('med förslag till lag om ändrad tgdelse av 17 kap. 12 § handelsbalken',)

Kungl. Maj:ts proposition nr å år 1959 1

Nr 4

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad tgdelse av 17 kap. 12 § handelsbalken; given Stockholms slott den 30 december 1958.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll, vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade för­ slag till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att kronans fordringar på varuskatt, försälj­ ningsskatt och vissa andra konsumtionsskatter skall utrustas med förmåns­ rätt. Förslaget sammanhänger med de nya regler för förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning som föreslås i propositionen nr 3. Förmånsrätten är begränsad till skatter och avgifter som skall omfattas av det nya förfa­ randet, och den är avsedd att träda i stället för de befogenheter att kräva ställande av säkerhet och att vid utebliven betalning förbjuda skattskyl­ dig att ta befattning med skattepliktig vara som enligt nuvarande regler tillkommer beskattningsmyndiglieten. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. AV 4

2 Kungl. Maj:ts proposition nr i år 1959

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken

Härigenom förordnas, att 17 kap. 12 § handelsbalken1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Sist skola,------- ----------------------------- ---- punkten åtnjutes. Enahanda förmånsrätt tillkomme Enahanda förmånsrätt tillkomme kronan för fordran å belopp, som in­ kronan för fordran å belopp, som in­ nehållits genom skatteavdrag för ut- nehållits genom skatteavdrag för ut­ skylder, avgifter eller bidrag vilka skylder, avgifter eller bidrag, vilka avses i första stycket eller på grund avses i första stycket, eller sjömans­ av införsel för utskylder eller all­ skatt eller på grund av införsel för männa avgifter, dock endast i den utskylder eller allmänna avgifter, mån innehållandet skett innan beslu­ dock endast i den mån innehållan­ tet om egendomens avträdande till det skett innan beslutet om egendo­ konkurs meddelas men ej tidigare än mens avträdande till konkurs med­ två år före konkursansökningens in­ delas men ej tidigare än två år före givande. konkursansökningens ingivande. Förmånsrätt som i första stycket sägs skall ock, i fråga om skatt eller annan avgift varå förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är tillämplig, gälla kro­ nans fordran för dylik skatt eller av­ gift, som belöper å tiden intill dess beslutet om egendomens avträdande till konkurs meddelas, dock ej såvitt skatten eller avgiften belöper å ka­ lenderår som gått till ända mer än två år före konkursansökningens in­ givande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1959. De nya bestämmelserna skola dock ej äga tillämpning i konkurs, vari beslut om egendomsavträde med­ delats före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse se 1956: 98.

Kungl. Maj.ts proposition nr 'i år 1959 3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet å Stockholms slott den 7 november 1958.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden N ilsson , S träng , A ndersson , L indell , L indström , L ange , L indholm , K ling , S koglund , E denman , N etzén , J ohansson , af G eijerstam .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förmånsrätt för kronans fordringar å vissa indirekta skatter, m. m. samt anför därvid föl­ jande.

Direkta skatter samt allmänna avgifter som uppbäres i samband med dessa skatter åtnjuter i regel förmånsrätt. Huvudstadgandet härom är numera 17 kap. 12 § handelsbalken. Detta lagrum innehåller en uttömmande uppräk­ ning av de skatter och avgifter som avses. Förmånsrätten i fråga gäller efter övriga förmånsrätter. Indirekta skatter har däremot hittills icke varit utrustade med förmåns­ rätt. För att säkerställa kronans fordringar på vissa sådana skatter har i stället beskattningsmyndigheterna tillagts befogenhet att kräva ställande av säkerhet för framtida skatt eller förbjuda försumliga skattebetalare att förfoga över skattepliktig vara. Tidigare denna dag har Kungl. Maj :t beslutat framlägga proposition till riksdagen med förslag till en för ett flertal indirekta skatter gemensam för­ ordning om förfarandet i konsumtionsskattemål. Förordningens bestämmel­ ser är avsedda att ersätta de stadganden om förfarandet som nu upptages i författningarna rörande olika av kontrollstyrelsen och statens jordbruks­ nämnd administrerade skatter och avgifter. Därjämte upptager den föreslag­ na förordningen närmare föreskrifter om formerna för beskattningsmyndighetens beslut och om besvär över sådana beslut, ett område som nu i hu­ vudsak är oreglerat. Beslut att påföra skatt utöver vad som redovisats i dek­ laration skall enligt förslaget meddelas inom ett och ett halvt år efter ut­ gången av det kalenderår varunder den ifrågavarande beskattningsperioden gått till ända. Därutöver kan emellertid under vissa tämligen strängt be­ gränsade förutsättningar efterbeskattning äga rum under ytterligare fyra år. Såsom framgår av vad som anförts i nämnda proposition bar jag funnit, att från rättssäkerhetssynpunkt betänkligheter kan anföras mot att beskatt­ ningsmyndigheterna har de förut nämnda befogenheterna att kräva ställan­

