('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.',)
Hänvisat till av
- SOU 1997:2: Inkomstskattelag D. 1huvudbetänkande., avsnitt 41 och 538
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957 1
Nr 46
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 18 januari 1957.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an taga härvid fogade förslag till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 37°); 2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förord ningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; 3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder; 4) förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investe ringsfonder för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar; 5) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 feb ruari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investerings fond för ersättande av avyttrat fartyg; samt 6) förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges på grundval av en inom finansdepartementet utarbetad promemoria förslag till bestämmelser, avsedda att underlätta fu sioner mellan ekonomiska föreningar av kooperativ karaktär. 1
1 Ilihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 46
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957
Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, att 28 § 3 och 4 inom., 29 § 1 mom. och 38 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna till 22 §, punkterna 3 b, 4 och 5 av anvisning arna till 29 § och punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att till anvisningarna till 28 § samma lag skall fogas en ny punkt, be tecknad 8, av nedan angiven lydelse.
28 §. 28 §.
3 mom. Har bolag------- -— samma 3 mom. Har bolag — -------- samma tillfälle. tillfälle. Har förening (överlåtande för ening), som är av beskaffenhet som i 1 § lagen den 1 juni 1951 om eko nomiska föreningar sägs och som icke driver penningrörelse eller yr kesmässig handel med fastigheter, genom fusion enligt 96 § 1 mom. nämnda lag uppgått i annan sådan förening (övertagande förening) och har den övertagande föreningen ge nom fusionen övertagit fordringar i rörelse, skall såsom intäkt i den övertagande föreningens rörelse räk nas belopp, varmed dessa fordringar i sistnämnda förenings räkenskaper vid fusionstillfället upptagits över de hos den överlåtande föreningen i beskattningsavseende gällande vär dena vid samma tillfälle. Härvid skall förening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse genom att från medlem mar mottaga medel för förvaltning, icke på denna grund anses driva penningrörelse. 4 mom. Därest moderbolag genom 4 mom. Därest moderbolag genom sådan fusion, som i 3 mom. avses, sådan fusion, som i 3 mom. första övertagit betalningsansvaret för stycket avses, övertagit betalnings framtida kostnader, för vilka avsätt ansvaret för framtida kostnader, för ning gjorts i dotterbolagets räken- vilka avsättning gjorts i dotterbola- 1 Senaste lydelse av 28 § 3 och 4 mom., 29 § 1 mom. och anvisningarna till 35 § punkt 5 se 1950: 588, av 38 § 1 mom. se 1943: 45, av anvisningarna till 22 § punkt 4 se 1951: 761 (jfr 195 : 438), av anvisningarna till 29 § punkterna 3 b och 4 se 1955: 255, av anvisningarna till 29 § punkt 5 se 1951:761.
Kungl. Maj.ts proposition nr Ui år 1957 3
(Nuvarande lijdelse) (Föreslagen lydelse)
skaper med obeskattade vinstmedel, gets räkenskaper med obeskattade skall belopp motsvarande denna av vinstmedel, skall belopp motsvaran sättning räknas såsom intäkt för de denna avsättning räknas såsom moderbolaget, därest icke utredning intäkt för moderbolaget, därest icke företes som visar dels att moderbo utredning företes som visar dels att laget efter fusionen vidkänts eller moderbolaget efter fusionen vidkänts kommer att få vidkännas dessa kost eller kommer att få vidkännas dessa nader — varvid i sistnämnda fall kostnader — varvid i sistnämnda en häremot svarande avsättning skall fall en häremot svarande avsättning hava verkställts i moderbolagets rä skall hava verkställts i moderbola kenskaper — dels ock att moderbo gets räkenskaper — dels ock att mo laget icke tillgodofört sig avdrag för derbolaget icke tillgodofört sig av dessa kostnader eller denna avsätt drag för dessa kostnader eller den ning. na avsättning. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid så dan fusion mellan föreningar, som i 3 mom. andra stycket avses.
29 §. 29 §. 1 mom. Från bruttointäkten-------- 1 mom. Från bruttointäkten — —- -— bland annat: — bland annaf: hyra för------------ i rörelsen; hyra för--------— i rörelsen; kostnad för anskaffning av råäm kostnad för anskaffning av råäm nen och varor till förädling, för nen och varor till förädling, förbruk brukning eller försäljning i rörelsen; ning eller försäljning i rörelsen; sko skolande — där vad sålunda för lande — där vad sålunda förädlats ädlats eller eljest kommit till an eller eljest kommit till användning vändning utgjorts av produkter eller utgjorts av produkter eller råämnen råämnen från fastighet, som av den från fastighet, som av den skatlskylskattskyldige ägts eller brukats, el dige ägts eller brukats, eller från ler från annan av honom idkad rö annan av honom idkad rörelse, som relse, som är alt anse som särskild är att anse som särskild förvärvs förvärvskälla — värdet av samma källa — värdet av samma produkter produkter eller råämnen upptagas eller råämnen upptagas till det be till det belopp, varmed de redovisas lopp, varmed de redovisas såsom in såsom intäkt av fastigheten eller av täkt av fastigheten eller av den sär den särskilda förvärvskällan, samt skilda förvärvskällan, samt — där — där moderbolag övertagit dessa moderbolag eller övertagande för råämnen eller varor från dotterbolag ening övertagit dessa råämnen eller vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. varor från dotterbolag eller överlå avses — värdet av samma råämnen tande förening vid sådan fusion som eller varor upptagas till belopp, mot i 28 § 3 mom. första eller andra styc svarande det hos dotterbolaget i be ket avses — värdet av samma råäm skattningsavseende gällande värdet nen eller varor upptagas till belopp, å dessa tillgångar vid fusionstillfäl- motsvarande det hos dotterbolaget let; eller den överlåtande föreningen i be skattningsavseende gällande värdet å dessa tillgångar vid fusionstillfället; avlöningar, pensioner, — — — i avlöningar, pensioner, — — — i rörelsen; rörelsen; kostnad för och dylikt; kostnad för och dylikt;
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957
värdeminskning genom — — — värdeminskning genom — — — av tillgången; av tillgången; värdeminskning å ■— — — lik värdeminskning å — — — lik nande rättighet; nande rättighet; värdeminskning genom — — — värdeminskning genom -— — — är underkastad; är underkastad; värdeminskning å -—-------- deras värdeminskning å —-------- deras tillgodogörande; tillgodogörande; ränta å -—-------- för rörelsen; ränta å-------- — för rörelsen; kostnad för — — — jämförlig kostnad för — — — jämförlig verksamhet; verksamhet; speciella för------------- det allmän speciella för-------------det allmän na; na; förlust, som------------- till kapital förlust, som — -------- till kapital förlust. förlust.
38 §. 38 §. 1 mom. Till intäkt------------ av 1 mom. Till intäkt--------------av rörelse. rörelse. För den,------------till utdelning. För den,------------till utdelning. Såsom utdelning från svensk eko Såsom utdelning från svensk eko nomisk förening anses jämväl vad nomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning ut som vid föreningens upplösning ut skiftats till medlem utöver inbetald skiftats till medlem utöver inbetald insats. insats, dock att vid upplösning ge nom fusion, som i 28 § 3 mom. and ra stycket avses, såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp ån som motsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande för eningen.
Anvisningar Anvisningar
till 22 §. till 22 §. ' 4. Har skog — — -— gällande in 4. Har skog —- — — gällande in gångsvärde. gångsvärde. Med skogs — — — jämförligt Med skogs — — — jämförligt fång. fång. Såsom fastighetens — — — så Såsom fastighetens — — —- så lunda minskats. lunda minskats. Med ingående — -— — av ingångs Med ingående —--------av ingångs värdet. värdet. Vare sig ■— — — ursprungliga Vare sig------------ ursprungliga in ingångsvärdet. gångsvärdet. Är det------- - -— samma tid. Är det--------- — samma tid. Om avdrag —----- — av skogen. Om avdrag — -------- av skogen. Om moderbolag genom sådan fu Om moderbolag eller övertagande sion, som i 28 § 3 mom. avses, över förening genom sådan fusion, som i tager skog från dotterbolag, skall det 28 § 3 mom. första eller andra styc för dotterbolaget vid fusionstillfäl- ket avses, övertager skog från dotter-
Kungi. Maj:ts proposition nr h6 år 1957 5
let gällande ingångsvärdet och in bolag eller överlåtande förening, gående virkesförrådet anses som in skall det för dotterbolaget eller den gångsvärde och ingående virkesför- överlåtande föreningen vid fusionsråd för moderbolaget. tillfället gällande ingångsvärdet och ingående virkesförrådet anses som ingångsvärde och ingående virkesför råd för moderbolaget eller den över tagande föreningen. Exempel å--------— ingåen Exempel å-------------- ingåen de virkesförråd: de virkesförråd: A. försäljer------------- erlagda kö A. försäljer------------ erlagda köpe peskillingen. skillingen. Det för--------— 10 200 kronor. Det för----------- 10 200 kronor. Exempel å — — — i in Exempel å — — — i in gångsvärde: gångsvärde: B. försäljer-------- — 10 000 kro B. försäljer------------- 10 000 kro nor. nor. Ingångsvärdet har--------— det ur Ingångsvärdet har------------ det ur sprungliga. sprungliga.
till 28 §. till 28 §. 8. Vid fusion, som i 28 § 3 mom. avses, skall intäkt av rörelse för de i fusionen deltagande företagen be räknas utan avseende å de i fusionsavtalet angivna värdena å övertagna tillgångar m. m.
till 29 §. till 29 §. 3.-------------------------------------------- 3.-------------------------------------------- — b. Vid planenlig-------------fin b. Vid planenlig ------------ fin nes lämpligt. nes lämpligt. Värdeminskningsavdrag må,------ - Värdeminskningsavdrag må,------ — -— är behörigt. — är behörigt. Vid bestämmande — — -— blir Vid bestämmande------------ blir ut utsliten. sliten. Såsom tillgångs anskaffningsvär Såsom tillgångs anskaffningsvär de skall anses, då tillgången förvär de skall anses, då tillgången förvär vats genom köp eller byte eller där vats genom köp eller byte eller där med jämförligt fång, den verkliga med jämförligt fång, den verkliga kostnaden för dess anskaffande och, kostnaden för dess anskaffande och, då tillgången annorledes övergått till då tillgången annorledes övergått till TÖrelsen, dess allmänna saluvärde rörelsen, dess allmänna saluvärde vid tiden för övergången. Dock skall vid tiden för övergången. Dock skall iakttagas följande. Har tillgång i iakttagas följande. Har tillgång i samband med förvärv av den rörel samband med förvärv av den rörelse, se, vari den nyttjas, erhållits annor vari den nyttjas, erhållits annorledes ledes än genom köp eller byte eller än genom köp eller byte eller därmed därmed jämförligt fång, skall, där jämförligt fång, skall, där ej sär ej särskilda omständigheter till an skilda omständigheter till annat för nat föranleda, såsom anskaffnings- anleda, såsom anskaffningsvärde
Kungl. Maj.ts proposition nr 46' år 1957
värde för tillgången anses det belopp för tillgången anses det belopp som som kvarstår i beskattningsavseende kvarstår i beskattningsavseende oav oavskrivet för överlåtaren, försåvitt skrivet för överlåtaren, försåvitt ej ej vid förvärv av rörelsen på grund vid förvärv av rörelsen på grund av av arv eller testamente stämpelplikt arv eller testamente stämpelplikt be beräknats efter lägre belopp, i vilket räknats efter lägre belopp, i vilket fall det belopp efter vilket stämpel fall det belopp efter vilket stämpel plikt sålunda beräknats skall anses plikt sålunda beräknats skall anses såsom anskaffningsvärde. Skulle det såsom anskaffningsvärde. Skulle det i något fall befinnas, att den skatt i något fall befinnas, att den skatt skyldige eller någon, som står ho skyldige eller någon, som står ho nom nära, vidtagit åtgärd för att nom nära, vidtagit åtgärd för att den skattskyldige skall kunna till den skattskyldige skall kunna tillgo godoräkna sig ett högre anskaff doräkna sig ett högre anskaffnings ningsvärde än som synes rimligt, och värde än som synes rimligt, och kan kan det antagas att detta skett för det antagas att detta skett för att åt att åt någon av dem bereda obehörig någon av dem bereda obehörig för förmån i beskattningsavseende, skall mån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån anskaffningsvärdet i skälig mån jäm jämkas. Såsom anskaffningsvärde kas. Såsom anskaffningsvärde för för tillgång, som moderbolag över tillgång, som moderbolag eller över tager från dotterbolag vid sådan fu tagande förening övertager från dot sion, som i 28 § 3 mom. avses, skall terbolag eller överlåtande förening anses det belopp, som vid fusions- vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. tillfället kvarstår i beskattningsavse första eller andra stycket avses, skall ende oavskrivet hos dotterbolaget. anses det belopp, som vid fusionstillfället kvarstår i beskattningsavseen de oavskrivet hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. 4. Skattskyldig må, efter därom 4. Skattskyldig må, efter därom hos beskattningsnämnd framställt hos taxeringsnämnd eller, om besvär yrkande, berättigas att under förut anförts, prövningsnämnd framställt sättning av motsvarande avskriv yrkande, berättigas att under förut ning i räkenskaperna tills vidare åt sättning av motsvarande avskriv njuta avdrag för avskrivning å ma ning i räkenskaperna tills vidare åt skiner eller andra för stadigvarande njuta avdrag för avskrivning å ma bruk avsedda inventarier i enlighet skiner eller andra för stadigvarande med bestämmelserna nedan i denna bruk avsedda inventarier i enlighet punkt för räkenskapsenlig med bestämmelserna nedan i denna avskrivning. Såsom förutsättning punkt för räkenskapsenlig härför skall gälla att den skattskyl avskrivning. Såsom förutsättning dige haft ordnad bokföring, som av härför skall gälla att den skattskyl slutas medelst vinst- och förlustkon dige haft ordnad bokföring, som av to, samt att tillfredsställande utred slutas medelst vinst- och förlustkon ning föreligger om vad som återstår to, samt att tillfredsställande utred i beskattningsavseende oavskrivet av ning föreligger om vad som återstår anskaffningsvärdet å ifrågavarande i beskattningsavseende oavskrivet av tillgångar samt dessa ävensom av anskaffningsvärdet å ifrågavarande skrivningar å desamma i den skatt- tillgångar samt dessa ävensom av skyidiges räkenskaper och i företedd skrivningar å desamma i den skatt utredning redovisas på sådant sätt, skyldiges räkenskaper och i företedd att trygghet föreligger att vid av utredning redovisas på sådant sätt,
Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957 7
yttring av tillgångarna framdeles att trygghet föreligger att vid avytt möjligen uppkommande vinster ej ring av tillgångarna framdeles möj skola undgå taxering. ligen uppkommande vinster ej sko la undgå taxering. Avdrag för--------------- tillgångarna Avdrag för -— — — tillgångarna anskaffats. anskaffats. Hava under------------ lägre belopp. Hava under------------ lägre belopp. Har ett —--------av anskaffnings Har ett-------------av anskaffnings värdet. värdet. Har skaltskyldig-------------- anskaf Har skattskyldig — —- — anskaf fade tillgångar. fade tillgångar. Oaktat vad ovan stadgas må av Oaktat vad ovan stadgas må av drag medgivas för avskrivning med drag medgivas för avskrivning med belopp som erfordras för att det bok belopp som erfordras för att det bok förda värdet icke skall överstiga an förda värdet icke skall överstiga an skaffningsvärdet å samtliga nu ifrå skaffningsvärdet å samtliga nu ifrå gavarande tillgångar, vilka vid ut gavarande tillgångar, vilka vid ut gången av beskattningsåret fortfa gången av beskattningsåret fortfa rande tillhörde rörelsen, sedan å det rande tillhörde rörelsen, sedan å det ta värde avräknats en beräknad år ta värde avräknats en beräknad år lig avskrivning av tjugu procent. Vi lig avskrivning av tjugu procent. Vi sar skattskyldig att nämnda tillgång sar skattskyldig att nämnda tillgång ars verkliga värde understiger även ars verkliga värde understiger även sålunda beräknat värde, må avdrag sålunda beräknat värde, må avdrag medgivas jämväl för härav betingad medgivas jämväl för härav betingad ytterligare avskrivning. ytterligare avskrivning. Vid tillämp ning av bestämmelserna i detta styc ke skola i fråga om anskaffningsvär de och anskaffningsår för tillgångar, som övertagits genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. avses, de i fusio nen deltagande företagen anses som en skattskyldig. Då tillgångar,------------ till 28 §. Då tillgångar,------------ till 28 §. Finnes skattskyldig hava i räken Finnes skattskyldig hava i räken skaperna verkställt avskrivning med skaperna verkställt avskrivning med större belopp än det, varmed han större belopp än det, varmed han äger åtnjuta avdrag vid taxeringen, äger åtnjuta avdrag vid taxeringen, må den omständigheten att avdrag må den omständigheten att avdrag för avskrivning medgives med lägre för avskrivning medgives med lägre belopp än vad i räkenskaperna av belopp än vad i räkenskaperna av skrivits icke föranleda ändring av skrivits icke föranleda ändring av det värde, varå räkenskapsenlig av det värde, varå räkenskapsenlig av skrivning beräknas. Avdrag för be skrivning beräknas. Avdrag för be lopp, med vilket den skattskyldige lopp, med vilket den skattskyldige i i räkenskaperna verkställt avskriv^ räkenskaperna verkställt avskriv ning utöver vad vid taxering blivit ning utöver vad vid taxering bli godkänt, må åtnjutas först sedan vit godkänt, må åtnjutas först sedan taxeringen i fråga blivit slutligt av taxeringen i fråga blivit slutligt av gjord och enligt särskild av beskatt- gjord och enligt särskild av taxe ningsnämnd godkänd avskrivnings ringsnämnd eller, om besvär anförts, plan, avseende eu lid av minst fem prövningsnämnd godkänd avskriv år, räknat från och med beskall- ningsplan, avseende eu tid av minst
8 Kungi. Maj.ts proposition nr A6 år 1957
ningsåret efter det varunder avskriv fem år, räknat från och med beskatt ningen i fråga verkställdes. ningsåret efter det varunder avskriv ningen i fråga verkställdes. Den omständigheten att vid till- Den omständigheten att vid tilllämpning av bestämmelserna ovan lämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall över avdrag vid beskattningen skall över ensstämma med avskrivning enligt ensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör ej hinder för räkenskaperna utgör ej hinder för skattskyldig att efter övergång till skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodo avdrag enligt räkenskaperna tillgo göra sig från tiden före övergången dogöra sig från tiden före övergång resterande, i räkenskaperna gjorda en resterande, i räkenskaperna gjor men ej vid beskattningen åtnjutna av da men ej vid beskattningen åtnjutna drag antingen inom ramen för av avdrag antingen inom ramen för av skrivningsplan som avses i punkt 3 skrivningsplan som avses i punkt 3 eller, med beskattningsnåmnds sär eller, med taxeringsnämnds eller, om skilda medgivande, på en gång eller besvär anförts, prövningsnämnds enligt särskild av beskattning snämnd särskilda medgivande, på en gång el godkänd avskrivningsplan avseen ler enligt särskild av vederbörande de en tid av högst tio år. Efter över nämnd godkänd avskrivningsplan gång till räkenskapsenlig avskriv avseende en tid av högst tio år. Efter ning må dock i intet fall sådant av övergång till räkenskapsenlig av drag tillgodonjutas, som avses i skrivning må dock i intet fall sådant punkt 3 c tredje stycket. Har den avdrag tillgodonjutas, som avses i skattskyldige icke kunnat vid taxe punkt 3 c tredje stycket. Har den ringen utnyttja på visst år belöpande skattskyldige icke kunnat vid taxe avdrag, som upptagits i sådan sär ringen utnyttja på visst år belöpan skild avskrivningsplan som nyss de avdrag, som upptagits i sådan sagts, må detta avdrag icke tillgodo- särskild avskrivningsplan som nyss föras honom för senare år. sagts, må detta avdrag icke tillgodoföras honom för senare år. Har före------------- tillgodoräknats Har före — — — tillgodoräknats honom. honom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening, som åtnjuter avdrag för avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda in ventarier i enlighet med bestämmel serna för räkenskapsenlig avskriv ning, övertagit dylika tillgångar ge nom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. avses, och ha dessa tillgångar i räken skaperna upptagits till högre värde än vad som enligt bestämmelserna i punkt 3 b sista stycket är att anse som anskaffningsvärde för bolaget el ler föreningen må företaget efter där om hos taxeringsnämnd eller, om be svär anförts, prövningsnämnd fram ställt yrkande berättigas att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957 9
avskrivning, under förutsättning att
skillnaden mellan värdet enligt rä
kenskaperna och anskaffningsvärdet,
beräknat på sätt i punkt 3 b sista
stycket sägs, upptages som intäkt un
der det beskattningsår, då fusionen
genomföres, eller, om företaget hell
re vill, med en tredjedel för nämnda
beskattningsår och ett vart av de två
närmast följande åren. Om belopp,
varom nu år fråga, för något av sag
da år skulle helt eller delvis undan
dragas beskattning genom utnyttjan
de vid inkomstberäkningen av av
drag, som eljest ej kunna utnyttjas,
skall dock beloppet i stället uppfö
ras som intäkt för det första år, då
dylikt förhållande ej föreligger.
Angående avdrag — — ■— till Angående avdrag —----------till 41 §. 41 §. 5. Avdrag får------------ motsvaran 5. Avdrag får------------ motsvaran de tillämpning. de tillämpning. Patenträtt eller------------ dylik till Patenträtt eller dylik till gång- gång--------------------- , „ . Kostnad för anskaffning av varu Kostnad för anskaffning av varu märke, firmanamn eller andra rät märke, firmanamn eller andra rät tigheter av goodwills natur må av tigheter av goodwills natur må av dragas genom lika stora årliga vär- dragas genom lika stora årliga värdeminskningsavdrag inom en period deminskningsavdrag inom en period av tio år från den tidpunkt, då kost av tio år från den tidpunkt, då kost naden uppkommit; dock att, där så naden uppkommit; dock att, där så på grund av särskilda omständighe på grund av särskilda omständighe ter finnes skäligt, kostnaden må, en ter finnes skäligt, kostnaden må, en ligt beskattningsnämnds särskilda ligt taxeringsnämnds eller, om be beprövande, fördelas på en längre svär anförts, prövningsnämnds sär period. Har skattskyldigs rörelse för skilda beprövande, fördelas på en visst år utvisat förlust eller så ringa längre period. Har skattskyldigs rö överskott, att den skattskyldige vid relse för visst år utvisat förlust eller beräkning av nettointäkten av rörel så ringa överskott, att den skattskyl sen ej kunnat utnyttja det på året dige vid beräkning av nettointäkten belöpande avdraget, skola beträffan av rörelsen ej kunnat utnyttja det de rätt för den skattskyldige att till på året belöpande avdraget, skola be godoräkna sig det resterande avdra träffande rätt för den skattskyldige get för senare år bestämmelserna i att tillgodoräkna sig det resterande punkt 3 c tredje stycket äga motsva avdraget för senare år bestämmel rande tillämpning. Har skattskyldig serna i punkt 3 c tredje stycket äga i samband med överlåtelse av rörel motsvarande tillämpning. Har skatt se eller eljest avyttrat tillgång, var skyldig i samband med överlåtelse av om nu är fråga, får avdrag ske för rörelse eller eljest avyttrat tillgång, vad som i beskattningshänseende varom nu är fråga, får avdrag ske återstår oavskrivet av anskaffnings för vad som i beskattningshänseende värdet, i den mån detta belopp över återstår oavskrivet av anskaffnings-
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
stiger vad som influtit vid avyttring värdet, i den mån detta belopp över av tillgången. stiger vad som influtit vid avyttring av tillgången. Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. första el ler andra stycket avses, övertager till gång, varom nu är fråga, skall vid beräkning av vårdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet av tillgången så anses som om bolagen eller för eningarna utgjort en skattskyldig.
till 35 §. till 35 §. 5. Skattepliktig realisationsvinst 5. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust eller avdragsgill realisationsförlust skall i intet fall anses uppkomma, då skall i intet fall anses uppkomma, aktiebolag övertager tillgångar ge då aktiebolag övertager tillgångar ge nom fusion, som i 28 § 3 mom. avses. nom fusion, som i 28 § 3 mom. första Har moderbolag avyttrat egendom, stycket avses. Har moderbolag av som bolaget genom sådan fusion över yttrat egendom, som bolaget genom tagit från dotterbolag, skall vid be sådan fusion övertagit från dotter dömandet av frågan om skatteplik bolag, skall vid bedömandet av frå tig realisationsvinst eller avdragsgill gan om skattepliktig realisationsvinst realisationsförlust uppkommit så an eller avdragsgill realisationsförlust ses, som om moder- och dotterbolag uppkommit så anses, som om moderutgjort en skattskyldig. och dotterbolag utgjort eu skattskyl dig. Vad nu sagts skall äga motsva rande tillämpning vid sådan fusion mellan föreningar, som i 28 § 3 mom. andra stycket avses.
Denna lag skall träda i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå med delad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall äga tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxe ring verkställes i första instans år 1957. I samband med lagens ikraftträ dande skall dock följande iakttagas. 1. Vad i lagen stadgas därom att yrkande hos prövningsnämnd må fram ställas eller att prövningsnämnd må företaga viss prövning eller lämna visst medgivande eller godkännande, endast om besvär anförts, skall äga tillämp ning från och med den 1 januari 1958, därvid tillika i tillämpliga delar skall gälla vad som finnes föreskrivet i övergångsbestämmelserna till taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623). 2. Såvitt gäller fusion mellan ekonomiska föreningar skola äldre bestäm melser alltjämt äga tillämpning där fusionen genomförts före den 1 mars 1956. 3. Det i punkt 4 av anvisningarna till 22 § upptagna exemplet å avdrag för minskning av ingående virkesförråd skall från och med den 1 januari 1958 ha den lydelse, som angives i lagen den 1 juni 1951 (nr 438).
Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957 11
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förord ningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 2 | 2 |
Om vad----------- - beräknade netto Om vad------------ beräknade netto intäkten. intäkten. Har sådan fusion mellan moder- Har sådan fusion mellan aktiebo och dotterbolag ägt rum, som i 28 § lag eller föreningar ägt rum, som i 3 mom. kommunalskattelagen avses, 28 § 3 mom. första eller andra styc skall restituerad, avkortad eller av ket kommunalskattelagen avses, skall skriven skatt, som enligt vad ovan restituerad, avkortad eller avskriven sagts skulle hava utgjort skatteplik skatt, som enligt vad ovan sagts tig intäkt för dotterbolaget, utgöra skulle hava utgjort skattepliktig in skattepliktig intäkt för moderbola täkt för dotterbolaget eller den över get. låtande föreningen, utgöra skatte pliktig intäkt för moderbolaget eller den övertagande föreningen.
4 §• 4 §. 1 mom. Från sammanlagda-------- 1 mom. Från sammanlagda -— — — kommunal samfällighet. — kommunal samfällighet. Skattskyldig, som-------- — kom Skattskyldig, som -— — — kom munalskattelagen sägs. munalskattelagen sägs. Har sådan fusion mellan moder- Har sådan fusion mellan aktiebo och dotterbolag ägt rum, som i 28 § lag eller föreningar ägt rum, som i 3 mom. kommunalskattelagen av 28 § 3 mom. första eller andra styc ses, är moderbolaget berättigat till ket kommunalskattelagen avses, äger avdrag för sådan dotterbolagets skatt, moderbolaget eller den övertagande vilken enligt första stycket skulle föreningen åtnjuta avdrag för sådan hava varit avdragsgill för dotterbo dotterbolagets eller den överlåtande laget. föreningens skatt, vilken enligt förs ta stycket skulle hava varit avdrags gill för dotterbolaget eller den över låtande föreningen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1957.
1 Senaste lydelse av 2 § se 1953:401 och av 4 § 1 mom. se 1953:275.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj
1947 (nr 174) om investeringsfonder
Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 2 maj 1947 om investe ringsfonder1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 11 | 11 |
Hava till — — —- två procent. Hava till------------ två procent. Har skattskyldig------------ angivna Har skattskyldig------------ angivna grunder. grunder. Har aktiebolag genom fusion upp Har aktiebolag eller förening ge gått i annat aktiebolag, skall investe nom fusion uppgått i annat företag, ringsfond hos det förra bolaget, där skall investeringsfond hos det förra est den icke enligt fjärde stycket över företaget, därest den icke enligt fjär tagits av det senare bolaget, återfö de stycket övertagits av det senare ras till beskattning för det beskatt företaget, återföras till beskattning ningsår, varunder rättens tillstånd för det beskattningsår, varunder rät till fusionen registrerats. Till belop tens tillstånd till fusionen registre pet skall därvid läggas ränta efter rats. Till beloppet skall därvid läggas två procent om året enligt i 10 § an ränta efter två procent om året en givna grunder. ligt i 10 § angivna grunder. Vid sådan fusion, som i 28 § 3 Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, mom. första eller andra stycket kom må moderbolaget i beskattningsavse munalskattelagen avses, må moder ende övertaga investeringsfond, där bolaget eller den övertagande för est förutsättning därför enligt 1 § eningen i beskattningsavseende över andra stycket föreligger. Därvid skall taga investeringsfond, därest förut så anses som om fonden avsatts hos sättning därför enligt 1 § andra styc moderbolaget under det beskattnings ket denna förordning föreligger. Där år, då avsättningen skett hos dotter vid skall så anses som om fonden av bolaget. satts hos moderbolaget eller den över tagande föreningen under det be skattningsår, då avsättningen skett hos dotterbolaget eller den överlåtan de föreningen. Kungl. Maj:t----------- åtta år. Kungl. Maj:t — — — åtta år. Det åligger — -------- stycket sägs. Det åligger-------------- stycket sägs.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1957.
1 Senaste lydelse se 1954: 41.
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957 13
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investe ringsfonder för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar
Härigenom förordnas, att & och 9 §§ förordningen den 11 maj 1951 med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
6 §. 6 §.
Har skattskyldig------------ två pro Har skattskyldig-------- — två pro cent. cent. Vid återföring------------ motsvaran Vid återföring------------- motsvaran de tillämpning. de tillämpning. Har aktiebolag eller förening ge nom fusion uppgått i annat företag skall investeringsfond hos det förra företaget, därest den icke enligt fjär de stycket övertagits av det senare företaget, återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder rät tens tillstånd till fusionen registre rats. Till beloppet skall därvid läggas ränta efter två procent om året en ligt i 5 § angivna grunder. Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. första eller andra stycket kom munalskattelagen avses, må moder bolaget eller den övertagande för eningen i beskattningsavseende över taga investeringsfond. Därvid skall så anses som om fonden avsatts hos moderbolaget eller den övertagande föreningen under det beskattningsår, då avsättningen skett hos dotterbola get eller den överlåtande föreningen.
9 §. 9 §. Skattskyldig, som gjort avsättning Skattskyldig, som gjort avsättning till investeringsfond enligt denna till investeringsfond enligt denna för förordning, är pliktig att vid själv ordning eller som jämlikt 6 § fjärde deklaration för det beskattningsår, stycket övertagit sådan fond, är plik då avsättningen ägt rum, ävensom tig att vid självdeklaration för det för varje påföljande beskattningsår, beskattningsår, då avsättningen eller
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
intill dess de avsatta medlen avförts övertagandet ägt rum, ävensom för ur fonden, foga uppgift enligt formu varje påföljande beskattningsår, in lär, som fastställes av Kungl. Maj :t, till dess de avsatta medlen avförts ur rörande avsättning av medel till fon fonden, foga uppgift enligt formulär, den samt fondens användning och som fastställes av Kungl. Maj :t eller, avveckling. efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, riksskattenämnden, rörande avsätt ning av medel till fonden samt fon dens användning och avveckling.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1957.
Kungl. Maj.ts proposition nr 46' år 1957 15
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg
Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 19 februari 1954 med pro visoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av av yttrat fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives. (Nuvarande lydelse) (Föreslagen Igdelse)
7 §. 7 §. Har investeringsfond -—■ — — lik Har investeringsfond-------------lik vidation fattats. vidation fattats. Har aktiebolag genom fusion upp Har aktiebolag eller förening ge gått i annat aktiebolag, skall inves nom fusion uppgått i annat företag, teringsfond hos det förra bolaget, skall investeringsfond hos det förra därest den icke enligt tredje stycket företaget, därest den icke enligt tred övertagits av det senare bolaget, åter je stycket övertagits av det senare föras till beskattning för det beskatt företaget, återföras till beskattning ningsår, varunder rättens tillstånd för det beskattningsår, varunder rät till fusionen registrerats. tens tillstånd till fusionen registre rats. Vid sådan fusion, som i 28 § 3 Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, mom. första eller andra stgeket kom må moderbolaget i beskattningsavse munalskattelagen avses, må moder ende övertaga investeringsfond, där bolaget eller den övertagande för est garantiförbindelse avseende dot eningen i beskattningsavseende över terbolaget ändras att avse moderbo taga investeringsfond, därest garan laget. Därvid skall så anses som om tiförbindelse avseende dotterbolaget fonden avsatts hos moderbolaget un eller den överlåtande föreningen änd der det beskattningsår, då avsätt ras att avse moderbolaget eller den ningen skett hos dotterbolaget. övertagande föreningen. Därvid skall så anses som om fonden avsatts hos moderbolaget eller den övertagande föreningen under det beskattningsår, då avsättningen skett hos dotterbola get eller den överlåtande föreningen. Har oskiftat — — — dödsboet Har oskiftat — •— •— dödsboet skiftas. skiftas. Då till -—- — — angivna grunder. Då till-------- —- angivna grunder.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1957.
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning
Härigenom förordnas, att 20 § föror dningen den 27 maj 1955 om mvesteringsfonder för konjunkturutjämning skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 20 | 20 |
Har företag —- -— — likvidation Har företag — — — likvidation fattats. fattats. Har genom------------- investerings Har genom------------- investerings fonden återförts. fonden återförts. Har investeringsfond------- — mot Har investeringsfond —--------mot svarande tillämpning. svarande tillämpning. Vid sådan fusion, som i 28 § 3 Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, mom. första eller andra stycket kom må moderbolaget i beskattningsavse munalskattelagen avses, må moder ende övertaga investeringsfond, där bolaget eller den övertagande för est förutsättning därför enligt 1 § eningen i beskattningsavseende över andra stycket denna förordning före taga investeringsfond, därest förut ligger. Vad nu sagts skall äga mot sättning därför enligt 1 § andra styc svarande tillämpning vid fusion en ket denna förordning föreligger. Har ligt 96 § lagen om ekonomiska för investeringsfond övertagits i enlighet eningar. Har investeringsfond över med vad nyss sagts, skall vid tilltagits i enlighet med vad nyss sagts, lämpning av bestämmelserna i 5 § skall vid tillämpning av bestämmel andra stycket denna förordning så serna i 5 § andra stycket denna för anses som om moderbolaget eller den ordning så anses som om moderbo övertagande föreningen verkställt in laget eller den övertagande förening sättning i riksbanken å tid då dotter en verkställt insättning i riksbanken bolaget eller den överlåtande för å tid då dotterbolaget eller den över eningen gjort insättningen i fråga. låtande föreningen gjort insättningen i fråga. Har företag — -— — riksbanken Har företag — -— — riksbanken härom. härom.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och äger tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering i första instans verkställes år 1957.
Kungl. Maj:ts proposition nr 4 6 år 1957 17
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 ja nuari 1957.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden Z etterberg , T orsten N ilsson , S träng , E ricsson , A ndersson , N orup , H edlund , P ersson , L indell , N ordenstam , L indström , L ange , L indholm .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler fråga om lag stiftning rörande beskattning vid fusion mellan ekonomiska föreningar samt anför därvid följande.
Inledning
Den 4 juni 1956 uppdrog jag åt tillförordnade byråchefen S. V. Lundell att inom finansdepartementet biträda med utarbetande av förslag till lag stiftning rörande beskattning vid fusion mellan ekonomiska föreningar. I en den 16 oktober 1956 avlämnad promemoria har förslag framlagts om lag stiftning i berörda hänseende. Vid promemorian fogade författningsförslag torde såsom Bihang få fogas vid statsrådsprotokollet för denna dag. Angående behovet av en dylik lagstiftning anföres i promemorian föl jande. Genom lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, vilken trädde i kraft den 1 januari 1953, har införts särskilda bestämmelser om fusion av ekonomiska föreningar. Bestämmelserna, som återfinnes i 96—98 §§ nämnda lag, är uppbyggda efter mönster av fusionsreglerna i 175 och 176 §§ lagen om aktiebolag, d. v. s. reglerna för fusion mellan andra aktiebolag än moder bolag och helägt dotterbolag. Vissa skiljaktigheter förefinnes men dessa beror närmast på att det vid fusion mellan föreningar i regel i första hand är fråga om att överföra den överlåtande föreningens medlemmar till den övertagande föreningen och först i andra hand om ett övertagande av till gångarna. Då lagen om ekonomiska föreningar saknar koncernbestämmel ser, har däremot i denna lag inte upptagits någon motsvarighet till de sär skilda föreskrifterna i 174 § aktiebolagslagen om fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag. Enligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar må avtal träffas mellan ekonomiska föreningar därom, att den ena föreningen (över- 2 Dihang till riksdagens protokoll 1957. 1 saml. Nr 46
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
låtande föreningen) skall uppgå i den andra föreningen (övertagande för eningen) på så sätt att dels medlemmarna i den överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen dels ock den överlåtande för eningen utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och skulder över tages av den övertagande föreningen. Om medlem i den överlåtande för eningen inte samtyckt till fusionen må han uppsäga sig till utträde ur för eningen och äger därvid utfå inbetalda insatser. Föreningslagen saknar i stort sett bestämmelser, som reglerar hur över tagande av tillgångar och skulder, återbetalning av insatsmedel och even tuell utdelning till överlåtande föreningens medlemmar skall ske. De eko nomiska förhållanden, som blir en följd av fusionen, skall regleras genom ett fusionsavtal. Fusionsavtalet får anses innebära en affärstransaktion, ge nom vilken den övertagande föreningen förvärvar den överlåtande förening ens tillgångar. Hur avräkningen av övertagna tillgångar och skulder skall ske och hur fusionsavtalet i övrigt utformas beror på omständigheterna i de olika fallen. Storleken av den andel, som medlemmarna i den överlåtande föreningen erhåller i den övertagande föreningen, blir även beroende på fusionsavtalets bestämmelser. Beträffande skattekonsekvenserna vid fusion mellan föreningar framhöll vederbörande departementschef i prop. nr 34 till 1951 års riksdag med för slag till ny lagstiftning om ekonomiska föreningar, att dylik fusion i allmän het inte torde behöva medföra några skattekonsekvenser under förutsättning att uppskrivning av tillgångarnas värde icke skedde i samband med fusionen. Därvid åberopades vissa uttalanden i prop. nr 240 till 1950 års riksdag an gående skattekonsekvenserna vid sammanslagning av aktiebolag. Om så skulle bli erforderligt förutsattes emellertid, att frågan om skattekonsekven serna vid fusion av ekonomiska föreningar framdeles skulle bli föremål för uppmärksamhet. Sedermera har frågan om skattekonsekvenserna vid fusion mellan ekono miska föreningar varit föremål för prövning genom ett av riksskattenämnden den 21 april 1954 meddelat förhandsbesked. I utslag den 3 februari 1955 med anledning av besvär över riksskattenämndens beslut har regeringsrätten förklarat, att verkningarna i skattehänseende bör bedömas som om den över låtande föreningens tillgångar övergått till den övertagande föreningen genoin ett med köp eller byte jämförligt fång. Beträffande den överlåtande för eningen förklarade regeringsrätten, att föreningen är skattskyldig för de skattepliktiga inkomster, som av föreningen förvärvats och belöper på tiden före fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet under nämnda tid skall beräknas på grundval av bokslut, som avser ställ ningen vid tidpunkten för fusionens genomförande. Härvid skall intäk ten av rörelse beräknas med hänsyn tagen till de i fusionsavtalet angivna värdena å varulager, inventarier, rättighet av goodwills natur och annan tillgång, som icke utgöres av fastighet. Huruvida med hänsyn till värde, som i nämnda avtal angivits å fastighet eller å patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet, skattepliktig realisationsvinst uppkommit vid över
Kungl. Maj:Is proposition nr A6 år 1957 19
låtelse av tillgången skall bedömas med ledning av bestämmelserna i 35 § kommunalskattelagen. Enligt regeringsrättens utslag är vidare medlem i den överlåtande för eningen skattskyldig såsom för utdelning för vad han i samband med fusio nen erhållit i form av andelar i den övertagande föreningen, kontanter eller annat, i den mån värdet härav överstiger inbetald insats i den överlåtande föreningen. Utdelningen skall till nyssnämnda del upptagas som intäkt för det beskattningsår, då utdelningen i form av andelar, kontanter eller annat blivit tillgänglig för lyftning eller på annat sätt kommit medlemmen till godo. Fusionsavtalet torde ofta innebära, att de medlemmar i den överlåtande föreningen, som inte på grund av fusionen uppsagt sig till utträde, skall såsom insats i den övertagande föreningen gottskrivas vad som på dem be löper av det vid värdering efter bruksvärdet framkomna värdet å den över låtande föreningens tillgångar efter avdrag av den överlåtande föreningens skulder. Medlemmarna i den överlåtande föreningen kan gottskrivas jämväl för goodwill. Om fusionsavtalet utformas på detta sätt blir följden, att den överlåtande föreningen kan komma att beskattas för dolda reserver i varulager och in ventarier samt för goodwillersättning med hänsyn till de i fusionsavtalet an givna värdena å dessa tillgångar. Den övertagande föreningen erhåller vis serligen motsvarande högre avskrivningsunderlag vid inkomsttaxeringen, men fusionsvinsten hos den överlåtande föreningen kan inte nedbringas vid beskattningen genom en avskrivning å dessa tillgångar hos den övertagande föreningen. Ett fusionsavtal av innebörd som nyss sagts medför även att medlemmarna i den överlåtande föreningen beskattas för utdelning i samband med fusio nen, enär de regelmässigt erhåller andelar i den övertagande föreningen å högre nominellt belopp än deras andelar i den överlåtande föreningen. Med lemmarna kan även utöver andel i den övertagande föreningen erhålla kon tantbelopp, som vid inkomsttaxeringen inräknas i det utskiftade beloppet.
Det förhållandet att fusionen kan medföra att dolda reserver framtvingas till beskattning och att fusionen således kan leda till en viss avtappning av det i företagen arbetande kapitalet, torde sannolikt utgöra ett visst hinder för fusioner, över huvud taget torde den omständigheten att fusionsavtalet måste utformas med tanke på skattekonsekvenserna hos föreningarna för svåra fusionsbildningarna. Fusionsavtalet reglerar i första hand medlem marnas rät! och värdesätlningen av den överlåtande föreningens tillgångar kan därför inte alltid anpassas efter vad som är lämpligt ur beskattningssynpunkt för föreningarna. Sett ur medlemmarnas synpunkt innebär fusio nen endast ett byte av andelar och fusionsavtalet som sådant innebär endast eu beräkning av värdet av deras andel i den överlåtande föreningen och ett fastställande av vad medlemmarna skall erhålla vid bytet. Även det förhål landet, att medlemmarna i den överlåtande föreningen genom fusionen kan
20 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
komma att beskattas för utdelning, kan antagas motverka fusionssträvandena. Då det måste anses ur det allmännas synpunkt önskvärt att en behövlig koncentration av de ekonomiska föreningarna inte försvåras, synes skatte reglerna böra så utformas att de inte direkt motverkar fusionsbildningar. Det synes därför böra undersökas om inte sådana särbestämmelser vid fusion mellan ekonomiska föreningar kan införas i skattelagarna att fusionen som sådan inte medför omedelbara skattekonsekvenser för de deltagande för eningarna och för medlemmarna. Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrät ten, kommerskollegium (med överlämnande av yttranden från Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare och handelskammaren i Gävle ävensom från Sveriges industriförbund samt Sveriges köpmannaförbund), riksskattenämnden, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Örebro, Västernorrlands och Norrbottens län, allmänna ombu det hos mellankommunala prövningsnämnden, Sveriges lantbruksförbund, Kooperativa förbundet, Föreningen auktoriserade revisorer och Sveriges ad vokatsamfund.
Promemorian
I promemorian framhålles, att genom beslut av 1950 års riksdag bestäm melser tillkommit, som reglerar skattekonsekvenserna vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen d. v. s. vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag. Då skäl kan tala för att eventuella föreskrifter, som reg lerar beskattningen vid fusion mellan ekonomiska föreningar, bör utformas i viss överensstämmelse med motsvarande bestämmelser vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen, lämnas i promemorian först en redogörel se för dessa. Därvid konstateras, att vid sammanslagning av aktiebolag genom fusion det bolag, som upplöses, i princip blir skattskyldigt till utskiftningsskatt, medan utskiftade medel i regel inte utgör skattepliktig inkomst för del ägarna. Vid upplösning av en ekonomisk förening utgår inte utskiftnings skatt. I stället skall enligt bestämmelserna i 38 § kommunalskattelagen så som utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats. Upp lösning av en ekonomisk iförening genom fusion kan följaktligen medföra inkomstbeskattning för delägarna, vilket framgår av det regeringsrättens utslag, för vilket redogörelse lämnats i det föregående. Beträffande de bestämmelser, som reglerar inkomstbeskattningen för de fusionerande företagen vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen fram hålles i promemorian, att den grundläggande principen vid utformningen av dessa föreskrifter har varit, att moderbolagets skattemässiga ingångs värden för de från dotterbolaget vid fusionen övertagna tillgångarna skall
Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1957 21
vara lika med de i beskattningshänseende gällande värdena hos dotterbola get vid fusionstillifället. Dotterbolagets med obeskattade vinstmedel upplag da dolda reserver skall övergå till moderbolaget och skattemässigt behand las, som om de uppstått hos moderbolaget. I femte punkten av anvisningar na till 35 § kommunalskattelagen uttryckes denna princip sålunda, att mo der- och dotterbolag skall anses ha utgjort en skattskyldig. Beträffande vid fusionen övertaget varulager stadgas i 29 § 1 mom. kommunalskattelagen, att om moderbolaget vid fusionen av dotterbolaget över tagit råämnen eller varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rö relsen, skall värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp, motsvarande det hos dotterbolaget i beskattningshänseende gällande värdet å dessa tillgångar vid fusionstillfället. Normalt innebär detta, att varulagret skall övertagas till dotterbolagets bokförda värden. Har vid fusionen lagret upptagits hos moderbolaget till ett högre värde, föreligger eu uppskrivning och moderbolagets nettointäkt skall ökas med det överskjutande beloppet. Om moderbolaget upptagit lagret till ett lägre värde, föreligger däremot en nedskrivning och nettointäkten skall i stället reduceras motsvarande. Det är att märka att »uppskrivningen» eller »nedskrivningen» påverkar moder bolagets och inte dotterbolagets taxering. Beträffande övertagna fordringar gäller enligt bestämmelserna i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen, att — om desamma hos moderbolaget upp tagits till högre värden än de hos dotterbolaget i beskattningshänseende gäl lande — det överskjutande beloppet beskattas såsom intäkt i moderbolagets rörelse. I lagen har inte upptagits några bestämmelser om hur man skall förfara, när fordringarna överförts till lägre belopp än det som för dotter bolaget gällt i beskattningsavseende. Emellertid torde i dylikt fall gälla, att ett motsvarande avdrag skall medgivas, därest de allmänna förutsättningar na för avdrag för avskrivning föreligger. Dotterbolaget kan vid inkomsttaxeringen ha medgivits avdrag för i räken skaperna verkställda reserveringar för framtida kostnader såsom pensionsförpliktelser, garantiförbindelser o. dyl. Om moderbolaget i samband med fusionen övertager dessa förpliktelser äger moderbolaget inte få avdrag — vare sig på förhand eller vid förpliktelsernas infriande — för vad hos dot terbolaget redan avdragits. Däremot äger moderbolaget rätt till avdrag för sådana kostnader som inte omfattas av det hos dotterbolaget avdragna. Detta har reglerats på det sätt att i 28 § 4 mom. kommunalskattelagen upp tagits en bestämmelse av innebörd, att ett belopp, motsvarande de bos dot terbolaget gjorda reserveringarna för nu ifrågavarande ändamål, skall räk nas som intäkt i moderbolagets rörelse. Men moderbolaget har samtidigt tillagts rätt till ett motsvarande avdrag under förutsättning att sistnämnda bolag visar att det efter fusionen vidkänts eller kommer att få vidkännas ifrågavarande kostnader, därvid i sistnämnda fall eu häremot svarande synlig avsättning skall ha gjorts i moderbolagets räkenskaper, samt att sist nämnda bolag inte redan tillgodoförts avdrag för dessa kostnader eller den na avsättning.
'22 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
I punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att — beträffande vid fusion övertagna inuentarier och andra liknande till gångar — såsom anskaffningsvärde för moderbolaget skall upptagas det vid Tusionstillfället gällande skattemässiga restvärdet hos dotterbolaget. I punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen stadgas, att beträffande värdeminskningsavdrag för patenträtt och liknande tidsbegrän sad rättighet skall föreskrifterna i punkt 3 av nämnda anvisningar äga mot svarande tillämpning. Detta innebär att det för övertagna inventarier givna stadgandet om vad som är att anse som anskaffningskostnad blir tilllämpligt även å övertagna patenträtter o. dyl. Någon motsvarande bestäm melse finnes inte för det fall, då moderbolaget genom fusion från dotterbo laget övertagit rättighet av goodwills natur, hyresrätt el. likn. Detta sam manhänger med att skattebestämmelserna vid fusion genomfördes, innan de nuvarande reglerna för beskattning av goodwill in. m. infördes. En viss oklarhet föreligger följaktligen. I promemorian framhålles, att det likväl torde kunna förutsättas, att den i femte punkten av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen angivna principen att moder- och dotterbolag skall anses ha utgjort en skattskyldig även i förevarande hänseende blir avgörande. Detta skulle innebära, att moderbolag, som övertagit goodwill, hyresrätt el. likn. tillgång, skall vara i samma skattemässiga läge som ti digare dotterbolaget. Härav följer att om dotterbolaget icke ägt avskriva å goodwillvärdet etc. så må inte heller moderbolaget göra detta. Om sist nämnda bolag avyttrar genom fusion erhållen goodwill, beskattas den upp burna ersättningen i den mån denna överstiger dotterbolagets anskaffnings kostnad. Skulle sistnämnda kostnad överstiga ersättningen, får moderbola get göra avdrag för mellanskillnaden. — Om dotterbolaget varit berättigat till avskrivning å tillgången i fråga, blir moderbolaget berättigat att avdraga den resterande anskaffningskostnaden. Vid avyttring tages ersättningen till beskattning hos moderbolaget efter avdrag för vad som må återstå oavskri vet av anskaffningskostnaden. Beträffande avdrag för värdeminskning av från dotterbolaget övertagna fastigheter och för substansminskning vid tillgodogörande av från dotter bolaget övertagna naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott o. dyl. har sär skilda bestämmelser inte meddelats. Härutinnan torde emellertid gälla att moderbolaget bör medgivas avdrag med belopp och efter grunder, som skulle ha godtagits för dotterbolagets vidkommande, därest tillgångarna i fråga fortfarande ägts av sistnämnda bolag. I punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen har upptagits den föreskriften, att om moderbolaget genom fusionen övertagit skog från dotterbolaget, skall det för dotterbolaget vid fusionstillfället gällande in gångsvärdet och ingående virkesförrådet för skogen gälla såsom ingångs värde resp. ingående virkesförråd för moderbolaget. Genom bestämmelse i 4 § förordningen om statlig inkomstskatt har moder bolaget berättigats göra avdrag för sådan dotterbolagets skatt , som sist nämnda bolag — därest det inte genom fusionen upplösts — varit berättigat
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957 23
avdraga. I 2 § samma förordning har å andra sidan föreskrivits, att moder bolaget skall skatta för sådan restituerad, avkortad eller avskriven skatt, för vilken dotterbolaget skulle varit skattskyldigt. I punkt 5 av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen slutligen har införts en bestämmelse av innehåll att skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust inte skall anses uppkomma genom fusionen. Det framhålles i promemorian, att denna föreskrift är att se mot bakgrun den av, å ena sidan, det resonemanget att överlåtelse genom fusion kan i princip jämställas med försäljning och, å andra sidan, att moderbolaget efter fusionen bör så behandlas som om moder- och dotterbolaget redan före fusionen varit samma skattesubjekt. Även om moderbolaget innehaft aktierna i dotterbolaget kortare tid än fem år, kan någon skattepliktig reali sationsvinst på grund av fusionen alltså inte uppkomma för moderbolaget. 1 sistnämnda anvisningspunkt föreskrives vidare, att om moderbolaget av yttrat genom fusionen övertagen egendom, skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust så anses, som om moder- och dotterbolaget utgjort en skattskyldig. Detta inne bär bl. a. att såsom tidpunkt för förvärvet av tillgången i fråga skall anses tidpunkten för dotterbolagets förvärv av densamma, att såsom anskaffnings kostnad skall gälla dotterbolagets anskaffningskostnad, att till anskaffnings kostnaden skall läggas kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad av fastighet även under den tid dotterbolaget ägt densamma, samt att från vid realisa tionsvinstberäkningen avdragsgilla kostnader skall dragas vid taxeringen åtnjutna värdeminskningsavdrag även under den tid dotterbolaget ägt till gången i fråga.
Efter denna redogörelse för skattereglerna vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen framhålles i promemorian, att en fusion enligt lagen om ekonomiska föreningar till sin innebörd närmast är att jämställa med en fusion enligt 174 § aktiebolagslagen. Det är i första hand fråga om över tagande av medlemmarna samt, när detta reglerats, i andra band en sam manslagning av föreningarnas tillgångar och skulder. Vidare påpekas att en fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar i vissa hänseenden bar jämställts med fusion enligt 174 § aktiebolagslagen. I förordningen den 27 maj 1955 om investeringsfonder för konjunkturut jämning (SFS 256/1955) stadgas sålunda att investeringsfond må övertagas vid fusion enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag och vid fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar, medan dylikt övertagande inte kan ske vid fusion enligt 175 § aktiebolagslagen. Vidare är förvärv av fast egendom och fartyg genom fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och 96 § la gen om ekonomiska föreningar fritt från avgift enligt stämpelförordningen, medan förvärv av dylika tillgångar genom fusion enligt 175 § aktiebolags lagen föranleder stämpelplikt. I promemorian framhålles vidare, att riksskattenämnden i det tidigare omnämnda, den 21 april 1954 meddelade förhandsbeskedet ansett de i skatteförfattningarna för fusion enligt 174 § aktiebolagslagen gällande bestäm
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
melserna i tillämpliga delar böra gälla jämväl vid fusion enligt 96 § för eningslagen, dock med den skillnaden att den övertagande föreningen i brist på uttryckligt stadgande härom inte ägde rätt åtnjuta avdrag för kommunalutskylder, som påförts den överlåtande föreningen. Riksskattenämnden ansåg sålunda, att vinst eller förlust å den överlåtande föreningens rörelse under nämnda tid skulle beräknas på grundval av bokslut, avseende ställ ningen vid fusionstillfället. Riksskattenämnden förklarade vidare, att — vid beräkning av intäkt av rörelse för den övertagande föreningen efter fusionens genomförande — an skaffningsvärdet å varulager, som övertagits genom fusionen, skulle uppta gas till belopp motsvarande det hos den överlåtande föreningen i beskatt ningsavseende gällande värdet å samma tillgångar vid fusionstillfället. Så som anskaffningsvärde för sådana maskiner och andra för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda inventarier, vilka genom fusionen övertagits, skulle anses det belopp, som vid fusionstillfället kvarstod i beskattningsavseende oavskrivet hos den överlåtande föreningen. För värdeminskning å genom tusionen övertagen fastighet, rättighet av goodwills natur eller andra till gångar skulle den övertagande föreningen äga åtnjuta avdrag efter samma grunder som skulle hava gällt vid taxering av den överlåtande föreningen, om denna alltjämt fortbestått. Vidare förklarade riksskattenämnden, att — därest den övertagande för eningen genom fusionen övertog betalningsansvaret för framtida kostna der, för vilka avsättning i den överlåtande föreningens räkenskaper gjorts med obeskattade vinstmedel — belopp motsvarande denna avsättning skulle räknas såsom intäkt för den övertagande föreningen, därest icke utredning företeddes som visade, dels att den övertagande föreningen efter fusionen vidkänts eller skulle komma att få vidkännas dessa kostnader — varvid i sistnämnda fall en häremot svarande avsättning skulle hava verkställts i den övertagande föreningens räkenskaper — dels ock att den övertagande föreningen icke vid sin inkomsttaxering tillgodoförts avdrag för dessa kost nader eller denna avsättning. Riksskattenämnden förklarade slutligen, att den övertagande föreningen icke vid sin taxering skulle äga åtnjuta avdrag för kommunalutskylder, som påförts den överlåtande föreningen. Såsom tidigare nämnts ändrade regeringsrätten genom utslag den 3 feb ruari 1955 detta riksskattenämndens beslut och förhandsbeskedet gavs föl jande lydelse. Gällande författningar innehålla icke särskilda bestämmelser, som reg lera vilka verkningar i skattehänseende en fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar skall medföra. De i skatteförfattningarna med delade stadganden, som angå fusion enligt 174 § 1 mom. lagen om aktie bolag, kunna — med hänsyn till olikheterna mellan de båda slagen av fu sion — icke utan stöd av särskild föreskrift tillämpas å fusion enligt först nämnda författningsrum. De skattefrågor, som uppkomma i samband med detta slag av fusion, måste därför bedömas med ledning av de bestämmel ser i skatteförfattningarna, vilka avse åtgärder av i huvudsak den reella innebörd, som sistnämnda slag av fusion får anses äga.
Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957 25
Då vid fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar den överlåtan de föreningen uppgår i den övertagande föreningen på så sätt, att, bland an nat, den förra föreningen utan likvidation upplöses samt alla dess tillgångar och skulder övertagas av den senare föreningen, böra i skattehänseende verkningarna av denna fusion bedömas, som om den överlåtande föreningens tillgångar övergått till den övertagande föreningen genom ett med köp eller byte jämförligt fång. —-------- Beskattningskonsekvenserna av dylik fusion mellan ekonomiska förening ar enligt regeringsrättens utslag blir, såsom redan tidigare framhållits, att den överlåtande föreningen beskattas för dolda reserver i varulager och in ventarier samt för goodwillersättning på grundval av de i fusionsavtalet an givna värdena å dessa tillgångar. I promemorian uttalas, att den företagskoncentration, som äger rum då kooperativa ekonomiska föreningar sammanföres genom fusion, måste i re gel anses nyttig och önskvärd både med hänsyn till delägarnas intressen och ur allmän synpunkt såsom befrämjande den alltmera betydelsefulla ekono miska verksamhet, som bedrives genom samverkan i föreningsform. Såväl på grund härav som med hänsyn till skäliga krav på likställighet i beskatt ningshänseende med fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen synes i och för sig motiverat att införa specialregler vid fusion mellan ekonomiska föreningar.
I promemorian konstateras därefter, att då en förening upplöses genom fusion enligt 96 § föreningslagen föreningen är skattskyldig för de skatte pliktiga inkomster, so<m av föreningen förvärvats och belöper på tiden före fusionens genomförande. Vinst eller förlust å föreningens verksamhet under nämnda tid skall beräknas på grundval av bokslut, som avser ställningen vid tidpunkten för fusionens genomförande. Samma gäller för ett aktiebolag som upplöses genom fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen. Vid fusion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen skall vid inkomstbeskatt ningen —- som av tidigare lämnad redogörelse framgår — moderbolagets anskaffningsvärden för vid fusionen övertagna tillgångar i princip motsvara de bokförda värdena å dessa tillgångar i dotterbolagets balansräkning per fusionstillfället. I princip gäller detsamma även vid fusion enligt 96 § lagen om ekonomiska föreningar men här föreligger den väsentliga skillnaden, att tillgångarna i den överlåtande föreningens balansräkning per fusionsdagen skall upptagas till de i fusionsavtalet gällande värdena. Den skattepliktiga intäkten av rörelse för den överlåtande föreningen skall — som tidigare framhållits — beräknas med hänsyn till de i fusionsavtalet angivna värdena å varulager, inventarier, rättigheter av goodwills natur och annan tillgång, som inte ulgöres av fastighet. I promemorian anföres vidare, att föreningslagen liksom aktiebolagslagen inte stadgar någon skyldighet för det företag, som upplöses genom fusion, att upprätta balansräkning och vinst- och förlusträkning per fusionsdagen. Sådan skyldighet är inte påkallad av civilrättsliga skäl. Det är således en dast fråga om ett »skattebokslut». Balansräkningen och vinst- och förlust
26 Kungl. Maj. ts proposition nr -16 år 1957
räkningen skall givetvis i princip vara upprättade enligt föreningslagens föreskrifter men hinder kan i och för sig inte möta, att man i beskattnings hänseende godkänner den i detta »skattebokslut» gjorda värdesättningen å tillgångar etc. även om värdesättningen avviker från de i fusionsavtalet an givna värdena. Den överlåtande föreningen skulle på så sätt i »skattebokslut» per fusionsdagen — oavsett fusionsavtalets utformning — kunna upp taga tillgångar m. in. efter samma principer som i tidigare bokslut. Skatte lagarnas värderingsregler liksom även övriga bestämmelser kommer givetvis att gälla vid inkomsttaxeringen. Regleringen av skattekonsekvenserna vid fusionen kan därefter regleras på i princip samma sätt som då fråga är om fusion enligt 174 § aktiebolagslagen. Därefter anföres i promemorian. Utformas bestämmelserna på nu antytt sätt vinnes därigenom att skattebokslutet per fusionsdagen för den överlåtande föreningen kan upprättas så, att någon skattepliktig fusionsvinst inte framkommer hos föreningen. Men konsekvensen av bestämmelserna blir också den, att den övertagande föreningens anskaffningskostnad för de genom fusionen övertagna tillgång arna i beskattningsavseende kommer att motsvara de taxeringsmässiga rest värdena å samma tillgångar hos den överlåtande föreningen. Detta innebär bl. a. att — om den övertagande föreningen i sina räkenskaper såsom an skaffningskostnad för övertaget lager upptager högre värde än det bokförda värdet å lagret bos den överlåtande föreningen — skillnadsbeloppet räknas som skattepliktig intäkt hos den övertagande föreningen. Denna »fusions vinst» hos den övertagande föreningen kan emellertid elimineras genom att det ökade lagret å balansdagen nedvärderas. Motsvarande beskattning kan komma att ske om vid fusionen övertagna inventarier i den övertagande för eningens räkenskaper upptages till högre värden än de bokförda värdena hos den överlåtande föreningen. I detta fall kan dock beskattningen undvi kas om den övertagande föreningen övergår till planenlig avskrivning. Kon sekvensen av bestämmelserna blir även den, att — om den övertagande för eningen genom fusionsavtalet förvärvar tillgång av goodwills natur — den överlåtande föreningen inte beskattas för ersättningen och den övertagande inte äger att vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning å sålun da förvärvat goodwill-värde. Har den överlåtande föreningen rätt till avdrag för avskrivning å goodwill-värde skall denna rätt dock övergå på den över tagande föreningen. I promemorian föreslås, att som en ny punkt i anvisningarna till 28 g kommunalskattelagen intages ett stadgande vari utsäges, att — vid fusion som här avses — skattepliktig intäkt av rörelse för de fusionerande för eningarna skall beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet angivna vär dena å övertagna tillgångar. Tillgångar och skulder anses i beskattningsav seende ha övergått till den övertagande föreningen på enahanda sätt som vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen och skattekonsekvenserna för föreningarna skall vara desamma som för bolag vid fusion enligt sist nämnda lagrum. Vidare föreslås i promemorian, att de bestämmelser i kommunalskatte lagen och i förordningen om statlig inkomstskatt liksom även i förordning arna om investeringsfonder av olika slag, som reglerar skattekonsekvenser
Kungl. Maj. ts proposition nr hC> år 1957 27
na vid fusion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen göres tillämpliga även vid fusioner enligt föreningslagen. Undantag föreslås, liksom då fråga är om fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen, böra gälla om endera eller båda föreningarna driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fas tigheter, även om denna undantagsbestämmelse enligt vad i promemorian framhålles torde sakna egentlig praktisk betydelse, när fråga är om för eningar. Specialbestämmelserna föreslås vidare skola gälla endast när fråga är om föreningar av kooperativ karaktär. Beträffande bestämmelsernas utformning hänvisas i promemorian till de utarbetade författningsförslagen. Därefter anföres. Någon närmare redogörelse för bestämmelsernas innebörd synes inte er forderlig, då de föreslagna reglerna endast anknyter till redan gällande be skattningsregler vid bolagsfusioner. Bedömningen i skattehänseende skall med andra ord i princip ske som om den övertagande föreningen före fu sionen ägt samtliga andelar i den överlåtande föreningen och fusionen ge nomförts på grundval av de för fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen gällande reglerna d. v. s. fusion mellan moderbolag och lielägt dotterbolag.
Beträffande vissa av de föreslagna författningsbestämmelserna lämnas dock i promemorian särskild kommentar. Sålunda anföres i fråga om de be stämmelser, som reglerar det fall, då företag — bolag eller förening — ge nom fusion övertagit rättighet av goodwills natur, följande. Genom det föreslagna tillägget till tredje stycket punkt 5 av anvisningar na till 29 § har avsetts alt uttryckligen reglera detta fall. Bestämmelsen in nebär att bolag eller förening, som övertagit tillgång av goodwills natur, i princip skall vara i samma skattemässiga läge som tidigare dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Om dotterbolaget eller den överlåtande föreningen inte ägt avskriva å goodwill-värdet etc. får inte heller moderbola get eller den övertagande föreningen göra detta. Avyttrar moderbolaget eller den övertagande föreningen genom fusion erhållen goodwill, beskattas den uppburna ersättningen i den mån denna överstiger dotterbolagets respektive den överlåtande föreningens anskaffningskostnad. Skulle sistnämnda kost nad överstiga ersättningen, får moderbolaget eller den övertagande förening en göra avdrag för mellanskillnaden. Om dotterbolaget eller den överlå tande föreningen varit berättigad till avskrivning å tillgångarna i fråga, blir moderbolaget respektive den övertagande föreningen berättigat att avdraga den resterande anskaffningskostnaden. Vid avyttring tages ersättningen till beskattning hos moderbolaget eller den övertagande föreningen efter avdrag för vad som må återstå oavskrivet av anskaffningskostnaden. I den i det föregående lämnade redogörelsen för skattelagarnas bestämmelser vid fu sion enligt 174 § 1 inom. aktiebolagslagen har framhållits, att redan gäl lande bestämmelser torde ha motsvarande innebörd. Det föreslagna stadgan det innebär således inte någon ändring i vad som redan gäller beträffande bolagsfusioner.
Vidare anföres i promemorian. Om företag genom fusion övertagit hyresrätt till affärslokal och dotter bolaget eller den överlåtande föreningen ägt åtnjuta avdrag för kostnad för anskaffande av hyresrätten, tillkommer samma avdragsrätt moderbolaget eller den övertagande föreningen efter fusionen. Däremot äger inte moder
28 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
bolaget eller den övertagande föreningen rätt till avdrag för kostnad för genom fusionen övertagen affärslokal om inte dotterbolaget eller den över låtande föreningen varit berättigad till motsvarande avdrag, därest fusionen inte kommit till stånd. Motsvarande gäller om t. ex. dotterbolag har som an läggningstillgång bokfört sådana organisationskostnader, som avses i 100 § 8 mom. andra stycket aktiebolagslagen. Om dotterbolaget varit berättigat till avdrag för avskrivning å dessa kostnader skall moderbolaget vara berätti gat till motsvarande avdrag. Detta får anses följa av den i femte punkten av anvisningarna till 35 § kommunalskattelagen angivna principen att de fusionerande företagen skall anses ha utgjort en skattskyldig. Något särskilt stadgande torde inte vara erforderligt. Om inventarier, goodwill, hyresrätt, patenträtt in. m. genom fusionen övergår till moderbolaget eller den övertagande föreningen beskattas inte dotterbolaget eller den överlåtande föreningen för någon vinst på grund av överföringen. Detta följer av bestämmelserna i den föreslagna nya punkten 8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen. Något ytterligare stad gande härom torde inte vara erforderligt. Om dotterbolaget eller den över låtande föreningen före fusionen överlåter tillgång till moderbolaget gäller däremot givetvis skattelagarnas regler för köp och försäljning. I promemorian beröres även frågan om någon kommun blir lidande av lusionsförfarandet. Därvid åberopas ett uttalande i prop. 240 till 1950 års rfksdag (sid. 91) beträffande samma fråga vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktie bolagslagen. Uttalandet har följande lydelse. Det må härjämte erinras om att en ytterligare ändring i kommunalskatte lagen ifrågasatts av länsstyrelsen i Östergötlands län, som ansett erforder ligt med en kompletterande tilläggsbestämmelse till 57 § 3 mom. nämnda lag av innebörd, att i sådana fall, där moder- och dotterbolag taxerades i skilda kommuner, icke någon kommun finge bliva lidande till följd av fusionsförfarandet. Gentemot vad sålunda ifrågasatts torde emellertid böra framhållas, att moderbolaget efter fusionen regelmässigt kommer att i dot terbolagets hemortskommun fortsättningsvis bedriva dotterbolagets tidigare verksamhet, varvid fördelningsreglerna i 58 g kommunalskattelagen bliva tillämpliga.
I promemorian framhålles att detta uttalande torde äga tillämpning jäm väl å fusion av ekonomiska föreningar.
Den nu lämnade redogörelsen för de i promemorian föreslagna bestäm melserna avser de bestämmelser, som reglerar de fusionerande föreningar nas beskattning. Beträffande beskattningen av medlemmarna i den överlå tande föreningen hade riksskattenämnden i det tidigare omnämnda för handsbeskedet förklarat, att, om genom fusionen medlem i den överlåtande föreningen blivit medlem i den övertagande föreningen, han skulle vara skattskyldig såsom för utdelning för vad han vid fusionen erhållit utöver insats i den övertagande föreningen. Därest den övertagande föreningen se dermera upplöstes, skulle sådan medlem vara skattskyldig såsom för utdel ning för vad som vid upplösningen till honom utskiftades utöver den av ho nom till den överlåtande föreningen inbetalda insatsen. Därest medlem i den överlåtande föreningen icke samtyckt till fusionen och i samband med tusionen utträtt ur föreningen, skulle han vara skattskyldig såsom för ut
Kungl. Mnj:ts proposition nr 46 år 1957 29
delning för vad han därvid erhållit utöver sin till den överlåtande förening en inbetalda insats. Regeringsrätten däremot förklarade — såsom redan framhållits— att med lem i den överlåtande föreningen är skattskyldig såsom för utdelning för vad han i samband med fusionen erhållit i form av andelar i den övertagan de föreningen, kontanter eller annat, i den mån värdet härav överstiger in betald insats i den överlåtande föreningen. Utdelningen skall till nyssnämn da del upptagas som intäkt för det beskattningsår, då utdelningen i form av andelar, kontanter eller annat blivit tillgänglig för lyftning eller på annat sätt kommit medlemmen till godo. I promemorian anföres följande. För medlemmarna i de överlåtande föreningarna kan fusionen medföra beskattning för utdelning. Även detta förhållande kan försvåra genomföran det av föreningsfusioner. Vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen kan — såsom av tidigare lämnad redogörelse framgår — uppskov erhållas med utskiftningsskattens erläggande till dess moderbolaget upplöses. Riks skattenämnden kan sägas i det förhandsbesked, som återgivits i det föregå ende, ha medgivit motsvarande uppskov med det andra ledet i dubbelbe skattningen. Medlem, som vid fusionen endast erhöll andel i den övertagan de föreningen, blev enligt förhandsbeskedet skattskyldig för utdelning först när den övertagande föreningen upplöstes. Mot ett sådant uppskov med beskattningen synes i princip inte vara något att erinra. Emellertid skulle en bestämmelse av denna innebörd föranleda stora praktiska svårigheter. När den övertagande föreningen efter många år upplöses torde det vara nästan omöjligt att utreda, om en viss medlem övergått till föreningen genom fusion och vad hans inbetalda insats i den upplösta föreningen i så fall var. Det kan för övrigt bli så att en medlem byter förening genom fusion mer än en gång. En sådan bestämmelse kan därför inte förordas. I promemorian framhålles, att den för medlemmarna fördelaktigaste be stämmelsen otvivelaktigt torde vara den, att beskattning för medlemmarna skall ske enligt reglerna för realisationsvinstbeskattning. Emellertid synes den medlem, som inte samtyckt till fusionen, böra beskattas enligt vanliga regler för vad han vid föreningens upplösning erhåller utöver inbetald in sats. Beskattningsreglerna bör i princip vara lika för samtliga medlemmar och det synes rimligt att även medlem, som samtycker till fusion, skall be skattas för vad han vid fusionen erhåller i kontanter. Anser man det erfor derligt att införa lättnader i beskattningen för sådana medlemmar, som sam tycker till fusionen, synes detta lämpligen böra ske på så sätt, att den skatte pliktiga utdelningen för dylika medlemmar maximeras till vad de erhåller i annat än andelar i den övertagande föreningen. En bestämmelse av denna innebörd har föreslagits skola intagas i tredje stycket 1 mom. av 38 § kommunalskaltelagen. Därefter anföres följande. Det bör framhållas att innebörden av den sålunda föreslagna bestämmel sen bl. a. är följande. Antag att inbetald insats i den överlåtande föreningen för en viss medlem är 1 000 kronor. Vid fusionen erhåller han en andel i den övertagande föreningen å nominellt 500 kronor (som här antages motsvara det uppskattade värdet av andelen) samt 600 kronor i kontanter. Den skatte pliktiga utdelningen blir då 100 kronor.
30 Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 1957
Remissyttrandena över promemorian
Samtliga hörda myndigheter och organisationer har i princip tillstyrkt förslaget. Vissa erinringar mot förslagets utformning har dock gjorts i re missyttrandena. Från remissyttrandena torde följande få här återgivas. Länsstyrelsen i Malmöhus lön finner den föreslagna lösningen i och för sig vara godtagbar men framhåller att frågan har samband med ett större problemkomplex och ifrågasätter om inte på grund härav en provisorisk lagstiftning, som uteslutande tog sikte på mejeriföreningar, var att före draga. Länsstyrelsen anför. Länsstyrelsen är tveksam, om ett ofrånkomligt behov föreligger att nu in föra specialbeslämmelser i den föreslagna formen. Det torde kunna ifråga sättas. om icke hela problemkomplexet om inkomstbeskattning vid fusioner först borde utredas. Skatteproblemen vid fusion enligt 175 och 176 §§ i ak tiebolagslagen är som nämnts ej lösta. Vid fusion mellan föreningar före ligger enligt utredningen svårigheter att förvärva samtliga andelar i en över låtande förening. Samma svårigheter att inköpa samtliga aktier i ett över låtande bolag torde föreligga vid fusion mellan aktiebolag. Problem, som uppstår vid andra slag av fusioner, t. ex. mellan ekonomisk förening och ak tiebolag, har ej heller varit föremål för utredning. Kammarrätten ifrågasätter i sitt yttrande, om det inte vore lyckligare att lagbestämmelserna om fusion sammanfördes och anför därvid. En centralisering av bestämmelserna skulle medföra den fördelen, att åt dessa kunde givas en mera generell avfattning, därvid skatterättsliga pro blem i samband med fusioner kunde få en vidsträcktare reglering än vad fal let blir med de föreslagna bestämmelserna. Följden bleve jämväl att en ana logisk tillämpning av uttryckligen givna föreskrifter icke ofta behövde ifrågakomma, något som eljest enligt vad av promemorian framgår kunde vän tas bliva erforderligt. Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Älvsborgs län.
Vad i promemorian uttalas därom, att de föreslagna bestämmelserna bör äga tillämpning allenast vid fusion mellan föreningar av koopera tiv karaktär har i princip föranlett erinringar endast från Sveriges advokatsamfund. Samfundet framhåller, att något skäl för denna inskränk ning inte anförts och att nämnda begränsning inte bör göras. Även beträf fande icke kooperativa föreningar kan en fusion vara lämplig eller till och med önskvärd. Om emellertid de nya reglerna skall gälla endast fusioner mellan föreningar av kooperativ karaktär, kan, framhåller samfundet, den föreslagna bestämmelsen i 28 § 3 inom. andra stycket kommunalskattelagen föranleda viss tvekan. Samfundet anför. Föreningar, som avses i 1 § av 1951 års lag om ekonomiska föreningar, äro endast sådana som registrerats enligt nämnda lag. Avsikten skall väl emel lertid vara att fusioner mellan kooperativa föreningar av alla slag, även så dana som registrerats enligt äldre lag, skola falla under de nya bestämmel serna. I 28 § 3 mom. kommunalskattelagen bör därför, om lagen begränsas
Kungl. Mcij.ts proposition nr 46 år 1957 31
till att avse de kooperativa föreningarna, stadgas att det skall vara fråga om föreningar av det slag som angives i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Kooperativa förbundet uttalar, att förbundet kan förstå de skäl, som för anlett utredningsmannen att begränsa tillämpningsområdet för de speciella skattereglerna vid fusion till föreningar av kooperativ karaktär men anför därefter. Emellertid förekommer det sedan gammalt i relativt stor utsträckning att fastigheter, använda i kooperativa föreningars rörelse, ägs och förvaltas av särskilda fastighetsföreningar, registrerade enligt den äldre föreningslagen. Dessa fastighetsföreningar ägs normalt hundraprocentigt av den kooperativa moderföreningen, men fastighetsföreningarna torde dock icke vara koopera tiva i föreningslagens bemärkelse. Det har särskilt under senare tid fram stått som önskvärt, att dylika fastighetsföreningar genom fusion samman slås med moderföreningen. En sådan utveckling försvåras, om de nu före slagna skattereglerna icke kommer att gälla dylika fusioner. Styrelsen vill därför föreslå, att de särskilda skattereglerna vid fusion skall gälla även vid fusion mellan kooperativ förening och helägd dotterförening till sådan. I flera remissyttranden bär framhållits, att begreppet kooperativ förening inte bör såsom skett i författningsförslaget 2 8 § 3 in o in. andra styc ket kommunalskattelagen definieras som föreningar, som avses i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Sålunda framhåller kammarrätten att förslaget synes förutsätta att överensstämmelse råder mellan begreppet »förening av kooperativ karaktär» och begreppet »förening, som avses i 1 § nämnda lag» och anför därefter. Jämlikt 56 § lagen om ekonomiska föreningar har emellertid förening, som avses i 1 §, möjlighet att i sina stadgar göra avsteg från den princip om lika rösträtt, som en ekonomisk förening måste tillämpa för att i beskatt ningshänseende kunna anses såsom kooperativ (punkt 12 av anvisningarna till 29 §). Förening, som i 1 § lagen om ekonomiska föreningar avses, kan följaktligen i skattehänseende komma att anses icke vara kooperativ. Ut redningsmannens berörda uttalande står således ej i full överensstämmelse med författningstexten i nu förevarande hänseende, varför viss oklarhet fö religger angående vilka föreningar, som avses med den ifrågasatta lagstift ningen. Liknande synpunkter framföres av överslåthållarämbetet som uttalar, att definitionen skulle kunna utformas på så sätt, att med kooperativ förening i beskattningshänseende förstås ekonomisk förening, som registrerats enligt 1951 års föreningslag, och som i sina angelägenheter tillämpar lika röst rätt. Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller, att specialbestämmelserna en ligt motiven till förslaget bör gälla enbart i fråga om föreningar av koopera tiv karaktär. Författningstexten vidgar emellertid kretsen av berörda för eningar till de föreningar, som avses i 1 § lagen den 1 juni 1951 om ekono miska föreningar, och delta utan att någon förklaring lämnas till utvidg ningen. Med hänsyn till att begreppet kooperativ förening förut är definierat i anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen synes något hinder ej finnas atl begränsa skattelättnaderna vid fusion till sådana kooperativa föreningar.
32 Kungl. Maj:ts proposition nr år 1957
Sveriges lantbriiksförbund anför i denna fråga följande. I de i promemorian föreslagna reglerna om beskattning vid fusion av eko nomiska föreningar förutsättes, att beskattningsreglerna skall tillämpas på fusioner, som verkställes jämlikt 96 § i föreningslagen. Reglerna blir således tillämpliga på alla ekonomiska föreningar, som har den i 1 § föreningslagen omförmälda karaktären. I föreningslagens 1 § avsedda föreningar är emel lertid icke alltid kooperativa i kommunalskattelagens mening. Därest be skattningsreglerna vid fusion allenast skulle få tillämpas på kooperativa, ekonomiska föreningar enligt kommunalskattelagen, vilket icke förutsättes i promemorian, så skulle de gynnsamma verkningarna av den föreslagna lag stiftningen i hög grad minska och i många fall helt försvinna. Den före slagna lagstiftningen har ju huvudsakligen tillkommit för att underlätta ur ekonomisk och allmän synpunkt önskvärda fusioner. Om kommunalskatte lagens definition lägges till grund för lagstiftningen, skulle man tvingas, att vid t. ex. fusion mellan centralorganisationer undersöka strukturen av varje »moderförening». I vissa fall kan dessa »moderföreningars» antal vara stort. Därest en enda av dessa »moderföreningar» icke skulle uppfylla kommunal skattelagens krav på kooperativ förening, skulle fusion i enlighet med de föreslagna beskattningsreglerna omöjliggöras. Ett införande av kommunal skattelagens definition på kooperativ förening i reglerna för fnsionsbeskattningen motverkar således i många fall lagstiftningens syftemål och kommer, som ovan sagts, alt starkt förringa värdet av de föreslagna reglerna.
Kammarrätten framhåller, att stadgandet i andra stycket av 28 § 3 mom, kommunalskattelagen fått en i jämförelse med första stycket mindre ade kvat utformning. Kammarrätten föreslår att stadgandet formuleras i likhet med stadgandet i första stycket. Riksskattenämnden föreslår att andra styc ket ges följande formulering. Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid fusion en ligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, under förutsätt ning att såväl den överlåtande som den övertagande föreningen är av be skaffenhet som i 1 § sistnämnda lag sägs.
Mot stadgandet att de föreslagna bestämmelserna endast skall gälla vid fusioner mellan föreningar, som inte driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter har vissa erinringar gjorts av Kooperativa förbundet som därvid anför. Styrelsen vill icke rikta någon invändning mot bestämmelsernas utform ning i denna del, såvitt gäller föreningar, som helt eller väsentligen bedriver verksamhet av ifrågavarande slag. Det finns emellertid inom landet ett tret tiotal konsumtionsföreningar, som vid sidan av sin egentliga verksamhet har till ändamål »att uppmuntra och befrämja sparsamhet genom att från med lemmarna mottaga medel till förvaltning på sparkasseräkning». Även om sådan sparkasserörelse i några fall är av relativt stor omfattning, är den dock alltid av underordnad betydelse i förhållande till föreningens huvud sakliga verksamhet. Någon avgränsning av tillgångar, som skattemässigt be handlas som omsättningstillgångar i penningrörelse, förekommer icke'. Sty relsen befarar emellertid, att med den utformning som lagtexten enligt ut redningsmannens förslag har, det i vissa fall trots allt kommer att göras gäl lande, att ifrågavarande föreningar driver penningrörelse och att följaktligen de speciella skattereglerna vid fusion icke är tillämpliga på dessa. Styrelsen föreslår därför, att lagtexten utformas så att undantag i förevarande hän-
Kungl. Maj:ts proposition nr A6 år 1957 L33
seende skall göras endast beträffande sådana skattskyldiga, soin uteslutande eller väsentligen driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastig heter.
Den föreslagna bestämmelsen i 3 8 § 1 mom ko m munalskatt e- 1 a g en att medlem i den överlåtande föreningen, som samtyckt till fusio nen, skall beskattas endast för vad han erhåller utöver andel i den överta gande föreningen, har berörts i flera remissyttranden. Sålunda anför riks skattenämnden. Den föreslagna bestämmelsen innebär en definitiv skattelättnad i det fall, att medlem i den överlåtande föreningen genom fusionsavtalet erhåller en andel i den övertagande föreningen å högre nominellt belopp än hans andel i den överlåtande föreningen. Inbetald insats i en förening torde enligt gäl lande praxis motsvara vad som finnes bokfört å andelskapitalets konto hos föreningen. Vid en eventuell upplösning av den övertagande föreningen blir den medlem, som vid fusionen fått en andel i den övertagande föreningen å högre nominellt belopp, skattskyldig för vad han vid upplösningen erhåller utöver sistnämnda andels nominella värde. Riksskattenämnden liade i sitt förenämnda förhandsbesked förklarat, att delägaren i fråga var skattskyl dig för vad han vid upplösning av den övertagande föreningen erhöll utöver sin tidigare inbetalda insats i den överlåtande föreningen. En bestämmelse av dylik innebörd kommer emellertid, såsom i promemorian framhålles, att föranleda praktiska svårigheter vid tillämpningen. Nämnden vill därför icke förorda att bestämmelsen utformas på sådant sätt. Att man här gör eftergif ter i fråga om dubbelbeskattningen kan även ses mot bakgrunden av bestäm melsen i 29 § 2 mom. kommunalskattelagen, varigenom visst avsteg redan gjorts från principen om dubbelbeskattning av kooperativa föreningars in komster. Riksskattenämnden vill emellertid förorda att det föreslagna till lägget till tredje stycket i förtydligande syfte utformas på följande sätt »----------- dock att vid upplösning genom fusion som i 28 § 3 mom. andra styc ket avses såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som mot svarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.»
Överståthållarämbetet framhåller att det ur principiell synpunkt väcker betänkligheter att införa sådan skattebefrielse, som det föreslagna stadgan det i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen innebär, men anser sig likväl av i stort sett samma skäl, som anförts av riksskattenämnden, kunna biträda förslaget. Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller att medlem som inte sam tycker till fusionen kan bli hårdare beskattad än medlem, som samtycker lill densamma. Länsstyrelsen i Kristianstads län förklarar sig icke kunna bi träda den skattebefrielse som det föreslagna stadgandet i 38 § 1 mom. kom munalskattelagen innebär. Därest det emellertid skulle befinnas praktiskt möjligt att genomföra någon form av rätt lill uppskov med ifrågavarande be skattning, säger sig länsstyrelsen i princip inte ha något att erinra häremot. Liknande synpunkter framföres av länsstyrelsen i Västernorrlands län. Allmänna ombudet bos mellankommunala prövningsnämnden framhål ler i fråga om medlemmarnas beskattning vid upplösning av föreningar att hittills gällande bestämmelser varit svåra att effektuera i praktiken, sär- 8 Iiihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 40
34 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
skilt om lång tid förflutit mellan inbetalning av insats i förening och för eningens upplösning. Den ifrågasatta eftergiften beträffande beskattningen av medlemmarna, som redan teoretiskt är av ringa ekonomisk betydelse, är därför i praktiken ännu mindre. Föreningen auktoriserade revisorer framhåller att mot förslaget i fråga om beskattningen av medlemmarna i den överlåtande föreningen måhända kan anföras vissa betänkligheter och anför därvid. Den föreslagna bestämmelsen synes nämligen kunna giva tillfälle till missbruk på det sättet, att medlemmarna i en förening, som avser att träda i likvidation, genom att bilda en ny förening och genomföra en fusion kun na minska eller undgå skatten för utdelning. Med hänsyn till att förslaget begränsats till föreningar av kooperativ karaktär torde det emellertid finnas anledning räkna med att riskerna för att sådana åtgärder skola komma att vidtagas äro små. De praktiska fördelarna av de föreslagna bestämmelser na äro påtagliga och mera vägande.
Sveriges lantbruksförbund förklarar sig inte ha något att erinra mot ut formningen av bestämmelserna i 38 § 1 mom. kommunalskattelagen och på pekar, att bestämmelser i enlighet med förslaget skulle väsentligt underlätta den fusionering av ekonomiska föreningar, som är ur andra synpunkter av avgörande betydelse för den pågående rationaliseringen inom jordbruks näringen och de olika distributionsleden till ett förbilligande av de nödvän dighetsvaror, som jordbrukets föreningsrörelse handhar.
Sveriges advokatsamfund framhåller önskvärdheten av att det klarlägges vad som för medlem, som samtyckt till fusionen, skall anses såsom hans inbetalade insats i den övertagande föreningen. Samfundet anför. Denna fråga är nämligen av betydelse för hans beskattning, då den över tagande föreningen upplöses. Styrelsen får därför förorda att det klart uttryckes att såsom inbetalad insats i den övertagande föreningen skall anses värdet av den andel som den nye medlemmen erhåller i föreningen. Detta värde behöver ej överensstämma med det för andelen angivna värdet i fusionsavtalet eller i den övertagande föreningens räkenskaper. Om nämligen den övertagande föreningen före fusionen haft överskott över andelskapitalet, kunna de nya medlemmarna bli delaktiga i nämnda överskott, och för åstadkommande av likställighet mellan gamla och nya medlemmar kan det bli erforderligt att det nominella beloppet av de nya medlemmarnas andelar i den övertagande föreningen sättes lägre än vad som motsvarar deras verk liga värde. Vid en tillämpning av föreningslagens bestämmelser torde såsom de nya medlemmarnas insatser anses det för desamma angivna nominella beloppet, och det är därför påkallat att i kommunalskattelagen klart angives vad som i beskattningshänseende skall anses såsom inbetalad insats för dem. Beträffande utformningen av punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen anför riksskattenämnden följande. I fusionsavtal angivna värden å tillgångar in. in. torde i allmänhet lia bestämts i syfte att därigenom på ett skäligt sätt reglera förhållandet mellan medlemmarna i respektive föreningar. Genom bestämmelsen i första me ningen av ifrågavarande anvisningspunkt avses i enlighet härmed att för
Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957 35
hindra, att de i fusionsavtalet angivna värdena skola föranleda inkomst taxering för föreningarna. Emellertid regleras beskattningskonsekvenserna för den övertagande föreningen genom övriga i promemorian föreslagna be stämmelser, och stadgandet i nu ifrågavarande anvisningspunkt bör därför begränsas till att avse allenast den överlåtande föreningens beskattning. Stadgandet synes vidare lämpligen böra utformas så, att det omfattar även fusioner mellan aktiebolag enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Även sistnämnda slag av fusioner grundas nämligen på ett avtal och i detta avtal kunna värden å övertagna tillgångar angivas. Om så sker böra dessa vär den icke ha effekt vid inkomstbeskattningen för dotterbolaget. Första me ningen i den föreslagna anvisningspunkten synes därför kunna utformas på följande sätt. »Vid fusion som i 28 § 3 mom. avses skall intäkt av rörelse för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet angivna värdena å övertagna tillgångar.» De föreslagna bestämmelserna i andra meningen i anvisningspunkten sy nas överflödiga och böra därför utgå. Det bör räcka med att det i motiven framhålles, att beskattningskonsekvenserna vid fusion enligt 96 § före ningslagen i princip skola bedömas som om fråga vore om fusion mellan mo derförening och helägd dotterförening. Vad särskilt angår det sista ledet i anvisningspunkten i fråga (eller att i beskattningsavseende skall så anses som om tillgångar och skulder hos den överlåtande föreningen vid dess upp lösning övergått till den övertagande föreningen) innebär uttalandet intet annat än vad som följer redan av begreppet fusion, sådant det angives i 96 § föreningslagen.
I yttrandena från kammarrätten, länsstyrelsen i Stockholms län och Sve riges lantbruksförbund framföres liknande synpunkter. Beträffande den föreslagna bestämmelsen i punkt 3 b av anvis ningarna till 29 § kommunalskattelagen angående anskaff ningsvärde för vid fusionen övertagna maskiner och andra inventarier an för Sveriges lantbruksförbund följande. Vid tillämpning av de föreslagna reglerna kan beträffande inventarievärdena uppkomma skillnader mellan den övertagande föreningens bokför da värden, som utgå från fusionsavtalets värden, och de värden, som god tagas ur beskattningssynpunkt. Vill den övertagande föreningen erhålla eller behålla räkenskapsenlig avskrivning måste skillnadsbeloppet enligt försla get i sin helhet upptagas som tillkommande post i den rörelseinkomstdeklaration, som avlämnas det beskattningsår, varunder fusionstillfället inträf far. Handlar övertagande föreningen annorlunda, hänvisas föreningen till planenlig avskrivning för hela sitt inventariebestånd. Fråga är, om förslaget icke bör kompletteras med eu bestämmelse, som gör det möjligt för den över tagande föreningen alt fortfarande tillämpa räkenskapsenlig avskrivning vid sin inkomsttaxering och som utformas på samma sätt, som gäller för de skillnadsposter, som kan uppkomma vid en övergång från planenlig av skrivning till räkenskapsenlig avskrivning. Med eu sådan komplettering av bestämmelserna skulle man underlätta övergången laxcringsmässigt vid eu fusion. Om den överlåtande föreningen tillämpat planenlig avskrivning eller vid räkenskapsenlig avskrivning haft fördel av att tillämpa 20 %-regeln som spärregel, torde det vara rimligt, att den ("ivertagande föreningen ifråga om värdeminskningsavdragens årliga storlek kommer i samma läge, som den överlåtande föreningen skulle ha gjort vid planenlig avskrivning eller vid tillämpning av 20 %-regeln vid räkenskapsenlig avskrivning. Den föreslagna
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957
lydelsen av anvisningarna till 29 § punkt 5, att vid bedömningen av frågan om rätt till värdeminskningsavdrag skall så anses, som om bolagen eller föreningarna utgjort en skattskyldig, kan måhända tolkas så, att en sådan rätt redan enligt förslaget föreligger, men det synes Lantbruksförbundet lämpligt att ett klarläggande uttalande på den punkten göres. Kammarrätten och länsstyrelsen i Stockholms län framhåller att innebör den av sista meningen av punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen är svårförståelig och bör förtydligas.
Beträffande den föreslagna ändringen av 6 § förordningen med provisoriska bestämmelser om särskilda investerings fonder för ersättande av förlorade inventarier och la gertillgångar anför riksskattenämnden följande. I första meningen av det föreslagna nya fjärde stycket stadgas att över tagande av investeringsfond får ske, »därest moderbolaget eller den över tagande föreningen övertager dotterbolagets eller den överlåtande förening ens rörelse». Då moderbolaget eller den övertagande föreningen genom fu sionen alltid övertager dotterbolagets eller den överlåtande föreningens samt liga tillgångar och skulder, d. v. s. dess rörelse, torde avsikten med bestäm melsen i själva verket hava varit att såsom villkor för övertagande av in vesteringsfond föreskriva, att moderbolaget eller den övertagande förening en skall fortsätta att driva dotterbolagets eller den överlåtande föreningens rörelse. En bestämmelse av dylik innebörd torde emellertid knappast ha nå gon egentlig praktisk betydelse, varför stadgandet synes kunna utgå.
Riksskattenämnden och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekar, att i 9 § förordningen med provisoriska bestämmelser om särskilda investe ringsfonder för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar bör intagas bestämmelser, att jämväl den, som vid fusion övertagit investerings fond, är skyldig att vid självdeklaration foga uppgift, som i nämnda para graf sägs. Beträffande den tidpunkt, när bestämmelserna bör träda i kraft, framhåller Sveriges lantbruksförbund följande. I promemorian har icke lämnats förslag till den tidpunkt, vid vilken be stämmelserna skola träda i kraft. Lantbruksförbundet anser för sin del att lag stiftningen lämpligen kan genomföras fr. o. in. 1957 års taxering. Det synes dock lämpligt, att övergångsbestämmelser av sådan karaktär utformas, att såväl den överlåtande som den övertagande föreningen skall taxeras efter samma regler, i varje fall behöves ett uttalande, som närmare angiver tolk ningen av de förslagets bestämmelser, som reglerar taxeringarna i samband med införandet av de nya bestämmelserna. I annat fall skulle kunna in träffa, att de fusionerade föreningarna på grund av olikhet i räkenskapsår taxeras utan reciprocitet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957 37
Departementschefen
Såsom av den i promemorian lämnade redogörelsen framgår måste skatte konsekvenserna vid fusion mellan ekonomiska föreningar befaras försvåra genomförandet av dylika fusioner. Då det är angeläget att de fusionsbefrämjande föreskrifterna i den nya föreningslagen inte motverkas av skat telagstiftningen, bör därför en reglering komma till stånd i syfte att undan röja de nuvarande hindren i denna lagstiftning. Samtliga hörda myndig heter och organisationer har i princip varit ense härom. Länsstyrelsen i Malmöhus län har ifrågasatt, om inte lagstiftningen på detta område bör givas provisorisk karaktär i avvaktan på att hela problemkomplexet vid alla olika slag av fusioner, sålunda även t. ex. fusioner mellan aktiebolag och föreningar, blir föremål för utredning. I och för sig synes dock natur ligt att man i första hand reglerar skattekonsekvenserna vid sådana fusio ner, för vilka civilrättsliga bestämmelser redan skapats. Av detta slag av fusioner är sådana enligt 174 § 1 inom. lagen om aktiebolag och 96 § lagen om ekonomiska föreningar de till antalet helt dominerande och därjämte de mest betydelsefulla. Det synes därför knappast vara något att erinra emot, att man för dylika fusioner antager speciella bestämmelser av per manent karaktär. I skattelagarna bar tidigare införts särskilda regler för fusioner enligt 174 § aktiebolagslagen. I promemorian föreslås nu att motsvarande bestäm melser för fusion enligt 96 § föreningslagen i stort sett utformas i över ensstämmelse med dessa regler. Detta har i princip tillstyrkts av remiss instanserna och jag finner det naturligt att så sker med hänsyn till likheten mellan dessa slag av fusioner. I promemorian föreslås att bestämmelserna endast skola gälla vid fusio ner mellan föreningar av kooperativ karaktär. Mot denna begränsning av bestämmelsernas räckvidd har från remissinstansernas sida erinringar en dast framförts av Sveriges advokatsamfund. För egen del finner jag en så dan begränsning utgöra en förutsättning för att reglerna för beskattning av medlemmar i den överlåtande föreningen skall kunna utformas på det sätt, som föreslagits i promemorian. Sistnämnda bestämmelser kan nämli gen, som jag senare skall återkomma till, i vissa fall medföra en definitiv skattceftergift. Fusionsbestännnelserna måste därför begränsas till sådana fusioner, som även ur det allmännas synpunkt framstår som särskilt önsk värda. Detta torde i stort uppnås, om endast fusioner mellan föreningar av kooperativ karaktär omfattas av bestämmelserna. I och för sig skulle det vara naturligt om begreppet kooperativ förening härvid gavs den mera be gränsade innebörd som följer av anvisningarna till 29 § kommunalskatte lagen. Krav skulle då komma att uppställas på att föreningen vore öppen och i sina angelägenheter tillämpade lika rösträtt. Med hänsyn till vad som anförts av Sveriges lantbruksförbund i denna fråga anser jag mig dock böra tillstyrka att bestämmelserna får omfatta alla föreningar av beskaffcn-
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957
het, som avses i 1 § lagen om ekonomiska föreningar. Att såsom Kooperativa förbundet yrkat låta bestämmelserna även omfatta fusioner mellan en ko operativ förening och en av sådan förening helägd fastighetsförening kan jag inte tillstyrka. Vid en dylik fusion kan fusionsavtalet utformas utan hänsynstagande till medlemmarna i den överlåtande föreningen och skatte konsekvenser av den art att de motverkar fusionen behöver inte uppkomma. På grundval av de vid promemorian fogade författningsförslagen har inom finansdepartementet utarbetats förslag till erforderliga ändringar i kom munalskattelagen och övriga i promemorian omnämnda författningar. I det följande skall i korthet beröras de jämkningar och tillägg som därvid be funnits påkallade. I likhet med vad i promemorian föreslagits anser jag, att de speciella fusionsbestämmelserna för ekonomiska föreningar inte skall gälla när nå gon av föreningarna driver penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter. Motsvarande undantag finnes redan i fusionsbestämmelserna för aktiebolag. Några erinringar mot denna begränsning av bestämmelsernas räckvidd har i princip inte framförts i remissyttrandena. Kooperativa för bundet har dock framhållit, att bestämmelserna bör vara tillämpliga även å en förening, som vid sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse genom att från medlemmarna mottaga medel för förvaltning. Jag kan tillstyrka detta och förordar, att ett uttryckligt stadgande härom intages i det föreslagna nya andra stycket till 28 § 3 mom. kommunalskattelagen. Sistnämnda stycke synes därjämte, såsom kammarrätten i sitt yttrande fram hållit, böra formuleras i nära överensstämmelse med stadgandet i första stycket av 28 § 3 mom. Den föreslagna bestämmelsen i 38 § 1 inom. kommunalskattelagen, soin reglerar beskattningen för de medlemmar i den överlåtande föreningen, vil ka samtyckt till fusionen, anser jag mig kunna tillstyrka. Med anledning av vad Sveriges advokatsamfund anfört angående önskvärdheten av att det klarlägges vad som för medlem, som samtyckt till fusionen, skall anses som hans inbetalade insats i den övertagande föreningen får jag framhålla, att enligt nuvarande praxis torde med inbetald insats förstås, såsom även riks skattenämnden i sitt yttrande antytt, vad som finnes bokfört ä andelskapi talets konto i den övertagande föreningen. I den föreslagna författningsbe stämmelsen har i förtydligande syfte gjorts en viss ändring av redaktionell natur. Det föreslagna stadgandet i punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommu nalskattelagen bör, såsom bl. a. kammarrätten och riksskattenämnden fram hållit, utformas så, att det omfattar även fusioner mellan aktiebolag enligt 174 § 1 mom. lagen om aktiebolag. Andra meningen i den föreslagna anvis ningspunkten synes, såsom påpekats i flera remissyttranden, vara överflö dig och hör därför utgå. Av promemorian framgår, att skattekonsekvenser na vid sådan fusion enligt 96 § föreningslagen, som omfattas av de föreslag na bestämmelserna, i princip skall bedömas som om fråga är om fusion mellan moderförening och helägd dotterförening. Det synes dock inte nöd
Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957 39
vändigt att detta direkt ulsäges i lagtexten. Innebörden av bestämmelsen i punkt 8 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen skall vara den, att man vid de fusionerande företagens taxering helt bortser från fusionsavtalets värderingar och anvisningspunkten synes lämpligen böra utformas så, att vid fusion, som i 28 § 3 mom. avses, intäkt av rörelse för de i fusionen deltagande företagen skall beräknas utan avseende å de i fusionsavtalet an givna värdena å övertagna tillgångar in. m. Med anledning av att Sveriges lantbruksförbund ansett ett klargörande uttalande böra göras i fråga om den föreslagna bestämmelsen i punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen torde följande få anföras. Även i fråga om rätt till avdrag för avskrivning å inventarier, vilka övertages vid fusioner, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, gäller princi pen, att de fusionerande företagen skall anses som en skattskyldig. Ett av steg från denna princip har dock i viss mån gjorts genom förenämnda stad gande i punkt 3 b av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, att så som anskaffningsvärde för genom fusionen övertagna inventarier skall an ses det taxeringsmässiga restvärdet för dessa tillgångar hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen vid fusionstillfället. Detta innebär, att mo derbolaget eller den övertagande föreningen skall anses ha anskaffat de ge nom fusionen övertagna tillgångarna vid fusionstillfället för ett pris mot svarande det nyss angivna taxeringsmässiga restvärdet. Om båda bolagen eller båda föreningarna tillämpar planenlig avskrivning, får moderbolaget eller den övertagande föreningen i princip övertaga dotterbolagets eller den överlåtande föreningens avskrivningsplan, eftersom det återstående oavskriv na värdet av inventarierna får avskrivas under den återstående ekonomiska varaktighetstiden för övertagna tillgångar. Även om moderbolaget eller den övertagande föreningen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning gäller, att anskaffningsvärdet för genom fusionen övertagna inventarier motsvarar det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande för eningen. Om moderbolaget eller den övertagande föreningen i sina räkenska per upptager vid fusionen övertagna inventarier till ett lägre bokfört värde än det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen och moderbolaget eller den övertagande föreningen även efter fusionen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning, skall så anses som om moderbolaget eller den övertagande föreningen under fusionsåret avskrivit inventarierna med skillnadsbeloppet. För detta belopp äger moderbolaget eller den övertagande föreningen åtnjuta avdrag vid inkomsttaxeringen, därest det bokförda värdet å inventariebeståndet vid beskattningsårets slut inte är lägre än det värde, som kan godkännas enligt reglerna för räkensnapsenlig avskrivning. Är det bokförda värdet lägre blir bestämmelserna i åtton de stycket av punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen till lämpliga. I detta sammanhang må framhållas, att — om dotterbolaget eller den överlåtande föreningen skulle ägt åtnjuta avdrag enligt i sistnämnda anvisningspunkt angiven avskrivningsplan — moderbolaget eller den över tagande föreningen äger att efter fusionen tillgodonjuta detta avdrag. Detta
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957
iöljer av den allmänna principen att företagen skall anses som en skattskyl dig. Om moderbolaget eller den övertagande föreningen i sina räkenskaper upptager vid fusionen övertagna inventarier till högre bokfört värde än det taxeringsmässiga restvärdet hos dotterbolaget eller den överlåtande förening en, förefinnes inte längre överensstämmelse mellan bokfört värde och det i taxeringshänseende gällande värdet å moderbolagets eller den övertagande föreningens inventarier. Förutsättning för räkenskapsenlig avskrivning fö religger följaktligen inte och bolaget eller föreningen skulle då ha att övergå till iplanenlig avskrivning. Jag kan emellertid tillstyrka, att i dylika fall möj lighet öppnas för moderbolaget eller den övertagande föreningen att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Bestämmelse härom bör intagas som ett näst sista stycke av punkt 4 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen och synes i princip kunna utformas på sätt Sveriges lanthruksförbund i sitt yttrande antytt. Till vad Sveriges lanthruksförbund anfört angående tillämpningen efter fusionen av den alternativa avskrivningsregeln vid räkenskapsenlig av skrivning. 20 %-regeln, må följande framhållas. Om den övertagande för eningen tillämpar räkenskapsenlig avskrivning skall — oavsett om 30-regeln eller 20 %-regeln tillämpas — så anses, som om den övertagande föreningen köpt tillgångarna å fusionsdagen för ett pris motsvarande det taxeringsmäs siga restvärdet hos den överlåtande föreningen. Om den övertagande för eningen vid tillämpning av 20 %-regeln skall äga åheropa den överlåtande föreningens anskaffningsvärde och anskaffningsår, måste ett särskilt stad gande härom intagas i sjätte stycket av punkt 4 av anvisningarna till 29 g kommunalskattelagen. Då det kan vara skäligt att de fusionerande för eningarna även vid tillämpning av 20 %-regeln ses som ett företag, kan jag tillstyrka att ett stadgande av sådan innebörd intages i nämnda anvis ningspunkt. Motsvarande skall givetvis gälla vid fusion mellan aktiebolag. Det bör framhållas, att en dylikt stadgande i regel är till fördel för moder bolaget eller den övertagande föreningen, men det kan dock tänkas fall, där bestämmelsen leder till att avskrivningsmöjligheten för fusionsåret blir mindre än om ändringen inte gjorts. Då en förening vid fusion övertager tillgång av goodwills natur synes principen böra vara den, att den övertagande föreningen skall äga rätt åt njuta avdrag vid taxeringen för avskrivning å tillgången endast i den mån och med det belopp, som den överlåtande föreningen skulle ha ägt åtnjuta dylikt avdrag, därest fusionen inte kommit till stånd. Om således den över låtande föreningen inte haft kostnad för anskaffning av tillgång av good wills natur eller, om föreningen haft sådan kostnad, men förvärvet skett före den 1 januari 1952 (då de nu gällande reglerna om beskattning av till gång av goodwills natur trädde i kraft), är den övertagande föreningen inte berättigad till avdrag för värdeminskning. Om den överlåtande föreningen förvärvat tillgång av goodwölls natur före den 1 januari 1952 skall den över tagande föreningen, därest denna avyttrar tillgången, erhålla avdrag för dotterbolagets anskaffningskostnad för densamma. Har den överlåtande
Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 1957 41
föreningen förvärvat dylik tillgång efter den 31 december 1951 skall den övertagande föreningen vara berättigad till samma värdeminskningsavdrag som skulle ha tillkommit den överlåtande föreningen, därest fusionen inte kommit till stånd. I sistnämnda fall skall vid avyttring av tillgången den i beskattningshänseende återstående oavskrivna delen av anskaffningsvärdet utgöra skillnaden mellan, å ena sidan, den överlåtande föreningens anskaff ningskostnad och, å andra sidan, summan av de värdeminskningsavdrag som den överlåtande och den övertagande föreningen åtnjutit. Vad nu sagts bör gälla även vid fusion enligt 174 § 1 mom. aktiebolagslagen. Den före slagna bestämmelsen i punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskatte lagen har ändrats i avsikt att giva klarare uttryck för att bedömningen i fusionsfallen skall ske som om de fusionerande företagen utgjort en skatt skyldig. I den föreslagna bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 22 § kom munalskattelagen har vidtagits en ändring av redaktionell natur.
I prop. nr 29 till innevarande års riksdag har bl. a. föreslagits att det i
olika skatteförfattningar förekommande uttrycket beskattningsnämnd skall ersättas med annat uttryck, som angiver huruvida taxeringsnämnd eller prövningsnämnd eller bådadera åsyftas. Motsvarande ändringar har före tagits i anvisningspunkterna 4 och 5 till 29 § kommunalskattelagen. — Den nya taxeringsförordningen, enligt vilken prövningsnämnden får karaktären av en huvudsakligen besvärsprövande instans, träder i kraft den 1 januari 1958. Först från denna tidpunkt bör som villkor för prövningsnämnds hand läggning av taxeringsfråga gälla att besvär anförts. En föreskrift av denna innebörd har intagits i övergångsbestämmelserna. I promemorians förslag till ny lydelse av 6 § förordningen med proviso riska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av för lorade inventarier och lagertillgångar har verkställts den ändring, som riks skattenämnden i sitt yttrande förordat. Därjämte har i enlighet med vad riksskattenämnden och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län påpekat även föreslagits viss ändring av 9 § nämnda förordning. Frågan om tidpunkten när de föreslagna bestämmelserna skall träda i kraft har lämnats öppen i promemorian. Sveriges lanlbruksförbund har i sitt yttrande uttalat, att bestämmelserna lämpligen bör genomföras från och med 1957 års taxering. Detta skulle innebära att bestämmelserna gives retroaktiv tillämpning. Då bestämmelserna i huvudsak endast är till fördel för berörda skattskyldiga, synes dock inte vara något att erinra häremot. Jag kan därför tillstyrka att bestämmelserna göres tillämpliga redan vid 1957 års taxering. Då det gäller fusion mellan ekonomiska föreningar bör dock, som Sveriges lantbruksförbund i sitt yttrande antytt, bestämmelserna äga tillämpning vid taxering av den övertagande föreningen endast under förutsättning alt de tillämpats jämväl vid den överlåtande föreningens taxe ring för dess sista beskattningsår. Ett sådant resultat uppnås om man före skriver att bestämmelserna såvitt gäller ekonomisk förening skall äga tillämpning vid 1957 års taxering endast under förutsättning, att fusionen'
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957
genomförts efter den 29 februari 1956. Har fusionen genomförts efter nämn da dag taxeras den överlåtande föreningen för sitt sista beskattningsår år 1957 eller senare. En sådan undantagsbestämmelse är dock erforderlig en dast beträffande de föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att antaga de inom finansdepartemen tet upprättade förslagen till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 sep tember 1928 (nr 370); 2) förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; 3) förordning angående ändrad lydelse av 11 § förord ningen den 2 maj 1947 (nr 174) om investeringsfonder; 4) förordning angående ändrad lydelse av 6 och 9 §§ förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska be stämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar; 5) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordning en den 19 februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestäm melser om särskild investeringsfond för ersättande av av yttrat fartyg; samt 6) förordning angående ändrad lydelse av 20 § förord ningen den 27 maj 1955 (nr 256) om investeringsfonder för kon junkturutjämning.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Valfrid Paulsson
Kungi. Maj:ts proposition nr 46 år 1957 43
Bihang
Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)
Härigenom förordnas, dels att 28 § 3 mom. och 4 mom., 29 § 1 inom., 38 § 1 mom. samt punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels att till anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen skall fogas en ny anvisningspunkt, betecknad punkt 8, av den lydelse nedan angives, dels ock att punkterna 3 och 5 av anvisningarna till 29 § och punkt 5 av anvisningar na till 35 § samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 28 §. | 28 §. |
3 mom. Har bolag — — •—- sam 3 mom. Har bolag-------- — sam ma tillfälle. ma tillfälle. Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid fusion enligt 96 § lagen den 1 juni 1951 om ekonomiska föreningar, därvid med dotterbolag förstås överlåtande för ening och med moderbolag förstås övertagande förening, under förut sättning jämväl att fråga är om för eningar, som avses i 1 § sistnämnda lag. 4 mom. Därest moderbolag genom 4 mom. Därest moderbolag genom sådan fusion, som i 3 mom. av sådan fusion, som i 3 mom. första ses, övertagit betalningsansvaret för stycket avses, övertagit betalnings framtida kostnader, för vilka avsätt ansvaret för framtida kostnader, för ning gjorts i dotterbolagets räkenska vilka avsättning gjorts i dotterbola per med obeskattade vinstmedel, gets räkenskaper med obeskattade skall belopp motsvarande denna av vinstmedel, skall belopp motsvaran sättning räknas såsom intäkt för mo de denna avsättning räknas såsom derbolaget, därest icke utredning fö intäkt för moderbolaget, därest icke retes som visar dels att moderbolaget utredning företes som visar dels att efter fusionen vidkänts eller kom moderbolaget efter fusionen vidkänts mer att få vidkännas dessa kostna eller kommer att få vidkännas des der — varvid i sistnämnda fall en sa kostnader — varvid i sistnämnda häremot svarande avsättning skall fall en häremot svarande avsättning hava verkställts i moderbolagets rä skall hava verkställts i moderbolagets kenskaper — dels ock att moderbo räkenskaper — dels ock att moder laget icke tillgodofört sig avdrag för bolaget icke tillgodofört sig avdrag dessa kostnader eller denna avsätt för dessa kostnader eller denna av ning. sättning. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning vid fusion som i 3 mom. andra stycket avses.
44 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 29 §. | 29 §. |
1 mom. Från bruttointäkten — 1 mom. Från bruttointäkten -— --------bland annat: --------bland annat: hyra för —----- -— i rörelsen; hyra för------------ i rörelsen; kostnad för anskaffning av råäm kostnad för anskaffning av råäm nen och varor till förädling, förbruk nen och varor till förädling, för ning eller försäljning i rörelsen; sko brukning eller försäljning i rörelsen; lande —- där vad sålunda förädlats skolande — där vad sålunda föräd eller eljest kommit till användning lats eller eljest kommit till använd utgjorts av produkter eller råämnen ning utgjorts av produkter eller rå från fastighet, som av den skattskyl ämnen från fastighet, som av den dige ägts eller brukats, eller från an skattskyldige ägts eller brukats, eller nan av honom idkad rörelse, som är från annan av honom idkad rörelse, att anse som särskild förvärvskälla som är att anse som särskild för •— värdet av samma produkter eller värvskälla — värdet av samma pro råämnen upptagas till det belopp, dukter eller råämnen upptagas till varmed de redovisas såsom intäkt av det belopp, varmed de redovisas så fastigheten eller av den särskilda som intäkt av fastigheten eller av förvärvskällan, samt — där moder den särskilda förvärvskällan, samt bolag övertagit dessa råämnen eller — där moderbolag eller övertagande varor från dotterbolag vid sådan fu förening övertagit dessa råämnen el sion som i 28 § 3 mom. avses — vär ler varor från dotterbolag eller över det av samma råämnen eller varor låtande förening vid sådan fusion upptagas till belopp, motsvarande som i 28 § 3 mom. första eller andra det hos dotterbolaget i beskattnings stycket avses — värdet av samma rå avseende gällande värdet å dessa till ämnen eller varor upptagas till be gångar vid fusionstillfället; lopp, motsvarande det hos dotterbo laget eller den överlåtande förening en i beskattningsavseende gällande värdet å dessa tillgångar vid fusions tillfället; avlöningar, pensioner — •— — i avlöningar, pensioner — — - -— i rörelsen; rörelsen; kostnader för — — — och dylikt; kostnader för------------ och dylikt; värdeminskning genom —-------- av värdeminskning genom------------- av tillgången; tillgången; värdeminskning å — — ■— liknan värdeminskning å------------- liknan de rättighet; de rättighet; värdeminskning genom------------- är värdeminskning genom — -— — är underkastad; underkastad; värdeminskning å —---------- deras värdeminskning å--------------- deras tillgodogörande; tillgodogörande; ränta å-------------för rörelsen; ränta å — — — för rörelsen; kostnad för -— — — jämförlig kostnad för — — — jämförlig verksamhet; verksamhet; speciella för —------- det allmän speciella för —--------det allmän na; na; förlust, som------------ till kapital förlust, som-------- --— till kapital förlust. förlust.
Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957 45
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 38 §. | 38 §. |
1 mom. Till intäkt —• — — av 1 mom. Till intäkt — — — av rörelse. rörelse. För den —- — — till utdelning. För den------- - — till utdelning. Såsom utdelning från svensk eko Såsom utdelning från svensk eko nomisk förening anses jämväl vad nomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning ut som vid föreningens upplösning ut skiftats till medlem utöver inbetald skiftats till medlem utöver inbetald insats. insats, dock alt vid upplösning ge nom fusion som i 28 § 3 mom. andra stycket avses utdelning som nu sagts icke skall anses överstiga vad med lem erhållit i annat än andelar i den övertagande föreningen.
Anvisningar Anvisningar
till 22 §. till 22 §. 4. Har skog ------------ gällande in 4. Har skog-------------gällande in gångsvärde. gångsvärde. Med skogs — — — jämförligt Med skogs------------jämförligt fång. fång. Såsom fastighetens — -— — sålun Såsom fastighetens------------ sålun da minskats. da minskats. Med ingående------------ av ingångs Med ingående------------av ingångs värdet. värdet. Vare sig------------ ursprungliga in Vare sig-------------ursprungliga in gångsvärdet. gångsvärdet. År det — — — samma lid. År det--------— samma tid. Om avdrag------------ av skogen. Om avdrag------------ av skogen. Om moderbolag genom sådan fu Om moderbolag eller övertagande sion, som i 28 § 3 inom. avses, över förening genom sådan fusion, som i tager skog från dotterbolag, skall det 28 § 3 mom. första eller andra styc lör dotterbolaget vid fusionstillfället ket avses, övertager skog från dotter gällande ingångsvärdet och ingående bolag eller överlåtande förening, skall virkesförrådet anses som ingångsvär det för dotterbolaget eller den över de och ingående virkesförråd för tagande föreningen vid fusionstillfäl moderbolaget. let gällande ingångsvärdet och ingå ende virkesförrådet anses som in gångsvärde och ingående virkesför råd för moderbolaget eller den över tagande föreningen. Exempel å-------------ingående vir Exempel å-------------ingående vir kesförråd: kesförråd: A. försäljer — — -—• erlagda köpe A. försäljer — -------- erlagda köpe skillingen. skillingen. Det för------------ 10 200 kronor. Det för------------ 10 200 kronor. Exempel å —- -------i ingångsvärde: Exempel å —------- i ingångsvärde: B. försäljer ------------ 10 000 kronor. B. försäljer------------ 10 000 kronor. Ingångsvärdet har — — -— det ur Ingångsvärdet har------- — det ur sprungliga. sprungliga.
46 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| till 28 §. | till 28 §. |
8. Vid fusion som i 28 § 3 mom.
andra stycket avses skall intäkt av
rörelse för de i fusionen deltagande
föreningarna beräknas utan avseende
å de i fusionsavtalet angivna varde-
na å övertagna tillgångar m. m. I be
skattningsavseende skall så anses
som om den övertagande föreningen
före fusionen ägt samtliga andelar i
den överlåtande föreningen samt att
tillgångar och skulder hos sistnämn
da förening vid dess upplösning över
gått till den övertagande föreningen.
| till 29 §. | till 29 §. |
3. a) Kostnaden för — -— — de 3. a) Kostnaden för —--------deras ras anskaffande. anskaffande. b) Vid planenlig — —- — finnes b) Vid planenlig — — — finnes lämpligt. lämpligt. Värdeminskningsavdrag må -— -— Värdeminskningsavdrag må-------- — är behörigt. — är behörigt. Vid bestämmande — — — blir ut Vid bestämmande------- - -— blir ut sliten. sliten. Såsom tillgångs anskaffningsvärde Såsom tillgångs anskaffningsvärde skall anses, då tillgången förvärvats skall anses, då tillgången förvärvats genom köp eller byte eller därmed genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, den verkliga kostna jämförligt fång, den verkliga kostna den för dess anskaffande och, då den för dess anskaffande och, då till tillgången annorledes övergått till gången annorledes övergått till rörel rörelsen, dess allmänna saluvärde vid sen, dess allmänna saluvärde vid li tiden för övergången. Dock skall den för övergången. Dock skall iakt iakttagas följande. Har tillgång i tagas följande. Har tillgång i sam samband med förvärv av den rörelse, band med förvärv av den rörelse, vari vari den nyttjas, erhållits annorledes den nyttjas, erhållits annorledes än än genom köp eller byte eller därmed genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, där ej särskil jämförligt fång, skall, där ej särskil da omständigheter till annat föran da omständigheter till annat föran leda, såsom anskaffningsvärde för leda, såsom anskaffningsvärde för tillgången anses det belopp som kvar tillgången anses det belopp som kvar står i beskattningsavseende oavskri står i beskattningsavseende oavskri vet för överlåtaren, försåvitt ej vid vet för överlåtaren, försåvitt ej vid förvärv av rörelsen på grund av arv förvärv av rörelsen på grund av arv eller testamente stämpelplikt beräk eller testamente stämpelplikt beräk nats efter lägre belopp, i vilket fall nats efter lägre belopp, i vilket fall det belopp efter vilket stämpelplikt det belopp efter vilket stämpelplikt sålunda beräknats skal! anses såsom sålunda beräknats skall anses så anskaffningsvärde. Skulle det i nå som anskaffningsvärde. Skulle det i got fall befinnas, att den skattskyldi något fall befinnas, att den skattskyl ge eller någon, som står honom nära, dige eller någon, som står honom vidtagit åtgärd för att den skattskyl- nära, vidtagit åtgärd för att den
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957 47
dige skall kunna tillgodoräkna sig ett skattskyldige skall kunna tillgodo högre anskaffningsvärde än som sy räkna sig ett högre anskaffningsvär nes rimligt, och kan det antagas att de än som synes rimligt, och kan det detta skett för att åt någon av dem antagas att detta skett för att åt nå bereda obehörig förmån i beskatt gon av dem bereda obehörig förmån ningsavseende, skall anskaffnings i beskattningsavseende, skall anskaff värdet i skälig mån jämkas. Såsom ningsvärdet i skälig mån jämkas. Så anskaffningsvärde för tillgång, som som anskaffningsvärde för tillgång, moderbolag överlager från dotterbo som moderbolag eller övertagande lag vid sådan fusion, som i 28 § 3 förening övertager från dotterbolag mom. avses, skall anses det belopp, eller överlåtande förening vid sådan som vid fusionstillfället kvarstår i fusion, som i 28 § 3 mom. första eller beskattningsavseende oavsknvet hos andra stycket avses, skall anses det dotterbolaget. belopp, som vid fusionstillfället kvar står i beskattningsavseende oavskri vet hos dotterbolaget eller den över låtande föreningen. c) Värdeminskningsavdrag med c) Värdeminskningsavdrag med —särskilda bestämmelser. —• — särskilda bestämmelser. Jämkning av -------- - — i räkenska Jämkning av-------------i räkenska perna. perna. Har skattskyldigs---------— följan Har skattskyldigs-------------följan de år. de år. Ådagalägger skattskyldig — -— ■—- Ådagalägger skattskyldig — -------bokförda värdet. bokförda värdet. Har ett------------ återstående belop Har ett — —- — återstående be pet. loppet. d) Då tillgång ------------ till 28 §). d) Då tillgång —--------till 28 §). Har annan -------- --— beskattnings Har annan----------- beskattnings avseende åtnjutits. avseende åtnjutits. Med avyttring--------• — annat än Med avyttring — — — annat än damål. damål.
till 29 §. till 29 §. 5. Avdrag får — -— -— motsvaran 5. Avdrag får------- — motsvaran de tillämpning. de tillämpning. Patenträtt eller------------ dylik till Patenträtt eller--------— dylik till gång. gång. Kostnad för anskaffning av varu Kostnad för anskaffning av varu märke, firmanamn eller andra rättig märke, firmanamn eller andra rättig heter av goodwills natur må avdra heter av goodwills natur må avdra gas genom lika stora årliga värde- gas genom lika stora årliga värde minskningsavdrag inom en period av minskningsavdrag inom en period av tio år från den tidpunkt, då kostna tio år från den tidpunkt, då kostna den uppkommit; dock att, där så på den uppkommit; dock att, där så på grund av särskilda omständigheter grund av särskilda omständigheter tinnes skäligt, kostnaden må, enligt finnes skäligt, kostnaden må, enligt beskattningsnämnds särskilda be beskattningsnämnds särskilda be prövande, fördelas på en längre pe prövande, fördelas på en längre pe riod. Har skattskyldigs rörelse för riod. Har skattskyldigs rörelse för visst år utvisat förlust eller så ringa visst år utvisat förlust eller så ringa överskott, att den skattskyldige vid överskott, alt den skattskyldige vid
48 Kungi. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
beräkning av nettointäkten av rörel beräkning av nettointäkten av rörel sen ej kunnat utnyttja det på året sen ej kunnat utnyttja det på året belöpande avdraget, skola beträffan belöpande avdraget, skola beträffan de rätt för den skattskyldige att till de rätt för den skattskyldige att till godoräkna sig det resterande avdra godoräkna sig det resterande avdra get för senare år bestämmelserna i get för senare år bestämmelserna i punkt 3 c tredje stycket äga motsva punkt 3 c tredje stycket äga motsva rande tillämpning. Har skattskyldig rande tillämpning. Har skattskyldig i samband med överlåtelse av rörel i samband med överlåtelse av rörel se eller eljest avyttrat tillgång, var se eller eljest avyttrat tillgång, var om nu är fråga, får avdrag ske för om nu är fråga, får avdrag ske för vad som i beskattningshänseende vad som i beskattningshänseende återstår oavskrivet av anskaffnings återstår oavskrivet av anskaffnings värdet, i den mån detta belopp över värdet, i den mån detta belopp över stiger vad som influtit vid avyttring stiger vad som influtit vid avyttring av tillgången. av tillgången. Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion som i 28 § 3 mom. första eller andra stycket avses, övertager till gång, varom nu är fråga, skall så som kostnad för anskaffning av till gången anses det belopp, som vid fusionstillfället kvarstår i beskatt ningsavseende oavskrivet hos dotter bolaget eller den överlåtande för eningen. Vid bedömning av frågan om rätt till vårdeminskningsavdrag skall så anses som om bolagen eller föreningarna utgjort en skattskyldig.
till 35 §. till 35 §. 5. Skattepliktig realisationsvinst 5. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust eller avdragsgill realisationsförlust skall i intet fall anses uppkomma, då skall i intet fall anses uppkomma, då aktiebolag övertager tillgångar ge aktiebolag övertager tillgångar ge nom fusion, som i 28 § 3 mom. av nom fusion, som i 28 § 3 mom. första ses. Har moderbolag avyttrat egen stycket avses. Har moderbolag avytt dom, som bolaget genom sådan fu rat egendom, som bolaget genom så sion övertagit från dotterbolag, skall dan fusion övertagit från dotterbo vid bedömandet av frågan om skatte lag, skall vid bedömandet av frågan pliktig realisationsvinst eller avdrags om skattepliktig realisationsvinst gill realisationsförlust uppkommit så eller avdragsgill realisationsförlust anses, som om moder- och dotterbo uppkommit så anses, som om moderlag utgjort en skattskyldig. och dotterbolag utgjort en skattskyl dig. Vad nu sagts skall äga motsva rande tillämpning vid fusion som i 28 § 3 mom. andra stycket avses.
Denna lag träder i kraft den
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957 49
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 2 § och 4 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 2 | 2 |
Om vad------------ beräknade netto Om vad-------- — beräknade net intäkten. tointäkten. Har sådan fusion mellan moder- Har sådan fusion mellan aktiebo och dotterbolag ägt rum, som i 28 § lag eller föreningar ägt rum, som i 3 mom. kommunalskattelagen avses, 28 § 3 mom. första eller andra styc skall restituerad, avkortad eller av ket kommunalskattelagen avses, skall skriven skatt, som enligt vad ovan restituerad, avkortad eller avskriven sagts, skulle hava utgjort skatteplik skatt, som enligt vad ovan sagts, tig intäkt för dotterbolaget, utgöra skulle hava utgjort skattepliktig in skattepliktig intäkt för moderbolaget. täkt för dotterbolaget eller den över låtande föreningen, utgöra skatte pliktig intäkt för moderbolaget eller den övertagande föreningen.
4 §• 4 §• 1 mom. Från sammanlagda------- — 1 mom. Från sammanlagda----------kommunal samfällighet. kommunal samfällighet. Skattskyldig, som----------- kommu Skattskyldig, som — — —• kom nalskattelagen sägs. munalskattelagen sägs. Har sådan fusion mellan moder- Har sådan fusion mellan aktiebo och dotterbolag ägt rum, som i 28 § lag och föreningar ägt rum, som i 3 mom. kommunalskattelagen avses, 28 § 3 mom. första eller andra styc är moderbolaget berättigat till avdrag ket kommunalskattelagen avses, äger för sådan dotterbolagets skatt, vilken moderbolaget eller den övertagande enligt första stycket skulle hava va föreningen åtnjuta avdrag för sådan rit avdragsgill för dotterbolaget. dotterbolagets eller den överlåtande föreningens skatt, vilken enligt förs ta stycket skulle hava varit avdrags gill för dotterbolaget eller den över låtande föreningen.
Denna förordning träder i kraft den
4 Biliang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 46
50 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1957
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 2 maj
1947 (nr 174) om investeringsfonder
Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 2 maj 1947 om investe ringsfonder skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 11 | 11 |
Hava till-------- — två procent. Hava till — — — två procent. Har skattskyldig------------ angivna Har skattskyldig-------------angivna grunder. grunder. Har aktiebolag genom fusion upp Har aktiebolag eller förening ge gått i annat aktiebolag, skall inves nom fusion uppgått i annat företag, teringsfond hos det förra bolaget, skall investeringsfond hos det förra därest den icke enligt fjärde stycket företaget, därest den icke enligt fjär övertagits av det senare bolaget, åter de stycket övertagits av det senare föras till beskattning för det beskatt företaget, återföras till beskattning ningsår, varunder rättens tillstånd för det beskattningsår, varunder rät till fusionen registrerats. Till belop tens tillstånd till fusion registrerats. pet skall därvid läggas ränta efter Till beloppet skall därvid läggas rän två procent om året enligt i 10 § an ta efter två procent om året enligt i givna grunder. 10 § angivna grunder. Vid sådan fusion, som i 28 § 3 Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, mom. första eller andra stycket kom må moderbolaget i beskattningsavse munalskattelagen avses, må moder ende övertaga investeringsfond, där bolaget eller den övertagande för est förutsättning därför enligt 1 § eningen i beskattningsavseende över andra stycket föreligger. Därvid skall taga investeringsfond, därest förut så anses som om fonden avsatts hos sättning därför enligt 1 § andra styc moderbolaget under det beskattnings ket denna förordning föreligger. Där år, då avsättningen skett hos dotter vid skall så anses som om fonden av bolaget. satts bos moderbolaget eller den övertagande föreningen under det beskattningsår, då avsättningen skett hos dotterbolaget eller den överlå tande föreningen. Kungl. Maj :t------------ åtta år. Kungl. Maj :t----------- åtta år. Det åligger------------stycket sägs. Det åligger--------— stycket sägs.
Denna förordning träder i kraft den
Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1957 51
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av förlorade inventarier och lagertillgångar
Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den It maj 1951 med provi soriska bestämmelser om särskilda investeringsfonder för ersättande av för lorade inventarier och lagertillgångar skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
6 §. 6 §.
Har skattskyldig------- - — två pro- Har skattskyldig------------ två pro cent. cent. Vid återföring — - — — motsva- Vid återföring — — — motsva rande tillämpning. rande tillämpning. Har aktiebolag eller förening ge nom fusion uppgått i annat företag skall investeringsfond hos det förra företaget, därest den icke enligt fjär de stycket övertagits av det senare företaget, återföras till beskattning för det beskattningsår, varunder rät tens tillstånd till fusionen registre rats. Till beloppet skall därvid läggas ränta efter två procent om året en ligt i 5 § angivna grunder. Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. första eller andra stycket kom munalskattelagen avses, må moder bolaget eller den övertagande för eningen i beskattningsavseende över taga investeringsfond, därest moder bolaget eller den övertagande för eningen övertager dotterbolagets eller den överlåtande föreningens rörelse. Därvid skall så anses som om fonden avsatts hos moderbolaget eller den övertagande föreningen under det be skattningsår, då avsättningen skett hos dotterbolaget eller den överlåtan de föreningen.
Denna förordning träder i kraft den
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1957
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 19 februari
1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättande av avyttrat fartyg
Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 40) med provisoriska bestämmelser om särskild investeringsfond för ersättan de av avyttrat fartyg skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
| (Nuvarande lydelse) | (Föreslagen lydelse) |
|---|---|
| 7 §• |
Har investeringsfond-------------lik Har investeringsfond------------ lik vidation fattats. vidation fattats. Har aktiebolag genom fusion upp Har aktiebolag eller förening ge gått i annat aktiebolag, skall inves nom fusion uppgått i annat företag, teringsfond hos det förra bolaget, skall investeringsfond hos det förra därest den icke enligt tredje stycket företaget, därest den icke enligt tred övertagits av det senare bolaget, je stycket övertagits av det senare återföras till beskattning för det be företaget, återföras till beskattning skattningsår, varunder rättens till för det beskattningsår, varunder rät stånd till fusionen registrerats. tens tillstånd till fusionen registre rats. Vid sådan fusion, som i 28 § 3 Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, mom. första eller andra stycket kom må moderbolaget i beskattningsavse munalskattelagen avses, må moder ende övertaga investeringsfond, där bolaget eller den övertagande för est garantiförbindelse avseende dot eningen i beskattningsavseende över terbolaget ändras att avse moderbo taga investeringsfond, därest garan laget. Därvid skall så anses som om tiförbindelse avseende dotterbolaget fonden avsatts hos moderbolaget un eller den överlåtande föreningen der det beskattningsår, då avsätt ändras att avse moderbolaget eller ningen skett hos dotterbolaget. den övertagande föreningen. Därvid skall så anses som om fonden av satts hos moderbolaget eller den över tagande föreningen under det be skattningsår, då avsättningen skett hos dotterbolaget eller den överlåtan de föreningen. Har oskiftat------------dödsboet skif Har oskiftat —------- dödsboet skif tas. tas. Då till-------- — angivna grunder. Då till -------- --— angivna grunder.
Denna förordning träder i kraft den
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 är 1957 53
Förslag
till
förordning angående ändrad lydelse av 20 § förordningen den 27 maj
1955 (nr 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning
Härigenom förordnas, att 20 § förordningen den 27 maj 1955 om investe ringsfonder för konjunkturutjämning skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
20 §. 20 §.
Har företag — — — likvidation Har företag — — — likvidation fattats. fattats. Har genom fusion enligt 174 § 1 Har aktiebolag eller förening ge mom. lagen den 14 september 1944 nom fusion uppgått i annat företag, om aktiebolag eller 96 § 1 mom. la skall investeringsfond hos det förra gen den 1 juni 1951 om ekonomiska företaget, därest den icke enligt fjär föreningar företag uppgått i annat de stycket övertagits av det senare företag, skall investeringsfond hos företaget, återföras till beskattning det förra företaget, därest investe för det beskattningsår, varunder rät ringsfonden icke enligt fjärde styc tens tillstånd till fusionen registre ket övertagits av det senare företa rats. Därvid skall till beskattning get, återföras till beskattning för det upptagas jämväl ett belopp motsva beskattningsår, varunder rättens till rande en tiondel av vad som av in stånd till fusionen registrerats. Där vesteringsfonden återförts. vid skall till beskattning upptagas jämväl ett belopp motsvarande en tiondel av vad som av investerings fonden återförts. Har investeringsfond------- -— mot Har investeringsfond ■— •— •— mot svarande tillämpning. svarande tillämpning. Vid sådan fusion, som i 28 g 3 Vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen avses, mom. första eller andra stycket kom må moderbolaget i beskattningsavse munalskattelagen avses, må moder ende övertaga investeringsfond, där bolaget eller den övertagande för est förutsättning därför enligt 1 § eningen i beskattningsavseende över andra stycket denna förordning före taga investeringsfond, därest förut ligger. Vad nu sagts skall äga mot sättning därför enligt 1 § andra styc svarande tillämpning vid fusion en ket denna förordning föreligger. Har ligt 96 § lagen om ekonomiska för investeringsfond övertagits i enlig eningar. Har investeringsfond över het med vad nyss sagts, skall vid tilltagits i enlighet med vad nyss sagts, lämpning av bestämmelserna i 5 § skall vid tillämpning av bestämmel andra stycket denna förordning så serna i 5 § andra stycket denna för anses som om moderbolaget eller den ordning så anses som om moderbo övertagande föreningen verkställt in laget eller den övertagande förening- sättning i riksbanken å tid då dotter-
54 Kungl. Maj.ts proposition nr A6 år 1957
en verkställt insättning i riksbanken bolaget eller den överlåtande för å tid då dotterbolaget eller den över eningen gjort insättningen i fråga. låtande föreningen gjort insättningen i fråga. Har företag — — — riksbanken Har företag — — — riksbanken härom. härom.
Denna förordning träder i kraft den
561984 Stockholm 1957. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag