ge anledning till erinran:

»Bankföreningen finner sig kunna godtaga principen att obligationsinne­ havare, som har möjlighet att utnyttja de fördelar Londonavtalet ger, ej till­ lika skall kunna göra anspråk på ytterligare utdelning i tvångsclearingen. Däremot kan det naturligtvis ifrågasättas, om ej de clearingmedel, som därigenom innehålles och som beräknas uppgå till 60 å 65 miljoner kro­ nor, i första hand borde användas för att tillgodose övriga oprioriterade svenska clearingfordringar.

Emellertid måste man beakta att vid tvångsclearingen tillämpats en sär­ skild riksmarkskurs av 30 öre, vilket inneburit en icke obetydlig förmån för innehavare av fordringar i riksmark. Det är därjämte att märka att i den mån en fordran blivit nödlidande i tvångsclearingen fordringen alltjämt kvarstår och kan göras gällande mot den tyska gäldenären. I inånga fall torde det också finnas goda utsikter att på denna väg få fordringen till fullo betald. Med hänsyn till det sålunda anförda anser bankföreningen att upp­ görelsen ej heller i nu förevarande del innefattar längre gående efter­ gift än som med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarlig.

I den till överenskommelsen hörande skriftväxlingen har beräknats att utdelningen till de tyska rättsägarna skall komma att uppgå till två tredje­ delar, vilket motsvarar utdelningskvoten i den tysk-schweiziska tvångs­ clearingen. För den händelse dessa förväntningar icke skulle gå i uppfyl­ lelse, förutsättes i skriftväxlingen att nya överläggningar mellan svenska och tyska regeringarna skall äga rum angående de med ersättningskvoten sammanhängande frågorna. Bankföreningen utgår från att därvid en till­ fredsställande lösning skall kunna uppnås.

Överenskommelsen rörande den tyska Lastenausgleich har ej givit bank­ föreningen anledning till någon erinran.»

Remissuttalandena rörande patent- och varumärkesspörsmålen redovisas av chefen för justitiedepartementet.

Departementschefen

Det föreliggande avtalskomplexet är avsett att utgöra en slutlig reglering av de frågor vilka uppkommit genom den likvidation av tysk egendom i Sverige som skett på grundval av 1946 års Washington-avtal med de allie­ rade. I det föregående har frågans utveckling och de nyligen slutförda svensk-tyska överläggningarna utförligt redovisats.

Det uppnådda förhandlingsresultatet kan i korthet sägas innebära föl­ jande. Likvidationsförfarandet förklaras avslutat och det s. k. återförsäljningsförbudet, varigenom tyskt återförvärv av försåld egendom förhindrats, upphäves. Då detta förbud härletts av bestämmelserna i Washington-avtalet, har erforderligt samtycke av de allierade till upphävandet utverkats.

Äldre tyska patent- och varumärkesrättigheter, som icke försålts men som

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 15

upphört att gälla, kan under vissa betingelser återupplivas till förmån för de tyska rättsinnehavarna. Ifråga om försålda rättigheter överlåtes det åt parterna att i förekommande fall reglera sina ömsesidiga intressen. En blan­ dad regeringskommission kan i sista hand tillsättas för att bistå parterna i deras förhandlingar. Att märka är att denna bestämmelse icke gäller be­ träffande rättigheter tillhörande ett tidigare tyskägt eller tyskkontrollerat företag som försålts.

Reglerna för återupplivandet av patent- och varumärkesrättigheter har intagits i en särskild överenskommelse. En redogörelse för innehållet i de­ talj av denna överenskommelse liksom för avtalskomplexets innebörd över huvud i vad avser rättigheter på det industriella rättsskyddets område läm­ nas såsom tidigare nämnts på föredragning av chefen för justitiedeparte­ mentet.

Riktlinjer har uppdragits för utbetalning av ersättning till de rättsägare, vilka berörts av de i Sverige vidtagna åtgärderna. Storleken av ersättning­ arna har av olika skäl ännu icke kunnat definitivt fastställas, men rättsägarna torde kunna räkna med omkring två tredjedels ersättning. Vägle­ dande har härvidlag under förhandlingarna varit den uppgörelse, som ti­ digare träffats rörande den tyska egendomen i Schweiz och i vilken ersätt­ ningsfrågan lösts på två tredjedels grundval. Utbetalningarna väntas kunna äga rum i början av7 nästa år; för rättsägare bosatta utanför förbundsrepublikens område skall ersättningsbeloppen tills vidare förvaltas av om­ bud.

I anledning av den träffade uppgörelsen har förbundsrepubliken förkla­ rat sig icke komma att upptaga likvidationsfrågorna till vidare behandling.

Den fond, ur vilken ersättningarna till de tyska rättsägarna skall betalas, kommer att erhålla medel på två vägar. För det första skall där uppsamlas de belopp, som indrives hos tyska gäldenärer å sådana svenska fordringar vilka betalats genom att borgenären erhållit utdelning i tvångsclearingen. Huvudparten utgöres av betalade tyska statsobligationer, vilkas motvärde omedelbart kommer att inbetalas till fonden av det västtyska riksgäldskontoret. För det andra är avsikten att direkt från Sverige skall överföras det belopp av (50 ä 65 miljoner kronor som väntas återstå sedan likvidationsnämnden verkställt en på visst sätt avgränsad slututdelning i tvångsclearingen. Såsom tidigare anförts avses att vid slututdelningen från utbetal­ ning till de svenska borgenärerna undantaga sådana obligationsfordringar som på ett tillfredsställande sätt reglerats i det s. k. London-avtalet. Då det grundläggande motivet för deras deltagande i tvångsclearingen därigenom bortfallit, tillstyrker jag att slututdelningen utformas på föreslaget sätt. Anmärkas kan för övrigt att börskurserna på ifrågavarande obligationer ef­ ter en kraftig stegring numera närmar sig pari.

Under förhandlingarna angående de för ersättningsändamål tillgängliga medlen dryftades frågan om behandlingen av det belopp av 150 miljoner kronor, som enligt Washington-avtalet ställdes till de allierade ockupations­

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

makternas förfogande i deras egenskap av de facto företrädare för det tyska folkhushållet för finansiering av leveranser av livsviktiga förnöden­ heter till detta folkhushåll. Frågan har även varit föremål för långvariga överläggningar med de allierade. Det har därvid visat sig att dessa ansett sig berättigade att upptaga anspråk på betalning för leveranserna bland sina efterkrigsfordringar på förbundsrepubliken, vilka fordringar sedermera reglerats genom särskilda tysk-allierade överenskommelser. Härigenom har beloppet undandragits från att på i Washington-avtalet avsett vis infogas i ersättningsförfarandet i Tyskland. Från svensk sida har gjorts invänd­ ning mot den allierade ståndpunkten. Med tanke på ovissheten angående frågans lösning inriktade man sig emellertid vid de svensk-tyska förhand­ lingarna ömsesidigt på att söka nå en uppgörelse oberoende av de 150 mil­ jonerna.

I fråga om de s. k. Lastenausgleich-avgifterna har svenska rättssubjekt samt dotterbolag i Västtyskland såsom ett särskilt led i uppgörelsen erhål­ lit sanuna befrielse från dylika avgifter som tillerkänts de allierade i Paris­ fördragen och Schweiz utverkat i sin egendomsuppgörelse med förbunds­ republiken. Av betydelse är likaledes de förmåner som lämnas svenska med­ borgare bosatta i Västtyskland vid beräkningen av Lastenausgleich-avgif­ terna sedan befrielseperioden utlöpt. Jag finner det vidare tillfredsställande, att svenska medborgare kan erhålla ersättning för krigsskador ur Laslenausgleich-medlen.

Avtalskomplexet skall träda i kraft en månad efter utväxlingen av rati­ fikationsinstrument. Därvid aktualiseras bl. a. det svenska åtagandet att upphäva den på grundval av 1945 års kontrollagstiftning utfärdade kungö­ relsen angående skingringsförbud å tysk egendom samt 1947 års lag om dö­ dande av vissa utanför Sverige befintliga handlingar. Medan kungörelsen kan sättas ur kraft av Kungl. Maj :t, kräves härför beträffande dödandelagen ett särskilt beslut av riksdagen, varigenom den av innevarande riks­ dag godkända förlängningen av lagens giltighet till och med den 30 juni 1957 avkortas. Jag får i detta sammanhang nämna, att frågan om ett ge­ nerellt upphävande av kontrollagstiftningen bör upptagas först sedan upp­ görelse träffats även rörande de japanska tillgångarna i Sverige. Förhand­ lingarna härom har nyligen återupptagits.