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 4 år 1959

de av säkerhet och alt meddela förfogandeförbud. Jag har därför ansett mig böra förorda, att dessa befogenheter avskaffas samt att kronans skattefordringar i stället säkerställes genom förmånsrätt enligt 17 kap. 12 § handelsbalken. Jag har tillika givit uttryck för den uppfattningen att denna för­ ändring bör begränsas till att avse skatter på vilka den tillämnade förord­ ningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning helt eller delvis blir tillämplig. Detta blir enligt propositionen nu fallet med varuskatten, försälj­ ningsskatten, omsättningsskatten på motorfordon och den allmänna energi­ skatten. Stadgandet om förmånsrätt för här avsedda skatter synes lämpligen böra upptagas i ett nytt tredje stycke av 17 kap. 12 § av innehåll att förmånsrätt som i paragrafens första stycke sägs även skall gälla för kronans fordran å skatt, beträffande vilken föreskrift meddelats om tillämpning av förord­ ningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. Detta skall dock endast gälla beträffande skatt, som avser tid efter ikraftträdande av före­ skrift om förordningens tillämpning på skatten. Vidare bör fordras, att skatten förfallit till betalning innan beslutet om egendomens avträdande till konkurs meddelas men ej tidigare än två år före konkursansökningens in­ givande. Ytterligare torde böra föreskrivas, att förmånsrätten icke må åt­ njutas för skatt, som påföres genom efterbeskattning och varom beslut eljest skolat meddelas före den tid, för vilken förmånsrätt åtnjutes enligt huvud­ regeln. Detta innebär, att den tidsfrist, som står beskattningsmyndigheten till buds att påföra skatt i normal väg, inte får ha utgått tidigare än två år före konkursansökningens ingivande. — Enligt den föreslagna förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall, i stället för nuvaran­ de avgifter enligt kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 531), ränta erläggas till statsverket vid för sen inbetalning av skatt. På grund av stadgandet i 17 kap. 17 § handelsbalken kommer förmånsrätten för här avsedda skatter även att omfatta räntan. I detta sammanhang vill jag även upptaga en annan fråga. Metoden att uttömmande uppräkna de skatter och avgifter på vilka 17 kap. 12 § är till­ lämplig gör det nödvändigt att tid efter annan överse lagrummet i anslut­ ning till ny skattelagstiftning. Enligt beslut av 1958 års riksdag kommer den statliga och kommunala inkomstskatten för sjömän och andra ombord­ anställda att fr. o. m. den 1 januari 1959 ersättas av en definitiv källskatt enligt förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt. Nämnda skatt uttages genom skatteavdrag å lönen och inbetalas av redaren. Den för­ månsrätt, som enligt 17 kap. 12 § andra stycket tillkommer kronan för ford­ ran å belopp som innehållits genom skatteavdrag för inkomstskatt m. in., bör utvidgas att gälla jämväl fordran å belopp som innehållits genom skat­ teavdrag för sjömansskatt. Jag förordar, att lagrummet kompletteras på sätt här angivits. I

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats för­ slag till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken.

Kangl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959 5

Lagförslaget torde såsom Bilaga få fogas till protokollet i detta ärende. Föredragande departementschefen hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget måtte för det i 87 § regeringsformen omförmälda ändamå­ let inhämtas genom utdrag av protokollet. Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­ lan bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten. Ur protokollet: Rein Hinno

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959

Bilaga

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken

Härigenom förordnas, att 17 kap. 12 § handelsbalken1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande Igdelse) (Föreslagen Igdelse)

