('med förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962 1

Nr 131

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370); given Stockholms slott den 12 januari 1962.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås skattefrihet för familjebidrag, som utgår till värn­ pliktig i annan form än näringsbidrag, och för ersättningar till civilförsvarspliktig. Härjämte föreslås en teknisk omreglering av bestämmelserna om skattefrihet för vissa förmåner till den utomlands stationerade diplomatiska och konsulära personalen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196 2 . 1 samt. Nr 131

2 Kungl. Maj. ts proposition nr 131 år 1962

Förslag

till

lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkterna 6 och 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6. Värnpliktig för egen del till­ 6. Värnpliktig för egen del tillkom­ kommande naturaförmåner och det mande naturaförmåner och det under under fredstjänstgöring utgående fredstjänstgöring utgående penning­ penningbidraget samt premie till bidraget samt premie till värnpliktig värnpliktig för genomgången fortsatt för genomgången fortsatt befälsut­ befälsutbildning eller för jämlikt 27 § bildning eller för jämlikt 27 § 1 1 mom. C värnpliktslagen fullgjord mom. C värnpliktslagen fullgjord re­ repetitionsövning skola icke uppta­ petitionsövning skola icke upptagas gas såsom skattepliktig intäkt. Fa­ såsom skattepliktig intäkt. Under miljebidrag ävensom under freds­ fredstjänstgöring utgående flygtilltjänstgöring utgående flygtillägg och lägg och sjötjänstbidrag utgöra där­ sjötjänstbidrag utgöra däremot skat­ emot skattepliktig intäkt. För tid då tepliktig intäkt. För tid då krigsav- krigsavlöningsreglementet är tilllöningsreglementet är tillämpligt skall lämpligt skall för värnpliktig termins­ för värnpliktig terminslön icke räk­ lön icke räknas till skattepliktig in­ nas till skattepliktig intäkt, dock att täkt, dock att vid sjötjänstgöring eller vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt fö­ i sjöreserv skatteplikt föreligger för religger för den del av terminslönen, den del av terminslönen, som motsva­ som motsvarar sjötjänstbidrag, i den rar sjötjänstbidrag, i den mån den­ mån densamma överstiger terminslön samma överstiger terminslön för den för den värnpliktige enligt 6 § krigs­ värnpliktige enligt 6 § krigsavlönings- avlöningsreglementet. Månadslön reglementet. Månadslön skall utgöra skall utgöra skattepliktig intäkt. skattepliktig intäkt. Vad i detta styc­ ke sägs skall gälla jämväl i fråga om annan personal vid krigsmakten, som avlönas enligt de för värnpliktiga gäl­ lande grunder. För annan------- — 6 § krigsavlö- För annan------- —• 6 § krigsavlö­ ningsreglementet. ningsreglementet. Den för----------- deras bestridande. Den för —- — — deras bestridande. Familjebidrag, vilket annorledes ån ' Senaste lydelse av punkt 6 se 1949: 293 och av punkt 7 se 1946: 703.

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962 3

såsom näringsbidrag utgår till värn­

pliktig, räknas icke till skattepliktig

intäkt. Näringsbidrag utgör däremot

skattepliktig intäkt och hänföres till

den förvärvskälla bidraget avser. Fa­

miljebidrag anses tillkomma den

värnpliktige, även om bidraget utbe­

talas till annan person. Det förhållan­

det att bidraget använts för bestri­

dande av en vid inkomsttaxeringen i

och för sig avdragsgill utgift, t. ex.

ränta eller periodiskt understöd,

skall icke föranleda, att avdrag väg­

ras för utgiften i fråga.

Vad ovan i första och fjärde styc­

kena sägs skall äga motsvarande till-

lämpning i fråga om annan personal

vid krigsmakten, som avlönas enligt

de för värnpliktiga gällande grunder,

så ock i fråga om civilförsvars pliktig,

som inkallats till tjänstgöring enligt

12 § civilförsvarslagen, och annan

som avlönas enligt för civilförsvars-

pliktiga gällande grunder. Civilför-

svarspenning likställes med penning­

7. Till ersättning — — — nya 7. Till ersättning — — — nya t j änstgöringsorten. t j änstgöringsorten. Detsamma gäller------------ tjänste­ Detsamma gäller — — — tjänste­ män anslaget. män anslaget. Såsom med ortstillägg likställda Såsom med ortstillägg likställda förmåner för utom landet anställd förmåner för utom landet anställd dip­ diplomatisk eller konsulär personal lomatisk eller konsulär personal an­ anses fri bostad med uppvärmning ses fri bostad med uppvärmning och och belysning, bidrag för resa till belysning, bostadskostnadsersättning, Sverige under semester, barnbidrag, bidrag för resa till Sverige under se­ utomeuropeiskt tillägg, chargé d’af- mester, barnbidrag, utomeuropeiskt faires-tillägg, bidrag för inköp av au- tillägg, chargé d’affaires-tillägg, bi­ tomobil, ersättning för hållande av drag för inköp av automobil, ersätt­ automobil, förflyttningsbidrag och ning för hållande av automobil, för­ prisut j ämningstillägg. flyttningsbidrag och prisutj ämnings­ tillägg.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att äldre bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1962 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år, så ock eljest i fråga om annan ersättning till civilförsvarspliktig som utbetalas före den 1 ja­ nuari 1963 än familjebidrag.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 ja­ nuari 1962.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena U ndén , statsråden

N ilsson , S träng , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson , H olmqvist .

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och che­ ferna för försvars- och inrikesdepartementen anmäler chefen för finansde­ partementet, statsrådet Sträng, fråga om skattefrihet för värnpliktigs fa­ miljebidrag, m. m. och anför därvid följande. De familjebidrag som utgår till familjeförsörjare under värnpliktstjänst­ göring är skattepliktiga. Lämpligheten härav har satts i fråga av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning1 i ett den 29 december 1960 framlagt betän­ kande med förslag rörande förmåner för värnpliktiga m. fl. under frivillig tjänstgöring, m. m. Utredningen föreslår i betänkandet att flertalet former av familjebidrag till värnpliktiga görs skattefria. Därjämte förordas bl. a. att även vissa arvoden, som utgår till krigsmakten tillhörig frivillig personal, skall vara skattefria. över betänkandet har, efter remiss, yttranden avgivits av överbefälhava­ ren, försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, kammarrät­ ten, riksskattenämnden, riksräkenskapsverket, överståthållarämbetet, läns­ styrelserna i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län, statens lönenämnd, lönebeskattningsutredningen, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, Landsorga­ nisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akade­ mikers centralorganisation, Statstj änstemännens riksförbund, Svenska ar­ betsgivareföreningen, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges hantverksoch industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet Lands­ bygdens folk, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Högerns ung­ domsförbund, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Centralförbundet för befälsutbildning, Riksförbundet Sveriges lottakårer, överstyrelsen för svens­ ka röda korset, Svenska blå stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksför­ bund samt Värnpliktiga underofficerares riksförbund. Jag anhåller att nu få anmäla detta ärende. Inledningsvis kommer jag

1 T. f. expeditionschefen G. Söderberg, ordförande, ledamoten av riksdagens andra kammare M. G. Gustafsson, byråchefen U. S. Rosenblad och talmannen i riksdagens första kammare G. V. Sundelin.

Kungi. Maj:ts proposition nr 131 år 1962 5

att lämna en kortfattad översikt över de olika formerna för familjebidrag till värnpliktiga och gällande beskattningsförhållanden.

Gällande rätt. Fa in iljebidragsför ordningen den 29 mars 1946 (ang. gällande lydelse se SFS 1960:152) reglerar rätten till familjebidrag för värnpliktig, som enligt värnpliktslagen inkallas till tjänstgöring, och för annan som avlönas enligt för värnpliktig gällande grunder. Enligt förord­ ningen utgår i såväl fredstid som tid då krigsavlöningsreglementet äi tilllämpligt familjebidrag såsom familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag. Familjebidragsförmånerna under krigstid befinner sig för närvarande un­ der utredning. I fråga om familjepenning gäller för närvarande följande. Högsta belopp för familjepenning utgör för hustru 7 kr. 20 öre, för barn under 16 år 2 kr. 90 öre och för familjemedlem över 16 år 4 kr. 30 öre, allt för dag räknat. Angivna belopp avser hustru, med vilken den värnpliktige sammanlever, och barn under 16 år, som står under hans vårdnad. Familjepenning utgår även eljest för hustru och barn samt för bl. a. föräldrar och frånskild hustru under förutsättning att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot ve­ derbörande och före värnpliktens början i väsentlig man bidrog till vederbörandes underhåll. Slutligen må nämnas att i vissa fall familjepenning utgår även för husföreståndarinna.

Bostadsbidraget bestämmes högst till belopp som motsvarar kostnaden för

den bostad som den värnpliktige innehade på inryckningsdagen. Familjepennings och bostadsbidrags belopp i det enskilda fallet faststäl­ les i regel till skillnaden mellan å ena sidan de nyss angivna högsta belop­ pen och å andra sidan den värnpliktiges och hans familjs på visst sätt beräk­ nade inkomster under tjänstgöringstiden. Denna beräkning sker enligt be­ stämmelser som meddelats i familjebidragskungörelsen den 29 mars 1946 (ang. gällande lydelse se SFS 1960: 153). Enligt dessa regler skall exempel­ vis av hustruns inkomst av arbete hänsyn icke tagas till 300 kr. för månad av denna inkomst eller, om inkomsten överstiger 1 200 kr. för månad, till en fjärdedel av inkomsten; av överskjutande del av inkomsten beaktas blott hälften. Värnpliktig, som driver näring eller rörelse, kan i stället för familjepen­ ning och bostadsbidrag få näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader, vilka uppkommer till följd av att särskild arbetskraft maste anlitas för att under tjänstgöringstiden ersätta honom. Näringsbidrag utgår med högst 22 kr. 50 öre för dag. Näringsbidrag kan även i vissa fall utgå för återupp­ tagande av näring eller rörelse med högst 225 kr. för månad. Sjukbidrag utgår när i anledning av familjemedlems sjukdom behov före­ ligger av bidrag. Bidrag utgår med högst beloppet av kostnaderna för erfor­ derlig vård och för transport till och från läkare eller vårdanstalt.

Begravningsbidrag utgår med högst 600 kr. för hustru och 300 kr. för

barn.

Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

Familjebidrag beviljas av familjebidragsnämnd och utbetalas i regel till den som den värnpliktige angivit som betalningsmottagare. Bestämmelserna om beskattning av familjebidrag och andra värn­ pliktig tillkommande förmåner återfinnes i punkt 6 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen. Enligt dessa bestämmelser gäller i huvudsak föl­ jande. Värnpliktig för egen del tillkommande naturaförmåner liksom även penningbidraget under fredstjänstgöring är skattefria. Skattefrihet förelig­ ger även för premie till värnpliktig för genomgången fortsatt befälsutbildnmg m. m. Familjebidrag utgör däremot skattepliktig intäkt. — Vad som i dessa hänseenden gäller för värnpliktig, avser också annan personal vid krigsmakten som avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunderna. Även om familjebidrag sålunda i princip beskattas som löneinkomst skall enligt särskild undantagsbestämmelse i 10 § uppbördsförordningen avdrag för preliminär A-skatt icke ske för familjebidrag.

Det bör måhända understrykas, att den värnpliktige är skattskyldig för familjebidraget även i de fall bidraget utbetalas till annan person. Om bi­ di aget t. ex. avser frånskild hustru och barn som vistas hos henne, torde bidraget regelmässigt utbetalas till den frånskilda hustrun. Den värnplik­ tige skall i detta fall ändå deklarera hela bidraget som inkomst. Han får i stället avdrag såsom för periodiskt understöd för den del av bidraget som avser avdragsgillt underhåll. För hustrun uppkommer skattskyldighet för den del av bidraget som avser henne. Vad hon mottagit för barnens räkning blir skattefritt.

1954 års värnpliktsavlöningsutrednings förslag. Utredningen påpekar att bestämmelserna om beskattningen av familjebidrag tillkom efter beslut av 1940 års urtima riksdag och motiverades främst med följande tre skäl. För en familj av genomsnittlig storlek syntes familjebidraget jämte den värnplik­ tiges krigslön och värdet av hans naturaförmåner inte komma att avsevärt understiga de löner, som utgick enligt gällande kollektivavtal inom indu­ strien. Vidare utgick viss del av familjebidraget utan behovsprövning. Slut­ ligen skulle skattefrihet för familjebidrag medföra skattebortfall för kom­ munerna och tvinga dessa till betydande höjningar av kommunalskatten för de icke värnpliktiga. Utredningen framhåller, att intet av dessa motiv för skatteplikten numera ar bäiande. Familjebidraget är nu behovsprövat och så beräknat, att det till­ sammans med eventuellt bibehållen inkomst från annat håll täcker nödiga utgifter för försörjningen av familjemedlemmar, som är beroende av den värnpliktige. Vad sålunda kan tillkomma eu värnpliktig med familj uppgår numera näppeligen till en industriarbetares genomsnittsinkomst och bör med hansyn till sättet för förmånernas beräknande inte ge utrymme för nå­ gon beskattning. Vidare blir efter behovsprövningens införande skattebort­ fallet inte av samma storleksordning som tidigare. Med beaktande av dessa omständigheter har utredningen kommit till den

Knngl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962 7

uppfattningen, att familjebidragen bör göras skattefria. Utredningen erinrar om att bl. a. socialhjälp, allmänna barnbidrag och ersättningar, som utgår på grund av försäkring i allmän sjukkassa, är skattefria. Skatteplikt bör dock alltjämt råda för familjebidrag i form av näringsbidrag. Förslaget av­ ser enligt utredningen främst familjebidrag, som utgår under tid, då sär­ skilda för beredskap eller krig avsedda familj ebidragsbestämmelser inte tilllämpas. Utredningen ämnar att i ett följande betänkande avge förslag till föreskrifter rörande försörjningen av de värnpliktigas familjer under krig eller beredskap och kommer därvid att pröva även frågan om beskattningen av därvid utgående förmåner.

I anslutning till vad nu sagts berör utredningen frågan om beskattningen av dagarvoden till frivillig personal inom krigsmakten. Riksskattenämnden har i skrivelse den 19 maj 1956 till försvarets civil­ förvaltning uttalat, att daglön, som enligt då gällande bestämmelser utbeta­ lades till medlemmar av vissa frivilliga försvarsorganisationer, inte skulle an­ ses jämlikt 32 § kommunalskattelagen undantagen från skatteplikt och inte heller av annan grund syntes kunna undantagas från skatteplikt. Detta ut­ talande torde, tillägger utredningen, gälla även enligt nuvarande bestäm­ melser utgående dagarvoden till krigsmakten tillhörig frivillig personal. I skrivelse till utredningen den 19 januari 1960 har Riksförbundet Sveriges lottakårers överstyrelse uppgivit att beskattningen av dagarvodena ledde till rekryteringssvårigheter och andra olägenheter. I skrivelsen framhölls att, enär 70 å 80 procent av lottorna saknade förvärvsarbete, dagarvodena inte torde kunna medföra några skatteintäkter av betydelse. Däremot uppstod ett väsentligt merarbete för skattemyndigheterna och försvarets lcassaavdelningar med bokföring och redovisning till vederbörande taxeringsmyn­ dighet av dessa arvoden och på dem belöpande källskatt. Dessutom var det fråga om ytterst blygsamma belopp, överstyrelsen hemställde i sin skrivelse bl. a. att bestämmelserna om ersättning vid viss frivillig tjänstgöring och utbildning utformades så att lottas dagarvode blev jämställt med värnplik­ tigs penningbidrag i skattehänseende. Frågan om krigsmaktens frivilliga personals avlöningsförhållanden har berörts av utredningen även i andra hänseenden. Utredningen har därvid föreslagit att denna personal i större utsträckning än för närvarande skall avlönas enligt de för värnpliktiga gällande grunderna. Vid ett genomförande av vad utredningen sålunda föreslagit torde ersättning för därav berörd fri­ villigt tjänstgörande vara skattefri i samma utsträckning som gäller för tvångsvis inkallade värnpliktiga. För vissa kortare tjänstgöringsperioder har utredningen dock inte föreslagit någon ändring i gällande bestämmelser om ersättning, som därvid kan utgå i form av dagarvode. Sådana arvoden äi — framhåller utredningen — lägre än penningbidragen vid frivillig tjänst­ göring. Med hänsyn härtill och till administrativa och andra olägenheter som är förknippade med en beskattning av arvodena, föreslår utredningen att också sådana arvoden göres skattefria.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

Remissyttrandena. Utredningens förslag om skattefrihet för familje­ bidrag har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Förslaget har så­ lunda tillstyrkts eller lämnats utan erinran av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, riksskattenämnden, riksräkenskapsverket, överståthållarämbetet, de hörda länsstyrelserna, lönebeskattningsutredningen, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sve­ riges akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbun­ det Landsbygdens folk, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, Hö­ gerns ungdomsförbund, Centralförbundet för befälsutbildning, Svenska blå stjärnan, Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund, Riksförbundet Sveriges lottakårer, Svenska röda korset och Värnpliktiga underofficerares riksför­ bund. Avstyrkande yttranden bar avgivits av statskontoret, kammarrätten, Sven­ ska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och Svenska lands­ bygdens ungdomsförbund.

Ur de tillstyrkande yttrandena må här återges följande. Överbefälhavaren finner det angeläget, att reformen snarast genomföres. Skattefrihet för familjepenning och bostadsbidrag bör enligt överbefälhava­ ren ses som en konsekvens av vad som redan gäller beträffande socialhjälp, allmänna barnbidrag samt ersättningar, som utgår på grund av försäkring i allmän sjukkassa eller jämlikt lagen om yrkesskadeförsäkring. De motiv, som ursprungligen låg till grund för beskattningen av familje­ bidragen, äger enligt försvarets civilförvaltnings uppfattning inte längre samma tyngd som tidigare. Försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd anser, att familjebidraget i alla förekommande former logiskt sett bör vara skattefritt. Nämnden vill emellertid i sammanhanget uttala, att skattefrihe­ ten i fråga om familjebidraget inte rimligen bör hindra en uppräkning av fa­ milj epenningens maximibelopp till skäligare nivå än för närvarande. Riksskattenämnden framhåller att, ur de synpunkter nämnden främst har att beakta, rent allmänt sådana åtgärder är att välkomna som innebär att man förenklar taxeringsarbetet på områden, där det fiskala intresset är ringa, och därigenom friställer arbetskraft som i stället kan användas för mera väsentliga uppgifter. Nämnden anför vidare följande. Då den av de sakkunniga föreslagna skattefriheten för de olika bidragen kommer att medföra sådan förenkling samt då bidragen äro behovsprövade och till huvudsaklig del torde ligga inom ramen för de av centrala nppbördsnämnden fastställda normalbeloppen för existensminimum, har riksskatte­ nämnden i princip intet att erinra emot att skattefrihet införes. Enligt vad riksskattenämnden under hand inhämtat, torde de årliga kostnaderna för fa­ miljebidrag uppgå till 30—35 milj. kronor, varav 70—75 % eller cirka 25 milj. kronor kunna beräknas belöpa på de till repetitionsövningar inkallade värnpliktiga. Då endast sistnämnda belopp enligt gällande system torde bli­ va föremål för effektiv beskattning, kan skattebortfallet för stat och kom­

Kungi. Maj:ts proposition nr 131 är 1962 9

mun, därest skattefrihet införes, beräknas till cirka 8 milj. kronor. Ett borlfallsbelopp av denna begränsade storlek torde icke böra utgöra hinder för re­ formens genomförande.

Riksskattenämnden understryker, att de av reformen föranledda författ­ ningsbestämmelserna bör utformas så, att skattefriheten inte gäller för an­ nan än den värnpliktige själv. Om beloppet utbetalas till betalningsmottaga­ re som skolat upptaga beloppet som skattepliktig inkomst i det fall att den värnpliktige själv betalat beloppet till vederbörande, t. ex. hyresvärd, långiva­ re eller frånskild hustru, bör bidraget i skattehänseende icke behålla sin ka­ raktär av familjebidrag. Den omständigheten att den värnpliktige med det skattefria bidraget bestrider för honom ur skattesynpunkt avdragsgilla om­ kostnader (underhållsbidrag till frånskild hustru, ränta el. dyl.) bör vidare inte betaga honom rätten till avdrag för kostnaden. Lönebeskattningsutredningen anser att övervägande skäl talar för att familjepenning och bostadsbidrag undantages från beskattning samt anför bl. a. följande. Om man betraktar familjepenning och bostadsbidrag som ersättning för ett inkomstbortfall, borde bidragen i princip utgöra skattepliktig intäkt. Des­ sa principiella invändningar bör å andra sidan icke tillmätas avgörande be­ tydelse. Sålunda bör man komma ihåg, att den ovan hävdade grundsatsen om att ersättning för inkomstbortfall utgör skattepliktig inkomst redan i gällan­ de lagstiftning undergått betydande modifikationer. Ett exempel härpå är den år 1959 stadgade skattebefrielsen för arbetslöshetsunderstöd. Förevarande skatteproblem synes i icke ringa grad vara en fråga om bi­ dragens storlek. I den män bidraget avvägts för att täcka en familjs abso­ lut nödiga levnadskostnader återstår tydligen inget utrymme för beskattning. Bostadsbidraget, som utgår med belopp motsvarande den faktiska bostads­ kostnaden, är uppenbarligen inte beräknat för att tåla beskattning. En be­ skattning av bostadsbidraget skulle i realiteten innebära att bostadskostna­ den icke i sin helhet ersattes genom bidraget. En granskning av reglerna för familjepenningen visar att denna inte alls eller endast obetydligt skulle över­ stiga gällande normalbelopp för existensminimum. Det kan sålunda med fog påstås att familjebidragen i sig icke äger någon skattekraft och de kun­ na i detta hänseende jämställas med socialhjälp och arbetslöshetsunder­ stöd, vilka inte beskattas. Även uppbördstekniska skäl talar för en skattebefrielse. Som i betänkan­ det framhållits, dragés ingen källskatt på familjebidrag, vilket i de flesta fall medför att den inkallade ett eller ett par år efter utryckningen har att betala en av bidragen förorsakad kvarskatt.

Sveriges akademikers centralorganisation är av den principiella uppfatt­ ningen, att det ekonomiska skydd, som samhället lämnar till värnpliktiga un­ der militärtjänstgöring, bör grundas på den s. k. inkomstbortfallsprincipcn. Ett på denna princip grundat familjebidrag bör beskattas. Såsom familjebi­ dragen nu är utformade, vill organisationen däremot instämma i utredning­ ens förslag att dessa göres skattefria. Riksförbundet Landsbygdens folk, som tillstyrkt förslaget, berör i sitt ytt­ rande de skaltetyngda kommunernas problem. Riksförbundet framhåller, att

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 131 är 1962

dessa problem knappast torde lindras i väsentlig utsträckning genom att be­ skattningen av familjebidragen bibehålies. De torde kräva sin lösning i an­ nat sammanhang.

De remissinstanser som avstyrker den föreslagna skattefriheten för fa­ miljebidrag framhåller följande. Statskontoret anför, att familjebidragen torde ha avvägts med beaktande av att de är beskattade. Med hänsyn till det nära samband som föreligger mellan avvägningen av familjebidragen och beskattningen av dessa, anser statskontoret att dessa frågor bör prövas i ett sammanhang. Då utredning­ en inte synes ha verkställt någon egentlig omprövning av de nuvarande bi­ dragsbeloppen, anser sig statskontoret inte kunna tillstyrka förslaget. Kammarrätten betonar, att ifrågavarande spörsmål är av betydande prin­ cipiell innebörd. De av utredningen anförda skälen är inte av sådan styrka, att de i och för sig motiverar ett avsteg från eljest gällande beskattningsprinciper. Familjebidragen är liksom tidigare avpassade att garantera för­ sörjningen av den värnpliktiges närmaste anhöriga under inkallelsetiden och är i förening med de skattefria naturaförmåner och penningbidrag den värn­ pliktige åtnjuter för egen del avsedda att åtminstone delvis kompensera ho­ nom för inkomstbortfallet under militärtjänstgöringen. Liknande ersättning­ ar såsom exempelvis ersättning för mistad arbetsförtjänst utgör skattepliktig intäkt. Vidare erinrar kammarrätten om, att ett betydande antal inkomstta­ gare beskattas för inkomster, som inte överstiger familjebidragens belopp. —- Av bl. a. dessa skäl och då frågan om beskattningen av familjebidragen bör övervägas i samband med en allmän översyn av de sociala förmånernas skatterättsliga behandling anser sig kammarrätten inte kunna förorda utred­ ningens förslag. Kammarrätten håller emellertid inte för osannolikt, att en omprövning av frågan om beskattningen av skattepliktiga sociala förmåner kan bli erforderlig i samband med allmänna skatteberedningens övervägan­ den rörande den framtida utformningen av beskattningen. Svenska stadsförbundet anser att de psykologiska olägenheterna av att fa­ miljebidragen enligt nuvarande skattebestämmelser kan föranleda betung­ ande kvarskatt för vederbörande långt efter det familjebidragen uppburits inte utgör skäl för skattefrihet för familjebidragen utan snarare för infö­ rande av källskatteavdrag. Förbundet uttalar följande. Utredningen har framhållit att dess nu framlagda förslag beträffande skat­ tefrihet för familjebidrag endast gäller fredstid, och att den i ett senare be­ tänkande ämnar framlägga förslag om hur beskattningsfrågan skall lösas under beredskaps- och krigsförhållanden. Enligt styrelsens uppfattning har emellertid utredningen med sitt nu framlagda förslag föregripit sitt ställ­ ningstagande i det avseendet, eftersom det inte synes praktiskt möjligt att skattebelägga familjebidragsförmåner som utgår under beredskaps- eller krigsförhållanden, om samma förmåner är skattefria i fredstid. Under be­ redskaps- eller krigsförhållanden, då en betydande del av en kommuns fa­ miljeförsörjare kan beräknas vara inkallade, skulle kommunens ekonomi ut­ sättas för alltför starka påfrestningar om den — med ett på grund av förhål­ landena minskat skatteunderlag — skulle vidkännas såväl starkt ökade di­

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962 U

rekta kostnader för familjebidragen som ett ytterligare betydande skatte­ bortfall, orsakat av att familjebidragen gjorts skattefria. Också detta talar för ett bibehållande av skatteplikten.

Liknande synpunkter anföres av Svenska landskommunernas förbund.

Utredningens förslag, att dagarvoden till frivillig person a 1 inom krigsmakten skall vara skattefria, har avstyrkts av statskontoret, kammarrätten, länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund och Svenska landsbygdens ungdomsförbund. Övriga re­ missinstanser har, i den mån de särskilt uttalat sig i denna fråga, tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. överbefälhavaren framhåller, att utgående arvoden till medlemmar i fri­ villiga försvarsorganisationer av billighetsskäl bör betraktas såsom skatte­ fri inkomst. Då det dessutom i allmänhet rör sig om blygsamma summor, vilkas redovisning är förenad med ett så väsentligt merarbete för såväl skat­ temyndigheterna som försvarets kassaavdelningar, att kostnaderna härför torde överstiga skatteintäkterna, tillstyrker överbefälhavaren utredningens förslag såsom väl motiverat även ur administrativ synpunkt. Riksskattenämnden har med hänsyn till de ringa belopp, varom fråga är, och under beaktande av förenklingsintresset inte någon erinran mot försla­ get. Länsstyrelsen i Göteborgs och Dohus län anser det i sak visserligen inte rik­ tigt att underlåta beskattning av daglön och dagarvode, som utan behovsprövning utgår till medlemmar av vissa försvarsorganisationer. De praktis­ ka skälen talar likväl för att beskattning inte sker av sådana ersättningar. Möjligen bör dock övervägas, framhåller länsstyrelsen, huruvida inte andra ersättningsformer bör införas för sådana fall, då tjänstgöringen sträcker sig över en längre tidsperiod. De principiella invändningar, som riktats mot förslaget om skattefrihet för familjebidrag, kan enligt lönebeskattningsutredningen även göras gäl­ lande mot en skattebefrielse för de dagarvoden som utgår till medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna. Vid tjänstgöring på militärt förband synes dagarvodet närmast utgöra ersättning för under tjänstgöringen utför­ da prestationer. Den omständigheten att arvodet utgår även vid utbildning torde inte förändra dess karaktär av skattepliktig intäkt. — Emellertid sy­ nes de i betänkandet påtalade praktiska och psykologiska olägenheterna, som är förknippade med ett bibehållande av skatteplikten för ifrågavarande dagarvoden, vara så betydande att lönebeskattningsutredningen inte velat motsätta sig, att den i betänkandet föreslagna skattefriheten genomföres. Centralförbundet för befälsnibildning, som finner utredningens förslag välmotiverat, ifrågasätter om inte benämningen »dagarvode» borde utbytas mot »penningbidrag».

Länsstyrelsen i Gotlands län betonar, att försiktighet bör iakttagas vid un­ dantag i visst fall från eljest gällande beskattningsregler och att en sådan åt­

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1962

gärd inte bör företas utan övertygande utredning bl. a. om dess nuvarande och framtida ekonomiska räckvidd. Möjligheten av krav från andra personal­ kategorier om skattefrihet för mindre arvoden får icke heller förbises. Läns­ styrelsen, som inte har tillräckligt material för bedömande av den föreslagna skattefrihetens följder, anser sig icke kunna tillstyrka den ifrågasatta änd­ ringen. Statskontoret är inte berett att för närvarande biträda förslaget, då upp­ gifter beträffande arvodesbeloppens totala summa, genomsnittliga storlek per frivillig och år, fördelning på olika inkomsttagargrupper m. m. inte lämnats. Kammarrätten ifrågasätter med hänsyn till de administrativa olägenheter, som är förenade med källskatteavdrag å dagarvodena, om preliminär skatt bör uttagas för sådana arvoden. Det skäl som utredningen anfört för skattefriheten, nämligen att uppbör­ den av skatten medför ett betydande administrativt arbete, anser Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund visserligen vara värt beaktande. Inom den civila sektorn av samhället finns emellertid inte någon motsvarande skattefrihet för »småinkomster», även om det i och för sig skulle finnas lika starka eller ännu starkare skäl därtill. T. ex. de i förhållande till arbetsin­ satsen oftast blygsamma arvoden, som i en del kommuner utgår till kommu­ nala förtroendemän, är skattepliktiga. Arvoden till personer, som på sin fritid fullgör uppdrag som ungdomsledare, övervakare, etc. är inte heller skattefria. Det måste därför vara tveksamt, framhåller förbundet, om det ens från försvarets egen synpunkt, sett i större sammanhang, är till fördel om personer, som av ansvarskänsla och intresse åtar sig att göra frivilliga insatser, av samhället beviljas större förmåner än dem som gör motsvaran­ de insatser inom andra grenar av samhällsverksamheten. Förbundet vill där­ för för närvarande inte tillstyrka förslaget. Svenska landsbygdens ungdomsförbund anser att frågan om skattefrihet för de nu aktuella ersättningarna ej bör lösas isolerat utan behandlas i sam­ manhang med likartade frågor.

Departementschefen. Frågan om skatteplikt för sociala förmåner har inte blivit löst efter enhetliga principer. Många förmåner, som utgår efter behovsprövning, är dock skattefria. Bestämmelser om skattefrihet finns exem­ pelvis beträffande socialhjälp, arbetslöshetsunderstöd, omskolningsbidrag till arbetslösa och familjebostadsbidrag. Å andra sidan är alla folkpensionsför­ måner, även de inkomstprövade, skattepliktiga. Denna principiella skatte­ plikt för folkpensionsförmåner kompletteras dock av bestämmelser om att den vars inkomst helt eller till huvudsaklig del utgjorts av folkpension skall anses ha haft sådan nedsatt skatteförmåga som motiverar extra avdrag. Ge­ nom sådant avdrag torde i regel de inkomstprövade folkpensionsförmånerna undgå beskattning även i de fall folkpensionären bär inkomst vid sidan av folkpensionen. Såsom av den tidigare redogörelsen framgår beskattas familjebidrag till

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

De här angivna omständigheterna synes motivera en omprövning av skat­ teplikten för familjebidragen. Det av 1954 års värnpliktsavlöningsutredning framlagda förslaget härom har även i regel godtagits av remissinstanserna. De invändningar som framförts synes — inte minst i belysning av den jäm­ förelse som nyss gjorts mellan familjepenningens maximibelopp och uppbördsmässigt existensminimum — inte vara av sådan styrka, att de bör för­ anleda att utredningens förslag frångås. Jag vill därför förorda skattefrihet för familjebidragen och att därav föranledd ändring av punkten 6 av an­ visningarna till 32 § kommunalskattelagen vidtages. Lagändringen bör trä­ da i kraft så snart som möjligt och även avse de bidrag som utgår inneva­ rande år. Familjebidrag utbetalas i vissa fall till person utanför den värnpliktiges hushåll, t. ex. till frånskild hustru såsom underhåll eller till hyresvärd så­ som hyra. I dessa fall bör familjebidragen liksom hittills anses tillkomma den värnpliktige, ehuru de för hans räkning utbetalas till annan person. Mottagarens skattskyldighet blir att bedöma såsom om den värnpliktige själv överlämnat beloppet. På samma sätt bör den värnpliktiges rätt till avdrag för t. ex. underhållsbidrag till frånskild hustru bedömas oberoende av det förhållandet att underhållsskyldigheten fullgjorts med ett för den värnpliktige skattefritt bidrag. Den föreslagna skattefriheten avser alla former av familjebidrag enligt familjebidragsförordningen den 29 mars 1946, nr 99, utom näringsbidrag. Undantaget är motiverat av att näringsbidraget i regel utgår såsom ersätt­ ning för avlöningskostnader, som är avdragsgilla vid taxeringen. För närvarande gäller samma bestämmelser om familjebidrag i fredstid och under krigstid. Därest i framtiden särskilda föreskrifter skulle utfärdas om försörjningen av de värnpliktigas familjer under beredskaps- eller krigsförhållanden torde därmed förbundna skattefrågor samtidigt få prövas.

Genom chefen för inrikesdepartementet kommer inom kort förslag att framläggas om proposition angående nya grunder från och med nästa år tor avlöning åt civilförsvarspliktiga. Detta förslag kommer att innebära att civilforsvarspliktiga, som inkallas till tjänstgöring enligt 12 § civilförsvars­ lagen, skall erhålla — förutom utbildningspremier — antingen penningbi­ drag, tjänstgöringspremier och familjebidrag motsvarande vad värnpliktiga erhåller eller också en särskild ersättning, benämnd civilförsvarspenning. Penningbidragen, utbildningspremierna, tjänstgöringspremierna och fa­ miljebidragen avses utgå efter i princip samma regler som gäller för värn­ pliktiga. Civilförsvarspenningens belopp kommer däremot att föreslås bli anpassat till den civilförsvarspliktiges årsinkomst men avvägt under förut­ sättning att ersättningen blir skattefri. Jag vill därför förorda, att gällande skattefrihet för värnpliktigs natura­ förmåner och kontantlön utsträckes till att från och med nästa år omfatta aven motsvarande ersättning till civilförsvarspliktig. Även den av mig nyss föreslagna skattefriheten för familjebidrag bör gälla i fråga om så­

Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962 15

dana bidrag till civilförsvarspliktig. I vissa undantagsfall kan civilförsvarspliktig enligt nu gällande bestämmelser få familjebidrag. Den nyss före­ slagna skattefriheten för sådana bidrag bör givetvis tillämpas även beträf­ fande civilförsvarspliktigs familjebidrag under år 1962. Utredningen har även föreslagit skattefrihet för dagarvoden till krigsmak­ ten tillhörig frivillig personal. Såsom grund för skattefriheten har angivits att arvodena är låga och att beskattningen medför olägenheter i uppbörds-, deklarations- och taxeringshänseenden. Jag är emellertid icke beredd att förorda att dessa arvoden får inta en un­ dantagsställning i beskattningshänseende. Fråga är här om rent frivillig tjänstgöring mot ersättning. Att den skattemässiga redovisningen av låga arvoden medför vissa administrativa och andra olägenheter är enligt min mening ej heller tillräckligt skäl att göra dem generellt skattefria. I den mån ersättningar av detta slag är jämförbara med traktamenten, torde förslaget om skattefrihet för ersättningarna beröra ett område, som befinner sig un­ der utredning hos lönebeskattningsutredningen. I detta sammanhang vill jag även beröra en teknisk omreglering av gäl­ lande bestämmelser om skattefrihet för ortstillägg och därmed likställda förmåner för utom landet anställd diplomatisk eller konsulär personal. Den­ na omreglering föranleds av den i statsverkspropositionen innevarande år (bilaga 5: utrikesdepartementet, s. 9—27) närmare avhandlade frågan om utlandstjänstemännens bostadskostnader. Enligt punkt 7 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen anges så­ som skattefria, med ortstillägg likställda förmåner för utom landet anställd diplomatisk eller konsulär personal bl. a. fri bostad, utomeuropeiskt tillägg, chargé d’affairestillägg och prisutjämningstillägg. Av vad som anförts i statsverkspropositionen framgår, att utlandstj änstemännen för närvarande antingen bär fri bostad eller fått sina bostadskostnader beaktade vid avväg­ ningen av de nyss nämnda lönetilläggen. Efter genomförandet av den i stats­ verkspropositionen föreslagna ordningen skulle dessa tjänstemän — i den mån de inte får bibehålla förmånen av fri bostad — direkt från veder­ börande myndighet erhålla likvid för sina styrkta och såsom ersättningsgilla prövade bostadskostnader. Härav kommer att föranledas eu nedjustering av vederbörandes prisutjämningstillägg eller i vissa fall ortstillägg, utomeuropeiska tillägg eller chargé d’affairestillägg. Fråga är alltså om en teknisk omläggning av avlöningsbestämmelserna. Det hänsynstagande till bostadskostnaderna som hittills skett inom ramen för vissa skattefria löneförmåner skall alltså i vissa fall utbytas mot en di­ rekt ersättning för bostadskostnaderna. I andra fall ersättes en för närva­ rande skattefri förmån av fri bostad med bostadskostnadsersättningen. Av detta förhållande torde följa att bostadskostnadsersättningen bör vara skat­ tefri. Härför erfordras dock förtydligande av berörda anvisningspunkt. Jag förordar sådan författningsändring.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 131 år 1962

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartemen­ tet upprättats förslag till lag om ändrad lydelse av punkterna 6 och 7 av an­ visningarna till 32 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370). Jag hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­ mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­ nar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlå­ tas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gösta Smith

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 620083