('angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m.',)
Hänvisat till av
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 1
Nr 186
Kungl Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m.; given Stockholms slott den 28 september 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475); dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen före dragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om ömsesidiga tullmedgivanden som för Sveriges del träffats med olika stater vid den allmänna tullförhandlingskonferensen inom GATT 1960—62. För slag framlägges härjämte till de i anledning härav påkallade ändringarna i den svenska tulltaxan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 186
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Förslag
till
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga. Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 186 dr 1962
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet å Stockholms slott den 28 september 1962.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L indström , L ange , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , ap G eijerstam , H ermansson , H olmqvist , A spling .
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av överenskommelser med vissa stater inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m. samt anför därvid följande.
I. Inledning
Såsom angivits i samband med förslag om godkännande av viss tullöver enskommelse med Amerikas förenta stater (prop. 1962: 137) har Sverige se dan hösten 1960 deltagit i en inom ramen för det allmänna tull- och handels avtalet (GATT) anordnad tullkonferens. Konferensen slutfördes i somras och har omfattat såväl sådana förhandlingar som föranletts av uppsägningar av tidigare tullbindningar som förhandlingar om nya tullkoncessioner. De överenskommelser som förhandlingarna resulterat i har godkänts av Kungl. Maj:t med förbehåll för ratifikation. Frågan om godkännande av överenskommelserna torde nu — tillsammans med förslag till därav föran ledda ändringar i den svenska tulltaxan -— framläggas för riksdagen. En sammanställning av förhandlingsresultatet såvitt angår de svenska tullkoncessionerna torde såsom Bihang få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Innan jag i det följande närmare redogör för de träffade överenskom melserna vill jag ge en översikt av förhandlingarnas bakgrund och allmänna förlopp.
II. Förhandlingarnas bakgrund och allmänna förlopp
Sverige har tidigare deltagit i allmänna tullförhandlingskonferenser inom GATT — i Annecy 1949, i Torquay 1950—1951 och i Geneve 1956. Härut över har särskilda tullförhandlingar förts bl. a. med Japan år 1955 i sam band med detta lands inträde såsom avtalsslutande part i GATT och med
Kungl. Maj:ts proposition nr i86 ur 1962 5
Schweiz år 1958 i samband med Schweiz’ provisoriska anslutning. De över enskommelser som uppnåtts vid dessa förhandlingar har i vederbörlig ord ning godkänts av riksdagen, samtidigt som erforderliga ändringar i den svenska tulltaxan genomförts.1 Den nu slutförda tullkonferensen tillkom genom beslut av De Avtalsslu tande Parterna den 29 maj 1959 efter ett förslag från amerikansk sida, framfört av den amerikanske delegationsledaren, dåvarande biträdande ut rikesministern Dillon. Konferensen har ingått som ett led i det program för expansion av handeln som De Avtalsslutande Parterna antagit i november 1958 och som — förutom tullfrågorna — omfattat speciella problem rörande handeln med jordbruksprodukter och utvecklingsländernas handel. Att en ny tullförhandlingskonferens kom att inledas 1960 sammanhängde med flera omständigheter. Vid denna tidpunkt hade sålunda Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) inlett det stegvisa genomförandet av en fullständig tullunion, omfattande de sex medlemsländerna Belgien, Frank rike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Förbundsrepubliken Tyskland. Den därmed sammanhängande anpassningen av de nationella tulltaxorna i medlemsländerna till en gemensam tulltariff, som skulle påbörjas under 1961, nödvändiggjorde förhandlingar om ändring i eller återtagande av de tullkoncessioner som de olika medlemsländerna tidigare lämnat i GATT. En ny tullkonferens skulle vidare erbjuda ett lämpligt tillfälle till förhand lingar med EEC om tullnivån i den gemensamma marknadens nya tariff. För att möjliggöra ett amerikanskt deltagande i en sådan konferens hade för övrigt den amerikanska regeringen år 1958 begärt — och erhållit — be myndigande alt delta i tullförhandlingar på multilateral basis. Giltighets tiden för detta bemyndigande — som i huvudsak innebar att reduktioner upp till 20 procent av de amerikanska tullarna skulle kunna medgivas ge nom förhandlingar vara för vara och på basis av reciprocitet — skulle utlöpa den 30 juni 1962. Slutligen kunde man vänta att olika länder skulle begagna sig av möjligheten att uppsäga tidigare överenskomna tullbind ningar vid den löpande bindningsperiodens utgång den 30 december 1960. Under det första skedet av tullkonferensen bedrevs s. k. återförhand lingar, d. v. s. förhandlingar om tidigare givna koncessioner som ett land av olika skäl önskade ändra eller återtaga. De viktigaste förhandlingarna härvidlag gällde förhandlingarna med EEC om de tullkoncessioner, som de enskilda staterna inom gemenskapen tidigare lämnat och som nu skulle er sättas med koncessioner gemensamma för EEC som helhet. Tullkonferensens senare del, de s. k. Dillonförhandlingarna, inleddes den 29 maj 1961. Av de avtalsslutande parterna deltog i dessa förhandlingar Amerikas förenta stater, Canada, Chile, Danmark, Finland, Haiti, Indien, Japan, Nya Zeeland, Nigeria, Norge, Pakistan, Peru, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tjeckoslovakien och Österrike samt EEC som företrädare för de
1 Prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år 1950; prop. nr 209 och 210, rskr nr 288 och
289 år 1951; prop. nr 212, rskr nr 379 år 1955; prop. nr 191, rskr nr 414 år 1956; prop nr 133, rskr 274 år 1959.
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
sex medlemsländerna. Samtidigt förde Cambodja, Israel, Portugal och Spa nien förhandlingar med GATT:s olika medlemsstater i syfte att uppnå med lemskap. För tullkonferensens arbete stadfästes särskilda procedurregler i vilka bl. a. också fastslogs konferensens allmänna syften. I enlighet därmed skulle för handlingarna syfta till en allmän nedsättning av tullnivåerna, speciellt av sådana höga tullar som hindrar import av även mycket små varukvanti teter. Förhandlingarna skulle föras i enlighet med bestämmelserna i GATTavtalets artikel XXVIII bis, vilka bl. a. föreskriver att särskild hänsyn skall tagas till utvecklingsländernas situation. I procedurreglerna stadgades vida re bl. a. att förhandlingarna skulle genomföras vara för vara och avse nedsättning av tullar, bindning av tullar vid gällande nivå eller åtagande att icke låta tullar överstiga viss angiven högre nivå samt att bindning av låga tullar eller tullfrihet i princip skulle erkännas som ett medgivande likvärdigt med nedsättning av höga tullar. Förhandlingsarbetet har bedrivits i traditionella bilaterala former. Varje medlemsstat har kunnat framföra önskemål om tullkoncessioner — i form av bindning av tullar vid viss nivå eller i form av egentliga tullsänkningar — för sådana varor beträffande vilka ifrågavarande land varit motpartens huvudleverantör eller kunnat anses ha väsentliga exportintressen hos mot parten. Det bör påpekas att koncessioner som lämnas vid förhandlingar med ett land i enlighet med den i GATT-avtalet stadfästa mest-gynnad-nationsprincipen sedan kommer alla övriga medlemsstater till godo. Huvuddelen av tullkonferensens resultat har sammanfattats i ett den 16 juli 1962 dagtecknat protokoll. Resultatet av Cambodjas, Israels och Portu gals förhandlingar har sammanfattats i särskilda protokoll, dagtecknade den 6 april 1962. Protokollen kan sägas kodifiera de vid konferensen lämnade koncessio nerna, som förtecknats i särskilda till protokollen såsom bilagor fogade lis tor. Protokollen innehåller också bestämmelser angående koncessionernas ikraftträdande, i huvudsak innebärande att de av ett land gjorda åtagandena blir tillämpliga trettio dagar efter det landet lämnat notifikation därom. Möjlighet finnes dock för ett land att trots avgiven notifikation hålla till baka eller återtaga koncessioner vilka lämnats till en motpart som själv icke vidtagit åtgärder för att sätta sina koncessioner i kraft. Beträffande resultatet av konferensen kan nämnas att de träffade över enskommelserna enligt inom GATT-sekretariatet gjorda beräkningar till hopa innehåller ca 4 400 koncessioner och täcker en handel motsvarande ett värde av drygt 27 miljarder kronor. För Sveriges del fördes förhandlingarna genom en särskild delegation i Geneve. Denna hade till sitt förfogande ett antal sakkunniga, av vilka flera representerade olika grenar av näringslivet. Härjämte hade kommerskolle gium erhållit i uppdrag att — efter samråd med generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd och andra berörda myndigheter samt vederbörande orga
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 7
nisationer inom näringslivet — successivt verkställa för förhandlingarna erforderliga utredningar. Detta utredningsarbete innefattade bl. a. utarbe tande av listor över svenska önskemål om tullkoncessioner och prövning av de krav på svenska tullmedgivanden som framfördes från andra stater.
III. Kompensationsförhandlingarna med EEC
Liksom ett flertal andra länder har Sverige deltagit i de förhandlingar som under konferensen förts med EEC i anledning av de ifrågasatta änd ringarna av de tullkoncessioner som tidigare inom GATT:s ram lämnats av de olika medlemsländerna i EEC. Som ett led i uppbyggandet av den gemensamma marknaden upprättas successivt en för denna gemensam tulltariff gentemot utomstående länder. Tullarna i denna har — i enlighet med Rom-fördragets bestämmelser -—fastställts vid en nivå, som för de olika varuslagen — med vissa undantag — utgör det aritmetiska mediet av de tullar, som den 1 januari 1957 tilläm pades i de tidigare självständiga tullområdena. Den gemensamma tulltarif fen införes stegvis under en övergångstid, genom att de olika medlemssta ternas tullar höjes eller sänkes till den gemensamma nivån. Anpassningen innebär i stort att tullnivån i Frankrike och Italien sänkes och att en mot svarande höjning sker i Benelux och Västtyskland. Enligt GATT-avtalets bestämmelser får de tullar och andra handelsregle ringar, som i en tullunion tillämpas på handeln med andra stater, icke som helhet betraktade vara högre eller strängare än de tullar och handelsregleringar, som före tullunionens bildande tillämpades i de då självständiga tull områdena. Om en stat, som deltar i bildandet av en tullunion, nödgas höja tullar utöver den nivå som kan gälla enligt inom GATT träffade överens kommelser, måste förhandlingar upptas med de stater med vilka tullbind ningar ursprungligen avtalats ävensom med de stater som är att anse som huvudleverantörer av berörda varuslag. Vid dylika förhandlingar skall ade kvat kompensation för bindningarnas återtagande lämnas i form av tull sänkningar eller tullbindningar för nya varor. Hänsyn skall härvid tas till den kompensation som motparten erhåller genom sänkning av tullsatserna för de berörda varorna i andra i tullunionen deltagande stater. Från svensk sida fördes under den nu avslutade tullkonferensen förhand lingar med EEC beträffande sådana varor för vilka tullarna varit bundna gentemot Sverige i något av EEC-länderna samt sådana varor för vilka tul larna varit bundna gentemot andra länder men för vilka Sverige kunde an ses vara huvudleverantör. Värdet av den del av den svenska exporten till EEC-länderna, som täcktes av tidigare av dessa länder lämnade tullkon cessioner, uppgick enligt beräkningar, baserade på exportsiffrorna för år 1959, till ca 900 miljoner kronor eller ungefär 25 procent av den totala svenska exporten till EEC-länderna. Vid inledandet av förhandlingarna erbjöds från EEC:s sida i princip åter-
2f Iiiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
bindning för hela EEC-området vid den gemensamma tulltariffens nivå för alla varuslag som tidigare varit bundna i något av gemenskapens län der. Den del av den svenska totalexporten till EEC, som härigenom skulle komma att täckas av tullkoncessioner, steg därmed till ca 1 850 miljoner kronor. Från svensk sida ansågs emellertid dessa nya bindningar icke kunna utgöra tillräcklig kompensation för de tullhöjningar som den nya tulltariffen skulle medföra för ett flertal varuslag. Dessa tullhöjningar skulle nämligen bli så mycket mer kännbara som de i första hand berörde de länder som hittills varit av den största betydelsen för den svenska handeln. Önske mål framställdes därför om ytterligare medgivanden från EEC:s sida i form av tullsänkningar för vissa varor av särskilt intresse för vår export. Uppgörelse kunde så småningom träffas efter det att från EEC:s sida steg tagits för att tillmötesgå de svenska kraven. Genom den sålunda uppnådda överenskommelsen upphäves de tidigare koncessionslistorna för Benelux, Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland, dock med undantag beträffande sådana varor som beröres av fördraget om Kol- och stålunionen. De nya koncessionerna upptages i stället i listor, gemensamma för EEC. För Sveriges del innebär uppgörelsen i stort sett att — förutom återbindningar på den gemensamma tulltariffens nivå — tullsänkningar i förhållan de till nämnda tulltariff erhållits för en svensk export om sammanlagt 925 miljoner kronor enligt 1959 års statistik. Därav faller 535 miljoner kronor på pappersmassa för vilken nya i GATT bundna tullfria kontingenter skall gälla. De vid sidan härav viktigaste koncessionerna utgöres av tullsänkning ar från 18 % till 16 % för kraftpapper och sulfitpapper och, likaledes från 18 %, till 17 % för greaseproofpapper (sammanlagt exportvärde 230—250 miljoner kronor). De tullsänkningar i den gemensamma tariffen som i övrigt uppnåtts av ser följande varuslag (inom parentes anges först den ursprungliga tullsat sen och därefter den nya tullsatsen). Sill under tiden 16 juni—14 februari (20 %—tullfri kontingent för 32 000 ton), lingon (9 % —fri), visst utsäde (10 %—8 resp. 5 %), knäckebröd (30 %—24 % med viss reservation), dietylaminoaceto—2,6-xylidid (17 % —15 %), rå tallolja (4 % —fri), sulfatterpentin och rå dipenten (7 %— 5 %), trätjära (4 %—3 %), svetselektrodpulver (9 %—7 %), vissa plaster (17 %—16 %), transportband av gummi (15 %—14 %), transportband av stål (18 %-—15 %), viss plywood (15 %—14 %), rullgardinskäppar (14 % —13 %), oglaserade golvplattor etc. (18 %—16 %), viss ferrokrom (8 % — tullfri kontingent för 2 400 ton), vissa rör av järn och stål (14 %—12 %), hästskosöm (16 %—13 %), tvättställ av rostfritt stål (17 %—15 %), vissa arbeten av järn och stål (18 %—15 %), vissa kokapparater (15 %—13 %), monterade handsågar (15 %—13 %), vissa handverktyg (16 %—15 %), viss belysningsapparatur (18 %—14 %), vissa båtmotorer (16 %—15 %), vissa lastningsmaskiner (14 %—13 %), tobaksmaskiner (15 %—14 %), vissa elektriska ackumulatorer (17 %—15 %), elektromekaniska hushålls apparater (19 %—18 %), vissa möbler (18%—17 %). Det bör här påpekas att EEC i nyförhandlingarna med andra länder än Sverige sedermera givit ytterligare koncessioner för vissa av de förenämnda
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 9
varorna, vilka på grund av mest-gynnad-nationsprincipen även de kommer Sverige till godo. En jämförelse mellan tullförhållandena i Benelux, Frankrike, Italien och Västtyskland innan anpassningen till den gemensamma tulltariffen påbörja des år 1961 och utformningen av denna tariff sådan den ter sig efter den nu träffade uppgörelsen ger — såvitt avser varor, för vilka tullen tidigare varit bunden gentemot Sverige — vid handen att man kan räkna med sänkta tul lar för en svensk export till ett värde av ca 550 miljoner kronor och höjda tullar för varor med ett exportvärde av ca 540 miljoner kronor, när EEC:s gemensamma tariff helt genomförts. Då på svensk sida de erhållna koncessionerna icke syntes tillfredsstäl lande beträffande ett mindre antal varor förutsattes vid uppgörelsens un dertecknande att härmed sammanhängande frågor skulle diskuteras i sam band med förhandlingarna om nya tullkoncessioner under konferensens senare del.
I detta sammanhang må till slut påpekas att man inom GATT också fört multilaterala diskussioner avseende en granskning av EEC:s gemensamma tulltariff mot bakgrunden av GATT-avtalets bestämmelse om att en tull unions yttre tullmur icke får vara högre än tullarna före unionens bildande. Dessa diskussioner har ännu icke lett till enighet. Meningsskiljaktigheterna har här rört sig dels om den av EEC tillämpade metoden för utarbetande av den gemensamma tulltariffen, dels om grunderna för jämförelse av den gemensamma tariffen med de tidigare i de olika länderna gällande tullnivå erna.
IV. Åter förhandlingar om tidigare svenska tullkoncessioner
Såsom inledningsvis nämnts fördes under tullkonferensen — förutom de i föregående avsnitt redovisade kompensationsförhandlingarna med EEC •— ytterligare ett antal återförhandlingar. Tullkoncessioner som lämnats i enlighet med GATT-avtalet äger i princip ovillkorlig giltighet under tre år — den senaste treårsperioden utlöpte den 31 december 1960. Medlemsstat som önskar ändra eller återta koncession skall göra anmälan härom före utgången av den löpande treårsperioden. Äterförhandling skall därefter ske dels med de medlemsstater, med vilka koncessionen ursprungligen överenskommits, dels med varje annan med lemsstat, som av GATT bedömes ha ställning som huvudleverantör. Dessutom skall samråd äga rum med de medlemsstater, som kan anses ha ett väsent ligt intresse i saken. Sverige hade vid den senaste bindningsperiodens utgång anmält önskemål att återta de koncessioner som tidigare lämnats för nylonstrumpor, vissa porslinsvaror ävensom personbilar med en cylindervolym understigande 1,6 liter.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
De förhandlingar som sedan förts har lett till att överenskommelse om kompensation för bindningarnas återtagande uppnåtts med flertalet av de länder som påkallat förhandlingar. Uppgörelser har sålunda träffats med Förenta staterna, Japan, Storbritannien och Västtyskland. I fråga om åter tagandet av tullbindningen för damnylonstrumpor, där bindningen ursprung ligen givits till Förenta staterna, har emellertid överläggningarna med hu vudleverantören Italien ännu icke kunnat slutföras. I anslutning till nu berörda förhandlingar har också förts, förhandlingar med Förenta staterna och Canada om kompensation för vissa svenska tull bindningar som återtogs i samband med införandet den 1 januari 1959 av den nu gällande tulltaxan. Det rörde sig här om bindningar beträffande sparriskonserver, såser och soppor samt däck och slangar av gummi. De åtaganden, som vid de i det föregående redovisade förhandlingarna lämnats från svensk sida som kompensation för de återtagna bindningarna, innebär dels återbindning av den förenämnda biltullen vid 24 % (i st. f. tidigare 15 %), dels tullbindningar (vid gällande eller högre nivå) för såser, verktygsskaft m. m. av trä, vattenturbiner och andra hydrauliska maskiner, elektronrör samt metalleksaker. Sverige har även deltagit i ett antal återförhandlingar som upptagits av andra medlemsländer i GATT. Det har här varit fråga om fall där veder börande land återtagit vissa bindningar av intresse för Sverige eller vid tagit åtgärder för att ändra gällande tullnomenklatur. Dessa förhandlingar har för svensk del lett till att uppgörelse träffats med Australien, Ceylon, Finland, Indonesien, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Sydafrikanska Unionen och Turkiet. I uppgörelserna ingår kompensation för de återtagna konces sionerna.
V. Dillouförhandliugarna
Under konferensens senare del — Dillonförhandlingarna — som avsåg nya tullkoncessioner, slutförde Sverige för sin del fem bilaterala förhand lingar, nämligen med Amerikas förenta stater, Indien och Japan samt med de nytillträdande länderna Israel och Cambodja. Däremot har Sveriges för handlingar med EEC ännu icke kunnat slutföras liksom icke heller förhand lingarna med det nytillträdande landet Spanien. I likhet med övriga EFTAländer har Sverige inte haft anledning att inom GATT uppta tullförhand lingar med det nytillträdande Portugal, eftersom förbindelserna med Por tugal i tullhänseende regleras av EFTA-avtalet. Utöver vad nu berörts hade ursprungligen från svensk sida framställts önskemål om förhandlingar med ytterligare 14 länder. Några förhandlingar kom emellertid icke till stånd i dessa fall beroende på att motparten inte kom att delta i konferensen eller på att förutsättningar för utbyte av tull koncessioner inte ansågs föreligga. I det följande lämnas en redogörelse land för land för resultatet av de förhandlingar som förts från svensk sida.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 11
Amerikas förenta stater Sveriges förhandlingar med Amerikas förenta stater avslutades den 5 mars 1962, då också en bilateral överenskommelse undertecknades. Denna överenskommelse var avsedd att gälla under en övergångstid till dess att det multilaterala slutprotokollet från tullförhandlingskonferensen kunde undertecknas. Resultatet av ifrågavarande förhandlingar har såsom inled ningsvis antytts i vederbörlig ordning anmälts för riksdagen (prop. 1962: 137, rskr 1962:240). Den preliminära överenskommelsen har nu tillsammans med övriga upp görelser infogats i tullförhandlingskonferensens slutprotokoll. En närmare redovisning av uppgörelsen med Förenta staterna lämnades i förutnämnda proposition nr 137 till detta års riksdag. Här må endast erinras om att de svenska koncessionerna innebar att gällande tull bundits för 16 varuslag och att tullsänkningar medgivits för 6 varuslag. Importen från Förenta staterna av de berörda varuslagen uppgick år 1960 totalt till 50 miljoner kronor, varav 26 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor för vilka tullsänkningar medgivits och 24 miljoner kronor till övriga varor. De koncessioner som Förenta staterna genom överenskommelsen lämnat Sverige uppgick sammanlagt till 30, berörande en svensk export till detta land som år 1960 uppgick till ca 72 miljoner kronor.
Indien Av de svenska medgivanden som lämnats i överenskommelsen med In dien innebär 4 sänkning av gällande tull och 7 bindning av den nu utgående tullen. Tullsänkningarna avser kasjunötter (med sänkning från 30 till 10 kronor för 100 kg), kardemumma (från 200 till 100 kronor för 100 kg), inge fära och kurry (från 50 till 25 kronor för 100 kg) samt ringklockor, bjällror och gonggonger (från 8 till 5 %). Bindningarna avser kurry i pastaform (gällande tull 10 %), vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn av nötkrea tur och får (tullfria), snidade prydnadsartiklar av trä (10 %), prydnads föremål av metall (8 %) samt varor av elfenben, horn m. in. (10 %). Till belysning av de lämnade koncessionernas betydelse må nämnas att den totala svenska importen av därav berörda varuslag år 1959 uppgick till ett sammanlagt värde av ca 9,3 miljoner kronor. Av detta importvärde be löpte 7,9 miljoner kronor på varor för vilka tullsänkningar medgivits och 1,4 miljoner kronor på varor för vilka tullen bundits. Importen från Indien av de nu aktuella varorna uppgick nyssnämnda år totalt till 6,1 miljoner kronor, varav 5,8 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor för vilka tullsänkning medgivits och 0,3 miljoner kronor till övriga varor. Genom förandet av tullsänkningarna kan beräknas medföra en minskning av tull intäkterna med ca 300 000 kronor per år. De koncessioner som Indien genom överenskommelsen lämnat Sverige uppgår till 8 och omfattar bindningar av nuvarande tull för följande varu slag.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
Litografiskt tryckpapper och offsettryckpapper (50 % ad valorem), brunt omslagspapper, annat än kraftpapper (50 %), tändstickspapper (50 %), råpapper för blåkopieringspapper (50 %), vedsågblad (35 %), cirkelsågklingor och andra maskinsågblad (35 %), industricentrifuger och delar där till (15 %) samt plattapparater (15 %).
De indiska medgivandena beräknas beröra en svensk export med ett värde av icke fullt en miljon kronor.
Japan
Överenskommelsen med Japan är av relativt liten omfattning. Detta sam manhänger bl. a. med det förhållandet att Japans möjligheter att nu göra tullmedgivanden visat sig vara mycket begränsade på grund av den förestå ende liberaliseringen av landets import. Den nu träffade uppgörelsen omfat tar sålunda på bägge sidor blott s. k. dubbelbindningar, vilket innebär att de båda länderna lämnar varandra direkta bindningar av redan inom GATT konsoliderade tullsatser. Värdet av dylika bindningar inskränker sig till att parterna garanterar varandra förhandlingsrätt vid kommande tullkon ferenser eller återtagande av tullbindning. De svenska medgivandena avser bindning av gällande tull för radiomotta gare med transistorer (17 %) och för mikroskop (10 %). Importen av des sa varor från Japan uppgick år 1960 till omkring 3,8 miljoner kronor. De japanska medgivandena, som i samtliga fall avser bindningar av gäl lande tull (15 %), omfattar skrivmaskiner, kassakontrollapparater, bokföringsmaskiner, vissa pneumatiska verktyg och maskiner, vissa hydrauliska pressar, pastöriseringsapparater samt vissa mät- och kontrollinstrument för laboratoriebruk. Japans import från Sverige av dessa varor motsvarade år 1960 ca 2,8 miljoner kronor.
Israel
Israel har som redan nämnts deltagit i tullförhandlingarna i syfte att vin na anslutning till GATT-avtalet. På grund av GATT-avtalets konstruktion blir Israel vid en anslutning automatiskt delaktigt av Sveriges tidigare tull bindningar gentemot andra GATT-länder. De svenska åtagandena i överenskommelsen med Israel begränsar sig till bindning av den nu gällande tullfriheten för apelsiner, mandariner, klementiner, grapefrukt och cedratfrukter under tiden 1 december—30 april. Den na tullfrihet har utom såvitt angår cedratfrukter redan tidigare bundits i GATT-förhandlingar, varför det nu lämnade erbjudandet huvudsakligen endast innebär att även Israel får förhandlingsrätt därest en brytning av bindningen skulle bli aktuell. Importen från Israel av de berörda varuslagen uppgick år 1959 till omkring 21 miljoner kronor. De koncessioner, som Israel genom överenskommelsen lämnat Sverige, in nebär följande. Tullnedsättning har erhållits för svetselektrodpulver (35 %—28 %), motståndstråd av Kanthallegeringar (40 %—20 %), rostfria rör (35 %—30 %),
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 13
plattapparater och pumpar därtill (20 % —fri), vissa centrifuger (20 %— fri), mejerimaskiner och mejeriutrustning (20 %—fri), hållare för hård metallverktyg (20 %—fri) samt automatiska dörrstängare (80 %—60 %). Bindning har lämnats för kreosotimpregnerade ledningsstolpar (fri), frukt omslagspapper (fri), viss fjäderträd (20 %), bergborrar av hårdmetall (30 %), vissa andra hårdmetallverktyg (20 %), delar till plattapparater, cen trifuger och mejerimaskiner (20 %), kul- och rullager och delar därtill (30 %), tandläkarborrar och annan tandläkarutrustning (35 %), fotoelek triska apparater för diagnos (fri), elektrokirurgiska diatermiapparater (fri), elektroencefalografer (fri) samt vissa andra elektromedicinska apparater (23 %).
De av Israel sålunda lämnade koncessionerna berör en svensk export till detta land som år 1959 uppgick till ca 5 miljoner kronor.
Cambodja Överenskommelsen med det ny till trädande landet Cambodja har blivit synnerligen begränsad på grund av svårigheterna att finna svenska erbju danden av intresse för detta land, som endast har en mycket obetydlig ex port till Sverige. På svensk sida lämnas inga direkta koncessioner, men Cambodja kommer genom sin anslutning till GATT i enlighet med avtalets bestämmelser i åt njutande av Sveriges tullbindningar gentemot andra GATT-länder. På Cambodjas sida avser överenskommelsen en bindning av gällande tull på kylskåp och andra kylanläggningar (30 % ad valorem). Den svenska ex porten till Cambodja av dessa varor uppgick år 1960 till ca 23 000 kronor.
EEC Såsom nämnts i det föregående har förhandlingarna med EEC ännu icke lett till någon uppgörelse för Sveriges del. Med hänsyn till att dessa förhand lingar spelat en central roll under den nu avslutade konferensen synes dock en sammanfattande redogörelse för förhandlingarna och det aktuella förhandlingsläget böra lämnas. Sedan de återförhandlingar som påkallades av införandet av EEC:s ge mensamma tulltariff i huvudsak slutförts, inleddes förhandlingarna om nya tullkoncessioner i maj 1961, varefter erbjudandelistor utväxlades som svar på de önskemål om tullmedgivanden som parterna tidigare överlämnat. För EEC:s del var utgångspunkten ett erbjudande om en 20-procentig lineär sänkning av den gemensamma tulltariffen som framförts redan i maj 1960. Erbjudandet förutsatte att motparten skulle vara beredd att på liknan de sätt reducera sina tullar. När förhandlingarna inleddes visade det sig emelkrtid att omfattande varukategorier undantagits från detta erbjudan de, nämligen hela jordbruksområdet, vissa varor för vilka tullsatsen i den gemensamma tulltariffen ännu var föremål för diskussion inom EEC, varor för vilka en tullreduktion på 20 % eller mer redan lämnats som kompensa tion under omförhandlingarna samt slutligen produkter som beröres av av
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
talen om Kol- och stålunionen och om Euratom. För Sveriges del innebar EEC:s erbjudanden att — därest godtagbar kompensation lämnades — tull sänkningar skulle genomföras för varor beträffande vilka Sverige kunde be traktas som huvudleverantör till EEC-länderna. Redan vid inledandet av förhandlingarna stod det, framför allt mot bak grunden av Sveriges ställning som lågtulland, klart att möjligheterna för Sverige att å sin sida lämna erforderliga koncessioner var starkt begränsade. De koncessioner, som erbjöds i inledningsskedet från svensk sida och som under förhandlingarnas gång i väsentlig grad förbättrades, kom därför till största delen att avse bindningar av nu utgående genomsnittligt sett låga tullar — men även vissa tullsänkningar — i utbyte mot tullreduktioner från EEC:s sida. På svensk sida hänvisades bl. a. till gällande GATT-regler enligt vilka bindning av låga tullar eller tullfrihet i princip är ett medgivande lik värdigt med nedsättning av höga tullar. Under de fortsatta förhandlingarna kunde parterna icke enas om värde ringen av de ömsesidigt erbjudna koncessionerna. De svenska önskemålen mötte särskilt starkt motstånd på pappersområdet. För ytterligare sänkning av tullen för de viktigaste papperssorterna — från den tull av 16 % som fastställts vid återförhandlingarna —• krävde EEC sålunda kompensation i form av avsevärda svenska tullsänkningar, framför allt på textilområdet. De framförda kraven var av sådan storleksordning att ett tillmötesgående enligt svensk uppfattning skulle ha medfört ett icke balanserat avtal. Ej heller ansåg man på svensk sida lämpligt att träffa ett avtal utan koncessio ner för papper. Någon uppgörelse har alltså icke kunnat träffas mellan EEC och Sverige. Båda parter är emellertid överens om att icke betrakta överläggningarna som avbrutna utan de skall fortsättningsvis studera läget och undersöka möj ligheterna för ett återupptagande av diskussionen vid lämplig tidpunkt. Näm nas må för övrigt, att icke heller de förhandlingar som förts mellan Finland och EEC kunnat föras fram till en överenskommelse samt att Danmark och Norge överhuvud icke deltagit i några förhandlingar i förevar ande samman hang. Avslutningsvis bör här påpekas, att den svenska exporten i enlighet med den inom GATT gällande mest-gynnad-nationsprincipen automatiskt kom mer i åtnjutande av de tullmedgivanden som överenskominits också i de för handlingar som Sverige inte deltagit i. En sammanställning av exempel på sådana koncessioner torde såsom Bilaga få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.
VI. Departementschefen
Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har utformats som ett instrument för strävandena att uppnå successivt friare villkor för det inter nationella handelsutbytet. Med den grundval som lagts genom bestämmel serna i själva avtalet och genom den förhandlingsorganisation som byggts
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 15
upp inom avtalets ram har man avsett att skapa förbättrade möjligheter för medlemsländerna att bl. a. genom ömsesidiga överenskommelser reducera tullnivåerna och andra handelshinder och undanröja diskriminerande åtgär der på den inteAiationella handelns område. Särskild vikt har härvid fästs vid anordnandet av allmänna tullförhandlingskonferenser som ett medel för en effektiv samordning av de olika ländernas förhandlingar. Genom de tre konferenser, som ägde rum i Annecy, Torquay och Geneve 1949—1956, har också vunnits resultat av stor betydelse för världshandelns utveckling. Även den nu avslutade tullförhandlingskonferensen har i stort sett bedri vits i de hittills traditionella formerna. Vad det uppnådda resultatet beträf far måste det emellertid konstateras att denna konferens i vissa hänseenden inte motsvarat de förväntningar som ställts. Det har också redan tidigare ifrågasatts om de hittills i GATT-arbetet tillämpade metoderna — med förhandlingar vara för vara och land för land — numera kunde anses till räckligt effektiva. De därmed sammanhängande problemen togs därför upp till behandling inom GATT bl. a. vid ett i november 1961 sammankallat mi nistermöte. Vid detta rådde allmän enighet om att den hittills bedrivna verk samheten skulle fortsättas. Ministermötet rekommenderade emellertid att man inom GATT-organisationen skulle närmare undersöka möjligheterna att — med särskilt beaktande av utvecklingsländernas exportintressen —■ på nya vägar uppnå en reduktion av alltfort bestående handelshinder. Stor vikt tillmättes härvid bl. a. ett från svensk sida framfört förslag om en suc cessiv, under en femårsperiod genomförd allmän tullsänkning med 50 pro cent. I enlighet med ministermötets rekommendationer har därefter inom GATT-organisationen, i särskilda arbetsgrupper eller i tidigare tillsatta kom mittéer, påbörjats överläggningar i syfte att finna lösningar på de före liggande problemen. Vad åter angår den nu slutförda tullförhandlingskonferensen var denna, som framgått av det tidigare anförda, i sitt första skede inriktad på s. k. återförhandlingar, d. v. s. förhandlingar som blivit påkallade bl. a. genom uppsägningar av tidigare överenskomna tullbindningar. De för svensk del viktigaste av dessa förhandlingar var självfallet de som fördes med EEC i anledning av införandet av den för medlemsstaterna gemensamma tull tariffen. Den härvid träffade uppgörelsen innebär att de tullhöjningar som den nya tariffen kommer att föra med sig i förhållande till de tullnivåer som hittills gällt i vissa av de skilda medlemsstaterna, främst Västtyskland, kunnat begränsas eller, i varje fall delvis, kompenseras. Sveriges deltagande i tullkonferensens andra del, de s. k. Dillonförhandlingarna, har kommit att få begränsad omfattning. Att så blivit fallet sam manhänger med Sveriges traditionella ställning som lågtulland och med det förhållandet att vår tullpolitiska handlingsfrihet blivit relativt begränsad genom tidigare tullöverenskommelser. Möjligheterna att på svensk sida läm na ytterligare tullkoncessioner har därför varit relativt små. Som redan framhållits har uppgörelse icke kunnat nås med EEC, som också i denna förhandlingsomgång varit den för vårt vidkommande viktigaste förhand
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
lingsparten. Förhandlingarna med EEC betraktas dock icke som avbrutna utan enighet har uppnåtts om att återuppta kontakten vid lämpligt till fälle. Vid de svenska förhandlingarna i övrigt i Dillonomgången har uppgörelse nåtts med Förenta staterna, Cambodja, Indien, Israel och Japan. Värdet av de koncessioner, som därvid erhållits, är av varierande betydelse men rent allmänt torde kunna sägas att påtagliga fördelar kunnat vinnas för den svenska exporten. Erinras bör i detta sammanhang om att de uppgörelser som träffats mellan övriga deltagare i konferensen i betydande omfattning medför indirekta fördelar för svenskt vidkommande. De överenskommelser som sålunda vid den nu avslutade tullförhandlingskonferensen träffats mellan Sverige och andra stater torde nu böra under ställas riksdagen för godkännande. Beträffande nu aktuella ändringar i den svenska tulltaxan — de av avtalet med Förenta staterna föranledda änd ringarna har som nämnts redan genomförts — torde såsom fallet varit vid tidigare tillfällen Kungl. Maj :t böra bemyndigas att bestämma dagen för ikraftträdandet. Kungl. Maj :t bör också liksom tidigare skett erhålla bemyn digande att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i GATT eller därtill anslutna överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa ifrågavarande sänkta tullar till nuvarande höjd; självfallet kan ett sådant återställande ske endast i den mån andra avtal icke lägger hinder i vä gen därför.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att dels antaga ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), dels godkänna de överenskommelser rörande ömsesidiga tullmedgivan den som för Sveriges del träffats vid den inom ramen för det allmänna tulloch handelsavtalet (GATT) anordnade allmänna tullförhandlingskonferensen 1960—1962; dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, vad angår enligt förenämnda förslag på grund av överenskommelserna sänkta tullar, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i berörda överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa tullen till nuvarande höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i vägen därför.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämman de av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas pro position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Lars Th. Hellström
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Bilaga
Sammanställning över vissa tullkoncessioner som vid tullförhandlingskonfe' rensen lämnats av andra stater i förhandlingar vari Sverige icke deltagit.
Amerikas förenta stater En redovisning av exempel på för svensk export mera betydande indirekta koncessioner lämnades i proposition 1962: 137, i samband med att den preliminära överenskommelsen mellan Sverige och Förenta staterna redovi sades.
EEC Tullsänkningar i förhållande till den gemensamma tulltariffen har med givits för (inom parentes anges först den ursprungliga tullsatsen och där efter den nya tullsatsen): tereftalsyra samt dess salter och estrar (18 %—14 %), fiskleverolja (15 %—12 %), viss annan medicin (20 %—16 %), transportband av gummi (14 %—12 %), gummiartiklar för tekniskt bruk (15 %—12 %), industridäck (22 %—-18 %), vissa sliprar (8 %—6 %), belysnings- och presentartiklar av trä (18 %—14 %), papper och papp bestående av två eller flera genom bindemedel förenade skikt (18 %—17 %), visst impregnerat papper och papp (19 %—15 %), linoleummattor (20 %—16 %), viss maskinfilt (15 %—12 %), agglomererade slipstenar (10 %—8 %), vissa andra slipstenar (8 %—6 %), slipduk och slippapper (11 %—9 %), cylindrar för förtätade gaser, av järn eller stål (17 %—14 %), bultar och muttrar etc.: ogängade (16 %—9 eller 13 %) och gängade (17 %— 9 eller 14 %), kaminer och spisar av järn och stål (17 %—14 %), vissa arbeten av järn och stål (15 %—14 %), duk och nät av koppartråd (12 %—10 %), vissa arbeten av koppar (18 %—14 %). hushålls- och sanitetsartiklar av aluminium (20 %—16 %), bandsågblad (15 %—12 %), andra sågblad (16 %—13 %), filar och raspar (13 %—10 %), tänger, pincetter och skruvnycklar (15 %—12 %), vissa andra handverktyg (15 %—13 %), maskinknivar (13 %—10 %), köttkvarnar (17 %—14 %), beslag (17 %—14 %),
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962 23
viss belysningsapparatur (18 %—14 %), hjälpapparater för ånggeneratorer (14 %—11 %), ångmaskiner (13 %—10 %), vissa bilmotorer (19 % —14 %), vissa båtmotorer (18 %—14 % resp. 15 %—13 %), vissa andra motorer (15 %—12 %), luftkonditioneringsapparater (12 %—10 %), brännare för flytande bränsle (14 %—11 %), kylutrustning (13 %—10 %), plattapparater (11 %—9 %), pastöriseringsapparater (14 % —11 %), vissa centrifuger (13 %—10 %), filtreringsapparater (15 % —12 %), förpackningsmaskiner (13 %—10 %), vissa lastningsmaskiner (14 resp. 13 %—11 %), vissa grävmaskiner (15 %—12 %), skördemaskiner (11 %—9 %), vissa maskiner för livsmedelsindustrin (13 %—10 %), maskiner för tillverkning av pappersmassa, papper och papp (14 %—11 % resp. 12 %—10 %), vissa cylinderpressar (10 %—8 %), rotationspressar (11 %—9 %), tvättmaskiner (tjugoprocentiga sänkningar till varierande tullnivåer), vissa valsverk (13 %—10 %), borrmaskiner (12 %—10 %), skrivmaskiner (16 %—13 %), bokföringsmaskiner (14 %—11 %), vissa andra kontorsmaskiner och delar till kontorsmaskiner (tjugoprocen tiga sänkningar till varierande tullnivåer), maskiner för glastillverkning (11 %—9 %), tobaksmaskiner (14 %—12 %), kranar och ventiler (15 %—12 % resp. 16 %—13 %), vevaxlar (19 %—14 % resp. 15 %—12 %), vissa generatorer och motorer (14 %—11 % resp. 12 %—-10 %), elektromekaniska hushållsapparater (18 %—15 %), bärfrekvensutrustning för trådtelefoni (16%—13 %), likriktarrör (20 %—16 %), för elektriskt ändamål isolerade kablar (17 %—14 %), vissa jordbrukstraktorer (20 %—18 %), vissa underreden till fordon (29 %—22 %), vissa delar och tillbehör till fordon (19 %—14 %), utrustning för fotolaboratorier (15 %—12 %), instrument för geodesi och topografi (17 %—14 %), medicinska och kirurgiska instrument (16 %—13 %), apparater för konstgjord andning (16 %—13 %), röntgenapparater (16 %—13 %), materialprovningsmaskiner (15 %—12 %), vissa mät- och kontrollinstrument (tjugoprocentiga sänkningar till varie rande tullnivåer), reservoarpennor och stiftpennor (22 %—18 %), delar och tillbehör därtill (17 %—14 %) samt möbler för medicinskt bruk (17 %—14 %).
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
Bindning av tullar i den gemensamma tulltariffen har medgivits för: vissa ätbara djurdelar andra än kött och fläsk (20 %) (tullfrihet har med givits för farmaceutiskt ändamål), viss annan havsfisk än sill, skarpsill, makrill, tonfisk och sardiner (15 %), selen (fri), vissa acykliska alkoholer (tullnivåer varierande från 14 till 20 %), butylacetat (19 %), vissa laminerade plaster (17 resp. 20 %), slangar av polyeten och polyvinylklorid (23 %), hushålls- och toalettartiklar av plast (22 %), hygieniska och farmaceutiska artiklar av mjukgummi (20 %), spinnpapper (6 %), glaserade golvplattor (18 %), vissa bordsartiklar av porslin och andra keramiska material (27 resp. 21 % jämte minimitullar), tråd av järn eller stål (10 %), viss kallvalsad plåt av legerat stål (10 %), industrisymaskiner (12 %), vissa traktorer (20 %), karosserier till fordon (24 %), stillbildskameror (18 %), gymnastikredskap (19 %).
Canada Vissa diesel- och semi-dieselmotorer (sänkning av gällande tullbindning från 20 %—17 1/2 % eller bindning vid 7 1/2 %).
Indien Maskinglättat affischpapper, vitt silkespapper, smörpapper, ritpapper, visst tryckpapper annat än tidningspapper (bindning vid 50 % för samt liga), elektriska skrivmaskiner (sänkning av gällande tullbindning från 20 %—15 %).
Japan Maskiner för papperstillverkning, vissa träbearbetningsmaskiner (bind ningar vid 15 %).
Nya Zeeland Signalapparater (bindning vid 20 %).
Peru Sänkningar av gällande bindningar för ångpannor och ånggeneratorer (0.045 soles/kg -f- 13,5 %—0.03 soles/kg -f- 10,5 %), vissa motorer (sänk ningar till varierande tullnivåer), vissa symaskiner (0.15 soles/kg + 12,5 % —0.10 soles/kg + 10,5 %), vissa elektriska generatorer och omformare (0.06 soles/kg + 13,5 % —0.04 soles/kg + 9,5 % resp. 0.15 soles/kg -j- 13,5 %—0.10 soles/kg -f- 10,5 %), vissa glödlampor (4.50 soles/dussin -f- 13,5 %—3.00 soles/dussin -f- 11,5 % resp. 7.00 soles/dussin -)- 13,5 %— 4.80 soles/dussin + 11,5 %), telefonapparater (9.00 soles/kg + 13,5 % — 5.00 soles/kg -f- 11,5 %), telefonväxlar (0.90 soles/kg + 14,5 %—0.30 soles/kg -f- 11,5 %), röntgenapparater (3.00 soles/kg -f- 13,5 %—2.00 soles/ kg -j- 8,5 %), medicinska och kirurgiska instrument (6.00 soles/kg -f- 13,5 %—4,00 soles/kg + 8,5 %).
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962 25
Cambodja Bindningar har medgivits för dieselmotorer (25 %), elektriska generatorer, motorer, omformare etc. (25 %), vissa bilar och bildelar (tullnivåer mellan 50 och 45 %).
Israel Tullbindning för karbamidpressmassor (70 %), tullsänkningar för pap persmassa (40 %—35 %), visst kraftpapper (70 %—50 %), smörpapper (120 %—80 %), industrisymaskiner (20 % —fri), telefonväxlar (100 % —- 80 %), vissa traktorer (20 %—fri); bindningar resp. sänkningar till varie rande tullsatser för vissa förbränningskolvmotorer, vissa bilar och bildelar samt vissa mät- och kontrollinstrument.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621117