('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 1

Nr 181

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 1 4 sep­ tember 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370); 2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; 3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623); 4) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272); 5) förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt; samt 6) lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro enligt Dess nådiga beslut

BERTIL

G. E. Sträng

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 1S1

2 Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås skattelättnader för ensamstående med hemma­ varande barn. Den som är ogift (även änka, änkling och frånskild) och har hemmava­ rande barn under 16 år erhåller för närvarande samma ortsavdrag som gift (4 500 kr.), och statlig inkomstskatt beräknas för sådan barnförsörjare efter den för gifta avsedda skatteskalan. Det föreslås i propositionen, att ålders­ gränsen för barnet höjs, så att de nämnda förmånerna behålls ända till dess att barnet fyller 18 år. Vidare föreslås, att ensamstående kvinna med hemmavarande barn under 16 år skall få samma rätt till förvärvsavdrag som gift kvinna. Kostnaden för dessa reformer kan beräknas till 32 miljoner kronor, var­ av hälften belöper på staten och hälften på kommunerna. Bestämmelserna föreslås bli tillämpliga redan i fråga om 1962 års inkomster. I propositionen har även upptagits förslag om tekniska ändringar i skatteförfattningarna som föranledes av den i våras beslutade omläggningen av socialförsäkringslagstiftningen samt om ett förtydligande av övergångsbe­ stämmelserna till den av 1962 års vårriksdag beslutade lagstiftningen om rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader för nyanläggning och för­ bättring av täckdikning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1962 3

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 46 § 2 och 3 mom., 48 § 2 mom., 53 § 1 mom. och 65 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt punkt 1 av an­ visningarna till 31 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

2 mom. I hemortskommunen —--------— — njuta avdrag: 1) för periodiskt--------------------- eller uppfostran; 2) för dels -—- — —--------omyndiga barn; 3) för dels sådan i slutlig eller 3) för dels sådan i slutlig eller tillkommande skatt ingående sjuk- tillkommande skatt ingående sjuk­ försäkringsavgift enligt lagen om all- försäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § män sjukförsäkring, som under be- lagen om allmän försäkring, som skattningsåret påförts den skattskyl- under beskattningsåret påförts den dige, dels ock premier och and- skattskyldige, dels ock premier ra avgifter, som skattskyldig erlagt och andra avgifter, som skattskyldig för försäkringar av följande slag, vil­ erlagt för försäkringar av följande ka ägas av honom själv eller, i före- slag, vilka ägas av honom själv eller, kommande fall, hans make eller hans i förekommande fall, hans make elomyndiga barn, nämligen kapitalför- ler hans omyndiga barn, nämligen säkring, arbetslöshetsförsäkring samt kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsådan sjuk- eller olycksfallsförsäk- säkring samt sådan sjuk- eller olycksring, därunder inbegripen avgift till fallsförsäkring, därunder inbegripen sjukkassa för begravningshjälp, som avgift till sjukkassa för begravnings­ ej avses i 33 § och som ej utgör hjälp, som ej avses i 33 § och som obligatorisk försäkring enligt lagen ej utgör sjukförsäkring enligt 2 —4 om allmän sjukförsäkring; samt kap. lagen om allmän försäkring; samt 4) för belopp--------------------- 1 000 kronor. Har skattskyldig--------------------- eller underhållsbidraget. Därest skattskyldig----------------------nämnda tid. Avdrag, som i första stycket 3) Avdrag, som i första stycket 3) här ovan avses, skall beräknas till här ovan avses, skall beräknas till ett belopp av minst 150 kronor eller, ett belopp av minst 150 kronor eller, om skattskyldig under beskattnings- om skattskyldig under beskattnings­ året varit gift och levt tillsammans året varit gift och levt tillsammans med andra maken, för dem båda ge- med andra maken, för dem båda ge-

1 Senaste lydelse av 46 § 2 mom. se 1961: 174, av 46 § 3 mom. och 65 § se 1960:172, av

48 § 2 mom. se 1961: 622, av 53 § 1 mom. se 1962: 160 samt av punkt 1 av anvisningarna till 31 § se 1960:43. fl Bihang till riksdagens protokoll 1902. 1 samt. Nr 181

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

mensamt till ett belopp av minst 300 mensamt till ett belopp av minst 300 kronor. Härjämte skall gälla, att nu kronor. Härjämte skall gälla, att nu avsett avdrag ej må för skattskyl­ avsett avdrag ej må för skattskyl­ dig åtnjutas till högre belopp än 400 dig åtnjutas till högre belopp än 400 kronor; dock att, om skattskyldig kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra maken, levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt må åtnjutas med högst gemensamt må åtnjutas med högst 800 kronor. Avdrag med högst 800 800 kronor. Avdrag med högst 800 kronor må vidare åtnjutas om skatt­ kronor må vidare åtnjutas om skatt­ skyldig under beskattningsåret varit skyldig under beskattningsåret varit ogift (varmed jämställes änka, änk­ ogift (varmed jämställes änka, änk­ ling eller frånskild) och haft hemma­ ling eller frånskild) och haft hemma­ varande barn under 16 år. varande barn under 18 år. 3 m o m. Har gift kvinna haft 3 in o in. Har kvinna med hem­ inkomst av rörelse, vari hon varit mavarande barn under 16 år haft in­ verksam i ej blott ringa omfattning, komst av rörelse, vari hon varit verk­ eller inkomst av eget arbete, må sam i ej blott ringa omfattning, el­ hon åtnjuta avdrag med 300 kronor, ler inkomst av eget arbete, må hon eller, om hon haft hemmavarande åtnjuta avdrag med 300 kronor jäm­ barn under 16 år, med 300 kronor te 20 procent av nämnda inkomst, jämte 20 procent av nämnda in­ sammanlagt dock högst med 2 000 komst, sammanlagt dock högst med kronor. Gift kvinna, som icke har 2 000 kronor. Har gift kvinna haft hemmavarande barn under 16 år, må, inkomst av jordbruksfastighet och därest hon levt tillsammans med sin har hon utfört arbete i förvärvskäl­ man och haft inkomst som nyss sagts, lan till minst 300 kronors värde, må åtnjuta avdrag med 300 kronor. Av­ hon åtnjuta avdrag med detta be­ drag med sistnämnda belopp må jäm­ lopp. väl åtnjutas av kvinna, som haft in­ komst av jordbruksfastighet och ut­ fört arbete i förvärvskällan till minst 300 kronors värde, därest kvinnan antingen varit gift och levt tillsam­ mans med sin man eller ock haft hemmavarande barn under 16 år. Har gift man haft inkomst av Har gift man, som levt tillsam­ jordbruksfastighet eller rörelse och mans med sin hustru, haft inkomst har hustrun utfört arbete i förvärvs­ av jordbruksfastighet eller rörelse och källan till ett värde av minst 300 har hustrun utfört arbete i förvärvs­ kronor, må mannen åtnjuta avdrag källan till ett värde av minst 300 med nämnda belopp. kronor, må mannen åtnjuta avdrag med nämnda belopp. Avdrag enligt detta moment må Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast om makarna levt åtnjutas endast av den som under tillsammans och den till avdrag be­ större delen av beskattningsåret va­ rättigade maken under större delen rit här i riket bosatt. Avdraget må av beskattningsåret varit här i riket åtnjutas endast om och i den mån bosatt. Avdraget må åtnjutas endast den inkomst som berättigar till av­ om och i den mån den inkomst som drag därtill förslår och må för skatt­ berättigar till avdrag därtill förslår skyldig eller, om skaitskyldig varit och må för makarna tillsammans gift och levt tillsammans med sin

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 5

icke överstiga 300 kronor eller, där­ make, för makarna tillsammans icke est förhöjning av avdraget med 20 överstiga 300 kronor eller, därest för­ procent av inkomsten ifrågakommer, höjning av avdraget med 20 procent 2 000 kronor. av inkomsten ifrågakommer, 2 000 kronor. Avdrag enligt detta moment skall - -----------------sagda kommun.

48 §. 2 mom. Skattskyldig fysisk--------------------- nedan sägs. Skattskyldig, som —- ----------------- 4 500 kronor. Gift skattskyldig, som under be- Gift skattskyldig, som under be­ skattningsåret icke levt tillsammans skattningsåret icke levt tillsammans med andre maken, ävensom ogift med andre maken, ävensom ogift skattskyldig (varmed jämställes än- skattskyldig (varmed jämställes än­ ka, änkling eller frånskild) äger, ka, änkling eller frånskild) äger, därest han haft hemmavarande barn därest han haft hemmavarande barn under 16 år, åtnjuta kommunalt orts- under 18 år, åtnjuta kommunalt ortsavdrag med belopp som i föregående avdrag med belopp som i föregående stycke sägs. stycke sägs. Annan skattskyldig------------ ---------2 250 kronor. Har skattskyldig---------------------- tiotal kronor.

53 §. 1 mom. Skyldighet att —-------- ------- av rörelse; d) akademier, Nobelstiftelsen samt d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Min­ stiftelsen Dag Hammarskjölds Min­ nesfond, så ock allmänna undervis­ nesfond, så ock allmänna undervis­ ningsverk, sådana sammanslutningar ningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, att vara medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, norr­ svenska skeppshypotekskassan, norr­ landsfonden, malmfonden för forsk­ landsfonden, malmfonden för forsk­ nings- och utvecklingsarbete, järn­ nings- och utvecklingsarbete, järn­ kontoret, så länge kontorets vinstme­ kontoret, så länge kontorets vinstme­ del användas till allmänt nyttiga än­ del användas till allmänt nyttiga än­ damål och kontoret icke lämnar ut­ damål och kontoret icke lämnar ut­ delning åt sina delägare, aktiebolaget delning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna pensionsfonden, aktiebolag, allmänna pensionsfon­ pensionsstiftelser, allmänna sjukkas­ den, allmänna sjukförsäkringsfonden, sor, understödsföreningar, som icke pensionsstiftelser, allmänna försäk­ bedriva till livförsäkring hänförlig ringskassor, understödsföreningar, verksamhet, jämlikt lagen om aktie­ som icke bedriva till livförsäkring bolags pensions- och andra personal­ hänförlig verksamhet, jämlikt lagen stiftelser bildade stiftelser för arbets­ om aktiebolags pensions- och andra löshetsunderstöd, sjukhjälp eller personalstiftelser bildade stiftelser hjälp vid olycksfall, sådana ömse­ för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp sidiga försäkringsbolag för försäk­ eller hjälp vid olycksfall, sådana öm­ ring av egendom, å vilka lagen om sesidiga försäkringsbolag för försäk­ försäkringsrörelse icke äger lillämp- ring av egendom, å vilka lagen om

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

ning eller vilkas verksamhetsområ­ försäkringsrörelse icke äger tillämp­ den falla utanför Stockholm och om­ ning eller vilkas verksamhetsområ­ fatta allenast visst län eller del av den falla utanför Stockholm och om­ län, ävensom sådana ömsesidiga för­ fatta allenast visst län eller del av säkringsbolag, som avses i lagen om län, ävensom sådana ömsesidiga för­ yrkesskadeförsäkring: säkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring: för inkomst av fastighet; för inkomst av fastighet; e) kyrkor, andra--------------------- ell r rörelse.

65 §. Fråga huruvida skattskyldig haft Fråga huruvida skattskyldig haft barn eller icke eller om barn är barn eller icke eller om barn är att räkna såsom hemmavarande el- att räkna såsom hemmavarande el­ ler icke, liksom ock fråga om barns ler icke, liksom ock fråga om barns ålder skall bedömas efter förhållan- ålder skall bedömas efter förhållan­ dena den 1 november året näst före dena den 1 november året näst före taxeringsåret. Med barn avses jämväl taxeringsåret. Med barn avses jämväl styvbarn ävensom adopterat barn. styvbarn ävensom adopterat barn. Barn, som bor hos sina föräldrar, skall, såvitt avser beräkning av för­ äldrarnas ortsavdrag, anses som hem­ mavarande endast hos den ena av dem. I fråga — --------------------- följande beskattningsåret. De för--------------------- — make avlidit. Har eljest-------------------------- för taxeringen. De för -— --------------------- haft barn. (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar till 31 §.

1. Med pension förstås dels belopp, 1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäk­ som annorledes än i följd av försäk­ ring utgår på grund av föregående ring utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som tjänsteförhållande, dels belopp, som utgår enligt lagen om folkpensione­ på grund av lagen om allmän försäk­ ring, dels belopp, som utgår enligt ring utgår i form av folkpension eller lagen om försäkring för allmän till- tilläggspension, dels ock belopp som läggspension, dels ock belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring utgår på grund av pensionsförsäk­ vare sig denna tagits i samband med ring vare sig denna tagits i samband tjänst eller annorledes. med tjänst eller annorledes. Med pensionsförsäkring ----------------------försäkringen upphör. Med efterlevandepension------------ --------personer leva. Såsom efterlevandepension — —- — — •— vara pensionsförsäkring, Vid tillämpningen - vid omgifte. Kapitalbelopp, som av efterlevandepensionen, Skall enligt---------- halvt år.

Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962 7

Med kapitalförsäkring — —-------------än pensionsförsäkring. Innehåller avtal--------------------- en kapitalförsäkring. Kan livförsäkring,----------------------Ki ngl. Maj :t. Försäkring, vilken-----------------------d ss ingående. Premiebefrielseförsäkring skall----- --------------- som huvudförsäkringen. För att försäkring skall anses ha­ För att försäkring skall anses ha­ va tagits i samband med tjänst er­ va tagits i samband med tjänst er­ fordras, att enligt anställningsav­ fordras, att enligt anställningsav­ talet skyldighet föreligger för arbets­ talet skyldighet föreligger för arbets­ tagare att hava sådan försäkring eller tagare att hava sådan försäkring eller att, om sådan skyldighet icke före­ att, om sådan skyldighet icke före­ ligger, premier för försäkringen sko­ ligger, premier för försäkringen sko­ la gäldas av arbetsgivaren eller av la gäldas av arbetsgivaren eller av denne jämte arbetstagaren. För att denne jämte arbetstagaren. För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall sjuk- eller olycksfallsförsäkring skall anses hava tagits i samband med anses hava tagits i samband med tjänst erfordras utöver vad förut tjänst erfordras utöver vad förut sagts, att anmälan angående nyss­ sagts, att anmälan angående nyss­ nämnda förhållanden skett hos för- nämnda förhållanden skett hos försäkringsanstalten. Försäkring i all­ säkringsanstalten. Sjukförsäkring en­ män sjukkassa eller enligt lagen om ligt lagen om allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring anses icke så­ med stöd därav meddelade bestäm­ som försäkring, tagen i samband med melser eller försäkring enligt lagen tjänst. om yrkesskadeförsäkring anses icke såsom försäkring, tagen i samband med tjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963. Äldre bestämmelser i 46 § 2 mom. fjärde stycket, 46 § 3 mom., 48 § 2 mom. och 65 § skola dock alltjämt gälla i fråga om 1962 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1962 eller tidigare år. I övrigt skola äldre bestämmelser fortfarande gälla i fråga om 1963 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.

Förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

7 §•

Från skattskyldighet--------------------- ävensom hushållningssällskap: för all inkomst;

1 Senaste lydelse se SFS 1962:161.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

e) akademier, Nobelstiftelsen samt e) akademier, Nobelstiftelsen samt Stiftelsen Dag Hammarskjölds Min­ Stiftelsen Dag Hammarskjölds Min­ nesfond, så ock allmänna undervis­ nesfond, så ock allmänna undervis­ ningsverk, sådana sammanslutningar ningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar, sjömanshus, att vara medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, norr­ svenska skeppshypotekskassan, norr­ landsfonden, malmfonden för forsk­ landsfonden, malmfonden för forsk­ nings- och utvecklingsarbete, järn­ nings- och utvecklingsarbete, järn­ kontoret, så länge kontorets vinst­ kontoret, så länge kontorets vinst­ medel användas till allmänt nyttiga medel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebo­ utdelning åt sina delägare, aktiebo­ laget tipstjänst, svenska penninglot­ laget tipstjänst, svenska penninglot­ teriet aktiebolag, allmänna pensions­ teriet aktiebolag, allmänna pensions­ fonden, pensionsstiftelser, allmänna fonden, allmänna sjukförsäkrings­ s jukkassor, understödsföreningar, fonden, pensionsstiftelser, allmänna med undantag för dem, vilka enligt försäkringskassor, understödsför­ sina stadgar äga meddela annan ka­ eningar, med undantag för dem, vil­ pitalförsäkring än sådan som omfat­ ka enligt sina stadgar äga meddela tar kapitalunderstöd å högst 500 kro­ annan kapitalförsäkring än sådan nor för medlem, jämlikt lagen om som omfattar kapitalunderstöd å aktiebolags pensions- och andra per­ högst 500 kronor för medlem, jämlikt sonalstiftelser bildade stiftelser för lagen om aktiebolags pensions- och arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp el­ andra personalstiftelser bildade stif­ ler hjälp vid olycksfall, sådana ömse­ telser för arbetslöshetsunderstöd, sidiga försäkringsbolag för försäk­ sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall, ring av egendom, å vilka lagen om sådana ömsesidiga försäkringsbolag försäkringsrörelse icke äger tillämp­ för försäkring av egendom, å vilka ning eller vilkas verksamhetsområden lagen om försäkringsrörelse icke äger falla utanför Stockholm och omfatta tillämpning eller vilkas verksamhets­ allenast visst län eller del av län, områden falla utanför Stockholm ävensom sådana ömsesidiga försäk­ och omfatta allenast visst län eller ringsbolag, som avses i lagen om yr­ del av län, ävensom sådana ömsesi­ kesskadeförsäkring : diga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring: för all inkomst; f) kyrkor, andra-------------------- - hänförlig verksamhet. Aktiebolag och------- - —----------bolagens verksamhet. Om aktierna--------—--------- lös egendom. Riksskattenämnden må,--------------------- icke föras. Att personer, —----------------- samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre be­ stämmelser alltjämt skola gälla i fråga om 1963 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1963 eller tidigare år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 9

Förslag

till Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 25 §, 37 § 2 och 5 mom. samt 39 § 1 mom. taxeringsförordningen den 23 november 19561 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Allmän självdeklaration — —------- - — dennes hemortskom­ mun. Allmän självdeklaration skall där- Allmän självdeklaration skall där­ jämte innehålla de uppgifter, som jämte innehålla de uppgifter, som för särskilda fall föreskrivas i denna för särskilda fall föreskrivas i denna förordning eller som erfordras för förordning eller som erfordras för beräkning av pensionsgrundande in- beräkning av pensionsgrundande in­ komst enligt lagen om försäkring för komst enligt lagen om allmän förallmän tilläggspension. säkring. Har skattskyldig — ------------------sådan förmögenhet. Belopp, som----------------------öretal bortfalla.

37 §. 2 mom. Vid avlämnande----------------------iakttagas följande. Avser sådan — — ----------- förmånen utgått. I kontrolluppgift,----------------------traktamentsersättning utgått. Därest vid----------------------som avdragits. I kontrolluppgift enligt 1 mom. I kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten skall angivas, huruvida arbetsgivaren skall angivas, huruvida arbetsgivaren har att för utgivet belopp erlägga har att för utgivet belopp erlägga avgift enligt 33 § lagen om försök- avgift enligt 19 kap. 1 § lagen om ring för allmän tilläggspension. allmän försäkring. Har arbetsgivare uppburit den an- Har arbetsgivare uppburit den an­ ställde tillkommande ersättning på ställde tillkommande ersättning på grund av försäkring i allmän sjuk- grund av sjukförsäkring enligt lagen kassa, skall angivas jämväl beloppet om allmän försäkring, skall angivas av vad sålunda uppburits. jämväl beloppet av vad sålunda uppburits. I kontrolluppgift----------------------preliminär A-skatt. Särskild uppgiftshandling---------------------- före taxeringsåret. Kontrolluppgift, som----------------------till försäkringen.

1 Senaste lydelse av 25 § och 37 § 2 och 5 mom. se 1959: 557 samt av 39 § 1 mom. se

1961:340.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Uppgift skall avfattas å blankett Uppgift skall avfattas å blankett enligt fastställt formulär eller å an- enligt fastställt formulär eller å an­ nan för ändamålet lämpad blankett, nan för ändamålet lämpad blankett. Är arbetsgivaren bunden av kollektiv­ avtal enligt 37 § lagen om försäkring för allmän tilläggspension, skall upp­ gift rörande anställd, å vilken avtalet är tillämpligt, vara märkt på sätt riks­ skattenämnden föreskriver. 5 mom. Den som ------------ ----------av uppgiften. Om skyldighet att vid arbetsgivar- Om skyldighet att vid arbetsgivaruPP§ift> som skall lämnas enligt för- uppgift, som skall lämnas enligt för­ ordningen angående uppbörd av av- ordningen angående uppbörd av visgifter enligt lagen om försäkring för sa avgifter enligt lagen om allmän allmän tilläggspension, m. m., foga försäkring, m. m., foga kontrolluppkontrolluppgift som nyss sagts stad- gift som nyss sagts stadgas i nämnda gas i nämnda förordning. förordning.

(Nuvarande lydelse)

39 §. 1 m o m. I särskilda —------------ följande uppställning:

Uppgift sskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse

1. Den som------------av­ Den som —------- till­ Åtnjutna förmåner, lämna kontrolluppgift. fälligt arbete. därest icke uppgiftsskyldighet utan anmaning föreligger, med upplysning dels, då förmånerna avse korta­ re tid än helt år, om den tidrymd, för vilken de åtnjutits, och dels huruvida det åligger arbetsgivaren att för förmånerna erlägga av­ gift enligt 33 § lagen om försäkring för all­ män tilläggspension. 2. Den som------------ el­ Medlem av arbetslaget Till medlem utgivet ler gruppen. eller gruppen. belopp med upplysning huruvida det åligger ar­ betsgivaren att för be­ loppet erlägga avgift en­ ligt 33 § lagen om för­ säkring för allmän tillläggspension.

9. Redare. Den som erlagt sjö- Åtnjutna förmåner, mansskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 11

(Föreslagen lydelse)

39 §.

1 mom. I särskilda följande uppställning:

Uppgift sskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skall avse skall avse

1. Den som------- -— av­ Den som------------till­ Åtnjutna förmåner, lämna kontrolluppgift. fälligt arbete. därest icke uppgiftsskyldighet utan anmaning föreligger, med upplysning dels, då förmånerna avse korta­ re tid än helt år, om den tidrymd, för vilken de åtnjutits, och dels huruvida det åligger arbetsgivaren att för förmånerna erlägga av­ gift enligt 19 kap. 1 § lagen om allmän försäk­ ring. 2. Den som------------ el­ Medlem av arbetslaget Till medlem utgivet ler gruppen. eller gruppen. belopp med upplysning huruvida det åligger ar­ betsgivaren att för be­ loppet erlägga avgift en­ ligt 19 kap. 1 § lagen om allmän försäkring.

9. Redare. Den som erlagt sjö­ Åtnjutna förmåner. mansskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963; dock att äldre be­ stämmelser alltjämt skola tillämpas i fråga om kontrolluppgifter avseende år 1962 eller tidigare år.

-j-2 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 181

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Förslag

till

Förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1 och 2 mom. samt 5 och 15 §§ uppbörds­ förordningen den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 m o m . Har lokal —--------- --------- sådana tabeller. Skattetabellerna skola för olika in­ Skattetabellerna skola för olika in­ komstbelopp, beräknade för vecka el­ komstbelopp, beräknade för vecka el­ ler den längre tid som riksskatte­ ler den längre tid som riksskatte­ nämnden bestämmer, angiva därå be­ nämnden bestämmer, angiva därå be­ löpande skatt. Tabellerna skola grun­ löpande skatt. Tabellerna skola grun­ das på följande förutsättningar, näm­ das på följande förutsättningar, näm­ ligen ligen att inkomsten samt ortsavdraget att inkomsten samt ortsavdraget äro oförändrade under inkomståret, äro oförändrade under inkomståret, att den skattskyldige icke kom­ att den skattskyldige icke kom­ mer att taxeras för annan inkomst mer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet, för förmögenhet, att den skattskyldige icke har att den skattskyldige icke har att erlägga tilläggspensionsavgift, att erlägga tilläggspensionsavgift, samt samt att vid taxering för inkomsten att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den icke andra avdrag medgivas den skattskyldige än dels ortsavdrag, dels skattskyldige än dels ortsavdrag, och, därutöver ett belopp av fyrahundra- såvitt gäller i 2 mom. första stycket femtio kronor för skattskyldig, som 3) avsedd skattskyldig, avdrag enligt avses i 2 mom. första stycket 2) här 46 § 3 mom. kommunalskattelagen, nedan, och trehundra kronor för an­ dels därutöver ett belopp av fyra­ nan skattskyldig, dels ock, såvitt an­ hundrafemtio kronor för skattskyl­ går taxeringen till statlig inkomst­ dig, som avses i 2 mom. första styc­ skatt, för kommunala utskylder med ket 2), och trehundra kronor för an­ belopp, motsvarande för skattekrona nan skattskyldig, dels ock, såvitt och skatteöre det belopp, som enligt angår taxeringen till statlig inkomst­ 3 mom. legat till grund vid uträk­ skatt, för kommunala utskylder med nandet av de i vederbörlig tabell an­ belopp, motsvarande för skattekrona givna utskylderna. och skatteöre det belopp, som enligt

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. samt 5 och 15 §§ se 1961: 627 ävensom av 4 § 2 mom. se 1960:175.

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 13

3 mom. legat till grund vid uträknan­

det av de i vederbörlig tabell angiv­

na utskylderna.

Tabellerna skola----------------------- antal kronor. 2 m o m. I skattetabellerna---------------------- skattskyldiga, nämligen 1) gift, med----------------------- tretusen kronor; 2) annan gift,------- —-------- 1) sägs; 3) ogift inkomsttagare som är be­ rättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen; 3) ogift inkomsttagare. 4) annan ogift inkomsttagare. Gift, med maken sammanlevande Gift, med maken sammanlevande kvinna, vars make har inkomst, skall kvinna, vars make har inkomst, skall hänföras till under 2) upptagen hänföras till under 2) upptagen grupp av skattskyldiga, därest hon grupp av skattskyldiga, därest hon har hemmavarande barn, samt eljest har hemmavarande barn, samt eljest till under 3) upptagen grupp av till under 4) upptagen grupp av skattskyldiga. skattskyldiga. Gift, med maken sammanlevande Gift, med maken sammanlevande kvinna, som har egen inkomst men kvinna, som har egen inkomst men vilkens make icke uppbär inkomst, vilkens make icke uppbär inkomst, skall likställas med gift manlig in- skall, därest hon är berättigad till avkomsttagare som under 2) avses. drag enligt 46 § 3 mom. första styc­ ket första punkten kommunalskatte­ lagen, hänföras till under 3) uppta­ gen grupp skattskyldiga samt eljest likställas med gift manlig inkomst­ tagare som under 2) avses. Ogift skattskyldig, som har hem- Ogift skattskyldig, som har hem­ mavarande barn, skall likställas med mavarande barn och som icke är gift manlig inkomsttagare som under hänförlig till under 3) upptagen 2) avses. 9TUPP av skattskyldiga, skall likstäl­ las med gift manlig inkomsttagare som under 2) avses. Med ogift--------------- ------ eller hemskild. Med gifta---------------------- haft barn.

5 §• Vid beräkning — —-------------4 § 4 mom. Förhållandena den 1 november Förhållandena den 1 november året näst före inkomståret äro, där året näst före inkomståret äro, där icke i nästfoljande stycke annorledes icke i nästföljande stycke annorledes stadgas, avgörande för till vilken i 4 § stadgas, avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. omförmäld grupp av skatt­ 2 mom. omförmäld grupp av skatt­ skyldiga vederbörande skall hänfö­ skyldiga vederbörande skall hänföras. ras. Härvid skall iakttagas, att i and­ ra och fjärde styckena av nämnda författningsrum med barn icke avses barn, som före nyssnämnda tidpunkt fyllt femton år.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Skall under inkomståret preliminär Skall under inkomståret preliminär A-skatt enligt tabell börja utgå för A-skatt enligt tabell börja utgå för skattskyldig, för vilken skatt icke ti­ skattskyldig, för vilken skatt icke ti­ digare sålunda beräknats, skall i digare sålunda beräknats, skall i fråga om skattskyldigs civilstånd det fråga om skattskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas komma förhållande, som kan antagas komma att ligga till grund för taxering under att ligga till grund för taxering under året näst efter inkomståret, samt, året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan om den skatt­ vad angår frågan om den skatt­ skyldige har hemmavarande barn, skyldige har hemmavarande barn, förhållandet vid den tidpunkt, då förhållandet vid den tidpunkt, då debetsedel jämlikt 35 § sista styc­ debetsedel jämlikt 35 § sista styc­ ket översändes till skattskyldig, vara ket översändes till skattskyldig, vara avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. avgörande för till vilken i 4 § 2 mom. avsedd grupp av skattskyldiga veder­ avsedd grupp av skattskyldiga veder­ börande skall hänföras. Härvid skall börande skall hänföras. iakttagas, att i andra och fjärde styc­ kena av sistnämnda författning srum med barn icke avses barn, som före den 1 november året näst före in­ komståret fyllt femton år eller som fötts efter den 1 november under in­ komståret. Vid tillämpning av andra och tred­ je styckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hem­ mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av kommunalskattelagens be­ stämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter in­ komståret.

15 §•

Vid preliminär taxering skola be­ Vid preliminär taxering skola be­ skattningsbar inkomst och beskatt­ skattningsbar inkomst och beskatt­ ningsbar förmögenhet beräknas i en­ ningsbar förmögenhet beräknas i en­ lighet med bestämmelserna i förord­ lighet med bestämmelserna i förord­ ningen om statlig inkomstskatt, kom­ ningen om statlig inkomstskatt, kom­ munalskattelagen samt förordningen munalskattelagen samt förordningen om statlig förmögenhetsskatt. Dock om statlig förmögenhetsskatt. Dock skall iakttagas, att vid bestämmande skall iakttagas, att vid bestämmande av beskattningsbar inkomst ortsav- av beskattningsbar inkomst ortsavdrag beräknas med hänsyn, där icke i drag beräknas med hänsyn, där icke i andra stycket annorlunda stadgas, andra stycket annorlunda stadgas, till den skattskyldiges civilstånd den till den skattskyldiges civilstånd den 1 november året näst före inkomst­ 1 november året näst före inkomst­ året, samt, vad angår frågan om den året, samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmavarande skattskyldige har hemmavarande

Kungl. Maj.ts proposition nr 181 år 1962 15

barn, till förhållandena vid nyss­ barn, till förhållandena vid nyss­ nämnda tidpunkt. Härvid skall iakt­ nämnda tidpunkt. tagas, att med barn icke avses barn, som vid nyssnämnda tidpunkt fyllt femton år. Vid preliminär taxering, som sker Vid preliminär taxering, som sker under inkomståret, skall hänsyn ta­ under inkomståret, skall hänsyn ta­ gas i fråga om skattskyldigs civil­ gas i fråga om skattskyldigs civil­ stånd till det förhållande, som kan stånd till det förhållande, som kan antagas komma att ligga till grund antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter för taxering under året näst efter inkomståret, samt, vad angår frågan inkomståret, samt, vad angår frågan om den skattskyldige har hemmava­ om den skattskyldige har hemmava­ rande barn, till förhållandena vid rande barn, till förhållandena vid den tidpunkt, då taxeringen verkstäl­ den tidpunkt, då taxeringen verkstäl­ les. Härvid skall iakttagas, att med les. barn icke avses barn, som den 1 no­ vember året näst före inkomståret fyllt femton år eller som fötts efter den 1 november under inkomståret. Vid tillämpning av första och and­ ra styckena här ovan skall iakttagas, att frågan om skattskyldig haft hem­ mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på grund av. kommunalskattelagens be­ stämmelser i sådant hänseende kan antagas komma att ligga till grund för taxering under året näst efter in­ komståret.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt

Härigenom förordnas, att 4 § och anvisningarna till 10 § förordningen den 16 maj 1958 om sjömansskatt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, att i de vid samma förordning fogade sjömansskattetabellerna2 kolumnerna skola, med ändring av nuvarande rubriker, erhålla

1 Senaste lydelse av 4 § 2 mom. se 1962:142 och av anvisningarna till 10 § se 1960:176. * Senaste lydelse av sjömansskattetabellerna se 1962:21.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

rubrikerna, kolumn 1 »Ogift» och kolumn 2 »Gift» samt att till nämnda sjömansskattetabeller skall fogas en ny kolumn med nummerbeteckning 3 och med lydelse, som framgår av härvid fogad bilaga.

1 mom. Till kommun och lands­ 1 m o m. Till kommun och lands­ tingskommun ävensom till munici- tingskommun ävensom till munici­ palsamhälle, i vilket utdebiteringen palsamhälle, i vilket utdebiteringen för samhällets behov för beskatt­ för samhällets behov för beskatt­ ningsåret bestäints till minst en kro­ ningsåret bestämts till minst en kro­ na för skattekrona, skall på sätt ne­ na för skattekrona, skall på sätt ne­ dan stadgas utgå ersättning av stats­ dan stadgas utgå ersättning av stats­ medel för minskade skatteintäkter. medel för minskade skatteintäkter. Allmän sjukkassa skall åtnjuta er­ Allmän försäkringskassa skall åt­ sättning av statsmedel för minskade njuta ersättning av statsmedel för sjukförsäkringsavgifter. minskade sj ukförsäkringsavgifter. 2 mom. Ersättning utgår årligen 2 mom. Ersättning utgår årligen till stad som icke tillhör landstings­ till stad som icke tillhör landstings­ kommun med femtiofem procent, till kommun med femtiofem procent, till annan kommun med fyrtio procent, annan kommun med fyrtio procent, till landstingskommun med femton till landstingskommun med femton procent, till municipalsamhälle, var­ procent, till municipalsamhälle, var­ om här är fråga, med två procent om här är fråga, med två procent och till allmän sjukkassa med sex och till allmän försäkringskassa med procent av den sjömansskatt, som sex procent av den sjömansskatt, under beskattningsåret erlagts av sjö­ som under beskattningsåret erlagts män bosatta inom kommunen, lands­ av sjömän bosatta inom kommunen, tingskommunen eller inom munici- landstingskommunen eller inom mupalsamhället eller inom sjukkassans nicipalsamhället eller inom försäk­ verksamhetsområde. ringskassans verksamhetsområde, Ersättning, som----------------------500 kronor.

Anvisningar till 10 §. Kolumnen i — — —- följande uppställning.

Å debetsedel Avdrag för sjömansskatt Å debetsedel Avdrag för sjömansskatt för preliminär verkställes enligt nedan­ för preliminär verkställes enligt nedan­ A-skatt angiven stående kolumn i A-skatt angiven stående kolumn i kolumn sjömansskattetabellen kolumn sjömansskattetabellen

1 1 1 1

2 eller 3 2 2 eller 3 2

4 3

Denna förordning träder i kraft, såvitt avser 4 §, den 1 januari 1963 samt i övrigt dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad upp­ gift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. I samband med ikraftträdandet skall iakttagas följande. Denna förordning skall äga tillämpning jämväl med avseende å sjö­ manskatt för år 1962. Har skatteavdrag under år 1962 beräknats till högre belopp än som skolat ske, därest bestämmelserna i lagen den

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 17

1962 (nr ) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), i förordningen den 1962 (nr ) om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272) och i denna förordning varit tillämpliga i fråga om fastställande av tillämplig kolumn för gäldande av preliminär A-skatt för år 1962 och för beräkning av sjömansskatt för samma år, skall sjömansskatten nedsättas med ett belopp, som motsvarar vad som sålunda för mycket uttagits i skatt. Därvid skall vad som i för­ ordningen om sjömansskatt är föreskrivet om rättelse av skatteavdrag äga motsvarande tillämpning.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Bilaga

Sjömansskattetabell I

Fjärrfart

Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad

Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 19

Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående kvinna kvinna kvinna kvinna med med med med kr. barn kr. barn kr. barn kr. barn

3 3 3 3

2 081—2 090 400 2 581—2 590 595 3 081—3 090 826 3 581—3 590 1065

2 091—2 100 403 2 591—2 600 600 3 091—3 100 831 3 591—3 600 1070

2 101—2 no 406 2 601—2 610 605 3101—3110 836 3 601—3 610 1075 2111—2 120 410 2 611—2 620 609 3111—3120 841 3 611—3 620 1080 2121—2130 414 2 621—2 630 614 3 121—3 130 846 3 621—3 630 1086

2 131—2 140 417 2 631—2 640 618 3 131—3140 850 3 631—3 640 1091

2 141—2 150 420 2 641—2 650 623 3 141—3 150 855 3 641—3 650 1096

2 151—2 160 423 2 651—2 660 627 3 151—3 160 860 3 651—3 660 1101

2 161—2 170 426 2 661—2 670 632 3161—3 170 865 3 661—3 670 1106

2 171—2 180 430 2 671—2 680 636 3 171—3180 869 3 671—3 680 1111

2181—2 190 433 2 681—2 690 641 3 181—3 190 874 3 681—3 690 1116

2 191—2 200 436 2 691—2 700 646 3 191—3 200 879 3 691—3 700 1121

2 201—2 210 440 2 701—2 710 651 3 201—3 210 883 3 701—3 710 1126

2 211—2 220 443 2 711—2 720 655 3 211—3 220 888 3 711—3 720 1131

2 221—2 230 447 2 721—2 730 660 3 221—3 230 892 3 721—3 730 1136

2 231—2 240 451 2 731—2 740 664 3 231—3 240 897 3 731—3 740 1141

2 241—2 250 455 2 741—2 750 669 3 241—3 250 902 3 741—3 750 1 146

2 251—2 260 459 2 751—2 760 674 3 251—3 260 907 3 751—3 760 1 151

2 261—2 270 463 2 761-2 770 679 3 261—3 270 911 3 761—3 770 1156

2 271—2 280 467 2 771—2 780 683 3 271—3 280 916 3 771-3 780 1161

2 281—2 290 471 2 781—2 790 688 3 281—3 290 921 3 781—3 790 1166

2 291—2 300 475 2 791—2 800 692 3 291—3 300 926 3 791—3 800 1172

2 301—2 310 479 2 801—2 810 697 3 301—3 310 930 3 801—3 810 1177

2 311—2 320 483 2 811—2 820 701 3 311—3 320 935 3 811—3 820 1182

2 321—2 330 487 2 821—2 830 705 3 321—3 330 939 3 821—3 830 1187

2 331—2 340 491 2 831—2 840 710 3 331—3 340 943 3 831—3 840 1192

2 341—2 350 495 2 841—2 850 714 3 341—3 350 948 3 841-3 850 1197

2 351—2 360 499 2 851—2 860 719 3 351—3 360 953 3 851—3 860 1202

2 361—2 370 503 2 861—2 870 723 3 361—3 370 958 3 861—3 870 1207

2 371—2 380 507 2 871—2 880 728 3371—3 380 962 3 871—3 880 1212

2 381—2 390 511 2 881—2 890 732 3 381—3 390 967 3 881—3 890 1217

2 391—2 400 515 2 891—2 900 737 3 391—3 400 972 3 891—3 900 1223

2 401—2 410 519 2 901—2 910 742 3 401—3 410 977 3 901—3 910 1228

2 411—2 420 523 2 911—2 920 747 3 411—3 420 982 3 911—3 920 1233

2 421—2 430 527 2 921—2 930 751 3 421—3 430 986 3 921—3 930 1238

2 431—2 440 531 2 931—2 940 756 3 431—3 440 991 3 931—3 940 1 243

2 441—2 450 535 2 941 -2 950 760 3 441—3 450 996 3 941—3 950 1248

2 451—2 460 539 2 951—2 960 765 3 451—3 460 1001 3 951—3 960 1253

2 461—2 470 543 2 961 -2 970 769 3 461—3 470 1 005 3 961—3 970 1 258

2 471—2 480 547 2 971—2 980 773 3 471—3 480 1010 3 971—3 980 1 263

2 481—2 490 551 2 981—2 990 778 3 481—3 490 1 015 3 981—3 990 1 268

2 491—2 500 555 2 991—3 000 783 3 491—3 500 1 020 3 991—4 000 1273

2 501—2 510 559 3 001- 3 010 788 3 501—3 510 1 025 4 001—4 010 1278

2 511—2 520 564 3 011—3 020 792 3 511—3 520 1 030 4 011—4 020 1283

2 521—2 530 568 3 021—3 030 797 3 521—3 530 1035 4 021—4 030 1288

2 531—2 540 573 3 031—3 040 801 3 531—3 540 1040 4 031—4 040 1 293

2 541—2 550 577 3 041—3 050 806 3 541—3 550 1 045 4 041—4 050 1299

2 551—2 560 682 3 051—3 060 811 3 651—3 560 1 050 4 051—4 060 1 304

2 561—2 570 586 3 061—3 070 816 3 561—3 570 1 055 4 061—4 070 1309

2 571-2 580 591 3 071—3 080 821 3 571—3 680 1060 4 071—4 080 1314

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående kvinna kvinna kvinna kvinna med med med med kr. barn kr. barn kr. barn kr. barn

3 3 3 3

4 081—4 090 1320 4 331—4 340 1447 4 581—4 590 1580 4 831—4 840 1718

4 091—4 100 1325 4 341—4 350 1453 4 591—4 600 1586 4 841—4 850 1724 4101—4110 1330 4 351—4 360 1458 4 601-4 610 1592 4 851—4 860 1730

4 111—4 120 1336 4 361—4 370 1463 4 611—4 620 1597 4 861—4 870 1735

4 121—4130 1341 4 371—4 380 1468 4 621—4 630 1603 4 871—4 880 1740

4131—4140 1346 4 381—4 390 1473 4 631—4 640 1608 4 881—4 890 1746

4 141—4150 1351 4 391—4 400 1479 4 641—4 650 1614 4 891—4 900 1752 4151—4160 1356 4 401—4 410 1484 4 651—4 660 1620 4 901—4 910 1757

4 161—4 170 1361 4 411—4 420 1489 4 661—4 670 1625 4 911—4 920 1763 4171—4180 1366 4 421—4 430 1494 4 671-4 680 1630 4 921—4 930 1768

4 181—4190 1371 4 431—4 440 1500 4 681-4 690 1636 4 931—4 940 1773 4191—4 200 1377 4 441—4 450 1505 4 691—4 700 1642 4 941—4 950 1779

4 201—4 210 1382 4 451—4 460 1510 4 701—4 710 1647 4 951—4 960 1785

4 211—4 220 1387 4 461—4 470 1515 4 711—4 720 1653 4 961—4 970 1790

4 221—4 230 1392 4471—4 480 1520 4 721—4 730 1658 4 971—4 980 1795

4 231—4 240 1397 4 481—4 490 1526 4 731—4 740 1663 4 981—4 990 1801

4 241—4 250 1402 4 491—4 500 1531 4 741—4 750 1669 4 991—5 000 1807

4 251—4 260 1407 4 501—4 510 1536 4 751—4 760 1675

4 261—4 270 1412 4 511—4 520 1542 4 761—4 770 1680

4 271—4 280 1417 4 521—4 530 1547 4 771—4 780 1685

4 281—4 290 1422 4 531—4540 1552 4 781—4 790 1691

4 291-4 300 1427 4 541—4 550 1558 4 791—4 800 1697

4 301—4310 1432 4 551—4 560 1564 4 801—4 810 1702

4 311—4 320 1437 4 561—4 570 1569 4 811—4 820 1708

4 321—4 330 1442 4 571—4 580 1575 4 821—4 830 1713

Fjärrfart

Beskattningsbar Ensamstående kvinna med barn inkomst kr.

5 001— 6 500 1 807 kr. för 5 000 kr. och 56 % av återstoden

6 501—10300 2 647 » » 6 500 » » 61 » » *

10 301—15 200 4 965 » » 10 300 » * 65 * * » 15 201 och däröver 8150 » * 15 200 * » 70 » » *

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 21

Sjömansskattetabell II

Närfart

Beskattningsbar inkomst samt skattebelopp avse månad Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående kvinna kvinna kvinna kvinna

371—380 11 771— 780 97 1171—1180 207 1571—1 580 312

381—390 12 781— 790 99 1181—1190 209 1581—1590 315 391—400 12 791— 800 102 1191—1 200 212 1 591—1 600 318 401—410 13 801— 810 104 1 201—1 210 214 1 601—1 610 320 411—420 14 811— 820 107 1 211—1 220 217 1 611—1 620 323 421—430 14 821— 830 no 1 221—1230 220 1 621—1 630 326

431—440 15 831— 840 113 1 231—1 240 223 1631—1640 329 441—450 16 841— 850 115 1 241—1 250 226 1 641—1 650 331 451—460 17 851— 860 118 1 251—1 260 228 1 651—1 660 334 461—470 18 861— 870 121 1 261—1 270 231 1 661—1670 337 471—480 19 871— 880 124 1 271—1 280 234 1 671—1 680 340

481—490 20 881— 890 127 1 281—1 290 237 1 681—1 690 343 491—500 21 891— 900 130 1 291—1 300 239 1 691—1700 345 501—510 23 901— 910 132 1 301—1 310 242 1 701—1 710 348 511—520 26 911— 920 135 1 311—1 320 245 1 711—1 720 351 521—530 28 921— 930 138 1 321—1 330 248 1 721—1 730 354

531—540 31 931— 940 141 1 331—1 340 250 1 731—1 740 357 541—550 34 941— 950 144 1341—1 350 253 1 741—1 750 360 551—560 36 951— 960 146 1 351—1 360 255 1 751—1 760 363 561-570 39 961— 970 149 1 361—1 370 257 1 761—1 770 366 571-580 42 971— 980 152 1 371—1 380 260 1 771—1 780 370

581—590 44 981— 990 155 1 381—1 390 262 1 781—1 790 373 591—600 47 991—1000 157 1 391—1 400 264 1 791—1 800 376 601—610 49 1 001—1010 160 1 401—1 410 266 1 801—1 810 379 611—620 52 1011—1 020 162 1 411—1 420 269 1 811—1 820 382 621—630 65 1021—1030 165 1 421—1 430 272 1821—1 830 386

631—640 68 1031—1 040 168 1 431—1 440 274 1 831—1 840 389 641—650 61 1 041—1050 171 1 441—1 450 277 1 841—1 850 392 651—660 63 1 051—1 060 174 1 451—1 460 279 1 851—1 860 395 661-670 66 1061-1 070 176 1 461—1 470 281 1 861—1 870 398 671—680 69 1 071—1 080 179 1 471—1 480 284 1 871—1 880 401

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående kvinna kvinna kvinna kvinna med med med med kr. barn kr. barn kr. barn kr. barn 3 3 3 3

1881-1 890 404 2 381—2 390 593 2 881—2 890 826 3 381—3 390 1065

1 891—1 900 408 2 391—2 400 597 2 891—2 900 831 3 391—3 400 1070

1 901—1 910 411 2 401—2 410 602 2 901—2 910 836 3 401—3 410 1075

1 911-1 920 414 2 411—2 420 606 2 911—2 920 841 3 411—3 420 1080

1 921—1 930 417 2 421—2 430 611 2 921—2 930 846 3 421—3 430 1085

1 931—1 940 420 2 431—2 440 616 2 931—2 940 851 3 431—3 440 1090

1 941—1 950 424 2 441—2 450 620 2 941—2 950 855 3 441—3 450 1095

1 951—1 960 428 2 451—2 460 625 2 951—2 960 860 3 451—3 460 1 100

1 961-1 970 431 2 461—2 470 630 2 961—2 970 865 3 461—3 470 1105

1 971—1 980 435 2 471—2 480 634 2 971—2 980 870 3 471—3 480 1 no

1 981—1 990 438 2 481—2 490 639 2 981—2 990 875 3 481—3 490 1115

1 991-2 000 441 2 491—2 500 644 2 991—3 000 880 3 491—3 500 1120

2 001—2 010 445 2 501—2 510 648 3 001—3 010 884 3 501—3 510 1125

2 011—2 020 448 2 511—2 520 653 3 011—3 020 888 3 511—3 520 1130

2 021—2 030 452 2 521—2 530 658 3 021—3 030 893 3 521—3 530 1136

2 031—2 040 455 2 531—2 540 663 3 031—3 040 898 3 531—3 540 1141

2 041—2 050 459 2 541—2 550 667 3 041—3 050 903 3 541—3 550 1 146

2 051—2 060 463 2 551—2 560 672 3 051—3 060 907 3 551—3 560 1151

2 061—2 070 466 2 561—2 570 676 3 061—3 070 912 3 561—3 570 1 156

2 071-2 080 470 2 571—2 580 681 3 071—3 080 917 3 571—3 580 1161

2 081-2 090 473 2 581—2 590 686 3 081—3 090 922 3 581—3 590 1166

2 091—2 100 477 2 591—2 600 691 3 091—3 100 926 3 591—3 600 1171 2101—2 no 481 2 601—2 610 695 3101—3110 931 3 601—3 610 1176

2 111-2 120 485 2 611—2 620 700 3111—3120 935 3 611—3 620 1 181

2 121—2 130 489 2 621—2 630 705 3 121—3130 940 3 621—3 630 1187

2 131—2 140 493 2 631—2 640 710 3 131—3 140 945 3 631—3 640 1192

2 141-2 150 497 2 641—2 650 714 3 141—3 150 950 3 641—3 650 1197

2 151-2 160 501 2 651—2 660 718 3 151—3 160 954 3 651—3 660 1202 2161—2 170 505 2 661—2 670 723 3161—3 170 958 3 661—3 670 1207

2 171-2 180 509 2 671—2 680 728 3 171—3 180 963 3 671—3 680 1 212

2 181—2 190 513 2 681—2 690 733 3181—3 190 968 3 681—3 690 1217

2 191—2 200 517 2 691—2 700 737 3 191—3 200 973 3 691—3 700 1222

2 201—2 210 521 2 701—2 710 742 3 201—3 210 977 3 701—3 710 1227

2 211—2 220 525 2 711—2 720 746 3 211—3 220 982 3 711—3 720 1232

2 221—2 230 529 2 721—2 730 751 3 221—3 230 987 3 721—3 730 1238

2 231—2 240 533 2 731—2 740 756 3 231—3 240 992 3 731—3 740 1243

2 241—2 250 537 2 741—2 750 761 3 241—3 250 996 3 741—3 750 1 248

2 251—2 260 541 2 751—2 760 765 3 251—3 260 1001 3 751—3 760 1253

2 261—2 270 545 2 761—2 770 770 3 261—3 270 1006 3 761—3 770 1258

2 271—2 280 549 2 771—2 780 775 3 271—3 280 1011 3 771—3 780 1263

2 281—2 290 553 2 781—2 790 780 3 281—3 290 1016 3 781—3 790 1268

2 291—2 300 557 2 791—2 800 784 3 291—3 300 1021 3 791—3 800 1 273

2 301—2 310 561 2 801—2 810 788 3 301—3 310 1026 3 801—3 810 1278

2 311—2 320 565 2 811—2 820 793 3 311—3 320 1031 3 811—3 820 1 283

2 321—2 330 569 2 821—2 830 798 3 321—3 330 1036 3 821—3 830 1288

2 331—2 340 573 2 831—2 840 803 3 331—3 340 1041 3 831—3 840 1293

2 341—2 350 577 2 841—2 850 807 3 341—3 350 1045 3 841—3 850 1 298

2 351—2 360 581 2 851—2 860 812 3 351—3 360 1050 3 851—3 860 1303

2 361—2 370 585 2 861—2 870 816 3 361—3 370 1055 3 861—3 870 1308

2 371—2 380 589 2 871—2 880 821 3 371—3 380 1060 3 871—3 880 1314

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 23

Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ Beskattnings­ Ensam­ bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående bar inkomst stående kvinna kvinna kvinna kvinna med med med med kr. barn kr. barn kr. barn kr. barn

3 3 3 3

3 881—3 890 1319 4 181—4 190 1473 4 481—4 490 1634 4 781—4 790 1800

3 891—3 900 1324 4 191—4 200 1478 4 491—4 500 1640 4 791—4 800 1805

3 901-3 910 1329 4 201—4 210 1483 4 501—4 510 1645 4 801—4 810 1810

3 911—3 920 1335 4 211—4 220 1488 4 511-4 520 1651 4 811—4 820 1816

3 921—3 930 1340 4 221—4 230 1493 4 521-4 530 1657 4 821-4 830 1822

3 931—3 940 1346 4 231-4 240 1498 4 531—4 540 1662 4 831—4 840 1827

3 941—3 950 1352 4 241—4 250 1504 4 541—4 550 1668 4 841—4 850 1833

3 951—3 960 1358 4 251—4 260 1509 4 551—4 560 1673 4 851—4 860 1838

3 961—3 970 1363 4 261—4 270 1514 4 561—4 570 1678 4 861-4 870 1843

3 971—3 980 1368 4 271-4 280 1520 4 571—4 580 1684 4 871—4 880 1849

3 981—3 990 1373 4 281—4 290 1525 4 581—4 590 1690 4 881—4 890 1855

3 991—4 000 1378 4 291—4 300 1530 4 591—4 600 1695 4 891-4 900 1860

4 001—4 010 1383 4 301-4 310 1535 4 601—4 610 1700 4 901—4 910 1865

4 011—4 020 1388 4 311—4 320 1541 4 611—4 620 1706 4 911-4 920 1871

4 021—4 030 1393 4321—4 330 1546 4 621—4 630 1712 4 921-4 930 1877

4 031—4 040 1398 4 331—4 340 1551 4 631—4 640 1717 4 931—4 940 1883

4 041—4 050 1403 4 341—4 350 1557 4 641—4 650 1723 4 941—4 950 1889

4 051—4 060 1408 4 351-4 360 1562 4 651—4 660 1728 4 951—4 960 1895

4 061—4 070 1413 4 361-4 370 1567 4 661—4 670 1733 4 961—4 970 1901

4 071—4 080 1418 4 371—4 380 1573 4 671—4 680 1739 4 971-4 980 1907

4 081-4 090 1423 4 381—4 390 1579 4 681—4 690 1745 4 981-4 990 1913

4 091—4 100 1428 4 391—4 400 1584 4 691-4 700 1750 4 991—5 000 1919 4101—4 110 1433 4 401—4 410 1589 4 701—4 710 1755 4111—4 120 1438 4 411—4 420 1595 4 711—4 720 1761

4 121-4 130 1443 4 421—4 430 1600 4 721-4 730 1767

4 131—4 140 1448 4 431—4 440 1606 4 731—4 740 1772

4 141—4 150 1453 4 441—4 450 1612 4 741—4 750 1778

4 151—4 160 1458 4 451—4 460 1617 4 751-4 760 1783

4 161—4 170 1463 4 461-4 470 1623 4 761—4 770 1788 4171—4180 1468 4 471—4 480 1628 4 771—4 780 1794

Närfart

Beskattningsbar

Ensamstående kvinna med barn

inkomst

5 001— 6 500 1 919 kr. för 5 000 kr. och 56 % ay återstoden

6 501—10 300 2 759 * » 6 500 * » 61 » > >

10 301—15 200 5 077 » » 10 300 * * 65 » i

15 201 och däröver 8 262 * » 15 200 * * 70 » » >

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelserna till lagen den 18 maj 1962 om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Denna lag —------------------ Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser---------------------- tidigare år. De nya bestämmelserna skola dock Har det räkenskapsår, för vilket i intet fall äga tillämpning beträf- taxering i första instans verkställes fande räkenskapsår, som gått till år 1963, gått till ända före den 1 ända före den 1 november 1962. november 1962, må vid nämnda taxe­ ring, utan binder av vad i punkt 7 av anvisningarna till 22 § sägs, kost­ nad under beskattningsåret för iståndsättande eller omläggning av förut anlagd täckdikning hänföras till avdragsgill underhållskostnad, dock ej med större belopp än vad en omläggning med enahanda ma­ terial som det gamla skulle kostat. Vad sålunda avdragits må icke se­ nare avskrivas genom årliga värdeminskningsavdrag. I samband------------------— följande iakttagas. Om den-------------------- är fråga. Vad nu----------------- — nämnda beskattningsår.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå med­ delad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 25

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den H sep­ tember 1962.

Närvarande: Statsråden N ilsson , S träng , L indström , L ange , L indholm , K ling , S koglund ,

E denman , J ohansson , af G eijerstam , H ermansson , H olmqvist .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­ fen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om skattelättnad för ensamstående med hemmavarande barn, m. m. och anför därvid följande.

Inledning Vid 1960 års riksdag företogs reformer inom området för familj ebeskattningen. Särskilt i fråga om s. k. ensamstående vårdnadshavare innebar 1960 års beslut betydande skattelättnader. Sålunda fick ensamstående med hem­ mavarande barn under 16 år samma ortsavdrag som gift (4 500 kr.) varjäm­ te den statliga inkomstskatten för sådan skattskyldig skulle beräknas enligt den skatteskala som är avsedd för gifta. Ytterligare förbättring av denna grupps ställning i skattehänseende har därefter vid olika tillfällen varit på tal. Vid riksdagsbehandlingen under vå­ ren 1962 av motioner i detta ämne uttalade sålunda bevillningsutskottet (bet. nr 45), att starka skäl talade för en utsträckning av rätten till det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan att gälla något eller några år efter det den skattskyldiges barn fyllt 16 år. I anslutning härtill uttalades i riksdagen från regeringshåll att det var regeringens avsikt att till höst­ riksdagen skulle framläggas förslag till lösning av de ensamstående vårdnadshavarnas beskattning. Jag avser att nu upptaga denna fråga.

Gällande bestämmelser m. m. Såsom nyss antytts erhåller ogift skattskyldig (även änka, änkling och frånskild) med hemmavarande barn under 16 år vissa fördelar vid inkomst­ taxeringen i jämförelse med andra ogifta. Dessa fördelar berör avdraget för vissa försäkringspremier, ortsavdragen och skalan för den statliga inkomst­ skatten. Bestämmelserna härom innebär följande.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Till de s. k. allmänna avdragen hör avdrag för obligatorisk sjukförsäk­ ringsavgift och för premier för kapital-, arbetslöshets-, sjuk- och olycksfalls­ försäkringar m. m. Avdraget är maximerat till 400 kr. för ogift och till sam­ manlagt 800 kr. för makar. För ogift med hemmavarande barn under 16 år gäller samma maximum som för två makar, d. v. s. 800 kr. (46 § 2 mom. kommunalskattelagen). Ortsavdragen uppgår till 2 250 kr. för ogift och 4 500 kr. för makar. Sam­ ma ortsavdrag som för makar tillkommer ogift med hemmavarande barn un­ der 16 år (48 § 2 mom. kommunalskattelagen). För den statliga inkomstskatten för enskilda personer gäller två skatte­ skalor med olika progression (10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst­ skatt). Den ena — den fördelaktigare — tillämpas för gift och för ogift med hemmavarande barn under 16 år. Den andra skalan är tillämplig på övriga enskilda personer, d. v. s. ogifta utan hemmavarande barn. Skatteskalorna och skillnaden dem emellan framgår av denna tablå.

De här återgivna reglerna om likställighet i ortsavdrags- och skatteskalehänseende mellan ogifta med hemmavarande barn och gifta tillkom, som in­ ledningsvis nämnts, genom beslut av 1960 års riksdag. Dessförinnnan var ortsavdraget för ogift med hemmavarande barn fastställt till ett belopp som motsvarade 150 procent av ortsavdraget för ogift. Statlig inkomstskatt be­ räknades då för alla ogifta enligt den ogynnsammare skalan. Även om ogift med hemmavarande barn således i väsentliga hänseenden jämställes med gift finns dock skiljaktigheter. Här må särskilt nämnas rät­ ten till s. k. förvärvsavdrag. Reglerna om förvärvsavdrag återfinnes i 46 § 3 mom. kommunalskatte­ lagen. Förvärvsavdrag tillkommer gift kvinna som haft inkomst av rörelse, vari hon varit verksam i ej blott ringa omfattning, eller eljest inkomst av

Knngl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 27

eget arbete. Avdraget uppgår till 300 kr. eller om hon haft hemmavarande barn under 16 år till 300 kr. plus 20 procent av nettoinkomsten, sammanlagt dock högst 2 000 kr. Förvärvsavdrag med 300 kr. tillkommer vidare gift kvin­ na med inkomst av jordbruksfastighet, när hon utfört eget arbete i förvärvs­ källan till minst 300 kr. värde. Förvärvsavdrag med 300 kr. medges slut­ ligen även gift man med inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse, när hustrun utfört arbete i förvärvskällan till ett värde av minst 300 kr.

Såsom framgår av det sagda gäller vid beskattningen en åldersgräns för det särskilda hänsynstagandet till kostnaden för hemmavarande barn. Bar­ net skall sålunda regelmässigt vara under 16 år. Denna åldersgräns sam­ manhänger med rätten till allmänt barnbidrag, som upphör med det kvartal varunder barnet fyller 16 år. — Före 1947 års lagstiftning om allmänna barnbidrag m. m. medgavs vid beskattningen särskilda ortsavdrag — s. k. barnavdrag. Rätt till barnavdrag förelåg då för barn under 18 år. I detta sammanhang må nämnas, att de allmänna barnbidragen numera kompletteras av allmänna studiebidrag till elever vid statliga eller under statlig tillsyn stående läroanstalter. Allmänt studiebidrag utgår till sådan elev från och med kvartalet efter det han fyllt 16 år till och med det kvartal varunder han fyller 18 år, dock endast under läsår eller kurstid. Särskilda åldersgränser för barn finns vidare föreskrivna i ett flertal olika författningar. Såsom medlem av värnpliktigs familj anses sålunda enligt familjebidragsförordningen bl. a. barn under 16 år, som står under den värn­ pliktiges vårdnad. Samma åldersgräns gäller för beräkning av familjebostadsbidrag, liksom även i regel vid den allmänna sjukförsäkringen och vid folkpensioneringen och i vissa hänseenden vid allmän tilläggspensionering. Barnpension enligt försäkringen för tilläggspension tillkommer dock barn under 19 år.

1962 års vårriksdag Motionsyrkandena vid innevarande års vårriksdag avsåg de ensamstående vårdnadshavarnas ortsavdrag och skatteskala samt frågan om förvärvsav­ drag även åt denna kategori skattskyldiga. I vissa motioner yrkades omedel­ bara åtgärder i dessa frågor, medan andra motionärer syftade till utredning av spörsmålen. Bevillningsutskottet behandlade motionerna i betänkande nr 24 såvitt av­ ser förvärvsavdraget och i betänkande nr 45 i fråga om ortsavdrag och skat­ teskalan. Utskottet avstyrkte motionerna. I fråga om utsträckning av rätten till del högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan till sådana en­ samstående vårdnadshavare, vilkas barn uppnått 16 års ålder, anförde ut­ skottet bl. a. följande. Utskottet är medvetet om all de nuvarande bestämmelserna medför en inte önskvärd konsekvens såtillvida att en plötslig och till beloppet be­ tydande skatteskärpning inträder för nu avsedda skattskyldiga, då det yng­ sta hemmavarande barnet passerat 16-årsgränsen. Såsom framhållits i mo­

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

tionerna förlorar barnförsörjaren i detta läge inte blott det högre ortsavdraget och den förmånligare skatteberäkningen i fråga om skatteskala utan går dessutom förlustig det allmänna barnbidraget. Även om barnbidraget inte sällan ersättes av studiebidrag under några år kan den ekonomiska påfrestningen bli mycket kännbar. Det bör beaktas att också rätten till ett flertal socialförmåner är beroende av förekomsten av hemmavarande barn under 16 år. Därtill kommer att den nu ifrågavarande kategorien skattskyldiga till största delen består av ensamstående mödrar, vilka ofta lever under pressade ekonomiska förhållanden. Enligt utskottet talade starka skäl för en utsträckning av rätten till det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan att gälla något eller några år efter det den skattskyldiges hemmavarande barn fyllt 16 år. Huru­ vida bestämmelserna, såsom föreslagits av vissa motionärer, generellt borde utsträckas till dess barnet fyllt 19 år utan hänsynstagande till om barnet har egna inkomster eller om man, på sätt förordats beträffande skatteska­ lorna i andra motioner, borde begränsa sig till att medge den gynnsammare skattemässiga behandlingen endast i sådana fall då barnet varit utan egen inkomst eller denna varit av mindre storlek, var utskottet dock inte berett att yttra sig om på föreliggande material. Utskottet ansåg sig därför icke kunna tillstyrka motionärernas yrkanden i dessa hänseenden. Gentemot detta ställningstagande anfördes reservationer. Tio av utskot­ tets ledamöter ansåg att utskottet bort tillstyrka, att ensamstående vårdnads­ havare till barn, som fyllt 16 år men ej 19 år och som inte för beskattnings­ året påfördes skatt på grund av taxering till inkomstskatt, skulle erliålla ortsavdrag med 3 375 kr., d. v. s. 150 procent av ortsavdraget för ensamstå­ ende och 75 procent av ortsavdraget för gift. Ätta av dessa utskottsledamöter ansåg vidare, att den ensamstående vårdnadshavaren under de nyss angiv­ na villkoren skulle få den statliga inkomstskatten beräknad enligt den gynn­ sammare skatteskalan. Vid ärendets avgörande i riksdagen framhöll jag (andra kammaren prot. nr 24) i huvudsak följande. Utskottsmajoriteten och reservanterna var i princip ense om att en förbättring var av nöden i fråga om de ensamståen­ de vårdnadshavarnas skatteförhållanden. Emot reservanternas förslag till omedelbara åtgärder kunde emellertid invändningar av teknisk natur resas. Jag framhöll särskilt att det i reservationerna uppställda kravet på att bar­ net inte fick ha egen inkomst medförde att skatteförmånen inte kunde be­ aktas redan vid källskatteavdraget. Jag erinrade även om att reservationer­ na inte ledde till motsvarande skattelättnad för sådana ensamstående vård­ nadshavare, som i skattehänseende är att anse som sjömän, t. ex. fartygens kvinnliga personal. Det fanns en rad andra tekniska ofullkomligheter i re­ servationerna. Jag förklarade i anslutning härtill, att regeringen ansåg att frågan om de ensamstående barnförsörjarnas beskattning för närvarande inte är tillfredsställande ordnad. Det var därför regeringens avsikt att till höstriksdagen lägga fram förslag om en mera tillfredsställande lösning. De nya reglerna skulle under sådana förhållanden bli tillämpliga redan i fråga om 1962 års inkomster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 29

Riksdagen följde utskottets förslag och avslog de nyss nämnda reservatio­ nerna. Även motionerna om förvärvsavdrag för de ensamstående vårdnadshavarna avslogs av vårriksdagen.

Departementschefen Efter införandet av allmänna barnbidrag har familjernas kostnader för barnens vård och uppfostran i princip inte särskilt beaktats vid beskatt­ ningen. Ett par undantag från denna princip finnes dock. Gift kvinna med förvärvsarbete får sålunda ett s. k. förvärvsavdrag, vars storlek i regel är be­ roende av om hon har barn eller icke. Förvärvsavdraget är dock i huvudsak motiverat av de speciella kostnader för barnens omhändertagande som upp­ kommer, när modern har förvärvsarbete utom hemmet. Vidare bär ogift, än­ ka, änkling eller frånskild med hemmavarande barn — såsom visats i det föregående — förmåner i skattehänseende framför ensamstående. De får således dubbelt så stort ortsavdrag som ensamstående, varjämte den stat­ liga inkomstskatten beräknas enligt en skatteskala med lägre progression än för ensamstående. Anledningen till att skatten för den, som utan att vara gift har vårdnaden om barn, är lägre än för ensamstående ligger i öppen dag. Utöver de kostna­ der som sammanlevande föräldrar har för barnen, uppkommer för den en­ samstående vårdnadshavaren särskilda utgifter, vilka i regel saknar mot­ svarighet hos övriga ensamstående. Det är här fråga om utgifter som följer med att bostaden och hushållet blir gemensamma för flera personer. Skill­ naden i dessa hänseenden mellan vad som erfordras för en barnfamilj, där föräldrarna sammanlever, och motsvarande barnfamilj med blott en vård­ nadshavare är icke stor. Utvecklingen har därför gått därhän, att den ensamstående vårdnadshava­ ren vid beskattningen i princip har samma förmåner som gift familjeförsör­ jare. Sista steget i denna utveckling togs år 1960. Dessförinnan utgjorde de ensamstående vårdnadshavarna en särskild kategori för sig i ortsavdragshänseende, placerad mitt emellan övriga ensamstående och de gifta skatt­ skyldiga. Den ensamstående vårdnadshavarens likställighet med den gifte familje­ försörjaren gäller framför allt ortsavdragen och skalan för statlig inkomst­ skatt. Den skattelättnad som härigenom uppkommer är utan tvekan bety­ dande. Detta framgår indirekt av den kritik som framförts mot de nuva­ rande bestämmelsernas utformning. Kritiken torde nämligen i huvudsak bottna i det förhållandet att den ensamstående vårdnadshavarens ekonomis­ ka situation i ett slag förändras till det sämre, när yngsta barnet fyller 16 år. Rätten till ett flertal sociala förmåner bortfaller då samtidigt som inkomst­ skatten ökar väsentligt. Att den ensamstående vårdnadshavaren, när barnen blir vuxna, går miste om vissa sociala förmåner och skattelättnader är i och för sig naturligt. Be­ hovet av samhälleligt stöd åt vårdnadshavaren såsom sådan minskas givet­

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

vis, när barnet börjar kunna försörja sig självt, och upphör så småningom helt. Olägenheterna av nuvarande ordning i fråga om beskattning av ensam­ stående vårdnadshavare kan enklast lindras genom att de olika stödåtgärder som för närvarande erhålles intill dess barnet fyllt 16 år inte borttages på en gång utan trappstegsvis. Detta kan åstadkommas om förmånen av högre ortsavdrag och gynnsammare skatteskala bibehålies under ytterligare ett par år, d. v. s. till dess barnet fyller 18 år. Jag förordar att så sker. Anledning att generellt medge särskilda skatteförmåner för ensamstående vårdnadshavare även efter det barnet fyllt 18 år synes mig icke föreligga. Detta utesluter emellertid inte att, om i något fall speciella skäl till skatte­ lättnad föreligger, taxeringsnämnden beaktar dessa och medger s. k. extra avdrag för nedsatt skatteförmåga. Sådant avdrag kan nämligen medges den vars skatteförmåga är väsentligen nedsatt på grund av bl. a. underhåll av närstående. Jag vill vidare understryka, att en höjning av åldersgränsen i enlighet med vad nyss sagts helt har sin orsak i de för ensamstående vårdnadshavare spe­ ciella skatteförhållandena. Anledning att höja åldersgränsen för barn i andra sammanhang torde icke föreligga. En generell höjning av åldersgränsen skulle direkt motverka syftet med den här föreslagna reformen, nämligen att åstadkomma en avtrappning av ett i och för sig oundvikligt bortfall av de olika förmåner som motiveras av att den ensamstående måste draga försorg om barn. I det inom bevillningsutskottet i våras reservationsvis framlagda försla­ get till åtgärder på området, uppställdes som villkor för högre ortsavdrag och gynnsammare beräkning av statlig inkomstskatt efter det att barnet fyllt 16 år, att barnet icke beskattades för egen inkomst. Även om vissa skäl i och för sig möjligen kan tala för en så restriktiv inställning till dessa frågor, sy­ nes villkoret dock få sådana praktiska konsekvenser, att jag inte kan för­ orda en regel av angivet innehåll. Det torde nämligen blott i undantagsfall vara möjligt att i förväg fastställa, att barnet inte kommer att bli beskattat för egen inkomst. Det rör sig här om 16- och 17-åringar, som ju i stor ut­ sträckning, även om de inte har yrkesarbete, tar feriearbete eller dylikt. Hu­ ruvida de tillfälliga inkomsterna verkligen kommer att understiga vid taxe­ ringen påräkneliga avdrag torde inte kunna fastslås förrän efter inkomst­ årets utgång. Detta skulle i sin tur leda till att vårdnadshavaren i regel skulle få sin källskatt beräknad såsom för ensamstående utan barn. Förmånerna skulle komma till synes först i form av återbetalning av preliminär skatt när slutskattesedeln kommer i slutet av året efter inkomståret. Det är uppen­ bart att den med reformen avsedda hjälpen åt de ensamstående vårdnadsha­ vare på detta sätt icke skulle få avsedd verkan. Enligt min mening bör rät­ ten till det högre ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan komma till synes redan vid källskatteavdraget. En förutsättning härför är att inga sådana villkor knyts till förmånen som inte kan beaktas redan i förväg.

Kungl. Maj. ts proposition nr 181 år 1962 31

Vidare bör nämnas att, om konsekvenserna av att barnet skaffar sig egna inkomster blir ogynnsamma i skattehänseende för vårdnadshavaren, detta av vederbörande lätt kan uppfattas som en ren diskriminering av barnets arbete och arbetsinkomst. Med hänsyn härtill bör vårdnadshavarens ortsavdrag och statliga in­ komstskatt beräknas helt oberoende av barnets inkomstförhållanden. Med det av mig här framlagda förslaget skulle vid taxeringen de ensamstå­ ende vårdnadshavarnas kostnader för familjehushåll beaktas ända till dess att barnet uppnått 18 års ålder. Härigenom tas dock ingen särskild hänsyn till de särskilda kostnader för barnets omhändertagande som uppkommer, när modern har förvärvsarbete utom hemmet. Gift kvinna erhåller i motsva­ rande situation ett förvärvsavdrag med 300 kr. plus 20 procent av förvärvs­ inkomsten, dock högst med 2 000 kr., om inkomsten är att anse som inkomst av rörelse eller tjänst, och med 300 kr. om hon har inkomst av jordbruks­ fastighet. Jag förordar, att rätten till förvärvsavdrag nu utsträckes till att gälla även kvinna som är ensamstående och har hemmavarande barn. I detta sammanhang bör dock till barn blott räknas barn under 16 år, så­ som sker i fråga om gift kvinnas förvärvsavdrag. Detta avdrag avser ju att schablonmässigt motsvara moderns kostnader för barnets omhändertagan­ de, medan hon utför förvärvsarbetet. Sådana kostnader torde inte annat än i enstaka undantagsfall behöva uppkomma i fråga om barn som är 16 och 17 år gamla. Såsom jag nämnde i den inledande redogörelsen för gällande bestämmel­ ser har ogift med hemmavarande barn under 16 år rätt till avdrag för sjuk-, olycksfalls- och kapitalförsäkringspremier med högst 800 kr., d. v. s. sam­ ma belopp som gäller för makars avdrag för sådana premier. För ensamstå­ ende utan barn gäller som maximum i detta hänseende ett belopp av 400 kr. Ehuru en utsträckning av rätten till försäkringsavdrag med 800 kr. torde få betydelse blott i jämförelsevis få fall, vill jag för att uppnå större enhet­ lighet förorda att samma åldersgräns för barnet tillämpas här som i fråga om ortsavdrag m. m. De här förordade åtgärderna bör medföra en ändring i fråga om källskattetabellerna. Dessa tabeller består f. n. av tre kolumner: kol. 1 för ogift utan barn och för gift kvinna utan barn, när mannen har inkomst, kol. 2 för gift man, vars hustru icke har inkomst eller har inkomst understigande 3 000 kr., för gift kvinna, som har barn eller vars man saknar inkomst, och för ogift med barn samt kol. 3 för gift man vars hustru har egen inkomst å minst 3 000 kr. Kol. 2 är uppbyggd med utgångspunkt från att den skattskyldige är berättigad till ortsavdrag med 4 500 kr. och till statlig inkomstskatt enligt den gynnsammare skalan. När gift kvinna med barn hänvisas till kol. 2, trots att hon vid taxeringen i regel får ortsavdrag med blott 2 250 kr., sker det med hänsyn till det förvärvsavdrag (högst 2 000 kr.) som tillkommer henne.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Nuvarande kol. 2 kan efter de av mig förordade skattelättnaderna för en­ samstående vårdnadshavare fortfarande utnyttjas av manlig vårdnadshava­ re med barn under 18 år och av kvinnlig vårdnadshavare med barn som fyllt 16 men ej 18 år. För kvinnlig vårdnadshavare med barn under 16 år kom­ mer dock kol. 2 att leda till för högt skatteuttag. Hon är ju berättigad till — förutom ortsavdraget och den gynnsammare skatteskalan — även förvärvsavdrag med högst 2 000 kr. För att beakta detta avdrag erfordras en ytter­ ligare kolumn i källskattetabellerna. Denna nya kolumn bör tillämpas även i fråga om gift kvinna med hemmavarande barn, när mannen saknar in­ komst. För den nya kolumnindelningen erfordras vissa ändringar i uppbördsförordningen. Ensamstående vårdnadshavare förekommer givetvis även bland dem som är anställda ombord på handelsflottans fartyg. Inkomsten från sådan an­ ställning är undantagen från kommunal och statlig inkomstskatt och beläg­ ges i stället med en särskild sjömansskatt. Sjömansskatten är en definitiv skatt vid källan och beräknas på grundval av sjömansskattetabeller, vilka fastställes av riksdagen. Sjömansskattetabellernas kolumnindelning svarar i princip mot tabellerna för preliminär A-skatt, dock så, att de senares ko­ lumner 2 och 3 i sjömansskattetabellerna motsvaras av en kolumn med nr 2. Om källskattetabellerna kompletteras med en fjärde kolumn för ensam­ stående kvinnlig vårdnadshavare med barn under 16 år, bör sjömansskatletabellerna förses med en däremot svarande ny kolumn. En reform i enlighet med de riktlinjer jag här framlagt erfordrar ändring­ ar i 46 § 2 och 3 mom. och 48 § 2 mom. kommunalskattelagen, 4 § 1 och 2 mom. samt 5 och 15 §§ uppbördsförordningen ävensom anvisningarna till 10 § förordningen om sjömansskatt varjämte, såsom nyss nämnts, sjömans­ skattetabellerna måste kompletteras med en ny kolumn. Såsom jag framhöll i riksdagen i våras bör de nya bestämmelserna tilläm­ pas redan i fråga om innevarande års inkomster d. v. s. vid 1963 års taxe­ ring. Källskatten för de ensamstående vårdnadshavarna har emellertid un­ der år 1962 helt naturligt beräknats på grundval av hittills gällande bestäm­ melser. Skattelättnaden för detta år kommer därför, om den föreslagna re­ formen genomföres, i regel till synes i form av skatteåterbäring vid jul­ tiden 1963 (ev. lägre kvarstående skatt under år 1964). För inkomståret 1963 torde däremot de nya reglerna kunna tillämpas redan källskattemässigt. I fråga om sjömansskatten sker ingen slutavräkning i samband med taxe­ ring. Sjömansskatten är ju, som nämnts, en definitiv källskatt och skatten för varje månad beräknas för sig i samband med avlöningens utbetalande. Ändring i den vid avlöningstillfället gjorda beräkningen av skatten sker blott för rät­ telse av förelupet fel. För sådan rättelse kräves ansökan till sjömansskattenämnden. Det synes angeläget att ensamstående vårdnadshavare, som är sjöman, inte försätts i sämre ställning än om han eller hon haft inkomst i land. Möj-

Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962 33

lighet bör därför öppnas att i efterhand återbetala ett belopp som motsvarar skillnaden mellan faktiskt erlagd sjömansskatt för år 1962 och vad som skulle ha erlagts om de nya bestämmelserna tillämpats vid utbetalningarna av lön år 1962. Reglerna härför, som lämpligen kan anknyta till vad som gäller i fråga om rättelse av skatteavdrag, bör lämpligen infogas som över­ gångsbestämmelser till de erforderliga ändringarna i förordningen om sjö­ mansskatt. Det torde få ankomma på sjömansskattenämnden att, ev. under rederiernas medverkan, sprida kännedom om denna nedsättningsmöj lighet. I fråga om inkomståret 1963 torde de nya bestämmelserna kunna tilläm­ pas redan i samband med avlöningarnas utbetalande till de ombordanställda.

Kostnaderna för de föreslagna ändringarna i fråga om de ensamstående vårdnadshavarnas beskattning kan beräknas uppgå till 16 milj. kr. för sta­ ten och lika mycket för kommunerna, d. v. s. sammanlagt 32 milj. kr. Av den sammanlagda kostnaden belöper ungefär 24 milj. kr. (11 milj. kr. för staten och 13 milj. kr. för kommunerna) på förvärvsavdrag för ensamstå­ ende mödrar. Skattebortfallet på grund av de högre ortsavdragen och tilllämpning av den gynnsammare skatteskalan i fråga om ensamstående vård­ nadshavare med barn som är 16 och 17 år uppgår således till 5 milj. kr. för staten och 3 milj. kr. för kommunerna eller sammanlagt till 8 milj. kr.

De vidgade förmånerna till ensamstående vårdnadshavare gör det ange­ läget att undanröja en viss oklarhet om tolkningen av nuvarande bestäm­ melser på området. Frågan gäller tillämpningen av reglerna om ortsavdrag in. m. i det fall att två personer, som icke samtaxeras, båda har vårdnaden om samma barn. Som typexempel kan anges två makar, som gift sig under inkomståret och fått barn under samma år före den 1 november. Eftersom makar inte samtaxeras för det inkomstår under vilket de gift sig, blir ma­ karna i exemplet taxerade som ensamstående. Båda makarna har vårdna­ den om det gemensamma barnet. De kan därför, formellt sett, göra gällande att de båda var för sig har hemmavarande barn. Detta skulle leda till att vardera maken får ortsavdrag med 4 500 kr. och atl makarnas statliga in­ komstskatt beräknas, var för sig, med tillämpning av den gynnsammare skatteskalan. Härigenom skulle makarna tillsammans få ortsavdrag med 9 000 kr. och därjämte, i förekommande fall, undgå eller få lindring i den skatteskärpning som i högre inkomstlägen vållas av progressionen. Riksskattenämnden har den 22 februari 1961 i en anvisning till ledning för taxeringsmyndigheterna uttalat sig om hur ortsavdrag i angivna fall bör beräknas. Uttalandet innebär att ortsavdrag såsom för gift borde medges blott den ene av de skattskyldiga, medan den andre borde få ortsavdrag såsom för ensamstående utan hemmavarande barn. Riksskattenämndens tolkning av bestämmelserna i fråga torde överens­ stämma med vad som har varit lagsliftarens mening. För att undanröja even­ tuellt kvarstående oklarhet om tolkningen synes i delta sammanhang lämp­ ligen 65 § kommunalskattelagen böra förtydligas.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 181 år 1962

Utan direkt sammanhang med de förut berörda frågorna synes även vissa redaktionella ändringar böra vidtagas i skatteförfattningarna såsom en följd av den i våras beslutade omläggningen av socialförsäkringslagstiftningen. Fråga är bär om rent terminologiska ändringar i 46 § 2 mom. kom­ munalskattelagen och anvisningarna till 31 § samma lag ävensom i 25 §, 37 § 2 och 5 mom. och 39 § 1 mom. taxeringsförordningen samt 4 § förord­ ningen om sjömansskatt. Härjämte bör i 53 § 1 mom. kommunalskattelagen och 7 § förordningen om statlig inkomstskatt anges, att allmänna sjukför­ säkringsfonden är skattefri i samma utsträckning som gäller för den i dessa hänseenden helt jämförbara allmänna pensionsfonden. Till vissa ändringar av samma art i 19 § kommunalskattelagen jämte an­ visningar och i uppbördsförordningen torde jag få återkomma i annat sam­ manhang.

Fråga om ändring av övergångsbestämmelserna till 1962 års lagstiftning om avdrag för värdeminskning å täckdikningsanläggningar och skogsvägar. Jag vill här slutligen upptaga ännu en fråga. Vårriksdagen i år antog be­ stämmelser om rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för värdeminskning å täckdikningsanläggningar och skogsvägar (prop. nr 56, BevU nr 40). Riks­ dagen beslöt därvid visst tillägg till övergångsbestämmelserna i det förslag om ändring i kommunalskattelagen som framlades i propositionen. I ett tredje stycke av övergångsbestämmelserna stadgas sålunda att de nya be­ stämmelserna i intet fall skall äga tillämpning beträffande räkenskapsår, som gått till ända före den 1 november 1962. Meningen med denna undan­ tagsbestämmelse var att avdragsrätten beträffande täckdikningar, som om­ lagts innan de nya bestämmelserna trätt i kraft, inte skulle begränsas. Kostnaderna för dylika arbeten skulle i enlighet härmed vid 1963 års taxe­ ring vara avdragsgilla på en gång enligt tidigare bestämmelser. Enligt pro­ positionsförslaget däremot skulle de nya bestämmelserna utan inskränk­ ning gälla från och med 1963 års taxering d. v. s. kostnader under beskatt­ ningsåret 1962 för iståndsättande eller omläggning av täckdikningsanlägg­ ningar skulle få avdragas endast i form av värdeminskningsavdrag med tio procent per år. Såsom bestämmelserna i tredje stycket av övergångsbestämmelserna ut­ formats av riksdagen har desamma emellertid — till de skattskyldigas nack­ del —- fått en delvis annan innebörd än som avsetts. Sålunda kommer bl. a. företag, vars räkenskapsår utgått före den 1 november 1962, icke att vid 1963 års taxering äga rätt till avdrag för avskrivning å kostnader för skogs­ vägar enligt de nya reglerna. Övergångsbestämmelserna till lagen den 18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen föreslås därför änd­ rade i enlighet härmed.

Förslag till de författningsändringar som berörts i det föregående har ut­ arbetats inom finansdepartementet. Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr i81 år 1962 35

Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga dessa förslag, nämligen förslag till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), 2) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt, 3) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623), 4) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272), 5) förordning angående ändring i förordningen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt, samt 6) lag angående ändrad lydelse av övergångsbestämmelserna till lagen den 18 maj 1962 (nr 163) om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämman­ de av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gösta Smith

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 021107