12 §•

Sist skola---------—-------------------------- ---- punkten åtnjutes. Enahanda förmånsrätt tillkomme Enahanda förmånsrätt tillkomme kronan för fordran å belopp, som in­ kronan för fordran å belopp, som in­ nehållits genom skatteavdrag för ut- nehållits genom skatteavdrag för ut­ skylder, avgifter eller bidrag vilka av­ skylder, avgifter eller bidrag vilka av­ ses i första stycket eller på grund av ses i första stycket eller för sjömans­ införsel för utskylder eller allmänna skatt eller ock på grund av införsel avgifter, dock endast i den mån inne­ för utskylder eller allmänna avgifter, hållandet skett innan beslutet om dock endast i den mån innehållandet egendomens avträdande till konkurs skett innan beslutet om egendomens meddelas men ej tidigare än två år avträdande till konkurs meddelas före konkursansökningens ingivande. men ej tidigare än två år före kon­ kursansökningens ingivande. Förmånsrätt som i första stycket sägs skall även gälla för kronans fordran å skatt eller annan avgift, be­ träffande vilken föreskrift meddelats om tillämpning av förordningen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. Vad nu sagts gäller dock endast beträffande skatt eller avgift, som avser tid efter ikraftträdandet av föreskrift om förordningens tillämp­ ning å skatten eller avgiften och som förfallit till betalning innan beslutet om egendomens avträdande till kon­ kurs meddelas men ej tidigare än två år före konkursansökningens ingi­ vande. Sådan förmånsrätt må dock icke åtnjutas för skatt eller avgift, som påföres genom efterbeskattning och varom beslut eljest skolat medde­ las före den tid, för vilken förmåns­ rätt enligt andra punkten åtnjutes.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1959. I samband därmed skall iaktta­ gas, att de nya bestämmelserna icke skola äga tillämpning i konkurs, vari beslut om egendomsavträde meddelats dessförinnan.

1 Senaste lydelse se 1956: 98.

Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959 7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 15 de­ cember 1958.

Närvarande: justitieråden W alin , S jöwall , H agbergh , regeringsrådet K lackenberg .

Enligt lagrådet den 6 december 1958 tillhandakommet utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 7 november 1958, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ända­ målet inhämtas över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § handelsbalken. Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av byråchefen för lagärenden Sten Walberg. Lagrådet yttrade: Lagrådet har icke någon erinran mot förslaget i vad det rör förmånsrätt lör sjömansskatt. Det synes icke heller kunna framställas invändning mot att kronans fordringar på sådana konsumtionsskatter som avses i förslaget utrustas med förmånsrätt enligt 17 kap. 12 § handelsbalken, om denna icke får avse alltför lång tid före konkursens början. Den ordning, som föreskrives i förslaget till förordning om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning, innebär att beskattningsmyndigheten äger påföra skatt för en beskattningsperiod som gått till ända mer än två år före beslutets meddelande. Förmånsrätt skulle till följd därav enligt förslaget kunna åtnjutas för skatter belöpande på tid så långt tillbaka som mer än lyra år före konkursansökningens ingivande. Allt efter tidpunkten för beskattningsmyndighetens beslut skulle vidare de skattebelopp, som enligt beslutet förfalla till betalning under de sista två åren före konkursansökan, kunna komma att avse perioder av varierande längd. Å andra sidan skulle förmånsrätt enligt förslaget icke föreligga i fråga om beskattningsperioder som ligga i tiden nära konkursutbrottet, i den mån skyldigheten att till statsverket inleverera skatten för dessa perioder inträtt först därefter. För­ månsrätt skulle sålunda saknas för dylika skattebelopp, ehuru gäldenaren genom försäljning av den skattebelagda varan blivit skattskyldig före kon­ kursens början. De nu angivna olägenheterna betingas tydligen av att man vid utform­ ningen av förslaget eftersträvat att, liksom vid förmånsrätten för den stat­ liga och kommunala inkomstskatten in. in., upprätthålla kravet att skatte­ fordran skall vara förfallen till betalning före konkursulbroltet. Att upp­

