med anhållan om ytt¬ rande över vissa av Europarådets rådgivande försam¬ ling vid dess sextonde ordinarie möte antagna re¬ kommendationer och resolutioner

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1965

1 Nr 68

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om yttrande över vissa av Europarådets rådgivande församling vid dess sextonde ordinarie möte antagna rekommendationer och resolutioner; given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed anhålla om riksdagens yttrande över i nämnda protokoll omförmälda, av Europarådets rådgivande församling år 1964 och år 1965 vid dess sextonde ordinarie möte antagna rekommendationer och resolutioner.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler ministern för utrikes ärendena fråga om anhållan om riksdagens yttrande över vissa av Europarådets rådgivande församling antagna rekommendationer och resolutioner och anför:

Det sextonde ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling ägde rum i Strasbourg den 6—10 april, den 11 juni och den 3—7 november 1964 samt den 25—29 januari 1965.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 68

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965

Av de sammanlagt trettiosex rekommendationer som antogs har tretton ansetts vara av den vikt, att de på sedvanligt sätt bör underställas riksdagen. Dessa refereras i det följande. I anslutning härtill redovisas även vissa resolutioner berörande motsvarande ämnesområden.

Texterna till de ifrågakommande rekommendationerna och resolutionerna ävensom korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Rekommendation 388 om Europarådets allmänna politik, rekommendation 389 om de öst-västliga förbindelserna och rekommendation 401 om Europarådets framtida verksamhet på det kulturella området

I rekommendation 388, som antogs under aprilsessionen, uppmanas medlemsregeringarna bl. a. att verka för upprättandet av ett »Atlantic partnership» mellan likaberättigade deltagare så snart som möjligt och att avhålla sig från politiska handlingar som skulle kunna försämra Europas förbindelser med Förenta Staterna.

I rekommendation 389, likaledes från aprilsessionen, anbefalls ministerkommittén att diskutera de öst-västliga förbindelserna i syfte att skapa större överensstämmelse i regeringarnas ståndpunkter och studera formerna för en fredlig samlevnad mellan Sovjetunionen, Europa och Förenta Staterna samt vidare att ägna särskild uppmärksamhet åt det kulturella utbytet mellan Öst- och Västeuropa liksom åt berlinbefolkningens speciella problem.

I rekommendation 401, som antogs under novembersessionen, anbefalls ministerkommittén att godkänna kulturstyrelsens och ad hoc-kommitténs förslag beträffande Europarådets framtida kulturprogram och ställa erforderliga medel till förfogande.

Rekommendation 390 om Europas politiska enande, rekommendation 403 om kontakter mellan medlemmarna i EEC och andra medlemsstater i Europarådet samt om en europeisk politisk union och rekommendation 408 om en europeisk politisk union

Dessa tre rekommendationer, som antogs under april-, november- resp. januarisessionen, följer upp de olika initiativ som tagits under verksamhetsåret beträffande det politiska sexmaktssamarbetet och fastslår att dessa strävanden ej får begränsas till medlemsstaterna i EEC utan måste syfta till hela Europas enande, enligt rekommendationen 390 med särskild hänsyn tagen till de neutrala staternas ställning. Ministerkommittén uppmanas att begagna varje tillfälle att främja en sådan alleuropeisk politisk union.

3 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

Rekommendation 398 om förhandlingarna i GATT (Kennedyronden), resolution 280 om Europas ställning i världsekonomin och resolution 283 som svar på EFTA:s fjärde årsrapport

I rekommendation 398, som antogs under novembersessionen, uppmanas ministerkommittén att ägna sin uppmärksamhet åt Kennedyronden och inte minst beakta möjligheterna att genom överenskommelser i GATT mildra återverkningarna för det intereuropeiska varuutbytet av Europas handelspolitiska uppdelning.

I resolution 280 likaledes från novembersessionen uttrycker församligen sin åsikt att medlemsstaternas parlament och regeringar bör göra sitt yttersta för att främja Kennedyrondens framgång och att medlemsstaternas regeringar tillsammans med övriga medlemsregeringar i OECD bör utarbeta en gemensam europeisk eller om möjligt atlantisk politik inför debatten i FN:s generalförsamling om världshandelskonferensens slutfas.

I resolution 283, även den antagen under novembersessionen, uttrycker församlingen sin djupa oro över de ekonomiska nödfallsåtgärder den brittiska regeringen vidtagit, beklagar vidare att dessa åtgärder vidtagits utan töregående konsultationer med EFTA-staterna eller övriga europeiska länder och hoppas att den feintonprocentiga brittiska importavgiften kommer att reduceras och avskaffas så snart som möjligt.

Rekommendation 387 om läget på Cypern och resolution 290 om upprättande av internationella garantier för att skydda de rättigheter som tillkommer alla invånare i republiken Cypern

I rekommendation 387, som antogs under aprilsessionen, beklagar församlingen de tragiska händelser som inträffat i Cypern och uppmanar ministerkommittén att överväga de åtgärder som kan vidtagas.

I resolution 290, som antogs under januarisessionen, uppmanar församlingen generalsekreteraren att undersöka möjligheten att i en uppgörelse om Cypern måtte infogas internationella garantier för Cyperns samtliga invånares rättigheter i överensstämmelse med Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna, inkl. möjligheten att ge den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ökad kompetens.

Rekommendation 406 om kärnvapenkontroll

I rekommendation 406, antagen under januarisessionen, betonar församligcn faran av en ytterligare kärnvapenspridning och uppmanar ministerkommittén att ta initiativ till diskussioner mellan samtliga kärnvapemnak-

lf liiharuj till riksdagens protokoll 11)65. 1 samt. Nr 68

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

ter och andra stater i syfte att uppnå en internationell överenskommelse om förbud mot kärnvapensprängningar och ytterligare spridning av kärnvapen.

Rekommendation 391 om vissa finansiella och ekonomiska aspekter på lufttransporter och rekommendation 399 om problem i fråga om atomreaktorers konkurrensförmåga

I båda dessa rekommendationer, som antogs under april- resp. novembersessionen, tar församlingen fasta på svårigheten för de olika europeiska staterna att var för sig finansiellt följa med den snabba tekniska utvecklingen och uppmanar därför medlemsregeringarna att utnyttja befintliga europeiska och internationella samarbetsorgan.

Rekommendation 415 om preskriptionstid för brott mot mänskligheten

I rekommendation 415, som under januarisessionen antogs med 68 röster mot 15 (samtliga svenska delegater) och 1 nedlagd, uppmanar församlingen medlemsregeringarna att tillse att inga brott begångna av politiska, religiösa eller rasmässiga skäl i samband med det andra världskriget förblir obestraffade på grund av inträdandet av preskriptionstid. Vidare uppmanas ministerkommittén att tillsätta en expertkommitté med uppgift att utarbeta en konvention om avskaffande av preskriptionstider för brott mot mänskligheten.

Rekommendation 422 om radioutsändningar från stationer som installerats på föremål som förankrats vid eller som vilar på havsbotten utanför territorialvattengränsen

I rekommendation 422, som antogs under januarisessionen, beklagar församlingen, att ministerkommittén ej inhämtat församlingens yttrande över den s. k. piratradiokonventionen, innan denna framlagts för undertecknande, och uppmanar samtidigt ministerkommittén att instruera expertkommittén att undersöka möjligheten att komplettera konventionen med ett protokoll av innebörd att konventionen endast får utnyttjas för att skydda frekvensfördelningen och ej till förmån för existerande radio- och televisionsbolags monopolställning samt att konventionen jämväl obligatoriskt skall avse sändningar från konstgjorda öar o. dyl.

Departementschefen

Det gångna arbetsåret 1964—65, Europarådets sextonde, har varit händelserikt ur svensk synpunkt. Jag syftar då mindre på de under året antagna rekommendationerna och resolutionerna och undertecknade kon-

5 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

ventionerna än på de besök vi mottagit från Europarådets sida. Den 12_14

april 1964 gästades vi av den rådgivande församlingens president, förre Iranske konseljpresidenten och borgmästaren i Strasbourg, Pierre Pflimlin, den 31 augusti—1 september höll församlingens politiska utskott en session i Stockholm åtföljd av studiebesök vid försvars- och civilförsvarsanläggningar, och den 22—24 november avlade Europarådets nye generalsekreterare Peter Smithers ett arbetsbesök i Stockholm. Dessa besök gav naturligt nog anledning till en genomgång av aktuella frågor i Europarådet och den verksamhet som där bedrivits av ett växande antal europeiska stater under de snart sexton år som gått sedan rådets tillkomst. De torde också ha gett våra gäster tillfälle till en närmare bedömning av Sveriges och övriga neutrala och alliansfria medlemsstaters betydelse för Europarådets karaktär av icke-militär, demokratisk, europeisk sammanslutning. Det är min övertygelse, att dessa besök härigenom varit till nytta såväl för oss som för Europarådets olika instanser.

Europarådets värde som mötesplats för regeringsrepresentanter och parlamentariker från västeuropeiska länder med anknytning till olika politiska och ekonomiska grupperingar har under det gångna året ytterligare accentuerats. De frågor som stått i centrum för Europarådets uppmärksamhet har även under det sextonde arbetsåret avsett förbindelserna mellan de två västeuropeiska handelsblocken EEC och EFTA. I växande utsträckning har också aktualiserats såväl förbindelserna västerut med de nordamerikanska demokratierna som österut, i vad de avser ett eventuellt samarbete på de tekniska och kulturella områdena med Östeuropas stater.

Den händelse under aret som givit mest eko i den rådgivande församlingen torde ha varit den nya brittiska regeringens beslut i oktober 1964 att temporärt höja importtullarna med 15 %. Jag får här hänvisa till församlingens resolution 283. Av naturliga skäl har också Cypernfrågan, som intimt berör fyra av rådets medlemsstater, utförligt behandlats i den rådgivande församlingen (jfr rekommendation 387 och resolution 290). Under februari—mars 1964 riktade församlingens presidium upprepade framställningar till ministerkommittén att inkalla ett extra ministerkommittémöte om Cypernfrågan. Ministerkommittén ansåg dock, sedan Cypernfrågan hänskjutits till FN, att Europarådet, som saknar erforderligt maskineri för en aktiv medling i internationella tvister, ej skulle kunna bringa frågan närmare sin lösning så länge FN handlade den. Särskild uppmärksamhet har också ägnats frågan om turkcypriotiskt deltagande i Cyperns parlamentariska representation i församlingen efter det att de turkcypriotiska parlamentarikerna bojkottat parlamentet i Nicosia. Frågan har provisoriskt lösts så att en av de tre platser, vartill Cypern är berättigat, fått stå tom i avvaktan på förnyat turkcypriotiskt deltagande.

1 ökad utsträckning har församlingen under det gångna året fått ta del av redogörelser framförda av företrädare för andra internationella orga-

6 Kurigl. Ma j:ts proposition nr 68 år 1965

nisationer om dessas verksamhet och då givetvis i första hand de europeiska aspekterna. Under aprilsessionen framträdde sålunda OECD.s generalsekreterare Thorkil Kristensen, under junisessionen EEC-kommissionens chef Walter Hallstein och under novembersessionen GATT :s exekutivsekreterare Wyndham White och danske utrikesministern Per Hsekkerup på EFTA:s ministerråds vägnar, samt under januarisessionen FAO:s biträdande generaldirektör Oris Wells. Liksom under tidigare år har också ett stort antal regeringsmedlemmar deltagit i församlingens debatter. Här må säiskilt nämnas österrikiske förbundskanslern Josef Klaus’ framträdande under januarisessionen 1965, det första i rådets historia av en regeringschef, som inte samtidigt varit utrikesminister.

En tidigare införd praxis, som efter ministerkommitténs 34 :e sammanträde i Paris i december 1964 förefaller att bli bestående, är bruket att efter ministerkommitténs höstmöte avhålla ett s. k. colloquium under ordförandeskap av församlingens president mellan ministerkommitténs medlemmar och de av församlingsmedlemmarna som till följd av utskottsmöten eller annorledes kommit till städes. Denna utvidgning av den blandade kommittén har nämligen befunnits vara en uppskattad form för meningsutbyte mellan ministrarna och parlamentarikerna.

Jag vill i detta sammanhang också rikta uppmärksamheten på ytterligare en ny företeelse, som tycks erhålla varaktig karaktär, nämligen ett halvdagsmöte mellan EFTA-ländernas medlemmar i den rådgivande församlingen omedelbart före församlingssessionernas början. En sådan sammankomst hölls första gången före septembersessionen 1963 och sedan före församlingssessionernas början i april och november 1964 och januari 1965. De har organiserats av EFTA-sekretariatet och i närvaro av EFTA:s generalsekreterare Frank Figgures letts av förre församlingspresidenten Per Federspiel. Särskilt novembermötet, då de brittiska tullhöjningarna stod i centrum för debatten, tilldrog sig betydande uppmärksamhet och torde för de deltagande parlamentarikerna ha utgjort ett värdefullt tillfälle till konfrontation av olika synpunkter. Det är att märka att Portugal och Finland, som ej är medlemmar av Europarådet, ej heller företrätts vid dessa sammankomster.

Som jag tidigare haft anledning framhålla ligger säkerligen huvuddelen av värdet med Europarådets verksamhet i vad som till följd av tålmodigt arbete inom dess många expertkommittéer uträttas på de kulturella, juridiska och sociala områdena. Från verksamheten inom dessa områden under det nu gångna året vill jag här särskilt nämna följande. Finland, som oaktat det uppfyller alla krav på medlemskap valt att stå utanför Europarådet, anslöt sig i januari 1965 som observatör till rådets kulturstyrelse, vari förutom medlemsstaterna även Spanien och Vatikanstaten ingår som medlemmar. På motsvarande sätt godkändes i juli resp. december 1964 Finlands och Spaniens ansökningar om observatörskap i den

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965 7

under föregående verksamhetsår tillsatta europeiska juridiska samarbetsnämnden. Den svenska regeringen har välkomnat detta utvidgande av det europeiska samarbetet.

Bland de under verksamhetsåret utarbetade överenskommelserna må i första hand nämnas den europeiska balk om social trygghet, som förutskickades 1 prop. 1964: 147, och en europeisk konvention om förhindrande av radioutsändningar från stationer utanför nationella territorier jämte protokoll om skydd för televisionsutsändningar. Dessa överenskommelser hai redan undertecknats från svensk sida, i förekommande fall med förbehåll för ratifikation efter riksdagens godkännande.

Avslutningsvis ber jag få nämna att den nya staten Malta, som den 21 september 1964 vann full självständighet, ansökt om medlemskap i Europarådet och under början av det sjuttonde verksamhetsåret kan förväntas intaga sin plats som dess artonde medlemsstat.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj :t matte anhålla om riksdagens yttrande över vissa av Europarådets rådgivande församling vid dess sextonde ordinarie möte antagna rekommendationer och resolutioner.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Erik Cornell

2f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr SS

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1965

Bilaga

Vid rådgivande församlingens sextonde ordinarie möte antagna rekommendationer

(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges i fullständig översättning, övriga endast i kort sammanfattning)

Sessionen 20—24 april 1964

Rekommendation 387 om läget på Cypern

1. Församlingen.

2. som djupt beklagar de tragiska händelser som har drabbat republiken Cypern, och som fördömer allt tillgripande av våld;

3. erinrar om att församlingen i sin resolution 266 förklarat sig beredd »överväga att sända en underkommitté till Cypern med instruktion att utarbeta en rapport för församlingen om läget och så långt som möjligt bidraga till en lösning»;

4. noterar att tvisten har hänskjutits till FN:s säkerhetsråd;

5. anser det oaktat, att Europarådet ständigt måste vara berett att i en anda av europeisk samhörighet och inom en europeisk institutionell ram vidtaga alla praktiska åtgärder ägnade att verksamt bidraga till ordningens återställande och tvistens biläggande;

6. uppdrager åt sitt politiska utskott att, om så befinnes nödvändigt, i samråd med församlingens president vidtaga de åtgärder som synes lämpliga;

7. anbefaller ministerkommittén:

att så snart som möjligt hålla ett urtima möte och överväga vidtagandet av alla lämpliga åtgärder, som faller inom dess kompetens.

Rekommendation 388 om Europarådets allmänna politik

1. Församlingen

2. som har noterat:

— inflationsrisken i ett antal europeiska stater;

— de otillräckliga framstegen i vad gäller en samordning av den ekonomiska politiken genom samfällda beslut inom den Europeiska ekonomiska gemenskapen;

— den fortgående motsättningen mellan EEC:s och EFTA:s handelspolitik;

— bristen på enhet i de europeiska staternas utrikespolitik;

— stillaståendet i frågan om Europas politiska enande,

3. uppmanar alla berör-da regeringar:

9 Kiingl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965

a) att möta inflationshotet genom samordning av penning- och budgetpolitiken på ett europeiskt plan;

b) att undvika, speciellt i Kennedyronden, att med vederbörlig hänsyn tagen till reciprocitet i handelsförbindelserna med USA alltför strängt skydda de europeiska jordbruksmarknaderna;

c) att icke försumma något tillfälle att så snart som möjligt uppnå ett »Atlantic partnership» mellan likaberättigade deltagare;

d) att avhålla sig från varje politisk inställning som skulle kunna försämra Europas förbindelser med Förenta Staterna och följaktligen hota Europas enhet.

Rekommendation 389 om de öst-västliga förbindelserna

1. Församlingen,

2. som betraktar det som Europarådets uppgift att på samma gång verka för enandet av ett fritt och demokratiskt Europa och bidraga till den minskning av spänning mellan öst och väst som har begynt;

3. som anser att västmakterna, under det att de hindrar den kommunistiska imperialismens utbredning och ånyo bekräftar alla nationers självbestämmanderätt, bör befrämja slutandet av avtal som minskar krigsrisken; samt att de också bör uppmuntra tendensen inom kommunistvärlden till fredligt samarbete mellan öppna samhällen.

4. rekommenderar ministerkommittén:

5. att under sina förestående politiska diskussioner taga upp frågorna om öst-västförbindelserna i syfte att skapa större överensstämmelse i regeringarnas ståndpunkter;

6. att bemöda sig om att steg för steg finna former för en verklig fredlig samlevnad mellan å ena sidan Sovjetunionen och å den andra ett Europa på väg mot enande samt Förenta Staterna;

7. att i detta syfte för Europas del understödja uppsättandet av en internationell FN-styrka på permanent basis;

8. att i linje med västmakternas åtaganden för att skydda berlinbefolkningens frihet, föreslå åtgärder för afl återställa rörelsefriheten mellan Västberlin och Östberlin;

9. att studera frågan om en liberalisering av besöksutbyte och utbyte av informationsmedia innefattande ett avbrytande av störningar av radiosändningar och tillåtelse att sälja tidningar och tidskrifter under lika villkor på ömse håll, samt vidare att studera frågan om gemensam forskning i synnerhet inom naturvetenskaperna, inklusive meteorologi och utforskandet av den yttre rymden; samt

10. att anordna ett årligt möte för ämbetsmän, som svarar för kulturavtal med de östeuropeiska länderna, med en av utrikesministrarna som ordförande, vid vilket möte en redogörelse utvisande resultatet av det östvästliga kulturella utbytet skulle utarbetas för medlemsregeringarna i Europarådet.

10 Kungl. Maj.ts proposition nr ti'8 år 1965

Rekommendation 390 om Europas politiska enande

1. Församlingen,

2. som tar i betraktande att i Rom-fördraget, varigenom den Europeiska ekonomiska gemenskapen skapades, de sex signatärstaterna förklarat, att de är »fast beslutna att lägga grundvalarna till en allt närmare union mellan Europas folk»;

3. som tar i betraktande, att i Bonn-deklarationen den 18 juli 1961 de sex regeringarna beslutat att »omsätta i handling den vilja till politiskt enande som redan är underförstådd i de fördrag som skapar de europeiska gemenskaperna»;

4. som tar i betraktande, att regeringarna i Danmark, Grekland, Irland, Norge och Storbritannien likaledes har visat sitt intresse att deltaga i ansträngningarna att få till stånd Europas politiska enande;

5. som tar i betraktande att församlingen, enligt artikel 23 i Europarådets stadga må avge rekommendationer i varje fråga som hänskjutits till den av ministerkommittén med begäran om utlåtande;

6. som anser att det torde vara möjligt att tänka sig, att man inom Europarådets ministerkommitté sätter i verket en plan på grundval av Fouchet-Cattaniplanen, som skulle syfta till att mellan Europarådets medlemmar uppnå början till en europeisk politisk union, därvid underförstått att varje land så t. ex. de neutrala skulle kunna bestämma och begränsa sin medverkan i unionen efter samråd med dem som fullt deltager,

7. hemställer att ministerkommittén måtte framlägga sina regeringars synpunkter ifråga om de riktlinjer efter vilka de tror, att en form av europeisk politisk union lämpligast kan uppnås, och hänskjuta detta dokument till församlingen för utlåtande.

Rekommendation 391

om vissa finansiella och ekonomiska aspekter på lufttransporter

1. Församlingen,

2. som tacksamt erkänner de tjänster som den civila luftfarten har gjort världen genom att föra alla folk i närmare kontakt med varandra;

3. som tror, att vetenskapens och teknikens framsteg på den civila luftfartens område som annorstädes bör brukas till nytta för mänskligheten och den stora allmänheten, och att kostnaderna för flygresor, då så är möjligt, bör minskas så att dessa kan komma en större del av befolkningen till godo;

4. som är medveten om de bidrag till utvecklingen av lufttransporterna i världen som givits av Internationella lufttransportorganisationen (IATA) och Internationella civilflygorganisationen (ICAO);

5. som är tacksam för det arbete som utförts av Europeiska civilflygskonferensen (ECAC) och Europeiska flygbolagens forskningsbyrå (EARB) till gagn för en rationell utveckling av europeisk luftfart;

6. som noterar, att redan införandet av jetflyg med hastigheter understigande ljudets var en starkt bidragande orsak till att många luftfartsföretag led stora ekonomiska förluster, ehuru läget även förvärrades av andra faktorer;

7. som fruktar, att en liknande situation kunde uppkomma igen, helt

11 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 dr 1965

eller delvis, som en följd av införandet av jetflyg med hastigheter överstigande ljudets, och som är angelägen att hindra en sådan utveckling,

8. som tar i betraktande den börda det innebär för den europeiske skattebetalaren att gottgöra de gång på gång återkommande förlusterna för en majoritet av de europeiska flygföretagen, och som önskar uppmuntra eu mer rationell, sammanhängande och effektiv utveckling av Europas civila luftfart;

t), som åberopar de fem friheterna i luften;

10. rekommenderar ministerkommittén;

(1) att, då det är i alla medlemsregeringars intresse att så långt som möjligt undvika de svårigheter som uppstått i det förflutna, regeringarna måtte vidtaga åtgärder för att försäkra sig om att deras respektive nationella flygbolag (i vilka de som regel antingen har aktiemajoriteten eller på annat sätt har överinseende)

a) uppnår ett bättre utnyttjande inom Västeuropa av den förefintliga kapaciteten genom att aktivt eftersträva överenskommelser såsom trafikuppdelning, utbyte av trafikrättigheter och flygrouter samt av disponibla platser i planen och av flygmaskiner; dessa åtgärder bör åtföljas av en samordnad, metodisk och gradvis liberalisering av lufttrafikrättigheterna på ett sådant sätt att samarbete sker jämsides med ett förverkligande av alla de fem friheterna;

b) finner former för närmare och mer omfattande samarbete genom en mer rationell arbetsfördelning inom områden som avtal om tekniskt underhåll, markservice och gemensamt utnyttjande av försäljningskontor;

c) under förutsättning att möjlighet till interkontinental civil lufttransport skapas inom det närmaste decenniet, gör upp planer för ett samfällt erbjudande av sådana tjänster på gemensam europeisk basis; och

d) studerar möjligheten att skapa differentierade tariffer (t. ex. skilja mellan flygningar med hastigheter överstigande resp. understigande ljudets) och även möjligheten att införa billigare nattflygningar inom Europa;

(2) att en omsorgsfull undersökning måtte företagas av möjligheterna att genom ECAC skapa en blandad kommitté med deltagare från de nationella flygföretagen i ECAC:s medlemsländer i och för samfälld behandling av problem av gemensamt intresse;

(3) att flygföretagen i medlemsländerna måtte uppmanas att studera fördelarna av att i lämpliga fall påyrka, att IATA fastställer tariffer för längre perioder än ett år i taget.

Rekommendation 392 om fritidsproblem

Med hänsyn till de problem den ökade fritiden medför och då vidgad forskning på området syntes församlingen oundgänglig, uppmanas Europarådets kulturstyrelse, ministerkommitténs sociala kommitté och Europakonferensen för lokala myndigheter att ur sina skilda synvinklar granska ämnets problematik med utgångspunkt från sociala utskottets rapport (dok. 1760). Ministerkommittén uppmanas vidare att utarbeta en artikel att ingå i den Europeiska sociala stadgan grundad på de allmänna principerna i nämnda rapport.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965

Rekommendation 393 om Centrum för högre jordbruksstudier i Medelhavsområdet

De regeringar som undertecknat det avtal den 21 maj 1962, varigenom Centrum för högre jordbruksstudier i Medelhavsområdet inrättades, uppmanas att med all kraft verka för avtalets ratificering varjämte andra Intresserade europeiska stater uppmanas att underteckna och ratificera avtalet. Ministerkommittén uppmanas vidare att sträva efter att knyta ifrågavarande Centrum fastare till Europarådet och uppmana medlemsregeringarna att tillsätta som representanter i centrats styrelse personer med djup förtrogenhet med ämnet. Regeringarna borde speciellt uppmärksamma, att centrats uppgift icke blott vore att förmedla tekniskt kunnande utan även att sprida kunskap om större sociala och ekonomiska frågor samt om internationellt samarbete.

Rekommendation 394 om konvention om framställning och försäljning av alkoholhaltiga drycker

Ministerkommittén uppmanas att ge expertkommittén bestämda instruktioner att före utgången av 1964 färdigställa texten till en konvention om vin, sprit och cider, under erinran, att expertkommitténs uppdrag icke vore att utarbeta detalj föreskrifter, och att undertecknande och ratificering av konventionen åvilade vederbörande regeringar och folkrepresentationer. Sedan detta arbete avslutats, skulle kommittén instrueras att göra ett utkast till en supplementär text om framställning och försäljning av Öl.

Rekommendation 395 om en europeisk tjänstemannakarriär

Medlemsregeringarna uppmanas att med så små förändringar som möjligt antaga den text till modellstatuter för en europeisk tjänstemannakarriär som utarbetats av expertkommittén och att ge sina expertrepresentanter vid regeringskonferensen om en europeisk förvaltningstjänst sådana instruktioner, att modellstatuterna inom kort kunde läggas fram för de europeiska organisationernas olika råd. Tillämpningsföreskrifter borde också övervägas, och åtgärder vidtagas för en effektiv och permanent samordning i statutfrågor mellan de europeiska organisationerna.

Sessionen 11 juni 1964

Rekommendation 396 om beviljande av konsultativ status åt vissa statliga organisationer

Avser »Association for the Study of the World Refugee Problem» (kategori I) och »European Association of Advertising Agencies (EAAA)» (kategori II).

Sessionen 3—7 november 1964

Rekommendation 397 om beviljande av konsultativ status åt vissa icke statliga organisationer

Avser »Amnesty International» (kategori I) samt »Information and Liaison Centre for Teachers’ Organisations», »Catholic International Educa-

13 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965

tion Office», »Co-ordinating Secretariat of National Unions of Students», »International Federation of Secondary Teachers (FIPESO)» och »European Secretariat of the International Young Catholic Students» (kategori II).

Rekommendation 398

om förhandlingarna i GATT (Kennedyronden)

Församlingen,

som med oro noterar de upprepade uppskoven med öppnandet av verkliga förhandlingar inom ramen för Kennedyronden;

som åter bekräftar sin övertygelse, att framgång för förhandlingarna på grundval av de principer som i maj 1963 antagits av ministrarna i GATT är av den allra största betydelse för vidmakthållandet av en dynamisk och harmonisk ekonomisk expansion i det atlantiska området för främjandet av handel mellan industriländer och utvecklingsländer och inte minst för mildrande av återverkningarna på det intereuropeiska varuutbytet av den rådande uppdelningen av Europa i två ekonomiska grupperingar;

som tror att de problem som är förknippade med jordbruket måste lösas genom en kompromiss beträffande de mål som bör uppnås; denna kompromiss bör på samma gång säkerställa jordbruksmarknadens stabilitet och garantera avsättningsmöjligheter för effektiva producenter;

som hoppas att ingen utväg skall lämnas oprövad att snabbt nå en överenskommelse om regler, som automatiskt kan tillämpas på tulldifferenser, men som inte tror, att avsaknaden av en sådan överenskommelse bör hindra öppnandet av verkliga förhandlingar;

som anser, att ansvaret för att ge Kennedyronden en ny politisk impuls i mycket hög grad åvilar Europarådets medlemsstater;

rekommenderar ministerkommittén att vid sitt nästa sammanträde ägna hela sin uppmärksamhet åt Kennedyronden inom ramen för diskussioner i anslutning till sin resolution (63) 6 av den 6 maj 1963.1

Rekommendation 399

om problem ifråga om atomreaktorers konkurrensförmåga

1. Församlingen,

2. som anser att atomenergin i framtiden kommer att spela en allt viktigare roll för tillfredsställandet av Västeuropas snabbt växande energibehov :

3. som inser, att de modernaste atomkraftverken inom en snar framtid under vissa betingelser kan taga upp konkurrens med de konventionella elkraftverken;

4. som är medveten om nödvändigheten att göra gemensamma de erfarenheter som vunnits i Västeuropa i fråga om att bestämma de mest lönande reaktortyperna för europeiska förhållanden;

5. som är medveten om de mycket höga forsknings- och utvecklingskostnaderna för atomreaktorer och önskvärdheten att på detta område uppnå ett så nära samarbete som möjligt mellan Europarådets medlemsstater ;

6. som är medveten om nödvändigheten att övervinna rådande svårigheter att upprätta tillförlitliga kostnadskalkyler vare sig mellan olika reak-

1 Texten härtill återfinns efter rekommendationerna och resoiutionerna.

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

tortyper eller mellan atomreaktorer och konventionella elkraftverk annorledes än på det nationella planet på grund av bristen på i Europa allmänt godtagna normer, på vilka dylika kalkyler kan grundas;

7. rekommenderar ministerkommittén:

att enträget uppmana medlemsregeringarna att genast taga initiativ inom ramen för OECD:s europeiska atomenergikommission (ENEA) i syfte att genom detta organ låta utforma gemensamma normer, i vart fall rörande räntefot, amorteringsperiod och belastningskoeffieient; på dessa kan kostnadskalkyler för Västeuropas atomenergi betraktas som grundade i brist på uttryckligt bevis om motsatsen; i det senare fallet skulle kalkylerna klart specificera de modifikationer som gjorts i atomenergikommissionens normer och klart angivna de finansiella följderna av var och en av dem.

Församlingen ber ministerkommittén att tillställa OECD den föreliggande rekommendationen och den åtföljande rapporten för övervägande och lämplig åtgärd.

Rekommendation 400 i anslutning till den 2:a parlamentariska och naturvetenskapliga konferensen

Mot bakgrund av den 2:a parlamentariska och naturvetenskapliga konferensen, som hölls i Wien i maj månad, uppmanas ministerkommittén att delge regeringarna i de medlemsstater som anslutit sig till kulturkonventionen konferensens sammanfattning och slutrapport, varvid uppmärksamhet särskilt bör fästas vid konferensens uppfattning, att i varje land bör finnas en minister som helt eller delvis ägnar sig åt utveckling och samordning av naturvetenskapspolitik.

OECD :s generalsekreterare skall vidare delges resolution 284 och kultur- och naturvetenskapskommissionens rapport om Europarådsförsamlingens roll i det europeiska naturvetenskapliga samarbetet.

Därjämte uppmanas församlingens president, att fästa de nationella parlamentens uppmärksamhet på konferensens slutsatser och uppmuntra dem att skapa parlamentariska och naturvetenskapliga kommissioner, där sådana icke redan existerar. Huruvida dessa kommissioner kunde vara permanenta bör undersökas.

Rekommendation 401

om Europarådets framtida verksamhet på det kulturella området

Församlingen,

som tar i betraktande resolution 257 (1963) om utvecklingen av det europeiska kulturella samarbetet;

som har noterat den text om »kulturpolitik» som framlagts av Europarådets kulturstyrelse;

som har noterat rekommendationerna från den ad hoc-kommitté med uppdrag att undersöka arbetet i kulturstyrelsen och dess organ som sammanträdde i Strasbourg 25—28 maj 1964 (dok. 1806);

som tar i betraktande rekommendation nr 1 i denna rapport om kulturstyrelsens framtida program;

som erinrar att beståndsdelarna i detta program skulle vara:

a) att fästa alla medlemsländers uppmärksamhet på nya idéer, ny teknik och nya rön, som framkommit i ett av medlemsländerna och underlätta deras anpassning för andra intresserade medlemmars behov;

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965 15

b) att göra nationella rön gemensamma och göra människorna medvetna om deras gemensamma ansvar som européer;

c) att öka varje lands utbildningsmöjligheter;

d) att främja studiet av de särskilda frågor som bragts till kulturstyrelsens kännedom genom resolutioner antagna av Europakonferensen för undervisningsministrar, vilken har tagit för princip att bestämma de särskilda ämnen som bör undersökas gemensamt;

_ e) att mångfaldiga medlen för praktiskt samarbete mellan dem som i Europa sysslar med undervisningsfrågor;

f) att genom ett nära, organiskt samarbete hjälpa regeringarna att skapa möjligheter för européer att åtnjuta den utbildning och den miljö som är nödvändig för en skapande andes ständiga förnyelse, speciellt genom att förbereda dem för aktivt deltagande i en »fritidskultur»;

g) att underlätta besöksutbyte och utbyte av kulturellt material mellan olika länder;

h) att utveckla ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna;

i) att spiida kunskap bland både européer och icke-européer om den europeiska andans idéer, föreställningar och skapande verk, och göra européer skickade att bära det ansvar som åvilar dem i kraft av deras kulturella arv;

som antager ad hoc-kommitténs förslag att kulturstyrelsen skall i syfte att undei lätta programmets koncentration uppmanas att omgruppera sin \erksamhet i stora kategorier, som skall täcka flera specialområden, när så befinnes lämpligt;

som tar i betraktande rekommendation nr 2 D, »Organisation på det nationella planet», vilken stipulerar att »utvecklingen av specialiserad verksamhet på kulturstyrelsens olika kompetensområden nödvändiggör ett stärkande på det nationella planet av organisationen för europeiskt kulturellt samarbete»;

som är av den åsikten, att ad hoc-kommitténs rekommendationer endast hör betraktas som ett steg i kulturstyrelsens utveckling, och att det är synnerligen önskvärt att nya ansträngningar görs så snart som möjligt i syfte att ytterligare stärka detta organ och därigenom anpassa den till det europeiska kulturella samarbetets verkliga behov;

som har noterat den vetenskapliga kommissionens rapport om utvecklingen av det europeiska samarbetet på det vetenskapliga området (dok 1820), r

rekommenderar ministerkommittén:

att antaga Europarådets kulturstyrelses och ad hoc-kommitténs förslag beträffande Europarådets framtida kulturprogram;

att bevilja kulturfonden och styrelsen för undervisning, kultur och vetenskap nödvändiga medel för programmets förverkligande;

att med största uppmärksamhet taga under övervägande ad hoc-kommitténs rekommendationer om behovet av att på det nationella planet stärka organisationen för europeiskt kulturellt samarbete.

Rekommendation 402 om den europeiska konferensen om luftförorening

Församlingen, som studerat ministerkommitténs beslut att tillsätta en ad hoc-koinmitté med uppgift att fullfölja den europeiska luftföroreningskonferensens arbete, skisserade ett utförligt arbetsprogram för ad hockommittén, vilket ministerkommittén uppmanades att lägga fram för kommittén.

16 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

Vidare skulle ministerkommittén inom Europarådets ram tillsätta en samarbetskommitté mellan regeringarna, vilken steg för steg skulle verkställa ad hoc-kommitténs program. Uppgifter skulle därvid anförtros dels redan existerande expertkommittéer i andra organisationer, dels kommittéer tillsatta inom Europarådet.

Rekommendation 403

om kontakter mellan medlemmarna i den Europeiska ekonomiska gemenskapen och andra medlemsstater i Europarådet samt om en europeisk politisk union

1. Församlingen,

2. som anser att de europeiska gemenskaperna även i fortsättningen kommer att vara kärnan och drivfjädern i den europeiska integrationen;

A

3. som återigen bekräftar att ett av dess huvudmål förblir vidgandet av de europeiska gemenskapernas såväl geografiska yta som kompetens;

4. som noterar de hinder som försvårar ett sådant vidgande och dessutom den olyckliga renässansen för politisk och ekonomisk nationalism i Europa och på andra håll;

5. som anser det oundgängligt att, så länge som dessa hinder kvarstår, kontakterna mellan EEC, EFTA och övriga länder i det fria Europa fortsätter, och att alla åtgärder bör vidtagas för att hindra, att den nuvarande splittringen blir djupare;

B

6. som noterar att Förbundsrepubliken Tysklands regering till följd av kontakt med Frankrikes president är i färd med att utarbeta förslag rörande ett eventuellt återupptagande av förhandlingarna om en europeisk union,

att hr Spaak den 9 och 10 september 1964 framställde förslag i samma anda,

att västeuropeiska unionens församling har uttalat sig till förmån för en reaktivering av förhandlingarna,

att hr Saragat den 24 september 1964 tillkännagav att den italienska regeringen är i färd med att utarbeta ett nytt projekt om europeisk integration ;

7. som med tillfredsställelse noterar, att dessa nya försök överensstämmer med församlingens rekommendation 390 om en europeisk politisk union,

8. rekommenderar ministerkommittén:

a) att hålla regelbundna konferenser om den Europeiska ekonomiska gemenskapens och andra medlemsstaters i Europarådet, vilka ej tillhör EEC, inställning i ekonomiska frågor;

Presidenten i EEC:s kommission och ordföranden i EFTA:s ministerråd skall uppmanas att deltaga i dessa konferenser;

b) att använda ministerkommittén som en förbindelselänk, som skall föreslå alla lämpliga kontakter för att uppnå bättre politisk samordning mellan den politiska union som planerats av de sex och Europarådets övriga medlemsstater.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965 17

Rekommendation 404 om tillsättande av en europeisk byrå för vänortsutbyte

Ministerkommittén uppmanas att inom Europarådets ram tillsätta en europeisk byrå för vänortsutbyte. Ett anslag motsvarande det som i den fransk-tyska ungdomsbyråns budget har beviljats för dylika ändamål skall utgå. Det fransk-tyska samarbetet i dessa frågor framhålls som mönster, och ministerkommittén uppmanas att vidtaga lämpliga åtgärder för att det europeiska vänortsutbytet i sin helhet skulle nå upp till det fransktyskas nivå.

Sessionen 25—29 januari 1965

Rekommendation 405 om beviljande av konsultativ status åt vissa icke statliga organisationer

Avser »The International Prevention of Road Accidents» (kategori I).

Rekommendation 406 om kärnvapenkontroll

1. Församlingen,

2. som med oro noterar den otillfredsställande utvecklingen av nedrustningskonferensen i Geneve;

3. som noterar Kommunistkinas atomsprängning den 16 oktober 1964 samt den utomordentliga faran av ytterligare spridning av kärnvapen;

4. understrycker vikten av att finna ett lämpligt forum, där alla kärnvapenmakter kan diskutera ett världsomfattande förbud mot atomsprängningar, inbegripet underjordiska försök (med undantag för sådana som sker för vetenskapliga ändamål under internationell kontroll); ävensom en överenskommelse om förbud mot spridning av kärnvapen;

5. anser att sådana överenskommelser kan undertecknas provisoriskt medan förhandlingar om de nödvändiga kontrollmedlen fortsätter;

6. rekommenderar ministerkommittén att föreslå diskussioner mellan kärnvapenmakterna, Frankrike och Kommunistkina inbegripna, samt mellan dessa och de stater som saknar kärnvapen.

Rekommendation 407 om den rådande krisen inom FN

Församlingen rekommenderar medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att bidraga till lösandet av FN :s svårigheter, om så erfordras genom förhandlingar inom FN :s ram för att komma fram till en ömsesidig förståelse för hur FN-stadgan skall tolkas och tillämpas.

Rekommendation 408 om en europeisk politisk union

1. Församlingen,

2. hänvisar till rekommendation 390 som antogs i april 1964 i samband med slutförandet av debatten rörande rapporten om en europeisk politisk union (dok. 1741);

3. i överensstämmelse med sin uppgift att göra sig till tolk för eu gemensam europeisk strävan;

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

4. i övertygelsen om nödvändigheten i att sträcka den redan uppnådda unionen mellan De Sex på det ekonomiska och sociala planet samt att föra De Sex och de andra medlemsstaterna i Europarådet närmare tillsammans;

5. välkomnar de belgiska, tyska och italienska regeringarnas förslag om återupptagandet av de förhandlingar, rörande en politisk union mellan De Sex, som strandade i april 1962, och i synnerhet förslaget att skapa ett organ eller en kommitté, som är oberoende i förhållande till regeringarna och som representerar Europas högre intressen, och som skulle föra kontinuerliga förhandlingar med De Sex’ nationella regeringar;

6. välkomnar likaledes den uttalade önskan från brittiska regeringen att från början deltaga i alla diskussioner om framtida politisk enighet i Europa;

7. uttrycker sin förhoppning att den nyligen slutna överenskommelsen bland EEC-medlemmarna rörande de svåra jordbruksproblemen kommer att underlätta utvecklingen mot en mer omfattande politisk enighet;

A

8. påkallar öppnandet av förhandlingar om en europeisk politisk union på så bred basis som möjligt mellan alla regeringar i stater, som är medlemmar i Europarådet, oavsett dessa är medlemmar i EEC eller EFTA eller intetdera, och som är redo och villiga att deltaga;

B

9. anser att det fortfarande råder otillräcklig samhörighet för att för närvarande möjliggöra träffandet av en överenskommelse om en politisk union;

10. understödjer tanken, soin framförts i de senaste belgiska, tyska och italienska förslagen, att experimentera med en provisorisk europeisk union före etablerandet av en faktisk gemenskap;

11. åberopar rekommendation 403, som antogs i november 1964, vari uttrycks den uppfattningen, att de europiska gemenskaperna skall fortfara att vara kärnan och den drivande kraften för integrationen av hela Europa;

12. bekräftar ånyo att dess mål är att uppnå en europeisk union, som är så intim som möjligt med avseende på relationerna mellan de europeiska länderna och så bred som möjligt med avseende på Europas gränser;

13. anser att en närmare union mellan De Sex gör det nödvändigare än någonsin att på det ekonomiska samarbetets område eftersträva en liberal politik gentemot det övriga Europa och andra delar av världen; rekommenderar i enlighet därmed att begynnelsestadiet av den politiska unionen mellan De Sex åtföljs av nya ansträngningar för att, för de medlemsstater i Europarådet som så önskar, säkra medlemskap av eller associering med de europeiska gemenskaperna i överensstämmelse med artiklarna 237 och 238 i Romfördraget;

14. förklarar att, emedan det kan synas svårt att i nuvarande läge undvika att ett försök att uppnå politisk enighet börjar bland de sex medlemsstaterna i EEC, det likväl är absolut nödvändigt att det gemensamma organet i en politisk union sådan det skisseras i de belgiska, tyska och italienska förslagen måste beakta det faktum att en politisk union som överensstämmer med Europarådets önskan blott kan uppnås med deltagande av dess övriga medlemsstater, och uttrycker en önskan att detta organ skulle lämna möjligheten öppen till konsultationer och kontakter med övriga medlemmar i Europarådet;

19 Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965

15. rekommenderar Europarådets ministerkommitté, att utnyttja varje lämpligt tillfälle till att träffa överenskommelser och följa en politik, som bereder väg för en politisk union omfattande hela Europa.

Rekommendation 409 om åtgärder för att trygga befrielsen av politiska fångar i Central- och Östeuropa

Församlingen rekommenderar ministerkommittén, att uppmana medlemsregeringarna, att vid sina överläggningar med Sovjetunionens regering och regeringarna i Central- och Östeuropa ävensom via diplomatiska kanaler verka för frigivande av sådana personer som av politiska skäl för närvarande hålls fångna i Central- och Östeuropa samt i Sovjetunionen.

Rekommendation 410 om Europas ekonomiska problem

Församlingen rekommenderar ministerkommittén att anmoda medlemsregeringarna att fullfölja och utveckla det politiska och ekonomiska samarbetet i redan existerande samarbetsorgan.

Rekommendation 411 om jordbrukspolitiken i Europa

Församlingen rekommenderar ministerkommittén att anmoda medlemsregeringarna att verka för att göra familjejordbruken bärkraftiga, förbättra de ekonomiska förutsättningarna för jordbruk i mindre utvecklade områden, planering av bisysselsättningar för jordbruksbefolkningen som inte kan få sin utkomst från jordbruket under rimliga villkor, ordnande av godtagbara pensionsförmåner för äldre jordbrukare, jordbrukets rationalisering, bevakning och utveckling av forskningen om jordbrukets ekonomiska villkor samt att inom ramen för Ivennedyronden förhandla om en godtagbar världsmarknad för jordbrukets produkter.

Rekommendation 412 om den nuvarande situationen i Rumänien

Församlingen rekommenderar ministerkommittén, att uppmana medlemsregeringarna att utvidga de kommersiella och kulturella förbindelserna med Rumänien och övriga länder i Central- och Östeuropa under kommunistisk kontroll.

Rekommendation 413 om säkerhetsmomentet vid konstruktion av fortskaffningsmedel

Åberopande beslut nr 205, som antogs den 21 september 1962 enligt vilket den ekonomiska kommittén instruerades att företaga en utredning om »säkerhetsmomentet vid framställning och konstruktion av fortskaffningsmedel» rekommenderar församlingen ministerkommittén att översända rapporten till olika organisationer samt att uppdraga åt sekretariatet att undersöka möjligheterna att utarbeta rekommendationer till regeringarna i ifrågavarande hänseende.

Rekommendation 414 om kontroll av kemiska tillsatser i livsmedel

Medlemsregeringarna uppmanas harmonisera sin lagstiftning och samordna sin forskning på detta område samt verka för en komplettering av FAÖ/WHO :s »World Codex Alimentarius» med särskild hänsyn till europeiska matvanor.

20 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

Rekommendation 415

om preskriptionstid för brott mot mänskligheten

Församlingen,

enär i vår tid de grövsta brott har begåtts systematiskt och i stor skala av politiska ras- och religiösa motiv, och sålunda satt grunden för hela vår civilisation i fara;

enär sådana brott som betecknas som brott mot mänskligheten i synnerhet begicks under andra världskriget i strid mot de mesta elementära mänskliga rättigheterna;

enär Europarådet ifråga om skydd av mänskliga rättigheter har författningsenligt ansvar kan det inte förhålla sig likgiltigt till sådana allvarliga rättskränkningar som brott mot mänskligheten;

enär åtskilliga medlemsstaters lagar innehåller en lagstadgad preskriptionstid som snart kommer att göra det omöjligt att i sådana länder åtala personer som är ansvariga för brott mot mänskligheten;

enär Förenta Nationerna har påbörjat ett arbete som syftar till kodifikation av internationell straffrätt, vilket arbete det är angeläget få se avslutat;

har uppmärksammat att åtskilliga medlemsstater har ändrat eller avser att ändra sin lagstiftning så att den gällande lagens regler med avseende på preskriptionstider för vanliga brott icke skall äga tillämpning på brott mot mänskligheten;

anbefaller ministerkommittén:

a) att anmoda medlemsregeringarna att omedelbart vidtaga lämpliga åtgärder i syfte att förhindra att, genom tillämpning av preskriptionsregler eller annorledes, brott som begåtts av politiska, ras- eller religiösa skäl före och under andra världskriget liksom för övrigt mot mänskligheten förblir obestraffade.

b) att uppdraga åt en kommitté av regeringsexperter att utarbeta en konvention som säkerställer att preskriptionstider inte kan äga tillämpning å brott mot mänskligheten.

Rekommendation 416 om åtgärder för att göra den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna effektivare

Medlemsregeringar, som ännu inte accepterat rätten för enskilda att inkomma med framställningar resp. Europarådsdomstolens behörighet, uppmanas ompröva sin inställning; samtliga medlemsregeringar, som undertecknat konventionen, uppmanas utse var sin tjänsteman att vara nationell korrespondent i fråga om mänskliga rättigheter; samtliga medlemsregeringar uppmanas tillställa generalsekreteraren kopior av de treårsrapporter på de mänskliga rättigheternas område, som de tillställer FN.

Rekommendation 417 om publicering av förarbetena till Europarådets konventioner och överenskommelser

Ministerkommittén uppmanas bemyndiga generalsekreteraren att med ifrågavarande medlemsregeringars samtycke publicera förarbetena till Europarådets konventioner och överenskommelser.

21 Kungl. Ma j:ts proposition nr 68 år 1965

Rekommendation 418 om Haagkonventionen rörande kompetensfrågor och tillämplig lag i avseende på åtgärder till skydd för underåriga

De medlemsregeringar, som ännu inte gjort så, uppmanas underteckna och ratificera ifrågavarande Haagkonvention.

Rekommendation 419 om internationell frivilligtjänst

Ministerkommittén uppmanas låta sig företrädas vid förestående regionala konferenser om internationell frivilligtjänst och bemyndiga generalsekreteraren att tillhandahålla administrativt bistånd.

Rekommendation 420 om biläggande av jurisdiktionskonflikter inom straffrätten

Ministerkommittén uppmanas instruera den europeiska straffrättskommittén att på basis av ett redan utarbetat utkast skriva en konvention i detta ämne och låta församlingen få yttra sig över den, innan den framläggs för undertecknande.

Rekommendation 421 om åtgärder för att åstadkomma ökad rörlighet på arbetskraftens område i Europa

Ministerkommittén uppmanas att inom Europarådets krets vidtaga en rad åtgärder identiska med sådana som redan beslutats inom EEC och i vissa fall OECD.

Rekommendation 422

om radioutsändningar från stationer som installerats på föremål som förankrats vid eller som vilar på havsbotten utanför territorialvattengränsen

1. Församlingen,

2. eftersom ministerkommittén gjorde den europeiska konventionen om förhindrande av radioutsändningar från stationer utanför nationella territorier tillgänglig för undertecknande den 20 januari 1965;

3. uttrycker sitt beklagande av att ministerkommittén inte funnit det lämpligt att remittera konventionen till församlingen för yttrande;

4. anser att det enda som berättigar en internationell reglering av telekommunikationer är den begränsade tillgången av frekvenser och frekvensband;

5. eftersom syftet med denna överenskommelse är att få ett slut på spridningen av s. k. »piratradiostationer»;

6. eftersom konventionen blott rör förhindrande av radioutsändningar från stationer som installerats ombord på fartyg, flygplan eller andra flytande eller flygburna föremål utanför territoriella vatten;

7. uppmärksammar att konventionen endast stadgar om fakultativ tilllämpning av dess bestämmelser om radiostationer, som är installerade på föremål vilka förankrats vid eller vilar på havsbotten utanför territorialvattengränsen.

8. föreslår att ministerkommittén uppdrar åt en kommitté av radiooch televisionsexperter att undersöka möjligheten att förse konventionen med ett tilläggsprotokoll i syfte att

22 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

a) uttrycka signatärmakternas avsikt att uteslutande använda överenskommelsen i avseende på den begränsade tillgången av frekvenser och frekvensband, och inte för att bevara några statliga eller andra monopols intresse i fråga om masstelekommunikationer och

b) utvidga överenskommelsens bestämmelser till att avse uppförande eller utnyttjande av radiostationer som är anlagda på föremål förankrade vid eller vilande på havsbotten utanför territoriella vatten eller alternativt att utarbeta en särskild konvention till förhindrande av radioutsändningar från sådana stationer.

Vissa vid rådgivande församlingens sextonde ordinarie möte antagna resolutioner

Sessionen 3—7 november 1964 Resolution 280

om Europas ställning i världsekonomin

Församlingen,

som är övertygad om att tilldragelser i GATT och FN :s världshandelskonferens (UNCTAD) kommer att ha ett avgörande inflytande på världshandelns organisation, såväl som på Europas sätt att angripa utvecklingsproblem ;

som fäster uppmärksamheten vid den begynnelse till ett nytt maktförhållande i världsekonomin som kom till synes vid FN :s världshandelskonferens och internationella valutafondens möte;

som tror att denna nya tendens erbjuder ett tillfälle som inte får försittas att inleda en fruktbärande dialog mellan industriländer och utvecklingsländer;

som tror att ett nytt förhållande också kan urskiljas i villigheten hos öststaterna och väststaterna att öka handelsutbytet;

som är övertygad om att det är väsentligt att inte låta inre västeuropeiska stridigheter överskugga en utveckling som i det långa loppet kan ha större inflytande på ekonomiska och politiska relationer i världen än en omedelbar lösning på Europas ekonomiska delning;

som önskar understryka den huvudroll som Ivennedyronden skulle kunna spela, då det gäller att mildra verkningarna av den aktuella handelspolitiska splittringen i Europa, och att framgång för Kennedyronden skulle ge Europa och Nordamerika större möjligheter att bära sitt ansvar för handel och utvecklingshjälp,

uttalar som sin åsikt att:

a) medlemsstaternas parlament och regeringar måste göra allt som står i deras makt för att säkra framgång för Kennedyronden, då detta skulle innebära att Europa och västerlandet politiskt skulle befinna sig i ett bättre läge för en konstruktiv och realistisk dialog med utvecklingsländerna vid FN:s nästa världshandelskonferens 1966;

b) GATT skulle kunna spela en avgörande roll, då det gäller att sätta i verket de överenskommelser som träffats under världshandelskonferensen att öka handeln med utvecklingsländerna;

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1965

c) dialogen mellan industriländer och utvecklingsländer borde leda till en plan för utvecklingsländer, vilken klart anger vilka lättnader de önskar och vilka skyldigheter de vill påtaga sig;

d) förberedelser bör vidtagas för denna dialog av medlemsstater i Europarådet och OECD i syfte att utarbeta i första hand en politik gemensam för Europa och om möjligt för Atlantländerna inför debatten i FN:s generalförsamling om slutfasen i FN :s världshandelskonferens.

Resolution 283

som svar på EFTArs fjärde årsrapport

1. Församlingen,

2. tackar EFTA för överlämnandet av dess fjärde årsrapport;

3. noterar med tillfredsställelse, att handeln inom EFTA-området såväl som EFTA:s handel med EEC och den övriga världen fortsatt att öka;

4. noterar även med tillfredsställelse att en god början har gjorts med verkställandet av de beslut som fattades i Lissabon i maj förra året med syfte att först undvika att integrationen av EFTA-ländernas ekonomi hindrades eller förvanskades genom spärrar som inte bestod av tullar, och därefter säkerställa en rättvis fördelning av förmåner till alla EFTA-länder;

5. välkomnar EFTArs förenade ansträngningar inom ramen för europeiska utvecklingskommissionen;

6. noterar med intresse att EFTA har företagit sin första årliga undersökning av handel med jordbruksprodukter;

7. uppmanar EFTA-länderna att fortsätta att begagna sig av de möjligheter som erbjuds genom Europarådet, OECD, ECMT, ECAC och andra organ omspännande hela Europa för främjande av europeiskt samarbete på vidast möjliga basis;

8. som anser att en lång tid kan förflyta innan diskussionerna för att överbrygga de nuvarande ekonomiska motsättningarna kan återupptagas, och som är övertygad om att det under tiden är av vikt att åtgärder vidtages för att förebygga onödiga skillnader i EEC:s och EFTA:s inre utveckling och minska friktionen i deras mellanhavanden, uppmanar EFTA att överväga vilka initiativ organisationen kunde taga för sin del för att få till stånd överläggningar med EEC i det syftet att bägge parter skulle, varhelst så synes möjligt, söka lösningar på problem som uppstår under en integrationsprocess av de båda marknaderna;

9. tror att fullkomlig kunskap bland allmänheten om EFTA:s mål och verksamhet skulle verksamt bidraga till en bättre förståelse för möjligheten att en dag överbrygga klyftan och upprepar den åsikt den uttalade förra året att ytterligare bemödanden krävs från EFTA på upplysningsområdet;

10. uttrycker sin djupa oro över de ekonomiska nödfallsåtgärder som den brittiska regeringen vidtagit och, fastän av den åsikten att den ekonomiska situationen i Storbritannien kräver kraftfulla åtgärder, beklagar att den brittiska regeringen har valt medel som icke kan undgå att få allvarliga återverkningar på den internationella handeln särskilt inom Europa, och beklagar även att den brittiska regeringen vidtog dessa åtgärder utan att först ha rådgjort med sina EFTA-partners och övriga europeiska länder;

11. som uttrycker den förhoppningen, att den fcmtonprocentiga importavgiften kommer att reduceras och slutligen avskaffas så snart som möj-

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1965

ligt, uppmanar EFTA att inom organisationen hålla regelbundna överläggningar om ekonomi och finanspolitik med medlemsregeringarna, utan förfång för de överläggningar i ärendet som nu äger rum inom OECD, vilka ej blott fortfarande är nödvändiga utan även måste intensifieras.

Sessionen 25—29 januari 1965 Resolution 290

om upprättandet av internationella garantier för att skydda de rättigheter som tillkommer alla invånare i republiken Cypern

1. Församlingen,

2. anser att relativt fredligare förhållanden för närvarande råder i republiken Cypern,

3. anser att man ännu icke funnit någon politisk lösning och att, så länge detta icke skett, internationell fred och säkerhet alltjämt är i fara;

4. erinrar om att ministerkommittén har beslutat att behålla Cypernproblemet på dagordningen i syfte att besluta huruvida, när så kan anses lämpligt, Europarådet skulle kunna spela en konstruktiv roll;

5. anser att Europarådet, i enlighet med stadgan och konventionen om de mänskliga rättigheterna, har ett juridiskt ansvar att skydda de mänskliga rättigheterna vad avser öns samtliga invånare.

6. anser att varje politisk uppgörelse borde innefatta att Cypern, tillsammans med ett godkännande av den europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna obligatoriska behörighet, erkänner rätt för varje individ under republikens domsrätt att vädja till den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna;

7. anser emellertid att internationella garantier även borde utsträckas till att avse andra rättigheter för öns olika befolkningsgrupper;

8. uppdrar åt generalsekreteraren att företa en utredning rörande de åtgärder som kan inbegripas i en politisk uppgörelse i Cypernfrågan för att trygga internationella garantier för alla cyprioters rättigheter, innefattande möjligheten att bevilja den europeiska kommissionen och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna ökad behörighet;

9. hemställer att denna utredning underställes det juridiska utskottet för yttrande samt det politiska utskottet för övervägande och rapportering.

Ministerkommitténs resolution (63) 6: Europarådets roll Ministerkommittén,

som hört församlingsmedlemmarna uttrycka sin oro över framtidsutsikterna för Europas enande och som fört en omfattande diskussion härom;

som noterar, att Europarådet under rådande förhållanden spelar en viktig roll såsom mötesplats för sina medlemsstater vilken annan organisation dessa än må tillhöra när det gäller stärkande av den politiska vilja som är nödvändig för Europas enande;

som anser, att Europarådet i samband med utvecklandet av sin politiska roll kan göra betydande tjänster åt organisationens alla medlemsregeringar utan att därför inkräkta på de olika andra europeiska institutionernas behörighet;

Kungl. Alaj. ts proposition nr 68 år 1965 25

som önskar vidmakthålla nära politiska förbindelser mellan medlemmarna i EEC, EFTA och övriga medlemsländer i Europarådet;

uttrycker till församlingen sin tillfredsställelse över det bidrag denna lämnat genom sina överläggningar om rådets allmänna politiska inriktning, vilka bidragit till att klarlägga de problem som sammanhänger med den europeiska integrationen och till att forma en parlamentarisk opinion, beslutar

att, i ljuset av de meningar som uttalats av den rådgivande församlingen, till fullo utnyttja varje ministerkommittémöte för omfattande överläggningar om de större politiska frågor som rör Europas enande;

att ge ställföreträdarna i uppdrag att under månaderna före varje ministerkommittémöte, i detalj förbereda dessa politiska överläggningar.

MAACUS KOKTA. STHLM 1965 650161