lagen.nu
Prop. 1958:22

med förslag till lag angå¬ ende ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar, m.m.

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungi. Maj.ts proposition nr 22 är 1958

1 Nr 22

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar, m.m.; given Stockholms slott den 3 januari 1958.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att

dels, jämlikt § 87 regeringsformen, antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar,

dels ock antaga härvid fogade förslag till

förordning angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor; samt

förordning angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr 630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådana ändringar i lagen om understödsföreningar och förordningen om erkända arbetslöshetskassor, att räkenskapsåret för arbetslöshetskassorna kommer att sammanfalla med försäkringsåret d. v. s. tiden den 1 september ett år—den 31 augusti påföljande år. Vidare föreslås att statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor i fortsättningen skall beräknas per försäkringsår.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 1958.

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 22

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96)

om understödsföreningar

Härigenom förordnas, att 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

14 §.

I avseende å förandet av understödsförenings räkenskaper må särskilda föreskrifter meddelas av tillsynsmyndigheten att gälla jämte dem, som föreningen jämlikt bokföringslagen har att iakttaga. Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.

I avseende å förandet av understödsförenings räkenskaper må särskilda föreskrifter meddelas av tillsynsmyndigheten att gälla jämte dem, som föreningen jämlikt bokföringslagen har att iakttaga. Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår; dock skall beträffande erkänd arbetslöshetskassa gälla vad i detta hänseende är särskilt stadgat.

Är föreningens — —-----varje verksamhetsgren.

36 §.

Före den 1 augusti varje år skall hållas ordinarie föreningssammanträde, vid vilket revisorernas berättelse framlägges.

Varje år skall, i erkänd arbetslöshetskassa före den dag tillsynsmyndigheten bestämmer och i annan understödsförening, före den 1 augusti, hållas ordinarie föreningssammanträde, vid vilket revisorernas berättelse framlägges.

Å detta----------till avgörande.

Frågan om------nytt sammanträde.

Konungen eller-------till tillsynsmyndigheten.

Denna lag tråder i kraft den 1 september 1958.

1 Senaste lydelse av 36 § se SFS 1955: 386.

Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958

3 Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 46 § förordningen den 14 december 1956 om erkända arbetslöshetskassor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

46 Erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper skola avslutas för kalenderår samt föras i enlighet med bokföringslagen den 31 maj 1929 jämte de särskilda föreskrifter, som tillsynsmyndigheten därutöver meddelar.

I balansräkningen------

§•

Erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper skola avslutas för försäkringsår samt föras i enlighet med bokföringslagen den 31 maj 1929 jämte de särskilda föreskrifter, som tillsynsmyndigheten därutöver meddelar.

- lägsta fondbeloppet.

Denna förordning tråder i kraft den 1 september 1958.

De räkenskaper, som löpa vid förordningens ikraftträdande, skola avslutas för den då tillåndalupna delen av år 1958.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 dr 1958

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr 630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor

Härigenom förordnas, att 3, 5, 6 och 8—10 §§ förordningen den 14 december 1956 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 Där ej annat följer av vad nedan sägs, utgår daghjälpsbidrag för kalenderår med viss procentuell andel av kassans sammanlagda kostnader för daghjälp under tid av året, då antagande till erkänd arbetslöshetskassa varit gällande, efter avdrag dock från nämnda kostnader av belopp som svarar mot grundstatsbidraget. Procenttalet bestämmes i förhållande till antalet ersättningsdagar per medlem i överensstämmelse med en vid denna förordning som bilaga fogad tabell med tillhörande särskilda bestämmelser.

Vid beräkning-------b

§•

Där ej annat följer av vad nedan sägs, utgår daghjälpsbidrag för försäkringsår med viss procentuell andel av kassans sammanlagda kostnader för daghjälp under tid av året, då antagande till erkänd arbetslöshetskassa varit gällande, efter avdrag dock från nämnda kostnader av belopp som svarar mot grundstatsbidraget. Procenttalet bestämmes i förhållande till antalet ersättningsdagar per medlem i överensstämmelse med en vid denna förordning som bilaga fogad tabell med tillhörande särskilda bestämmelser, löpande grundstatsbidrag.

5 §.

Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa blivit gällande eller upphört att gälla under ett kalenderår, beräknas daghjälpsbidraget för den tid av året, då antagandet varit gällande, efter förhållandena under ett helt år, räknat i förra fallet från det antagandet blev gällande och i senare fallet till dess antagandet upphörde att gälla.

Har antagande till erkänd arbetslöshetskassa blivit gällande eller upphört att gälla under ett försäkringsår, beräknas daghjälpsbidraget för den tid av året, då antagandet varit gällande, efter förhållandena under ett helt år, räknat i förra fallet från det antagandet blev gällande och i senare fallet till dess antagandet upphörde att gälla.

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958

(Nuvarande lydelse)

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande beräkning av daghjälpsbidraget för viss klass, då klassindelningen inom erkänd arbetslöshetskassa ändrats under kalenderåret.

(Föreslagen lydelse)

Vad i första stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande beräkning av daghjälpsbidraget för viss klass, då klassindelningen inom erkänd arbetslöshetskassa ändrats under försäkringsåret.

6 Familjetilläggsbidrag utgår med nedan angivet undantag för kalenderår med belopp, motsvarande sjuttiofem procent av kassans sammanlagda utgifter för familjetillägg under året.

8 Förvaltningsbidrag utgår för kalenderår dels med ett i förhållande till antalet årsmedlemmar i kassan under året beräknat belopp (medlemsbidrag), dels ock med belopp motsvarande vad under året utgivits i ersättning till styrelseledamot, som utsetts av tillsynsmyndigheten.

Medlemsbidrag utgår ------

Då kassa — —-----skall ut.

§•

Familjetilläggsbidrag utgår med nedan angivet undantag för försäkringsår med belopp motsvarande sjuttiofem procent av kassans sammanlagda utgifter för familjetillägg under året.

§•

Förvaltningsbidrag utgår för försäkringsår dels med ett i förhållande till antalet årsmedlemmar i kassan under året beräknat belopp (medlemsbidrag), dels ock med belopp motsvarande vad under året utgivits i ersättning till styrelseledamot, som utsetts av tillsynsmyndigheten.

--överstiger 25 000.

9 §•

Antalet årsmedlemmar under visst kalenderår motsvarar en sjättedel av summan av antalet medlemmar vid utgången av envar av perioderna januari—februari, mars— april, maj—juni, juli—augusti, september—oktober och november— december eller, om antagande till erkänd arbetslöshetskassa gällt endast under del av året, vid utgången av varje dylik period, under vilken antagandel hela tiden varit gällande.

Antalet årsmedlemmar under visst försäkringsår motsvarar en sjättedel av summan av antalet medlemmar vid utgången av envar av perioderna september-—oktober, november—december, januari—februari, mars— april, maj—juni och juli—augusti, eller, om antagande till erkänd arbetslöshetskassa gällt endast under del av året, vid utgången av varje dylik period, under vilken antagandet hela tiden varit gällande.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958 (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Antalet ersättningsdagar per medlem under visst kalenderår motsvarar antalet dagar under året, för vilka daghjälp utgått, dividerat med antalet årsmedlemmar under samma år. I antalet ersättningsdagar må dock icke inräknas dag, för vilken grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag och familj etilläggsbidrag enligt 7 § ej utgår, och icke heller dag, för vilken halv ersättning utgår enligt 29 § 2 mom. förordningen om erkända arbetslöshetskassor.

10 Statsbidrag utbetalas årsvis i efterskott efter ansökan.

När skäl äro därtill må efter tillsynsmyndighetens beprövande till kassa utbetalas intill hela beloppet av grundstatsbidrag och familj etillläggsbidrag, som belöpa å tiden från årets början till utbetalningsdagen, samt intill nio tiondelar av medlemsbidrag och daghjälpsbidrag, som skäligen kunna antagas belöpa å samma tid.

Antalet ersättningsdagar per medlem under visst försäkringsår motsvarar antalet dagar under året, för vilka daghjälp utgått, dividerat med antalet årsmedlemmar under samma år. I antalet ersättningsdagar må dock icke inräknas dag, för vilken grundstatsbidrag, daghjälpsbidrag och familjetilläggsbidrag enligt 7 § ej utgår, och icke heller dag, för vilken halv ersättning utgår enligt 29 § 2 mom. förordningen om erkända arbetslöshetskassor.

§•

Statsbidrag utbetalas för försäkringsår i efterskott efter ansökan.

När skäl äro därtill må efter tillsynsmyndighetens beprövande till kassa utbetalas intill hela beloppet av grundstatsbidrag och familjetillläggsbidrag, som belöpa å tiden från försäkringsårets början till utbetalningsdagen, samt intill nio tiondelar av medlemsbidrag och daghjälpsbidrag, som skäligen kunna antagas belöpa å samma tid.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 1958.

Statsbidrag för tiden den 1 januari —den 31 augusti 1958 skall beräknas efter de grunder, som enligt förordningens tidigare lydelse skolat tillämpas, därest antagande till erkänd arbetslöshetskassa upphört att gälla med utgången av augusti 1958.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958

7 Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i november 1957.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för justi tie-, finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, fråga rörande omläggning av räkenskapsåret för erkända arbetslöshetskassor m. m. samt anför.

Förordningen den 14 december 1958 om erkända arbetslöshetskassor (nr 629) stadgar i 7 §, att med försäkringsår i förordningen avses tiden den 1 september ett år—<len 31 augusti påföljande år. Försäkringsåret har främst betydelse för bestämmandet av den maximitid för vilken medlem i arbetslöshetskassa äger erhålla ersättning. Medlem får sålunda enligt huvudregeln inte uppbära daghjälp för mer än 156 dagar varje försäkringsår (31 §). Kassornas räkenskaper skall emellertid oaktat försäkringsåret har annan omfattning avslutas per kalenderår (46 §).

Sistnämnda regel grundas på att lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar (nr 96), som är tillämplig på de erkända arbetslöshetskassorna, i 14 § innehåller samma föreskrift. I 36 § nämnda lag stadgas vidare, att ordinarie föreningssammanträde, vid vilket revisorernas berättelse framlägges, skall hållas före den 1 augusti varje år.

Statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor beräknas likaledes, enligt förordningen den 14 december 1956 om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor (nr 630), per kalenderår.

Vid tillkomsten av de förenämnda förordningarna av 1956 berördes frågorna om räkenskapsåret och den tid för vilken statsbidraget beräknas (prop. 144/1956). I det av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen avgivna betänkandet med förslag till förordning om erkända arbetslöshetskassor, som ligger till grund för den nuvarande förordningen, yttrade utredningen, att den omständigheten att utredningen föreslog införandet av ett försäkringsår omfattande tiden 1/9—31/8 inte borde medföra någon ändring i fråga om beräkningen av statsbidraget, vilket alltjämt borde beräknas per kalenderår.

8 Kiingl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958

I yttrande över förslaget framhöll arbetsmarknadsstyrelsen, att bestämmelserna om att kassornas bokföring och beräkningen av statsbidrag skulle ske kalenderårsvis innebar, att kassorna belastades med arbete med bokslut m. m. just under den tid av året, då arbetslösheten framför allt i kassor med säsongarbetslöshet var som mest omfattande. Den regelbundna säsongarbetslösheten under vintern kom att delas på olika redovisningsår, vilket ur olika synpunkter kunde vara till nackdel. Även De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation ansåg det önskvärt, att bokföringsåret sammanföll med försäkringsåret.

Vid frågans behandling i statsrådet förklarade sig dåvarande departementschefen inte beredd att vid den tidpunkten föreslå en ändring i hithörande bestämmelser.

I en den 27 december 1956 dagtecknad till Konungen ställd skrift har De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation anfört, att det bland arbetslöshetskassorna fanns intresse för att försäkringsåret och räkenskapsåret skulle sammanfalla, då därigenom en väsentlig förenkling skulle kunna uppnås och bättre samklang mellan räkenskaperna framför allt vid beräkning av statsbidragen skulle uppstå. Organisationen hemställde därför, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för en sådan ändring i lagen om understödsföreningar, att tillsynsmyndigheten kunde medgiva att understödsförenings räkenskaper finge avslutas för annan tidrymd än kalenderår.

Framställningen från De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation har remitterats till arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, försäkringsinspektionen och riksräkenskapsverket, vilka i avgivna yttranden samtliga tillstyrkt eller förklarat sig icke ha någonting att erinra mot en lagändring i enlighet med organisationens förslag.

Arbetsmarknadsstyrelsen yttrar, att genom den önskade omläggningen i första hand skulle vinnas en behövlig spridning av de arbetsuppgifter, som åvilar arbetslöshetskassorna. Ett räkenskapsår, som sammanfaller med försäkringsåret, skulle medgiva att avslut gjordes vid en tidpunkt, då arbetslösheten normalt är lägst och som bättre sammanfaller med utbetalningarnas säsongmässiga karaktär. Bokföringsarbetet och delvis även revisionsarbetet skulle nämligen kunna ske under de ur arbetssynpunkt relativt lugna höstmånaderna. Detta skulle innebära en bättre spridning även av tillsynsmyndighetens arbetsuppgifter, i det att arbetet med kassornas årsrevisioner skulle kunna förläggas till annan tid än våren, till vilken bl. a. en väsentlig del av instruktionsverksamheten är förlagd. Frågan synes enligt arbetsmarknadsstyrelsens uppfattning även böra bedömas mot bakgrunden av att den fackliga administrationen, med vilken arbetslöshetskassornas förvaltning nära sammankopplats, är starkt arbetsbelastad under kalenderårets första månader. Ett fullt rationellt utnyttjande av den föreslagna omläggningens fördelar skulle förutsätta att även de fackliga organisationerna företoge motsvarande omläggning av sina räkenskapsår. En-

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 är 1958

ligt vad styrelsen under hand erfarit torde emellertid ringa intresse härför föreligga. Omläggningen torde enligt styrelsens mening trots detta medföra sådana fördelar att den borde förordas även om arbetslöshetskassorna ensamma skulle övergå till nytt räkenskapsår. Eftersom omläggningen torde vara av speciellt intresse för arbetslöshetskassorna anser arbetsmarknadsstyrelsen, att understödsföreningslagens huvudregel fortfarande bör vara att kalenderåret utgör räkenskapsår men att lagen vad angår arbetslöshetskassorna i detta hänseende bör hänvisa till förordningen om erkända arbetslöshetskassor. Styrelsen föreslår sådan ändring i 46 § första stycket nämnda förordning att där stadgas, att erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper skall avslutas för den period, som tillsynsmyndigheten föreskriver.

Som en konsekvens av en omläggning av arbetslöshetskassornas räkenskapsår anser arbetsmarknadsstyrelsen nödvändigt, att även tiden för statsbidragsberäkningen ändras att omfatta samma tid som försäkringsåret. Styrelsen anför.

En sådan ändring kan oberoende av nämnda omläggning vara i och för sig motiverad. Enligt förordningen den 14 december 1956 (nr 630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor utgår de olika formerna av statsbidrag för kalenderår. En omläggning till försäkringsår skulle medföra att statsbidraget kunde beräknas och medlen vara disponibla för kassorna redan vid arbetslöshetssäsongens början vid slutet av kalenderåret, vilket kan vara av väsentlig betydelse särskilt för de s. k. säsongkassorna. För närvarande kan slutreglering göras först längre fram på säsongen, vilket är till nackdel, eftersom dessa medel ej är disponibla, när kassornas behov är som störst. Här avses den del av statsbidraget, som icke kan lämnas i förskott, eller i runt tal 25 procent. Som exempel kan nämnas att byggnadsarbetarnas erkända arbetslöshetskassa efter att ha erhållit 10,2 milj. kr. i förskott för år 1955 vid slutregleringen av statsbidraget för detta år erhöll 3,4 milj. kronor.

Genom att beräkna statsbidraget på samma tid som försäkringsåret kommer även dessa beräkningar att bättre överensstämma med säsongmässigheten hos utbetalningarna av arbetslöshetsersättningen. Med kalenderåret som beräkningsperiod anknyter statsbidragsberäkningarna liksom det nuvarande räkenskapsåret till en tidpunkt, då arbetslösheten är som störst, medan däremot en anslutning till försäkringsåret ger motsatt resultat.

Slutligen kan det även anses som en fördel att försäkringsåret i högre grad än kalenderåret sammanfaller med det statliga budgetåret. Avvikelsen skulle nämligen komma att omfatta endast två månader — juli och augusti — varunder understödsutbetalningen regelmässigt är mycket låg. Omläggningen skulle därför underlätta arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar av arbetslöshetskassornas medelsbehov i styrelsens petita och dessa beräkningar skulle komma att avse arbetslöshet, som ligger närmare i tiden än vad som nu är fallet.

En övergång till att låta försäkringsåret vara räkenskapsår och period för statsbidragsberäkning kräver, påpekar arbetsmarknadsstyrelsen, vissa övergångsbestämmelser av innebörd, att bokslutet och statsbidragsberäkningarna under själva övergångsåret får avse endast tiden den 1 januari—

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958

den 31 augusti. I sistnämnda hänseendet bör man enligt styrelsens mening kunna tillämpa samma metod som nu begagnas i de fall, då en arbetslöshetskassa eller en daghjälpsklass i en kassa upphör vid annan tidpunkt än ett kalenderårsskifte.

Departementschefen. Vid den omdaning av arbetslöshetsförsäkringen, som företogs år 1956, infördes ett fast försäkringsår omfattande tiden den 1 september—den 31 augusti, vilket ligger till grund för beräkningen av den längsta tid under vilken en försäkrad får åtnjuta ersättning från försäkringen. Det första försäkringsåret tog sin början vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande den 1 september 1957. Den period, för vilken arbetslöshetskassornas räkenskaper avslutas och statsbidrag till kassorna beräknas, ansluter sig inte till försäkringsåret utan sammanfaller med kalenderåret. Denna ordning, som vad angår räkenskapsavslutningen ytterst bygger på en föreskrift i lagen om understödsföreningar, överensstämmer med vad som föreslogs av 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen. Vid tillkomsten av de nuvarande, på utredningens förslag giundade bestämmelserna rörande arbetslöshetsförsäkringen övervägdes huruvida försäkringsåret även skulle gälla som räkenskapsår och period för statsbidragsberäkningen. Yrkanden i denna riktning hade under remissbehandlingen framförts av arbetsmarknadsstyrelsen och De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation. Min företrädare i ämbetet ansåg sig emellertid för det dåvarande inte beredd att förorda de båda remissorganens förslag.

Sedermera bär De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation förnyat kravet på att försäkringsåret och kassornas räkenskapsår skall kunna sammanfalla och föreslagit, att tillsynsmyndigheten för kassorna, d. v. s. arbetsmarknadsstyrelsen, skall få befogenhet att bestämma, att räkenskaperna skall avslutas för annan tid än kalenderår. Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissmyndigheterna. Bland dessa har arbetsmarknadsstyrelsen mera utförligt behandlat frågan och därvid framhållit, att det som en konsekvens av en omläggning av räkenskapsåret är nödvändigt att även perioden för statsbidragsberäkningen ändras på motsvarande sätt. Som skäl för de föreslagna ändringarna har anförts i huvudsak, att det med hänsyn till kassornas arbetsbelastning skulle vara fördelaktigt att arbetet med bokslut och revision förlägges till höstmånaderna, då arbetslösheten i allmänhet är lägst, i stället för som nu till den tid av året, då säsongarbetslösheten och därmed kassornas utbetalningar är som mest omfattande, samt att statsbidragsberäkningen skulle underlättas.

Med hänsyn till det starka önskemålet hos dem som närmast beröres av hithörande bestämmelser, arbetslöshetskassorna och arbetsmarknadsstyrelsen, vill jag inte motsätta mig en anordning, som på sätt anförts kan antagas vara till gagn för verksamheten. Jag förordar därför, att sådana ändringar vidtages i lagen om understödsföreningar samt förordningarna

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958

om erkända arbetslöshetskassor respektive om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor att räkenskapsåret för kassorna och den tid för vilken statsbidrag beräknas anslutes till försäkringsåret. Såsom arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit bör stadgandet om räkenskapsavslutning i 14 § understödsföreningslagen för de erkända arbetslöshetskassornas del hänvisa till vad som i detta hänseende är särskilt stadgat beträffande dem. Den härmed avsedda bestämmelsen i 46 § förordningen om erkända arbetslöshetskassor bör enligt min mening utformas så att därav direkt framgår, att räkenskapsavslutning i erkänd arbetslöshetskassa skall ske för försäkringsår. Som en följd av ändringen i 14 § understödsföreningslagen föreslår jag, att lagens 36 §, där det föreskrives att ordinarie föreningssammanträde skall hållas före den 1 augusti varje år, ändras så, att tiden för ordinarie föreningssammanträde i erkänd arbetslöshetskassa får bestämmas av arbetsmarknadsstyrelsen. I statsbidragsförordningen bör i förekommande fall uttrycket kalenderår utbytas mot försäkringsår.

De nya bestämmelserna synes böra träda i kraft vid ingången av nästa försäkringsår den 1 september 1958. I fråga om ändringarna i förordningarna om erkända arbetslöshetskassor och om statsbidrag åt erkända arbetslöshetskassor torde erfordras vissa övergångsbestämmelser, innebärande att det räkenskapsår och den statsbidragsperiod, som löper vid övergången till den nya ordningen, därmed upphör. För statsbidragsberäkningen bör de nuvarande bestämmelserna om beräkningen av statsbidrag då erkännande av arbetslöshetskassa upphört under ett kalenderår vinna motsvarande tillämpning.

De föreslagna ändringarna i statsbidragsbestämmelserna torde komma att påverka medelsbehovet för statsbidrag till arbetslöshetskassorna endast under budgetåret 1958/59, då behovet kan väntas bli mindre än om ändringarna inte vidtagits. Härtill torde jag få återkomma i samband med budgetbehandlingen.

I överensstämmelse med de angivna riktlinjerna har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar;

2) förordning angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor; samt

3) förordning angående ändring i förordningen den 74 december 1956 (nr 630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

Av dessa är lagförslaget av sådan beskaffenhet att lagrådets utlåtande bör inhämtas däröver.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande över ifrågavarande lagförslag, av den lydelse bilaga till detta proto-

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 22 år 1958

koll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet: Ulf Betts

1 Denna bilaga, som är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958

13 Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 16 december 1957.

Närvarande:

justitieråden Walin,

Sjöwall,

Hagbergh,

regeringsrådet Klackenberg.

Enligt lagrådet den 12 december 1957 tillhandakommet utdrag av protokoll över socialärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 1 november 1957, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av It och 36 §§ lagen den 2i mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av hovrättsassessorn B. O. Hamdahl.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet: Clas Amilon

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 22 år 1958

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och handelsdepartementen anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, lagrådets den 16 decemher 1957 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 1 november 1957 remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 14 och 36 §§ lagen den 24 mars 1938 (nr 96) om understödsföreningar.

Föredragande departementschefen upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran.

Under hänvisning till vad som i årets statsverksproposition (V ht. p. 74) anförts beträffande den budgetmässiga konsekvensen av att statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor beräknas per försäkringsår i stället för per kalenderår, hemställer departementschefen, att ifrågavarande lagförslag ävensom de i statsrådsprotokollet för den 1 november 1957 omförmälda förslagen till

1) förordning angående ändrad lydelse av 46 § förordningen den 14 december 1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor; samt

2) förordning angående ändring i förordningen den 14 december 1956 (nr 630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor

måtte ■—■ lagförslaget jämlikt § 87 regeringsformen — genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Karin Wickström