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959

rätthålla ett sådant krav kan ej anses behövligt här. Lagrådet anser i stället att förmånsrätten för dessa skatter med fördel kan utformas i närmare överensstämmelse med de regler som enligt andra stycket i paragrafen gälla för kronans fordringar mot arbetsgivare för preliminärskatt m. in., som av honom innehållits genom skatteavdrag å de anställdas löner. Förmånsrät­ ten avser här de oredovisade skattebelopp som innehållits före konkursens början men ej tidigare än två år före konkursansökningens ingivande och anknyter sålunda direkt till de tidsperioder omedelbart före konkursen, under vilka arbetsgivaren kan sägas ha för kronans räkning uppburit skat­ ten av de anställda. Om i tidshänseende förmånsrätten vid konsumtionsbeskatlningen begränsas i anslutning till den metod som sålunda använts beträffande fordringar hos arbetsgivare för oredovisad skatt från de an­ ställda, kan den fixeras till försäljningsperioder som icke ligga alltför långt tillbaka i tiden, samtidigt som den kan täcka skatt för försäljning som sker ända fram till konkursutbrottet, även om skattefordringen förfaller till be­ talning först därefter. Vid efterbeskattning bör förmånsrätten i så fall avse de skattebelopp som därvid befinnas ha bort belöpa på den fastställda tids­ perioden. Med eu sådan metod som nu nämnts kan stadgandet också erhålla en enklare utformning än i förslaget vars rätta innebörd synes svårtill­ gänglig. Lagrådet anser, att förmånsrätten bör bestämmas så, att den må — för ti­ den intill dess beslutet om egendomens avträdande till konkurs meddelas — åtnjutas för kronans fordran å skatt eller annan avgift, varå förordning­ en om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning är tillämplig, med den begränsningen att förmånsrätten ej gäller i den mån skatten eller avgiften belöper på kalenderår som gått till ända mer än två år före konkursansök­ ningens ingivande. Att förmånsrätt ej gäller för skatt eller avgift som be­ löper å tid innan föreskrift om förordningens tillämpning trätt i kraft lärer enligt en sådan regel vara självfallet. Av regeln följer, att en uppdelning av skattebeloppet för viss beskattningsperiod kan få ske med hänsyn till den försäljning som kan antagas ha skett före eller efter konkursutbrottet. Vad här sagts om försäljning har naturligen motsvarande tillämpning, där skatter eller avgifter utgå med anledning av något annat slags transaktion. På grund av det anförda hemställer lagrådet, att tredje stycket i paragra­ fen får innehålla, att förmånsrätt som i första stycket sägs skall, i fråga om skatt eller annan avgift varå förordningen om förfarandet vid viss kon­ sumtionsbeskattning är tillämplig, gälla kronans fordran för dylik skatt eller avgift, som belöper å tiden intill dess beslutet om egendomens avträdande till konkurs meddelas, dock ej såvitt skatten eller avgiften belöper å ka­ lenderår som gått till ända mer än två år före konkursansökningens ingi­ vande.

Ur protokollet): Clas Amilon

Kungl. Maj.ts proposition nr i år 1959 9

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 december 1958.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden S träng , A ndersson , L indell , L indström , L ange , L indholm , K ling , S koglund , E denman , N etzén , J ohansson , af G eijerstam .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 15 december 1958 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 7 november 1958 remitte­ rade förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 12 § liandelsbalkcn samt anför därvid följande.

Enligt vad lagrådet förordat bör bestämmelsen om förmånsrätt för ifrå­ gavarande indirekta skatter och allmänna avgifter icke, såsom skett i re­ missprotokollet, utformas i överensstämmelse med de förmånsrättsregler som gäller konkursgäldenären påförda direkta skatter, ulan i anslutning till motsvarande regler beträffande oredovisade källskatteavdrag. Den i remissprotokollet intagna ståndpunkten kan i och för sig synas vara den naturliga. Det rör sig inte här om ett från början till storleken fixerat belopp, som konkursgäldenären för det allmännas räkning uppbu­ rit av andra, utan om skattebelopp, för vilket konkursgäldenären själv — oberoende av möjligheterna till övervältring — är skattskyldig. Storleken av detta belopp fixeras först i samband med prövning av deklaration, i vil­ ken den skattskyldige äger tillgodoföra sig förekommande avdrag. Det kan förtjäna framhållas, att de erinringar lagrådet riktat mot det remitterade förslaget i lika mån kan göras gällande mot de nuvarande reglerna om förmånsrätt för gäldenären påförda direkta skatter. Och reg­ ler av denna typ — de nuvarande likaväl som de i remissprotokollet före­ slagna — är i normalfallen lätta att tillämpa; det räcker att konstatera, om skattebeloppet förfallit till betalning inom den föreskrivna tvåårsperio­ den. Lagrådets förslag är emellertid, på sätt närmare utvecklats i utlåtandet, förenat med praktiska fördelar. Anmärkas kan även, att den förmånsrätt kronan skulle erhålla enligt lagrådets förslag i praktiken torde komma att avse större belopp än enligt det remitterade förslaget. Den tidsmässiga för­ kortningen bakåt, avseende belopp som förhållandevis sällan utestår oguldna, kompenseras nämligen mer än väl av möjligheten att erhålla förmåns- 2 Ilihang till riksdagens protokoll 1959. I samI. Nr 4

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 4 år 1959

rätt för den skatt som belöper på tiden närmast före konkursutbrottet. Jag vill därför tillstyrka, att det föreslagna tredje stycket av 17 kap. 12 § handelsbalken utformas på sätt lagrådet förordat. I samband därmed torde även få företagas ett par jämkningar av redaktionell natur.

Det remitterade förslaget har inom finansdepartementet underkastats de ändringar som påkallas av det här anförda. Jag hemställer, att det sålunda ändrade förslaget måtte genom proposition framläggas för 1959 års riks­ dag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att pro­ position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Åke Gustafsson

581512 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag