angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1966/67

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

1 Nr 56

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering av priserna på fisk under budgetåret 1966/67; given Stockholms slott den 4 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda uldrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. nr., och angående fortsatt giltighet av samma förordning,

2) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.,

dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen i övrigt hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås för budgetåret 1966/67 fortsatt reglering av priserna på fisk samt importen och exporten av fisk. Regleringen förordas ske enligt i huvudsak samma grunder som hittills utom såvitt avser stiömmingsfisket. För detta fiske avvecklas i enlighet med principbeslut av 1965 års riksdag nuvarande handelsreglering den 1 juli 1966 och införs ett nytt stödsystem.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 56

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., och angående fortsatt giltighet av

samma förordning

o110™ f?rordnas, a*t 2—4, 14 och 19 §§ förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering av handeln med fisk, m. m.1, samt andra stycket av forordningens övergångsbestämmelser skola upphöra att gälla, dels ^ riobriuGn närmast före 2 § skall utgå, dels att förordningens rubrik samt 13, 18 och 21 §§ skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att torordnmgen, vilken enligt kungörelse den 23 april 1965 (nr 85) gäller till

och med den 30 juni 1966, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1967.

Förordning om prisregleringsavgift för fisk m. m.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §•

Hava fiskare, för vilka fiske utgör huvudsaklig eller väsentlig inkomstkälla, eller sammanslutningar av sådana fiskare ensamma eller tillsammans med personer eller företag, vilka idka handel med fisk, bildat ekonomisk förening för omhändertagande och försäljning av fisk som ilandföres inom visst område, må föreningen, därest den finnes äga förutsättning för dylik verksamhet och omfatta tillräckligt antal fiskare, kunna erhålla Kungl. Maj:ts tillstånd ait såsom auktoriserad produoentförening från fiskare för försäljning mottaga fisk, som ilandföres inom området. Tillståndet må begränsas att gälla allenast visst eller vissa slag av fisk. Fisk som omfattas av sådant tillstånd benämnes i det följande handelsreglerad fisk.

' Senaste lydelse se beträffande 1 § 1953: 373, 8 § 1964: 149. 9 § 1959: 108 och 12 § 1956: 202.

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 10(><>

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Auktoriserad producent förening är pliktig att enligt samma grunder, som gälla i fråga om medlems fångst, för försäljning mottaga handelsreglerad fisk, som inom föreningens område ilandföres av annan fiskare.

Är tillförseln av något slag av handelsreglerad fisk så riklig, att det kan antagas att en väsentlig del därav ej kan avsättas för konsumtion i färskt tillstånd, må producentförening efter medgivande av statens jordbruksnämnd lämna fiskare, som mera regelbundet levererar till föreningen och för vilken fiske utgör huvudsaklig eller väsentlig inkomstkälla, företräde till leverans.

1 övrigt skall auktoriserad producentförening vid bedrivandet av sin verksamhet ställa sig till efterrättelse de ytterligare villkor, som kunna hava uppställts vid tillståndets beviljande, ävensom de särskilda föreskrifter, som jordbruksnämnden kan komma att meddela.

Tillstånd, varom i första stycket förmäles, må av Kungl. Maj.t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av jordbruksnämnden återkallas, då skäl därtill äro.

Den som inom auktoriserad producentförenings område ilandför handelsregler ad fisk må mot vederlag överlåta denna, förutom till producentföreningen, allenast till jordbruksnämnden eller eljest i den ordning och under de villkor nämnden bestämmer.

I andra fall än i första stycket avses må handelsreglerad fisk allenast i den ordning och under de villkor jordbruksnämnden bestämmer mot vederlag överlåtas till återförsäljare i och för dennes rörelse eller till person eller företag, som använder fisk för yrkesmässig tillverkning eller beredning av varor till avsalu.

Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 56

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

4 §.

Vid handel med fisk skall priset, där ej jordbruksnämnden annat medgiver, angivas per viktenhet.

13 En var, som yrkesmässigt försäljer handelsreglerad fisk eller som använder sådan fisk för yrkesmässig tillverkning eller beredning av varor till avsalu, så ock en var som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att erlägga prisregleringsavgift, skall vara skyldig att, i den utsträckning jordbruksnämnden föreskriver och i enlighet med de närmare anvisningar nämnden meddelar1, föra sådana anteckningar angående rörelsen, som erfordras för kontroll av handelsregleringen eller över att prisregleringsavgift behörigen erlägges.

Det åligger

§•

Envar, som driver verksamhet varmed följer skyldighet att erlägga prisregleringsavgift, skall föra sådana anteckningar angående rörelsen, som fordras för kontroll över att avgiftsskyldigheten fullgöres.

angående rörelsen.

14 §.

Överlåter någon fisk i strid mot vad i 3 § är stadgat,

eller bryter någon mot vad i 2 § andra stycket stadgats eller mot villkor, som föreskrivits jämlikt 2 § för tillgodonjutande av tillstånd som där avses,

eller överträder någon sådana särskilda föreskrifter, som jämlikt 2 § meddelats av jordbruksnämnden för auktoriserade producentföreningar, eller bryter någon mot vad i 4 § stadgats,

straffes med dagsböter.

Sker överlåtelse, som står i strid mot bestämmelserna i 3 § första stycket, till återförsäljare i och för dennes rörelse eller till person eller företag, som använder fisk för yrkesmässig tillverkning eller beredning av varor till avsalu, straffes jämväl förvärvaren med dagsböter.

1 Jfr 21 §.

5 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

18 Husbonde ansvarar för sådan i eller 15 § omförmäld förseelse, som begås av hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

19 Åtal enligt 14 § andra stycket må av allmän åklagare väckas allenast efter anmälan eller medgivande av jordbruksnämnden.

21 Jordbruksnämnden äger meddela närmare föreskrifter rörande tilllämpningen av denna förordning samt medgiva undantag från de i 3 § givna bestämmelserna.

§•

Husbonde ansvarar för sådan i 15 § omförmäld förseelse, som begås av hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

§•

§•

Jordbruksnämnden meddelar närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning.

(övergångsbestämmelse)

Med stöd av äldre bestämmelser meddelade tillstånd att med ensamrätt för försäljning mottaga strömming och sill, som ilandföres utmed viss kuststräcka, skola fortfarande gälla.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1966.

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 19 februari 1954 om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa

för prisreglering bildade stiftelser, m sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1 Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt äger skattskyldig njuta avdrag för belopp, som enligt särskilda av Kungl. Maj:t den 11 december 1953, den 18 mars 1955, den 13 april 1956 samt den 1 mars 1957 godkända avtal mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt Sveriges export- och importförening för ägg, förening u. p. a., Svensk kötthandel, förening u. p. a., Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., sistnämnda förening och Sveriges bränneriidkareförening u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares Centralförening u. p. a. och Sveriges Oljeväxtintressenter, förening u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a., Sydkustfisk, förening u. p. a., Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, samt Oskustfisk, centralförening u. p. a., å andra sidan, tillförts någon av de enligt avtalen bildade stiftelserna (konj unkturutj ämningsfonder).

Såsom förutsättning-------

. m.,1 skall erhålla ändrad lydelse på (Föreslagen lydelse)

§•

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt äger skattskyldig njuta avdrag för belopp, som enligt särskilda av Kungl. Maj :t den 11 december 1953, den 18 mars 1955, den 13 april 1956 samt den 4 mars 1966 godkända avtal mellan statens jordbruksnämnd, å ena, samt Sveriges export- och importförening för ägg, förening u. p. a., Svensk kötthandel, förening u,. p. a., Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., sistnämnda förening och Sveriges bränneriidkareförening u. p. a., Sveriges Oljeväxtodlares Centralförening u. p. a. och Sveriges Oljeväxtintressenter, förening u. p. a., Västkustfisk, förening u. p. a., Sydkustfisk, förening u. p. a., Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, samt Ost kustens prisregleringsförening, ekonomisk förening, å andra sidan, tillförts någon av de enligt avtalen bildade stiftelserna (konjunkturutjämni ngs fonder).

— för beskattningsåret.

Äldre bestämmelser äga alltjämt tillämpning vid 1967 års taxering så vitt gäller verksamhet, som före ikraftträdandet drivits av Ostkustfisk, centralförening, u. p. a. och den av föreningen enligt avtal med statens jordbruksnämnd bildade stiftelsen, samt vid 1966 års taxering eller vid eftertaxering för år 1965 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av 1 § se 1957: 156.

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

7 Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den i mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1966/67 och anför.

Inledning

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 9 februari 1966 framlagt förslag beträffande reglering av priserna på fisk under budgetåret 1966/67. Jordbruksnämnden anmäler att representanter för vederbörande fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrin till nämnden framfört sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på fiskets område. överläggningar har skett med jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område. Nämnden har även samrått med fiskeristyrelsen.

Ostkustfisk, centralförening u. p. a., har i skrivelse den 21 juni 1965 anhållit om bidrag med 100 000 kr. ur prisregleringskassan för fisk för kostnader i samband med övergången till nya bestämmelser för handeln med strömming. Häröver har jordbruksnämnden efter remiss avgett yttrande.

Nuvarande förhållanden ni. m.

Innebörden av pris- och handelsregleringen. I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., meddelas bestämmelser om reglering av handeln med fisk och om prisregleringsavgift på fisk. Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud samt förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering

2t Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 56

8 Kimgl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. in.

Regleringen av priserna på fisk är i viss män olika för väst- och sydkustens prisregleringsområden och för ostkustens prisregleringsområde. Prisregleringarna inom de två förstnämnda områdena innebär att jordbruksnämnden, efter överläggningar med fiskarorganisationerna, fastställer minimipriser på de viktigaste fiskslagen. Fiskarna får därigenom ut lägst dessa priser för fisk som säljs till konsumtion inom landet eller för export på vissa marknader. Den fisk, som inte kan säljas till minimipris, övertas av särskilda prisregleringsföreningar, Västkustfisk, förening u. p. a., och Sydkustfisk, förening u. p. a. Föreningarna säljer fisken för export till länder med centraliserad import eller inom landet till djurföda och beredning av fiskmjölk. För verksamheten erhåller föreningarna vissa i förväg bestämda statliga bidrag, s. k. pristillägg. Numera utgår dessa i form av ett fast belopp för prisregleringen under ett år. Den del av dessa belopp, som ej behöver tas i anspråk under året, överförs till prisregleringsföreningarnas konjunktur utjämningsfonder. Föreningarna betalar till fiskaren ett s. k. garantipris, som fastställs av föreningen i förväg med hänsyn till beräknade försäljningsinöjligheter och erhållna pristillägg. Garantipriset är således det pris som fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk. Beträffande utformningen av regleringssystemet i övrigt på väst- och sydkusten hänvisas till prop. 1946:232, 1948:48 och 1951:81.

Prisregleringen pa ostkusten är f. n. knuten till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming. Enligt principbeslut av 1965 års riksdag (prop. 37, Joll 5, rskr 145) skall emellertid fr. o. m. den 1 juli 1966 denna handelsreglering avskaffas och ersättas med ett nytt system för prisstöd till strömmingsfisket.

Kostnaderna för prisregleringen av fisk täcks av prisreglerings- och in- Törselavgifter som tillförs den av jordbruksnämnden förvaltade prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgift erläggs av förstahandsköpare av fisk m. fl. och utgår för såväl svenskfångad som importerad saltvattenfisk. På västkusten tas prisregleringsavgift f. n. ut på i huvudsak all fisk med undantag av skarpsill och de fiskslag — utom kungsfisk — varav filéer belagts med införselavgift. För svenskfångad fisk, som förs i land på syd- och ostkusten, tas avgift ut endast på sill (strömming). Fisk, som övertas av prisregleringsföreningarna på väst- och sydkusten, är inte avgiftsbelagd. Det är inte heller den strömming som säljs för annat ändamål än färskkonsumtion eller rökning. Regleringsavgiften utgör 3 % av inköpspriset för svenskfångad fisk, som fors i land på väst- och sydkusten, samt 3 öre per kg för strömming som förs i land på ostkusten. Regleringsavgiften på importerad fisk fastställs så att den i stort sett motsvarar avgiften på svenskfångad fisk.

Införselavgift tas ut på viss filéad fisk. Under år 1965 har denna avgift

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 är 1966

vid import från EFTA-länderna sänkts med 4,5 öre per kg för frysta iiléer. Införselavgiften uppgår nu vid import, som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling enligt EFTA-konventionen, till 9 öre per kg av varans nettovikt för tryst lilead torsk, kolja, gråsej, vitling och kungs- 1'isk samt till 25 öre per kg för färsk eller kyld filéad torsk, kolja, gråsej och vitling. Vid annan införsel uppgår avgiften till 45 öre per kg för färsk, kyld eller fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk.

Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor del av deras konjunkturutjämningsfonder. Föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk kan vidare erhålla statlig garanti för lån i Sveriges kreditbank intill 3 milj. kr. resp. 2 milj. kr.

Enligt gällande grunder för importregleringen av fisk och fiskprodukter äger jordbruksnämnden begränsa importen av fisk i den omfattning som är nödvändig för att upprätthålla prisregleringssystemet. I frågor av allmänt intresse beträffande tillämpningen av importregleringen inhämtar jordbruksnämnden synpunkter från det av nämnden inrättade fiskimportrådet. Detta består av representanter för fiskare, handel, beredare och konsumenter.

Vid tillämpningen av importregleringen medger nämnden import utan licens av vissa fiskvaror från bl. a. OECD-länderna och vissa öststater. För flertalet övriga fiskvaror utfärdar nämnden generella importlicenser. Vara, som tagits upp på sådan licens, får införas på samma villkor som de licensfria varuslagen under förutsättning att fisken inköpts i fast räkning och att den inte införts direkt från fiskebåt, s. k. direktlandning. 1 annat fall utfärdas individuell licens, som kan innebära, att importen kvantitativt regleras. Under år 1965 har behovsprövning av importanspråken skett i huvudsak endast i fråga om färsk och fryst sill och torsk samt spillanga.

Som en följd av EFTA-konventionen har tullarna på fiskkonserver o. d. samt införselavgiften på frysta filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk vid införsel från länder anslutna till EFTA sänkts i olika omgångar. Fr. o. m. den 31 december 1965 utgår tullarna och avgifterna med 20 % av de belopp som gäller vid införsel från länder utanför frihandelsområdet. Som ett led i avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna har i enlighet med konventionsbestämmelserna globalkontingenterna höjts för sådana fiskvaror, för vilka EFTA-konventionens förpliktelser gäller och för vilka införsel inte kunnat ske utan licens. Globalkontingenterna kan_- utom såvitt gäller frysta sill- och makrillfiléer — anses vara nomi-

nella då import redan före år 1960 medgetls utan kvantitativ begränsning.

Gällande exportreglering av fisk och fiskprodukter innebär i princip att av jordbruksnämnden utfärdad licens fordras för export. S. k. 'villkorlig licensfrihet tillämpas. Detta innebär att dessa varor under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras utan licens till i huvudsak de länder, som inte har centraliserad import. En av de förutsättningar, som jordbruks-

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

nämnden uppställer för licensfriheten, är att fisken skall vara inköpt enligt gällande bestämmelser om prisreglering beträffande fisk.

Exporten till länder med centraliserad import sker i enlighet med särskild överenskommelse mellan föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk, Västkustfisk och Fiskkonservfabrikernas förening samt företrädare för exporthandeln med färsk och fryst fisk samt svensk saltsill. Den närmare innebörden av denna överenskommelse redovisas i prop. 1962: 58 s. 22. I propositionen redogörs även för det s. k. fiskexportrådet.

Fångst- och prisutveckling m. m. Utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet fiskare och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket, exporten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen inom landet, prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom fisket samt det ekonomiska utfallet av den statliga prisregleringen på fisk framgår av följande tabeller.1

Antalet yrkesfiskare har under år 1964 fortsatt att minska på samtliga kuststräckor. Totalantalet yrkesfiskare var år 1964 uppskattningsvis omkring 8 000 vilket innebär en nedgång under året med ca 4 %. I fråga om fiskebåtarna har en fortsatt övergång skett till båtar med allt större motorstyrka.

Det svenska havsfiskets avkastning beräknas under år 1965 ha minskat med ca 8 milj. kg till 370 milj. kg, medan värdet ökat med 26 milj. kr. till 264 milj. ki. Ändringarna i fråga om fångstmängd och värde hänför sig i huvudsak till västkustfisket. Värdet av den fisk som västkustfiskarna direkt fört i land i utlandet beräknas år 1965 ha stigit med ca 22 milj. kr. till 110,5 milj. kr. vilket motsvarar 54 % av västkustfiskets sammanlagda fångstvärde. Den i utlandet direkt ilandförda fångstmängden har dock minskat med ca 10 milj. kg. Det är första gången på senare år som denna kvantitet minskat. Ilandföringen av konsumtionssill i utlandet har minskat med ca 2 milj. kg till omkring 122 milj. kg. Av den i utlandet direktlandade tångsten på totalt 202,5 milj. kg har i Danmark förts i land ca 196 milj. kg. Västkustfiskarnas ilandföring av fångster i svenska hamnar har ökat med 1 milj. kg. På sydkusten har fångsterna av såväl torsk som sill minskat under år 1965, medan däremot ilandföringen av skrapfisk starkt ökat. Strömmingsfångsterna på ostkusten har ökat obetydligt. Under år 1965 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade fiskslag, upprätthållits på konsumtionssill och makrill på västkusten samt på strömming på ostkusten.

Förstahandspriserna på sill, som under år 1965 direktlandats i utlandet, har stigit kraftigt. I Danmark har t. ex. medelpriset per kg konsumtionssill varit 67 öre under år 1965 mot 40 öre under år 1964. Priset har också ökat för flertalet fiskslag som förts i land i Sverige.

1 Tabellerna återfinns på s. 12—17.

liungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966 11

Utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter har år 1965 liksom tidigare år avsett export av prisbillig fisk, främst sill, samt import av dyrare fisk och beredda fiskvaror. Exporten av fisk och fiskprodukter, inklusive direktlandning i utlandet, beräknas ha uppgått till 235 milj. kg med ett värde av 160 milj. kr. vilket är ca 5 milj. kg mindre resp. ca 30 milj. kr. mera än år 1964. Nedgången av exportkvantiteten faller helt på direktlandningarna i utlandet, medan övrig utförsel (s. k. kommersiell export) ökat. Utlandslandningarnas andel av den totala fiskexporten torde ha uppgått till 86 % av kvantiteten och till 69 % av värdet. Importen av fisk och fiskprodukter har ökat med ca 6 milj. kg och med 46 milj. kr. till omkring 70 milj. kg och 234 milj. kr. Införseln av lax, ål, färsk sill och makrill samt frysta fiskfiléer har stigit mest. Konsumtionen av färsk och fryst fisk samt skaldjur under år 1965 beräknas till omkring 118 milj. kg och av konserver och annan beredd fisk till omkring 43 milj. kg. Häri ingående andel importerad fisk beräknas ha stigit från 37 % år 1964 till 38 % år 1965.

Priserna på förnödenheter, som erfordras för fisket, har under år 1965 inte undergått större förändringar. Kostnaderna för reparationer och montering av redskap m. m. har dock ökat.

Vissa undersökningar rörande fiskets lönsamhet visar att det beräknade kontanta nettot av fisket liksom den taxerade nettointäkten under år 1963 ökat för fiskare på ost- och sydkusten, medan en mindre nedgång noterats på västkusten. Totalt sett beräknas inkomsterna ha förbättrats såväl år 1964 som år 1965.

Reglerings- och införselavgifterna har under år 1965 uppgått till 4,2 milj. kr., varav 2,8 milj. kr. utgör avgifter på importfisk. Härutöver har prisregleringskassan för fisk tillförts räntor på 1,7 milj. kr. Utbetalningarna från kassan uppgick sammanlagt till 3,3 milj. kr., varav till prisregleringsföreningarna utbetalats 2,8 milj. kr. Behållningen i kassan var den 1 januari 1966 30,4 milj. kr. mot 27,8 milj. kr. ett år tidigare.

Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning anses tillfredsställande. Föreningen Västkustfisk har år 1965 totalt övertagit 18,8 milj. kg fisk för 9,4 milj. kr. och föreningen Sydkustfisk har övertagit 1,2 milj. kg sill för 300 000 kr. övertagna kvantiteter har i huvudsak exporterats på centraliserade marknader. Föreningen Ostkustfisk har år 1965 enligt preliminära beräkningar prisreglerat 4 milj. kg strömming, varav 1,2 milj. kg exporterats.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

Tabell 1. Antal fiskare vid saltsjöfisket 1935—1964

(Indextal: 1935/39 = 100)

År

1935/39

1940/44

1945/49

1950/54

Västkusten (Hallands län, Göteborgs och Bohus län)

Yrkes-

fiskare

6 586

6 749

7 231 6 826

Binä-

rings-

fiskare

1 406 1 247 1 258 1 160

Summa

7 992

7 996

8 489 7 986

Indextal

100 Samtliga kuststräckor

Yrkes-

fiskare

Binä-

rings-

Summa

In-

dextal

fiskare

13 646

14 739 15148 12 825

9 971 9 577 8 778 7 989

23 617

24 316 23 926 20 814

6 058 5 749 5 583 5 400 5 291 5 126 5 242 5 021 4 956

1 076 1 012 970 963 942 910 873 845 905

7 134 6 761 6 553 6 363 6 233 6 036 6115 5 866 5 861

65 Alun. Uppgifterna är hämtade från den officiella fiskestatistiken. Enligt instruktionen för statistikinsamlama skall som yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av fisket. Lokala skiljaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkesoch binäringsfiskare. För år 1964 är uppgifterna preliminära.

Kungl. Maj.ts proposition nr .56 år 1966

13 Tabell 2. Antal fiskebåtar 1935-1939, 1948—1964

Anm. För år 1964 är uppgifterna preliminära. — I SOS Fiske redovisas också fiskebåtar utan motor.

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1966

Tabell 3. Saltsjöfiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd och värde samt procentuell fördelning 1935—1965

1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för år 1964 och år 1965, för vilka de är beräknade av jordbruksnämnden.

Anm. Med »Västkusten» avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare vatten; »Sydkusten» inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna fr. o. m. år 1949 men däremot icke för åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren 1945/1948 utgjort i genomsnitt 8,7 milj. kg. Fr. o. m. år 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar inkluderad s. k. skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan och därmed ej heller i kolumnerna »Västkusten» och »Totalfångst». Före år 1949 torde ilandföringen av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.

Tabell 4. Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1961—september 1965, öre/kg

1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg, Kungshamn, Smögen, Lysekil och Strömstad.

2 Skarpsill, saltsill, skrapfisk och skaldjur ej medtagna.

3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på torsk rensad vara med huvud.

4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för alla köpare). Inom parentes har angetts minimipriset vid försäljning på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare av sill samt för be-

redare av frysta filéer i fråga om makrill).

6 Under åren 1962 resp. 1963 och 1964 har minimipriserna under slutet av veckan legat 2 resp. 4 öre per kg under de angivna priserna.

• Partinoteringen på strömming är det pris, som producentföreningen fastställt för partihandelns försäljning till detaljhandeln. Detta är sålunda ej jämförbart med de redovisade fiskarpriserna.

Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och fiskarens andel i lådkostnaden.

Kanyl. Maj.ts proposition nr ö6 år 1966

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

Tabell 5. Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och blötdjur samt beredd eller konserverad fisk m. m. tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan

Differens

Utförselöverskott (+)

Införselöverskott (—)

10.3 4,5

18,6

46,2

51,0

75.9 77,6

75.5 96,4

+ 141,0 + 174,9 + 164,6

8.7 2,9

29.2 45,0

74.4 Anm. 1.

. ,.. ...il ....------------v au,, av ii»» ocu sKmujur, som i aen tunaare tull-

taxan hanforts till stat. nr 281:1 och 321:5, ingår i denna tabell fr. o. m. år 1957.

Anm. 2. T. o. m. år 1948 är s. k. skrapfisk inte inkluderad i direktlandningama i utlandet, j Direktlan^nin8ar > utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är häm-

tade från handelsstatistiken utom för år 1965, som grundar sig på tullverkets preliminära statistik.

Tabell 6. Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden 15/41 1946—31/12 1965, kr.

+ 21 283 303: 94

Överfört 1946 från clearingskassan för fisk .... Ränteinkomster........

+ 1 000 000: — + 9 742 288:09

Uppbörds- och kontrollkostnader ................

Överfört 1963 till arbetslöshetskassan ____

Total behållning

31/12 1965..............

1 Beträffande strömmingsregleringen den 1 april.

* Bortsett från fonder på tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets införande ställts till förfogande för prisutjämningsbidrag och sedermera helt förbrukats.

8 Beloppet är preliminärt.

— 578165: —

— 1 000 000: — * *

+ 30 447 427:03

* Av beloppet utgör 563 012: 55 kr. kostnad för fiskexportrepresen-

tanten, 245 100: 80 kr. kostnad för kvalitetskontrollen för fisk och 725 000 kr. anslag till fiskpropaganda.

Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp. år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »prisutjämningsbidrag» belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren 1946—1955 finns redovisade i prop. 1960: 82 och för åren 1956—

1960 i prop.1963: 49.

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

Statens jordbruksnämnds förslag

Prisregleringen. Statens jordbruksnämnd anför att fiskarorganisationerna har framhållit att behov finns av en fortsatt prisreglering av fisk. Bl. a. har de ansett att jordbruksnämnden bör ha rätt att vid behov utvidga prisregleringen till att omfatta även på sydkusten ilandförd makrill, horngädda och skrubba samt på ostkusten norr om Blekinge landad torsk. Samtliga representanter för fiskerinäringen har förordat att gällande förordningar om reglering av importen och exporten av fisk och fiskprodukter förlängs på ett år. Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit att få åtnjuta statlig kreditgaranti för lån i Sveriges kreditbank även under nästa budgetår.

Jordbruksnämnden anmäler vidare att representanter för handeln med färsk fisk i stort sett vitsordat lämpligheten av det på väst- och sydkusten gällande prisregleringssystemet samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade grunder. Inte heller från företrädare för konservindustrin eller för handeln med salt sill har föreslagits principiella ändringar av regleringarna på fiskets område. Krav har dock ånyo framförts att regleringsavgiften slopas för salt sill och dessutom även för annan sill som inköps för framställning av konserver, önskemål har vidare framställts att regleringsavgiften på spillånga avskaffas och att importen därav ges fri. Representanter för handeln med salt sill har åter föreslagit att kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning av islandssill under viss tid av året hävs. Representanterna för fiskets organisationer har motsatt sig samtliga dessa yrkanden.

Enligt jordbruksnämndens mening föreligger alltjämt behov av prisstöd till fiskarna. Nämnden anser därför att -- i avvaktan på resultatet av den utredning om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område som pågar prisregleringsverksamheten även under budgetåret 1966/67 bör bedrivas på väst- och sydkusten i stort sett enligt nu gällande grunder. På ostkusten bör prisregleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de av 1965 års riksdag godkända riktlinjerna i fråga om stödet till strömmingsfisket. Nämnden gör dock förbehåll för sådana ändringar i fråga om handeln med fiskprodukter som kan föranledas av åtaganden inom internationella organisationer.

Jordbruksnämnden anhåller om bemyndigande att även under nästa budgetår få ta ut regleringsavgifter i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder som nu tillämpas. Av handeln med salt sill och konservindustrin framförda krav på vissa begränsningar av regleringsavgifterna avser nämnden att pröva senare.

Jordbruksnämnden erinrar om att införselavgifterna för frysta filéer från EFTA-länderna avvecklas helt fr. o. m. den 31 december 1966. När

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966 19

dessa avgifter infördes år 1956 slopades då utgående regleringsavgift för såväl importerad som svenskfångad fisk av de fiskslag, varav tiléei belagts med införselavgift, ävensom för färska och frysta filéer av dessa fiskslag. Nämnden framhåller att dessa produkter representerar för näringen mera väsentliga fiskslag. Det kan därför visa sig önskvärt att återinföra regleringsavgiften. Om så anses påkallat, avser nämnden efter närmare utredning och hörande av berörda parter återkomma till Kungl. Maj :t med särskild framställning i ämnet. Nämnden utgår från att formella hinder inte skall föreligga att under nästa budgetår återinföra sådan regleringsavgift.

Jordbruksnämnden hemställer att de för regleringsåret 1966/67 inflytande införselavgifterna, som nämnden uppskattar till 500 000 kr., får på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna disponeras för att täcka de utgifter som erfordras för att upprätthålla prisregleringen.

För innevarande budgetår får av införselavgiftsmedel disponeras dels 200 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna verksamheten, dels 100 000 kr. för att bestrida kostnaderna för en fiskexportrepresentant, dels 60 000 kr. för att bekosta viss kvalitetskontroll av fisk.

Centralnämnden för fiskpropaganda har anhållit att under budgetåret 1966/67 få disponera 200 000 kr. för nämndens verksamhet. Jordbruksnämnden erinrar om sin principiella ståndpunkt att bidrag för fiskpropaganda bör utgå endast inom ramen för de medel som ställs till prisregleringsföreningarnas förfogande i prisstödjande syfte och att därför endast begränsade belopp bör utbetalas direkt ur prisregleringskassan för propagandaändamål. Med hänsyn till statsmakternas tidigare beslut i ämnet och då någon höjning nu inte begärs har jordbruksnämnden dock inte något att erinra mot centralnämndens framställning.

Behov av en fiskexportrepresentant föreligger enligt jordbruksnämndens mening även under nästa budgetår. Enligt vad nämnden inhämtat delas denna uppfattning av fiskarorganisationerna och av övriga företrädare för fiskerinäringen. Jordbruksnämnden hemställer därför att även under budgetåret 1966/67 få disponera högst 100 000 kr. av införselavgiftsmedel för att bestrida kostnaderna för fiskexportrepresentanten.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör även i fortsättningen kvalitetskontroll upprätthållas på svenska fiskvaror i huvudsakligen samma omfattning som f. n. sker. För kontroll av fiskkonserver tillgängliga medel och kontrollavgifter beräknas av nämnden räcka till för att under nästa budgetår täcka uppkommande kostnader. Avgifterna för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver beräknas inte täcka kostnaderna. För budgetåret 1964/65 uppgick underskottet till något över 45 000 kr. Jordbruksnämnden räknar med att underskott uppkommer även nästa budgetår och hemställer därför att för ändamålet få disponera oförändrat högst 60 000 kr. av införselavgifter.

Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under nästa budgetår skall få åtnjuta statlig kreditgaranti för lån i Sveriges kredilbank i samma omfattning som f. n. Behållningen i prisregleringskassan för fisk bör vidare på de villkor, som fastställts av Kungl. Maj :t den 3 september 1954 och den 11 april 1958, alltjämt få användas för lån till prisregleringsföreningarna för att tillfälligt finansiera krediter vid försäljning av fisk på export.

Stödet till strömmingsfisket på ostkusten. Jordbruksnämnden erinrar om att enligt principbeslut av 1965 års riksdag (prop. 37, JoU 5, rskr 145) skall fr. o. m. den 1 juli 1966 ett nytt system gälla för stödet till strömmingsfisket. Det nya systemet innebär att för en tid av sex år ur prisregleringskassan skall enligt vissa fastställda regler utgå årliga bidrag för bl. a. prisutjämning av strömming, som inte kan avsättas inom landet för färskkonsumtion eller rökning. Vidare skall en särskild förening, Ostkustens prisregleringsförening, bildas för att handha stödet. I föreningens styrelse skall ingå representanter för staten, fiskets organisationer och för fiskhandeln. Statlig prisregleringsavgift skall inte längre tas ut på strömming som svenska fiskare för i land på ostkusten.

Kungl. Maj :t har uppdragit åt jordbruksnämnden att vidta de förberedelser som erfordras för att genomföra det nya stödsystemet den 1 juli 1966. Under nämndens medverkan har stadgar utarbetats för »Ostkustens prisregleringsförening, ekonomisk förening» och konstituerande sammanträde hållits med föreningens medlemmar, varvid stadgar antagits samt styrelse och revisorer utsetts. Ansökan har inlämnats om föreningens registrering.

Enligt den överenskommelse, som ligger till grund för det nya stödsystemet, skall stiftelsen Ostkustfisks konjunkturutjämningsfond upphöra fr. o. m. den 1 juli 1966 och fondens behållning överföras till en stiftelse knuten till Ostkustens prisregleringsförening. Till stiftelsen skall av det årliga bidraget från regleringskassan och av övriga till prisregleringsföreningen inlevererade medel överföras de belopp som avses skola tas i anspråk först under ett kommande verksamhetsår. En förutsättning för att genomföra överenskommelsen är att överföringarna inte blir inkomst-, förmögenhets- eller gåvobeskattade. Jordbruksnämnden har mot denna bakgrund under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens bifall träffat överenskommelse med Ostkustens prisregleringsförening om att inrätta stiftelsen Ostkustens konjunkturutjämningsfond. Denna bör hänföras till stiftelse som avses i förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m. (ändrad 1955:61, 1956:385, 1957: 156). Under nämnda förutsättning har även överenskommelse träffats mellan jordbruksnämnden och föreningen Ostkustfisk att stiftelsen Ostkustfisks konjunktur utjämningsfond skall upphöra med utgången av juni 1966 och

21 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

att behållningen vid denna tidpunkt skall övertöras till stittelsen Ostkustens konjunktur utjämningsfond.

Vid bifall till angivna överenskommelser fordras enligt jordbruksnämnden ändring av nyss nämnda förordning.

Regleringen av utrikeshandeln med fisk. Jordbruksnämnden löieslår att giltighetstiden för förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur och angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. förlängs t. o. m. den 30 juni 1967.

Den fortsatta tillämpningen av import- och exportregleringen av fisk föreslår nämnden skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med de gi under som nämnden äger tillämpa under innevarande budgetår. Av företrädare för handeln med salt sill aktualiserad fråga om den fortsatta tillämpningen av importregleringen på spillånga avser nämnden att pröva senare.

Till skydd för avsättningen inom landet av fladensill gäller särskilda bestämmelser enligt kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning av islandssill under viss tid av året. Dessa bestämmelser innebär förbud mot att sälja kryddad, salt eller socker saltad islandssill med undantag för s. k. gaffelbitar i plåtemballage under månaderna augusti—november såvida inte jordbruksnämnden beslutar annat. Nämnden anför att angivna förbud inte har upprätthållits under de senaste nio åren. Redan tidigare har nämnden ansett att bestämmelserna bör upphävas men ej hemställt härom med hänsyn till att representanterna för fiskarna avstyrkt.

Enligt nämnden vill ej heller i år fiskarnas representanter tillstyrka att bestämmelserna i fråga avvecklas. Nämnden och företrädare för handeln med salt sill anser det dock svårt att tillämpa förbudet med hänsyn till att islandssillen numera i allmänhet tillhandahålls i konservförpackningar. Nämnden föreslår därför att den förut nämnda kungörelsen upphävs. Om behov framdeles uppstår att skydda avsättningen av fladensill, avser jordbruksnämnden att utreda frågan och redovisa de åtgärder som kan bli erforderliga.

Jordbruksnämndens råd i prisregleringsfrågor på fiskets område ansluter sig till nämndens förslag.

Fiskeristijrelsen har vid samråd förklarat sig i sak biträda jordbruksnämndens förslag.

22 Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1966

Framställning angående bidrag ur prisregleringskassan för fisk

Ostkustfisk, centralförening u. p. a., anhåller om bidrag med 100 000 kr. in prisregleringskassan för fisk för kostnader i samband med övergången till nya bestämmelser för handeln med strömming. Föreningen framhåller att i samband med övergången till det nya stödsystemet för strömmingsfisket ställs ostkustens fiskarorganisationer inför stora problem när det gäller att få verksamheten att fungera på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Uppenbart är att den möjlighet, som fiskarna får fr. o. m. den 1 juli 1966 att avyttra sina fångster på andra håll än till fiskförsäljningsföreningarna, kan medföra en splittring i producentledet. Trots den stadga och styrka, som de fackliga och ekonomiska organisationerna numera fått, vågar man inte räkna med en tillräckligt omfattande lojalitet från fiskarnas sida för att det nya systemet, som förutsätter frivillig samverkan, skall kunna fungera. Det är därför av allra största betydelse att söka skapa den sammanhållning i producentledet som är en oeftergivlig förutsättning för att verksamheten skall kunna bedrivas under de nya betingelserna.

Föreningen anför att något detaljerat handlingsprogram inte ännu föreligger. Uppenbarligen måste emellertid en intensiv bearbetning ske av fiskarkåren i form av informationsskrifter som berör de nya förhållandena och de centrala organisationernas insatser för att säkerställa tryggare villkor på längre sikt m. m. Självklara åtgärder är också att anordna lokala informationssammanträden samt personlig närvaro vid fiskarnas sammanträden m. m. Jämsides härmed bör fiskhandeln fortlöpande informeras om den verksamhet som bedrivs för att på bästa möjliga sätt tillgodose handelns intressen.

För att kunna genomföra de skisserade åtgärderna erfordras ekonomiska lesurser över vilka föreningen inte förfogar. I detta sammanhang framhållei föreningen att de interna utredningar som sedan länge pågår och som syftar till att ytterligare rationalisera producentverksamheten redan medfört betydande kostnader som kommer att öka när utredningarna slutförts. För att täcka hittills uppkomna kostnader har föreningen nödgats ta i anspråk medel som fiskarna avsatt för annat ändamål. Det kan ej komma i fråga att vidare utnyttja dessa medel för angivna verksamhet.

Statens jordbruksnämnd upplyser i remissyttrande att föreningen på nämndens begäran närmare redovisat de kostnader som avses med föreningens framställning. Av föreningens skrivelse framgår att föreningen

haft utgifter på ca 46 000 kr. för utredningar m. m. under åren 1961__

1964. För år 1965 redovisar föreningen utgifter för tre föreningskonferenser med 16 000 kr., för konsultationsarvoden i fråga om stadgar m. m. för Ostkustens prisregleringsförening med 1 000 kr. samt för del av fören i nas-

ö

23 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

styrelsens resor och traktamenten med 3 000 kr. För år 1966 räknar föreningen med kostnader på 18 000 kr. för tre föreningskonferenser samt på 10 000 kr. för övriga kostnader i samband med planerade informationsmöten. Härjämte upplyser föreningen att en trycksak med utförliga informationer om de nya bestämmelserna förbereds. Denna trycksak, som i första hand kommer att distribueras till samtliga fiskare på ostkusten, beräknas kosta ca 17 000 kr. Summan av föreningens kostnader skulle därigenom komma att uppgå till 110 000 kr. Härtill kommer kostnader, 41000 kr., som Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund har eller beräknas få för deltagande i föreningen Ostkustfisks föreningskonferenser och utredningar.

Jordbruksnämnden erinrar om att bl. a. omfattningen av det stöd, som fr. o. m. den 1 juli 1966 skall utgå till strömmingsfisket på ostkusten, grundar sig på en överenskommelse som träffats mellan nämnden samt föreningen Ostkustfisk och Svenska Ostkustfiskarenas Centralförbund. Med hänsyn bl. a. härtill har inom nämnden rått tveksamhet om man i särskild ordning bör av prisregleringsmedel täcka de kostnader som avses med framställningen. Nämnden har dock stannat för att skäl kan föreligga att i viss omfattning bestrida föreningens kostnader under år 1966 för information till strömmingsfiskarna om de nya bestämmelserna. Nämnden tillstyrker därför att ett engångsbelopp av 35 000 kr. ställs till föreningens förfogande för ändamålet.

Departementschefen

Statens jordbruksnämnd har efter överläggningar med representanter för fiskarorganisationerna, fiskhandeln och industrin funnit att behov föreligger av fortsatt prisreglering på fiskets område. Även jag anser att prisregleringsverksamheten bör upprätthållas under nästa budgetår. I avvaktan på resultatet av det uppdrag att utreda utformningen av prisregleringssystemet, som jordbruksnämnden erhållit, bör prisregleringen på väst- och sydkusten handhas på samma sätt som hittills, dvs. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet som gjorts av föredragande departementschefen i prop. 1951:81. På ostkusten bör prisregleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder för stödet till strömmingsfisket som beslöts av 1965 års riksdag och som jag återkommer till i det följande.

Statens kostnader för prisregleringen bör liksom hittills täckas av medel som inflyter till prisregleringskassan för fisk. Statens jordbruksnämnd bör

_utom i fråga om strömming som svenska fiskare för i land på ostkusten

_ äga ta upp prisregleringsavgifter under budgetåret 1966/67 i den omfattning som gällt sedan den 1 september 1963. Nämnden bör således få ta ut prisregleringsavgift med högst 3 % av inköpspriset för fisk, som fångas

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1966

av svenska fiskare och som fors i land på väst- eller sydkusten. På importerad fisk bör prisregleringsavgift få tas ut med belopp som motsvarar avgifterna på fisk som svenska fiskare fångar.

Såsom jordbruksnämnden framhållit kommer införselavgifterna för frysta fiskfiléer från EFTA-länderna att helt avvecklas den 31 december 1966. När dessa avgifter infördes år 1956 slopades den prisregleringsavgift som då utgick för importerad och svenskfångad fisk av berörda fiskslag samt för filéer därav. Nämnden avser att utreda behovet av att på nytt införa prisregleringsavgift för berörda fiskslag. Jag har ej något att erinra mot en sådan utredning. Hinder bör ej möta att, om det visar sig erforderligt, efter beslut av Kungl. Maj :t ta ut prisregleringsavgift för berörda fiskslag redan under nästa budgetår.

I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör inkomsterna av införselavgifterna på filéer av vissa fiskslag få disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna. Sedan i det följande särskilt nämnda belopp utgått bör införselavgifterna således få användas för att täcka de utgifter som behövs för att upprätthålla prisregleringen.

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör — under särskilda förhållanden och på de villkor som fastställs av Kungl. Maj :t — behållningen i prisregleringskassan även nästa budgetår få användas för lån till prisregleringsföreningarna på fiskets område för att tillfälligt finansiera krediter vid försäljning av fisk på export. Jag biträder vidare jordbruksnämndens förslag att prisregleringsföreningarna även under budgetåret 1966/67 bör kunna få statlig kreditgaranti för lån i Sveriges Kreditbank i samma omfattning som nu gäller.

För innevarande budgetår får centralnämnden för fiskpropaganda för sin verksamhet disponera högst 200 000 kr. av införselavgiftsmedel. Centralnämnden har mot bakgrunden av bl. a. behovet av fortsatt propaganda anhållit att samma belopp får disponeras även under budgetåret 1966/67.

I likhet med jordbruksnämnden har jag ej något att erinra häremot.

För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepresentant har under budgetåret 1965/66 fått tas i anspråk högst 100 000 kr. av införselavgifterna på fiskets område. Jag biträder jordbruksnämndens förslag att för nästa budgetår samma belopp får användas för ändamålet. Ej heller har jag något att erinra mot förslaget att även för budgetåret 1966/67 högst 60 000 kr. av införselavgiftsmedel får disponeras för de av jordbruksnämnden angivna kostnaderna i samband med kvalitetskontroll av andra fiskvaror än konserver.

Enligt principbeslut av 1965 års riksdag (prop. 37, Joll 5, rskr 145) skall nuvarande reglering av handeln med strömming upphöra den 1 juli 1966 och därefter ett nytt system gälla för stödet till strömmingsfisket. Det nya systemet innebär i huvudsak att från prisregleringskassan för fisk under

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 är 1666

en tid av sex år skall utgå årliga bidrag till kostnaderna för stödet med belopp so in står i visst samband med storleken av de medel som medlemmarna i ostkustens fiskförsäljningsföreningar tillskjuter. Det statliga bidraget skall under nästa budgetår vara lägst 150 000 kr. och högt .1.53 .100 kr. Medlen skall användas bl. a. för tillskott till priserna på strömming som inte kan avsättas inom landet för färskkonsumtion eller rökning. Någon statlig pr isregler ingsavgif t på strömning, som svenska fiskare för i land pa ostkusten, skall ej tas ut. För att handha stödet har bildats en särskild förening, Ostkustens prisregleringsförening, i vars styrelse ingår representanter för staten, fiskets organisationer och för handeln. Jordbruksnämnden hai, såsom förutsatts i det förut nämnda principbeslutet, traffat överenskommelse dels med Ostkustens prisregleringsförening att inrätta stiftelsen Ostkustens konjunkturutjämningsfond, dels med Ostkustens prisregleringsforening och föreningen Ostkustfisk att stiftelsen Ostkustfisks konjunktur utjämningsfond skall upphöra den 1 juli 1966 och att fondens behållning i samband därmed skall överföras till stiftelsen Ostkustens konjunkturutjämningsfond. Kungl. Maj :t har tidigare denna dag godkänt dessa avtal.

Enligt 6 § i avtalet mellan statens jordbruksnämnd och Ostkustens prisregleringsförening gäller som förutsättning för avtalet att Kungl. Maj:t och riksdagen före den 1 juli 1966 beslutat alt föreningens inbetalningar till stiftelsen Ostkustens konjunkturutjämningsfond skall få dras av vid beräkning av nettointäkt av föreningens rörelse enligt kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomstskatt, att de till stiftelsen influtna medlen jämte ränta därå inte beskattas hos stiftelsen samt att medel, vilka utbetalas till föreningen från stiftelsen, skall upptas som intäkt av föreningens rörelse under det beskattningsår, för vilket medlen tillgodoförts stiftelsen.

Motsvarande bestämmelser i beskattningshänseende gäller f. n. för föreningen Ostkustfisk och stiftelsen Ostkustfisks konjunktur utjämningsfond. Bestämmelserna återfinns i förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m., sådan förordningen lyder efter en år 1957 beslutad ändring (SFS 1957:156). I samråd med chefen för finansdepartementet har jag låtit upprätta författningsförslag enligt vilket vad i förordningen stadgas om föreningen Ostkusttisk och stiftelsen Ostkustfisks konjunkturutjämningsfond i stället skall gälla Ostkustens prisregleringsförening och stiftelsen Ostkustens konjunkturutjämningsfond. De nya bestämmelserna synes böra träda i kraft den 1 juli 1966, då Ostkustfisks konjunkturutjämningsfond skall upphöra. Behållningen i fonden vid den tidpunkten överförs till Ostkustens konjunkturutjämningsfond. Denna överföring föranleder givetvis inte någon inkomstbeskattning hos sistnämnda fond. Inte heller kommer gåvoskatt i fråga.

Föreningen Ostkustfisk har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, anhållit om bidrag med 100 000 kr. ur prisregleringskassan för fisk

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1966

för kostnader i samband med övergången till nytt system för stödet till strömmingsfisket. Jordbruksnämnden har tillstyrkt ett bidrag på 35 000 kr. for vissa kostnader för information till fiskarna och handeln om det nya systemet. Jag anser att det är angeläget att berörda parter snabbt blir informerade om innebörden av bestämmelserna. Jag förordar därför att föreningen för ändamålet erhåller ett engångsbidrag av 35 000 kr. ur prisregleringskassan för fisk.

Såsom förut nämnts skall den nuvarande regleringen av handeln med strömming upphöra vid utgången av juni 1966. Hithörande bestämmelser i förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m„ bör då upphävas. Detta medför också vissa följdändringar i förordningen; bl. a. bör rubriken ändras till »Förordning om prisregleringsavgift för fisk m. m.». Samtidigt bör förordningen, som nu gäller t. o. m. den 30 juni 1966, få sin giltighetstid förlängd med ett år. Förslag till författning i ämnet har upprättats inom jordbruksdepartementet.

Importen och exporten av fisk m. m. regleras f. n. med stöd av bl. a. förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur samt (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m. Dessa förordningar gäller t. o. m. den 30 juni 1966. Jag föreslår att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att förlänga förordningarnas giltighetstid t. o. m. den 30 juni 1967.

Importregleringen bör i enlighet med jordbruksnämndens förslag fortfalande tillämpas på i huvudsak samma sätt som innevarande budgetår. Jordbruksnämnden bör därvid liksom hittills få företa de jämkningar som kan bh erforderliga på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen eller av åtaganden inom andra internationella organisationer.

Jordbruksnämnden föreslår i detta sammanhang att den till skydd för avsättningen inom landet av fladensill gällande kungörelsen den 6 maj 1949 (nr 179) om förbud mot försäljning av islandssill under viss tid av året upphävs. Jag har ej något att erinra mot detta förslag. Kungl. Maj :t äger besluta härom.

Regleiingen av exporten av fisk bör under nästa budgetår, såsom jordbruksnämnden förordat, ordnas efter i huvudsak de grunder som följs under innevarande budgetår.

r Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) anta förslag till förordning angående ändrad lydelse av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m., och angående fortsatt giltighet av samma förordning,

2) anta förslag till förordning angående ändrad lydelse

27 Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år t966

av 1 § förordningen den 19 februari 1954 (nr 71) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för belopp, som tillförts vissa för prisreglering bildade stiftelser, m. m.,

3) bemyndiga Kungl. Maj:t att t. o. m. den 30 juni 1967 förlänga giltighetstiderna för förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur samt förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.,

4) medge att för tiden t. o. m. den 30 juni 1967 reglering av priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger anordnas enligt de grunder jag förordat i det föregående,

5) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under budgetåret 1966/67 för lån i Sveriges Kreditbank mot gängse ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr. jämte ränta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. Sehlstedt

MAPCUS BOKTR. STHLM 1966 6SCIf7