I och med ikraftträdandet möjliggöres en avveckling av de med likvida­ tionen och tvångsclearingen sysselsatta institutionerna, d. v. s. flyktkapitalbyrån, restitutionsnämnden och likvidationsnämnden. För flyktkapitalbyråns del återstår att behandla ett fåtal likvidationsfall med oklart rättsläge. Kostnaderna för institutionernas verksamhet kommer samtidigt att regle­ ras och de av statsverket för ändamålet anvisade anslagen att återbetalas.

Vid likvidationsnämndens upphörande uppkommer frågan på vad sätt den fortsatta utbetalningen av vissa pensioner och livräntor i tvångsclea-

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 17

ringen skall ske. Jag ansluter mig till förslaget att statskontoret erhåller uppdrag att verkställa utbetalningarna.

Enligt likvidationsnämnden torde de för sistnämnda syfte reserverade medlen komma att visa sig tillfyllest. Möjligheten kan emellertid icke ute­ slutas att utbetalningarna kommer att överstiga beräknade belopp och nämn­ den föreslår att i dylikt fall mellanskillnaden måtte få bestridas av stats­ medel. I detta sammanhang vill jag över huvud framhålla svårigheterna att i detalj förutse lösningen av den mångfald delproblem som avvecklingen av flyktkapitalbyrån och likvidationsnämnden och därmed genomförandet av denna uppgörelse kan inrymma. Jag föreslår därför att Kungl. Maj :t måtte bemyndigas att för eventuellt uppkommande behov förfoga över ett visst belopp, förslagsvis högst två miljoner kronor ur de medel som i slutut­ delningen må av likvidationsnämnden tillerkännas statens krigsförsäkringsnämnd för anmälda fordringar. Jag utgår därvid från att vad som icke behöver utnyttjas för hithörande syften i enlighet med de fastlagda direktiven för dispositionen av överskottsmedel från krigsförsäkringsnämnden (prop. nr 145/1952, rskr 423) tillföres statsverket för amortering av statsskulden.

Den förevarande uppgörelsen synes mig innefatta en ur svensk synpunkt godtagbar lösning av här behandlade frågekomplex. Jag föreslår därför, att uppgörelsen måtte underställas riksdagens prövning. Beslut av riksdagen synes vara erforderligt i tre hänseenden. Godkännande torde begäras av ifrågavarande avtalstexter samt av de föreslagna riktlinjerna för likvidationsnämndens slututdelning å vissa obligationsfordringar och för behand­ lingen av pensioner och livräntor. Vidare bör bemyndigande sökas för Kungl. Maj :t att innehålla viss slututdelning till krigsförsäkringsnämnden.

Med åberopande av vad som i det föregående anförts och under erinran om att förslag om godkännande av överenskommelsen rörande återställan­ de av vissa rättigheter på det industriella rättsskyddets område framlägges av chefen för justitiedepartementet får jag således hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna överenskommelsen rörande tyska tillgång­

ar i Sverige jämte signaturprotokoll samt överenskommel­

sen rörande den tyska Lastenausgleich,

dels godkänna de föreslagna riktlinjerna för likvidations-

nämndens slututdelning å vissa obligationer och för be­

handlingen av pensioner och livräntor i tvångsclearingen,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av

eventuellt uppkommande medelsbehov vid avvecklingen av

flyktkapitalbyrån och likvidationsnämnden eller i samband

med genomförandet av förevarande uppgörelse förfoga över

ett belopp av högst två miljoner kronor ur de medel som i

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. 172

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

nämnda slututdelning må tillerkännas statens krigsförsäkringsnämnd.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Fr. Hedin

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1956 19

Bilaga A

Överenskommelse mellan Konunga­ Abkommen zwischen dem Königreich riket Sverige och Förbundsrepubliken Schweden und der Bundesrepublik Tyskland rörande tyska tillgångar i Deutschland iiber deutsche Vermö- Sverige genswerte in Schweden

Konungariket Sverige och Förbunds­ Das Königreich Schweden und die republiken Tyskland Bundesrepublik Deutschland

hava tagit i betraktande, att enligt haben in Betracht gezogen, dafl nach den i Washington träffade överenskom­ dem Abkommen von Washington vom melsen av den 18 juli 1946 mellan 18. Juli 1946 zwischen der Franzö- Sverige å ena, och Amerikas Förenta sischen Republik, dem Vereinigten Kö­ Stater, Frankrike samt Storbritannien nigreich von GroBbritannien und Nord­ och Nordirland å andra sidan, tyska till­ irland und den Vereinigten Staaten von gångar i Sverige likviderats och avräk­ Amerika einerseits und dem Königreich nats i en tvångsclearing, samt att vidare Schweden andererseits deutsche Verregeringarna i de fördragsslutande sta­ mögenswerte in Schweden liquidiert terna och Deutsche Revisions- und und in einem Zwangsclearing verrechnet Treuhand-Aktiengesellschaft, Frankfurt worden sind, daB ferner die Regiea. M., den 17 januari 1956 träffat en rungen der Vertragsstaaten und die överenskommelse rörande indrivning Deutsche Revisions- und Treuhandm. m. av svenska fordringar mot tyska Aktiengesellschaft, Frankfurt a. M. am gäldenärer. 17. Januar 1956 einen Vertrag iiber die

Verwertung von Forderungen schwe-

discher Gläubiger gegen deutsche Schuld-

ner abgeschlossen haben.

Ledda av en önskan att slutgiltigt Von dem Wunsche geleitet, die mit reglera de med likvidationen av tyska der Liquidation deutscher Vermögenstillgångar i Sverige förknippade finan­ werte in Schweden in Zusammenhang siella och ekonomiska frågorna och där­ stehenden finanziellen und wirtschaftmed främja ett ytterligare befästande lichen Fragen endgultig zu regeln und av förbindelserna dem emellan, damit einer weiteren Festigung ihrer

Beziehungen zu dienen,

hava de fördragsslutande staterna sind Sie iibereingekommen, das folenats om att sluta följande överens­ gende Abkommen zu schlieBen: kommelse.

Artikel 1 Artikel 1

(1) Tyska tillgångar i Sverige skola (1) Deutsche Vermögenswerte in icke längre i likvidationssyfte kvarstads- Schweden werden nicht mehr zum beläggas eller avyttras. Zwecke der Liquidation erfaBt oder ver-

äuBert.

(2) Den för genomförandet av de (2) Die zur Durchfiihrung der schwesvenska likvidationsåtgärderna utfär­ dischen Liquidationsmafinahmen erdade kungörelsen den 29 juni 1945 (nr gangene Verordnung Nr. 526 vom 29. 526) om skingringsförbud å tysk egendom Juni 1945 iiber ein VeräuBerungsverbot upphäves, varigenom tyska tillgångar för deutsche Vermögenswerte wird mit

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

inbegripet rättigheter på det industriella der Wirkung aufgehoben, daB deutsche rättsskyddets område, vilka icke för­ Vermögenswerte, einschlieBlich gewerbsålts, friställas. licher Schutzrechte und Schutzrechtsanmeldungen, welche nicht veräufiert worden sind, freigegeben werden. (3) Den för likvidationen av tyska (3) Das fur Zwecke der Liquidation tillgångar utfärdade lagen den 10 juli deutscher Vermögenswerte ergangene 1947 (nr 486) om dödande av vissa Gesetz Nr. 486 vom 10. Juli 1947 betr. utanför Sverige befintliga handlingar sät­ Kraftloserklärung gewisser auBerhalb tes ur kraft. Schwedens befindlicher Urkunden wird auBer Kraft gesetzt.

Artikel 2 Artikel 2

Därest tyska tillgångar avyttrats på Soweit deutsche Vermögenswerte unvillkor att tillgångarna icke få över­ ter der Auflage veräuBert worden sind, låtas på tyskt rättssubjekt, sättes detta daB sie nicht an Deutsche ubertragen villkor ur kraft. werden durfen, wird diese Auflage auBer Kraft gesetzt werden.

Artikel 3 Artikel 3

(1) Rättigheter på det industriella (1) Die deutschen gewerblichen Schutz­ rättsskyddets område i Sverige, som rechte und Schutzrechtsanmeldungen in före den 1 januari 1947 förvärvats eller Schweden, die vor dem 1. Januar 1947 varom ansökan gjorts av tyska fysiska von deutschen naturlichen oder jurisoch juridiska personer, och som efter tischen Personen erworben oder eingeden 1 januari 1945 förfallit eller eljest reicht waren und die nach dem 1. upphört att äga giltighet på grund av Januar 1945 erloschen oder infolge underlåtenhet att fullgöra författnings­ Nichterfullung gesetzlicher Erfordernisse enliga åtgärder, skola i största möjliga zuriickgewiesen worden sind, sollen in utsträckning återställas till de tyska weitestmöglichem Umfang zugunsten rättsinnehavarna. Närmare bestämmel­ der deutschen Berechtigten wiederherser härom fastställas i en särskild över­ gestellt werden. Die Einzelheiten werden enskommelse mellan de fördragsslu- in einem besonderen Abkommen zwitande staterna. schen den Vertragsstaaten geregelt. (2) I den mån tyska rättigheter på det (2) Soweit deutsche gewerbliche industriella rättsskyddets område på Schutzrechte auf Grund schwedischer grund av svenska likvidationsåtgärder LiquidationsmaBnahmen auf andere Inövergått på andra innehavare eller in­ haber ubergegangen oder zugunsten skränkts till förmån för andra, över- anderer Personen beeinträchtigt worden låtes åt parterna att träffa uppgörelse. sind, bleibt es den Beteiligten iiberlassen, Kommer en uppgörelse mellan parterna eine Vereinbarung zu treffen. Kommt icke till stånd, kan på önskan av en av eine Vereinbarung zwischen den Betei­ parterna envar av de fördragsslutande ligten nicht zustande, so kann auf staterna hos den andra fördragsslutande Wunsch eines Beteiligten jeder der Ver­ staten hemställa om sammanträde med tragsstaaten den anderen Vertragsstaat en blandad regeringskommission, som um das Zusammentreten einer alsdann då skall utses. Regeringskommissionen zu ernennenden Gemischten Regierungsskall ha till uppgift att vara parterna kommission ersuchen, welche die Aufbehjälplig med att åstadkomma en upp­ gabe hat, den Beteiligten zwecks Hergörelse i godo. beifiihrung einer giitlichen Einigung behilflich zu sein.

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 21

Artikel 4 Artikel 4

(1) Vederbörande svenska myndig­ (1) Die zuständige sclvwedische Behet skall ställa till förfogande för hörde wird alle aus der Liquidation Deutsche Revisions- und Treuhand- deutscher Vermögenswerte stammenden Aktiengesellschaft alla från likvidatio­ und nach Verrechnung im Zwangscleanen av tyska tillgångar härrörande och ring verbliebenen oder noch anfallenden efter avräkning i tvångsclearingen åter­ Mittel der Deutschen Revisions- und stående eller ytterligare tillkommande Treuhand-Aktiengesellschaft zur Verfiimedel. gung stellen.

(2) Deutsche Revisions- und Treu- (2) Die Deutsche Revisions- und Treu­ hand-Aktiengesellschaft förvaltar de en­ hand-Aktiengesellschaft verwaltet die ligt första stycket och enligt den i inled­ ihr auf Grund des Absatzes 1 und des ningen till denna överenskommelse om­ in der Präambel zu diesem Abkommen nämnda överenskommelsen av den 17 erwähnten Vertrags vom 17. Januar januari 1956 överlämnade medlen, jämte 1956 iibertragenen Mittel einschlieOlich från dessa härrörande avkastning, såsom ihrer Erträgnisse als ein Zweckvermögen ett ändamålsbestämt förmögenhetsob- ,,Liquidationsausgleichsfonds". jekt »Liquidationsausgleichsfonds».

Artikel 5 Artikel 5

(1) Medlen i Liquidationsausgleichs­ (1) Der Liquidationsausgleichsfonds fonds (Artikel 4, andra stycket) skola (Artikel 4 Absatz 2) wird in einem Ausanvändas i ett utdelningsförfarande en­ gleichsverfahren nach MaCgabe der Beligt bestämmelserna i signaturproto­ stimmungen des Unterzeichnungsprotokollet. kolls ausgeschiittet.

(2) Rerättigade att deltaga i utdel- (2) Teilnahmeberechtigt an dem Ausningsförfarandet (ersättningsberättigade) gleichsverfahren (Ausgleichsberechtigte) enligt bestämmelserna i signaturproto­ sind nach MaGgabe der Bestimmungen kollet äro des Unterzeichnungsprotokolls:

1. sådana rättssubjekt, vilkas egen­ 1. diejenigen, deren Vermögenswerte dom i Sverige likviderats, in Schweden liquidiert worden sind,

2. fordringsägare, vilkas gäldenärer 2. Gläubiger, deren Schuldner im Rahinom ramen av den tidigare svensk­ men des friiheren deutsch-schwedischen tyska avtalsclearingen verkställt inbe­ Verrechnungsverkehrs Einzahlungen bei talning till den svenska clearingmyndig- der schwedischen Clearingbehörde (Clea­ heten (Clearingnämnden) utan att denna ringnämnden) vorgenommenhaben, ohne erhållit motsvarande utbetalningsbesked daB entsprechende Auszahlungsmitteilfrån den tyska clearingmyndigheten ungen der Deutschen Verrechnungs­ (Deutsche Verrechnungskasse), dock un­ kasse bei der schwedischen Clearingbe­ der förutsättning att utbetalning icke hörde vorliegen, es sei denn, daB Ausskett. zahlungen erfolgt sind.

Artikel 6 Artikel 6

Uppgå utdelningsbeloppen till två Erreichen die Ausschiittungsbeträge tredjedelar av de för de ersättnings­ zwei Drittel der för die Ausgleichsberättigade enligt punkt 4 i signatur- berechtigten nach Ziffer 4 des Unter­ protokollet inskrivna beloppen, skola de zeichnungsprotokolls eingetragenen Befördragsslutande staterna träffa över­ träge, so werden die Vertragsstaaten eine enskommelse om användningen av de i Vereinbarung tibcr die Verwendung der Liquidationsausgleichsfonds möjligen im Liquidationsausgleichsfonds etwa ännu kvarstående medlen. Härvid skola noch vorhandenen Mittel treffen. Ilieri synnerhet ömmande fall, under den bei sollen insbesondere Härtefälle, unter nationalsocialistiska regimen på grund nationalsozialistischer Herrschaft poli-

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

av politisk eller religiös övertygelse eller tisch, rassisch oder religiös Verfolgte, rastillhörighet förföljda, landsförvisade Vertriebene und Fluchtlinge beriicksamt flyktingar tillgodoses ävensom sichtigt werden, sowie gegebenenfalls eventuellt rättsinnehavare, vilka jäm­ auch Rechtsträger, die nach Ziffer 7 likt punkt 7 i signaturprotokollet icke des Unterzeichnungsprotokolls nicht ausäro ersättningsberättigade. gleichsberechtigt sind.

Artikel 7 Artikel 7

De fördragsslutande staterna skola Die Vertragsstaaten werden alle zur vidtaga alla erforderliga åtgärder för Durchfiihrung dieses Abkommens erforgenomförandet av denna överenskom­ derlichen MaCnahmen treffen. melse.

Artikel 8 Artikel 8

Regeringarna i de fördragsslutande Die Regierungen der Vertragsstaaten staterna skola rådgöra med varandra i werden sich in allen Angelegenheiten im alla frågor, som sammanhänga med tolk­ Zusammenhang mit der Auslegung und ningen och tillämpningen av denna Anwendung dieses Abkommens konsulöverenskommelse. De skola träffa even­ tieren. Sie werden etwa erforderliche tuella tilläggsöverenskommelser angå­ zusätzliche Vereinbarungen zur techende det tekniska genomförandet av nischen Durchfiihrung dieses Abkom­ denna överenskommelse. mens treffen.

Artikel 9 Artikel 9

(1) Därest meningsskiljaktigheter icke (1) Soweit Meinungsverschiedenheiten kunna biläggas enligt artikel 8, skola de nicht nach Artikel 8 beigelegt werden på begäran av en av de fördragsslu­ können, sind sie auf Verlangen eines der tande staterna hänskjutas till en skilje­ Vertragsstaaten einem Schiedsgericht zu nämnd. unterbreiten.

(2) Skiljenämnden skall från fall till (2) Das Schiedsgericht wird von Fall fall utses på så sätt, att varje fördrags­ zu Fall in der Weise gebiidet, daC jeder slutande stat utser en medlem och dessa Vertragsstaat ein Mitglied bestellt und ena sig om en medborgare i en tredje diese sich auf den Angehörigen eines stat såsom ordförande. Hava medlem­ dritten Staates als Obmann einigen. mar och ordförande icke utsetts inom Werden Mitglieder und Obmann nicht tre månader efter det att en fördrags­ innerhalb von drei Monaten bestellt, slutande stat kungjort sin avsikt att nachdem ein Vertragsstaat seine Abhänskjuta en fråga till skiljenämnden, sicht, das Schiedsgericht anzurufen, bekan i avsaknad av annan överenskom­ kanntgegeben hat, kann in Ermangelung melse varje fördragsslutande stat hem­ einer anderen Vereinbarung jeder Ver­ ställa hos presidenten i Internationella tragsstaat den Präsidenten des Interdomstolen, att denne måtte utse erfor­ nationalen Gerichtshofs bitten, die erderliga skiljemän. Därest presidenten är forderlichen Ernennungen vorzunehmen. medborgare i en av de båda fördrags­ Fur den Fall, daC der Präsident die slutande staterna eller är av andra Staatsangehörigkeit eines der beiden grunder förhindrad, må hans ställföre­ Vertragsstaaten besitzt oder aus ande­ trädare utse erforderliga skiljemän. rem Grunde verhindert ist, soll ein

Stellvertreter im Amt die erforderlichen

Ernennungen vornehmen.

(3) Skiljenämnden beslutar med majo­ (3) Das Schiedsgericht entscheidet mit ritet. Besluten äro bindande. Varje för­ Stimmenmehrheit. Die Entscheidungen dragsslutande stat bestrider kostnaderna sind bindend. Jeder Vertragsstaat trägt för sin medlem. Övriga kostnader skola die Kosten seines Mitgliedes. Die iibrigen

Kangl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 23

till lika delar bestridas av de fördrags- Kosten werden von den Vertragsstaaten slutande staterna. I övrigt bestämmer zu gleichen Teilen getragen. Im iibrigen skiljenämnden själv sitt förfarande. regelt das Schiedsgericht sein Verfahren selbst.

Artikel 10 Artikel 10

Med hänsyn till förevarande upp­ Im Hinblick auf die vorstehende görelse skall Förbundsrepubliken Tysk­ Regelung wird die Bundesrepublik land icke vidare upptaga till behand­ Deutschland Fragen, die aus der Liquiling frågor, som härröra från likvidatio­ dation der deutschen Yermögenswerte nen av tyska tillgångar i Sverige. in Schweden entstanden sind, nicht mehr erörtern.

Artikel 11 Artikel 11

Denna överenskommelse gäller även Dieses Abkommen gilt auch för das Land Berlin, såvida icke Förbundsrepu­ Land Berlin, sofern nicht die Regierung bliken Tysklands regering inom tre der Bundesrepublik Deutschland gegenmånader från ikraftträdandet av över­ iiber der Königlich Schwedischen Regie­ enskommelsen till Konungariket Sveri­ rung innerhalb von drei Monaten nach ges regering avgiver förklaring av mot­ Inkrafttreten dieses Abkommens eine satt innehåll. gegenteilige Erklärung abgibt.

Artikel 12 Artikel 12

(1) Denna överenskommelse skall rati­ (1) Dieses Abkommen bedarf der Rati­ ficeras; ratifikationsinstrumenten skola fikation; die Ratifikationsurkunden sol­ utväxlas i Bonn snarast möjligt och len sobald wie möglich in Bonn und samtidigt med utväxlingen av ratifika­ zwar gleichzeitig mit den Ratifikations­ tionsinstrumenten beträffande överens­ urkunden zum Abkommen iiber die kommelsen om återställande av rättig­ Wiederherstellung gewerblicher Schutzheter på det industriella rättsskyddets rechte und zum Abkommen zum deut­ område samt överenskommelsen rörande schen Lastenausgleich ausgetauscht wer­ den tyska Lastenausgleich. den. (2) Överenskommelsen träder i kraft (2) Dieses Abkommen tritt einen Moen månad efter utväxling av ratifika­ nat nach dem Tage des Austausches der tionsinstrumenten. Ratifikationsurkunden in Kraft. Till bekräftelse härpå hava de för Zu Urkund dessen haben die zu diedetta ändamål vederbörligen befullmäk- sem Zweck ordnungsmäBig bevollmächtigade ombuden undertecknat denna tigten Vertreter dieses Abkommen mit överenskommelse. ihren Unterschriften versehen. Som skedde i Bonn den 22 mars 1956 Geschehen zu Bonn am 22. März i dubbla exemplar, på svenska och tyska 1956 in zwei Urschriften, jede in schwespråken, vilka båda texter äga lika discher und deutscher Sprache, wobei vitsord. jeder Wortlaut gleichermafien verbindlich ist.

För Konungariket Sverige: För das Königreich Schweden:

Ii. Kumlin Emil Sandström

För Förbundsrepubliken Tyskland: För die Bundesrepublik Deutschland:

Berger Féaux de la Croix

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

Bilaga B

Signaturprotokoll till överenskommelse Unterzeichnungsprotokoll zum Abkommellan Konungariket Sverige och För­ men zwischen dem Königreich Scbwebundsrepubliken Tyskland rörande tyska den und der Bundesrepublik Deutschtillgångar i Sverige land iiber deutsche Vermögenswerte in Schweden

Till Artikel 1 Zu Artikel 1

1. I de fall, där det berättigade i 1. Soweit in Einzelfällen die Berechverkställd likvidation av tyska ford­ tigung zu der vorgenommenen Einringar på grund av gällande bestäm­ ziehung deutscher Forderungen auf melser dragits i tvivelsmål, är det veder­ Grund der maBgebenden Bestimmungen börande svenska myndigheter obetaget in Zweifel gezogen worden ist, wird der att upprätthålla det i andra stycket om­ zuständigen schwedischen Behörde vornämnda skingringsförbudet till dess fal­ behalten, das in Absatz 2 genannte Verlen slutgiltigt avgjorts. äuGerungsverbot bis zur endgultigen Abwicklung dieser Fälle aufrechtzuerhalten.

Till Artikel 4 Zu Artikel 4

2. Om och i den utsträckning det 2. Wenn und soweit sich herausgevisar sig, att till Liquidationsausgleichs- stellt hat, daC dem Liquidationsausfonds influtit medel, som icke härröra gleichsfonds Mittel zugeflossen sind, die från likvidationen av tyska tillgångar i nicht aus der Liquidation deutschen Sverige, skall Deutsche Revisions- und Vermögens in Schweden stammen, soll Treuhand-Aktiengesellschaft ur de till die Deutsche Revisions- und Treuhanddess förfogande ställda medlen på begä­ Aktiengesellschaft auf Antrag der zu­ ran av vederbörande svenska myndighet ständigen schwedischen Behörde aus återbetala motsvarande belopp till denna den ihr zur Verfiigung gesteliten Mitteln myndighet. Detta åtagande gäller dock entsprechende Ruckiiberweisungen an icke såframt en dylik återbetalning diese Behörde vornehmen. Diese Verenligt det i § 7 av överenskommelsen pflichtung entfällt, soweit nach Ansicht den 17 januari 1956 mellan Konunga­ des in § 7 des Vertrages zwischen der riket Sveriges regering, Förbundsrepu­ Königlich Schwedischen Regierung und bliken Tysklands regering och Deutsche der Regierung der Bundesrepublik Revisions- und Treuhand-Aktiengesell­ Deutschland und der Deutsche Revi­ schaft omnämnda utskottets åsikt skulle sions- und Treuhand-Aktiengesellschaft äventyra genomförandet av redan på­ vom 17. Januar 1956 genannten Ausbörjade utdelningar på likmätig grund schusses durch eine solche Ruckiiber- (punkt 13). weisung die gleichmäCige Fortfiihrung bereits begonnener Ausschiittungen (Ziffer 13) gefährdet ist.

Till Artikel 5 Zu Artikel 5

3. Vederbörande svenska myndighet 3. Die zuständige schwedische Be­ skall, i den mån detta är praktiskt hörde wird, soweit ihr dies praktisch möjligt, efter ikraftträdandet av denna möglich ist, die Namen der nach ihren överenskommelse meddela en ännu icke Unterlagen Ausgleichsberechtigten und angiven tysk myndighet namnen på die för sie verbuchten Beträge einer dem, som enligt den svenska myndig- noch zu benennenden deutschen Dienst-

Kungl. Maj. ts proposition nr 172 år 1956 25

hetens handlingar äro ersättningsbe- stelle mitteilen, es sei denn, da!3 solche rättigade samt de för dessa bokförda Mitteilungen bereits der Dienststelle för beloppen, såframt meddelande härom Auslandsvermögen in Köln ubersandt icke redan tillställts Dienststelle fur worden sind. In den in Ziffer 1 erwähn- Auslandsvermögen i Köln. I de i punkt ten Fällen kann die Mitteilungen nach- 1 omnämnda fallen kan meddelande ske gereicht werden. vid senare tidpunkt.

4. Den tyska myndigheten skall upp­ 4. Die deutsche Dienststelle wird eine göra en tabell, i vilken skall angivas de Tabelle anlegen, in welche die Ausersättningsberättigade, de enligt punkt 3 gleichsberechtigten, die nach Ziffer 3 meddelade beloppen och dessas mot- mitgeteilten Beträge und deren Gegenvärde i tyska mark (tabellbelopp). Äro wert in Deutscher Mark (Tabellenbetrag) de av den svenska myndigheten med­ einzutragen sind. Lauten die von der delade beloppen uttryckta i icke-tysk schwedischen Behörde mitgeteilten Be­ valuta, skall den tyska myndigheten träge auf nichtdeutsche Währung, so omräkna desamma till tyska mark på wird die deutsche Dienststelle sie in motsvarande sätt som föreskrives i entsprechender Anwendung des Artikels Artikel 8 i Bilaga IV till överenskom­ 8 der Anlage IV des Abkommens uber melsen angående tyska utlandsskulder deutsche Auslandsschulden vom 27. av den 27 februari 1953, varvid som Februar 1953 in Deutsche Mark umstickdag skall gälla dagen för ikraft­ rechnen, wobei als Stichtag der Tag trädandet av denna överenskommelse. gilt, an dem dieses Abkommen in Kraft Belopp i riksmark skola omräknas till tritt. Reichsmarkbeträge werden mit de belopp i tyska mark, vilka fram­ demjenigen Betrag in Deutsche Mark komma vid tillämpning av de tyska umgerechnet, der sich bei Anwendung lagarna om nyordning av penningväsen­ der deutschen Gesetze zur Neuordnung det (Umstellungsgesetz) på de ursprung­ des Geldwesens auf die urspröngliche liga riksmarksfordringarna. Reichsmarkforderung ergibt.

5. Varje ersättningsberättigad erhåller 5. Jeder Ausgleichsberechtigte erhält ur Liquidationsausgleichsfonds en utdel­ aus dem Liquidationsausgleichsfonds ning, som står i samma förhållande till eine Ausschuttung, die zu dem för ihn det för honom enligt punkt 4 fastställda nach Ziffer 4 eingetragenen Tabellenbe­ tabellbeloppet som storleken av Liquida­ trag im gleichen Verhältnis steht wie die tionsausgleichsfonds till totalsumman av Höhe des Liquidationsausgleichsfonds tabellbeloppen. Artikel 6 i överenskom­ zur Gesamtsumme der Tabellenbeträge; melsen beröres icke härav. Artikel 6 des Abkommens bleibt un-

beröhrt.

6. Det i punkt 2 omnämnda utskottet 6. Der in Ziffer 2 genannte AusschuO skall fastställa storleken av Liquida­ wird die Höhe des Liquidationsaus­ tionsausgleichsfonds. gleichsfonds feststeilen.

7. Icke ersättningsberättigade äro de 7. Nicht ausgleichsberechtigt sind die i § 14 av tredje lagen angående nyord­ in § 14 des Dritten Gesetzes zur Neu­ ning av penningväsendet (Umstellungs­ ordnung des Geldwesens (Umstellungs­ gesetz) och i § 18 av lagen angående gesetz) und in § 18 des Altbankengesetzes äldre banker av den 10 december 1953 vom 10. Dezember 1953 (Gesetz- und (Altbankengesetz, Geselz- und Verord- Verordnungsblatt för Berlin Nr. 92 nungsblatt för Berlin, nr 92 av den 15 vom 15. Dezember 1953 S. 1483) bedecember 1953, sid. 1483) angivna rätts- zeichneten Rechtsträger. innehavarna.

8. Den tyska myndigheten skall till­ 8. Die deutsche Dienststelle wird dem ställa de ersättningsberättigade eller det Ausgleichsberechtigten oder dem nach enligt punkt 12 utsedda ombudet elt Ziffer 12 beslelllen Trcuhänder eine meddelande om införande i tabellen. Mitteilung uber die Eintragung in die

Tabelle ziisLellen.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

9. Mot den tyska myndighetens med­ 9. Gegen die Mitteilung der deutschen delande kan invändning göras. Invänd­ Dienststelle ist der Widerspruch zulässig. ningen skall framställas hos den tyska Der Widerspruch ist innerhalb eines Momyndigheten inom en månad efter del- nats nach Zustellung der Mitteilung bei fåendet av meddelandet. Den tyska myn­ der deutschen Dienststelle zu erheben. digheten skall, i förekommande fall efter Die deutsche Dienststelle hat, gegebesamråd med vederbörande svenska myn­ nenfalls nach Riickfrage bei der zudighet, meddela besked angående in­ ständigen schwedischen Behörde, ant den vändningen; därest något besked ej Widerspruch einen Bescheid zu erteilen; meddelas inom två månader, anses in­ erteilt sie innerhalb von zwei Monaten vändningen avvisad. keinen Bescheid, so gilt der Wider­

spruch als zuruckgewiesen.

10. Ersätt ningsberättigade, som inom 10. Ausgleichsberechtigte, die inner­ tre månader efter ikraftträdandet av halb von drei Monaten seit Inkrafttreten denna överenskommelse icke erhållit dieses Abkommens keine Mitteilung er­ något meddelande, kunna hos den tyska halten haben, können bei der deutschen myndigheten göra ansökan om att bliva Dienststelle einen Antrag auf Eintrainförda i tabellen. Ansökan kan endast gung in die Tabelle stellen. Der Antrag göras inom två månader efter utgången ist nur innerhalb von zwei Monaten nach av den i första meningen angivna fristen. Ablauf der in Satz 1 genannten Frist Den tyska myndigheten skall, i före­ zulässig. Die deutsche Dienststelle hat, kommande fall efter samråd med veder­ gegebenenfalls nach Riickfrage bei der börande svenska myndighet, tillställa zuständigen schwedischen Behörde, dem sökanden ett besked, om och med vilket Antragsteller einen Bescheid dariiber zu belopp han införts i tabellen; slutet av erteilen, ob und mit welchem Betrag er sista meningen i punkt 9 äger mot­ in die Ausgleichstabelle eingetragen worsvarande tillämpning. den ist; Ziffer 9 letzter Halbsatz gilt

entsprechend.

11. Mot besked enligt punkterna 9 och 11. Gegen Bescheide nach Ziffer 9 10 kan inom en månad talan föras hos und 10 ist innerhalb eines Monats die vederbörlig tysk Landesverwaltungsge- Klage vor dem zuständigen deutschen richt. Talan kan endast grundas därpå, Landesverwaltungsgericht zulässig. Die att den ersättningsberättigade eller det Klage kann nur damit begriindet werav vederbörande svenska myndighet den, daB der Ausgleichsberechtigte oder meddelade beloppet icke alls eller på der von der zuständigen schwedischen oriktigt sätt införts i tabellen eller att Behörde mitgeteilte Betrag nicht oder beloppet i tyska mark icke beräknats nicht richtig in die Tabelle eingetragen enligt föreskrifterna i punkt 4. oder der DM-Betrag nicht nach den

Vorschriften der Ziffer 4 berechnet wor-

den ist.

12. För ersättningsberättigade med 12. Fur Ausgleichsberechtigte mit Sitz säte eller hemvist utanför Förbunds­ oder Wohnsitz auBerhalb des Bundesrepubliken och Västberlin skall den gebietes und von Berlin (West) wird tyska myndigheten utse ombud, såvida von der deutschen Dienststelle, soweit icke särskilda omständigheter göra detta nicht besondere Umstände dies entonödigt. Det i punkt 2 omnämnda ut­ behrlich machen, ein Treuhänder bestelit skottet har rätt att kräva, att ombud werden. Der in Ziffer 2 genannte Ausutses. Utskottet kan lämna anvisningar schuB ist berechtigt, die Bestellung eines åt ombudet. Treuhänders zu verlangen. Der Aus-

schuB kann dem Treuhänder Weisungen

erteilen.

13. Efter utgången av de i punkt 10, 13. Nach Ablauf der in Ziffer 10 Satz första och andra meningarna, angivna 1 und 2 genannten Fristen wird die fristerna skall den tyska myndigheten deutsche Dienststelle im Einvernehmen

Kungl. Maj. ts proposition nr 172 år 1956 27

i samförstånd med det i punkt 2 om­ mit dem in Ziffer 2 genannten Aus­ nämnda utskottet anmoda Deutsche schuB nach MaBgabe der Ziffer 5 die Revisions- und Treuhand-Aktiengesell- Deutsche Revisions- und Treuhandschaft att jämlikt punkt 5 verkställa Aktiengesellschaft anweisen, Ausschututdelningar till de ersättningsberätti- tungen an die Ausgleichsberechtigten gade. Partiella utdelningar äro tillåtna. vorzunehmen. Teilausschiittungen sind Utskottet kan bestämma, att utdel­ zulässig. Der AusschuB kann anordnen, ningar och partiella utdelningar måste daB Ausschuttungen und Teilausschutuppgå till minst tio tyska mark. Skulle tungen im Einzelfall den Betrag von några ytterligare medel för Liquida- zehn Deutsche Mark erreichen rnussen. tionsausgleiehsfonds icke vara att på­ Sind keine weiteren Eingänge för den Liquidationsausgleichsfonds zu erwarten, räkna, kan utskottet besluta angående användningen av sådana belopp, som kann der AusschuB uber die Verwenenligt tredje meningen på grund av sin dung solcher Beträge entscheiden, die nach Satz 3 wegen Geringfugigkeit nicht ringa storlek icke utdelats. 14. Råder ovisshet rörande den ersätt- ausgeschuttet worden sind. ningsberättigades person, kan ifråga­ 14. Besteht UngewiBheit uber die varande utdelningsbelopp nedsättas i Person des Ausgleichsberechtigten, so kann der entsprechende Ausschuttungsförvar. betrag hinterlegt werden.

Till Artikel 9 Zu Artikel 9

15. Det föreligger enighet om att 15. Es besteht Einverständnis, daB bestämmelserna i denna artikel icke dieser Artikel auf die in Artikel 3 beäga tillämpning på de i artikel 3 be­ handelten Fragen keine Anwendung handlade spörsmålen. findet.

Dieses Unterzeichnungsprotokoll ist Detta signaturprotokoll utgör en inte­ grerande del av den överenskommelse, integrierender Bestandteil des heute unsom denna dag träffats mellan Konunga­ terzeichneten Abkommens zwischen dem riket Sverige och Förbundsrepubliken Königreich Schweden und der Bundes- Tyskland rörande tyska tillgångar i republik Deutschland uber deutsche Vermögenswerte in Schweden. Sverige. Geschehen zu Bonn am 22. März 1956 Som skedde i Bonn den 22 mars 1956 in zwei Urschriften, jede in schwedischer i dubbla exemplar, på svenska och tyska språken, vilka båda texter äga lika und deutscher Sprache, wobei jeder Wortlaut gleichermaBen verbindlich ist. vitsord.

För Konungariket Sverige: För das Königreich Schweden:

R. Kumlin Emil Sandström

För Förbundsrepubliken Tyskland: För die Bundesrepublik Deutschland:

Berger Féaux de la Croix

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1956

Bilaga C

överenskommelse mellan Konunga- Abkommen zwischen dem Königreich riket Sverige och Förbundsrepubliken Schweden und der Bundesrepublik Tyskland rörande den tyska Deutschland zum deutschen Lastenausgleich Lastenausgleich

I betraktande av de mellan Konunga- In Berucksichtigung der zwischen dem riket Sverige och Förbundsrepubliken Königreich Schweden und der Bundes- Tyskland träffade överenskommelserna republik Deutschland abgeschlossenen Abkommen rörande tyska tillgångar i Sverige uber deutsche Vermögenswerte in samt Schweden, rörande återställande av rättigheter iiber die Wiederherstellung gewerbpå det industriella rättsskyddets om- licher Schutzrechte råde, hava de fördragsslutande staterna sind die Vertragsstaaten ubereingeenats om att sluta följande överens- kommen, das folgende Abkommen zu kommelse: schlieBen:

DEL I TEIL I Förmånsbehandling för svenska rättssub­ ;rgiinstigungen fiir schwedische Staatsjekt i fråga om den tyska angehörige beim deutschen Lastenausgleich Lastenausgleich

Artikel 1 Artikel 1

(1) Personer, som den 21 juni 1948 (1) Personen, die am 21. Juni 1948 voro svenska medborgare, åtnjuta ifråga die schwedische Staatsangehörigkeit om Lastenausgleich samma behandling besessen haben, geniefien beim Lasten­ som på detta område tillkommer med­ ausgleich die gleiche Behandlung, wie borgare i mest-gynnad-nation. sie den Angehörigen der meistbegunstigten Nation auf diesem Gebiet zusteht. (2) Motsvarande gäller för (2) Entsprechendes gilt för 1. enligt tysk rätt självständigt skat­ 1. die nach deutschem Reellt selbtepliktiga bolag, föreningar, stiftelser ständig abgabepflichtigen Körperschafoch andra juridiska personer, som bildats ten, Personenvereinigungen und Verenligt svensk lag; mögensmassen, die nach schwedischem Recht errichtet worden sind; 2. enligt tysk rätt bildade självstän­ 2. die nach deutschem Recht gegriindigt skattepliktiga bolag, i vilka före- deten selbständig abgabepflichtigen Genämnda svenska medborgare, bolag, sellschaften, an denen die vorerwähnten föreningar, stiftelser och andra svenska schwedischen Staatsangehörigen, Körjuridiska personer såväl den 21 juni perschaften, Personenvereinigungen und 1948 som den 8 maj 1945 antingen direkt Vermögensmassen sowohl am 21. Juni eller genom andra bolag varit intressen­ 1948 als auch am 8. Mai 1945 entweder ter i minst den utsträckning, som för unmittelbar oder uber andere Gesellmest-gynnad-nation är förutsättning för schaften eine Beteiligung mindestens in en förmånsbehandling. der Höhe besessen haben, die bei der meistbegunstigten Nation Voraussetzung för eine Vergunstigung ist.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1956 29

Artikel 2 Artikel 2

Denna överenskommelse är tillämp­ Auf schwedische Staatsangehörige mit lig på svenska medborgare, vilka sam­ zugleich deutscher Staatsangehörigkeit tidigt äro tyska medborgare, endast i de ist dieses Abkommen nur anzuwenden, fall, då samma förutsättningar äro upp­ wenn sie die gleichen Voraussetzungen fyllda, under vilka medborgare i mest- erfullen, unter denen Angehörige der gynnad-nation, vilka samtidigt äro tyska meistbegiinstigten Nation mit zugleich medborgare, ifråga om Lastenausgleich deutscher Staatsangehörigkeit beim Las­ behandlas såsom medborgare i mest- tenausgleich als Angehörige der meistgynnad-nation. begiinstigten Nation behandelt werden.

Artikel 3 Artikel 3

(1) Belopp, som svenska medborgare (1) Beträge, welche schwedische mottagit såsom ersättning för sina i Staatsangehörige zum Ausgleich ihrer Tyskland lidna krigsskador ur de medel, in Deutschland erlittenen Kriegssachsom influtit vid likvidationen av tyska schäden aus den Liquidationserlösen tillgångar, skola på så sätt jämställas deutscher Vermögenswerte empfangen med ersättningar enligt § 8, andra haben, werden Entschädigungen im Sin­ stycket, punkt 4, i den tyska lagen angå­ ne des § 8 Abs. 2 Nr. 4 des deutschen ende fastställande av utdrivnings- och Gesetzes iiber die Feststellung von Verkrigsskador av den 14 augusti 1952 treibungsschäden und Kriegssachschä- (Feststellungsgesetz) och § 249, första den in der Fassung vom 14. August 1952 stycket, punkt 2, och § 296, första (Feststellungsgesetz) sowie des § 249 Abs. stycket, i den tyska lagen om Lasten­ 1 Nr. 2 und § 296 Abs. 1 des deutschen ausgleich (Lastenausgleichsgesetz), att Gesetzes iiber den Lastenausgleich vom de vid avkortning jämlikt § 249, första 14. August 1952 (Lastenausgleichsgesetz) stycket, punkt 2, och § 296, första mit der MaCgabe gleichgestellt, daC diese stycket, i lagen om Lastenausgleich be­ bei der Kiirzung nach § 249 Abs. 1 Nr. 2 räknas till fulla motvärdet i tyska mark. und § 296 Abs. 1 des Lastenausgleichs- Ersättningar för krigsskador, som utbe­ gesetzes mit dem vollen Gegenwert in talats till svenska medborgare med anli­ Deutscher Mark angesetzt werden. Ent­ tande av svenska staten tillhöriga medel, schädigungen, die an schwedische Staats­ falla ej under § 8, andra stycket, punkt angehörige wegen Kriegsschäden aus 4, i fastställandelagen. Mitteln des schwedischen Haushalts

gezahlt werden, fallen nicht unter § 8

Abs. 2 Nr. 4 des Feststellungsgesetzes.

(2) En förteckning innehållande de (2) Eine Aufstellung mit den Angauppgifter, som äro erforderliga för ben, die zur Durchfiihrung des Absatzes genomförandet av bestämmelserna i för­ 1 Satz 1 erforderlich sind, wird von der sta meningen av första stycket, skall av zuständigen schwedischen Behörde dem vederbörande svenska myndighet över­ Bundesminister der Finanzen iibermitlämnas till Förbundsrepublikens finans­ telt werden. minister.

DEL II TE IL II Dubbelbcskattningsfrågor i samband med Doppelbesteuerungsfragen bei der förmögenhetsavgiften (Vermögensabgabe) Vermögensabgabe

Artikel 4 Artikel 4

(1) Bestämmelserna i överenskommel­ (1) Die Vorschriften des Abkommens sen mellan Konungariket Sverige och zwischen dem Königreich Schweden Tyska Biket angående utjämnande av und dem Deutschen Reich zur Ausden in- och utländska beskattningen, gleichung der in- und ausländischen

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år W56

särskilt till undvikande av dubbelbe­ Besteuerung, insbesondere zur Yermeiskattning såvitt angår direkta skatter, dung der Doppelbesteuerung auf dem av den 25 april 1928 med tillhörande Gebiete der direkten Steuern vom 25. slutprotokoll och notväxling av samma April 1928 nebst SchluBprotokoll und dag äga tillämpning även beträffan­ Notenwechsel vom gleichen Tage finden de förmögenhetsavgiften (Vermögensab- auch bei der Vermögensabgabe nach gabe) enligt lagen om Lastenausgleich, dem Lastenausgleichsgesetz Anwendung, då fråga är om wenn es sich handelt um

1. fysiska personer, som den 21 juni 1. natiirliche Personen, die am 21. 1948 voro svenska medborgare, Juni 1948 die schwedische Staatsange-

hörigkeit besessen haben,

2. enligt tysk rätt självständigt skat­ 2. nach deutschem Reellt selbständig tepliktiga bolag, föreningar, stiftelser och abgabepflichtiger Körperschaften, Perandra juridiska personer, som bildats sonenvereinigungen und Vermögensmasenligt svensk lag. sen, die nach schwedischem Recht errieh-

tet worden sind.

(2) Föreligger beträffande i första (2) Besteht in den Fällen des Abstycket angivna fall oinskränkt avgifts- satzes 1 unbeschränkte Abgabepflicht skyldighet enligt § 16 i lagen om Las­ nach § 16 des Lastenausgleichsgesetzes, tenausgleich, skola ■— utöver vad som so bleiben auBerdem folgende Wirtföljer av bestämmelserna i den i första schaftsgiiter auBer Ansatz, fur die das stycket angivna överenskommelsen — Besteuerungsrecht nach dem in Absatz från avgiftsplikt undantagas följande 1 bezeichneten Doppelbesteuerungsabförmögenhetstillgångar, ifråga om vilka kommen der Bundesrepublik Deutschbeskattningsrätten enligt sagda över­ land zusteht: enskommelse tillkommer Förbundsrepu­ bliken Tyskland, nämligen

1. i Sverige nedlagd förmögenhetstill- 1. in Schweden belegenes Vermögen, gång som är avsedd att brukas vid ut­ das der Ausiibung eines freien Berufes övandet av fritt yrke; dient,

2. i Sverige registrerade immateriella 2. in Schweden eingetragene immarättigheter; terielle Rechte,

3. i Sverige befintliga aktier, andels­ 3. in Schweden liegende Aktien, Anbevis och andra värdepapper samt sed­ teilscheine, sonstige Wertpapiere und lar; Banknoten,

4. i Sverige befintlig lös egendom, 4. in Schweden belegene sonstige besom ej angivits i punkterna 1—3 ovan; wegliche Vermögenswerte, die nicht in

den Ziffern 1 bis 3 genannt sind,

5. aktier utgivna av aktiebolag eller 5. von Gesellschaften mit Sitz in andelar utgivna av ekonomisk förening Schweden ausgegebene Aktien oder Anunder förutsättning att bolagets eller teile und dies selbst dann, wenn die föreningens styrelse eller högsta för­ Titel an dem för die Vermögensermittvaltning hade sitt säte i Sverige, oavsett lung maBgebenden Stichtag in der Bun­ om aktierna eller andelarna å den för desrepublik Deutschland oder in Berlin förmögenhetsberäkningen avgörande da­ (West) lagen, gen funnos i Förbundsrepubliken Tysk­ land eller Västberlin;

6. fordringar och tillgodohavanden 6. Forderungen und Guthaben (ein- (inbegripet fordran på grund av obliga­ schlieBlich Obligationen, Schuldscheine, tion, skuldebrev och växel ävensom för- Wechselforderungen und Versicherungssäkringsanspråk), försåvitt gäldenären anspruche), sofern der Schuldner seinen vid en motsvarande tillämpning av be­ Wohnsitz im Sinne des Doppelbesteuestämmelserna i den i första stycket an­ rungsabkommens am 21. Juni 1948 in givna överenskommelsen varit att anse Schweden hatte und die Forderungen

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 31

såsom bosatt i Sverige den 21 juni 1948 nicht auf unbeweglichem Vermögen in och under förutsättning tillika att för der Bundesrepublik oder in Berlin (West) fordringen icke förelåg säkerhet i fast grundpfändlich sichergestellt waren. egendom belägen i Förbundsrepubliken Tyskland eller Västberlin.

De under 2—6 angivna förmögenhets- Die in Nr. 2 bis 6 bezeichneten Wirttillgångarna skola icke undantagas från schaftsguter bleiben nicht auBer Anavgiftsplikt, därest de å den för förmö- satz, wenn sie an dem för die Vergenhetsberäkningen avgörande dagen mögensermittlung maGgebenden Stichvoro nedlagda i rörelse utövad från fast tag zum Betriebsvermögen einer in der driftställe i Förbundsrepubliken Tysk­ Bundesrepublik oder in Berlin (West) land eller Västberlin. befindlichen Betriebsstätte gehörten.

(3) Bestämmelserna i första och andra (3) Personen, die am 21. Juni 1948 styckena äro tillämpliga jämväl å per­ neben der sdrwedischen Staatsangehösoner, som den 21 juni 1948 voro såväl rigkeit auch die deutsche Staatsangesvenska som tyska medborgare, om och hörigkeit besessen haben, fallen unter die i den mån deras förmögenhet icke under­ Absätze 1 und 2, wenn und soweit ihr kastats likvidationsåtgärder som åsyftas Vermögen nicht von der Beschlagnahme i artikel 1 i överenskommelsen mellan und Liquidation im Sinne des Artikels 1 Konungariket Sverige och Förbunds­ des Abkommens zwischen dem Königrepubliken Tyskland rörande tyska till­ reich Schweden und der Bundesrepublik gångar i Sverige. Deutschland uber deutsche Vermögens-

werte in Schweden betroffen wurde.

DEL III TEIL III

Allmänna bestämmelser och Gemeinsame und Schlussvorschriften

slutbestämmelser

Artikel 5 Artikel 5

Rörande tolkningen av de enligt arti­ Uber die Auslegung der nach Artikel 1 kel 1 till 3 tillämpliga föreskrifterna bis 3 anzuwendenden Vorschriften entbesluta de jämlikt den tyska lagstift­ scheiden die nach der deutschen Lastenningen om Lastenausgleich behöriga ausgleichsgesetzgebung zuständigen Vermyndigheterna och domstolarna. waltungsbehörden und Gerichte.

Artikel 6 Artikel 6

Denna överenskommelse gäller även Dieses Abkommen gilt auch för das Land Berlin, såvida icke Förbundsrepu­ Land Berlin, sofern nicht die Regierung bliken Tysklands regering inom tre der Bundesrepublik Deutschland gegenmånader från ikraftträdandet av över­ uber der Regierung des Königreichs enskommelsen till Konungariket Sveri­ Schweden innerhalb von drei Monaten ges regering avgiver förklaring av mot­ nach Inkrafttreten des Abkommens eine satt innehåll. gegenteilige Erklärung abgibt.

Artikel 7 Artikel 7

(1) Denna överenskommelse skall rati­ (1) Dieses Abkommen bedarf der Rati­ ficeras; ratifikationsinstrumenten skola fikation; die Ratifikationsurkunden sol­ utväxlas i Bonn snarast möjligt och len sobald wie möglich in Bonn, und samtidigt med utväxlingen av ratifika­ zwar gleichzeitig mit den Ratifikations­ tionsinstrumenten beträffande överens­ urkunden zum Abkommen uber deutsche kommelsen rörande tyska tillgångar i Vermögenswerte in Schweden und zum Sverige samt överenskommelsen om Abkommen uber die Wiederherstellung

32 Kungi. Maj:ts proposition nr 172 år 1956

återställande av rättigheter på det gewerblicher Schutzrechte ausgetauscht industriella rättsskyddets område. werden.

(2) Överenskommelsen träder i kraft (2) Dieses Abkommen tritt einen Moen månad efter utväxling av ratifika­ nat nach dem Tage des Austauschs der tionsinstrumenten. Ratifikationsurkunden in Kraft.

Till bekräftelse härpå hava de för Zu Urkund dessen haben die zu diesem detta ändamål vederbörligen befull- Zweck ordnungsmäCig bevollmächtigten mäktigade ombuden undertecknat denna Vertreter dieses Abkommen mit ihren överenskommelse. Unterschriften versehen.

Som skedde i Bonn den 22 mars Geschehen zu Bonn am 22. März 1956 i dubbla exemplar, på svenska och 1956 in zwei Urschriften, jede in schwetyska språken, vilka båda texter äga discher und deutscher Sprache, wobei lika vitsord. jeder Wortlaut gleichermafien verbind-

lich ist.

För KonungarikeUSverige:

För das Königreich Schweden:

R. Kumlin Emil Sandström

För Förbundsrepubliken Tyskland:

Fur die Bundesrepublik Deutschland:

Berger Féaux de la Croix

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956 33

Bilaga D

Bonn den 22 mars 1956

Herr Ordförande,

Under de förhandlingar, som lett till den i dag undertecknade överenskom­ melsen rörande tyska tillgångar i Sverige med därtill hörande signaturproto­ koll, har ett försök gjorts att beräkna den ersättningskvot, som kan väntas komma att utgå enligt bestämmelserna i punkt 5) i signaturprotokollet. Det har visat sig, att en sådan beräkning för närvarande bereder svårigheter framför allt därigenom, att utfallet av den indrivning in. m. av fordringar, vilka överlåtits på Deutsche Revisions- und Treuhand-Aktiengesellschaft en­ ligt överenskommelsen av den 17 januari 1956, knappast låter sig förutses. Ej heller kan man redan nu med noggrannhet angiva kurserna på de obliga­ tioner, som skola försäljas av Deutsche Revisions- und Treuhand-Aktienge­ sellschaft. _ ...

Vi tro oss på goda grunder kunna räkna med att de till Liquidationsausgleichsfonds inflytande medlen tillhopa skola räcka till för att helt eller i det närmaste uppnå den i artikel 6 av den förstnämnda överenskommelsen angivna ersättningskvoten å två tredjedelar, varvid vi utgå från att de all­ männa ekonomiska förhållandena icke undergå väsentliga förändringar.

Skulle emellertid den fortsatta utvecklingen icke motsvara dessa förvänt­ ningar, föreslår jag, att våra regeringar senast vid utgången av de i signa­ turprotokollets punkt 10), första och andra meningarna, angivna fristerna ånyo överlägga om de med ersättningskvoten sammanhängande frågorna.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Emil Sandström

(Översättning)

Bonn den 22 mars 1956

Herr Ordförande,

Härmed har jag äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse av denna dag, vars svenska text har följande innehåll:

»Under de förhandlingar, som lett till den idag —-------------------------- - -

med ersättningskvoten sammanhängande frågorna.»

Jag har äran meddela Eder, att Förbundsrepubliken Tysklands regering är införstådd med innehållet i Edert brev och godkänner Edra förslag.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

I)r. Féaux de la Croi.v

;} Ii i band till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. .Yr 172

Kungl. Maj.ts proposition nr 172 år 1956

Bilaga E

Bonn den 22 mars 1956

Herr Ordförande,

Åberopande de förklaringar, som avgivits av den svenska delegationen un­ der de förhandlingar, som lett till den i dag undertecknade överenskommel­ sen rörande tyska tillgångar i Sverige, har jag äran meddela Eder följande:

Konungariket Sveriges regering utgår från att den i dag undertecknade överenskommelsen rörande tyska tillgångar i Sverige vinner giltighet även i ett återförenat Tyskland. Svenska regeringen förväntar vidare, att Förbunds­ republikens regering skall göra sitt bästa härför, därest detta med hänsyn till omständigheterna vid tidpunkten för Tysklands återförening skulle vara erforderligt.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Emil Sandström

(Översättning)

Bonn den 22 mars 1956

Herr Ordförande,

Härmed har jag äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse av denna dag, vars svenska text har följande innehåll:

»Åberopande de förklaringar, som avgivits------------ ---------------------------------

skulle vara erforderligt.»

Jag har äran meddela Eder, att Förbundsrepubliken Tysklands regering har tagit kännedom om förestående förklaring.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Dr. Féaux de la Croi.v

Kungl. Maj:ts proposition nr 172 år 1956 35

Bilagn F

(Översättning)

Bonn den 22 mars 1956

Herr Ordförande,

Beträffande behandlingen av svenska rättssubjekt vad gäller förmögenhetsavgiften under tiden fram till ikraftträdandet av den idag. underteckna­ de överenskommelsen rörande den tyska Lastenausgleicli har jag äran med­ dela Eder följande:

Intill ikraftträdandet av förenämnda överenskommelse — dock längst till och med den 31 mars 1957 — beviljas uppskov med erläggande av förmögenhetsavgiften i den utsträckning befrielse från dylik avgift medgives enligt överenskommelsen. I de fall, där en tidigare förfallotid för förmögenhetsavgiften i vad avser kvartalsrater från och med den 10 maj 1956 kan komma att föreskrivas eller inträder direkt enligt gällande lagstiftning, skall vid la­ gens reglering förbli.

Intill den slutgiltiga taxering till förmögenhetsavgiften, som skall göras efter ikraftträdandet av överenskommelsen, skall för tiden från och med den 10 maj 1955 förskottsbetalning uttagas för den förmögenhet, som utgör be­ räkningsgrund enligt Lastenausgleich-lagen jämte denna överenskommelse. Redan verkställda inbetalningar av förmögenhetsavgiften, vilka icke skulle ha utgått med tillämpning av denna överenskommelse, skola, sedan taxe­ ringen verkställts, återbetalas enligt lagens bestämmelser. Så länge i enlig­ het härmed till återbetalning vid senare tidpunkt förfallande belopp äro för handen, kunna dessa avräknas mot de från och med den 10 maj 1955 utgå­ ende förskottsbetalningarna.

Intill ikraftträdandet av överenskommelsen skola deklarationer beträffan­ de förmögenhetsavgiften krävas endast i syfte att fastställa förskottsbetal­ ningarna, såframt detta alltjämt är erforderligt och såframt icke de i andra stycket, andra meningen, angivna fallen med omedelbar förfallotid föreligga.

Den förevarande regleringen gäller med förbehåll för godkännande av För­ bundsrepublikens delstater.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Dr. Féaux de In Croix

Bonn den 22 mars 1956 Herr Ordförande,

Härmed har jag äran erkänna mottagandet av Eder skrivelse av denna dag, vars tyska text har följande innehåll:

»Beträffande behandlingen av svenska rättssubjekt —----------------------------

godkännande av Förbundsrepublikens delstater.»

Jag har äran meddela Eder, att Konungariket Sveriges regering med till­ fredsställelse har tagit kännedom om förestående förklaringar.

Mottag, Herr Ordförande, försäkran om min utmärkta högaktning.

Emil Sandström

bfiÖBl8 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag