med förslag tdl lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden igQ7___1970 m. m.

Kiuxgl. Maj:ts proposition nr 31 år 1966

1 Nr 31

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag tdl lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden igQ7___1970 m. m.; given Stockholms slott den 4 feb-

ruari 1966.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967—197U m. m.,

2) lag angående ändrad lydelse av 58 § lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen,

3) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Svante Lundkvist

Propositionens huvudsakliga innehall

I propositionen föreslås att det provisoriska valsystem som har tillämpats vid kommunalval sedan år 1954 skall gälla även vid kommunalval för perioden 1967—1970.

Vidare föreslås att borgerliga kommunalval, i likhet med vad som redan f. n. gäller i fråga om andrakammarval, skall pågå mellan vissa klockslag, som anges i lag. Rätten för länsstyrelse att vid andrakammarval bestamma annan tid för valet föreslås få motsvarighet i fråga om borgerliga kommunalval. De begränsningar som gäller för länsstyrelsens bestämmanderätt skall

enligt förslaget bli lika för land och stad. .

I båda vallagarna föreslås den ändringen att föreskrifterna om uppehåll i valförrättningen under tid då högmässogudstjänst pågår ersätts med bestämmelser som innebär att uppehåll alltid skall göras kl. 11—13.

De föreslagna bestämmelserna avses skola träda i kraft dagen efter den då författningarna har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

1_Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 31

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967_1970 m.m.

I fråga om val och särskilda röstsammanräkningar för att utse landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige för perioden 1967—1970 eller stadsfullmäktige i Stockholm för perioden den 15 oktober 1966—den 14 oktober 1970 eller för del av sådan period förordnas härigenom,

att 45 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)» icke skall gälla, att i stallet för 23 § första stycket kommunala vallagen nedan under motsvarande lagrumsbeteckning upptagna bestämmelser skola gälla, att i stället för ettvart av följande lagrum i kommunala vallagen, nämligen 25 § första stycket, 46 §, 47 §, 52 § 2 mom. och 53 §, skola gälla de bestämmelser som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna i lagen den 12 mars 1954 (nr 79) med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1955—1958 in. m.,

att vad i 21 § sista stycket och 37 § sjätte stycket kommunala vallagen sägs om samma lag skall gälla även beträffande 1954 års lag och denna lag samt att det i 24 § kommunala vallagen angivna formuläret skall ersättas av formulär av den lydelse bilaga till denna lag utvisar.

23 §•

Första stycket

Val ar omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken. Ovanför namnen skall å valsedel utsättas partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för viss meningsriktning); vad i 34 § kommunala vallagen den 6 juni 1930 sägs om välj arbeteckning skall avse sådan partibeteckning. Nedanför namnen må vara anbragt, såsom valbeteckning, en av beteckningarna »landstingsmannavab, »kommunalfullmäktigvab, »municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval», »kyrkofullmäktigval för församlingen» eller »kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan beteckning i ord för ifrågavarande slag av val ävensom, såsom valkretsbeteckning, beteckning för den valkrets sedeln avser.

1 Senaste lydelse se beträffande 23 och 37 §§ 1962:72, 25 § 1952:265 samt 34 § 1963:128.

3 Kurigl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Hänvisning i lag eller annan författning till bestämmelse som ersatts av bestämmelse i denna lag skall avse sistnämnda bestämmelse.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Bilaga

Formulär till s.k. spaltad valsedel, som avses i lagen med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967 —1970 m.m.

Valsedelns storlek och antalet rum på sedeln får lämpas efter behovet. Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och suppleant- eller efterträdarnamn. Högra sidan är avsedd för särskilda suppleant- eller efterträdarnamn.

Som valbeteckning får nedanför namnen anbringas en av beteckningarna »Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval», »Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen» eller »Kyrkofullmäktigval för samfälligheten» eller annan beteckning i ord för det val som sedeln är avsedd för.

Som valkretsbeteckning får nedanför namnen anbringas även beteckning för den valkrets som sedeln är avsedd för.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

5 Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 58 § lagen den 26 november 1920 (nr 796)

om val till riksdagen

Härigenom förordnas, att 58 § lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

58 Valet skall pågå mellan klockan åtta förmiddagen och klockan tre eftermiddagen samt mellan klockan fem och klockan nio eftermiddagen; dock att, där högmässogudstjänst å valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet hör, uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga, äge Konungens befallningshavande att därom på framställning av valnämnden förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Valet skall pågå mellan klockan åtta och elva förmiddagen, mellan klockan ett och tre eftermiddagen samt mellan klockan fem och nio eftermiddagen.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga, äge Konungens befallningshavande att därom på framställning av valnämnden förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst två timmar före klockan tre eftermiddagen, dock icke mellan klockan elva förmiddagen och klockan ett eftermiddagen, samt minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt darå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 58 § se 1963:127.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 22 § 1 mom. samt 37 och 59 §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930i skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 mom. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stöd minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst å valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet hör, skall uppehåll göras för den tid gudstjänsten pågår.

(Föreslagen lydelse)

22 §.

1 mom. Val av landstingsmån, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige eller municipalfullmäktige skall pågå mellan klockan åtta och elva förmiddagen, mellan klockan ett och tre eftermiddagen samt mellan klockan fem och nio eftermiddagen.

Där å någon ort andra tider för förrättande av val som avses i första stycket finnas mera lämpliga, äge Konungens befallningshavande att därom pa framställning av valnämnden förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst de tider som angivas i tredje stycket.

Val av kyrkofullmäktige skall pågå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen, dock icke mellan klockan elva förmiddagen och klockan ett eftermiddagen, samt minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

1 Senaste lydelse se beträffande 22 § 1 mom. 1963:128, 37 § 1962:72 och 59 § 1964:129.

7 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

(Nuvarande lydelse)

Vallokal och valtider för varje valdistrikt bestämmas av valnämnden. Om beslut beträffande vallokal och valtider vid val av landstingsmän, kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall underrättelse meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet skall äga rum.

(Föreslagen lydelse)

Vallokal och, i fråga om val av kyrkofullmäktige, valtider för varje valdistrikt bestämmas av valnämnden. Om beslut beträffande vallokal vid val av landstingsmän, kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige skall underrättelse meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet skall äga rum.

37 §.

Röstmottagare är —--------

Röstmottagning skall-----

Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme.

---ställe sätter.

----till ämbetet.

Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme före klockan elva förmiddagen och en timme efter klockan ett eftermiddagen. Där särskilda skäl därtill äro, ma Konungen begränsa tiden för röstmottagning å valdag till den tid postanstalt hålles öppen för allmänheten,

dock minst en timme.

De väljare,---------sina valsedlar.

Ej må_________väljande tillåtas.

Å postanstalt---------denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum å beskickning---till kännedom.

Där röstmottagning skall äga rum å fartyg,---ombordvarandes kän-

nedom.

59 §.

Valnämnden åligger------

Kostnaden för kungörande, som åligger valnämndens ordförande, ävensom utgifter för blanketter till röstkort och för kuvert, som avses i 26 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda omslagen skola gäldas vid val av kyrkofullmäktige av församlingen och i övriga fall av kommunen, vil-

---ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som åligger valnämndens ordförande, ävensom utgifter för blanketter till röstkort och för kuvert, som avses i 26, 28 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda omslagen skola gäldas vid val av kyrkofullmäktige av församlingen och i övriga fall av kommu-

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

(Nuvarande lydelse) ken jämväl har att tillhandahålla lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden för de anordningar, som avses i 26 § och 26 a §.

Röstmottagare å-------

(Föreslagen lydelse) nen, vilken jämväl har att tillhandahålla lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden för de anordningar, som avses i 26 § och 26 a §.

--uppdragets fullgörande.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungi. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

9 Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Höns Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 februari 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Edenman, Hermansson, Holmqvist, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmälei statsrådet Lundkvist fråga om ändringar i vallagstiftningen och anför.

Inledning

År 1954 antogs ett provisoriskt valsystem för kommunalvalen för perioden 1955—1958. Sedermera har samma valsystem antagits även för perioderna 1959—1962 och 1963—1966. Fråga föreligger nu om detta provisoriska valsystem skall gälla också för kommunalvalen för perioden 1967 197°.

Vid andrakammarval skall valförrättningen pågå mellan bestämda klockslag som anges i lagen om val till riksdagen. Avbrott i förrättningen skall dock göras när gudstjänst hålls i den församling som valdistriktet hör till. Dessa bestämmelser om valtider gäller hela landet. På framställning av valnämnden kan länsstyrelsen bestämma andra tider för valet. Valet skall emellertid pågå minst visst antal timmar.

Vid kommunalval är valtiderna inte fixerade på samma sätt som vid andrakammarval. Valnämnden bestämmer valtiderna med hänsyn till vad den anser vara lämpligt. Valet skall dock pågå minst visst antal timmar. Avbrott i förrättningen skall liksom i fråga om andrakammarval göras när gudstjänst hålls inom valdistriktet.

Även i fråga om tiderna då postanstalter skall hållas öppna för röstmottagning finns vissa skillnader mellan reglerna för andrakammarval och kommunalval.

På senare år har frågan om enhetliga tider för andrakammarval och kommunalval aktualiserats i flera sammanhang. Sålunda togs frågan upp år 1961 i anslutning till att röstkortsystemet infördes för kommunalvalens vidkommande. Man ville då avvakta vilken effekt som kunde nås genom att länsstyrelserna intensifierade sin verksamhet för att söka åstadkomma

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 31 år 1966

enhetliga valtider i länen. Sedermera har frågan behandlats av riksdagen åren 1962 och 1963 med anledning av motioner i ämnet. Riksdagen har därvid uttalat bl. a., att erfarenheterna från kommunalvalet år 1962 inte är helt tillfredsställande, och funnit det önskvärt att Kungl. Maj :t uppmärksammar frågan.

I framställning till Kungl. Maj :t den 24 oktober 1964 har länsstyrelsen i Östergötlands län föreslagit att reglerna om valtider vid kommunalval bringas i överensstämmelse med motsvarande regler för andrakammarval och att bestämmelserna om uppehåll i valförrättning under högmässogudstjänst utgår.

Remissyttranden över framställningen har avgetts av överståthållarämbetet, länsstyrelserna i samtliga län utom Östergötlands län, samtliga domkapitel, 1965 års valtekniska utredning, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Centerpartiets riksorganisation, Folkpartiets riksorganisation, Högerns riksorganisation och Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden från Skånska drätselkammareförbundet, Svenska kommunförbundets länsavdelning i länet samt ordförandena i valnämnderna i Malmö, Lund, Hälsingborg och Landskrona. Domkapitlet i Västerås stift har bifogat yttrande från kyrkobokföringsinspektören i stiftet och domkapitlet i Luleå stift yttrande från kyrkoherden i örnäsets församlings pastorat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 31 är 190(1

11 Fortsatt giltighet av det provisoriska valsystemet vid kommunalval

för perioden 1967— 1970

I fråga om metoden för röstsammanräkning vid val av landstingsman, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige föreskrivs i 45 § kommunala vallagen (KVL) den 6 juni 1930 (nr 253) att valsedlarna till en början skall ordnas efter välj arbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Valsedlar med samma första beteckning sammanförs i särskilda grupper (A-grupper). Förekommer en andra välj arbeteckning inom sådan grupp ordnas de valsedlar som hör till gruppen i nya grupper efter denna beteckning (B-grupper). I den mån valsedlarna upptar även en tredje beteckning sker ytterligare en uppdelning på motsvarande sätt (C-grupper). Mandatens fördelning regleras i 46 §. Först fastställs ordningsföljden mellan kandidaterna inom grupperna. Därefter fördelas mandaten mellan A-grupperna efter en metod som har anvisats av belgiern Victor d’Hondt. Metoden går ut på att ett mandat i taget tilldelas den grupp som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Gruppens jämförelsetal är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen inte har fått något mandat. Därefter bestämmer man för varje gång gruppens jämförelsetal genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna mandat ökat med 1.

Den nyss beskrivna proportionella valmetoden överensstämmer med den som tillämpas vid val till riksdagens första kammare och som användes vid valen till andra kammaren under åren 1909—1948.

År 1949 (KU 20, rskr 208) hemställde riksdagen om utredning av frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval. I sitt utlåtande förordade konstitutionsutskottet att utredningen skulle avse möjligheterna att vinna större proportionell rättvisa vid mandatfördelningen mellan partierna samtidigt som kartellsystemet avskaffades.

Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning. I betänkandet »Det proportionella valsättet vid val till riksdagens andra kammare» (SOU 1951: 58) lade utredningen fram förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Förslaget byggde på den s. k. uddatalsmetoden, vilken innebär att mandaten fördelas mellan partierna med ledning av jämförelsetal som erhålls genom att man successivt dividerar rösttalet med 1, 3, 5, 7 osv. Utredningen var inte enhällig. Även bland remissinstanserna yppades tvekan och skiljaktiga meningar.

Frågan om valsättet togs upp i prop. 1952: 175. Någon slutgiltig ställning till spörsmålet hur valsättet borde vara utformat i framtiden togs emellertid inte. Härför ansågs krävas ytterligare överväganden. I stället föreslogs en provisorisk lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956. Förslaget gick ut på att man för denna man-

12 Kungi. Maj. ts proposition nr 31 år 1966

datperiod skulle pröva eu jämkad uddatalsmetod. Jämförelsetalen erhölls enligt denna metod genom att man dividerade partiernas rösttal med 1,4, 3, 5, 7 etc. Metoden ansågs — till skillnad från den d’Hondtska metoden — ge sa stor pioportionell rättvisa utan valtaktisk samverkan mellan partier att sådan samverkan borde motverkas. I enlighet härmed innebar förslaget att valsedel inte skulle få uppta mer än en väljarbeteckning (partibeteckning). Två eller flera partier skulle alltså inte som tidigare kunna gå samman i kartell.

Riksdagen antog förslaget med vissa formella jämkningar (KU 1952: 22, rskr 265). Konstitutionsutskottet betonade i sitt utlåtande att ett väsentligt syfte med omprövningen av valsystemet var att få valkartellerna avskaffade. Eftersom den föreslagna valmetoden var så beskaffad att karteller inte behövdes för att mandatfördelningen skulle bli från proportionell synpunkt minst lika god som med det dittills tillämpade systemet, då karteller hade förekommit i stor utsträckning, ansåg utskottet att det var ett naturligt komplement till den nya fördelningsmetoden att de bestämmelser i ValL som underlättade kartellbildning togs bort.

Den 30 maj 1952 (nr 267) utfärdades lag med vässa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956.

I betänkandet »Det proportionella valsättet vid landstingsval» (SOU 1953:25) behandlade 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning frågan om det proportionella valsättet vid landstingsval. Utredningen ansåg det väsentligt att ordningen för valen utformades så att erforderlig proportionalitet kunde vinnas utan att kartellbildning behövde tillgripas. Härför anvisade utredningen två vägar, nämligen utvidgning av valkretsarna och införande av ny fördelningsmetod. I fråga om valkretsindelningen lade utredningen fram ett slutgiltigt förslag men i fråga om valmetoden ansåg utredningen att slutlig ställning borde tas först i samband med den definitiva utformningen av valordningen för valen till andra kammaren.

I prop. 1954: 71 framhölls önskvärdheten av likformighet i fråga om valmetoden mellan dels andrakammarvalen och landstingsvalen, dels sistnämnda val och övriga i KYL reglerade val. Det ansågs även lämpligt att man liksom i fråga om andrakammarvalen fick pröva ett nytt system. I propositionen föreslogs, förutom ny valkretsindelning för val av landstingsmän, att det provisoriska valsystem som infördes för andrakammarvalen år 1952, dvs. med jämkad uddatalsmetod (1,4 som första divisor) för mandatfördelningen och förbud mot flera än eu väljarbeteckning på valsedeln, skulle prövas också vid valen av landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige för mandatperioden 1955—1958 (beträffande stadsfullmäktige i Stockholm perioden 15/10 1954—14/10 1958).

Sedan riksdagen hade bifallit propositionen (KU 1954: 3, rskr 111) utfärdades dels lagen den 12 mars 1954 (nr 78) angående ändring i lagen den

Kungl. Mnj:ls proposition nr 31 år 1966 13

20 juni 1924 (nr 349) om landsting, vari bestämmelser togs upp om den nya valkretsindelningen, dels lagen den 12 mars 1954 (nr 79) med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1955—1958 in. m., där det nya valsystemet reglerades. Bestämmelserna om valkretsindelningen har härefter tagits upp i landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319).

Frågan om att utforma en definitiv valmetod överlämnades till författningsutredningen som tillkallades hösten 1954.

Med hänsyn till att författningsutredningen inte kunde väntas komma att avge förslag i valfrågan så tidigt att det kunde genomföras före andrakammarvalen år 1956 föreslogs i prop. 1956: 11 att det provisoriska valsystem som hade införts år 1952 skulle förlängas för ytterligare en mandatperiod. Riksdagen biföll propositionen (KU 4, rskr 125, SFS 78). På motsvarande skäl kom det provisoriska valsystem, som hade antagits för kommunalvalen, genom beslut år 1958 att gälla också perioden 1959 1962

(prop. 24, KU 11, rskr 156, SFS 139).

I prop. 1960:8 föreslogs att det provisorium som hade tillämpats för andrakammarvalen skulle förlängas för ännu en mandatperiod. I ill stöd för förslaget åberopades att författningsutredningen inte kunde avge förslag i valfrågan så tidigt att det hann genomföras före 1960 års andrakammarval och att det måste betecknas som olämpligt att, sedan en provisorisk valmetod använts vid tre andrakammarval i följd, för nästa mandatperiod återgå till den tidigare metoden med vetskap om att en tredje metod kunde komma att tillämpas för perioden därefter. Förslaget godkändes av riksdagen (KU 8, rskr 135, SFS 68). Det provisoriska valsystemet förlängdes på samma skäl för kommunalvalen för perioden 1963—1966 enligt beslut år 1961 (prop. 175, KU 18, rskr 376, SFS 608).

Författningsutredningen lade år 1963 fram förslag om en grundlagsrevision och drog i samband därmed upp vissa huvudlinjer för ett nytt valsystem (SOU 1963: 16—19). Betänkandet upptar två alternativa författningsförslag, det ena utformat efter ett enkammarsystem och det andra efter ett tvåkammarsystem. I fråga om valmetoden har i enkammaralternativet för valkretsvalens del och i tvåkammaralternativet för andrakammarvalens del den år 1952 införda metoden för fördelning av mandaten mellan partierna godtagits.

I prop. 1964:29 framhölls att ställningstagande till författningsutredningens förslag, som då hade sänts ut på remiss, inte kunde ske sa tidigt att frågan om valsystemets utformning kunde lösas slutgiltigt före andrakammarvalen samma år. Med hänsyn härtill förordades att det provisoriska valsystemet vid andrakammarval skulle gälla även mandatperioden 1965 1968.

Propositionen godtogs av riksdagen (KU 2, rskr 84) och lag i ämnet utfärdades den 13 mars 1964 (nr 58).

Remissbehandlingen av författningsutredningens förslag är numera slutförd.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 31 år 1966

Frågan om den framtida författningen omfattar också valsystemet. På grund av de överläggningar som pågår i författningsfrågan kan ställning alltså inte f. n. tas till hur valsystemet skall utformas för framtiden. Vilket valsystem som skall tillämpas vid kommunalvalen hösten 1966 måste emellertid bestämmas under den närmaste tiden. I detta läge är det enligt min mening naturligt att det provisoriska valsystem som nu har tillämpats vid andrakammarval och kommunalval sedan år 1952 tillämpas också vid kommunalvalen för mandatperioden 1967—1970. Som framhölls vid frågans behandling år 1952 är detta system utformat så att det utan valtaktisk samverkan mellan partier ger en rimlig genomsnittlig proportionell rättvisa för hela landet. När det infördes var grundtanken därför att det tidigare valsystemet med valtaktisk samverkan skulle ersättas med det provisoriska valsystemet utan sådan samverkan. Jag utgår från att denna grundtanke respekteras av de politiska partierna.

I enlighet härmed har inom inrikesdepartementet upprättats förslag till

lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967_1970 m. m.

Lagförslaget knyter an till den särskilda lag som antogs år 1954 och gällde kommunalval för perioden 1955—1958. Provisoriet skall tillämpas inte bara vid de allmänna kommunalvalen utan också vid extra val, olika slag av nyval, kompletteringsval eller särskilda röstsammanräkningar som avser mandatperioden 1967—1970 eller del av perioden. Liksom 1954 års lag innebär förslaget att bara en välj arbeteckning (partibeteckning) får användas och att mandaten fördelas mellan partierna efter uddatalsmetoden med första divisorn jämkad till 1,4. Den nya lagen bör träda i kraft dagen efter den då lagen har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

l

Valtiderna vid allmänna val Gällande bestämmelser m.m.

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna om valtider finns i 58 § och 72 § tredje stycket lagen den 26 november 1920 (nr 796, ändrad bl. a. 1962: 71 och 1963: 127) om val till riksdagen (ValL) samt 22 § 1 mom. och 37 § tredje stycket KVL (ändrad bl. a. 1962: 72 och 1963: 128).

Enligt ValL skall val till riksdagens andra kammare pågå mellan kl. 8 fm. och kl. 3 em. samt mellan kl. 5 em. och kl. 9 em. Hålls högmässogudstjänst på valdagen i den församling som valdistriktet hör till, skall uppehåll i valförrättningen göras för den tid då gudstjänsten pågår (58 § första stycket).

Länsstyrelsen kan på framställning av valnämnden förordna om avvikelser från bestämmelserna i 58 § första stycket ValL, om andra tider för valförrättningen är mer lämpliga på någon ort. Tillträde till valet skall dock alltid finnas minst två timmar före kl. 3 em. samt på landet minst två timmar efter kl. 5 em. och i stad minst två timmar efter kl. 7 em. (58 § andra stycket).

Röstmottagning på postanstalt skall vid andrakammarval äga rum under den tid då postanstalten normalt hålls öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt dock vara öppen för röstmottagning minst en timme före kl. It fm. och en timme efter kl. 1 em. Föreligger särskilda skäl, kan Kungl. Maj :t begränsa tiden för röstmottagning på valdag till den tid då postanstalten normalt hålls öppen för allmänheten. Den skall emellertid då hållas öppen minst en timme (72 § tredje stycket).

Kommunalval skall enligt KVL pågå minst två timmar före kl. 3 em. samt på landet minst två timmar efter kl. 5 em. och i stad minst två timmar efter kl. 7 em. Hålls högmässogudstjänst på valdagen i den församling som valdistriktet hör till, skall uppehåll göras för den tid då gudstjänsten pågår (22 § 1 mom. första stycket).

Valtider för varje valdistrikt bestäms av valnämnden. Länsstyrelsen skall underrättas om valtider vid val av landstingsman, kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige före utgången av juli det år då valet skall äga rum (22 § 1 mom. andra stycket).

Vid kommunalval skall röstmottagning på postanstalt äga rum under den tid då postanstalten hålls öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt dock hållas öppen minst en timme (37 § tredje stycket).

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966 Frågans tidigare behandling

Genom lag den 8 april 1960 (nr 59) angående ändring i lagen om val till riksdagen avskaffades röstlängdsutdragen vid andrakammarval och ersattes med röstkort. I samband därmed utsträcktes tiden för röstning i vallokalerna med en timme på morgonen och i fråga om landet med en timme på kvällen. Skälet för utsträckningen av tiden var att man ville söka hindra alltför omfattande poströstning (prop. 1960: 103 s. 53). I fråga om länsstyrelsens möjlighet att förordna om andra tider för valet än de som anges i lagen framhölls att det är angeläget att länsstyrelserna iakttar viss återhållsamhet härvidlag. Medgavs undantag borde i huvudsak samma valtider fixeras i hela länet eller sammanhängande eller slutna delar av länet. Någon ändring i bestämmelserna om postanstalternas öppethållande ansågs inte behövas.

År 1961 avskaffades röstlängdsutdrag och ersattes med röstkort även vid kommunalval. 1955 års valutredning, vars förslag låg till grund för reformen, tog därvid upp frågan om valtiderna vid dessa val. Enligt utredningen kunde ifrågasättas om inte de gällande bestämmelserna i detta avseende borde ändras för att motverka ökning av antalet poströstande. Som skäl mot ändring anförde utredningen bl. a. att bestämmelserna i KVL om valtider hade utformats för att i möjligaste mån tillgodose den kommunala självbestämmanderätten, att de var avsedda att tillämpas vid skilda slags val med olika röstningsfrekvens och att de gav möjlighet att ta hänsyn till lokala förhållanden. Eftersom tiderna för röstningen vid viktiga kommunalval dittills hade bestämts så att de stämt överens med de tider som föreskrivs för andrakammarval, ansåg utredningen att det inte fanns behov att ändra bestämmelserna. Huvuddelen av remissinstanserna anslöt sig till utredningens mening, men på flera håll förordades att valtiderna skulle fixeras även för kommunala val. Föredragande departementschefen intog samma ståndpunkt som valutredningen. Han strök dock under, att olika valtider medförde olägenheter för väljarna, och förutsatte att länsstyrelserna verkade för så stor enhetlighet som möjligt inom länen i fråga om valtiderna. I allmänhet borde valtiderna vid andrakammarval tillämpas (prop. 1961: 175 s. 55). Vid riksdagsbehandlingen lämnades förslaget utan erinran (KU 18, rskr 376).

Med anledning av två likalydande motioner till 1962 års riksdag (1:555 och II: 671) uttalade konstitutionsutskottet (uti. 13) att olägenheter i olika avseenden var förbundna med varierande valtider vid allmänna val. Utskottet ansåg emellertid att man borde avvakta resultatet av de åtgärder som departementschefen hade anbefallt år 1961 för att nå största möjliga enhetlighet inom de olika länen, innan frågan om nya regler om valtiderna för kommunalval övervägdes närmare. Det var enligt utskottet önskvärt att Kungl. Maj :t på nytt övervägde frågan när ytterligare erfarenheter hade vunnits. I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen (rskr 185) ge Kungl. Maj :t till känna vad utskottet hade anfört.

Frågan om valtiderna vid kommunalval togs upp i riksdagen även år

17 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

1963 i samband med behandlingen av prop. 56 med förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen in. in. Med anledning av motionerna 1:597 och 11:739 samt 1:598 och 11:738 anförde konstitutionsutskottet (uti. 7) att utskottet vidhöll den uppfattning som utskottet gett uttryck åt i uti. 1962: 13. Utskottets majoritet fann emellertid att erfarenheterna från kommunalvalet år 1962 inte torde vara helt tillfredsställande och ansåg det därför önskvärt att Kungl. Maj :t uppmärksammade frågan. I en reservation framhöll sju ledamöter av utskottet att utskottet hade bort hemställa att riksdagen med hänsyn till olägenheterna med andra valtider för kommunalval än för andrakammarval och andra tider för val på landet än för val i stad måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om förnyat övervägande av frågan om lika valtider vid allmänna val samt om förslag till lagändringar i så god tid att ändringarna kunde beslutas och träda i kraft till 1964 års andrakammarval. Riksdagen (rskr 182) godkände utskottsutlåtandet i här ifrågavarande del.

2_Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 31

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Länsstyrelsens framställning

Efter erinran om gällande bestämmelser och deras tillkomst ifrågasätter länsstyrelsen i sin framställning om det inte föreligger skäl att bringa reglerna om valtider vid kommunalval i överensstämmelse med motsvarande regler för andrakaminarval. Skall länsstyrelserna verka för enhetlighet i fråga om valtiderna vid kommunalval måste det finnas laglig möjlighet för länsstyrelserna att bestämma i frågan.

Mdare ifrågasätts i länsstyrelsens framställning om bestämmelsen att ^ alförrättningen skall avbrytas under tid då högmässogudstjänst pågår bör stå kvar. Efter den nya pastoratsindelningen kan högmässogudstjänst förekomma i kommunen under i stort sett hela dagen, framhåller länsstyrelsen. Detta kan leda till att olika valtider tillämpas i de skilda valdistrikten i kommunen, något som är till stort men för allmänheten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år W66

in

Remissyttrandena

Allmänna synpunkter

Frågan om det lämpliga i att nu överväga ändrade bestämmelser om valtider vid kommunalval tas upp av 1965 års valtekniska utredning. Utredningen erinrar om att den enligt sina direktiv skall bl. a. uppmärksamma vissa skiljaktigheter som f. n. består mellan lagstiftningen om val till riksdagen och reglerna om kommunala val. Särskilt nämns i direktiven de olika reglerna om tider för öppethållande av vallokalerna. Inom den närmaste tiden kommer utredningen att avge betänkande om gemensam valdag för riksdagsval och allmänna borgerliga kommunalval. Genomförs en sådan ordning, blir det en naturlig följd att nuvarande skillnader i fråga om valtider vid de skilda valen kommer att försvinna. Även om en reform i denna riktning inte genomförs men tiden för valförrättning sträcks ut över mer än en dag, torde det enligt utredningen bli nödvändigt att se över bestämmelserna om valtider, varvid samordning mellan de olika valen kan genomföras. Dessa omständigheter finner utredningen i och för sig motivera att frågan om valtiderna inte avgörs nu. Angelägenheten av att undanröja de olägenheter som följer av att valtiderna vid kommunalval varierar inom skilda kommuner talar enligt utredningens mening emellertid för att ändrade bestämmelser införs snarast. Till stöd härför åberopas vidare att man inte f. n. kan bedöma, om och när utredningens arbete kan komma att leda till några praktiska resultat. Utredningen vill därför inte motsätta sig att reglerna i KVL om valtider redan nu bringas i överensstämmelse med motsvarande regler i ValL.

Motsatt uppfattning har domkapitlet i Växjö stift, som förordar att ändring i gällande bestämmelser skall anstå i avvaktan på den nyordning i föihållandet mellan olika val som synes bli aktuell snart.

Valtider vid borgerliga kommunalval

Länsstyrelsens i Östergötlands län förslag tillstyrks av det stora flertalet remissinstanser, bl. a. överståthållarämbetet, alla länsstyrelser utom en, flertalet domkapitel, 1965 års valtekniska utredning, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och de fyra hörda partiorganisationerna.

I en rad yttranden betonas behovet av ändrade regler för att nå önskvärd enhetlighet i fråga om valtiderna. Sålunda uttalar länsstyrelsen i Stockholms län att olägenheter i skilda avseenden otvivelaktigt är förbundna med varierande valtider. Det är därför en angelägen uppgift för länsstyrelserna att verka för så enhetliga valtider som möjligt inom länen. Den bristande över-

20 Kungi. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

ensstämmelsen mellan reglerna i ValL och KVL verkar emellertid hämmande på lansstyrelsernas samordnande verksamhet. Några mera vägande skäl mot att införa samma regler i KVL som f. n. finns i ValL torde enligt länsstyrelsens mening inte kunna åberopas. Länsstyrelsen i Kronobergs län upplyser att länsstyrelsen vid 1962 års kommunalval försökte samordna valtiderna på samma sätt som vid andrakammarval. Detta lyckades dock inte i full utsträckning på grund av valnämndernas bestämmanderätt. Flera valnämnder följde inte de valtider som länsstyrelsen rekommenderade. Följden blev att valet pågick under olika tider t. o. in. inom en och samma kommun. Några sakliga skäl för olika bestämmelser om valtider vid andrakammarval och kommunalval anser länsstyrelsen knappast föreligga. Också länsstyrelsen i Gotlands län redovisar svårigheter att med nuvarande bestämmelser * åstadkomma enhetlighet i fråga om valtiderna vid kommunalval. Till stöd för den föreslagna ändringen åberopar länsstyrelsen bl. a. att det förekommer att valnämnd fastställer valtiderna till de kortaste som lagen medger darfor att antalet röstberättigade i valdistriktet är ringa och valförrättningen ändå kan genomföras utan tidsnöd. Länsstyrelsen bar inte alltid mött förståelse för sina påpekanden, att valtiderna bör bestämmas även med hänsyn till att den röstberättigade bör få största möjliga frihet att rösta på den tid som är lämpligast för honom, även om det medför längre tjänstgöringstid för valförrättaren och sysslolöshet för honom under delar av den tid då valet pågår. I länsstyrelsens yttrande förutsätts emellertid att ändringsförslaget avser endast de allmänna kommunalvalen.

Att valtiderna vid kommunalval varierar starkt inom skilda kommuner stryks under även av länsstyrelsen i Malmöhus län, som anser att detta förhållande har inneburit olägenheter för väljarna. Vägande skäl kan därför åberopas för önskemålet om större enhetlighet. Länsstyrelsen ansluter sig till förslaget att KVL ändras i detta avseende så att valtiderna blir desamma som vid andrakammarval. Behovet av lokala avvikelser torde kunna tillgodoses genom att valnämnd har möjlighet att begära länsstyrelsens fastställelse av andra valtider än de generella. Enligt länsstyrelsen i Älvsborgs lön uppväger de fördelar som enhetliga och rundligt tilltagna valtider medför for väljarna väl de nackdelar som uppstår för vissa valnämnder genom att de måste hålla vallokalerna öppna längre än vad som objektivt sett kan anses betingat av de lokala förhållandena. Länsstyrelsen i Västernorrlands län erinrar om att länsstyrelsen redan år 1962 i utlåtande över 1955 års valutrednings betänkande med förslag till bl. a. röstlängdsutdragens avskaffande vid kommunala val förordade att samma regler om valtider skulle gälla vid kommunalval som vid andrakammarval. Länsstyrelsen har alltjämt denna uppfattning. Längre öppethållande bör kunna leda till större valdeltagande, yttrar länsst3rrelsen.

Synpunkter som i det väsentliga överensstämmer med de hittills redovisade förs fram också i yttrandena från länsstyrelserna i Södermanlands,

21 Kungl. Maj.ts proposition nr iil år 1966

Kalmar, Kristianstads, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gäwleborgs, Jämtlands och Norrbottens län, domkapitlen i Kunds, Göteborgs och Visby stift, Högerns riksorganisation, Sveriges socialdemokratiska arbetarparti och Skånska drätselkammare förbundet.

Folkpartiets riksorganisation erinrar om konstitutionsutskottets uttalanden åren 1962 och 1963 samt finner dessa ge vid handen, att det råder ett uttalat missnöje med de skilda bestämmelserna om vallokals öppethållande vid olika slags val. Erfarenheterna talar för att reglerna i KVL ändras så att de stämmer överens med reglerna för andrakammarval. Denna fråga hänger samman med det moderna fritidslivet och bilismen, anförs i organisationens yttrande. Liksom i fråga om andrakammarval bör väljarna få tillfälle att rösta tidigt på dagen innan de utnyttjar söndagen för bl. a. resor.

Ett antal remissinstanser, som tillstyrker förslaget, framhåller emellertid att man har nått ganska stor enhetlighet redan f. n. i fråga om valtiderna vid kommunalval. Sådana uttalanden gör länsstyrelserna i Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län. Enligt överståthållarämbetet tillämpas i Stockholm samma valtider vid kommunalval som vid andrakammarval. Länsstyrelsen i Uppsala län anser att nuvarande bestämmelser inte har vållat några uppenbara olägenheter men finner det ändå önskvärt med enhetliga regler för kommunalval och andrakammarval. Någon olägenhet av att olika valtider tillläinpas har länsstyrelsen i Hallands län inte märkt. Valtiderna för varje valdistrikt anges ju i de röstkort som sänds ut till varje röstberättigad, erinrar länsstyrelsen, som dock anser att det inte finns anledning att behålla olika valtider för andrakammarval och kommunalval.

Enligt Centerpartiets riksorganisation hör reglerna om öppethållande göras enhetliga även i fråga om stad och ort på landet.

önskvärdheten av enhetliga valtider vid andrakammarval och kommunalval får inte föranleda att andra synpunkter på frågan lämnas obeaktade, yttrar Svenska stadsförbundets styrelse. Nuvarande regler i KVL torde syfta till att i möjligaste mån tillgodose den kommunala självbestämmanderätten. Föreskrifterna gör det också möjligt för valnämnderna att anpassa valtiderna efter lokala förhållanden och den varierande röstningsfrekvensen vid olika slag av kommunala val. Uppgifter om valtiderna i det enskilda valdistriktet anges på de röstkort som vid varje val tillhandahålls de röstberättigade i distriktet. Inte heller känner styrelsen till att det har förekommit klagomål från allmänheten över tillämpningen av nuvarande bestämmelser. Styrelsen vill emellertid inte motsätta sig sådan ändring av bestämmelserna i KVL om valtider att bestämmelserna bringas i överensstämmelse med motsvarande regler i ValL. Liknande tankegångar återfinns i yttrandet från Svenska kommunförbundets styrelse. Behovet av hänsynstagande till lokala förhållanden och den skilda röstningsfrekvensen vid olika slag av kommunalval gör sig påmint särskilt i mindre valdistrikt på landsbygden, menar styrelsen, som anser att öppethållandet där ofta kan begränsas avsevärt utan

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

nämnvärd olägenhet för väljarna. På andra sidan är det förenat med betydande olagenheter for väljarna om valtiderna varierar starkt i skilda kommuner och vid olika val. Kungörandet genom press och radio av skilda valtider kan verka förvirrande på en del väljare. Uppgifterna om valtider på rostkorten observeras tyvärr inte alltid av den enskilde väljaren. Större enhetlighet än nu i fråga om valtiderna är därför önskvärd. Styrelsen tillstyrker av dessa skal det förslag som länsstyrelsen i Östergötlands län har fört fram. Möjligheten för länsstyrelse att fastställa andra valtider än de generella torde enligt förbundsstyrelsens uppfattning i rimlig utsträckning tdlgodose hänsynen till lokala förhållanden m. m. Det är önskvärt att tidpunkten för bestämmande av valtiderna fixeras så att uppgifter om tiderna föreligger innan röstkorten trycks.

Behovet av lokala variationer i fråga om valtiderna stryks under också av länsstyrelsen i Västerbottens lön, som framhåller att antalet valdistrikt i lanet trots tidigare reduktioner alltjämt är stort och att antalet röstande vid 1964 års andrakammarval understeg 150 i inte mindre än 206 av de 433 valdistrikten. Lansstyrelsen skall liksom hittills söka medverkan från kommunernas sida för att ytterligare reducera antalet valdistrikt. Antalet distrikt kommer emellertid ändå att vara stort i lappmarken och de inre delarna av lanet. I många distrikt torde antalet röstande under alla förhållanden bli så litet att korta valtider får anses tillräckliga. Även om länsstyrelsen skulle få laglig möjlighet att besluta om valtiderna vid kommunalvalen skulle därför den eftersträvade enhetligheten inte kunna nås i större utsträckning i länet.

Avstyrkande yttranden föreligger från domkapitlen i Linköpings och Växjö stift, Svenska landstingsförbundet samt ordförandena i valnämnderna i Lund och Landskrona.

Till stöd för sin ståndpunkt anför domkapitlet i Linköpings stift att allmänhetens intressen synes tillgodoses bäst med nuvarande ordning. Det synes knappast vara något intresse för allmänheten att kommunalval äger rum på i huvudsak samma tider i hela landet. Domkapitlet i Växjö stift har inte något i sak att erinra mot förslaget från länsstyrelsen i Östergötlands lan men ar som förut sagts f. n. mest benäget att förorda att lagändringen skall anstå.

I yttrandet från Svenska landstingsförbundets styrelse anförs att gällande regler ger möjligheter att anpassa öppethållandet till vad som lokalt kan anses påkallat med hänsyn till t. ex. antalet röstberättigade, valdistriktets allmänna befolkningsstruktur in. m. Enligt vad styrelsen har sig bekant har inga olägenheter för väljarna uppstått genom denna ordning. Behovet att orientera allmänheten om valtiderna är väl tillgodosett genom uppgifterna härom på röstkorten.

Valtider vid kyrkofullmäktigval

De flesta remissinstanserna behandlar frågan om valtiderna utan att

Kungl. Maj.ts proposition nr .'il är lOtUi -•*

framhålla någon skillnad mellan borgerliga och kyrkliga kommunalval.

Vissa remissinstanser tar emellertid uttryckligen ställning till frågan om enhetliga valtider vid kyrkofullmäktigval, nämligen överstäthåUarämbetet, länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Hallands och Älvsborgs län, domkapitlet i Göteborgs stift, Svenska stadsförbundet och H>65 års valtekniska utredning. Alla dessa remissinstanser avstyrker att samma valtider föreskrivs

för dessa val som för andrakammarval.

I Stockholm tillämpas vid kyrkofullmäktigval viss inskränkning i tiderna för öppethållande av vallokalerna i förhållande till övriga val, anfor ÖverstäthåUarämbetet. Inskränkningen motiveras av det mera begränsade valdeltagandet. Eftersom kyrkofullmäktigvalen i regel förrättas vid annat tillfälle än andrakammarval och stadsfullmäktigval har inskränkningen av valtiderna enligt ämbetets uppfattning inte medfört några olagenheter. Så länge kyrkofullmäktigvalen hålls vid annan tidpunkt än övriga val anser ämbetet att det inte finns behov att ändra nuvarande regler om när vallokalerna skall hållas öppna vid kyrkofullmäktigval. Däremot bär ämbetet ingen erinran mot att länsstyrelserna anförtros uppgiften att bestamma valtiderna. Liknande synpunkter anlägger länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län vilka också anmärker att det är valnämnderna och inte länsstyrelserna som kungör kyrkofullmäktigval. Med hänsyn till det ringa valdeltagandet vid kyrkofullmäktigval finner länsstyrelserna i Hallands och Älvsborgs län att det inte är rimligt att vallokalerna hålls öppna hela dagen. Svenska stadsförbundet anser det uppenbart att särskilda bestämmelser måste meddelas för kyrkofullmäktigvalen. Samma ståndpunkt intar domkapitlet i Göteborgs stift, som finner det synnerligen olämpligt att kyrkofullmäktigval skulle kunna äga rum under sådan tid att valet skulle kunna hindra någon att bevista gudstjänsten.

Avbrott i valförrättning under gudstjänsttid

En majoritet av remissinstanserna tillstyrker att nuvarande regler i ValL och KVL om uppehåll i valförrättning under tid då gudstjänst hålls i den församling som valdistriktet hör till upphävs. Hd hör länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Blekinge, Skaraborgs, Värmlands, Örebro och Västmanlands län, Svenska stadsförbundet, Svenska kommunförbundet och Sveriges socialdemokratiska arbetarparti. Länsstyrelsen i Västmanlands län pekar särskilt på att nuvarande bestämmelser i vallagarna tar hänsyn bara till statskyrkobesökare. Åtskilliga andra remissinstanser soin tillstyrker förslaget förordar att en generell föreskrift ges om uppehåll i valförrättning kl. 11—13. Om sammanlysning av gudstjänster sker till denna tid, tillgodoser en sådan föreskrift väljares önskemål att få möjlighet att bevista gudstjänsten samtidigt som valförrättarna får ett behovhgd uppehåll i valförrättningen. Denna inställning i frågan har överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Älvsborgs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Norrbottens lön, domkapitlen i Västerås, Karlstads och Luleå stift samt Högerns riksorganisation. Uppehåll i valförrättning bör göras kl. 11_13 och

l0T17’ anser lunsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län och domkapitlet i Goteborgs stift. Domkapitlet förordar dock att nuvarande regler behålls för kyrkofullmaktigvalens del. Centerpartiets riksorganisation håller före att bestämmelserna om uppehåll i valförrättning bör antingen utgå eller avse den vanligaste tiden för högmässogudstjänst.

Flera remissinstanser ställer sig tveksamma till förslaget i denna del och forordar att frågan övervägs närmare innan ändring görs i gällande reglering. Salunda anfor länsstyrelsen i Kristianstads län att domkapitlet i Lunds stift gett generell dispens att förlägga gudstjänster på valdagen till annan tid an den vanliga, vilket har bidragit till tjänligare valtider. Med hänsyn till det allmänna önskemålet att väljarnas intressen skall tillgodoses så långt det ar möjligt anser länsstyrelsen emellertid att det bör övervägas att slopa ifrågavarande bestämmelser. Enligt länsstyrelsen i Jönköpings län torde många hysa uppfattningen att sådana förrättningar som allmänna val inte bor äga rum under gudstjänsttid, en uppfattning som bör respekteras. En utvag skulle vara att förlägga valen till annan dag än söndag. Denna fråga bor undersökas närmare, menar länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Malmöhus lan finner skäl föreligga att närmare undersöka omfattningen och beskaffenheten av de olägenheter som är förbundna med bestämmelserna om uppehåll i valförrättning under gudstjänsttid och det sätt på vilket konstaterade olagenheter lämpligen bör avhjälpas. Närmare överväganden rekommenderas också av länsstyrelsen i Västerbottens län.

Av de remissinstanser som avstyrker förslaget att slopa bestämmelserna om uppehåll i valförrättning under gudstjänsttid konstaterar en del, att gällande bestämmelser inte har medfört sådana olägenheter att ändrad reglering är motiverad. Uttalanden av denna innebörd gör länsstyrelserna i Kronobergs och Kopparbergs län, domkapitlen i Växjö, Härnösands, Visby och Stockholms stift samt Folkpartiets riksorganisation.

Länsstyrelsen i Gotlands län upplyser att länet har inte mindre än 92 församlingar men att det trots detta inte har förelegat svårigheter att i samarbete med de kyrkliga myndigheterna koncentrera högmässogudstjänsterna i samtliga landsförsamlingar till kl. 10—14.30. Enligt länsstyrelsens erfarenheter finns det därför inte skäl att ändra ifrågavarande bestämmelser om uppehåll i valförrättning.

Flera domkapitel framhåller i sina avstyrkande yttranden att man t. ex. genom att sammanlysa gudstjänster kan åstadkomma enhetliga valtider utan att ändra gällande bestämmelser. I yttrandet från domkapitlet i Uppsala stift anförs att man i stiftet har praktiserat att på valdagar sammanlysa högmässogudstjänster i olika församlingar inom ett pastorat till en församhngs kyrka i syfte att skapa förutsättningar för så enhetliga valtider som möjligt. För att tillgodose detta syfte bör också andra åtgärder vara tänk-

25 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

bara, t. ex. att anställa predikobiträde åt präst som har att samma dag svara för mer än en högmässogudstjänst. Genom åtgärder av detta slag borde enligt domkapitlets mening skäliga anspråk på enhetliga valtider kunna tillgodoses utan att kravet på uppehåll i valförrättning för högmässogudstjänst behöver uppges. Liknande synpunkter anlägger domkapitlen i Linköpings, Skara, Strängnäs och Lunds stift.

26 Kungi. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

Föredraganden

Allmänna synpunkter

Bestämmelserna i ValL om val till riksdagens andra kammare och i IvVL om val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige överensstämmer i väsentliga delar. Vissa skiljaktigheter finns emellertid. En del av dem betingas av att förhållandena vid andrakammarval och kommunalval är olika. I fråga om andra har däremot ifrågasatts om de är grundade på så starka skäl att de inte skulle kunna undanröjas. Hit hör bl. a. reglerna om när vallokalerna skall hållas öppna på valdagen. För andrakammarvalen gäller att vallokalerna på valdagen skall vara öppna under bestämda tider, nämligen kl. 8—15 och 17 21. På framställning av valnämnden kan länsstyrelsen bestämma andra

tider, varvid tillträde till valet dock skall finnas minst två timmar före kl. 15 samt minst två timmar efter kl. 17 på landet och kl. 19 i stad. Vid kommunalval är det varje valnämnd som bestämmer valtiderna. För valnämndernas bestämmanderätt gäller samma begränsning som för länsstyrelses bestämmanderätt vid andrakammarval. Härutöver föreskrivs för alla slags val att uppehåll i valförrättningen skall göras under tid då högmässogudstjänst pågår i den församling som valdistriktet hör till. Också i fråga om de tider då postanstalt skall hållas öppen för röstmottagning på valdagen är bestämmelserna olika för andrakammarval och kommunalval. Vid andrakammarval skall postanstalt hållas öppen minst en timme före kl. 11 och minst en timme efter kl. 13 med rätt för Kungl. Maj :t att begränsa tiden till den tid postanstalten hålls öppen för allmänheten, dock minst en timme. För kommunalvalens del gäller att röstmottagning skall äga rum under den tid postanstalten hålls öppen för allmänheten, dock minst en timme. Denna föreskrift avser givetvis endast sådana kommunalval vid vilka röstmottagning på postanstalt äger rum på valdagen, dvs. i regel bara allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige.

Som framgår av min inledande redogörelse har krav på enhetliga valtider vid andrakammarval och kommunalval rests vid flera tillfällen under senare år. I regel har kraven gått ut på att valtiderna skall fixeras även för kommunalvalen i likhet med vad som gäller i fråga om andrakammarval. Motivet härför har varit att man har ansett att valtiderna vid kommunalvalen har varierat mellan de olika valdistrikten i alltför hög grad. När frågan senast behandlades i riksdagen år 1963 uttalades bl. a. att erfarenheterna i fråga om valtiderna vid 1962 års kommunalval inte var helt tillfredsställande och att det var önskvärt att Kungl. Maj:t uppmärksammade frågan.

27 Kungl. Maj.ts proposition nr .‘It år 1966

Länsstyrelsen i Östergötlands län har nu i framställning till Kungl. Maj :t ifrågasatt om inte bestämmelserna om valtider i KVL bör ändras så att de överensstämmer med motsvarande bestämmelser i ValL. Dessutom hai länsstyrelsen i framställningen ifrågasatt om inte föreskrifterna om uppehåll i valförrättningen under gudstjänsttid bör upphävas. Framställningen har remissbehandlats och fått övervägande positivt mottagande av remissinstanserna.

Ett ledande motiv för de ändringar som har skett i vallagstiftningen vid olika tillfällen har varit att underlätta valdeltagandet och göra röstningen så bekväm som möjligt för väljarna. Från denna synpunkt är det angeläget att utan dröjsmål överväga vad som lämpligen bör göras för att undanröja olägenheter som nuvarande regler om valtider i KVL kan medföra för väljarna. Ett skäl att inte f. n. behandla denna fråga är att den omfattas av det utredningsuppdrag som 1965 års valtekniska utredning har fått. I direktiven för utredningen sägs bl. a. att den skall uppmärksamma olikheter av skilda slag mellan vallagarna. Särskilt nämns reglerna om tiderna fölvallokalernas öppethållande. Som utredningen har påpekat i sitt remissyttrande kan man emellertid inte i dagens läge bedöma vilka praktiska resultat som kan följa av utredningens arbete eller när resultaten kan föreligga. Utredningen har därför förordat att frågan om valtiderna avgörs utan samband med de övriga frågor som omfattas av utredningsuppdraget. Mot denna bakgrund finns det enligt min uppfattning inte skäl att lämna frågan om valtiderna oprövad inför årets allmänna kommunalval.

Valtider vid borgerliga kommunalval

När frågan om valtiderna vid kommunalval behandlades i samband med ändringar i KVL år 1961 räknade man med att en intensifierad verksamhet från länsstyrelsernas sida för att åstadkomma enhetliga valtider i länen skulle leda till att de valtider som gäller för andrakammarval i stort sett skulle komma att tillämpas också vid de kommunala valen. I viss utsträckning torde dessa förväntningar ha infriats. Remissinstansernas redovisning av erfarenheterna från 1962 års kommunalval visar emellertid att man med nuvarande bestämmelser om valtider i KVL knappast kan åstadkomma den enhetlighet som förutsattes år 1961 och som då ansågs önskvärd för att underlätta valdeltagandet.

Det stora flertalet remissinstanser är eniga om att stora variationer i valtiderna innebär olägenheter för väljarna. Redan det förhållandet att olika valtider tillämpas vid olika slags val ställer särskilda krav på uppmärksamhet från väljarnas sida och kan lätt leda till att väljare finner sig ha blivit ur stånd att rösta. Även variationer mellan olika valdistrikt eller olika kommuner kan verka förvirrande på väljarna, särskilt som denna oidning medför att någon enhetlig upplysningskampanj om valtiderna inte kan föras

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

genom massmedia eller valorganisationer. Till detta kommer att möjligheterna att utöva rösträtten inte blir desamma för alla väljare om längden av den tid då vallokalerna hålls öppna varierar. Ju kortare den sammanlagda tiden för röstningen är desto mindre möjligheter finns det för väljarna alt kombinera röstningen med t. ex. friluftsliv under det veckoslut när valet äger rum.

Mot synpunkter av den art som jag nu har angett invänds i en del yttranden att uppgifter om valtiderna anges på det röstkort som varje röstberättigad får före valet. Detta förhållande minskar självfallet riskerna för misstag från väljarnas sida i fråga om valtiderna. Som uttalats vid remissbehandlingen torde dock väljarna många gånger inte lägga märke till tidsuppgifterna på röstkorten. Under alla förhållanden anser jag att övriga olägenheter som jag har nämnt motiverar att man nu försöker åstadkomma enhetligare valtider vid kommunalval än hittills.

Det skäl som i första hand har åberopats för att behålla valnämndernas rätt att bestämma valtiderna vid kommunalval har varit behovet att anpassa tiderna till lokala förhållanden och den skilda röstningsfrekvensen vid olika slags kommunalval. Lokala förhållanden kan ibland föranleda särskild bedömning av vilka valtider som är lämpligast. Möjlighet därtill finns ju också vid andrakammarval trots att valtiderna vid dessa val eljest är generellt fastställda i ValL. Röstningsfrekvensen är däremot en faktor som enligt min uppfattning bör föranleda jämkning av valtiderna endast i undantagsfall.

I diskussionen om valtiderna vid kommunalval brukar framhållas att nuvarande bestämmelser avser att tillgodose den kommunala självbestämmanderätten. I förevarande sammanhang har detta spörsmål berörts av bl. a. Svenska stadsförbundet, som emellertid godtar förslaget att införa bestämda valtider även vid kommunalval. Även jag anser att fördelarna med enhetliga valtider överväger nackdelar av ifrågavarande art.

Framställningen från länsstyrelsen i Östergötlands län går ut på att bestämmelserna om valtider i KVL ändras så att de stämmer överens med motsvarande bestämmelser i ValL. Alla remissinstanser som har godtagit enhetliga valtider vid de borgerliga kommunalvalen har tillstyrkt länsstyrelsens förslag. Också enligt min mening bör valtiderna vara desamma vid dessa val som vid andrakammarvalen. Behovet av lokala avvikelser bör på samma sätt som vid andrakammarval tillgodoses genom att länsstyrelsen får rätt att på framställning av valnämnden bestämma andra tider för valet i särskilda fall. Som framgår av vad jag har sagt i det föregående bör denna länsstyrelsens rätt emellertid utnyttjas med viss återhållsamhet, vilket på sin tid förordades även för andrakammarvalens del (prop. 1960: 103 s. 53).

Om bestämmelserna om vallokalernas öppethållande i KVL och ValL görs enhetliga enligt vad jag har förordat faller det sig naturligt att också bestämmelserna om röstmottagning på postanstalt blir lika i de båda vallagarna. I praktiken innebär detta att postanstalterna på valdagen normalt

Kungl. Maj.ts proposition nr .31 år 1966 29

skall hållas öppna minst två timmar vid kommunalval i stället för som nu minst en timme.

I det föregående liar jag nämnt att det i fråga om valtiderna föreligger den skillnaden mellan land och stad att tillträde till valet under alla förhållanden skall finnas hl. a. minst två timmar efter kl. 17 på landet och efter kl. 19 i stad. I ett par remissyttranden föreslås att denna skillnad upphävs. De generella bestämmelserna om valtider vid andrakammarval gör ingen skillnad mellan land och stad. Olikheter i förhållandena på landet och i stad utjämnas alltmer, en utveckling som torde påskyndas allt efter som den nya kommunindelningen genomförs. Dessa omständigheter talar för enhetliga bestämmelser även i ifrågavarande avseende. Härtill kommer ett skäl som enligt min uppfattning är mera betydelsefullt. Nuvarande regler kan medföra att vallokalerna i vissa valdistrikt stängs tidigare än i andra, något som väljarna lätt nog kan förbise. Just i fråga om tidpunkten för valets avslutande gäller det att förebygga att väljarna går miste om sin rätt att delta i valet. Denna tidpunkt bör därför vara enhetlig för hela landet. Jag föreslår att nuvarande bestämmelser för stad skall gälla generellt.

De bestämmelser om valtider vid kommunalval som jag har föreslagit bör gälla såväl de allmänna borgerliga kommunalvalen som särskilda sådana val, dvs. omval, nyval och kompletteringsval.

Valtider vid kyrkofullmäktigval

Varken i framställningen från länsstyrelsen i Östergötlands län eller i flertalet remissyttranden görs någon särbedömning i fråga om behovet av enhetliga valtider vid kyrkofullmäktigval.

Åtta remissinstanser, som tillstyrker fixerade valtider vid kommunalval, förordar emellertid att undantag från den generella regleringen görs i fråga om kyrkofullmäktigvalen. Som skäl för undantaget anförs genomgående att valdeltagandet i de kyrkliga kommunalvalen i regel är ringa och att de inskränkningar i valtiderna som hittills har brukat göras vid sådana val inte har medfört några olägenheter. Så länge som kyrkofullmäktigvalen hålls vid annan tidpunkt än andra val anses det därför inte finnas behov att ändra nuvarande ordning.

Av flera orsaker är valdeltagandet vid kyrkofullmäktigvalen för det mesta ringa. I olika sammanhang har man betonat det önskvärda i att stimulera valdeltagandet. Det främsta medlet härför har ansetts vara att förlägga valen till samma dag som annat val. Så länge valen hålls på särskild dag torde valdeltagandet emellertid såvitt man kan bedöma på de flesta håll bli väsentligt mer begränsat än vid de borgerliga valen. Mot denna bakgrund finner jag i likhet med de remissinstanser som särskilt tagit upp denna fråga att det av praktiska skäl alltjämt bör ankomma på valnämnderna att bestämma valtiderna vid kyrkofullmäktigval med hänsyn till förhållandena i varje särskilt valdistrikt. Det är givetvis önskvärt att valnämnden endast

30 Kungi. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

när det verkligen är befogat frångår de tider som tillämpas vid de borgerliga kommunalvalen och att valtiderna under alla förhållanden i möjligaste mån ansluter till dem som gäller vid dessa val.

Avbrott i valförrättning under gudstjänsttid

Förslaget från länsstyrelsen i Östergötlands län att upphäva bestämmelserna i vallagarna om uppehåll i valförrättning under tid då högmässogudstjänst hålls i den församling som valdistriktet hör till grundar sig på att sådan gudstjänst ofta äger rum vid olika tider på söndagarna. Bestämmelserna är därför ägnade att leda till olika tider för vallokalernas öppethållande.

Vid remissbehandlingen har flertalet remissinstanser tillstyrkt förslaget. I allmänhet har dessa remissinstanser förordat en generell föreskrift att uppehåll i valförrättningen skall göras kl. 11—13. Härigenom blir önskemålet att valförrättningen inte skall pågå under gudstjänsttid i huvudsak tillgodosett, eftersom sammanlysning av gudstjänster kan ske till tiden för uppehållet. De avstyrkande remissinstanserna har på sin sida funnit att möjligheterna att sammanlysa gudstjänster gör det onödigt att ändra nuvarande bestämmelser i vallagarna. Skillnaden i de båda ståndpunkterna är alltså ganska obetydlig. Även de synpunkter som företräds av de avstyrkande remissinstanserna blir i det väsentliga beaktade om nuvarande föreskrifter om uppehåll i valförrättning under gudstjänsttid ersätts med bestämmelsen att valförrättning inte skall pågå mellan kl. 11 och 13. Jag föreslår att bestämmelserna om valtider utformas i enlighet härmed. Att i detta avseende införa särbestämmelser för kyrkofullmäktigval, vilket föreslås i några remissyttranden, anser jag inte påkallat.

Vad jag har föreslagit i det föregående föranleder ändringar i 58 § ValL samt 22 § 1 mom. och 37 § KVL. Jag föreslår dessutom den jämkningen i 59 § andra stycket KVL att vad där sägs om kostnaderna för kuvert som avses i 26 och 29 §§ KVL skall omfatta också kuvert som avses i 28 § KVL. Jämkningen föranleds av den reform som genomfördes år 1965 i fråga om sjukas, åldringars och invaliders röstning (prop. 106, KU 40, rskr 353, SFS 609). Vid reformen flyttades bestämmelserna om kuvert för valsedelsförsändelse av äkta make från 29 till 28 § KVL. I 29 § infördes bestämmelser om kuvert för valsedelsförsändelse av sjuka m. fl.

I enlighet härmed har inom inrikesdepartementet utarbetats förslag till lag angående ändrad lydelse av 58 § ValL och lag om ändring i KVL. I fråga om förslaget till lag angaende ändrad lydelse av 58 § ValL har jag samrått med chefen för justitiedepartementet. De föreslagna lagarna bör träda i kraft dagen efter den då de har utkommit från trycket. Härigenom kan de nya bestämmelserna om valtider i KVL tillämpas redan vid årets allmänna kommunalval.

Kiingl. Maj.ts proposition nr 31 år 1966

31 Hemställan

Föredraganden hemställer att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att anta förut nämnda förslag till

1) lag med vissa bestämmelser om kommunalval för perioden 1967—1970 m. m.,

2) lag angående ändrad lydelse av 58 § lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen,

3) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Björn Weibo