angående godkännande av avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossa- vaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1962

1 Nr 199

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster; given Stockholms slott den 2 november 1962.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch utrikesdepartementsärenden för den 26 oktober 1962 och över finansärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 31 oktober 1962 undertecknat avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att dels godkänna nämnda avtal;

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och Norge ingånget avtal angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster.

Avtalet blir, efter ratifikation, tillämpligt från och med 1962 års taxering.

X Uihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 199

2 Kungl, Maj. ts proposition nr 199 år 1962

Avtal

mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kii-

runaväära Aktiebolags inkomster

Hans Majestät Konungen av Sverige och Hans Majestät Konungen av Norge hava överenskommit, att beträffande inkomst, åtnjuten av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, en fördelning av beskattningsrätten mellan de båda staterna skall ske i enlighet med vad nedan angives.

Artikel 1

I avseende å såväl den statliga som den kommunala inkomstbeskattningen skall, om under beskattningsåret ej mindre än 74 procent och ej mer än 78 procent av de från bolagets gruvor med järnväg till hamn avsända totala kvantiteterna malm och andra gruvprodukter transporterats till norsk hamn, en tiondel av bolagets samlade inkomst beskattas i Norge.

Överstiger den till norsk hamn transporterade andelen av förut nämnda leveranser 78 procent, skall den del av inkomsten som skall beskattas i Norge ökas med en hundradel för varje full hundradel av nämnda 78 procent, varmed den över Norge transporterade andelen överstiger sagda procenttal.

Understiger den till norsk hamn transporterade andelen av förut nämnda leveranser 74 procent, skall den del av inkomsten som skall beskattas i Norge minskas med en hundradel för varje full hundradel av nämnda 74 procent, varmed den över Norge transporterade andelen understiger sagda procenttal. Den del av inkomsten som skall beskattas i Norge må dock icke understiga åtta hundradelar.

Avtale

mellom Norge og Sverige om grunnsetningene for fordeling i beskatningshenseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inntekter

Hans Majestet Kongen av Norge og Hans Majestet Kongen av Sverige er kommet overens om åt retten til å skattlegge Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inntekter skal deles mellom de to stater slik som nedenfor angitt.

Artikkel 1

Så vel med hensyn til den ståtlige som den kommunale inntektsskattlegging skal f0lgende gjelde:

Der som ikke mindre enn 74 prosent og ikke mer enn 78 prosent av de totale kvantiteter malm og andre grubeprodukter som i lppet av inntektsåret er avsendt med jernbane fra selskapets gruber til havn, er blitt transporter! til norsk havn, skal en tiendedel av selskapets samlede inntekt skattlegges i Norge.

Överstiger den til norsk havn transporterte andel av foran nevnte leveranser 78 prosent, skal den del av inntekten som skal skattlegges i Norge 0kes med en hundredel för hver hele hundredel av nevnte 78 prosent hvormed den over Norge transporterte andel överstiger dette prosenttall.

Utgj0r den til norsk havn transporterte andel av foran nevnte leveranser mindre enn 74 prosent, skal den del av inntekten som skal skattlegges i Norge, minskes med en hundredel for hver hele hundredel av nevnte 74 prosent, hvormed den over Norge transporterte andel er sunket i forhold til dette prosenttall. Den del av inntekten som blir å skattlegge i Norge, skal dog ikke utgjpre mindre enn åtte hundredeler.

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1962

3 Den del av bolagets samlade inkomst, som enligt vad ovan angivits icke skall beskattas i Norge, skall beskattas i Sverige.

Artikel 2

Om bolaget i Narvik eller Ankenes blir påfört »eiendomsskatt» med belopp som överstiger 7 promille av det sammanlagda taxeringsvärdet av bolagets fastigheter i vederbörande kommun, skall det i artikel 1 angivna procenttalet 74 från och med det beskattningsår, under vilket den högre skattesatsen första gången tilllämpas, i stället vara 75.

Artikel 3

I den mån olika regler för inkomstberäkningen tillämpas vid taxeringen i Norge respektive i Sverige skola de enligt dubbelbeskattningsavtalet den 27 september 1956 behöriga myndigheterna genom särskild överenskommelse äga träffa skäligt avgörande hur inkomst som avses i artikel 1 skall beräknas.

Artikel 4

Detta avtal skall ratificeras för Sveriges del med riksdagens samtycke av Hans Majestät Konungen av Sverige och för Norges del av Hans Majestät Konungen av Norge. Ratifikationshandlingarna skola snarast möjligt utväxlas i Stockholm.

Avtalet träder i kraft med utväxling av ratifikationshandlingarna.

Artikel 5

Sedan ratifikationshandlingarna utväxlats, skall avtalet tillämpas första gången vid 1962 års taxering och skall förbliva gällande beträffande inkomst som åtnjutits före det årsskifte, som infaller närmast efter det sex månader förflutit, sedan avtalet uppsagts av endera parten. Avtalet må dock icke uppsägas tidigare än under år 1975. Har avtalet icke då uppsagts, må det icke uppsägas före år 1980 och därefter icke före år 1985.

Den del av selskapets samlede inntekt som etter det som er angitt ovenfor ikke skal skattlegges i Norge, skal skattlegges i Sverige.

Artikkel 2

Hvis selskapet i Narvik eller Ankenes blir påfprt eiendomsskatt med belpp som överstiger 7 promille av den samlede takstverdi av selskapets eiendommer i vedkommende kommune, skal det i artikkel 1 angitte prosenttall 74 fra og med det inntektsår hvori den hpyere skattesats fprste gang anvendes, i stedet vaere 75.

Artikkel 3

I den utstrekning det anvendes forskjellige regler for inntektsberegningen ved ligningen i henholdsvis Norge og Sverige, skal de etter dobbeltbeskatningsavtalen av 27. september 1956 kompetente myndighetene ved saerskilt overenskomst kunne treffe rimelig avgjprelse om hvordan inntekt som omhandlet i artikkel 1 skal beregnes.

Artikkel 4

Denne avtale skal ratifiseres for Norges vedkommende av Hans Majestet Kongen av Norge og för Sveriges vedkommende med Riksdagens samtykke av Hans Majestet Kongen av Sverige. Ratifikasjonsdokumentene skal snarest mulig utveksles i Stockholm.

Avtalen trer i kraft ved utvekslingen av ratifikasjonsdokumentene.

Artikkel 5

Når utvekslingen av ratifikasjonsdokumentene har funnet sted, skal avtalen anvendes fprste gang ved ligningen i 1962 og skal förbli gjeldende för inntekt som oppebaeres f0r det årsskifte som kommer nrermest etter åt seks måneder er forl0pet siden avtalen ble oppsagt av noen av partene. Avtalen kan dog ikke oppsies lidligere enn i år 1975. Er avtalen ikke blitt oppsagt da, kan den ikke oppsies f0r år 1980 og deretter ikke f0r 1985.

lf llihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 199

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1962

Upptager bolaget verksamhet av betydande omfattning i Norge respektive Sverige, som väsentligt skiljer sig från den verksamhet som bolaget hittills bedrivit i Norge respektive Sverige, må avtalet likväl när som helst uppsägas från vardera sidan. Vidare må avtalet när som helst uppsägas från norsk sida om bolaget upptager verksamhet från fast driftställe i Norge i andra kommuner än Narvik och Ankenes.

Uppsägning må ock när som helst ske från endera sidan om någon väsentlig del av den av bolaget nu bedrivna verksamheten, däribland även verksamheten inom Svappavaaraområdet, överföres till annat rättssubjekt. Slutligen må avtalet när som helst uppsägas av endera sidan, om på grund av krig eller av krig föranledda eller därmed jämförliga utomordentliga förhållanden de förutsättningar i grunden ändras på vilka avtalet är uppbyggt.

Vid ikraftträdandet av detta avtal upphör avtalet den 14 juni 1937 mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster att gälla; dock att sistnämnda avtal alltjämt skall äga tillämpning i fråga om 1961 års taxering och eftertaxering för beskattningsåret 1960 eller tidigare år.

Till bekräftelse härav hava undertecknade, därtill behörigen bemyndigade, underskrivit detta avtal och försett detsamma med sina sigill.

Som skedde i två exemplar, på svenska och norska språken, i Oslo den 31 oktober 1962.

För Sverige Rolf Edberg L.S.

För Norge Halvard Lange L.S.

Opptar selskapet virksomhet av betydelig omfång i Norge, henholdsvis Sverige, som vesentlig avviker fra den virksomhet som selskapet hittil har drevet i Norge, henholdsvis Sverige, kan avtalen likevel når som helst oppsies fra hver av sidene. Videre kan avtalen når som helst oppsies fra norsk side hvis selskapet opptar virksomhet fra fast driftssted i Norge i andre kommuner enn Narvik og Ankenes.

Oppsigelse kan også når som helst skje fra hver av sidene hvis noen vesentlig del av den virksomhet som nå drives av selskapet, derunder også virksomheten i Svappavaara-området, blir overfprt til annet rettssubjekt. Endelig kan avtalen når som helst oppsies av hver av partene hvis de forutsetninger som avtalen bygger på, på en grunnleggende måte blir forrykket som fplge av krig eller av krig fremkalte eller dermed sannnenlignbare ekstraordinsere forhold.

Ved ikrafttredelsen av denne avtale skal den avtalen som den 14. juni 1937 ble inngått mellom Norge og Sverige om grunnsetningene for fordeling i beskatningshenseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inntekter, opphpre å gjelde. Dog skal sist nevnte avtale fortsatt få anvendelse ved ligningen i 1961 og ved etterligning for inntektsåret 1960 eller tidligere år.

Til bekreftelse av dette har undertegnede, som har behörig fullmakt hertil, underskrevet denne avtale og försynt den med sine segl.

Utferdiget i to eksemplarer på norsk og svensk i Oslo den 31. oktober 1962.

For Norge:

Halvard Lange L.S.

For Sverige:

Rolf Edberg L.S.

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1962

5 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, ap Ge i jer stam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster samt anför därvid följande.

Den 14 juni 1937 träffades mellan Sverige och Norge avtal angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB:s) inkomster (SFS 1937: 661). Detta avtal ersatte ett år 1913 ingånget avtal i samma fråga.

År 1947 ingicks ett allmänt svenskt-norskt avtal om undvikande av dubbelbeskattning i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatter. I detta avtal förklarades någon ändring ej ske i 1937 års specialavtal rörande LKAB. Då 1947 års allmänna avtal 1956 ersattes med ett nytt allmänt avtal, intogs i det nya avtalet (art. 24) en förklaring av samma innehåll (SFS 1957:26 samt prop. 1956: 187).

Enligt 1937 års specialavtal rörande LKAB gäller att nio tiondelar av bolagets samlade inkomst skall beskattas i Sverige och en tiondel i Norge. Specialavtalet innehåller i övrigt inga föreskrifter om hur beskattningen skall äga rum. Specialavtalet gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av sex månader.

Jämlikt 1956 års allmänna skatteavtal tillämpas beträffande beskattning av rörelse den regeln att inkomst från fast driftställe skall beskattas i den stat där driftstället är beläget. Då fast driftställe finns i både Sverige och Norge gäller i fråga om fördelningen av beskattningsrätten den huvudprincipen att så stor del av inkomsten skall hänföras till det fasta driftstället som skulle ha uppkommit om driftstället varit ett fullt fristående företag. Skulle svårigheter uppkomma vid fördelningen föreskrives i avtalet att vederbörande myndigheter skall söka avgöra frågan i samförstånd.

Frågan om revision av 1937 års svensk-norska avtal om LKAB:s beskattning har under senare år aktualiserats i skilda sammanhang. I syfte att upptaga förhandlingar om en sådan översyn utsåg Kungl. Maj:t den 2 juni 1961

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1962

en delegation bestående av regeringsrådet Sten Walberg, ordförande, byråchefen i finansdepartementet Ivan Eckersten, byråchefen för lagärenden i samma departement Sture Lundell och dåvarande allmänna ombudet hos mellankommunala prövningsnämnden, numera bankdirektören Ernst Anneli. Från norsk sida utsågs en delegation under ordförandeskap av expeditionschefen Chr. Urbye i norska finansdepartementet. Efter överläggningar i Oslo den 6 och 7 juni, i Stockholm den 31 augusti—2 september samt i Oslo den 20 och 21 oktober 1961 enades de båda förhandlingsdelegationerna om ett förslag till nytt avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster. Sedan vissa ändringar i detta avtalsförslag ifrågasatts från norsk sida, har nya förhandlingar ägt rum i Stockholm den 27 och 28 september 1962. Förhandlingsdelegationerna har därvid enats om en jämkning av förslaget i visst hänseende. Det sålunda modifierade avtalsförslaget jämte ett vid paraferingen den 21 oktober 1961 fört protokoll torde få såsom bilaga1 fogas vid protokollet i detta ärende.

Under hand har meddelats att man på norsk sida är beredd att underteckna avtalsförslaget. Jag torde nu få anmäla frågan om godkännande av detsamma på svensk sida.

Såsom inledningsvis angivits skall enligt nu gällande specialavtal 10 % av LKAB:s inkomst beskattas i Norge och således undantagas från svensk beskattning. Denna fördelningsgrund tillämpas oavsett omfattningen av bolagets verksamhet i Norge. Enligt det förslag till nytt avtal som nu föreligger skall den norska inkomstandelen i princip vara beroende av de malmkvantiteter som transporteras över norsk respektive svensk hamn. I artikel 1 av avtalsförslaget stadgas sålunda att Norge skall äga beskatta 10 % av bolagets samlade inkomst, om de kvantiteter gruvprodukter som transporteras med järnväg till hamn i Norge utgör lägst 74 och högst 78 % av den totala kvantiteten av de under inkomståret till hamn med järnväg transporterade gruvprodukterna. Överstiger den norska transportandelen 78 %, ökas den norska inkomstandelen med en hundradel för varje hel hundradel av 78 som transportandelen överstiger sagda procenttal. Skulle transporterna till norsk hamn ett visst år utgöra 82 % blir sålunda den norska inkomstandelen detta år (10 _j_ —_ J io,5 Understiger den norska transportandelen 74 % minskas å andra sidan den norska inkomstandelen med en hundradel för varje hel hundradel av 74 som transportandelen understiger sagda procenttal. Skulle transporterna till norsk hamn ett visst år utgöra 71

9,6 %. Den norska inkomstandelen skall, såsom framgår av andra meningen i tredje stycket av artikeln, dock aldrig kunna understiga 8 %. Den-

1 Förslaget till avtal har här uteslutits. Det vid propositionen fogade avtalet överensstämmer med avtalsförslaget utom därutinnan att ratifikationsortens namn införts i artikel 4 samt att, sedan datering och underskrift verkställts, uppgift därom införts.

%, blir sålunda den norska inkomstandelen detta år (10

10 (74—71) \

7/1 —

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år. 1962

na inkomstandel motsvarar en norsk transportandel av 59,2 %. Detta tilllägg avseende en norsk minimiandel av bolagets inkomst har — jämte vissa andra smärre modifikationer i det först överenskomna avtalsförslaget — tillkommit i samband med de inledningsvis omnämnda förnyade förhandlingarna i slutet av september i år. Enligt artikel 2 av avtalsförslaget skall den i det föregående nämnda lägsta procentsiffran 74 för tillämpning av en norsk inkomstandel av 10 % höjas till 75, om den norska fastighetsskatten överstiger det i artikeln åsyftade beloppet, vilket anknyter till grunderna för nu utgående fastighetsskatt i Norge.

Till belysning av de i nyssnämnda artiklar angivna transportandelarna må följande framhållas. Under den långa tidsperiod som den nu gällande fördelningsgrunden (en norsk inkomstandel av 10 %) tillämpats har — om man bortser från krigsår och år med eljest extraordinära förhållanden — den andel av malmleveranserna, som fallit på Narvik, genomsnittligt utgjort omkring 75 %. Under vissa, särskilt senare år har Narvikandelen tenderat mot och även överskridit 80 %. Genomsnittet för 1950-talet ligger mellan 77 och 78 %. Ivvantitetsmässigt har en stark ökning skett, i första hand av skeppningarna över Narvik men även av skeppningarna över Luleå där hamnen väsentligt utbygges. År 1960 uppgick Narvikskeppningarna till drygt 12 miljoner ton medan Luleåskeppningarna något understeg 3 miljoner ton. Enligt de prognoser som gjorts skulle särskilt under den senare delen av 1960-talet Luleåskeppningarna kunna öka kraftigt i relation till Narvikskeppningarna och kunna komma att utgöra ca en tredjedel av totalskeppningarna jämfört med f. n. knappt en femtedel.

I nu gällande specialavtal saknas särskilda regler om inkomstberäkningen. Jämlikt artikel 3 av avtalsförslaget förutsättes särskild överenskommelse kunna träffas härom mellan de enligt det inledningsvis omnämnda allmänna dubbelbeskattningsavtalet behöriga myndigheterna. Härmed avses svenska resp. norska finansdepartementet i den mån handläggningen ej överlämnats till riksskattenämnden i Sverige resp. riksskattestyret i Norge. Såsom framgår av närslutna bilaga har förhandlingsdelegationerna varit eniga om att en överenskommelse av angiven art träffas i samband med det nu föreliggande avtalsförslagets ratificering. Förslaget till överenskommelse, som återgivits i bilagan, utgår ifrån hittills tillämpad praxis och innebär en bindning av denna praxis i väsentliga hänseenden.

Enligt artikel 4 i förslaget skall avtalet ratificeras för Sveriges del med riksdagens samtycke. Ratifikation förutsättes skola ske snarast möjligt. Sedan ratifikation skett blir enligt artikel 5 avtalet — som ersätter 1937 års avtal i samma ämne — tillämpligt första gången vid 1962 års taxering. Avtalet skall i princip gälla 15 år och kan sålunda uppsägas tidigast 1975. Har avtalet då ej uppsagts förlänges detsamma för eu femårsperiod och därefter för ytterligare en femårsperiod. Fr. o. in. 1986 gäller avtalet tills vidare med eu uppsägningstid av sex månader före ett årsskifte. Med hänsyn till avtalets långfristiga karaktär har särskilda uppsägningsklausuler föreskrivits för det fall väsentliga förändringar sker i liolagets verksam-

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1962

het eller eljest på grund av utomordentliga förhållanden avtalsförutsättningarna i grunden ändras.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Såsom inledningsvis angivits har fördelningen i beskattningshänseende mellan Sverige och Norge av LKAB:s inkomster sedan lång tid tillbaka reglerats genom särskild överenskommelse. En allmän överenskommelse om undvikande av dubbelbeskattning mellan Sverige och Norge kom till stånd först i slutet av 1940talet och denna överenskommelse reviderades 1956. I och med att en allmän överenskommelse ingicks hade det i och för sig varit naturligt om principerna i denna överenskommelse gjorts omedelbart tillämpliga också på LKAB. Såsom antytts i det föregående bygger det allmänna dubbelbeskattningsavtalet i fråga om rörelsebeskattning på den internationellt vedertagna principen att inkomsten fördelas på respektive fasta driftställen med utgångspunkt från de villkor som skulle gällt om det fasta driftstället varit en självständig rörelse. Självfallet kan tillämpning av en dylik princip ge upphov till vissa praktiska svårigheter och särskilda överenskommelser kan därför bli nödvändiga. Det ligger emellertid i sakens natur att sådana specialöverenskommelser utformas med utgångspunkt i den angivna huvudprincipen. I motsats till nu gällande specialavtal rörande LKAB:s beskattning tas i det föreliggande förslaget till nytt avtal viss hänsyn till omfattningen av bolagets verksamhet vid det fasta driftstället i Norge. Då avtalsförslaget har karaktär av en kompromisslösning, har nyssnämnda huvudprincip ej helt kunnat genomföras. Med hänsyn till föreliggande förhållanden finner jag avtalsförslaget tillfredsställande och vill tillstyrka att detsamma godkännes.

Under erinran att det torde ankomma på chefen för utrikesdepartementet att göra framställning rörande avtalets undertecknande hemställer föredragande departementschefen, att Kungl. Maj :t måtte för sin del godkänna det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Iviirunavaara Aktiebolags inkomster.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Sven-Olof Norberg

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1962

9 Bilaga

Vid parafering denna dag av förslag till avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara- Kiirunavaara Aktiebolags inkomster hava de båda förhandlingsdelegationerna förutsatt att i samband med avtalets ratificering skall mellan de behöriga myndigheterna i Sverige och Norge träffas följande överenskommelse.

Det konstateras att vid inkomstberäkningen i Norge t. o. m. taxeringsåret 1960 i huvudsak godkänts samma underlag som vid taxeringen i Sverige. Sålunda hava bland annat i fråga om värdering av varulager och avdrag för värdeminskning å andra anläggningstillgångar än gruva samt i fråga om beskattning av utdelning från andra dotterbolag än Malmexport aktiebolag samma regler följts i de båda länderna. Däremot har i Norge tilllägg gjorts med 10 procent av yrkade avdrag för substansminskning å gruva ävensom föreningsavgifter.

Enighet föreligger om att hittills sålunda tillämpad praxis även framdeles skall följas, så länge bolagets verksamhet, i hänseenden som äro av väsentlig betydelse för inkomstfördelningen mellan Sverige och Norge, drives efter helt affärsmässiga grunder.

Beträffande den svenska lagstiftningen om investeringsfonder överenskommes att inkomstberäkningen för taxering i Norge skall ske som om sådan avsättning icke verkställts. Nämnda lagstiftning skall i vanlig ordning tillämpas i fråga om den del av inkomsten som skall beskattas i Sverige.

Oslo den 21 oktober 1961.

På den svenska delegationens vägnar:

Sten Walberg

På vegne av den norske forhandlingsdelegasjone:

Chr. Urbye

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1962

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 26 oktober 1962.

N ärvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Kungl. Maj :t har denna dag på föredragning av chefen för finansdepartementet godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster. Enligt artikel 4 skall avtalet ratificeras.

Kungl. Maj :t finner gott bemyndiga beskickningschefen i Oslo att underteckna avtalet.

Ur protokollet: L.-O. Brilioth

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1962

11 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet å Stockholms slott den 2 november 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj :t den 26 oktober 1962 bemyndigat beskickningschefen i Oslo att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster av en lydelse svarande mot det förslag Kungl. Maj :t tidigare samma dag för sin del godkänt, har avtalet den 31 oktober 1962 blivit vederbörligen undertecknat.

I anledning härav hemställer jag, under åberopande av vad jag den 26 oktober 1962 anfört i ärendet, att Kungl. Maj :t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t eller, i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar, riksskattenämnden att, därest det för genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar i verkställda taxeringar, antingen dessa har avseende å statliga eller kommunala skatter, ävensom i fråga om eljest vidtagna åtgärder, varigenom sådana skatter påförts.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Lars Th. Hellström

Stockholm 1962. Isaac Mareus Boktryckeri Aktiebolag 621203