('angående godkännan\xad de au avtal mellan Sverige och Norge för undvikan\xad de av dubbelbeskattning beträffande skatter å in\xad komst och förmögenhet',)
Hänvisat till av
- Prop. 1958:b42: angående godkännande av avtal mellan Sverige och Danmark för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, avsnitt 17
- Prop. 1958:b43: angående godkännande av tilläggsavtal till avtalet den 21 december 1949 mellan Sverige och Finland för undvikande av dub¬ belbeskattning beträffande skatter å inkomst och för¬ mögenhet, avsnitt 4
- Prop. 1959:165: angående godkännande av tilläggsavtal till avtalen den 27 september 1956 mellan Sverige och Norge samt den 21 juli 1958 mel¬ lan Sverige och Danmark för undvikande av dubbel¬ beskattning beträffande skatter å inkomst och förmö¬ genhet, avsnitt 5
- Prop. 1962:199: angående godkännande av avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossa- vaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster, avsnitt 5
Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1956 1
Nr 187
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännan de au avtal mellan Sverige och Norge för undvikan de av dubbelbeskattning beträffande skatter å in komst och förmögenhet; given Stockholms slott den 5 oktober 1956.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch ulrikesdepartementsärenden för den 20 augusti 1956 och över finans ärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 27 september 1956 undertecknat avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dub belbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att dels godkänna nämnda avtal; dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen fö redragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
G. E. Sträng
1 Bihang till riksdagens protokoll 19Ö6. 1 samt. Nr 1S7
o Kungl. Maj. ts proposition nr 187 år 1956
Avtal Avtale
mellan Konungariket Sverige och Konunga mellom Kongeriket Norge og Kongcriket riket Norge för undvikande av dubbelbe Sverige för å forebygge dobbeltbeskatning skattning beträffande skatter å inkomst for så vidt angår skatter av inntekt och förmögenhet. og formue.
Konungariket Sverige och Konunga Kongeriket Norge og Kongeriket Sve riket Norge hava överenskommit att av rige er kommet overens om å slutte en sluta avtal för undvikande av dubbelbe avtale for å forebygge dobbeltbeskatning skattning beträffande skatter å inkomst for så vidt angår skatter av inntekt og och förmögenhet. formue. För detta ändamål hava till befull- I dette oyemed har til befullmektigede mäktigade ombud utsett: oppnevnt: Hans Majestät Konungen av Sverige: Hans Majestet Norges Konge: Sin Minister för Utrikes Ärendena, Sin overordentlige og befullmektigede Hans Excellens Östen Undén; sendemann i Stockholm, ambassadör Jens Schive; Hans Majestät Konungen av Norge: Hans Majestet Sveriges Konge: Sitt Utomordentliga och Befullmäkti- Sin Utenriksminister, Hans Excellense gade Sändebud i Stockholm, Ambassa Östen Undén; dören Jens Schive; vilka, efter att hava granskat varandras som, etter å ha gransket hverandres full fullmakter och funnit dem i god och be makter og funnet dem i god og riktig hörig form, överenskommit om följande form, er kommet overens om folgende bestämmelser: bestemmelser:
Artikel 1 Artikkel 1
1. Detta avtal är tillämpligt å fysiska 1. Denne avtale får anvendelse på personer, som äro bosatta i Konunga fysiske personer som er bosatt i Konge riket Sverige eller i Konungariket Norge, riket Norge eller i Kongeriket Sverige samt å svenska och norska juridiska samt på norske og svenske juridiske personer. personer. 2. Detta avtal skall ej tillämpas å 2. Denne avtale skal ikke anvendes på Svalbard och Jan Mayen samt ej heller Svalbard og Jan Mayen og heller ikke på å de norska besittningarna utom Europa. de norske besittelser utenfor Europa.
Artikel 2 Artikkel 2
1. I avtalet inbegripas skatter å in 1. Under avtalen inngår skatter av komst eller förmögenhet, vare sig de inntekt eller formue, enten de utskrives upptagas för statens eller kommuns räk til staten eller til en kommune. ning. Som skatter å inkomst eller förmögen Som skatter av inntekt eller formue het anses: anses: A. — Beträffande lagstiftningen i A. — For så vidt angår lovgivningen Sverige: i Norge:
Kungi. Maj:ts proposition nr 187 ur 1956 3
1) den statliga inkomstskatten; 1) inntekts- og formuesskatt til staten, 2) kupongskatten; 2) inntekts- og formuesskatt til kom muner, herunder tilleggsskatt på storre inntekter, 3) den särskilda sjömansskatten; 3) eiendomsskatt, 4) bevillningsavgifterna för särskilda 4) alderstrygd- og krigspensjoneringsförmåner och rättigheter; avgift, og 5) utskiftningsskatten; 5) sjomannsskatt. 6) ersättningsskatten; 7) den statliga förmögenhetsskatten; samt 8) den kommunala inkomstskatten. B. — Beträffande lagstiftningen i Nor B. — For så vidt angår lovgivge: ningen i Sverige: 1) inkomst- och förmögenhetsskatt 1) inntektsskatt til staten, till staten; 2) kupongskatt, 2) inkomst- och förmögenhetsskatt 3) den saerskilte sjomannsskatt, till kommuner, härunder inbegripen 4) »bevillningsavgifterna för särskilda tilläggsskatt å högre inkomster; förmåner och rättigheter», 3) »eiendomsskatt»; 5) »utskiftningsskatten», 4) »alderstrygd- og krigspensjonerings- 6) »ersättningsskatten», avgift»; samt 7) formuesskatt til staten, og 5) sjömansskatt. 8) inntektsskatt til kommuner. C. — Beträffande lagstiftningen såväl C. — For så vidt angår lovgivningen i Sverige som i Norge: såvel i Norge som i Sverige: Skatter, som utgå efter samma grun Skatter som utskrives på samme der som någon av de under A och B an grunnlag som noen av de under A og B givna skatterna. angitte skatter. 2. Såsom skatter å inkomst eller för 2. Som skatter av inntekt eller formögenhet enligt detta avtal anses ej mue etter denne avtale anses ikke slike sådana skatter som särskilda skatter å skatter som saerskilte skatter på gevinst vinst å lotterier och vadhållning samt av lotterier og veddemål samt arve- og arvs- och gåvoskatter. gaveskatter. 3. Med kommuner förstås i detta av 3. Med kommuner forstås i denne av tal kommuner av såväl högre som lägre tale kommuner av såvel hoyere som ordning. lavere orden.
Artikel 3 Artikkel 3
1. Såframt ej annat stadgas i detta 1. Såfremt ikke annet er fastsatt i avtal, beskattas inkomst och förmögen denne avtale, skattlegges inntekt og het allenast i den av staterna, där den formue hare i den av statene, der den skattskyldige anses vara bosatt. skattepliktige anses å vaere bosatt. 2. Fysisk person anses enligt detta 2. Fysisk person anses etter denne avtal bosatt i en av staterna, om han avtale å vaere bosatt i en av statene, hvis där har sitt egentliga bo och hemvist han har sitt virkelige bosted der eller eller där stadigvarande vistas. Skulle stadig oppholder seg der. Skulle han han med tillämpning av nämnda regel ved anvendelse av nevnte regel anses anses bosatt i båda staterna, skall han bosatt i begge stater, skal han etter enligt detta avtal anses bosatt i den stat, denne avtale anses bosatt i den stat, med vilken han har de starkaste per med hvilken han har de sterkeste per sonliga och ekonomiska förbindelserna. sonlige og ekonomiske förbindelser. Kan Kan frågan om var personen skall an spörsmålet om hvor personen skal anses ses bosatt icke avgöras med tillämpning bosatt ikke avgjores ved anvendelse av
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 187 år 1956
av sistnämnda regel, anses han vara bo sistnevnte regel, anses han å vajre bosatt satt i den stat, i vilken han äger med i den stat i hvilken han har statsborgerborgarskap; är han medborgare i båda skap. Er han statsborger i begge stater staterna eller är han icke medborgare i eller er han ikke statsborger i noen av någon av dessa, skola de behöriga myn disse, skal de kompetente myndigheter i digheterna i de båda staterna träffa begge stater treffe overenskomst fra överenskommelse från fall till fall. tilfelle til tilfelle. 3. För skattskyldig, som utflyttar 3. For skattepliktig som flytter fra från den ena staten för att bosätta sig i den ene staten för å bosette seg i den den andra, upphör skattskyldigheten i andre, opphorer skatteplikten i forst förstnämnda stat — såvitt skattskyldig nevnte stat — for så vidt skatteplikten heten är beroende å den skattskyldiges er avhengig av den skattepliktiges bobosättning — med utgången av den stedsforhold — ved utgången av den dag dag, under vilken utflyttningen slut flytningen var avsluttet. förts. 4. Juridisk person anses enligt detta 4. Juridisk person anses etter denne avtal bosatt i den stat, vars nationalitet avtale å vsere bosatt i den stat, hvis den äger. nasjonalitet den har. En juridisk person anses hava svensk, En juridisk person anses å ha norsk, respektive norsk nationalitet, om den respektive svensk nasjonalitet, dersom juridiska personen inregistrerats i Sve den juridiske personen er registrert i rige, respektive Norge. Juridisk person, Norge, respektive Sverige. Juridisk per vilken icke inregistrerats, anses äga den son som ikke er registrert, anses å ha stats nationalitet, inom vilken styrelsen den stats nasjonalitet innen hvilken eller högsta förvaltningen har sitt säte. styret eller den överste ledelse har sitt sete. 5. k. holdingbolag anses hava den Holdingselskap anses å ha den stats stats nationalitet, inom vars område nasjonalitet innen hvis område den virdess verkliga ledning utövas. kelige ledelse utoves. 5. Oskift dödsbo anses vara bosatt i 5. Uskiftet dödsbo anses å vjere bosatt den av de båda staterna, där den avlidne i den av de to stater hvor avdode etter enligt andra punkten i denna artikel punkt 2 i denne artikkel skal anses å skall anses hava varit bosatt vid sitt ha vaert bosatt ved dödsfallet. frånfälle.
Artikel 4 Artikkel 4
1. Skatt å inkomst å fast egendom, 1. Skatt av inntekt av fast eiendom, belägen i en av staterna, utgår allenast i beliggende i en av statene, utskrives bare denna stat. i denne stat. 2. Såsom inkomst av fast egendom an 2. Som inntekt av fast eiendom anses ses såväl inkomst, som förvärvas genom såvel inntekt, som erverves gjennom omedelbart förvaltande och brukande umiddelbar nyttiggj oring og bruk av av den fasta egendomen, som ock den faste eiendom, som inntekt gjennom inkomst genom uthyrning, utarrendering utleie, bortforpaktning og enhver annen samt varje annat slags användning av anvendelse av eiendommen likesom reaegendomen ävensom realisationsvinst, lisasjonsgevinst som erverves gjennom som förvärvas genom avyttring av fast avhendelse av fast eiendom. Til fast egendom. I fast egendom inbegripas eiendom regnes tilbehor til eiendommen, tillbehör till egendomen, däri inberäknat, herunder — for så vidt angår landbruk og såvitt avser lantbruk och skogsbruk, skogbruk — besetning, redskaper og levande och döda inventarier. annet losore. Såsom inkomst av fast egendom en Som inntekt av fast eiendom etter ligt detta avtal betraktas vidare inkomst denne avtale anses videre inntekt gjen genom avverkning av skog på egen eller nom avvirkning av skog på egen eller
Kungl. Maj. ts proposition nr 187 år 1956 5
annans mark så ock inkomst, som må annens grunn, såvel som inntekt som tillkomma avverkaren genom det av måtte tilkomme avvirkeren gjennom verkade virkets forsling till riksgränsen det avvirkede virkes transport til rikseller exporthamn, genom dess försälj grensen eller eksporthavn, gjennom dets ning inom den stat, där den fasta egen salg innen den stat der den faste eiendom domen är belägen, ävensom genom sådan er beliggende, likesom gjennom slik förädling av virket, som i den staten äger foredling av virket som föregår i denne rum annorstädes än å fast driftställe. stat annetsteds enn på fast driftssted.
Artikel 5 Artikkel 5
1. Där ej i detta avtal annorlunda 1. Såfreint ikke noe annet er fastsatt stadgas, skall skatt å inkomst av rörelse i denne avtale, skal skatt av inntekt av eller fritt yrke, vilken inkomst härflyter nseringsdrift eller fritt yrke, hvilken från fast driftställe i en av staterna, utgå inntekt skriver seg fra fast driftssted i allenast i denna stat. Finnas fasta drift en av statene, utskrives bare i denne stat. ställen i båda staterna, uppbär vardera Finnes faste driftssteder i begge stater, staten skatt å den del av inkomsten, oppebserer hver stat skatt av den del av som förvärvas från fast driftställe inom inntekten som erverves fra fast driftssted statens område. innenfor statens område. 2. Till inkomst av rörelse hänföres 2. Til inntekt av nseringsdrift henfosåväl inkomst, vilken förvärvas genom res såvel inntekt som erverves gjennom omedelbart bedrivande av rörelse, som umiddelbar drift av virksomhet, som ock inkomst genom upplåtelse av driften inntekt gjTmnom virksomhets bortleie til åt annan ävensom vinst genom avytt en annen, samt gevinst ved avhendelse ring av rörelsen eller del av den eller av av virksomheten eller del av den eller föremål, som användes i rörelsen. av gjenstander som anvendes i virksom heten. Såsom inkomst av rörelse betraktas Som inntekt av nseringsdrift anses även inkomst genom delägarskap i före også inntekt noen har som deltaker i et tag, dock icke inkomst av aktier eller foretagende, dog ikke inntekt av aksjer likartade värdepapper. Med likartade eller lignende verdipapirer. Med lignende värdepapper förstås, såvitt gällande verdipapirer forstås, for så vidt angår lagstiftning i Sverige angår, bevis å lovgivningen i Norge, andelsbevis i andelar i svenska ekonomiska föreningar norske selskaper og andre sammenslutsamt, såvitt gällande lagstiftning i Norge ninger med delt eller på annen måte angår, bevis å andelar i norska bolag och begrenset ansvar, herunder dog ikke andra sammanslutningar med delad eller vanlige norske kommanditselskaper, eljest begränsad ansvarighet, härunder samt for så vidt angår lovgivningen i ej inbegripna vanliga norska komman Sverige, andelsbevis i svenske okonoditbolag. miske foreninger. 3. Till inkomst av fritt yrke räknas 3. Som inntekt av fritt yrke regnes särskilt inkomst av självständigt be sserlig inntekt av selvstendig drevet vidriven vetenskaplig, konstnärlig, un tenskapelig og kunstnerisk virksomhet, dervisande och uppfostrande verksam undervisnings- og oppdragelsesvirksomhet ävensom verksamhet som läkare, het, samt virksomhet som lege, sakadvokat, arkitekt och ingenjör. forer, arkitekt og ingenior.
Artikel 6 Artikkel 6
1. Såsom fast driftställe anses varje 1. Som fast driftssted anses ethvert plats, å vilken för stadigvarande bruk stöd, hvor det finnes sa;rlig anlegg eller vid rörelsens eller yrkets utövande fin- er truffet sserlig foranstaltning for stadig
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1956
nes särskild anläggning eller vidtagits bruk ved virksomhetens eller yrkets särskild anordning, såsom plats där före utovelse, så som sted der 1’oretagendet taget har sin ledning, kontor, filial, till- har sin ledelse, kontor, filial, produkverkningsplats, verkstad eller dylikt, sjonssted, verksted eller lignende, salgsförsäljningsställe, varunederlag (även sted, varelager (herunder også varig stadigvarande kommissionslager) även kommisjonslager), gruve eller annen som gruva eller annan liknande fyn lignende forekomst som er gjenstand for dighet, som är föremål för bearbetning. utnyttelse. 2. Med fast driftställe likställes plats 2. Med fast driftssted likestilles plass för byggnadsföretag, vars utförande for byggeforetagende hvis utforelse har överskridit eller, såvitt förutses kan, overskredet eller, så vidt det kan förut kommer att överskrida en tidrymd av ses, kommer til å overskride et tidsrom tolv månader. av tolv måneder. 3. Fast driftställe föreligger jämväl, 3. Fast driftssted föreligger også når då ett i den ena staten hemmahörande et i den ene staten hjemmehorende företag har en representant (agent) i foretagende har en representant (agent) den andra staten, som därstädes är sta i den andre staten, som stadig virker der digvarande verksam för företagets räk for foretagendets regning, og har full ning samt befullmäktigad att avsluta makt til å avslutte forretninger på fore affärer å företagets vägnar. tagendets vegne. Däremot skall fast driftställe ej anses Derimot skal fast driftssted ikke anses föreligga allenast på den grund, att ett i å foreligge bare av den grunn åt et i den den ena staten hemmahörande företag ene staten hjemmehorende foretagende har ett dotterföretag i den andra staten har et datterselskap i den andre staten eller där upprätthåller affärsförbindelser eller der opprettholder forretningsforblott genom en fullständigt oberoende bindelser bare gjennom en fullstendig representant eller en representant uavhengig representant eller en repre (agent), som visserligen är stadigvarande sentant (agent), som visstnok stadig verksam för företagets räkning men blott virker for foretagendets regning, men förmedlar affärer utan att vara befull bare formidler forretninger uten å ha mäktigad att avsluta affärer å företagets fullmakt til å avslutte forretninger på vägnar. foretagendets vegne.
Artikel 7 Artikkel 7
Då ett företag i en av staterna bedriver Når et foretagende i en av statene rörelse i den andra staten från ett där driver virksomhet i den andre staten städes beläget fast driftställe, skall i fra et der beliggende fast driftssted, skal fråga om fördelningen av beskattnings med hensyn til fordelingen av beskaträtten iakttagas följande. Det fasta ningsretten folgende iakttas: Det faste driftstället skall anses hava åtnjutit den driftssted skal anses å ha oppebåret den inkomst av rörelsen, som driftstället kan inntekt av virksomheten, som driftssteantagas skola hava åtnjutit, därest det kan antas å ville ha oppebåret derdriftstället varit ett helt fristående som driftsstedet hadde vsert et helt frittföretag som självständigt avslutat affä stående foretagende som selvstendig rer med det företag, vartill det fasta hadde avsluttet forretninger med det driftstället hörer. Därest det fasta drift foretagende, som det faste driftssted stället har självständig bokföring, bör tilhorer. Dersom det faste driftssted har densamma, där så ske kan, läggas till selvstendig bokföring, bor denne, hvor grund för inkomstens bestämmande, det kan skje, legges til grunn ved inndärvid bokföringen, då anledning därtill tektens beregning, men når grunn dertil förekommer, skall vid taxeringen rättas föreligger skal bokföringen rettes ved så att densamma utvisar ovan avsedda ligningen, så den utviser den inntekt inkomst. Anses bokföringen icke kunna som det ovcnfor er hentydet til. Finnes
Kungl. Maj. ts proposition nr 187 år 1956 7
läggas till grund för inkomstberäkningen, bokforingen ikke å kunne legges til må inkomsten fastställas till skälig pro grunn ved inntektsberegningen, kan centsats av driftställets bruttoinkomst. inntekten fastsettes til en rimelig pro- Där omständigheterna icke till annat sentsats av driftsstedets omsetning. Når föranleda, skall procentsatsen fastställas forholdene ikke krever noe annet, skal med ledning av motsvarande uppgifter prosentsatsen fastsettes med stötte i för liknande företag inom samma stat. tilsvarende oppgaver for lignende fore- Då så erfordras, skola de behöriga myn tagender innen samme stat. Når det digheterna från fall till fall träffa sär kreves skal de kompetente myndigheter skilda överenskommelser rörande upp fra tilfelle til tilfelle treffe sserskilte delning av beskattningsrätten. overenskomster vedrorende oppdeling av beskatningsretten. Myndigheterna skola hålla varandra Myndighetene skal holde hverandre underkunniga om den inkomst, som i nu underrettet om den inntekt som i slike avsedda fall påföres ett fast driftställe i tilfelle påfores et fast driftssted i en av endera staten, samt söka i samförstånd statene samt soke i minnelighet å avavgöra frågan om beskattningsrättens gjore spörsmålet om beskatningsrettens riktiga fördelning. riktige fordeling.
Artikel 8 Artikkel 8
1. Inkomst av företag för utövande 1. Inntekt av foretagende for utovelse av sjöfart eller luftfart, vars verkliga av sjöfart eller luftfart, hvis virkelige ledning har sitt säte i en av staterna, ledelse har sitt sete i en av statene, beskattas allenast i denna stat. skattlegges bare i denne stat. 2. I de fall, då luftfart utövas av 2. I tilfelle hvor luftfart utoves av konsortium med delägare från de båda konsortium med deltagere fra begge staterna, skall, om konsortiet icke är stater, skal inntekten av virksomheten, juridisk person, inkomsten av verksam hvis konsortiet ikke er en juridisk per heten beskattas allenast hos delägarna son, skattlegges bare hos deltagerne og samt i vardera staten endast till den del slik åt hver stat skattlegger bare den inkomsten belöper på delägare i den del som tilfaller deltager i denne stat. staten.
Artikel 9 Artikkel 9
1. Royalty, som utgår för nyttjande 1. Royalty som betales for bruken av av fast egendom eller för bearbetande av fast eiendom eller for drift av gruve eller gruva eller annan fyndighet, beskattas annen forekomst, skattlegges bare i allenast i den av staterna, där den fasta den av statene der den faste eiendomegendomen, gruvan eller fyndigheten är men, gruven eller förekomsten ligger. belägen. 2. Annan royalty än som avses i första 2. Annen royalty enn omhandlet i punkten beskattas i den stat, där in punkt 1 skattlegges i den stat der innkomsttagaren anses bosatt; dock att tektsnyteren anses å vsere bosatt, dog beskattningsrätten förbehålles den stat, slik åt skattleggingen forbeholdes den varifrån royaltyn utgår, därest den, som stat hvorfra royaltyen betales, dersoni uppbär royaltyn, har sådant inflytande den som oppebserer royaltyen har slik över företagets ledning att det skäligen innflytelse på foretagendets ledelse åt bör anses som om han själv varit ome det er rimelig å anse det som om han delbart delaktig i rörelsens bedrivande. var direkte deltaker i virksomheten. Med uttrycket royalty förstås i denna Med uttrykket royalty forstås i dette punkt varje slag av royalty (eller annat punkt enhver slags royalty (eller annet periodiskt utgående belopp) som utbe- periodisk utgående belop) som utbeta-
8 Kungl. Maj. ts proposition nr 187 år 1956
talas såsom ersättning för nyttjanderät- les som godtgjorelse for bruksretten eller ten eller ensamrätten till varje slag av eneretten til ethvert slag av forfatterförfattar- och förlagsrätt, patent, rit og forlagsrett, patent, tegning, hemmelig ning, hemlig fabrikationsmetod och re fabrikasjonsmetode og resept, varemerke cept, varumärke eller annan dylik egen eller annen lignende eiendom. dom.
Artikel 10 Artikkel 10
1. Utdelning å aktier beskattas alle 1. Aksjeutbytte skattlegges bare i den nast i den stat, där den, som mottager ut stat hvor den som mottar utbyttet anses delningen, anses bosatt. bosatt. 2. Utdelning från ett aktiebolag i Nor 2. Utbytte fra et aksjeselskap i Norge, ge, som tillfaller ett aktiebolag i Sverige, som tilfaller et aksjeselskap i Sverige, skall i Sverige vara undantagen från skal i Sverige vsere unntatt fra beskatbeskattning i den utsträckning som fal ning i den utstrekning dette ville vsert let skulle hava varit enligt skattelag tilfelle etter skattelovgivningen i Sverige, stiftningen i Sverige, därest båda bo om begge selskaper "hadde vsert bosatt lagen varit bosatta därstädes. der. 3. Utdelning från ett aktiebolag i 3. Utbytte fra et aksjeselskap i Sve Sverige, som tillfaller ett aktiebolag i rige, som tilfaller et aksjeselskap i Norge, Norge, skall i Norge vara undantagen skal i Norge vsere fritatt for inntektsskatt från inkomstskatt till staten i den ut til staten i den utstrekning dette ville sträckning som fallet skulle hava varit vsert tilfelle etter skattelovgivningen i enligt skattelagstiftningen i Norge, där Norge, om begge selskaper hadde vsert est båda bolagen varit bosatta därstädes. bosatt der. 4. Vad ovan i denna artikel sägs be 4. Hva foran i denne artikkel er träffande aktiebolag i Sverige samt ut bestemt med hensyn til aksjeselskap i delning från sådant aktiebolag skall äga Sverige samt utbytte fra slikt selskap motsvarande tillämpning i fråga om eko skal få tilsvarende anvendelse når det nomisk förening i Sverige eller utdelning gj elder ekonomisk förening i Sverige från sådan förening. eller utbyte fra slik förening. Vad ovan i denna artikel sägs beträf Hva foran i denne artikkel er bestemt fande aktiebolag i Norge samt utdelning med hensyn til aksjeselskap i Norge samt från sådant aktiebolag skall äga mot utbytte fra slikt selskap skal få tilsva svarande tillämpning i fråga om andra rende anvendelse når det gj elder andre bolag och sammanslutningar med delad selskaper og sammenslutninger med eller eljest begränsad ansvarighet i Nor delt eller på annen måte begrenset an ge, härunder ej inbegripna vanliga norska svar i Norge, herunder ikke vanlige kommanditbolag, eller utdelning från norske kommanditselskaper, eller utbyt sådant bolag eller sådan sammanslut te fra slikt selskap eller slik sammenning. slutning.
Artikel 11 Artikkel 11
1. Där ej bestämmelserna nedan i 1. Når ikke annet folger av bestemdenna artikel till annat föranleda, skola melsene nedenfor i denne artikkel, skal inkomst av personligt arbete (inkomst inntekt av personlig arbeid (herunder av fritt yrke härunder icke inbegripen ikke medregnet inntekt av fritt yrke og samt ej heller pensioner och livräntor) heller ikke pensjoner og livrenter) og och inkomst av stadigvarande uppdrag inntekt av stadig oppdrag skattlegges beskattas allenast i den stat, där den bare i den stat, hvor den skattepliktige skattskyldige utövat den verksamhet, utovet den virksomhet, som inntekten från vilken inkomsten härrör. skriver seg fra.
Kungl. Maj.ts proposition nr 187 är 1956 9
2. Den omständigheten, att en i den 2. Den omstendighet åt en i den ene ena staten bosatt och där anställd per staten bosatt og der ansatt person på son på grund av sin tjänst tillfälligtvis grunn av sin tjeneste midlertidig oppuppehåller sig inom den andra statens holder seg på den andre statens område, område, skall — försåvitt han erhåller skal — for så vidt han mottar sin lonn sina löneförmåner uteslutande från sin utelukkende fra sin i den forste staten i den förra staten bosatte arbetsgivare bosatte arbeidsgiver og han oppholder och han vistas i den senare staten under seg i den andre staten i et eller flere tidsen tidrymd eller tidrymder, som sam rom innenfor inntektsåret, som tilsammanlagt icke överstiga 183 dagar under men ikke överstiger 183 dager — ikke beskattningsåret — ej medföra, att medfore åt virksomheten anses utovet i verksamheten anses utövad i denna se den andre staten. nare stat. 3. Inkomst av arbete, som helt och 3. Inntekt av arbeid som helt eller hållet eller till huvudsaklig del fullgöres hovedsakelig utfores ombord på norsk ombord å svenskt eller norskt fartyg eller svensk skip eller luftfartoy, skatteller luftfartyg, beskattas allenast i den legges bare i den stat, hvor den som stat, där den som uppbär inkomsten oppebaerer inntekten anses bosatt. anses bosatt. 4. Då ett aktiebolag anses bosatt i 4. Når et aksjeselskap anses bosatt i en av staterna men ledamöter av dess en av statene, men medlemmer av dets styrelse, representantskap, kontrollkom styre, representantskap, kontrollkomité mitté eller dylikt äro bosatta i den eller lignende er bosatt i den andre sta andra staten, skola ersättningar, vilka ten, skal godtgjorelse, som av selskapet av bolaget utbetalas till dessa ledamö utbetales til disse medlemmer i deres her ter i deras här avsedda egenskap, be nevnte egenskap, bare skattlegges i sist skattas allenast i sistnämnda stat. nevnte stat. 5. Studerande vid universitet eller 5. Studerende ved universitet eller högskola i den ena staten, som under hoyskole i den ene staten, som i et tidshögst 100 dagar under ett och samma rom av hoyst 100 dager innenfor et og kalenderår innehar anställning i den samme kalenderår har ansettelse i den andra staten för att erhålla för studierna andre staten for å oppnå en for studiene erforderlig praktisk utbildning, beskat nodvendig praktisk utdannelse, skatt tas för sin inkomst av anställningen alle legges for den godtgjorelse han har i nast i den stat, där han anses bosatt. stillingen bare i den stat hvor han anses bosatt.
Artikel 12 Arlikkel 12
Oavsett vad eljest i detta avtal stad Uansett hva ellers er bestemt i denne gas, skola skådespelare, filmskådespe avtale, skal skuespillere, filmskuespillare, radio- eller televisionsartister, mu lere, radio- eller televisjonsartister, musiker, idrottsmän och andra, vilka yr sikere, idrettsmenn og andre, som yrkeskesmässigt ägna sig åt offentlig nöjes- messig deltar i eller utöver offentlig forverksamhet, beskattas för inkomst av lystelsesvirksomhet, skattlegges for inn denna sin verksamhet allenast i den stat, tekt av denne sin virksomhet bare i den där verksamheten utövas. stat, der virksomheten utoves.
Artikel 13 Arlikkel 13
Studerande samt hantverks- och af- Studerende, lserlinger og volontorer färspraktikanter, som allenast i studie- som bare i studie- eller utdannelsesoyeeller utbildningssyfte uppehålla sig i med oppholder seg i eu av statene, en av staterna, underkastas icke beskatt- skattlegges ikke i denne stat for belop
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1956
ning i denna stat för belopp, sona de för som de mottar fra utlandet til underunderhåll, studier eller utbildning mot hold, studier eller utdannelse. taga från utlandet.
Artikel 14 Artikkel 14
För förmögenhet, bestående av fast Av formue i fast eiendom eller tilbeegendom eller tillbehör till egendomen hor til eiendommen — herunder beset- — däri inberäknat, såvitt avser lantbruk ning, redskaper og annet losore i land och skogsbruk, levande och döda inven bruk eller skogbruk — utskrives skatt tarier — utgår skatt allenast i den stat, bare i den stat der eiendommen ligger. där egendomen är belägen. För förmögenhet, nedlagd i rörelse Av formue knyttet til nseringsdrift el eller fritt yrke, utgår skatt allenast i den ler fritt yrke utskrives skatt bare i den stat, vilken enligt bestämmelserna i stat, som etter bestemmelsene i denne detta avtal skatt å inkomst av samma avtale tilkommer skatt av inntekten av förmögenhet tillkommer. samme formue.
Artikel 15 Artikkel 15
Inkomst eller förmögenhet, för vilken Inntekt eller formue, som uskiftet oskift dödsbo jämlikt detta avtal be dödsbo i henhold til denne avtale skattskattas i den ena staten, må ej tillika legges for i den ene stat, kan ikke tillike beskattas i den andra staten hos den skattlegges i den annen stat hos den som som uppbär utdelning från dödsboet. oppebserer utdeling fra dodsboet.
Artikel 16 Artikkel 16
Vardera staten äger i enlighet med Hver stat er berettiget til i overenssin interna lagstiftning verkställa om stemmelse med sin interne lovgivning å räkning av inkomst och förmögenhet i iverksette omregning av inntekt og for sådana fall, då mue i tilfelle hvor a) ett företag i en av staterna direkt a) et foretagende i en av statene eller indirekt deltager i ledningen eller direkte eller indirekte deltar i ledelsen övervakningen av ett företag i den andra eller kontrollen av et foretagende i den staten eller äger del i detta företags ka andre staten eller eier en del av dette pital, eller foretagendes kapital, eller b) samma personer direkt eller in b) samme personer direkte eller in direkt deltaga i ledningen eller övei- direkte deltar i ledelsen eller kontrollen vakningen av såväl ett företag i en av av såvel et foretagende i en av statene staterna som ett företag i den andra sta som et foretagende i den andre staten ten eller äga del i båda dessa företags eller har andel i begge disse foretagenders kapital. kapital. Då sådan fråga uppkommer i en av Når slike spörsmål oppstår i en av staterna, skall den behöriga myndighe statene, skal den kompetente myndig ten i den andra staten underrättas härom heten i den andre staten underrettes i syfte att erforderlig justering skall ske i herom med henblikk på åt nodvendig fråga om beräkningen av det därstädes justering skal skje med hensyn til befintliga företagets inkomst och förmö beregningen av inntekt og formue for genhet. De behöriga myndigheterna sko det foretagende som finnes der. Når det la, där anledning föreligger, träffa skä föreligger grunn til det skal de kompe ligt avgörande rörande inkomstens el tente myndigheter treffe rimelig avler förmögenhetens beräkning. gjorelse vedrorende inntektens eller formuens beregning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1956 11
Artikel 17 Artikkel 17
1. Medborgare i en av staterna skola 1. Statsborgere i en av statene skal icke i den andra staten underkastas ikke i den andre staten undergis noen någon beskattning, som är av annat slag, beskatning som er av annen art, hoyere högre eller mer tyngande än den beskatt eller mer tyngende enn den beskatning, ning, som medborgare i denna andra stat som statsborgere i denne andre stat er äro eller kunna bliva därstädes underkas eller måtte bli undergitt der. tade. 2. Juridiska personer, vilka anses bo 2. Juridiske personer, som anses bo satta i en av staterna, skola icke i den satt i en av statene, skal ikke i den andra staten underkastas någon beskatt andre staten undergis noen beskatning ning, som är av annat slag, högre eller som er av annen art, hoyere eller mer mer tyngande än den beskattning, som tyngende enn den beskatning som juri juridiska personer, vilka anses bosatta i diske personer, som anses bosatt i denne denna andra stat, äro eller kunna bliva andre stat, er eller måtte bli undergitt därstädes underkastade. der.
Artikel 18 Artikkel 18
Den stat, i vilken den skattskyldige Den stat, der den skattepliktige anses anses vara bosatt, må vid bestämmande å vsere bosatt, har adgang til ved fastav skatten använda den skattesats, som settelsen av skatten å anvende den skulle hava tillämpats om även inkomst skattesats, som skulle ha vsert brukt, eller förmögenhet, som enligt föreskrif om også inntekt og formue som etter terna i detta avtal äro i beskattnings bestemmelsene i denne avtale i beskathänseende förbehållna den andra staten, ningshenseende er forbeholdt den annen tagits till beskattning i förstnämnda stat, var tatt til beskatning i den forste stat. stat.
Artikel 19 Artikkel 19
Detta avtal inverkar icke på rätten Denne avtale innvirker ikke på retten att åtnjuta eventuella, längre gående til å nyte eventuell lenger gående skatte befrielser, som i kraft av folkrättens all frihet, som i kraft av folkerettens alminmänna regler medgivits eller framdeles nelige regler innrommes eller for fremmå komma att medgivas diplomatiska tiden måtte komme til å bli innrommet och konsulära befattningshavare. diplomatiske og konsulsere tjenestemenn. I den mån på grund av sådana längre I den utstrekning hvori det på grunn gående befrielser skatter å inkomst eller av slik lenger gående skattefritagelse ikke förmögenhet icke påföras i anställnings- utskrives skatt på inntekt eller formue i staten, förbehålles beskattningen hem ansettelseslandet, forbeholdes skatt landet. skrivningen hjemlandet.
Artikel 20 Artikkel 20
Kan skattskyldig visa, att av beskatt- Kan den skattepliktige påvise åt den ningsmyndigheterna i de avtalsslutande fremgangsmåte som beskatningsmyndigstaterna vidtagna åtgärder för honom hetene i de kontraherende stater har medfört eller komma att medföra dub anvendt, for ham har medfört eller kom belbeskattning, må han häremot göra mer til å medfore dobbeltbeskatning, erinringar hos den stat, där han anses kan han gjore innsigelse mot dette hos vara bosatt. Anses erinringarna grunda den stat, der han anses for å vsere bo de, kan denna stats behöriga myndighet satt. Anses innsigelsene begrunnct, kan
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1956
träffa överenskommelse med den andra denne stats kompetente myndighet trefstatens behöriga myndighet för att und fe overenskomst med den annen stats vika dubbelbeskattning. kompetente myndighet for å forebygge dobbeltbeskatning.
Artikel 21 Artikkel 21
I fall, då svårighet eller tvivelsmål I tilfelle hvor vanskelighet eller tvil uppkommer vid detta avtals tolkning oppstår ved denne avtales tolkning og och tillämpning, kunna de behöriga anvendelse, kan de kompetente myn myndigheterna i de båda avtalsslutande digheter i de to kontraherende stater staterna träffa särskilda överenskom treffe sserskilte overenskomster. melser.
Artikel 22 Artikkel 22
De avtalsslutande staterna förbinda De kontraherende stater forplikter sig att överlämna åt sina behöriga myn seg til å overlate til sine kompetente digheter att träffa skäligt avgörande av myndigheter å treffe rimelig avgjorelse varje annan fråga, som, på grund av av ethvert annet spörsmål, som — olikhet mellan de i de båda staterna gäl uten å vaere uttrykkelig regulert i denne lande principerna angående skattens ut avtale — på grunn av ulikhet mellom de görande eller eljest, kan, utan att vara i de to stater gjeldende prinsipper for uttryckligen reglerad i detta avtal, upp skattens utgj ärende eller ellers, kan stå beträffande de direkta skatterna. oppstå vedrorende de direkte skatter.
Artikel 23 Artikkel 23
Med »behöriga myndigheter» avses i Med »kompetente myndigheter» fordetta avtal finansdepartementena i de ståes i denne avtale finansdepartementebåda avtalsslutande staterna eller sådan ne i begge de kontraherende stater eller myndighet i envar av dessa stater, åt den myndighet i hver av disse stater som vilken uppdragits att i finansdeparte i finansdepartementets sted blir overmentets ställe handhava frågor enligt latt å behandle spörsmål etter denne detta avtal. avtale.
Artikel 24 Artikkel 24
Genom detta avtal sker icke någon Gjennom denne avtale skjer det ikke ändring i det den 14 juni 1937 ingångna noen endring i den avtale som ble innavtalet angående grunderna för fördel gått 14. juni 1937 om fordeling i beskatning i beskattningshänseende av Luos- ningshenseende av Luossavaara-Kiirunasavaara-Kiirunavaara Aktiebolags in vaara Aktiebolags inntekter. komster.
Artikel 25 Artikkel 25
Detta avtal skall ratificeras för Sveri Denne avtale skal ratifiseres for Nor ges del med riksdagens samtycke av ges vedkommende av Hans Majestet Hans Majestät Konungen av Sverige och Norges Konge og for Sveriges vedkom för Norges del av Hans Majestät Ko mende med riksdagens samtykke av nungen av Norge. Ratifikationshand- Hans Majestet Sveriges Konge. Ratifi-
Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1956 13
lingarna skola snarast möjligt utväxlas kasjonsdokumentene skal snarest mulig i Oslo. utveksles i Oslo. Avtalet träder i kraft med utväx- Avtalen trer i kraft ved utvekslingen lingen av ratifikationshandlingarna. av ratifikasjonsdokumentene.
Artikel 26 Artikkel 26
Sedan ratifikationshandlingarna ut Når utveksling av ratifikasjonsdoku växlats, skall avtalet äga tillämpning: mentene har funnet sted, får avtalen anvendelse: a) i Sverige: a) i Norge: beträffande sådana skatter å inkomst for så vidt angår skatter av inntekt eller förmögenhet, som utgå på grund av eller formue, som utskrives på grunnlag 1958 eller senare års taxeringar; av ligning i 1958 eller senere år; beträffande kupongskatt å sådan ut b) i Sverige: delning, som förfaller till betalning den for så vidt angår skatter av inntekt og 1 januari 1957 eller senare; formue, som utskrives på grunnlag av b) i Norge: ligning i 1958 eller senere år; beträffande sådana skatter å inkomst för så vidt angår kupongskatt på ut eller förmögenhet, som utgå på grund av bytte som forfaller til betaling den 1. taxering år 1958 eller senare år. januar 1957 eller senere. Vid ikraftträdandet av detta avtal Når denne avtale trer i kraft, skal upphör avtalet den 21 juni 1947 mellan avtalen av 21. juni 1947 mellom Konge- Konungariket Sverige och Konungariket riket Norge og Kongeriket Sverige for å Norge för undvikande av dubbelbeskatt forebygge dobbeltbeskatning for så vidt ning beträffande skatter å inkomst och angår skatter av inntekt og formue, oppförmögenhet att gälla; dock att sistnämn hore å gjelde, dog slik åt sistnevnte av da avtal alltjämt skall äga tillämpning i tale får anvendelse når det gj elder skatt fråga om skatt på grund av 1957 års på grunnlag av ligning i 1957 eller ettertaxering eller eftertaxering för år 1957 ligning for inntektsåret 1956 eller tideller tidigare år. ligere år.
Artikel 27 Artikkel 27
Avtalet förblir gällande, så länge det Avtalen förblir gjeldende sålenge den samma icke uppsäges av någon av de ikke oppsies av noen av de kontraherende avtalsslutande staterna. Uppsägning stater. Oppsigelse skal finne sted minst skall äga rum minst sex månader före seks måneder for kalenderårets utgång. kalenderårets utgång. Har denna upp Har denne oppsigelsestid vaert iakttatt, sägningstid iakttagits, tillämpas avtalet anvendes avtalen siste gang: sista gången: a) i Sverige: a) i Norge: beträffande sådana skatter å inkomst for så vidt angår skatter av inntekt eller förmögenhet, som utgå på grund av eller formue som utskrives på grunnlag taxering året närmast efter det, varun av ligning året nserinest etter det år da der uppsägningen ägde rum; oppsigelsen fant sted; beträffande kupongskatt å sådan ut b) i Sverige: delning, som förfaller till betalning det for så vidt angår skatter av inntekt år, varunder uppsägningen ägde rum; eller formue som utskrives på grunnlag b) i Norge: av ligning året nserinest etter det år da beträffande sådana skatter å inkomst oppsigelsen fant sted; eller förmögenhet, som utgå på grund av för så vidt angår kupongskatt på ut taxering året närmast eftjr det, var bytte som förfaller til betaling det år da under uppsägningen ägde rum. oppsigelsen fant sted.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1956
Till bekräftelse härå hava de båda Til bekreftelse herav har de to sta staternas befullmäktigade ombud un ters befullmektigede undertegnet av dertecknat avtalet och försett detsamma talen og försynt den med sine segl. med sina sigill. Som skedde i Stockholm i dubbla exem Utferdiget i Stockholm i to eksemplarer plar, på svenska och norska språken, vil på norsk og svensk, slik åt begge tekster ka båda texter äga lika vitsord, den har like gyldighet, den 27 september 27 september 1956. 1956.
Östen Undén (L. S.) Jens Schive (L. S.)
Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1956 15
Vtclrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 augusti 1956.
Närva r ande: Ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden Z etterberg , E ricsson A ndersson , N orup , H edlund , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam L indström , L ange , L indholm .
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler tillförordnade chefen för finansdepartementet, statsrådet Lindholm, fråga om godkännande av förslag till nytt avtal mellan Konungariket Sverige och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skat ter å inkomst och förmögenhet samt anför därvid. Den 21 juni 1947 träffades mellan Sverige och Norge avtal för undvikan de av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet (se SFS 1947:791 samt prop. 1947:325). Enligt nämnda avtal gäller bl. a. att inkomst av arbetsanställning beskat tas i den stat, där inkomsttagaren anses bosatt, medan i flertalet andra svenska dubbelbeskattningsavtal i fråga om sådan inkomst i stället tilläm pas den principen att beskattningsrätten förbehålles den stat, där verk samheten utövas. Sistnämnda princip överensstämmer bäst med gällande svenska skatte- och uppbördssystem, och från svensk sida hade det därför varit önskvärt om samma princip kommit till uttryck i 1947 års svensk norska avtal. Utformningen av den norska skattelagstiftningen ansågs då emellertid lägga hinder i vägen för tillämpningen av denna princip. I sam band med de förhandlingar, som ledde till avslutande av 1947 års avtal, ut talades emellertid i ett särskilt paraferingsprotokoll från de båda förhand lingsdelegationernas sida, att ombuden å ömse sidor var eniga om att, så snart de tekniska förutsättningarna förelåg därför, avtalet borde så ändras att arbetsinkomster i princip beskattades i den av staterna, där arbetet ut fördes. I Norge har numera beslut fattats om övergång till ett källskattesystem (»skatt av årets inntekt»); det nya systemet är avsett att träda i kraft den 1 januari 1957. Genom nämnda ändring i den norska uppbördslagstiftningen kan förut sättningar anses ha skapats för en revidering av det svensk-norska avtalet i nyss berörda hänseende. I syfte att genomföra en sådan revidering även som företaga eu allmän översyn av avtalet i övrigt har förhandlingar ägt
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1956
rum i Stockholm den 22.—den 29 maj 1956 mellan representanter för svens ka och norska regeringarna. Förhandlingarna har å svensk sida förts av chefen för finansdepartementets rättsavdelning Gustaf Hedborg, f. d. skattedirektören K. G. A. Sandström, byråcheferna i finansdepartementet Carl Äbjörnsson och Ivan Eckersten samt byråchefen i riksskattenämnden Ste fan Dryselius. Vid förhandlingarna har enighet nåtts om ett nytt, på svenska och norska språken avfattat förslag till avtal mellan de båda länderna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. För slaget till avtal har därefter underställts respektive regeringar för godkän nande. Avtalsförslaget jämte ett rörande paraferingen av avtalsförslaget fört protokoll torde få såsom bilaga 1 fogas vid protokollet i detta ärende. Förslaget till avtal ävensom protokollet har remitterats till kammarrät ten, som i utlåtande den 2 juli 1956 förklarat sig icke ha något att i huvud sak erinra mot detsamma. Under hand har meddelats att man å norsk sida är beredd att under teckna avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla fråga om godkännande av förslaget å svensk sida. Det föreliggande avtalsförslaget överensstämmer i väsentliga delar med 1947 års svensk-norska avtal. Till sistnämnda avtal är fogat ett slutproto koll, vari införts bestämmelser av i huvudsak samma karaktär som de be stämmelser, vilka återfinnes i den egentliga avtalstexten. Vid den allmän na översyn av avtalet, som gjorts under de nu avslutade förhandlingarna, har det ansetts lämpligt att inarbeta bestämmelserna i slutprotokollet i själ va avtalstexten. I samband härmed har, i syfte att nå bättre överensstäm melse med senare ingångna dubbelbeskattningsavtal, vidtagits vissa änd ringar. Dessa ändringar är i huvudsak av formell natur. Av mera väsent lig betydelse är, förutom den förut antydda revisionen av reglerna om be skattning av arbetsinkomst, de ändringar som föreslagits rörande behandhar det ansetts lämpligt att inarbeta bestämmelserna i slutprotokollet i själ va avtalstexten samt paraferingsprotokollet torde det vara tillfyllest att här framföra följande. Vad först beträffar revisionen av reglerna om beskattning av arbets in komst må erinras att, såsom inledningsvis anmärkts, 1947 års svensk norska avtal byggde på den principen att sådan inkomst beskattades i bosättningsstaten. I det föreliggande avtalsförslaget har, såsom förutsatts, en omläggning skett härvidlag. Beskattningen skall i stället i princip ske i den stat där verksamheten utövas. Berörda föreskrifter finnes intagna i avtalsförslagets artikel 11, vilken i sak utformats på samma sätt som motsvarande bestämmelser i de under senare år ingångna svenska dubbelbeskattnings avtalen. Jämlikt punkt 3 av nämnda artikel undantages emellertid från hu vudregeln inkomst av arbete ombord å svenskt eller norskt fartyg eller luft fartyg. Sådan inkomst avses skola beskattas i bosättningsstaten. Med hänsyn
1 Förslaget till avtal har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstäm mer med avtalsförslaget utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen, att datering och underskrift verkställts samt att ratifikationsortens namn införts i artikel 25.
Kungl. Maj.ts proposition nr 181 ur 1956 17
till de synpunkter som framförts bl. a. inom Nordiska rådet rörande lik formiga regler i de nordiska länderna på området för sjömännens beskattning hade det varit önskvärt om beskattningsrätten till inkomst av arbete ombord å fartyg i stället förbehållits den stat, vars nationalitet fartyget äger. Del har emellertid ej visat sig möjligt att nu genomföra eu sådan regel i förhållan det mellan Sverige och Norge. De båda förhandlingsdelegationerna var dock, såsom framgår av uttalande till paraferingsprotokollet, ense om att de be rörda bestämmelserna under viss förutsättning borde omprövas. I fråga om behandlingen i skattehänseende av inkomst av aktieutdelning må framhållas att nu gällande svensk-norska avtal bygger på den princi pen, alt inkomst av sådant slag beskattas i den stat där inkomsttagaren är bosatt. Den stat, varifrån utdelningen betalas, har dock förbehållits rätt att i begränsad omfattning innehålla källskatt (kupongskatt). Genom detta förbehåll kvarstår viss dubbelbeskattning i fråga om aktieutdelningar mel lan Sverige och Norge. Även det nu föreliggande avtalsförslaget bygger på principen om beskattning av inkomst av aktieutdelning i mottagarens bosättningsland. I förslaget har emellertid ej inbegripits några bestämmelser om rätt för det andra landet att innehålla källskatt, varigenom sålunda dubbelbeskattningen av aktieutdelning avses skola helt undanröjas. Vad beträffar beskattningen av utdelningar mellan svenska och norska bolag föreslås regler av i princip samma innebörd som de bestämmelser, vilka i motsvarande fall intagits i dubbelbeskattningsavtal som Sverige på senare lid ingått med andra stater. I enlighet härmed skall för Sveriges del utdelning, som ett svenskt bolag mottager från ett norskt bolag, behand las i skattehänseende på samma sätt som utdelningar mellan svenska bolag (art. 10 punkt 2, jfrt med 54 § kommunalskaltelagen och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt). För det motsatta fallet, då ett svenskt bolag verkställer utdelning till ett norskt bolag, föreslås att aktieutdelningen i Norge skall vara fritagen från statlig inkomstskatt på samma sätt som gäller för utdelningar mellan nors ka bolag (art. 10 punkt 3). Det mottagande norska bolaget har däremot att för utdelningen från det svenska bolaget erlägga kommunal inkomstskatt. 1 den mån bolagets efter legala fondavsättningar återstående vinstmedel ic ke utdelas, utgår även norsk fondskatt, vilken emellertid restitueras om vinstmedlen vid en senare tidpunkt utdelas till aktieägarna. Härjämte utgår eu socialavgift (»alderstrygd- og krigspensjoneringsavgift») med viss pro cent av den inkomst, som är underkastad fondskatt. De nu nämnda reglerna om beskattning av aktieutdelning mellan bolag bär ses mot bakgrunden av att i Norge icke uttages kommunal inkomstskatt ä utdelning frän norskt bolag till en i Norge bosatt aktieägare, som är fy sisk person; däremot uttages statlig inkomstskatt i detta fall. Med hänsyn härtill innebär de föreslagna bestämmelserna att utdelningar mellan svens ka och norska bolag i princip skall underkastas statlig och kommunal in komstskatt i det mottagande landet endast en gång, nämligen antingen i ve derbörande bolags hand eller, då utdelningen vidarebefordras till en aktie ägare som är fysisk person, hos denne. - Hihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt Nr 187
18 Kungl. Maj:ts proposition nr 187 år 1956
Här må även med några ord beröras protokollsanteckningen till artikel 17 punkt 1 i avtalet. Avtalet innehåller i denna punkt en i avtal av detta slag ofta förekommande regel om likställighet i beskattningshänseende mel lan medborgare i de båda länderna. I de norska skattelagarna finnes för närvarande en bestämmelse enligt vilken viss temporär skattelindring medgives en norsk medborgare eller en person med norsk »innfödsrett», som från utlandet inflyttar i Norge. Vid förhandlingarna uttrycktes från norsk sida ett önskemål att nämnda skattelindring i Norge, som ursprungligen var ämnad att underlätta för norsk-amerikaner att återvända till hemlan det, icke enbart på grund av lilcställighetsregeln i artikel 17 skulle få åt njutas av en svensk medborgare, som inflyttar till Norge. Uttalandet till paraferingsprotokollet avser att i detta hänseende komplettera avtalet.
I fråga om avtalets ikraftträdande föreslås, att detsamma skall träda i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna samt förbliva gällande så länge detsamma ej uppsäges från någondera sidan (art. 25 och 27). Ef ter utväxling av ratifikationshandlingarna skall avtalet av båda länderna tillämpas första gången vid 1958 års taxering. I fråga om svensk kupong skatt avses avtalet skola tillämpas beträffande skatt å utdelning, som för faller till betalning den 1 januari 1957 eller senare. I och med att det nya avtalet träder i kraft skall 1947 års svensk-norska avtal upphöra att gälla. Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Såsom inledningsvis fram hållits har de nu avslutade svensk-norska dubbelbeskattningsförhandlingarna i första hand tagit sikte på en omläggning av bestämmelserna i 1947 års svensk-norska avtal i fråga om inkomst av personligt arbete. I samband därmed har det emellertid ansetts lämpligt att företaga en mera omfattan de översyn av avtalet i dess helhet, varvid särskilt reglerna för beskattning av inkomst av aktieutdelning blivit föremål för bearbetning. I sistnämnda hänseende föreslås bestämmelser av innebörd att den på detta område kvar stående dubbelbeskattningen undanröjes. Det måste anses tillfredsställande att så sker. Även i övrigt synes det föreliggande avtalsförslaget, varom de båda ländernas förhandlingsdelegationer enats, väl ägnat att befrämja de svensk-norska förbindelserna och jag får därför tillstyrka att detsamma godkännes. Jag vill i anslutning härtill understryka, att från svensk sida någon erinran inte torde vara att rikta mot att vad i det särskilda parafe ringsprotokollet upptagits vinner beaktande vid avtalets tillämpning. Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredra gande departementschefen härefter, att Kungl. Maj:t måtte för sin del god känna det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och för mögenhet. Ur protokollet: Ulf Thorselius
Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1956 19
Bilaga
Protokoll rörande parafering av ett förslag till nytt dubbelbe skattningsavtal mellan Sverige och Norge, hållet i Stockholm den 29 maj 1956.
§ 1 .
Efter förhandlingar under tiden 22—29 maj 1956 mellan särskilt utsedda ombud paraferades svensk och norsk text till ett förslag till nytt avtal mel lan Konungariket Sverige och Konungariket Norge för undvikande av dub belbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
§ 2 .
Ombuden enades om följande uttalanden rörande bestämmelserna i ne dan angivna artiklar i avtalsförslaget: Artikel 11, punkt 2: Då i artikel 11, punkt 2, talas om 183 dagar, använ des uttrycket »dag» i betydelsen av helt dygn. Vid bedömande av huruvida en person, som är bosatt i den ena staten, vistats mer än 183 dagar i den andra staten, skall följaktligen hänsyn icke tagas till dygn, varunder han tillbringat dygnsvilan i den stat, där han är bosatt, men under annan tid av samma dygn vistats i den andra staten. Artikel 11, punkt 3: Därest förslag, som biträtts av Sverige och Norge, framlägges om införande av en gemensam nordisk sjömansskatt, böra för handlingar snarast möjligt upptagas mellan sagda stater i och för ompröv ning av de i artikel 11, punkt 3, givna föreskrifterna. Artikel 17, punkt 1: Den i artikel 17, punkt 1, meddelade föreskriften medför icke, att den i andra stycket av § 22 skattelov for landet (§ 17 skattelov for byene) — sådant sagda lagrum lyder vid tidpunkten för under tecknandet av detta paraferingsprotokoll — stadgade skattebefrielse blir tillämplig å svenska medborgare annat än i sådana fall, då desamma upp fylla i lagrummet angivna förutsättningar. Artikel 22: Såsom exempel å frågor, vilka bland andra sådana kunna reg leras i den i artikel 22 angivna ordning, må anföras: Sådana fall, då en i ena staten bosatt person äger tillgångar i eller upp bär inkomst från inkomstkällor i den andra staten samt de båda staternas interna skatteregler leda till, att han vid taxeringen icke erhåller avdrag för all den gäld eller all den gäldränta, vartill lian varit berättigad, därest till gångarna varit belägna i eller inkomsten uppburits från inkomstkällor i den stat, där han är bosatt. Sådana fall, då en i den ena staten bosatt fader eller moder utbetalar un derhållsbidrag till sitt i den andra staten bosatta barn samt de båda stater nas interna skatteregler leda till, att fadern eller modern icke erhåller av drag för bidraget vid taxeringen i den stat, där han eller hon är bosatt, me dan barnet beskattas för det uppburna bidraget i den stat, där barnet är bosatt.
20 Kungl. Måj.ts proposition nr 187 år 1956
§ 3. Ombuden å ömse sidor utfäste sig att söka utverka respektive finansde partements godkännande av de synpunkter, som kommit till uttryck i § 2 här ovan. Stockholm den 29 maj 1956. För den svenska delega- På vegne av den norske tionen: delegasjon: Gustaf Hedborg Chr. Urbye
Kangl. Maj.ts proposition nr 187 år 1956 21
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 augusti 1956.
Närvarande: Ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden Z etterberg , E ricsson , A ndersson , N orup , H edlund , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam , L indström , L ange , L indholm .
Under erinran att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av till förordnade chefen för finansdepartementet godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, finner Kungl. Maj :t gott bemyndiga chefen för utrikesdepartementet att under förbehåll av ratifikation underteckna ifråga varande avtal.
Ur protokollet: Bengt Friedman
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 187 år 1956
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 oktober 1956.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden Z etterberg , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , N orup , P ersson , L indell , N ordenstam , L indström , L ange , L indholm .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemen sam beredning med ministern för utrikes ärendena. Sedan Kungl. Maj :t den 20 augusti 1956 bemyndigat chefen för utrikes departementet att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t tidi gare samma dag för sin del godkänt, har nämnda avtal den 27 september 1956 blivit vederbörligen undertecknat. I samband med att av Sverige ingångna dubbelbeskattningsavtal under ställes riksdagen för godkännande plägar bemyndigande begäras för Kungl. Maj :t att, därest det erfordras för genomförande av avtalet, vidtaga änd ringar i verkställda taxeringar. Då i speciella fall en beskattning kan komma till stånd genom annan åtgärd än taxering (så är t. ex. fallet med den sär skilda sjömansskatten) bör i förtydligande syfte det av riksdagen begärda bemyndigandet angivas avse verkställda taxeringar eller eljest vidtagna be skattningsåtgärder. Under åberopande i övrigt av vad tillförordnade chefen för finansdeparte mentet den 20 augusti 1956 anfört i ärendet, hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att dels godkänna nämnda avtal; dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar, riksskattenämnden, att därest del för genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar i verkställda taxeringar, vare sig dessa har avse ende å statliga eller kommunala skatter, ävensom i eljest vid tagna åtgärder, varigenom sådana skatter påförts; dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den omfattning Kungl. Maj :t bestämmer, uppdraga åt riksskattenämnden
Kungi. Maj:ts proposition nr 187 år 1956 23 att övertaga de med tillämpningen av ifrågavarande avtal sammanhängande arbetsuppgifter, vilkas handläggning el jest skulle ankomma å Kungl. Maj :t.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen. Ur protokollet: Sven Rydén
661052 Stockholm 1956. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag