med anhållan om yttrande över vissa rekommendationer och resolutio¬ ner som Europarådets rådgivande församling anta¬ git vid sitt sjuttonde ordinarie möte
Hänvisat till av
Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1906
1 Nr 58
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med anhållan om yttrande över vissa rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgivande församling antagit vid sitt sjuttonde ordinarie möte; given Stockholms slott den 11 mars 1966.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed anhålla om riksdagens yttrande över de i protokollet angivna rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgivande församling antagit vid sitt sjuttonde ordinarie möte åren 1965 och 1966.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Utdrag av protokollet över utrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11 mars 1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler ministern för utrikes ärendena fråga om anhållan om riksdagens yttrande över vissa rekommendationer och resolutioner som Europarådets rådgivande församling antagit vid sitt sjuttonde ordinarie möte och anför.
Det sjuttonde ordinarie mötet med Europarådets rådgivande församling ägde rum i Strasbourg den 3—6 maj och den 27 september—den 1 oktober 1965 samt den 24—27 januari 1966.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr SS
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
Av de sammanlagt trettiofyra rekommendationer som antogs är tretton av sådan vikt, att de på sedvanligt sätt bör underställas riksdagen. I anslutning härtill bör även vissa resolutioner underställas riksdagen.
Texterna till rekommendationerna och de åsyftade resolutionerna ävensom korta referat av övriga vid mötet antagna rekommendationer torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Jag ber att få lämna en kort redogörelse för det huvudsakliga innehållet i de rekommendationer och resolutioner som jag nu behandlar.
Resolution 294, rekommendation 425 och rekommendation 448, samtliga om Europarådets allmänna politik
I resolution 294, antagen under majsessionen, uppmanas berörda regeringar att effektivisera sitt samarbete inom GATT och OECD samt att ånyo undersöka olika vägar att bringa Europas splittring att upphöra. I rekommendation 425, antagen under septembersessionen, uppmanas regeringarna i de av Europarådets medlemsstater som tillhör respektive EEC och EFTA att gorå allt som står i deras makt för att främja samarbetet mellan EEC och EFTA samt alla medlemsstater att uppmuntra industriell och teknisk samverkan på bilateral eller ännu hellre multilateral basis. Vidare uppmanas ministerkommittén att ge Europarådet i uppgift att vid sidan av den hittillsvarande verksamheten undersöka möjligheten för samarbete på alleuropeisk basis oavsett skillnaden i sociala, ekonomiska och politiska syften. I rekommendation 448, antagen under januarisessionen, rekommenderar församlingen ministerkommittén att i avvaktan på öppnandet a\ en dialog mellan EEC och EFTA utnyttja de möjligheter som Europarådet erbjuder till tekniskt samarbete rörande t. ex. patent och industriella normer. Församlingen förklarar också att den skall välkomna samarbete med icke-medlemsstater i Östeuropa i lämpliga aktiviteter av teknisk natur. Vidare yrkas på europeiskt samarbete i flygindustrin. Samtidigt uttrycker församlingen sin förhoppning om en snar förhandlingsuppgörelse i Vietnamkriget liksom i Cypernkonflikten.
Rekommendation 424 om europeiska och atlantiska ekonomiska problem, rekommendation 429 om GATT och möjligheterna att sluta europeiska interimshandelsöverenskommelser, resolution 300 om de ekonomiska förbindelserna i Europa, resolution 301 som svar på EFTArs femte årsrapport, rekommendation 449 om Europas ekonomiska och politiska enande samt rekommendation 450 om europeiska ekonomiska problem
I rekommendation 424, antagen under maj sessionen, uppmanas ministerkommittén att bekräfta betydelsen av väsentliga tullsänkningar inom Kennedy-ronden, inte minst i syfte att begränsa följderna av Västeuropas han-
3 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
delsepolitiska splittring, alt på nytt undersöka förutsättningarna för ekonomisk »Atlantic partnership» samt att uppmana mcdlemsregeringarna att inom OECD samordna en atlantisk politik i UNCTAD. I rekommendation 429, som antogs under septembersessionen, uppmanas ministerkommittén att undersöka alla tänkbara alternativ när det gäller att nå en interimslösning av Västeuropas ekonomiska problem som är förenlig med GATT:s anda och bokstav, och att på basis av dessa undersökningar omedelbart efter Kennedy-rondens avslutning inleda en serie nya förhandlingar med syfte att genomföra ett interiinsarrangemang för den västeuropeiska handeln.
I resolution 300, likaledes antagen under septembersessionen, uttrycker församlingen uppfattningen att Europarådets arbetsprogram på regeringsplanet bör utformas så att det stöder utvecklingen mot Europas enande.
I resolution 301, även den från septembersessionen, välkomnar församlingen de framsteg som åstadkommits inom EFTA och uppmanar organisationen att påskynda vissa undersökningar om hur vinsterna av tullsänkningar på EFTA-varor gått vidare till allmänheten och att publicera resultaten av dessa undersökningar.
I rekommendation 449, antagen under januarisessionen med 82 röster mot 14, därav 4 svenska, samt 8 nedlagda, därav 2 svenska, uppmanas EEC:s regeringar att snarast lösa sina meningsskiljaktigheter samt att erkänna nödvändigheten av att Gemenskapen utvidgas. Samma regeringar uppmanas även att undersöka möjligheterna av att skapa en utvidgad europeisk sammanslutning med gemensam utrikespolitik. Vidare uppmanas EFTA:s regeringar att tillsammans med EEC:s undersöka frågan om deras anslutning till eller associering med EEC.
I rekommendation 450, enhälligt antagen under januarisessionen, uppmanas ministerkommittén att anmoda medlemsregeringarna att på det nationella planet och i samarbete inom existerande internationella organisationer vidta åtgärder syftande till att vidmakthålla den ekonomiska tillväxttakten och en fast prisnivå under bevarande av jämvikt i utrikeshandeln.
Rekommendation 452 om jordbrukspolitiken i Europa
I rekommendation 452, antagen under januarisessionen, uppmanas ministerkommittén att anmoda medlemsstaternas regeringar att verka för en utvidgad europeisk jordbruksmarknad och söka uppnå rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare i olika länder i Euiopa. Innan detta tillstånd uppnåtts bör ministerkommittén verka för att avtal sluts mellan stater med stor handel med jordbruksprodukter i syfte att förhindra störningar i handeln.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 58
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1966
Rekommendation 430 om öst-västhandeln
I rekommendation 430, antagen under septembersessionen, uppmanas ministerkommittén att anmoda medlemsregeringarna att försöka uppnå långfristiga, femåriga eller mer, ömsesidiga överenskommelser inom öst-västhandeln i syfte att underlätta industriell planering och investeringar, att på en lika för lika basis söka uppnå bättre möjligheter för affärsmän att komma i direkt kontakt med konsumenter i Östeuropa och företa marknadsundersökningar där, att genomföi'a ett kontinuerligt utbyte av synpunkter inom OECD, EEC och EF TA beträffande öst-västhandeln samt att överväga möjligheten att efter Kennedy-rondens avslutning inleda en serie samtidiga bilaterala förhandlingar med östeuropeiska länder inom ramen för EEC:s handelskommitté (TDC), varvid ett av syftena bör vara att uppnå en multilateralisering av betalningarna.
Rekommendation 426 om upprättande av ett regionalt system för lösande av tvister mellan Europarådets medlemsstater
I rekommendation 426, antagen vid septembersessionen, anmodas medlemsregeringarna att påskynda sin ratifikation av Europarådskonventionen om fredlig lösning av tvister och därvid i synnerhet kapitlen II och III. Ministerkommittén uppmanas vidare att i framtiden spela en aktivare roll vid biläggandet av tvister mellan medlemsstater, att markera Europarådets avsikt att lämna ett konstruktivt bidrag på det regionala planet till förverkligandet av syftena med FN:s stadga och att tillsätta en särskild kommitté med befogenhet att föreslå lösningar av tvister eller hotande tvister mellan medlemsstater.
Rekommendation 451 om flaggdiskriminering
I rekommendation 451, som antogs under januarisessionen, uppmanas de av Europarådets medlemsstater, som ännu ej förfogar över lagstiftning som möjliggör för dem att försvara sig mot flaggdiskriminering, att undersöka möjligheterna att förse sig med vederbörliga legala medel härför.
Rekommendation 433 om forskningspolitikens problem
I denna rekommendation, antagen under septembersessionen, uppmanas ministerkommittén att verka för att församlingens medlemmar får förbättrade informationer i fråga om forskningspolitik och för en fortlöpande kontakt mellan ministermötena om forskning och församlingen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 58 är 1066 5
Rekommendation 427 som svar på rapport från den europeiska civilflyskonferensens femte session
I rekommendationen, som antogs under septembersessionen, uppmanas ministerkommittén att verka för att ett symposium ordnas av ECAC och Europarådet ii Strasbourg våren 1966 mellan experter av olika slag i syfte att undersöka önskvärdheten och möjligheten av ett väsentligt vidgat europeiskt samarbete på civilflygplanstillverkningsområdet.
Resolution 295 om den judiska befolkningens situation i Sovjetunionen och rekommendation 447 om Cyperns olycksdrabbade befolkning
I resolution 295, som antogs under maj sessionen, uttrycker församlingen sin förhoppning att den sovjetiska regeringen vill bidra till ett förbättrande av den öst-västliga förståelsen genom att medge den judiska befolkningen i Sovjetunionen de religiösa och kulturella rättigheter som föreskrivits i Sovjetunionens författning, att förhindra antisemitisk propaganda och rättsdiskriminering mot judar för ekonomiska brott samt att tillåta de judar som så önskar att förena sig med släktingar i Israel och andra länder.
I rekommendation 447, som antogs under januarisessionen, rekommenderas berörda medlemsstater att möjliggöra för Europarådet att bistå Cyperns olycksdrabbade befolkning med den hjälp som motiveras av omständigheterna.
Departementschefen
Europarådets sjuttonde arbetsår 1965—66 får närmast sägas ha varit ett konsolideringens år. Den nye generalsekreteraren Peter Smithers, som tillträdde sin post år 1964, har i samråd med medlemsregeringarna företagit en grundlig inventering av organisationens verksamhet på de ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella områdena i syfte att åstadkomma en om möjligt rationellare användning av tillgängliga resurser. Den svenska regeringen, som alltid fäst stort avseende vid dessa sidor av Europarådets verksamhet, har under årets lopp framfört sina synpunkter på generalsekreterarens förslag. Det nya arbetsprogrammet kommer att framläggas för ministerkommittén vid dess trettiosjunde session i Strasbourg den 2 maj i år. Det skall sedan bli föremål för en årlig översyn. Generalsekreteraren har under året också tagit kontakt med Förenta Nationernas ledning i syfte att undersöka förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan Europarådet och världsorganisationen på olika tekniska områden. Dessa överläggningar kommer att fortsättas vid generalsekreterare U Thants förestående besök i Strasbourg i samband med ministerkommitténs och den rådgivande
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
församlingens sessioner i början av maj. Även samarbetet på olika områden med europeiska icke-medlemsstater har ägnats ökad uppmärksamhet.
Från svensk sida har vi vad regeringssamarbetet beträffar under arbetsåret som första land ratificerat den år 1964 ingångna europeiska socialbalken. Propositioner har vidare förelagts årets riksdag om ratificering av den år 1965 ingångna överenskommelsen om förhindrande av rundradiosändningar utanför nationella territorier samt om godkännande av den europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna behörighet.
Jag skall här mot bakgrund av mitt eget besök i Strasbourg i maj 1965 i korthet sammanfatta min syn på värdet av församlingens arbete. Församlingen intar en särställning som den första europeiska parlamentariska församlingen. Varken Nordiska rådet, EEC:s Europaparlament, Västeuropeiska unionens församling eller någon av de andra parlamentariska församlingar som sedan tillskapats rymmer företrädare för så många europeiska länder som Europarådsförsamlingen. Församlingen är, enligt Europarådets stadga, visserligen endast rådgivande, och dess beslut utgör endast uppmaningar till ministerkommittén och medlemsregeringarna att handla på visst sätt. Det är emellertid ett faktum att de parlamentariska initiativen utgjort en starkt pådrivande faktor för det mellanstatliga samarbetet i Europarådskretsen, även om av olika skäl inte alla församlingens rekommendationer och resolutioner kunnat genomföras. Av de drygt femtio konventioner som ingåtts sedan år 1949 i Europarådets regi har betydligt över hälften gått tillbaka på förslag som först väckts i församlingen.
Europarådsförsamlingen har också en viktig uppgift som debattforum. Det förhållandet att närmare 300 parlamentariker från f. n. 18 europeiska länder tre veckor om året samlas i Strasbourg — vartill kommer ungefär lika lång tid som tillbringas i utskottsmöten i Strasbourg, Paris eller i någon av medlemsstaterna — och därunder diskuterar igenom aktuella politiska, ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella frågor är av största värde. Jag behöver som exempel bara hänvisa till den kontinuerliga debatten om de europeiska integrationsfrågorna. Jag vill vidare erinra om att ett växande antal regeringsmedlemmar och företrädare för olika internationella organisationer varje år framträder inför församlingen och deltar i dess debatter. Parlamentariker från icke-medlemsstater har vid några tillfällen inbjudits att göra detsamma. Varje år hålls dessutom en gemensam session med EEC:s Europaparlament, vilken självfallet är av speciellt intresse för de av Europarådets medlemsstater som ej tillhör sexmaktsgemenskapen. Vidare anordnas varje höst i anslutning till ministerkommitténs Parismöte ett s. k. colloquium mellan ministerkommitténs medlemmar och ett antal församlingsmedlemmar. Inför varje församlingssession äger slutligen ett särskilt möte rum med EFTA-ländernas församlingsmedlemmar. Genom dessa arrangemang, som vuxit fram successivt, har försam-
7 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
lingsmedlemmarna fått väsentligt vidgade möjligheter att hålla sig ä jour med den internationella utvecklingen på olika områden.
Sverige har sedan Europarådets tillkomst ar 1949 disponerat sex platser i församlingen, vartill kommer lika många suppleanter, vilka också deltar i utskottsarbetet. Sammanlagt har under dessa sjutton år 34 riksdagsledamöter, däribland flera partiledare, utskottsordförande och medlemmar av utrikesnämnden, suttit i Europarådsförsamlingen och avsatt ungefär sex veckor om året för att delta i dess arbete. Jag tror, att det är en allmän uppfattning, att de verksamt bidragit till att öka förståelsen för svensk politik ute i Europa och samtidigt på basis av sina vunna erfarenheter berikat vår egen utrikespolitiska debatt.
Jag vill i detta sammanhang understryka, att regeringen för sin del med glädje hälsar den praxis som utbildat sig, att nästan varje år något av församlingens 13 utskott på inbjudan av den svenska Europarådsdelegationen förlägger ett av sina möten till Sverige. Vi har de fyra senaste åren haft de ekonomiska, politiska och juridiska utskotten här. Under sommaren i år kommer befolknings- och flyktingsutskottet samt det kulturella utskottet att sammanträda i Sverige, det senare utskottet i samband med den stora Drottning Kristina-utställning på Nationalmuseum, som arrangeras under Europarådets auspicier. Som jag framhöll redan i fjol (prop. 1965:68) är det min övertygelse att sådana besök är till nytta såväl för oss som för Europarådets olika instanser.
Avslutningsvis får jag anmäla, att Europarådets medlemskrets år 1965 utvidgades till att omfatta även den sedan år 1964 självständiga staten Malta. Det formella invalet skedde den 3 maj, och samma dag framträdde Maltas premiär- och utrikesminister inför Europarådets rådgivande församling, där samtidigt tre maltesiska parlamentariker fick säte och stämma.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte anhålla om riksdagens yttrande över de av Europarådets rådgivande församling vid dess sjuttonde ordinarie möte antagna rekommendationer och resolutioner som återges i bilaga till detta protokoll.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
2| Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Xr 58
Ur protokollet: Göte Magnusson
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
Bilaga
Vid Europarådets rådgivande församlings sjuttonde ordinarie möte antagna rekommendationer
(I propositionens text särskilt behandlade rekommendationer återges i fullständig översättning, övriga endast i kort sammanfattning)
Sessionen 3—6 maj 1965
Rekommendation 423 om beviljande av konsultativ status (kategori I) åt vissa icke statliga organisationer
Avser »International Association of Medical Laboratory Technoloeists» och »World Brotherhood».
Rekommendation 424
om europeiska och atlantiska ekonomiska problem
Församlingen,
1. som bekräftar sin uppfattning att alla medlemsstater, så snart som möjligt, bör integreras i en europeisk marknad;
2. som djupt beklagar att det inte synes finnas några utsikter att detta förverkligas inom en snar framtid;
3. som erkänner de framsteg, som gjorts av de Sex på ett antal viktiga
områden; °
4. som tror att det ligger i den europeiska handelns och Europas ekonomiska välstånds allmänna intresse att EFTA kraftigt förstärks och att ramen för dess verksamhet vidgas i syfte att tillfullo förverkliga ett frihandelsområde;
5. som är övertygad om den enorma betydelsen av »Atlantic partnership» och som beklagar att ej mera konkreta framsteg ännu gjorts när det gäller att utsträcka detta partnership till det kommersiella området samt till valutafrågor;
6. som är medveten om betalningsbalansproblemen i Förenta Staterna och Storbritannien och som tror att det är rimligt att det övriga Europa delar en större del av de gemensamt överenskomna världsomfattande bördor, som orsakar dem ekonomiska påfrestningar, med Förenta Staterna och Storbritannien;
7. som bekräftar sin djupa övertygelse att den mest betydelsefulla enstaka utgärd som kan vidtagas av medlemsländerna i EEC och EFTA är att inom Ivennedy-ronden, i god tid före utgången av Trade Expansion Act, säkra största möjliga reduktion av tullar och andra handelshinder med ett minimum av undantag;
K ting l. Mnj.ts proposition nr 58 är ■*
8. som tror, att framgång inom Kennedy-ronden, icke blott skulle minska de skadliga verkningarna av en fortsatt ekonomisk splittring i Europa, utan även förstärka de atlantiska ekonomiska förbindelserna samt gorå det möjligt för de industrialiserade länderna att samarbeta med mindre utvecklade
länder i lösandet av dessas problem; ... .. „
9. som är övertygad om att detta medför en förpliktelse for Europa! adets länder att göra allt i deras makt för att förhindra motstridiga nationella handelsintressen att inverka negativt på utgången av Kennedy-ronden,
10. uppmanar ministerkommittén:
(i) att bekräfta betydelsen av att uppnå en betydande minskning av handelshindren inom Kennedy-ronden, inte minst som ett medel att minska verkningarna av den ekonomiska splittringen i Europa på intereuropeisk hande och ekonomiska förbindelser, samt att klargöra för alla regeringar som deltar i GATT-förhandlingarna deras intresse av att göra kortsiktiga uppollringar för att nå detta resultat;
(ii) att igen undersöka begreppet »Atlantic Economic Partnership», vilket framstår som ännu väsentligare i ljuset av den nuvarande delningen av det
fria Europa i två ekonomiska grupperingar; .
(iii) att yrka på att medlemsregeringarna vidtar nödiga åtgärder inom OECD för att nå en samordnad atlantisk politik inom UNCTAD.
Sessionen 27 september—1 oktober 1965
Rekommendation 425 om Europarådets allmänna politik
A
Församlingen,
1. som med oro konstaterar, att motsättningarna mellan EEC :s medlemmar vad gäller finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken, har bringat mycket av Gemenskapens arbete till ett stillastående;
2. som anser att denna situation, om den skulle fortsätta, skulle vara oföidelaktig, inte bara för de Sex, utan också för de Sju och för alla länder och organisationer som eftersträvar Europas enande;
3. som är övertygad om att denna senaste kris snabbt bör överkommas;
4. uttrycker sin tillförsikt att alla berörda parter tillsammans kommer att finna en lösning på de förhandenvarande svårigheterna, så att EEC :s ekonomiska framåtskridande kan fortsätta pa ett sadant sätt, att integriteten i Gemenskapens principer och arbetsmetoder inte förminskas;
5. uttrycker den förhoppningen att EEC:s ministerråd inte kommei att förlora någon tid i sitt sökande, i en lojal europeisk samarbetsanda, efter en bas för en överenskommelse, som gör det möjligt för EEC att återupptaga och utveckla dess normala aktiviteter i överensstämmelse med Romfördraget ;
6. som välkomnar de initiativ som togs vid EFTA:s ministerrådsmöte i Wien i maj 1965;
7. som noterar att förslag kommer att göras vid det förestående ministerrådsmötet i EFTA i oktober 1965;
8. uppmanar regeringarna i Europarådets medlemsstater, tillhörande respektive EEC och EFTA, att göra allt i deras makt för att främja samarbete
10 Kungl. Maj. ts proposition nr 58 år 1966
mellan de två organen och för att hindra politiska motsättningar dem emellan;
9. samt uppmanar vidare medlemsstaternas regeringar att utvidga och uppmuntra samarbete i gemensamma industriella och tekniska projekt, på vilket det brittisk-franska flygindustrisamarbetet är ett exempel, antingen på bilateral eller, hellre, på multilateral bas;
B
10. som välkomnar ministerkommitténs beslut att be generalsekreteraren förbereda ett arbetsprogram för Europarådet i dess helhet;
11. anser att utförandet av ett sådant arbetsprogram på de många områden som faller inom Europarådets kompetens, kommer att bidraga till Europas enande genom att lägga en stabil grund av vilken alla europeiska organisationer kan dra nytta;
C
12. uttrycker sin åsikt att kontakter mellan väst- och östeuropeiska stater bör utökas;
13. rekommenderar alla medlemsregeringar att utbyta information samt, om möjligt, enas i sina ansträngningar och initiativ, skapa nya kontakter och utvidga redan existerande sådana till förmån för ett utvidgat Europa, som skapar en garanti för ett varaktigt avgörande av de latenta problemen i Europa och för världsfreden;
14. som understryker den viktiga och självständiga roll som Europarådet kan få komma att spela i förverkligandet av de nya tendenser, som nu visar sig i Europa;
15. uttrycker den förhoppningen att arbetsprogrammet kan skapa avpassade mojligheter för vissa tekniska samarbetsområden med andra europeiska stater;
16. uppmanar ministerkommittén att låta Europarådet, vid sidan av dess traditionella verksamhet, ta sig an uppgiften att studera möjligheterna till samarbete på en alleuropeisk grund, oberoende av skillnaden i sociala, ekonomiska och politiska system.
Rekommendation 426
om upprättande av ett regionalt system för lösande av tvister mellan Europarådets medlemsstater
Församlingen,
1. som anser att Europarådet för närvarande saknar adekvat maskineri och procedur för att effektivt bidraga till att avgöra tvister som uppkommer mellan medlemsstaterna;
2. som anser att det fredliga lösandet av tvister bör vara en av de viktigaste uppgifterna för Europarådet;
3. som erinrar om att särskilt artiklarna 33 och 52 i Förenta Nationernas stadga ger regionala organ eller avtal en förstahandsmöjlighet att lösa internationella tvister innan säkerhetsrådet tar upp dem;
4. som inser att Europarådet icke desto mindre, när Förenta Nationerna en gång handlägger en internationell tvist, omsorgsfullt bör undvika varje
andling som skulle kunna föranleda Förenta Nationerna att avsäga sig sina fredsbevarande uppgifter enligt stadgan;
n
Kanyl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
5. som noterar att de Amerikanska staternas organisation (OAS) tiar salt upp ett system för lösande av tvister mellan dess medlemmar samt att Organisationen för afrikansk enhet (OAU) följer en liknande linje,
6. som anser att det är i överensstämmelse inte enbart med Europa-iden utan också med Förenta Nationernas stadgas bokstav och anda alt ett regionalt system för lösande av tvister bör fungera effektivt i Europarådet;
7. som noterar att den europeiska konventionen för lredlig lösning av
tvister, vilken undertecknades den 29 april 1957 och trädde i kraft den 30 april 1958, har ratificerats av Danmark, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Storbritannien, Sverige, Västtyskland och Österrike, men att kapitel III i konventionen, som berör förhandling i tvister av icke-rättslig karaktar ännu så länge accepterats endast av Danmark, Luxemburg, Norge, Västtyskland, och Österrike; ...
8. som noterar att denna konvention ännu ej givits någon praktisk användning;
9. uppmanar medlemsregeringarna att påskynda ratifikationen av denna konvention och, i synnerhet, att acceptera kapitel II och III rörande förlikning och förhandling vid icke-rättsliga tvister därigenom upprättande ett effektivt system för lösande av tvister i den större delen av Europa;
10. uppmanar ministerkommittén:
a) att i framtiden spela en aktivare roll i lösandet av tvistei mellan Europarådets medlemsstater;
b) att ge uttryck för Europarådets beslutsamhet att på detta satt ge ett mer konstruktivt bidrag, på det regionala planet, till förverkligandet av målen i Förenta Nationernas stadga;
c) samt att utse en särskild kommitté, som må kallas en Interimistisk europeisk kommitté för lösande av tvister, vilken, under beaktande av ovannämnda punkter, skall ha befogenhet att ta sig an tvist eller hot om tvist mellan Europarådets medlemsstater i syfte att komma med synpunkter och förslag till dess lösning.
Rekommendation 427
som svar på rapport från den europeiska civilflygkonferensens (ECAC) femte session
Församlingen,
1. med beaktande av de överväganden, som uttrycks i del ö av medtoijande förklarande memorandum, och bl. a. den tydliga önskvärdheten av att främja reduktionen av lufttaxor genom att konstruera sådana typer av moderna flygplan som skulle göra en sådan reduktion möjlig;
2. rekommenderar ministerkommittén att medlemsregeringarna instruerar sina representanter i ECAC att, i samråd med Europarådet, stödja organiserandet av ett symposium (enligt linjerna för symposiet om transportekonomi som organiserades av den europeiska transportministerkonterensen år 1964) att avhållas i Strasbourg sent på våren eller tidigt på sommaren 1966, syftande till ett informellt synpunktsutbyte mellan ett brett uppbåd av experter från europeiska flygplansproducenter, europeiska flygbolag, europeiska regeringar och andra personer som är erkända experter på civilflygets område, rörande önskvärdheten och genomförbarheten av ett kraftigt utökat europeiskt samarbete på civilflygplansproduktionens område, bl. a. innefattande erforderlig förhandskonsultation på europeisk bas mellan producenter och flygbolag rörande de senares behov.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
Rekommendation 428 om konjunkturpolitik
Ministerkommittén uppmanas att fortsätta och påskynda ekonomisk statistik, att utveckla »centralbankmaskineriet» där så inte redan skett, att göra större bruk av budgetpolitik lika väl som kreditåtgärder i syfte att främja konjunkturpolitiken, att fullfölja en inkomstpolitik för alla ekonomiska grupper, att i god tid och i tillräcklig omfattning samordna konjunkturpoliliska åtgärder, särskilt sådana som riktar sig mot en allmän prisstegring, samt att intensifiera det internationella samarbetet på detta område inom EEC, EFTA och OECD.
Rekommendation 429
om GATT och möjligheterna att sluta europeiska interimshandels-
överenskommelser
Församlingen,
1. som är djupt bekymrad över de politiska och ekonomiska konsekvenserna av den aktuella ekonomiska splittringen i Europa;
2. som tror att dessa konsekvenser i någon mån kan lindras men aldrig helt undanröjas även vid den mest gynnsamma utgång av Kennedy-rondens förhandlingar i GATT;
3. som ånyo bekräftar att dessa förhandlingar för närvarande bör ges prioritet före alla andra ansträngningar på det kommersiella området; som är djupt bekymrad över faran för ett misslyckande i Kennedy-ronden, orsakat av den internationella krisen inom EEC, som för närvarande inte kan deltaga effektivt i förhandlingarna; som tror att ingen tid bör förloras när det gäller att utarbeta lösningar på de specifikt europeiska problem som uppstår ur splittringen mellan de Sex och de Sju;
4. som betonar att fullt västeuropeiskt stöd måste ges åt GATT-organisationen samt att, följaktligen, ingen lösning bör prövas såvida den inte kan förenas med regler och praxis i denna organisation och kan bistå utvecklingen av det fulla utnyttjandet av världens resurser, utökande av produktion och varuutbyte;
5. som anser att utvecklingsländerna kan förvänta effektivare hjälp och en generösare attityd från ett ekonomiskt integrerat Västeuropa än de kan motse om uppdelningen av Europa tillåts fördjupas;
6. som är övertygad att flera alternativ finnes för en lösning av Västeuropas ekonomiska problem, vilka är förenliga med GATT-avtalet, förutsatt att medlemsländerna i EFTA och EEC är beredda att intaga en utåtriktad attityd samt att göra rimliga eftergifter till förmån för tredje land antingen unilateralt eller efter vissa eftergifter från tredje land;
7. uppmanar ministerkommittén:
a) att företaga en vidare studie av alla möjliga alternativ för en interimistisk lösning av Västeuropas ekonomiska problem, förenlig med GATTavtalets bokstav och anda;
b) att igångsätta, på basis av dessa studier, och omedelbart efter Kennedy-rondens avslutande, ytterligare en förhandlingsrond för att förverkliga en interimistisk uppgörelse om västeuropeisk handel.
Kungl. Maj. ts proposition nr 58 ur !!)(>(>
13 Rekommendation 430 om öst-västhandel
Församlingen, . c . ,
1. som noterar de många tecknen på en mer positiv attityd i aovjeunionen och de andra östeuropeiska staterna, såväl som i väster, till tormån för att utvidga öst-västhandeln och att placera den pa en stabilare
2. ' som noterar att villkor och intresse för handel varierar i östeuropeiska
länder liksom bland västländerna; . ,,
3. som noterar de framgångar som uppnåtts på expertniva i att arbeta igenom ideologiska skillnader mot en pragmatisk ansats till de verkliga aktuella handelsproblemen mellan de ekonomiska systemen i ost oc i
4. ’ som tror att dessa problem ytterligare kan minskas genom sökande
efter nya jämbördiga och expanderande marknader på grundval av likvärdiga eftergifter utan att vare sig öst eller väst ger upp de grunder pa vilka deras ekonomiska och sociala system samt deras inbördes handelsförbindelser vilar; . „
5. uppmanar ministerkommittén att anmoda medlemsregerin0arna.
a) att söka binda de öst-västliga handelsförpliktelserna under längre perioder, dvs. fem år eller mer, i syfte att underlätta industriinvesteringar och industriell planering i öst och i väst;
b) att söka nå, på lika för lika bas, bättre möjligheter for affärsmannen att komma i direkt kontakt med konsumenterna i de osteuropeiska länderna samt att bedriva marknadsforskning;
c) att etablera regelbundna åsiktsutbyten och konsultationer med sina andra partners i OECD såväl som i EEC och EFTA rörande ost-vastliga handelsproblem i syfte att samordna sina attityder och modifiera sådan praxis som onödigtvis hindrar utvecklingen av ost-vasthandeln;
d) att diskutera möjligheterna av att efter Kennedy-ronden ordna en ny omgång samtidiga bilaterala förhandlingar med östeuropeiska länder inom ramen för Trade Development Committee i FN :s ekonomiska kommission för Europa, varvid ett av målen skulle vara att försöka multilateralisera betalningsöverenskommelserna.
Rekommendation 431 om Turkiets ekonomiska utveckling
Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsregeringarna att ta särskild hänsyn till Turkiets utvecklingsproblem inom ramen för sina tekniska biståndsprogram, att vidtaga erforderliga steg för att underlätta statliga och privata krediter till Turkiet, samt att bidraga till konsolideringen av Turkiets utlandsskulder i syfte att minska påfrestningarna pa dess betalningsbalans.
Rekommendation 432 om den senaste utvecklingen beträffande internationellt utbyte
Ministerkommittén uppmanas att ompröva sin inställning till upprättandet av ett organ för ett internationellt vänortsutbyte inom Europarådets medlemskrets.
14 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
Rekommendation 433
om uppfyllandet av församlingens plikter inom forskningspolitik
Församlingen,
1. som erinrar om resultaten av den andra parlamenariska forsknings-
WiCn 1 maj 1964> gemensamt organiserad av Europarådet och OECD, over temat vetenskap och parlament;
2. med beaktande av satserna i:
h fel;0™™endation 400, i vilken församlingen bekräftade »sin beslutsamhet att bidia till att starka det europeiska samarbetet på det vetenskapliga området» och betonade, »den roll som den (församlingen) förväntas spela 1 den nuvarande situationen, särskilt med avseende på ett främjande av allman medvetenhet om problem rörande forskningspolitik».
Resolution 296, i vilken församlingen vidare definierade denna roll så- *att;. Pa vuld?*te “öjliga europeiska nivå, skapa det parlamentariska gens\ai tdl arbetet pa ministermötet (om forskning) som är nödvändigt tor det framgangsrika genomförandet av en forskningspolitik såväl i nationell som i europeisk mening»;
3 som noterar det arbete som utförs av det kulturella utskottet, i samarbete med det ekonomiska utskottet och den permanenta arbetsgruppen tor parlamentariska och informationsfrågor, i syfte att följa upp den andra parlamentariska och vetenskapliga konferensen;
4. som noterar, att det huvudsakliga hinder som dessa ansträngningar möter, ar otillräckligheten hos de resurser som församlingen nu har tillgängliga för insamlande, analys och distribution av väsentlig information rörande forskningspolitik, i synnerhet de relevanta dokument som publiceras av regeringar och parlament i medlemsländerna samt av berörda internationella myndigheter;
5. som med oro konstaterar att europeiska parlamentariker i allmänhet
m°derna möjligheter, på såväl nationell som europeisk V! skaffa sig kännedom om fakta som är väsentliga för en omfattande förståelse av den forskningspolitik, som börjar växa fram i Europa;
6. som ar övertygad om att all gällande parlamentarisk aktivitet på forskningspolitikens område, av det slag som förutsetts av församlingen och som för närvarande behandlas inom berörda kommittéer, är beroende av att informationsproblemet löses;
7. som beaktar, att en serie stora allmänna debatter om forskningspolitik, som förutses av ordalydelsen i resolution 284, skulle kunna skapa
om de baserades på adekvat och objektiv information — ett viktigt instrument for genomförandet av de uppgifter, som församlingen åtagit sig pa detta område. ° 5
8. som önskar hålla en första sådan debatt under den första delen av det 18:e motet (maj 1966) på grundval av, och såsom församlingens svar pa, en rapport om det andra ministermötet om vetenskap, som skall hållas i Paris den 12 och 13 januari 1966;
.9.\ s°m ar övertygad om önskvärdheten av att skapa ett permanent organiSKt Dana mellan församlingen och nämnda ministermöte, uppmanar ministerkommittén:
A Forbattrad information till församlingens medlemmar i frågor rörande forskningspolitik.
15 Kungl. Maj.ts proposition nr öK ur 11)66
10. att ministerkommittén instruerar generalsekreteraren i syfte att förbättra den service till vilken församlingens medlemmar nu har tillgång:
(i) att, i samarbete med församlingens sekreterare, undersöka vad som skulle krävas för att hålla medlemmarna snabbt och regelbundet informerade om fakta som är väsentliga för omfattande förståelse av forskningspolitisk utveckling av europeisk betydelse på både nationell och internationell nivå, genom:
■— insamlande, såvitt nödvändigt översättning och reproduktion samt distribution av originaldokumentation:
— iordningställande, översättning, reproduktion och distribution av utdrag ur denna dokumentation, i första hand avsedd att användas av församlingsmedlemmarna i deras egenskap av parlamentariker:
(ii) att avlägga rapport vid nästa församlingssession, i vad gäller de steg han avser böra tagas för att skapa ett sådant maskineri inom Europarådet:
B. Kontakt mellan församlingen och ministermötet om forskning.
11. att ministerkommittén vidtar åtgärder för att säkra:
(i) att en rapport om det andra ministermötet om forskning presenteras för församlingen, inte senare än en månad före första sessionen av dess 18 :e möte, så att den kan ligga till grund för församlingens första stora allmänna debatt om forskningspolitik i Europa.
(ii) att presentationer av denna och framtida rapporter om sessioner i nämnda ministermöte ges ett formellt underlag, såsom fallet är med andra ministermöten, såsom de europeiska transport-, bildnings- och justilieministerkonferenserna.
(iii) att en direkt organisk kontakt skapas på sekretariatsnivån mellan Europarådet och ministermötet i syfte att tillåta ett kontinuerligt och nära samarbetsförhållande mellan de två organen.
Rekommendation 434 om beviljandet av asylrätt för europeiska flyktingar
Ministerkommittén uppmanas anmoda expertkommittén för mänskliga rättigheter att påskynda sitt arbete beträffande asylrätt och medlemsregeringarna att under mellantiden tillämpa en liberal praxis i asylfrågan.
Rekommendation 435 som svar på FN:s flyktingkommissaries trettonde rapport
Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsregeringarna att ge flyktingar under FN:s flyktingkommissions mandat samma rättigheter som andra utlänningar.
Rekommendation 436 om vattenföroreningskontroll i Europa
Ministerkommittén uppmanas anmoda experter att tillsammans med sekretariatet föreslå samfällda aktioner och utarbeta en »Water Charter».
Rekommendation 437 om bristen på kvinnliga och manliga sjuksköterskor
Ministerkommittén uppmanas anmoda en ad-hoc-underkommitté till expertkommittén för hälsovårdsfrågor att utreda lämpliga botemedel.
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
Rekommendation 438 om Europarådets första hälsovårdsprogram
Ministerkommittén föreslår kompletterande åtgärder på olika områden.
Rekommendation 439 om ratifikation av den europeiska etableringskonventionen
De stater som ännu ej undertecknat eller ratificerat konventionen uppmanas att snarast göra så.
Rekommendation 440 om ratifikation av den europeiska sociala stadgan
De stater som ännu ej undertecknat eller ratificerat stadgan uppmanas att snarast göra så.
Rekommendation 441 om ratifikation av den europeiska socialbalken och protokoll därtill
De stater som ännu ej undertecknat eller ratificerat dessa överenskommelser uppmanas att snarast göra så.
Rekommendation 442 om Haagkonventionerna angående internationell varuförsäljning
De stater som ännu ej undertecknat eller ratificerat konventionerna uppmanas att göra så före den 31 december 1965 .
Rekommendation 443 om den föreslagna europeiska konventionen om fordringar i utländsk valuta
Ministerkommittén uppmanas framlägga ifrågavarande konvention för medlemsstaternas undertecknande.
Rekommendation 444 om konsultativ status
Ministerkommittén uppmanas göra vissa tillägg till bestämmelserna om konsultativ status.
Rekommendation 445 som svar på Europarådets särskilda flykting- och befolkningsrepresentants nionde rapport
Ministerkommittén uppmanas anmoda medlemsregeringarna att vidtaga vissa åtgärder till förmån för utländska arbetare bl. a. beträffande yrkesutbildning.
Kmujl. Maj.ts proposition nr 58 år 1!)66
17 Sessionen 24—27 januari 1966
Rekommendation 446 om beviljande av konsultativ status (kategori II) till vissa icke statliga organisationer
Avser »Europa Nostra».
Rekommendation 447 om Cyperns olycksdrabbade befolkning
Församlingen,
1. som noterar det pressande behovet av att vidtaga effektiva åtgärder för att tillgodose de olycksdrabbade cyprioternas mest trängande behov, särskilt i vad avser bostäder och oundgängliga materiella förnödenheter (mat och kläder);
2. som anser, att dessa olyckliga människors öde är av omedelbar betydelse för Europarådet, väktaren av den europeiska civilisationens moraliska och humanitära ideal, samt att rådet är berett att deltaga i varje aktion som företas till dessa människors hjälp;
3. rekommenderar ministerkommittén att hos de berörda medlemsstaterna hemställa om att de omedelbart måtte vidtaga sådana åtgärder att Europarådet blir i stånd att genom sin särskilda representant för flykting- och befolkningsfrågor ge det omedelbara bistånd som nödvändiggöres av omständigheterna.
Rekommendation 448 om Europarådets allmänna politik
Församlingen,
1. som är oroad över den försämrade situationen i Vietnam med de risker den innebär för världsfreden;
2. som anser, att uppehållet med flygbombningen i Nord-\ ietnam har skapat en atmosfär som borde gagna öppnandet av förhandlingar syftande till att nå ett slut på kriget i Vietnam;
3. som beklagar att EEC-krisen fortsätter och att dess följdverkningar förhindrar inte bara Europas enande utan även framsteg i vad avser tullförhandlingarna inom GATT, vilka är av avgörande betydelse för stärkandet av »Atlantic partnership»;
4. som uttrycker sitt stöd av de försök som gjorts att bereda väg för en överenskommelse syftande till att göra EEC i stånd att återuppta och utveckla sin normala verksamhet i enlighet med Romfördraget;
5. som välkomnar deklarationen från EFTA:s ministermöte i Köpenhamn den 28 och 29 oktober 1965, vilken förklarar att EFTA är redo att etablera en dialog mellan EEC och EFTA på varje tänkbar nivå;
6. som tror, att Europarådet utgör en lämplig ram för vissa åtgärder rörande samarbetet mellan EEC och EFTA;
7. som noterar det förslag som framlagts i Plowden-rapporten till den brittiska regeringen, vilket understryker nödvändigheten av europeiskt samarbete i vad avser flygplanstillverkning;
18 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
8. uttrycker sin förhoppning, att det snarast kominer till stånd framgångsrika förhandlingar som leder till ett slut på kriget i Vietnam;
9. som allt medan den noterar att Förenta Nationerna engagerats i Cypernkonflikten ånyo uttrycker sin förhoppning att alla berörda parter i en anda präglad av europeiskt samarbete vidtager lämpliga åtgärder för att så snart som möjligt få till stånd en förhandlingslösning;
10. välkomnar Europarådets ministerkommittés beslut att utarbeta ett nytt program för internationellt samarbete på regeringsplanet samt förklarar att den skall välkomna deltagandet av icke-medlemsländer i Östeuropa i lämpliga aktiviteter av teknisk natur;
11. rekommenderar ministerkommittén:
(i) att i avvaktan på ett öppnande av en dialog mellan EEC och EFTA utnyttja de möjligheter som erbjudes av Europarådet för studiet av, och när så är möjligt, tillämpandet av konventioner och överenskommelser för tekniskt samarbete, av det slag som redan föreslagits vid EFTA:s ministermöte i Köpenhamn i oktober 1965 såsom t. ex. i vad avser patent och industriella normer;
(ii) att i en snar framtid sammankalla de europeiska ministrar, som är ansvariga för flygplanstillverkning, till en konferens för att behandla frågor rörande europeiskt samarbete på detta område.
Rekommendation 449
om Europas ekonomiska och politiska enande
1. Församlingen,
som erkänner:
a) att missämjan inom EEC förlamar Gemenskapens arbete samt allvarligt skadar den europeiska saken,
b) att som ett resultat av den fortsatta uppdelningen av Europas fria stater på åtskilda handelsblock och av deras oförmåga att tala med en röst om politiska frågor, Europa i ökad utsträckning förlorar sitt ekonomiska oberoende och blir oförmöget att utöva vederbörligt inflytande i världspolitiken; samt
c) att den Europeiska Ekonomiska Gemenskapen erbjuder den bästa grundval på vilken Europas ekonomiska och politiska enhet kan byggas;
2. anmodar EEC:s medlemsregeringar:
a) att lösa sina meningsskiljaktigheter snarast möjligt på ett sätt förenligt med Romfördraget;
b) att erkänna den pressande nödvändigheten av att utvidga Gemenskapen samt att i enlighet härmed tillkännage, att de är beredda att beakta ansökningar om medlemskap från andra europeiska länder, som är villiga att godtaga de krav som måste ställas; samt
c) att uttala som sin avsikt att stegvis utveckla en europeisk politisk sammanslutning, baserad på ett utvidgat EEC och att, som ett första steg, organisera regelbundna konsultationer mellan de europeiska länder som önskar deltaga häri, i avsikt att tillsammans utarbeta en gemensam utrikespolitik;
3. anmodar regeringarna i EFTA-länderna att förnya eller bekräfta att de är redo att tillsammans med EEC:s respektive regeringar undersöka frågan om deras anslutning till eller associering med EEC.
Kungl. Maj.ls proposition nr 58 år 1906
19 Rekommendation 450 om europeiska ekonomiska problem
Församlingen,
1. som konstaterar att det, medan den ekonomiska expansionen inom OECD:s medlemsländer som helhet mellan 1960 och 1965 har varit något större än vad som är nödvändigt för att uppnå den 50-procentiga tillväxt man satt upp som mål för 1970, och därjämte utsikterna för fortsatt tillväxt ter sig tämligen gynnsamma, blir allt svårare, vilket visas av de tre länderstudier som bifogats den ekonomiska kommitténs rapport, att vidmakthålla tillväxten med bibehållen ekonomisk stabilitet, då inflationstendenser är påtagliga i somliga länder och otillräcklig tillväxt i andra;
2. som betonar vikten av samordnade långtidsåtgärder på detta område från OECD-ländernas sida genom att på lämpligt sätt kombinera budgetära, monetära och politiska åtgärder med hänsyn till inkomster och priser samt till strukturella reformer;
3. som är medveten om OECD:s värde såsom ett atlantiskt forum på regeringsplanet i vilket medlemsregeringarna kan jämföra sina åsikter om och erfarenheter av ekonomisk politik, internationell handel samt hjälpen till de underutvecklade länderna, men som samtidigt är oroad av det förhållande att de problem, som sammanhänger med handeln mellan de utvecklade och de underutvecklade länderna, inte har kunnat föras över från undersökningsstadiet;
4. som ånyo bekräftar den vikt den fäster vid framgång i Kennedy-ronden, vilken erbjuder ett tillfälle att etablera handelskontakter mellan Europa och andra världsdelar på en fast, liberal grundval samt även i någon utsträckning kan bidraga till reducerandet av följderna av Västeuropas ekonomiska splittring i två läger;
5. som inte desto mindre är medveten om att lämpliga åtgärder för att undanröja denna splittring av Västeuropa i två ekonomiska läger i första hand måste sökas och tillämpas inom ramen för GATT och inom intereuropeiska ekonomiska förbindelser;
6. som med tillfredsställelse noterar de mått och steg som vidtagits av EFTA för att vidga dess verksamhetsområde och för att öka samordnandet mellan medlemsländerna i vad avser ekonomiska beslut;
7. som uppriktigt hoppas, att de ansträngningar som för närvarande görs för att överkomma svårigheterna inom EEC snart måtte krönas med framgång;
8. som vidare hoppas, att den interna utvecklingen inom EEC och EFTA går i en sådan riktning att ett närmare samarbete mellan dem underlättas;
9. som anser att det sätt, på vilket dessa två läger anpassar sig till nödvändiga förändringar, kommer att visa, huruvida det är sannolikt att en europeisk överenskommelse kan uppnås, som ginge ut på att undanröja den nuvarande ekonomiska splittringen i Västeuropa och därmed även förbättra utsikterna till Europas enande;
10. som mer än någonsin är övertygad därom, att i det nuvarande ekonomiska läget Europarådet kan spela en avgörande roll för en harmonisk utveckling av atlantiska och europeiska ekonomiska förbindelser;
11. rekommenderar ministerkommittén:
a) att nogsamt beakta de diskussioner på regeringsplanet som förts
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 58 år 1966
inom OECD:s ad hocarbetsgrupp om Förenta Nationernas handels- och utvecklingskonferens för att skapa en samordnad europeisk politik;
b) att anmoda medlemsländernas regeringar att vidtaga alla effektiva åtgärder på det nationella planet och i närmast möjliga samarbete inom de existerande internationella organisationerna för att vidmakthålla den ekonomiska tillväxttakten och en fast prisnivå under bevarande av jämvikt i utrikeshandeln;
c) att rikta särskild uppmärksamhet åt fullföljandet av arbetet inom de Sex’ koordineringskommitté i Geneve och dess samtal med övriga GATT-medlemmar till dess att de politiska förhållandena möjliggör påbörjandet av den sista fasen i Kennedy-ronden;
d) att fortsätta genomförandet av Europarådets mellanstatliga arbetsprogram så att utvecklingen mot europeisk enhet stärkes under beaktande av de åsikter som uttrycks i föreliggande rekommendation.
Rekommendation 451 om flaggdiskriminering
Församlingen
1. som med oro konstaterar att medan många andra former av protektion reducerats flaggdiskriminering däremot blivit mera utbredd samt att den idag praktiseras av mer än fyrtio länder;
2. som är övertygad om att flaggdiskrimineringen leder till en ökning såväl i sjötransportkostnader som i den tid som erfordras för att transportera varor från en hamn till en annan, detta både för transportkunder i de länder som bedriver diskriminering och andra transportkunder;
3. som välkomnar det förslag om en ändring i Förenta Staternas sjöfartspolitik som framlagts av »American Interagency Maritime Task Force» i dess rapport den 7 oktober 1965, vari föreslås upphävandet av lastpreferenser och andra indirekta former av subventioner;
4. som inom UNCTAD:s ram önskar hjälpa de underutvecklade länderna med deras sjöfartsproblem, och som är övertygad om att de bästa möjligheter att lyckas härmed finnes utan att flaggdiskriminering tillgripes;
5. som noterar, att vid 1963 års ministerkonferens i London om sjöfartsproblem överenskoms om att intensifierade europeiska åtgärder för att hejda flaggdiskriminering var påkallade, samt rekommenderades berörda stater att undersöka möjligheterna att förse sig med vederbörliga legala medel för att stärka sin gemensamma ställning gentemot länder utövande flaggdiskriminering;
6. rekommenderar ministerkommittén:
a) att Europarådets medlemsstater ytterligare utvecklar sina konsultationer inom OECD:s sjötransportkommitté i akt och mening att effektivt kunna motarbeta flaggdiskriminering, var den än förekommer;
b) att de av Europarådets medlemsstater som ännu inte förfogar över en lagstiftning som möjliggör för dem att försvara sig mot diskriminerande åtgärder på sjöfartsområdet skall verkställa rekommendationen från 1965 års ministerkonferens i London om sjöfartsproblem.
Kungl. Maj. ts proposition nr 58 är 1966
21 Rekommendation 452 om jordbrukspolitiken i Europa
Församlingen,
1. som anser att de europeiska folkens ekonomiska och sociala framsteg kräver att tillgängliga resurser inom alla sektorer, inklusive jordbruket, utnyttjas på det mest effektiva sättet;
2. som erkänner nödvändigheten av att tillförsäkra alla befolkningsgrupper en jämbördig utveckling av levnadsstandarden och som samtidigt anser att förhållanden måste skapas vilka möjliggör för jordbrukssektorn att såsom likvärdig med övriga ekonomiska sektorer finna sin plats i den ekonomiska och sociala strukturen;
3. som med oro konstaterar att Europas ekonomiska uppdelning får allt allvarligare följder för handeln med jordbruksprodukter, till nackdel för såväl konsumenter som producenter, som vidare anser att frånvaron av åtgärder för att skapa en utvidgad jordbruksinarknad inom EFTA resulterar i en ojämn utveckling av jordbruket i de två handelsblocken;
4. som betonar nödvändigheten av att initiativ tages för att mildra dessa konsekvenser, och som vidare är övertygad om att ett framgångsrikt slut på Kennedyrondsförhandlingarna inom GATT skulle innebära ett viktigt steg i denna riktning;
5. som beklagar att den nuvarande inre krisen inom EEC fördröjer Gemenskapens organisation, i dess egenskap av kärnan till en utvidgad europeisk enhet, samt förhindrar förhandlingarna i Kennedy-ronden;
6. som ansluter sig till den önskan som uttryckts av det europeiska parlamentet »att ett mer rättvist och ekonomiskt mer tillfredsställande förhållande mellan priserna på olika jordbruksprodukter borde råda» inom EEC, och som vidare hoppas att i detta sammanhang vederbörlig hänsyn tages till resurser och avsättningsmöjligheter som erbjudes av andra europeiska länder;
7. som ånyo bekräftar sin övertygelse att man i europeisk jordbrukspolitik måste ta hänsyn till återverkningar för de globala ekonomiska förbindelserna;
8. som anser, att liksom för alla andra delar av ekonomin är det för jordbruket nödvändigt att veta i vilken riktning marknadsutvecklingen sannolikt kommer att gå för att kunna planera för framtiden;
rekommenderar ministerkommittén att anmoda medlemsstaternas regeringar:
a) att utan dröjsmål och i enlighet med det överenskomna målet i vad avser jordbruksprodukter söka uppnå en framgångsrik utgång av Kennedyrondsförhandlingarna inom GATT;
b) att utarbeta och fullfölja planer på jordbrukspolitikens område ytterst syftande till en utvidgad europeisk jordbruksmarknad;
c) att under arbetandet mot detta mål söka uppnå en justering av jordbrukspriserna som erbjuder rättvisa konkurrensvillkor för jordbrukare i olika europeiska länder;
d) att under tiden och i avsikt att förhindra störningar av handeln beakta möjligheten av att sluta avtal mellan Europas ledande nationer i vad avser handeln med jordbruksprodukter.
22 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
Rekommendation 453 om åtgärder mot hets mot folkgrupp (på nationella, religiösa eller rasliga grunder)
Ministerkommittén uppmanas att stimulera medlemsregeringarna till dels effektiviserad lagstiftning på detta område, dels att tillse att existerande lagar verkligen tillämpas.
Rekommendation 454 om likformig tolkning av fördrag
Församlingen rekommenderar ministerkommittén att låta sätta upp ett informationssystem för utbyte av informationer om beslut som fattats inom de olika medlemsstaterna i anslutning till Europarådets konventioner och överenskommelser.
Rekommendation 455 om bruket att ta gisslan
Församlingen rekommenderar ministerkommittén att verka för Genévekonventionernas fulla tillämpande samt att undersöka, huruvida FN vore berett att förbereda en konvention som skulle förklara tagandet av gisslan som ett brott mot mänskligheten.
Rekommendation 456 om det sociala skyddet av oberoende jordbrukare och medlemmar av deras familjer som arbetar eller bor tillsammans med dem
Församlingen rekommenderar ministerkommittén att tillsätta en kommitté med uppgift dels att undersöka jordbrukarnas sociala ställning, dels att förbereda en europeisk överenskommelse tillförsäkrande oberoende jordbrukare sociala förmåner liknande dem som gäller för anställda arbetare.
Vissa vid rådgivande församlingens sjuttonde ordinarie möte antagna resolutioner
Sessionen 3—6 maj 1965 Resolution 294
om Europarådets allmänna politik
Församlingen,
1. som hänvisar till rekommendation 337, antagen den 25 september 1962, vilken erkände den historiska betydelsen av den deklaration Förenta Staternas president gjorde den 4 juli 1962, då han föreslog att föreningsband av ömsesidigt beroende skulle skapas mellan hans land och Europa så snart dess enande uppnåtts;
2. som beaktar att president Johnson och hans regering har bekräftat sin beslutsamma tro pa »Atlantic partnership» som skall skapas genom överenskommelse mellan de fria länderna och baseras på diskussion och debatt och på respekt för allas idéer och förslag;
Kungl. Maj:ts proposition nr 58 dr 1966 23
3. som anser det vara väsentligt att vidare framsteg göres mot Europas
enande; ,
4. som anser att begreppet partnership svarar mot både Europas ocn
Förenta Staternas intressen;
5. ber berörda regeringar;
(i. att göra alla ansträngningar för att säkra ett framgångsrikt genomförande av tullförhandlingarna inom GATT;
7. att fortsätta samt utvidga det samarbete som redan påbörjats bland de atlantiska länderna inom OECD:s ram;
8. att öka det kulturella utbytet;
9. att arbeta för ett effektivt system för politisk samordning och konsultation mellan atlantländerna;
10. att samtidigt taga hänsyn till att skapandet av ett sådant system inte skulle innebära att västländerna skulle utveckla en enda gemensam politik på alla områden, utan en politik som skulle stödja:
a) en viss differentieringsprocess på väststatsnivå eller på europeisk organisationsnivå (såsom EEC och EFTA) i syfte att tjäna deras intressen bättre genom att fora en rörlig politik som skulle dra nytta av tillgängliga resurser i vart och ett av länderna och i ovan nämnda organisationer;
b) en mer realistisk attityd mot »Atlantic partnership» i de ömsesidiga förbindelserna mellan Europa och USA;
e) mer funktionell verksamhet för Europarådets del i syfte att göra det till en effektivare ram för europeisk politisk enhet;
11. att ånyo undersöka olika vägar att bringa Europas splittring att upphöra.
Resolution 295
om den judiska befolkningen i Sovjet
1. Församlingen,
2. som bekräftar sin ständiga omsorg om att mänskliga rättigheter och fundamentala friheter skall respekteras;
3. som erinrar om principen om respekt för rasjämlikhet och religionsfrihet såsom det utsägs i artiklarna 1 (3) och och 55 (c) i Förenta Nationernas stadga;
4. som välkomnar förbättringen i relationerna mellan Sovjetunionen och västvärlden på senare tid;
5. som emellertid noterar att friheten för judarna i Sovjetunionen:
a) att utöva sin religion samt
b) att uppehålla sina kulturella traditioner, är speciellt begränsad,
6. uttrycker förhoppningen att Sovjetunionens regering skall bidra till att förbättra öst-västlig förståelse genom att vidtaga följande åtgärder:
a) bevilja den judiska befolkningen de religiösa och kulturella rättigheter som garanteras alla religiösa och etniska grupper enligt artiklarna 123 och 124 i Sovjetunionens konstitution och därvid särskilt:
(i) tillåta judarna att öppna synagogor, publicera och studera hebreiska texter, utbilda ett tillräckligt antal rabbiner och annan kultpersonal, fritt producera och distribuera religiösa och rituella föremål, organisera sig som en religiös grupp, och upprätthålla kontakter med judiska grupper utomlands;
(ii) tillåta judarna att skicka sina barn till skolor och klasser dar un-
24 Kungl. Maj.ts proposition nr 58 år 1966
dervisning meddelas i hebreisk och jiddisk kultur och språk, att utveckla deras kultur, inklusive rätten att publicera litteratur och att återupprätta judiska teatrar;
b) förhindra antisemitisk propaganda vare sig den förekommer i pressen eller i form av böcker eller pamfletter, enligt artikel 123 i Sovjetunionens konstitution;
c) eliminera all rättsdiskriminering mot judar rörande påstådda ekonomiska brott;
d) tillåta de judar i Sovjetunionen som så önskar att förena sig med medlemmar av deras familjer, särskilt i Israel, från vilka de skilts som ett resultat av andra världskriget och nazistförföljelserna.
Sessionen 27 september—1 oktober 1965 Resolution 300
om europeiska ekonomiska förbindelser
Församlingen,
F som bekräftar det avseende den fäster vid en harmonisk utveckling av intereuropeiska ekonomiska förbindelser;
2. som oroar sig för allt som kan minska framåtskridandet mot att uppnå ett enat Europa;
3. som är fullt medveten om de risker som den kris, som den 30 juni utbröt i den europiska ekonomiska gemenskapens ministerråd, medför;
a) för förbindelserna mellan de sex medlemsländerna själva.
b) för utvecklingen av EFTA och dess förbindelser med EEC;
c) för de framtida multilaterala handelsförhandlingarna i Geneve (Kennedy-ronden);
d) för en tillfredsställande lösning av de internationella valutaproblemen;
4. konstaterar ånyo betydelsen av de insatser som gjorts av EEC och EFTA i ovanstående frågor;
5. uttrycker önskemålet att de interna svårigheter, som EEC för närvarande upplever, snabbt måtte övervinnas:
6. hyser den uppfattningen, att regeringssidan av Europarådets arbetsprogram bör sammansättas så att det stöder utvecklingen mot Europas enande och tar hänsyn till de synpunkter som uttryckts i denna resolution.
Resolution 301
som svar på EFTArs femte årsrapport
Församlingen,
1. tackar EFTA för överlämnandet av dess femte årsrapport
2. observerar att, såsom det kunde väntas, tendenser nu börjar göra sig märkbara, att handeln expanderar snabbare inom de två europeiska ekonomiska grupperingarna än mellan dem, med risk att handelsmönstren kan utveckla sig på ett sådant sätt att deras anpassning till en integrerad europeisk marknad — när de politiska förhållandena gör en sådan möjlig
- kommer att inbegripa ett större mått att felaktig lokalisering än som eljest skulle behövs vara fallet.
3. som tror att den verkliga ekonomiska »skada» som uppkommer ge-
25 Kungi. Maj.ts proposition nr 58 år 1986
nom den nuvarande delningen av Europa i två ekonomiska grupperingar ligger på annat håll, särskilt i ett mindre rationellt investeringsmönster än det som skulle ha uppstått i en integrerad europeisk marknad och att det bör vara det huvudsakliga målet för framtida EFTA-EEC kontakter att försöka minska dessa effekter av delningen;
4. välkomnar EFTA-ministrarnas beslutsamhet, såsom den uttrycktes vid deras rådsmöte i Wien, att undersöka vägar och möjligheter att stärka det interna samarbetet inom EFTA samt att minska de befintliga klyftorna mellan EFTA och EEC, och uttrycker den starka förhoppningen att konkreta åtgärder och förslag kommer att följa avslutandet av de studier som nu bedrivs inom EFTA;
5. noterar med oro att utvidgningen av handeln inom EFTA sammanföll med ett allvarligt betalningsbalansproblem i Storbritannien samt uttrycker sin åsikt att utvidgningen av handel och behållandet av en rimlig balans i de internationella betalningsbalanserna måste gå hand i hand, om en hög ekonomisk tillväxttakt skall säkras;
6. välkomnar publicerandet av den första rapporten från EFTA.s Agricultural Rcview Committee; noterar med tillfredsställelse det faktum att tack vare olika arrangemang, som gjorts inom Stockholmskonventionens ram, ökningen av handeln med jordbruksprodukter inom EFTA i stort sett har hållit jämna steg med ökningen av handeln med industrivaror, men uttrycker sin oro för de problem som EFTA-länderna kommei att ställas inför genom ökningen, under de närmaste åren, av dumping och subventionerad export av jordbruksprodukter från tempererade områden *
7. välkomnar de framsteg EFTA gjort rörande information till allmänheten om sammanslutningens målsättning och verksamhet, men tror att ytterligare ansträngningar ännu krävs av EFTA på detta område;
8. uppmanar EFTA att påskynda sina undersökningar rörande hur, och i vilken utsträckning, grossister och detaljhandlare låter förtjänster av tullsänkningarna på EFT A-produkter ga vidare till allmänheten, samt att publicera resultaten av dessa undersökningar.
MARCUS BOKTR. STHLM I%1 660197