Proposition

('om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tull- och handels\xad avtalet (GATT) lämnade tullkoncessioner jämte där\xad av föranledda ändringar i gällande tulltaxa, m. m.',)

Beteckning: Prop. 1956:191
Typ: Proposition

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1967:150: ('med förslag till tull\xad taxa, m. m.',), avsnitt 244

Kungl. Maj:ts proposition nr It) 1 år 1956 1

Sr 191

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen om godkännande av vissa inom ramen för det allmänna tull- och handels avtalet (GATT) lämnade tullkoncessioner jämte där av föranledda ändringar i gällande tulltaxa, m. m.; given Stockholms slott den 12 oktober 1956.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under våren 1956 har tullförhandlingar ägt rum i Geneve med deltagande av flertalet av de till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) anslut na länderna, däribland Sverige. Förhandlingsresultatet har sammanfattats i ett den 23 maj 1956 dagtecknat protokoll, vilket i särskilda vid protokollet fogade listor upptager de utväxlade tullkoncessionerna. De från svensk sida lämnade medgivandena medför i flertalet fall icke nu någon ändring i tulltaxan. Detta gäller framför allt sådana koncessioner, som endast innebär bindning av utgående tull resp. tullfrihet eller nedsätt ning av den tidigare i GATT bundna alternativa värdetullsats, vilken vid övergång från vikt- till värdetull icke får överskridas. Förhandlingarna har ägt rum med hänsynstagande till det utredningsarbete som bedrivits inom 1952 års tulltaxekommitté. I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner de nya tullkoncessioner inom ramen för GATT, som för Sveriges del är eu följd av förhandlingarna. Vidare framlägges förslag om de av överenskommelserna betingade ändring arna i gällande tulltaxa.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 sand. fir 191

2 Kungl. Maj:Is proposition nr 191 år 1956

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 oktober 1956.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden

T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , N orup , H edlund , P ersson , H jalmar N ilson , L indell , N ordenstam , L indström , L ange ,

L indholm .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter. Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) tillkom år 1947 såsom resul tat av förhandlingar i Geneve mellan ett stort antal länder i syfte att åstad komma en allmän sänkning av tullnivåerna. För att ytterligare länder skulle vinna anslutning till avtalet anordnades nya tullförhandlingskonferenser i Annecy år 1949 och i Torquay vintern 1950—51. Även Sverige deltog i sist nämnda två förhandlingsomgångar, och de åtaganden som därvid gjordes och därav föranledda ändringar i tulltaxan godkändes av 1950 resp. 1951 års riksdagar (prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år 1950 samt prop. nr 209 och 210, rskr nr 288 och 289 år 1951). Sverige förde vidare under år 1955 tullförhandlingar med dels Japan och Amerikas förenta stater i sam band med Japans inträde såsom avtalsslutande part i GATT och dels För bundsrepubliken Tyskland. De vid nämnda förhandlingar överenskomna ömsesidiga tullkoncessionerna, som vad avser de svenska medgivandena un derställts riksdagen för godkännande (prop. nr 212 år 1955 och rskr nr 379 år 1956), ingår numera i respektive länders åtaganden inom GATT. Alltsedan Torquay-konferensen har möjligheterna till fortsatta tullsänk ningar diskuterats. Särskilt lågtulländernas krav på sådana har fått ökad skärpa med den fortgående avvecklingen av kvantitativa importrestriktio ner inom den internationella handeln. Av olika skäl har det emellertid visat sig svårt att nå enighet om lämpliga åtgärder, och samarbetet inom GATT har under sådana förhållanden huvudsakligen kommit att inriktas på att bevara och säkra fortsatt giltighet åt de vid tidigare förhandlingar uppnådda resultaten. Detta har dock icke hindrat att ett betydelsefullt tekniskt förbe redelsearbete ägt rum för en ny tullsänkningsaktion. Bl. a. har — delvis som en eftergift för lågtulländernas krav — i det förslag till reviderat GATTavtal, som utarbetats vid den s. k. revisionskonferensen vintern 1954—55 men ännu icke trätt i kraft, fastslagits angelägenheten av att reducera tull nivåerna och intagits regler för tullförhandlingar (art. XXIX).

Knnijl. Maj.is proposition nr till år J!)56 3

Av avgörande betydelse för förverkligandet av planerna på en tullsänkningskonferens blev den förhandlingsfullmakt, som den amerikanske pre sidenten sommaren 1955 erhöll av kongressen och som i huvudsak innebar att gällande amerikanska tullar under loppet av tre år kunde sänkas med 15 procent. Med stöd av de lämnade bemyndigandena förklarade sig den amerikanska regeringen beredd att ingå i förhandlingar. En förutsättning var dock med hänsyn till fullmaktens tidsbegränsade karaktär, att förhand lingarna kunde genomföras under första halvåret 1956. I anledning härav beslöt de avtalsslutande parterna vid GATT:s tionde session hösten 1955 att anordna en konferens i Geneve med början den 18 januari 1956. Avsikten ha de varit alt utom medlemmarna även inbjuda vissa utomstående länder till deltagande för att därigenom bereda dem tillfälle att ansluta sig till av talet. Vid de hänvändelser som gjordes visade sig något intresse härför dock icke föreligga. Beträffande procedurreglerna vid konferensen kunde lågtulländerna en dast i begränsad utsträckning vinna gehör för sina krav på en effektivare förhandlingsform än den tidigare tillämpade. Sålunda överenskoms om vissa allmänna regler, vilka angav målsättningen och i anslutning därtill innehöll riktlinjer och rekommendationer för arbetet. Förhandlingarna skulle ske i enlighet med principerna i den tidigare omnämnda art. XXIX i det revide rade GATT-avtalet, vilket bl. a. innebar, att de skulle syfta till en väsentlig nedsättning av tullnivåerna och särskilt av sådana höga tullar som häm made importen även av mycket små kvantiteter, att de skulle genomföras vara för vara enligt urvalsprincipen och kunna avse nedsättning av tullar, bindning av tullar vid gällande nivå eller åtagande att icke låta tullar över stiga viss angiven nivå samt att bindning av låga tullar eller tullfrihet i prin cip skulle erkännas såsom ett medgivande likvärdigt med nedsättning av höga tullar. Förhandlingsarbetet skulle i huvudsak bedrivas i traditionella bilaterala former. Konferensens tullförhandlingskommitté tillädes dock sär skilda befogenheter för att tillvarataga eventuella möjligheter till multila terala överläggningar. Förberedelsearbetet i anledning av Sveriges deltagande i konferensen upp drogs åt statens handels- och industrikommission, som hade dels att utarbe ta listor över svenska önskemål om tullkoncessioner och dels att i samråd med generaltullstyrelsen taga ställning till av andra länder framförda krav på svenska tullmedgivanden. Till grund för de svenska önskemålslistorna lades — utom i samband med tidigare förhandlingar verkställda utredningar från exportörhåll genom vederbörande organisationer inhämtade önske mål samt inom kommissionen gjorda statistiska undersökningar. Prövning en av andra länders krav skedde med beaktande av det utredningsarbete, som verkställts av 1952 års tulltaxekominitté, och kommitténs ställnings taganden i olika frågor blev vägledande vid utarbetandet av den svenska er bjudandelistan. Konferensen började planenligt den 18 januari 1956. Av de 35 avtals slutande parterna deltog följande 26 i förhandlingarna, nämligen Amerikas

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 105ti

förenta stater, Australien, Belgien, Canada, Ceylon, Chile, Cuba, Danmark, Dominikanska republiken, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tysk land, Grekland, Haiti, Italien, Japan, Luxemburg, Nederländerna, Nicara gua, Norge, Peru, Sverige, Tjeckoslovakien, Storbritannien, Turkiet och Ös terrike. Ceylon, Grekland, Nicaragua och Tjeckoslovakien drog sig emeller tid tillbaka, och förhandlingarna fullföljdes sålunda av 22 länder. Härjämte träffade Kol- och stålunionens höga myndighet vissa uppgörelser för unionsländernas räkning. Förhandlingsarbetet bedrevs i huvudsak land för land på grundval av utväxlade önskemåls- och erbjudandelistor. Vissa för sök gjordes dock att med utnyttjande av de möjligheter procedurreglerna erbjöd få till stånd överläggningar av multilateral karaktär. Beträffande resultatet av konferensen kan nämnas, att sammanlagt 59 bilaterala avtal träffades vilka enligt inom GATT-sekretariatet gjorda be räkningar tillhopa lär representera ca 3 000 koncessioner och täcka en han del motsvarande ett värde om ungefär 13 miljarder kronor. De koncessioner som de deltagande länderna lämnat vid sina olika förhandlingar samlades vid konferensens slut för varje land i en koncessionslista. På grund av GATT-avtalcts konstruktion blir dessa listor i sin helhet tillämpliga gent emot alla avtalsslutande parter, oavsett till vilket land de olika medgivan dena ursprungligen gjorts. Sverige genomförde för sin del åtta bilaterala förhandlingar, nämligen med Amerikas förenta stater, Benelux-länderna, Canada, Förbundsrepubli ken Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och Österrike. Önskemål hade från svensk sida framställts gentemot ytterligare åtta länder. Några av dessa hade emellertid dragit sig tillbaka från konferensen, och i övriga fall ansågs förutsättningar saknas för utbyte av koncessioner. Gencve-konferensens resultat har sammanfattats i ett den 23 maj 1950 dagtecknat dokument, benämnt sjätte protokollet med tilläggskoncessioner till allmänna tull- och handelsavtalet. Protokollet kan sägas kodifiera de vid konferensen lämnade koncessionerna, vilka angivits i särskilda till proto kollet såsom bilagor fogade listor. Det innehåller vidare bestämmelser angå ende koncessionernas ikraftträdande, vilka i huvudsak innebär att de av ett land gjorda åtagandena vinner tillämpning trettio dagar efter det landet lämnat notifikation därom. Möjlighet finnes dock för ett land att trots av given notifikation hålla tillbaka eller återtaga koncessioner vilka lämnats till en motpart som själv icke vidtagit åtgärder för att sätta sina koncessio ner i kraft. Från svensk sida kan notifikation icke ske, förrän riksdagen tagit ställning till de träffade uppgörelserna. Frågan om godkännande av de av Sverige lämnade tullmedgivandena ävensom därav föranledda ändringar i gällande tulltaxa torde därför nu böra anmälas. Resultatet av förhandling arna, såvitt angår svenska tullkoncessioner, har sammanfattats i en till statsrådsprotokollet fogad bilaga (Bilaga 1). De föreslagna ändringarna i gällande tulltaxa framgår av likaledes till protokollet fogad bilaga (Bilaga 2).

Kungl. Maj. ts proposition nr 191 år 1956 5

Svenska tullmedgivanden

Genom de medgivanden som gjorts vid tidigare förhandlingsomgångar har Sverige i betydande utsträckning begränsat sin tullpolitiska handlings frihet. Dessa koncessioner berör sålunda ungefär 880 av den statistiska varuförteckningens drygt 2 600 positioner. Med tanke härpå var utgångs punkten för den svenska delegationens del, att största återhållsamhet skulle iakttagas vid medgivandet av nya bindningar och att sådana i första hand borde avse varuområden där det redan förelåg en högre grad av bundenhet. Koncessionerna borde vidare utformas så att de icke prejudicerade behand lingen av det väntade tulltaxeförslaget. Såsom framgår av bilaga 1 avser ett betydande antal svenska koncessioner varuslag beträffande vilka medgivanden redan gjorts vid Annecy- och Torquay-konferenserna samt vid fjolårets Genéve-förhandlingar. I en del fall har dessa medgivanden upprepats i oförändrad form. Då ett sådant uppre pande icke innebär någon egentlig uppoffring, har berörda positioner i den följande framställningen icke närmare berörts. I andra fall har konces sionerna upprepats i vad de avser nu utgående vikttull men med sänkning av den tidigare i GATT bundna alternativa värdetullsats som enligt gjorda förbehåll må tillämpas vid övergång från vikt- till värdetull. Ett sådant medgivande påkallar icke för närvarande någon ändring i tulltaxan. Det samma gällei vissa fall där utan att några ataganden gjorts beträffande nu gällande värdetullar en sänkning skett av den högre GATT-bundna värde- (ullnivå, vilken icke får överskridas. Vidare har vid ett antal positioner ned sättning skett även av nu utgående tull. Förutom dessa koncessioner, vilka vanligen innebär kvalitativa förbättringar av vid tidigare förhandlingar läm nade medgivanden, innefattar överenskommelserna jämväl ett antal hittills obundna positioner. Även här är det fråga om såväl bindningar som sänk ningar. Beträffande koncessionernas beskaffenhet kan helt allmänt sägas, att de i flertalet fall lämnar tullsatserna vid en högre nivå än den av tillItaxekommittén föreslagna och att de i princip icke, där tullen har karaktär av skyddstull, innebär sänkning under den nivå kommittén förordat. De vid konferensen lämnade koncessionerna berör 171 statistiska positio ner, vilka räknat på 1954 års handelsstatistik representerar ett sammanlagt importvärde om 576 milj. kronor. Härav är 72 positioner med ett import- 'äide om ungefär 170 milj. kronor tidigare obundna. Nedsättning av nu gällande tull har gjorts vid 66 positioner vilka berör ett importvärde om 198 milj- kronor. Sänkningarna faller huvudsakligen inom kemikalie-, glassamt maskin- och verktygsområdena. Vid 44 positioner med ett ungefärligt importvärde om 208 milj. kronor har medgivanden lämnats, som icke inne har ändring av nu utgående vikt- eller värdetullar men nedsättning av den högre tullnivå, som tidigare förbehållits. Bindning av nu gällande tull eller tullfrihet har lämnats vid 51 hittills obundna positioner representerande t n import om ca 129 milj. kronor. Därvid har i fråga om specifika tullar för

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1956

behåll vanligen gjorts om rätt att övergå till värdetull av angiven höjd. Slut ligen har vid några tidigare likaledes obundna positioner med ett import värde om 41 milj. kronor medgivanden skett, som icke berör nu utgående värdetullar men innebär åtaganden att icke låta dessa överstiga en viss högre värdetullnivå.

Utländska tullmedgivanden

Vid en bedömning av förhandlingarnas värde för svensk export måste hänsyn tagas såväl till de direkta koncessioner, vilka uppnåtts vid Sveriges egna förhandlingar, som till de indirekta, vilka följer av de mellan andra länder träffade uppgörelserna. På grund av GATT-avtalets konstruktion kommer nämligen de sistnämnda den svenska exporten tillgodo med samma rätt som de förstnämnda. De direkta koncessionerna redovisas i det följande land för land. Den helt övervägande delen av koncessionerna eller ungefär 95 procent faller på de av Storbritannien, Benelux-länderna, Tyskland och Amerikas förenta stater gjorda medgivandena, överenskommelserna berör en råd traditio nella svenska exportvaror inom framför allt pappers-, kemikalie-, järnoch stål- samt verkstadsområdena. Ett särskilt intresse har vid förhandling arna knutits till pappersområdet, där tidigare endast obetydliga koncessio ner kunnat erhållas men där nu Storbritannien, Tyskland och Benelux, vilka representerar våra främsta marknader, delvis genom ett samordnat nordiskt uppträdande kunnat förmås till tullnedsättningar som berör huvuddelen av vår pappersexport till dessa länder. Ett stort antal indirekta koncessioner har även kommit Sverige till del. Att lämna någon mera detaljerad redovisning av dessa eller ange deras vär demässiga omfattning erbjuder emellertid betydande svårigheter. De del tagande ländernas koncessionslistor upptager tillsammans icke mindre än 540 sidor, och varje post i listorna där någon export från Sverige förekom mer eller kan upparbetas är givetvis av värde även för vårt land. I den föl jande sammanställningen över utländska tullmedgivanden har därför endast exempel kunnat ges på indirekta koncessioner. Att det därvid med tanke på materialets omfattning och den bristande överensstämmelsen mellan olika länders nomenklatur och statistik varit svårt att följa några enhetliga prin ciper vid urvalet torde icke särskilt behöva framhållas. Skulle det emellertid under riksdagsbehandlingen visa sig erforderligt med en fullständigare re dovisning, torde texterna till listorna kunna överlämnas till vederbörande utskott.

Amerikas förenta stater Ikraftträdandet av de från amerikansk sida medgivna sänkningarna, vilka i regel uppgår till 15 procent av nu gällande tullsatser, sker i tre årsetapper med början den 1 juli 1956. De nedan lämnade uppgifterna avser den totala sänkningen.

Kuncjl. Maj.ts proposition nr 191 år 1956 7

Direkta koncessioner. Tullnedsättning har erhållits för plattor av cellu losaacetat (12 1/2—10 1/2 cents per lb), vulkanfiber (10 %—8 1/2 %), eld fast tegel (6 1/4 %—5 %), obearbetad granit och byggnadssten (10—8 cents per kbfot), vissa slag av järn- och stålstänger, järnplåt, bandjärn och valstråd (varierande tullsatser reducerade med omkring 15 %), kul- och rulllager (4 cents per lb -f- 17 1/2 %—3,4 cents per lb -f- 15 %), kullagerrör (17 1/2 %—15 %), bordsartiklar av mässing (15 %—12 1/2 %), metallisk arsenik (3—2 1/2 cents per lb), fotogenkök (22 1/2 %—19 %), furuplyxvood (20 %—17 %), delar till trämöbler (20 %—17 %), knäckebröd (10% —8 1/2 %), bristolkartong (1 1/2 cent per lb + 10 % — 1 1/4 cent per lb -|- 8 1/2 %) och skidvalla (10 %—8 1/2 %). Exempel på indirekta koncessioner. Tullen har nedsatts för fiskbullar (6 1/4 %—5 %), cellulosasvamp (45 %—38 %), garvämnesextrakt (7 1/2 % —6 %), toalettvål (15 å 10 %—12 1/2 å 8 1/2 %), golv- och väggplattor (5 cents per kvfot min. 25 % max. 35 %—4 1/4 cents per kvfot min. 21 % max. 30 %), fönsterglas (0,8 å 1,6—0,7 å 1,4 cent per lb), bearbetad granit och byggnadssten (15 %—12 1/2 %), smältstycken, råskenor, göt, stänger, valstråd, ferrolegeringar in. fl. halvfabrikat av järn och stål (varierande tullsatser reducerade med omkring 15 %), metalltrådsduk (2 1/2 cents per kvfot min. 10 % max. 20 %—2 1/8 cents per kvfot min. 10 % max. 20 %), blyackumulatorer (20 %—17 %), stålull (5 cents per lb-f-15 %—4 cents per lb -f- 12 1/2 %), borrar, brotschar och gängverktyg (25 %—21 %), additionsmaskiner (13 3/4%—12 1/2%), elektriska räknemaskiner (12 1/2% —10 1/2%), bokföringsmaskiner (15%—12 1/2%), materialprovningsinaskiner (20 %—17 %), mjölkseparatorer med ett värde överstigande 100 dollar per stycke (12 1/2 %—10 %), cellulosa- och pappersmaskiner (10 % —8 1/2%), trästolar (20%—17%), andra trämöbler (12 1/2%—10 1/2 %), boktryckspapper (1/5 cent per lb -f- 5 %—0,17 cent per lb-j-4%), greaseproof (11/2 cent per lb -\- 7 1/2 %—1/4 cent per lb -)— 6 1/2 %), sul fatomslagspapper (10%—8 1/2 %), annat omslagspapper (12 1/2% — 10 1/2 %) samt kalvhudar (10 % —8 1/2 %). De direkta koncessionerna berör, räknat efter 1954 års statistik, omkring 8 % av den svenska exporten till Amerikas förenta stater, vilken nämnda år uppgick till ungefär 381 miljoner kronor.

Benelux

Direkta koncessioner. Tullnedsättning har uppnåtts för kraftpapper (15 % — 14 %), sulfitomslagspapper (15 % — 14 %), spinnpapper (15 % —6 %), greaseproof, imiterad greaseproof och kristallpapper (18%—-16%), foto genkök (1 5 % —12 %) och blåslampor (15 % — 12 %). Därjämte har bindningar lämnats för duplex- och triplexkartong (15 %), kartongpapper (15 %), kräppapper (18 %) samt pappersformar och -servetter (20 %). Exempel på indirekta koncessioner. Nedsättningar har erhållits för vissa sågade trävaror (10 % —5 å 3 %), vridmaskiner för hushållsändamål vä gande minst 10 kg (12 % — 10 %) och orglar (18 % — 15 %). För följande varuslag har nuvarande tullsats bundits, nämligen bristolkartong (15 %), skriv- och boktryckspapper (15 %), fernissat och lackerat papper (18 %), asfalttakpapp (20 %), vissa hushållsartiklar av papp eller papper (20 %), driv- och transportremmar (10%), vissa halvfabrikat av granit (6%). prydnadsartiklar av keramik (24%), vissa ackumulatorer (20%) samt elektriska strykjärn (15 %). Do direkta koncessionerna berör enligt 1954 års statistik ungefär 9 % av den till ca 840 miljoner kronor uppgående exporten lill Benelux-länderna.

8 Kumjl. Maj:ts proposition nr 191 år 1956

Cnnada Direkta koncessioner. Tullnedsättning har utverkats för obearbetad byggnadssten (12 1/2 % — 10 %), hårdmetallskär (10 % —7 1/2 %), additionsinaskiner (17 1/2 %— 15 %) och delar därtill (15 %— 12 1/2 %) samt kassaregister (25 %—22 1/2 %). Vidare har bindning erhållits av tullfri heten för kul- och rullager för jordbruksmaskiner samt andra kul- och rullager i den mån de ej tillverkas i Canada. Vad beträffar övriga kul- och rulla ger, har den nuvarande tullen om 17 1/2 % bundits. Exempel på indirekta koncessioner. Tullen har nedsatts för saltad eller kryddad sill (3/4 cent per lb — fri), isoleringspapper (22 1/2 %—20 %), vissa sågmaskiner (15%—12 1/2%), vissa mindre båtar (25%—20%), vissa slag av gevär och pistoler (10 %—7 1/2 %) samt blixtlås (30 % — 27 1/2 %). Bindning har erhållits för tidningspapper (fritt), papp för till verkning av wallboard (5 %), pappersgarn (fritt), fönsterglas (7 1/2 %), järntråd överdragen med koppar (10 %) och kirurgiska instrument (fria). Enligt beräkningar på grundval av 1954 års statistik skulle de direkta koncessionerna beröra omkring 9 % av vår nämnda år till ca 46 miljoner kronor uppgående export till Canada.

Chile Förhandlingar mellan Sverige och Chile genomfördes icke i Geneve, var för några direkta koncessioner icke finnes att redovisa. Bland de indirekta koncessionerna kan emellertid tullsänkningarna för kassaregister (4—2,40 pesos per kg) och svarvar (0,125—0,0938 pesos per kg) noteras.

Danmark Icke heller mellan Sverige och Danmark genomfördes några förhand lingar. Bland indirekta koncessioner av intresse för Sverige må nämnas väv stolar samt stick- och spinnmaskiner, för vilka den nuvarande tullen om 5 % bundits.

Finland Mellan Sverige och Finland förekom icke några förhandlingar, varför några direkta koncessioner icke finnes att redovisa. Exempel på indirekta koncessioner. Tullen har nedsatts för bl. a. lackerat eller kriterat papper (fmk 180:--------130:— per kg), cordväv innehållande silke (fmk 700: — per kg — 25 %), järnplåt (fmk 2: — å 5: — per kg — 6 å 7 %), järnband (fmk 2: 25 ä 7: 50 per kg — fmk 1: — å 5: —), cykel- och motorcykelkedjor (fmk 45:— per kg — 25 %) samt sprutpistoler (fmk 15: —- per kg — högst 15 %). Tullfriheten för vissa maskiner och apparater, vilken tillämpas då fabriksmässig tillverkning icke förekommer i Finland, har bundits, såsom beträffande grävmaskiner, filtrerapparater, cellulosaoch pappersmaskiner samt pneumatiska handmaskiner.

Frankrike Frankrike genomförde endast förhandlingar med Amerikas förenta sta ter. Såsom exempel på indirekta koncessioner av värde för svensk export kan nämnas tullnedsättningarna för vissa symaskiner (12 %—11 %), geodetiska och liknande instrument (25 %—20 %) samt, på järn- och stålom rådet, varmvalsade järnband (15 % — 12 %), galvaniserad järnplåt (18 % — 17 %) och vissa slag av plåt, stänger och band av kvalitetsstål (varierande tullsatser reducerade i olika grad).

Kungl. Maj.ts proposition nr 101 år 1056 9

Förbundsrepubliken Tyskland Genom autonoma tullsänkningsaktioner har vissa tyska importtullar till fälligt reducerats. De nedan lämnade uppgifterna avser dock genomgående de legala tullsatserna. Direkta koncessioner. Nedsättning av tullen har utverkats för ammoniumperklorat (15%—fri), hexametylentetramin (20%—18%), destille rad tallolja (15%—13%), renad sulfatterpentin (15% -13%), mimosaextrakt med ett värde överstigande 83 mark per 100 kg (25 %—8 %), cel lulosasvamp (30 %—20 %), natriumsalt av karboxymetylcellulosa (20 %> —17 %), hydrauliserad dextran (30 % —18%), oljetätningsringar (25% —17 %), vissa monteringsfärdiga trähus (25 %—20 %), kraftpapper (16 % —14%), annat sulfatpapper (18 %>—14 %), sulfitomslagspapper (18%-- 16 %), hålkortskartong (18 %—16 %), planeringstavlor (20 %—15 %) ferrosiliciumkrom (12 %—8 %), ogängad bult, nitar etc. (20 %—17 %), skru var och muttrar (25 %—22 %), rostfria diskbänkar (15 %—12 %), pneunratiska motorer (15 %—12 % ), kassaregister (20 %—15 % ), fiskrensningsmaskiner (12 %—10 %) och vissa slag av trämöbler (25 %—18 %). Bind ning har vidare medgivits för dietylaminoaceto-2,6-xylidid (10 %) samt me kaniska rullgardinskäppar (12 %). På järn- och stålområdet har tullen vi dare sänkts resp. bundits vid nuvarande nivå för valsade eller varmdragna, sömlösa rör innehållande mindre än 0,04 % fosfor eller svavel och mindre än 0,07 % av dessa ämnen tillsammans (18 %—12 %; medgivandet gäller t. o. in. den 31 december 1958), kalldragna, sömlösa rör med samma fosforoch svavelhaltsgränser (12 %—10 %), valsade eller varmdragna, sömlösa rör innehållande mindre än 0,05 % koppar (12 %) samt kallvalsade hand av annat stål än kvalitetsstål (25%—18%,). Dessutom har samtliga vid fjolårets svensk-tyska förhandlingar lämnade tidsbegränsade koncessioner på järn- och slålområdet erhållit förlängd giltighet t. o. in. den 31 december 1958. Exempel på indirekta koncessioner. Tullnedsättning har utverkats för koncentrerad mjölk (35 %—30 %), vissa sillkonserver (15 å 25 %—14 ä 20 %), beredda färger, lacker och fernissor (25 %—15 %), cellulosatriacetat (20 %—17 %), gummiplattor (25 %—20 %), driv- och transportremmar av gummi (25 %—22 %), träull (30 %—25 %), lådor och lådämnen av trä (15 å 25 %—13 å 20 %), trådrullar (18 %—16 %), vissa heminredningsartiklar av trä (18 %—15 %), mekanisk pappersmassa (9 %—7 %), oblekt sulfatmassa (2 %—fri), blekt sulfatmassa (7 %— 2 5 5 %), halmpapper och -papp (25 % — 20 %), vissa slag av kartongpapper och -papp (16 %—15 %), kraftpapp (16 %—15 %), cellulosavadd (20 %—18 %), silkes- och skrivpapper ("18 %—16 %), gummerat papper (20 %—18 %), ferrosilicium (12 %—11 %,), varmvalsad järntråd innehållande mindre än 0,04 % fosfor eller sva vel och mindre än 0,07 % av dessa ämnen tillsammans (12 %—8 %), smidda stänger av järn och stål (18 %—15 %.), smitt profiljärn (15 % -12 %,), kallvalsat profiljärn (22 %—18 %), varmvalsad järnplåt med en tjocklek överstigande 2 mm och med ovan nämnda fosfor- och sva velhaltsgränser (18 % å 20 % —15 %), kallvalsad järnplåt med en tjocklek av 0,5—2 mm (22 %—15 %), galvaniserad järnplåt (20 %—15 %), varm valsad plåt av kvalitetsstål (12 å 15 %—11 5 12 %), luftkonditioneringsapparater (10 %—8 %,), skriv- och räknemaskiner (20 %—15 %), kranar för rörledningar (10%—8%), elektriska hushållstvättmaskiner (12 % — 10 % ) samt motorcyklar med eu cylindervolym överstigande 125 khem (30 %—22 %).

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1956

Enligt 1954 års statistik berör de direkta koncessionerna omkring 5 % av den svenska exporten till Tyskland, vilken nämnda år uppgick till 1 008 mil joner kronor.

Italien

I Italien tillämpas för närvarande en tidsbegränsad övergångstariff, vars tullsatser är något lägre än de i den allmänna tulltaxan. De nedan läm nade uppgifterna angående nuvarande tullar avser de i den allmänna taxan upptagna tullsatserna. Direkta koncessioner. Tullen har nedsatts för knäckebröd (40 %—20 %), dietylamin-diinetylacetanilid (25 %—20 %), kallvalsade järnband (22 %— 20 %), rör av rostfritt stål (20 å 22 %—18 å 20 %), bult och skruv av rost fritt stål (22 %—20 %), mjölkseparatorer (15 %—13 %), kärnor till sepa ratorer (20 %—18 %), oljetätningsringar (28 %—22 %) samt bedövningsinstrument (20 %—18 %). Bindning har lämnats för diskbänkar av rost fritt stål (12 %). Exempel på indirekta koncessioner. Sänkning har medgivits för klippfisk och stockfisk (8 %—fri), terpentinolja (10 %—6 %)., garvämnesextrakt (30 %—22 %), cellulosasvamp (50 %—27 %), lådor och lådämnen av trä (14 å 20 %—12 %), pappersmassa (6 %—fri), vissa slag av tapeter (35 % —23 %), dragen järntråd (22 å 35 %—20 %), bearbetade gjutjärnsrör (25 % —15 %), smältstycken, råskenor, göt, ämnen, stänger, profiljärn, plåt m. fl. halvfabrikat på järn- och stålområdet (nuvarande tullsatser i regel sänkta med 15 å 20 %), sågramar (25 %—22 %), skruvstycken (25 %— 23 %), cellulosa- och pappersmaskiner (23 å 26 %—15 å 23 %), pappersbearbetningsmaskiner (30 %—23 %), vissa slag av vågar (28 å 35 % —20 å 23 %), räknemaskiner (15 å 20 %—13 å 18 %), transformatorer vägande över 10 kg och omformare (45 %—28 %), vissa elektriska svetsapparater (28 % —21 %) samt vissa kirurgiska instrument (25 %—21 å 23 %). För legerat och kolrikt stål har bindning i allmänhet skett av nu gällande tullsatser. De direkta koncessionerna berör, räknat efter 1954 års statistik, omkring 2 % av den till ca 257 miljoner kronor uppgående svenska exporten till Italien.

Japan

Direkta koncessioner. Tullnedsättning har medgivits för dietylaminoaceto- 2,6-xylidid (17 1/2 %—15 %), bergborrkronor (20 %—18 %) och handmanövrerade räknemaskiner (20 %—15 %). Bindning har skett av gällande tull om 15 % för viss ståltråd, cellulosamaskiner, vissa mjölkseparatorer samt vissa borrningsmaskiner. Exempel på indirekta koncessioner. Tullen har nedsatts för bl. a. fernissor och lacker (22 1/2 å 25 %—20 å 22 1/2 %), elektrisk ledningskabel (20 %— 18 %) och symaskiner (20 %—15 %) samt bundits för bl. a. vissa telefonoeh telegrafapparater, träbearbetningsmaskiner och vissa slag av kvlskåp (15%). Enligt verkställda beräkningar, grundade på 1954 års statistik, skulle de direkta koncessionerna beröra ungefär 11 % av vår export till Japan, vil ken uppgick till ca 33 miljoner kronor.

Norge Förhandlingar fördes icke mellan Sverige och Norge, varför några direkta koncessioner icke finnes att redovisa.

Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1956 11

Exempel på indirekta koncessioner. Nedsättning har medgivits för för stärkare, högtalare och delar därtill samt delar till radioapparater (25 % —20 %), orglar (30 %—25 %), manometrar (30 %—27 %), materialprovningsmaskiner (15 %—12 1/2 %), vägbyggnadsmaskiner (20 %—15 %), sågblad för metallbearbetning (20 %—15 %), skriv- och ritpapper (n. kr. 0: 52—0: 26 per kg), boktryckspapper (n. kr. 0: 12—0: 06 per kg), greaseproof (n. kr. 0: 32—0: 16 per kg), fisknät av nylon (25 % min. n. kr. 10: — per kg — 5 % min. n. kr. 2:— per kg), syntetiska garvämnen (30 %— 20%) och cellulosaacetatsprutmassa (30%—20%). Därjämte har bind ning skett av tullfriheten för symaskiner samt av nu gällande tullar för hushållstvätlmaskiner (20 %) och vissa hudar och skinn (n. kr. 3:— å 9: — per kg).

Storbritannien

Direkta koncessioner. Tullen har nedsatts för pepparrot (10 %—5 %), ferromolybden, ferrowolfram och ferrovanadin (33 1/3 %—25 %), stänger av järn och stål med ett värde överstigande £ 55 per ton (£ 3 per ton min. 20 %—15 %), band av järn och stål med ett värde överstigande £ 55 per ton (£ 5.6.8 per ton min. 20 %—15 %), rördelar av järn och stål (20 %— 17 1/2 %), andra järnrör än av gjutjärn (£ 10 per ton min. 25 %—20 %), järntråd med ett värde överstigande £ 80 per ton (33 1/3 %—25 %), motståndstråd (20 %—15 %), skoläster (20 %—17 1/2 %), blåslainpor (20 % —17 1/2 %), hårdmetallverktyg och hårdmetallskär (20 %—17 1/2 %), andra separatorer än mjölkseparatorer, tvättningsmaskiner för mjölk flaskor, vissa förpackningsmaskiner, frörensningsmaskiner, vissa kvarnma skiner och foderkakskrossar (20 %—17 1/2 %), vissa cigarrmaskiner (20 % —15 %), mjölkningsmaskiner (15 %—12 1/2 %), köttkvarnar (20 %—17 1/2 %), vissa drivremmar (15 %—10 %), vissa hushållsartiklar av trä (20 % — 17 1/2 %), maskinfilt innehållande högst 20 % konstgjort silke (20 % — 15%), shoddy (10%—5%), boktryckspapper (20%—16 2/3%), dupliceringspapper (20%—16 2/3%), sulfatomslagspapper och glättat sulfit omslagspapper (16 2/3 %—14 %), vissa slag av kontorspärmar (20% —17 1/2 %) samt vissa mätinstrument (30 å 33 1/3 %—25 %). Exempel på indirekta koncessioner. Nedsättning av tullen från 20 % till 17 1/2 % har gjorts för en rad maskiner, apparater och verktyg, såsom filar och raspar, vissa handverktyg, ång- och vattenturbiner, elektriska mo torer med en effekt av högst 250 hk, elektriska generatorer, vissa gruvmaskiner, betongblandare, glasbearbetningsmaskiner, gjutmaskiner, vissa maski ner för tillverkning av järnrör, segmentsågblad, delar till gas- och luftkom pressorer, hydrauliska pressar och ackumulatorer, vissa textilmaskiner, cel lulosa- och pappersmaskiner, tryckpressar, pås- och kuvertmaskiner, för packnings- och etiketteringsmaskiner, flaskrengöringsmaskiner, skrivma skiner, telegraf- och telefonapparater, vissa maskiner för livsmedelsindu strien, delar till kylskåp samt automatiska vågar. Tullen har vidare ned satts för viss ytbehandlad järnplåt (25 %—20 %), valsar till valsverk (25 % —20 %), gjutjärnsrör (20 %—17 1/2 %), nitar (20 %—15 %), järntrådslinor (33 1/3%—25%), ämnen till skoläster av trä (10%—7 1/2%), monteringsfärdiga trähus (20 %—15 %), fernissor och lacker (15 å 17 1/2 9/—12 1/2 %), halmpapper (20 %—16 2/3 %), greaseproof (16 2/3 % — 14 %), imiterad greaseproof (25 %—14 %), bilar (33 1/3 %—30 %), mo torcyklar med en cylindervolym överstigande 800 kbcm (22 1/2 %—20 %), vissa delar till motorfordon (33 1/3 %—30 %), cykelbelysning (2 s. 6 d. per

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1956

stycke min. 30 %—2 s. 6 d. per stycke min. 27 1/2 %), förstärkare och högtalare (25 %—20 %) samt vissa mätinstrument (30 å 33 1/3 %—25 %). Räknat efter 1954 års statistik berör de direkta koncessionerna omkring 7 % av vår till 1 524 miljoner kronor uppgående export till Storbritannien.

Turkiet

Förhandlingar har icke förts mellan Sverige och Turkiet. Som exempel på indirekta koncessioner kan emellertid nämnas tullnedsättningarna för skrivmaskiner (10 %—5 %), räknemaskiner och kassaregister (15 %— 5 %) samt delar därtill (10 %—5 %).

Österrike

Österrike genomförde förhandlingarna på grundval av ett förslag till ny tulltaxa, som innebär väsentliga tullhöjningar i förhållande till den nu gäl lande tariffen. Då det torde vara en tidsfråga, när förslaget träder i kraft, har i det följande hänsyn endast tagits till detta. Direkta koncessioner. Tullnedsättning har utverkats för karboxymetyleellulosa (23 %—20 %), kallvalsade band av kvalitetsstål innehållande 0,6 —1,9 % kol (14 %—12 %; medgivandet gäller t. o. m. den 31 december 1957), tråd av kvalitetsstål med angivna kolhaltsgränser (14 %—10 %; med givandet gäller t. o. m. den 31 december 1957), segmentcirkelsågblad (25 % —12 %), vissa flaskrengörings-, påfyllnings- och etiketteringsmaskiner 20 % —10 å 12 %), mjölkningsmaskiner (20 %—12 %) samt pneumatiska verk tyg (20 %—16 %). Exempel på indirekta koncessioner. Tullen har nedsatts för vissa sill konserver (15 %—150 sh. per 100 kg), vissa driv- och transportremmar av gummi (30 %—25 %), gummidäck (35 %—30 %), kräppapper (35 %— 30 %), vissa slag av tackjärn (8 %— 5 % å fritt), universaljärn och univer salstål (12 %—11 %), varmvalsade stänger och profilstänger av järn och stål (14 %—12%), ihåligt bergborrstål (14 %—12 %), varmvalsade band av järn och stål (16 %—14 %), varmvalsad järnplåt (18 %—14 %), kall valsad järnplåt med en tjocklek av 0,22—3 mm (20 %—16 %), galvaniserad plåt (20 %—18 %), vissa halvfabrikat av kvalitetsstål (12 å 16 %__8 ä 12 %), kassaskåp (30 %—28 %) samt bokförings- och räknemaskiner (14 —10 sh. per kg). Vidare har tullen bundits för vissa träfiberplattor (24 %). De direkta koncessionerna berör enligt 1954 års statistik omkring 3,6 % av vår export til! Österrike, vilken nämnda år uppgick till 38,8 miljoner kronor.

Övriga länder

\ ad beträffar övriga i konferensen deltagande länder, svnes de av dem trätfade uppgörelserna icke erbjuda indirekta koncessioner av större in tresse ur svensk synpunkt.

Kuni/l. Maj. ts proposition nr 191 är 1950 13

Departementschefen

Det internationella samarbetet inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har under senare år huvudsakligen varit inriktat på att bevara och säkra fortsatt giltighet åt de förhandlingsresultat, som uppnåddes vid Geneve-, Annecy- och Torquay-konferenserna. Samtidigt här med har emellertid ett tekniskt förberedelsearbete ägt rum, som syftat till nya tullsänkningsåtgärder. Parallellt med den fortgående avvecklingen av de kvantitativa restriktionerna inom den internationella handeln har kravet på tullsänkningar fått ökad skärpa särskilt från lågtulländernas sida. Det har från deras sida framhållits, att sambandet mellan olika slag av handelshin der måste beaktas och att en ytterligare frigörelse måste inriktas på en ut jämning av olika länders tullnivåer. För att möjliggöra en sådan utjämning har man icke minst från svensk sida förordat sådana förhandlingsmetoder, som bättre än den hittills tillämpade skulle tillgodose lågtulländernas läge. På grund av högtulländernas tveksamhet inför varje åtagande i detta hän seende har emellertid några framsteg hittills icke gjorts i fråga om meto derna. Förhandlingarna vid vårens tullsänkningskonferens i Geneve har under sådana förhållanden i stort sett kommit att bedrivas i traditionella former. Visserligen innehåller procedurreglerna för konferensen vissa element, var igenom hänsyn tagits till lågtulländernas ställning bl. a. föreskriften, att bindning av låg tull eller tullfrihet i princip skall anses likvärdig med sänk ning av hög tull. Avsikten med procedurreglerna har emellertid icke varit att på ett tvingande sätt reglera förhandlingsarbetet utan endast att ge vissa rekommendationer och riktlinjer, och de tekniska förutsättningarna för en lösning av frågan om en mera allmän utjämning av skillnaden mellan högoch lågtulländernas tullnivåer har därför icke förelegat. Denna omständig het kan icke undgå att påverka lågtulländernas värdering av förhandlings resultatet. Samtidigt måste man givetvis hälsa med tillfredsställelse, att det i ett läge av hårdnande konkurrens på världsmarknaden likväl varit möjligt att icke bara säkra redan uppnådda resultat utan även göra nya framsteg. För vårt eget vidkommande gäller, att vi redan tidigare i avsevärd mån begränsat vår tullpolitiska handlingsfrihet. Då därtill kom, att lågtullän dernas möjligheter att vid nuvarande förhandlingsordning uppnå något mera väsentligt bedömdes som förhållandevis små, kunde man givetvis ifrågasätta lämpligheten av ett svenskt deltagande i konferensen. Att ett sådant likväl kom till stånd får framför allt ses mot bakgrund av vår all männa handelspolitiska målsättning, enligt vilken det ter sig naturligt alt aktivt medverka i det internationella samarbetet för tullsänkningar. För ett deltagande talade också den omständigheten, att tidpunkten för konfe rensen sammanföll med slutförandet inom 1952 års tulltaxekommitté av arbetet på eu ny svensk tulltaxa. Den omfördelning av vårt tullskydd som denna i vissa fall siktar till möjliggjorde sålunda koncessionserbjudanden vilka i icke obetydlig grad vidgade ramen för våra förhandlingsmöjligheter.

14 Kungl. Alaj. ts proposition nr 191 ur 195(1

Vid en bedömning av resultatet för Sveriges del tilldrar sig de med Stor britannien, Benelux-länderna, Tyskland och Amerikas förenta stater träftade uppgörelserna det största intresset. Överenskommelserna innefattar eu rad traditionella svenska exportvaror inom framför allt pappers-, kemika lie-, järn- och stål- samt verkstadsområdena. Värdet av de olika konces sionerna är givetvis växlande, men det övervägande intrycket torde dock vara, att avgjorda fördelar uppnåtts för svensk export. Ett särskilt intresse har vid förhandlingarna knutits till pappersområdet, där tidigare endast obetydliga medgivanden uppnåtts, och det får anses som en framgång, att Storbritannien, Tyskland och Benelux vilka representerar våra viktigaste marknader gått med på tullsänkningar som berör huvuddelen av vår pappersexport till dessa länder. Vad beträffar de svensk-tyska förhandlingar na, utgör dessa eu naturlig fortsättning på de tullförhandlingar som under fjolåret fördes i Geneve mellan Sverige och Förbundsrepubliken, och åt skilliga kvarstående svenska önskemål har därigenom bättre kunnat till godoses. De svenska koncessionerna medför i flertalet fall icke nu någon ändring i tulltaxan. Detta gäller bl. a. sådana åtaganden, som endast innebär bind ning av utgående tull resp. tullfrihet eller nedsättning av den tidigare i GATT bundna alternativa värdetullsats, vilken vid övergång från vikt- till värdetull icke får överskridas. I de fall medgivandena avser nedsättning eller borttagande av utgående tull har liksom eljest hänsyn tagits till det ut redningsarbete som gjorts inom 1952 års tulltaxekommitté. Helt allmänt gäller sålunda, att koncessionerna i flertalet fall lämnar tullsatserna vid en högre nivå än den av kommittén föreslagna och att de i princip icke, där tullen har karaktär av skyddstull, innebär sänkning under denna. Med tanke på den inom GATT fastslagna regeln att bindning av en låg tull i princip skall anses likvärdig med sänkning av en hög tull och då förslaget till ny tulltaxa icke medför ändring i det förhållandet att våra tullar ligger på eu internationellt sett låg nivå måste enligt min uppfattning redan en bindning vid en något högre nivå anses innebära en icke obetydlig koncession. Enligt slutprotokollet för konferensen skall de av ett land gjorda med givandena vinna tillämpning trettio dagar efter det notifikation därom lämnats. Sådan notifikation kan för Sveriges del icke avgivas, förrän riksdagen tagit ställning till de träffade uppgörelserna. Då det vid konferen sen uttalats önskemål om att koncessionerna snarast sättes i kraft och då så ledan skett beträffande ett antal länder, viil jag föreslå, att frågan redan nu underställes riksdagens prövning. Några betänkligheter mot att inför en förestående revision av tulltaxan genomföra de ändringar i denna som på kallas av de ingångna överenskommelserna torde -— med hänsyn till vad tidigare sagts om koncessionernas avvägning — icke behöva hysas. Jaa vill i detta sammanhang också erinra om att reciprocitetskravet vid ikraft trädandet väl tillgodoses genom den möjlighet som slutprotokollet inrvmmer att trots avgiven notifikation hålla tillbaka eller återtaga koncessioner

Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1959 15

gentemot eu motpart vilken själv icke vidtagit åtgärder för att sätta sina koncessioner i kraft. De ändringar i gällande tulltaxa som föranledes av från svensk sida gjorda åtaganden framgår närmare av Bilaga 2. I denna har medtagits samt liga de i Bilaga 1 redovisade svenska koncessioner vilka förutsätter ändring av nu utgående tull. Endast i ett par fall har avvikelse skett från konces sionerna enligt överenskommelserna. Sålunda har det ur tullteknisk syn punkt ansetts lämpligt att låta den ändring av tullen å vissa beredda päls verk som följer av överenskommelsen med Storbritannien jämväl avse motsvarande oberedda pälsverk. Beträffande arbeten av kautschuk innebär uppgörelserna med Storbritannien och Benelux en övergång från vikt- till värdetull för vissa slag av yttergummi. Då en sådan övergång vid ifrågava rande värdetullsats på grund av prisutvecklingen under senare tid skulle i flertalet fall leda till en förhöjning av nu utgående tull har densamma icke ansetts böra genomföras. I stället har den överenskomna värdetullsatsen införts såsom en maximitullsats vid sidan av nu gällande vikttull. Enligt de träffade överenskommelserna skall tullen å till tulltaxenr 958 hänförliga pressmaskiner sänkas från 13 till 12 % av värdet. Av tulltekniska skäl bör till samma nummer hänför liga pressar jämväl omfattas av tullsänk ningen. Liksom i tidigare liknande sammanhang synes det lämpligt att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att bestämma tidpunkt för ikraftträdandet av ändringarna i tulltaxan. Vidare bör Kungl. Maj:t erhålla bemyndigande att därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i GATT eller där till anslutna överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa ifrå gavarande sänkta tullar till nuvarande höjd; självfallet kan ett sådant åter ställande ske endast i den mån andra avtal icke lägger hinder i vägen därför. Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att dels för sin del godkänna de nytillkommande och ändrade svenska tullkoncessioner inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT), som angivits i Bilaga 1 till statsrådsprotokollet i detta ärende; dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den 4 okto ber 1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall i angivna delar er hålla ändrad lydelse på sätt framgår av Bilaga 2 till stats rådsprotokollet i detta ärende; dels förklara, att de föreslagna ändringarna i tulltaxan skall träda i kraft å dag som Kungl. Maj :t bestämmer; dels ock besluta, att Kungl. Maj:t, vad angår sålunda sänkta tullar, skall äga att, därest omständigheterna det på kallar och bestämmelserna i förevarande överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa avgifterna till nuva rande höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i vägen därför.

Kuriyl. Maj.ts proposition nr 191 år 1959

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen. Ur protokollet: Åke Gustafsson

Kanyl. Maj:ts proposition nr 191 år 1956 17

Bilaga 1

Sammanfattning av nytillkommande eller ändrade svenska tullkoncessioner inom ramen för GATT

Tulltaxe- Statistiskt Varuslag Gällande Preliminärt överensnr nr tullsatser komna koncessioner (1) och binc ningar* (1)

A B A B vid för- Kr. per Ad Kr. per Ad hand-

100 kg valo- 100 kg valo- ling (2) rem (2) rem med**

Växter, ej särskilt nämnda: levande:

38 92 rhododendron, azaleor, kamelior 10: — 5: — B torkade eller annorledes preparerade:

42 97 fria fria B Rötter, ätbara, ej särskilt nämnda: nyskördade (färska) och inkom mande under tiden 1 januari—30 juni: ur 48 ur 103 20: — 20: — B andra: ur 49 ur 105 10: — 10: — B Köksväxter, ej särskilt nämnda: färska: blomkål: ur 57: 1 ur 114: 2 under tiden 1 april—30 april . . 25: — 10: — B-I ur 57: 1 ur 114: 2 under tiden 1 december—31 de- 25: — 10: — I andra slag: sallad, härunder inbegripen endivsallad: ur 57: 2 ur Ilo under tiden 1 januari—29 febru- 40: — fri B-I Frukter och bär, ätbara: torkade eller saltade: nötter: 70: 1 145 valnötter, härunder inbegripna pe-

* Tullsatser som hittills helt eller delvis varit bundna inom ramen för GATT utmärkes genom kursivering. ** B = Benelux; C = Canada; I = Italien; J = Japan; S = Storbritannien; T = Förbundsrepub liken Tyskland; USA = Amerikas förenta stater; Ö = Österrike. (1) Se anm. i slutet av bilagan. (2) Se anm. i slutet av bilagan.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1956. 1 samt. Nr 191

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1956

Tulltaxe- Statistiskt Varuslag Gällande Preliminärt överensnr nr tullsatser komna koncessioner (1) och bindningar* (1)

A B A B vid för- Kr. per Ad Kr. per Ad hand-

100 kg valo- 100 kg valo- ling (2) rem (2) rem med**

av bomull, utan inblandning av andra spånadsämnen eller med in blandning av kokostågor, jute eller högst 10 % fibrer, hänförliga till tulltaxenr 396 (statistiska nr 915: 3—6): andra vävnader, vilkas hela yta är till vävnadssättet likartad, vägande per m!:

100 g eller däröver, som på en yta av 1 cm i kvadrat innehålla sammanlagt: högst 60 varp- och inslagstrådar:

497 1035 blekta eller enfärgade .. ad val. *

1 « % T

498 1036 vävda i två eller flera färger;

1 12 % T mer än 60 varp- och inslagstrådar:

500 1038 blekta eller enfärgade .. ad val. ■ 12 % * T

501 1039 vävda i två eller flera färger;

1 12 % mindre än 100 g, som på en yta av 1 cm i kvadrat innehålla sam manlagt: högst 60 varp- och inslagstrådar: blekta eller enfärgade: ur 503 ur 1041: 1 förbandsgas, vägande mindre än

504 1042 vävda i två eller flera färger;

1 12 % mer än 60 varp- och inslagstrådar: ur 505 ur 1043 oblekta och ofärgade, vägande mindre än 75 g per m2.. ad val. 1 12 % 16 % S ur 506 ur 1044 blekta eller enfärgade, vägande mindre än 75 g per m2.. ad val. 1 12 % 16 % S

* Tullsats se not (*) efter tulltaxenr 511.

1 Enl. kk 30 juni 1955 (nr 466) belägges varan med särskild tullavgift, vilken tillsammans med den i gällande tulltaxa fastställda tullen skall uppgå till i kolumnen angivet procenttal av varans värde.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 191 år 1956

Tulltaxe- Statistiskt Varuslag Gällande Preliminärt överensnr nr tullsatser komna koncessioner (1) och bind ningar* (1)

A B A B vid för- Kr. per Ad Kr. per Ad hand-

100 kg valo- 100 kg valo- ling (2) rem (2) rem med**

Spetsar samt spetsvävnader och tyll, ej hänförliga till annat nummer: andra slag:

549 1090 trådgardinsvävnad av minst 50 cm bredd ävensom slät (icke möns-

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, metervara här under inbegripen, ej hänförliga till annat nummer: innehållande silke: andra slag: andra: ur 552: 4 ur 1094: 6 underkläder av ändlösa syntetiska 900: — 900: — S minimum: ad val. * 30 % 25 % Slangar, driv- och transportremmar, solv och andra för tekniskt bruk av sedda artiklar, ej särskilt nämnda: innehållande silke: andra: ur 564 ur 1112 maskinfilt, innehållande högst

20 % ändlösa syntetiska fibrer . 600: — 18% S Spånadsvaror, endast tillklippta, till skurna, utstansade, fållade och kan tade, ej särskilt nämnda, även för sedda med enkel hålsöm i omedelbart sammanhang med fållen: av bomullsvävnad:

Hängslen, bälten, skärp, strumpe band, klädnings- och ärmhållare samt andra dylika persedlar, ej hän förliga till gulddragararbeten; även som delar därtill av spånadsvara: andra slag, härunder inbegripna s. k. blixtlås (dragkedjor), alla slag: ur 583 1140: 1 s. k. blixtlås (dragkedjor). ad val. 1 12 % 13 % S

> Enl. kk 30 juni 1955 (nr 466) belägges varan med särskild tullavgift, vilken tillsammans med den i gällande tulltaxa fastställda tullen skall uppgå till i kolumnen angivet procenttal av varans värde.

2 Enligt gällande bestämmelser tillämpas icke minimitullsatsen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 191 år 1956 27

Tulltaxe- Statistiskt Varuslag Gällande Preliminärt överensnr nr tullsatser komna koncessioner (1) och bindningar* CD

A B A B vid för- Kr. per Ad Kr. per Ad hand-

100 kg valo- 100 kg valo- ling (2) rem (2) rem med**

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda: överrockar samt för män och gos sar avsedda rockar, västar och byxor: av ylle-, linne- eller hampvävnad eller av vävnad, hänförlig till tulltaxenr 479 (statistiskt nr 1016):

594 1155 försedda med foder, vari silke

595 1156 försedda med uppslag eller an nan besättning, vari silke ingår ad val. 1 12 % 15% S andra slag: av vävnad, hänförlig till tull taxenr 474 eller 478 (statistiska nr 1010, 1014 eller 1015): försedda med broderier eller spetsar:

terialet terialet med till- med tilllägg av lägg av ISO % 150 % av tullen av tullen andra:

terialet terialet med till- med tilllägg av lägg av

no % 130 %

av tullen av tullen av vävnad, hänförlig till tull taxenr 476, 477: 1—2 eller 480: 2—3 (statistiska nr 1012, 1013: 1—2 eller 1017: 2—3), eller av band, hänförliga till tulltaxenr 541: 2, 542 eller 544: 3 (statis tiska nr 1079: 2, 1080 eller 1082: 3):

28 Kungl. Maj:ts proposition nr Htl år i956

Tulltaxe- Statistiskt Varuslag Gällande Preliminärt överensnr nr tullsatser komna koncessioner (1) och binc ningar* (1)

A B A B vid för- Kr. per Ad Kr. per Ad hand-

100 kg valo- 100 kg valo- ling (2) rem (2) rem med**

603: 1 1165 försedda med broderier eller

terialet terialet med till- med tilllägg av lägg av

200 % 200 % av tullen av tullen 603: 2 1166 som ma- som ma- 20% T terialet terialet med till- med tilllägg av lägg av

175 % 175 % av tullen av tullen av yllevävnad, av vävnad, hänförlig till tulltaxenr 479 (sta tistiskt nr 1016), av band, hän förliga till tulltaxenr 544: 1 (sta tistiskt nr 1082: 1), eller av band av ull, hänförliga till tulltaxenr

545 (statistiska nr 1084 eller 1086): försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag eller annan be sättning, vari silke ingår, eller eljest till en mindre del bestå ende av vara, i vilken silke ingår: ur 605 ur 1168 överkläder för kvinnor eller flic

av annan spånadsvara: andra slag:

Anm. till tulltaxenr 59S — 611 (sta tistiska nr 1159—1174). För persed lar, hänförliga till dessa nummer, skall, därest de äro försedda med krage, uppslag eller annan besätt ning av pälsverk av i tulltaxenr 311 (statistiskt nr 680) angivna slag, utgå särskild tilläggstull av 15 % av vär det.