('angående huvudmanna\xad skapet för mentalsjukvården m.m.',)

Kungl. Maj:ta proposition nr 64 år 1966 1

Nr 64

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående huvudmanna­ skapet för mentalsjukvården m.m.; given Stockholms slott den 4 mars 1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi­ falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas preliminära överenskommelser om landsting­ ens övertagande den 1 januari 1967 av den statliga mentalsjukvården. Bi­ drag till landstingen föreslås utgå från två nya anslag, bidrag till anord­ nande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. samt bidrag till driften av kli­ niker för psykiskt sjuka m.m. med 25 resp. 335 milj. kr. Vidare föreslås medelsanvisningar för budgetåret 1966/67 på driftbud­ geten under anslagen till statens mentalsjukhus och vissa andra anslag till mentalsjukvården samt på kapitalbudgeten till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus och till ett nytt skolhem i Vingåker för pojkar med komplicerad utvecklingshämning. Slutligen föreslås ett lån med 600 000 kr. till anordnande av skollokaler vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 64

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 6b år 1966

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den b mars 1966.

Närvarande:

Statsministern E rlander , statsråden S träng , A ndersson , L indström ,

L änge , K ling , J ohansson , H ermansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, frågan om huvudmanna­ skapet för mentalsjukvården m. m. och anför. I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan (bil. 7, s. 150—151, 154—155, 158—160, 162 och 294) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1966/67 beräkna föl­ jande anslag, nämligen Statens mentalsjukhus: Avlöningar, ett förslagsanslag av 174 000 000 kr.; Statens mentalsjukhus: Omkostnader, ett förslagsanslag av 46 300 000 kr.; Bidrag till landstingens mentalsjukvård, ett förslagsanslag av 360 000 000 kr.; Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen, ett förslagsanslag av 3 450 000 kr.; Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar, ett förslagsanslag av 5 200 000 kr.; Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Omkostnader, ett förslagsanslag av 500 000 kr.; Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus, ett förslagsanslag av 11 500 000 kr.; Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, ett för­ slagsanslag av 125 000 000 kr.; Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar, ett förslagsanslag av 557 000 kr.; Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader, ett förslagsanslag av 143 000 kr.; Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Avlöningar, ett förslagsanslag av 442 000 kr.; Statens skol- och yrkeshem i Laxå: Omkostnader, ett förslagsanslag av 100 000 kr.;

Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1666 3

Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, clt förslagsanslag av 20 300 000 kr.; Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna, ett förslags­ anslag av 12 500 000 kr.; Vilhelmsro sjukhus: Avlöningar, ett förslagsanslag av 1 873 000 kr.; Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader, ett förslagsanslag av 419 000 kr.; Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn in. in., ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.; samt Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m., ett investeringsanslag av 10 000 000 kr. Statens nämnd för förhandlingar med kommuner har i skrivelse den 22 februari 1966 inkommit med redogörelse för resultatet av de förhandlingar som förts med landstingen om villkoren för övertagandet av den av staten drivna mentalsjukvården. Vidare har mentalsjukvårdsberedningen anmält vissa medelsbehov för budgetåret 1966/67 för uppförande av ett skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning i Vingåker samt för uppförande av provi­ soriska skollokaler vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand.

I. överenskommelser med landstingen om övertagande av mentalsjukvården

Skrivelse från statens nämnd för förhandlingar med kommuner

Statens nämnd för förhandlingar med kommuner anför i huvudsak föl­ jande. Nämnden har i uppdrag att med varje landstingskommun föra förhand­ lingar om avtal, som enligt de av föredragande departementschefen i prop. 1963: 171 (SU 210, rskr 403) tillstyrkta allmänna bestämmelserna för lands­ tingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. avser att närmare reglera villkoren för övertagandet. Nämnden har vidare i uppdrag att med var och en av städerna Stockholm, Göteborg och Malmö förhandla om villkoren för dessa städers huvudmannaskap för all mentalsjukvård med iakttagande i tillämpliga delar av nyssnämnda allmänna bestämmel­ ser. De allmänna bestämmelserna innebär att landstingen skall den 1 ja­ nuari 1967 överta huvudmannaskapet för den av staten bedrivna mental­ sjukvården och vården av epileptiker. Mellan staten och de skilda lands­ tingen skall träffas särskilda avtal om de ytterligare villkor för övertagandet som skall gälla utöver de allmänna bestämmelserna. Enligt dessa skall

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 6k år 1966

landstingen vederlagsfritt överta samtliga statliga sjukhus jämte erforderliga markområden med därtill knutna rättigheter och skyldigheter. Även statens ansvar för driften av vissa enskilda institutioner skall övertas av landstingen. För statliga sjukhus som inte är definitivt upprustade vid övertagandet skall utgå upprustningsbidrag av statsmedel. Upprustningens omfattning och bi­ dragens storlek fastställs i de lokala avtalen. Ersättning utgår dock med högst verkliga kostnaden. Till nya vårdplatser utgår anläggningsbidrag med 55 000 kr. per plats i sluten vård vid helt nya sjukhus och med 30 000 kr. per tillkommande plats vid befintliga sjukhus. Särskilda regler gäller för vissa former av specialvård — psykopatvård m. m. — samt för ett nytt sjukhus 1 Gällivare. För anskaffning av utrustning utgår statsbidrag i form av utrustningsbidrag med i regel 5 000 kr. per plats vid helt nya sjukhus och 2 500 kr. för tillkommande plats vid befintliga sjukhus. Investeringsbi­ dragen är värdebeständiga genom indexanknytning per den 1 juli 1962. Statliga bidrag utgår även till driften av sjukhusen med belopp motsva­ rande den genomsnittliga vårddagkostnaden vid de av staten drivna sjuk­ husen året före övertagandet multiplicerat med 365 gånger det antal inom resp. landstingskommun mantalsskrivna patienter som i genomsnitt under år 1966 är intagna vid här avsedda sjukhus. Den verkliga vårddagkostna­ den uppräknas på visst sätt för att ge landstingen utrymme för standardhöj­ ningar. Även ifråga om drifthidraget gäller särskilda regler för Norrbottens läns landsting och för psykopatvården. Landstingen får vidare gottgörelse för kostnaderna för sjukhuspersonalens pensionering, inkl. socialförsäk­ ringsavgifter, samt särskild ersättning för kostnaderna för utbildning av mentalsjukvårdspersonal. De allmänna bestämmelserna skall i vad avser de ekonomiska villkoren tillämpas t. o. m. utgången av år 1971. Förutsättnings­ lösa förhandlingar om nya avtal skall upptas i så god tid att nya överens­ kommelser kan tillämpas fr. o. m. 1972.

Normalavtal med landstingen Efter ett omfattande utredningsarbete inleddes kontakterna med lands­ tingen våren 1964 med en rad gemensamma studie- och inforinationsbesök vid de olika sjukhusen. Vid förhandlingarna, som fördes såväl med en­ skilda landsting som med en av landstingen utsedd central förhandlings­ delegation, visade det sig emellertid, att det förelåg djupgående meningsskiljaktligheter mellan parterna rörande innebörden och tillämpningen av de allmänna bestämmelserna, bl. a. i fråga om beräkningen av antalet bi­ dragsberättigande vårdplatser. Från landstingssidan hävdades även att in­ vesteringsbidragen, trots indexanknytningen, numera var uppenbart för låga. Det stod så småningom klart, att förhandlingar med landstingen var för sig inte kunde förväntas ge resultat. På grund härav utsattes en förhandlingsomgång med samtliga landsting i Stockholm i september 1965. Ej heller denna ledde emellertid till något påtagligt resultat.

Kuiujl. Maj.ts proposition nr 6i år 1966 ;>

1 november 1965 upptogs överläggningar mellan företrädare för nämn­ den och landstingen i syfte att klarlägga om förutsättningar förelåg att nå enighet om de ekonomiska villkoren för huvudmannaskapsreformen. Man enades härvid om att framlägga elt gemensamt förslag till normalavtal, innehållande huvuddelen av de bestämmelser, som borde ingå i avtalen med de olika landstingen. Förslaget till normalavtal antogs den 12 januari 1966 av samtliga landsting utom två, vilka båda emellertid senare anslutit sig till detsamma. Nämnden har härefter vid lokala förhandlingar träffat pre­ liminära överenskommelser med samtliga landsting om de särskilda bestäm­ melser som utöver vad normalavtalet innehåller skall ingå i de lokala avtalen. Utarbetandet av de lokala avtalen pågår och nämnden beräknar alt före sommaren 1966 till Kungl. Maj :t inkomma med samtliga avtal. För att en be­ dömning av medelsbehovet för budgetåret 1966/67 skall kunna göras och inom föreskriven tid underställas riksdagen, lämnar nämnden en redo­ görelse för huvuddragen i de med landstingen träffade överenskommelserna och de ekonomiska konsekvenserna av desamma. Förhandlingarna med storstäderna har inte ännu kunnat slutföras. Nämn­ den föreslår därför att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att godkänna de avtal, som må träffas med storstäderna, under förutsätt­ ning att dessa avtal i tillämpliga delar överensstämmer med dem som träf­ fats med landstingen. Bedömningen av medelsbehovet för nästa budgetår får ske med utgångspunkt från gällande avtal. Normalavtalet bygger i huvudsak på de allmänna bestämmelser, som låg till grund för riksdagens beslut om mentalsjukvårdsreformen. Vissa tilllägg och justeringar har emellertid blivit nödvändiga för att en överenskom­ melse med landstingen skulle uppnås. Enligt de allmänna bestämmelserna skall de lokala avtalen tillämpas endast t. o. m. utgången av år 1971. I det nu träffade normalavtalet har emellertid en rad väsentliga frågor lösts de­ finitivt. Normalavtalet har —- utöver sedvanligt förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t och de olika landstingen — slutits under förutsättning att vederbörliga avtal före övertagandet träffas med berörda personalorganisa­ tioner om att mentalsjukvårdspersonalen skall övergå i landstingens tjänst och om de förpliktelser mot personalen, som landstingen skall ikläda sig, att, om staten efter det avtal slutits med landstingen träffar överenskom­ melse med storstäderna enligt förmånligare principer än de på vilka normal­ avtalet grundar sig, de skilda landstingen skall äga påkalla förhandlingar om eventuella konsekvenser härav för landstingens del, samt att om inte nya avtal mellan staten och storstäderna kommer till stånd per den 1 januari 1967, särskilda förhandlingar skall upptas mellan staten och landstingen om konsekvenserna härav. Enligt normalavtalet skall landstingen den 1 januari 1967 överta hu­ vudmannaskapet för all statens mentalsjukvård, även specialvården av psy­

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 6't år 1966

kopater. De särskilda regler som i de allmänna bestämmelserna givits be­ träffande specialvården av psykopater och psykiskt sjuka barn — högre investeringsbidrag och särskild beräkningsgrund i fråga om driftbidrag till psykopatvården — har evalverats genom viss uppräkning av antalet vård­ platser för specialvård. För att klart ange landstingens frihet att lösa organisationen av mental­ sjukvården har beteckningen bidragsplan använts i stället för vårdplan och regionvårdplan. Totala antalet vårdplatser i bidragsplanerna har för samtliga landsting fastställts till 19 879 för den egentliga mentalsjukvården och till 4 680 för specialvården eller tillhopa 24 559. Dessa siffror bygger — med vissa undantag — på det genomsnittliga antalet på statliga mentalsjuk­ hus m. fl. inneliggande patienter från landstingen vid två inventeringstillfällen 1965. Parterna har nämligen ansett det angeläget att redan nu fixera antalet vårdplatser och inte låta det enskilda landstingets bidragsberättigan­ de platser bli beroende av den genomsnittliga beläggningen under 1966. Genom att låsa antalet platser i avtalet kan de skilda landstingen bättre överblicka de ekonomiska konsekvenserna av uppgörelsen. I fråga om spe­ cialvården har utöver den nyssnämnda uppräkningen gjorts vissa tillägg, som ansetts motiverade med hänsyn till det beräknade platsbehovet för bl. a. psykopater. Fr. o. m. den 1 januari 1972 skall det totala bidragsberättigande vårdplatsantalct för samtliga landsting ökas, så att det uppgår till samman­ lagt 26 000 platser. Fördelningen av de tillkommande 1 441 platserna liksom av de nya vårdplatser för vilka bidrag då ännu ej disponerats skall bestäm­ mas av landstingen gemensamt med beaktande av att varje landsting skall för egentlig mentalsjukvård sammanlagt ha tilldelats vårdplatser motsva­ rande minst 3 promille av landstingets befolkningstal den 31 december 1971.

Lokala överenskommelser I enlighet med vad som förutsätts i de allmänna bestämmelserna har nämnden vid lokala förhandlingar träffat avtal om överlåtelse av de statliga sjukhusen med erforderliga markområden. Beträffande några sjukhus, som förutsatts drivas endast övergångsvis, får vederbörande landsting genom nyttjanderättsavtal disponera sjukhuset i stället för att överta detsamma. Staten skall då svara för tillfredsställande reparation och underhåll samt för sådana arbeten på sjukhusfastigheten som påkallas av myndigheter. Hyran fastställs till belopp motsvarande de beräknade underhållsmedlen för sjuk­ huset. I vissa fall skall tilläggshyra utgå för investering härutöver av sta­ ten. Sådana hyresavtal skall träffas i fråga om S:ta Anna sjukhus i Ny­ köping, Sundby sjukhus i Strängnäs med tillhörande sekundäravdelningar i Ribbingelund och Rosöga, Korsberga centralhem (tillhörande S:t Sigfrids sjukhus), Olofsfors sekundäravdelning (tillhörande Säters sjukhus) samt Västra Marks sjukhus i Örebro. De för specialvården avsedda sjukhusen och avdelningarna har med un­

Kanyl. Maj.ts proposition nr 6h år 1966 7

dantag av Vipeholins, Karsuddens och Västra Marks sjukhus övertagits av resp. landsting och, såvida det varit tråga om definitiva vårdplatser, i iesp. lndragsplan avräknats från landstingets spccialvårdsplatser, oaktat enheten varit avsedd för flera landsting eller varit en riksanstalt. Den slutliga plats­ fördelningen har nämligen ansetts vara uteslutande en landstingens ange­ lägenhet. Genom den angivna lösningen har landstingen inte bundits i sin planering utan fått möjlighet att fritt pröva den framtida organisationen. Beträffande Salberga nya sjukhus har emellertid en speciallösning måst ut­ formas med hänsyn till att antalet spccialvårdsplatser i bidragsplanen för Västmanlands läns landsting (171) är avsevärt lägre än antalet platser vid sjukhuset (500). I uppgörelsen med landstinget har restvärdet å byggnader och utrustning vid sjukhuset fastställts till 31 milj. kr. Detta värde skall amorteras genom erläggande till staten av 8 kr. 50 öre per vårddag vid det nya sjukhuset. De olika landstingen kommer med denna metod att få svara för restvärdet i den omfattning de har patienter på sjukhuset. Restvärdet kommer att vid full beläggning av sjukhuset amorteras på ca 20 år. Nämnden har förutsatt att Västmanlands läns landsting och övriga berörda sjukvårds­ huvudmän kommer att snarast söka lösa frågan om en definitiv fördelning av sjukhusets vårdplatser på olika huvudmän. Vipeholms sjukhus i Lund skall enligt de allmänna bestämmelserna över­ tas av Malmöhus läns landsting senast den 1 januari 1970. Någon överens­ kommelse om övertagande vid en tidigare tidpunkt har inte kunnat träffas. De särskilda villkoren i samband med övertagandet har med hänsyn härtill ännu inte diskuterats utan måste bli föremål för senare förhandlingar. Inte heller har frågan om de med Karsuddens sjukhus förknippade problemen kunnat slutbehandlas. Enligt de lokala överenskommelserna skall vidare följande landsting fr. o. m. den 1 januari 1967 överta statens nuvarande ansvar för driften av vissa av föreningar eller stiftelser ägda institutioner. Stockholms läns lands­ ting övertar ansvaret för Mellansjö skolhem, läkepedagogiska instituten Mikaelgården, Mora Park och Solbergaheminet samt Saltå arbetsskola och Söderhaga skolhem. Södermanlands läns landsting övertar ansvaret för läke­ pedagogiska institutet Kristoffergården och Sävstaholms skolhem. Krono­ bergs läns landsting övertar ansvaret för vårdhemmet i Öjaby, Kristianstads läns landsting för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium och Västman­ lands läns landsting för sjukhemmet i Östa (Solstrimman). Vidare övertar Kopparbergs läns landsting ansvaret för läkepedagogiska instituten Dormsjöskolan och Erik Ersgården. Slutligen övertar Västernorrlands läns lands­ ting ansvaret för vårdhemmet i Skärfsta och Sollefteå vårdhem, som ägs och drivs av landstinget.

Statsbidrag m. m. För beräkning av upprustningsbidrag till byggnader har parterna enats om en schahlonlösning, som innebär att bidragen skall motsvara de be­

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 64 är 1966

lopp som framkommer vid en trettioårig lineär avskrivning 1937—1966 på sådana befintliga vårdpaviljonger och gemensamhetsanordningar, som skall ingå i sjukhusens framtida organisation. Bidragen har beräknats fr. o. m. år för ianspråktagande av nybyggnad samt baserats på ett värde av 55 000 kr. per vårdplats, fördelat med 30 000 kr. på vårdpaviljong och 25 000 kr. på gemensamhetsanordningar. För utrustning har tillämpats en tioårig lineär avskrivning av de belopp staten investerat i utrustning för sjukhusen under budgetåren 1956/57—1965/66. Det sålunda framräknade restvärdet har — med vissa justeringar — dragits från fullvärdet, dvs. platsantalet multi­ plicerat med 5 000 kr. Som ett komplement till upprustningsbidragen har i normalavtalet inta­ gits bestämmelser om utbetalande av sådana underhållsmedel för budget­ åren 1956/57—1965/66 som inte tagits i anspråk för visst sjukhus under förutsättning att de uppgår till minst 100 000 kr. Underhållsmedel för andra halvåret 1966, som inte disponerats för ett sjukhus skall överlämnas till resp. landsting. Enligt avtalet skall särskild ersättning utgå för rivning av sådana i de lokala avtalen angivna byggnader — dock inte bostäder — som rivs före den 1 januari 1977. Ersättningen skall utgå med belopp mot­ svarande verkliga nettokostnaden enligt lägsta godtagbara anbud. Vid de lokala förhandlingarna om markområde för övertagna sjukhus har nämnden — i de fall hela sjukhusområdet ej ansetts erforderligt för det fastställda vårdplatsantalet vid sjukhuset —- i vissa fall överenskommit med vederbörande landsting om att med det övertagna sjukhuset skall följa mark, som belöper på samtliga eller ett antal av återstående vårdplatser i landstingets bidragsplan. Härigenom har markbehovet tillgodosetts för sam­ manlagt ca 16 500 vårdplatser. Staten skall således framdeles lämna bidrag till markkostnaderna för högst 9 500 nya vårdplatser. Anläggningsbidrag skall utgå med de i de allmänna bestämmelserna an­ givna beloppen 55 000 kr. och 30 000 kr. Det i punkten 13 i de allmänna be­ stämmelserna angivna bidraget om högst 20 000 kr. för investeringar i ge­ mensamhetsanordningar, vars kapacitet måste ökas vid en utbyggnad, gäller även vid ianspråktagande av befintliga anordningar med den del av verkliga kostnaden, som hänför sig till tillskottet av platser. Utöver anläggningsbidrag skall bidrag till köp av erforderlig mark för nya platser m. m. utgå för samtliga kostnader, som är förenade med själva markförvärvet. Detta skall ske i samråd med staten. Däremot skall ersätt­ ning inte utgå för särskilda kostnader, som är förknippade med utnyttjan­ det av marken, t. ex. pålningskostnader o. d. Särskild överenskommelse skall kunna träffas om ersättning för markkostnad, då landsting för nya vårdplatser tar i anspråk mark som befinner sig i dess ägo. Enligt normalavtalet skall för perioden 1967—1971 i riksstaten upptas 250 milj. kr. för täckande av byggnadsbidrag enligt detta avtal. Beloppen skall anvisas i form av reservationsanslag om 50 milj. kr. för helt budgetår

Kungl. Maj.ts proposition nr (ii år 1966 9 räknat. Fördelningen av anvisade belopp på landstingen bestämmes i en investeringsplan, som fastställs i samråd mellan staten och landstingen. Frågan om storleken av statens årliga medelsanvisning för angivna ändamål efter år 1971 skall upptas till förhandlingar mellan parterna i god lid dess­ förinnan. De angivna beloppen skall i huvudsak anpassas efter förändring­ arna i byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. Vid beräkningen av underlaget för driftbidraget skall uppskattningen av personalkostnaderna göras under den förutsättningen, att alla enligt gäl­ lande personalplan för varje sjukhus inrättade tjänster varit besatta med placering i näst högsta löneklassen under hela det år, som skall ligga till grund för beräkningen av vårddagkostnaden. På grundval av beräkningar av hur denna regel skulle ha utfallit om den tillämpats på 1963 års kostnader vid de statliga sjukhusen, tillämpas en schablonmetod, som enligt parterna bör leda till det åsyftade resultatet. De verkliga personalkostnaderna skall omräknas, som om lön och övriga förmåner utgått under hela året med de belopp, som gäller eller blir retroaktivt gällande vid 1966 års utgång. De sålunda framräknade personalkostnaderna skall uppräknas med 16 c/<. Gottgörelsen för pensionskostnader m. m. skall beräknas till 20 % av det så­ lunda uppräknade beloppet. Ersättning för kostnader för utbildning av mentalsjukvårdspersonal har inlagts i driftbidraget med verkliga beloppet (för år 1966). Sedan den genomsnittliga vårddagkostnaden framräknats skall resp. landsting erhålla driftbidrag för envar av de i bidragsplanerna upptagna vårdplatserna med 365 gånger det framräknade beloppet, ökat med 25 öre per vårddag för försäkringskostnader. För Norrbottens läns landsting skall en särbestämmelse tillämpas. Med hänsyn till landstingens kostnader efter huvudmannaskapsreformen har i normalavtalet intagits en föreskrift om ett särskilt årligt bidrag. Denna ersättning skall utgå med ett belopp motsvarande en trettiondedel av 3,25 promille av landstingskommunens invånarantal den 31 december 1966 multiplicerad med 55 000 kr. Bidraget är främst avsett för täckande av av­ skrivning av överlämnade och av landstingen med statsbidrag uppförda sjukhusbyggnader, men ger övergångsvis även täckning för andra kostnader för landstingen i anledning av reformen. Även detta bidrag skall vara värdebeständigt och anpassas till byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex. Så länge staten efter den 1 januari 1967 driver Vipeholms sjukhus, skall staten svara för vårdkostnaderna för på sjukhuset intagna patienter. Å andra sidan skall vederbörande landsting inte äga rätt att uppbära vare sig drift­ bidrag eller nyssnämnd särskild ersättning för det antal vårdplatser, som motsvarar antalet på sjukhuset per år genomsnittligt intagna patienter från landstingsområdet. övertagandet av de statliga sjukhusen kommer att medföra vissa pro­ blem med hänsyn till pågående projektering och byggnadsverksamhet. Till

Kungl. Maj:Is proposition nr 6 i år 1966 11

variera med hänsyn till lokala förhållanden. För egentlig mentalsjukvård torde markbehovet numera uppgå till högst 400 m- per vårdplats. Med utgångspunkt i ett beräknat antal vårddagar under 1906 av 8,0 milj. och en uppskattad verklig kostnad av 440,8 milj. kr. kan landstingens driftbidrag för 1967, frånsett avtalad indexberäkning, uppskattas till ca 020 milj. kr., räknat efter (365 x 24 559) 8 964 000 vårddagar. Detta inne­ bär en betydande ökning i förhållande till statens hittillsvarande drift­ kostnader för mentalsjukvården. Den egentliga ökningen av kostnaderna, ca 100 milj. kr., föranleds av det tidigare tillägget om 16 % av personalkost­ naderna och av att bidrag utgår till samtliga vårdplatser i bidragsplanerna. I övrigt skall ökningen motsvaras av minskning av statliga utgifter i annan ordning. Detta gäller ersättning för pensioner och andra sociala för­ måner samt för försäkringskostnader. Vid en antagen befolkning inom landstingsområdena av 6,4 milj. inv. kommer grundbeloppet för det särskilda årliga bidraget att uppgå till ca 38,1 milj. kr. Vid beräkningen av bidragen har bortsetts från att driftbidrag och sär­ skilt årligt bidrag inte skall utgå för patienter vid Vipeholms sjukhus så länge detta efter den 1 januari 1967 drivs av staten. Inte heller har hänsyn kunnat tas till de särskilda kostnaderna för rättspsykiatri samt forskning och läkarutbildning, för vilken staten alltjämt skall svara. Slutligen erin­ rar nämnden om att hittills kostnader för vissa patienter från städerna Stockholm, Göteborg och Malmö bestritts av anslagen till statens mental­ sjukhus. Nämnden föreslår, att för budgetåret 1966/67 på riksstaten upptas två nya anslag för bidrag till landstingens mentalsjukvård, nämligen ett re­ servationsanslag av 25 milj. kr., för anläggnings- och upprustningsbidrag m. m. samt ett förslagsanslag av 335 milj. kr. för övriga bidrag. På hittills­ varande anslag torde medel få beräknas dels för samtliga kostnader för tiden intill den 1 januari 1967, dels för sådana kostnader, som efter nämnda dag alltjämt skall bestridas av staten och för vilka medel inte anvisas i annan ordning.

Departementschefen

Den medicinska utvecklingen har under senare år ställt nya diagnostiska och terapeutiska hjälpmedel till mentalsjukvårdens förfogande, varigenom möjligheten att påverka och förbättra patienternas sjukdomstillstånd starkt ökat. Denna utveckling har medfört ökade krav på sjukhusens resurser. Ett intensivt upprustningsarbete pågår sedan mitten av 1950-talet. Flera nya sjukhus har uppförts under senare år. Under år 1966 kommer nya vård­ enheter för psykiskt sjuka barn och ungdomar vid Ulleråkers resp. S:t Lars sjukhus om 52 vårdplatser vardera att tas i bruk. Samtidigt pågår

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 61 år 1966

betydande om- och nybyggnader vid de äldre sjukhusen. De senare åren har tillkommit sammanlagt ca 3 900 nya vårdplatser, varav drygt hälften som ersättning för äldre vårdplatser. Totalt finns ca 22 700 vårdplatser vid 24 sjukhus. På personalsidan har avsevärda förstärkningar ägt rum i fråga om all slags vårdpersonal. Under de fem senaste åren har sålunda antalet tjänster ökat med ca 2 100 till ca 13 000. Läkartjänsterna har sedan år 1961 ökat med 61 till 343, vilket innebär en ökning med ca 20 %. Samtidigt har vakan­ serna ökat med ca 5 %. Antalet verksamma läkare vid mentalsjukhusen har således stigit. I oktober 1965 var 143 av 150 tjänster som överläkare och biträdande överläkare besatta med ordinarie innehavare eller vikarie. Av övriga 193 läkartjänster — främst underläkartjänster — var 117 be­ satta. I sammanhanget kan nämnas att storstädernas mentalsjukhus i okto­ ber 1965 hade totalt 105 läkartjänster, av vilka 104 uppehölls. Huvudpar­ ten av den övriga vårdpersonalen utgörs av skötare. För denna personal­ grupp finns sedan 1956 en i det närmaste tvåårig grundutbildning med en årlig utbildningskapacitet av ca 600 elever. För att erhålla tjänst som över­ skötare eller förste skötare krävs numera i princip sjuksköterskeutbildning med specialutbildning i mentalsjukvård. Av ca 8 900 tjänster för skötarpersonal var ca 96 % besatta i oktober 1965. Den personella och materiella upprustning för vilken nu redogjorts har bl. a. gjort det möjligt att i ökad utsträckning utnyttja de nya mediciner och metoder som vetenskapen ställt till förfogande. Man kan numera återställa allt flera patienter till hälsa och arbete. Detta har i sin tur inverkat på vård­ arbetets innehåll, organisation och utförande. Tidigare var de aktiva tera­ peutiska uppgifterna inriktade på och huvudsakligen koncentrerade till de akutintagna patienterna och deras behandling och gav även där begrän­ sade resultat. För de långvarigt sjuka patienterna var man i stort sett in­ ställd på långtidsvård av förvaringskaraktär. De senare årens framsteg har medfört, att man numera för praktiskt taget alla patienter kan ställa för­ väntningar på tillfrisknande och återgång till ett normalt liv. Den redovisade utvecklingen har medfört en effektivare vård. Patientom­ sättningen i genomsnitt för samtliga mentalsjukhus har, räknat efter an­ talet intagningar i procent av medelbeläggningen, ökat från 57 % år 1955 till ca 100 % år 1965. Den genomsnittliga vårdtiden har således minskats från ca två år till ca ett år. För nyinsjuknade patienter är vårdtiden i regel betydligt kortare, i många fall endast någon eller några månader. Samtidigt har väntetiden för intagning blivit avsevärt kortare och beläggningsförhållandena väsentligt förbättrade. År 1955 uppgick antalet fastställda vårdplatser vid statens mentalsjukhus till ca 20 900 medan över­ beläggningen var 2 840 patienter och antalet exspektanter 1 935. Det fast­ ställda antalet vårdplatser uppgår f. n. till 22 696. Den 1 mars 1965 utgjorde antalet inneliggande patienter 21 208 och antalet exspektanter 943. Det bör

Kungl. Maj.ts proposition nr Oi år 1900 13

i detta sammanhang nämnas att antalet patientintagningar i genomsnitt uppgår till ca 450 per vecka. En viss överbeläggning förekommer alltjämt på några sjukhus. Differensen mellan antalet fastställda vårdplatser och antalet inneliggande patienter heror på att ett antal paviljonger renoveras med påföljd att alla vårdplatser inte kan beläggas. Trots den upprustning som skett kvarstår betydande problem att lösa framförallt i fråga om rekrytering och utbildning av vårdpersonal. Långsik­ tiga personalbehovsprognoser bör utarbetas och rekryterings- och utbild­ ningspolitiken baseras på dessa prognoser. Även på kort sikt bör vissa åtgärder kunna vidtas som ej kräver omfattande utredningar. Hit hör bl. a. en ständigt pågående rationalisering av arbetsformerna inom ramen för vad som ur medicinska synpunkter är lämpligt och möjligt. För framtiden kan man hoppas på att personell och materiell upprustning i förening med medicinska landvinningar skall kunna medverka till att flera läkare väljer psykiatrin som arbetsfält. I syfte att stimulera forsk­ ningen samt öka rekryteringen av läkare har inrättats speciella forskningsavdelningar vid Ulleråkers, S:t Lars och S:t Jörgens sjukhus. Vid två av dessa avdelningar anordnas särskilda vidareutbildningskurser för läkare vid mentalsjukhusen, vilka väntas få en stimulerande inverkan på rekry­ teringen. Uppdrag har vidare getts åt medicinalstyrelsen och universitetskanslersämbetet att undersöka reglerna om specialistbehörighet för läkare. Härvid prövas även i vad mån den allmänna utbildningsperioden, som skall ingå i specialistutbildningen, obligatoriskt bör innefatta viss tids tjänst­ göring inom mentalsjukvård. Den huvudmannaskapsreform, som nu står inför sitt förverkligande, har länge ansetts vara ett viktigt led i utvecklingen av mentalsjukvården. Tan­ ken på att sammanföra mentalsjukvård och kroppssjukvård till en orga­ nisatorisk enhet kom redan på ett tidigt stadium in i den allmänna sjukvårdsdiskussionen. Ett resultat härav utgör de psykiatriska klinikerna som inrättats i anslutning till flertalet centrallasarett. Jag vill också erinra om att Kungl. Maj :t denna dag beslutat att genom proposition föreslå riksdagen, att den psykiatriska sjukvården fr. o. m. den 1 januari 1967 i princip skall regleras av sjukvårdslagen såsom fallet är med kroppssjukvården. Begreppet mentalsjukhus försvinner. Särbestäm­ melser för psykiatrisk vård skall endast avse möjligheten att i noga speci­ ficerade fall bereda den sjuke vård mot hans vilja. För den som frivilligt söker sjukhusvård för psykisk sjukdom skall inga andra lagregler än sjuk­ vårdslagens gälla. Efter förhandlingar mellan företrädare för inrikesdepartementet och svenska landstingsförbundet träffades år 1963 ett principavtal med vissa allmänna bestämmelser om landstingens övertagande av mentalsjukvården, vilka skulle ligga till grund för lokala avtal mellan staten och de enskilda landstingen.

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 6“4 år 1966

På grundval av principavtalet framlades för riksdagen prop. 1963: 171 an­ gående landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. m. I propositionen framhölls, att de medicinska och sjukvårdsorganisatoriska brister som mentalsjukvården lider av kommer att kvarstå så länge den förblir en sjukvård utan samhörighet med övrig sjukvård. Utan en sam­ ordning kommer en olycklig gränsdragning mellan somatisk och psykisk sjukvård att bestå. Ett tillfredsställande vårdresultat har som sin viktigaste förutsättning full likställdhet mellan kroppssjukvård och mentalsjukvård. En sådan samordning av sluten och öppen mentalsjukvård, samt av men­ talsjukvård och kroppssjukvård kräver en gemensam förvaltning och plan­ läggning av hela vårdområdet. Slutmålet bör vara att de båda vårdområdena smälter samman inom en och samma sjukvårdsorganisation. Sedan riksdagen godkänt propositionen fick en särskild förhandlingsnämnd, statens nämnd för förhandlingar med kommuner, i uppdrag att på grundval av de allmänna bestämmelserna föra förhandlingar med landsting­ en om villkoren för övertagandet. Det har varit förenat med betydande svå­ righeter att nå fram till en slutlig uppgörelse med landstingen. Först efter nya centrala förhandlingar mellan representanter för nämnden och lands­ tingen har parterna enats om ett s. k. normalavtal. Det är därför med tillfredsställelse man nu kan konstatera, att förhandlingsnämnden och landstingen kommit till en uppgörelse så att reformen kan genomföras vid den tidpunkt som angavs av 1963 års riksdag. På basis av normalavtalet har preliminära överenskommelser kunnat träffas med varje särskilt landsting om övertagande av de statliga mentalsjukhusen, om markfrågorna samt om anläggnings- och upprustningsbidrag m. m. De överenskommelser som träffats bygger i väsentliga delar på de allmänna be­ stämmelserna i den förenämnda propositionen. I vissa avseenden innebär de emellertid ändringar av dessa. Jag avser i det följande att närmare redo­ göra för huvudpunkterna i överenskommelserna och de ekonomiska kon­ sekvenserna för staten av dessa. Enligt normalavtalet övertar landstingen såsom förutsattes i de allmänna bestämmelserna den av staten drivna mentalsjukvården fr. o. m. den 1 janu­ ari 1967. Landstingen övertar vidare vid samma tidpunkt ansvaret för drif­ ten av vissa enskilda institutioner, bl. a. särskolor och vårdhem samt de s. k. läkepedagogiska instituten, till vilka statsbidrag f. n. utgår enligt sär­ skilda avtal. Även psykopatvården, som enligt de allmänna bestämmelserna förutsattes övergå senast den 1 januari 1970, kommer att övertas av lands­ tingen samtidigt med mentalsjukvården i övrigt. De lokala överenskommelserna innebär att landstingen med vissa undan­ tag övertar inom resp. landstingsområden befintliga mentalsjukhus med er­ forderliga markområden. Beträffande ett fåtal sjukhus — bl. a. S:ta Anna i Nyköping, Sundby i Strängnäs och Västra Mark i Örebro -— som bibehålls endast övergångsvis, skall dock träffas hyresavtal. Hyran skall utgöras av

Kungl. Maj. ts proposition nr 64 är 1U66 15

det årliga belopp staten beräknar för underhåll av sjukhusen. I vissa fall skall därjämte erläggas tilläggshyra som baseras på de ytterligare investe­ ringar staten gör. I fråga om övertagandet av Karsuddens och Vipeholms sjukhus har någon definitiv lösning ännu inte uppnåtts. I normalavtalet har bidragsplaner fastställts, som omfattar 19 879 vård­ platser för den egentliga mentalsjukvården och 4 680 för specialvården, dvs. vården av psykiskt sjuka med tuberkulos, psykiskt sjuka barn, särskilt far­ liga psykiskt sjuka, psykopater, vissa psykiskt efterblivna samt epileptiker. Statsbidrag skulle alltså utgå till sammanlagt 24 559 platser. Dessa siffror grundar sig med vissa undantag på antalet inneliggande patienter från lands­ tingen vid inventeringar under år 1965 och inte på den genomsnittliga be­ läggningen år 1966 såsom förutsattes i de allmänna bestämmelserna. Fr. o. m. år 1972 skall bidragsplanerna omfatta 26 000 platser. Genom att redan nu fixera vårdplatsantalet kan de enskilda landstingen få en bättre överblick över de ekonomiska konsekvenserna av uppgörelsen. Vissa för landstingen förmånliga särbestämmelser om bidrag till vård av psykopater och psykiskt sjuka barn har ersatts av en motsvarande uppräkning av plats­ antalet för specialvården. Anläggningsbidrag till vårdplatser vid helt nya sjukhus skall räknat efter prisläget den 1 juli 1962 utgå med 55 000 kr. per plats samt till nya vård­ platser vid befintliga sjukhus med 30 000 kr. per plats jämte högst 20 000 kr. per plats för gemensamhetsanordningar. Beloppen är indexanknutna och överensstämmer med de bidragsbelopp som finns angivna i de allmänna bestämmelserna. Bidrag skall vidare enligt normalavtalet och de allmänna bestämmelserna utgå för köp av mark för nya platser med belopp som täcker samtliga kost­ nader för själva förvärvet. I de lokala överenskommelserna har markbe­ hovet för ca 16 500 platser tillgodosetts genom överlåtelse av mark vid be­ fintliga sjukhus. Bidrag till markköp skall således lämnas för högst ca 9 500 vårdplatser. Till upprustning av befintliga sjukhus skall utgå bidrag med belopp som motsvarar vad som angetts i de allmänna bestämmelserna. Man har därvid tillämpat en schablonlösning som innebär att bidrag skall utgå med de belopp som räknas fram vid en trettioårig avskrivning åren 1937—1966 med en trettiondel varje år av sådana vårdpaviljonger och gemensam­ hetsanordningar som skall ingå i sjukhusets framtida organisation. Ut­ gångsvärdet på byggnaderna har ansetts vara 55 000 kr. per avtalad vård­ plats, varav 30 000 kr. per plats vid vårdpaviljong och 25 000 kr. per plats vid gemensamhetsanordningar. Som exempel kan nämnas att varje sådan plats vid en vårdpaviljong byggd år 1957 skall avskrivas med tio trettion­ delar av 30 000 kr., bortsett från gemensamhetsanordningar. Detta innebär att bidrag utgår med 10 000 kr. per plats i ett sådant fall. Utöver upprustningsbidragen kommer underhållsmedel som inte tagits i anspråk för visst

16 Kungl. Maj. ts proposition nr 6b år 1966

sjukhus och som uppgår till minst 100 000 kr. att utbetalas till landstinget. För rivning av byggnader skall utgå ersättning med verkliga kostnaden. För utrustning av nya vårdplatser beräknas bidraget efter 5 000 kr. per plats vid nya sjukhus. För förnyelse av utrustning utgår man från ett bidragsunderlag av 5 000 kr. multiplicerat med det överenskomna platsantalet vid befintliga sjukhus. Härifrån görs ett visst avdrag som grundar sig på en avskrivning med en tiondel årligen av de medel som staten investerat i utrustning vid varje särskilt sjukhus under budgetåren 1956/57—1965/66. Till kostnaderna för driften av mentalsjukvården skall enligt de allmänna bestämmelserna utgå bidrag av statsmedel med belopp, som i princip ba­ serar sig på den genomsnittliga vårddagkostnaden vid de av staten drivna sjukhusen året före övertagandet. I vårddagkostnaden ingår främst personal­ kostnaderna. Vid beräkningen av dessa skulle man enligt de allmänna be­ stämmelserna utgå ifrån att samtliga tjänster varit besatta med placering i näst högsta löneklassen. I normalavtalet har i stället en schablonmetod använts. De verkliga personalkostnaderna omräknas som om lön och övriga förmåner utgått under hela året med de belopp som gäller vid 1966 års ut­ gång och det sålunda framräknade beloppet uppräknas med 16 %. Denna metod har av parterna ansetts leda till det i de allmänna bestämmel­ serna åsyftade resultatet. Gottgörelsen för pensionskostnader m. m. be­ räknas till 20 % av den på så sätt framräknade personalkostnaden. Ersätt­ ning för utbildning av mentalsjukvårdspersonal inräknas i driftbidraget med verkliga kostnaden för år 1966. Till den genomsnittliga vårddagkost­ naden läggs en ersättning med 25 öre per vårddag för försäkringskostnader, bl. a. brandförsäkringsavgifter. I normalavtalet har som nämnts införts ett särskilt årligt bidrag som inte finns med i de allmänna bestämmelserna. Det årliga bidraget har ansetts skäligt med hänsyn till landstingens kostnader efter huvudmannaskapsreformens genomförande och är avsett främst att täcka avskrivning av sjukhusbyggnader för år 1967 och senare år men ger till en början även ersättning för andra kostnader. Enligt normalavtalet skall bidraget utgå med ett belopp per år som motsvarar en trettiondel av anläggningsbidra­ get — 55 000 kr. — multiplicerat med 3,25 promille av vederbörande landstingskommuns invånarantal den 31 december 1966. Bidraget är indexreglerat. För en landstingskommun med ca 300 000 invånare innebär detta ett årligt bidrag med inemot 2 milj. kr. enligt 1965 års kostnadsläge. De allmänna bestämmelserna avsågs i fråga om de ekonomiska villkoren tillämpas t. o. m. år 1971. Förhandlingar skulle upptas i sådan tid att nya överenskommelser kunde träda i kraft den 1 januari 1972. I normalavtalet har emellertid flera väsentliga frågor lösts definitivt. Som redan nämnts hör hit bl. a. det framtida platsantalet i bidragsplanerna, vilket efter denna tidpunkt skall uppgå till 26 000, samt reglerna om anläggningsbidrag, vilka

Kungl. Maj.ts proposition nr (ii år 1966 17

också i framtiden skall utgå med i avtalet angivna belopp med indexan­ knytning. Även det särskilda årliga bidraget skall utgå i fortsättningen. Övriga ekonomiska villkor i avtalet kan bli föremål för förhandlingar för tiden efter år 1971. De överenskommelser som träffats med landstingen anser jag i stort sett ligga i linje med principerna i 1963 års riksdagsbeslut. Vissa justeringar av då förutsatta ersättningar har varit nödvändiga för att kunna komma fram till en slutlig uppgörelse. Å andra sidan har förenklade regler åstad­ kommits som kommer att innebära ett underlättande av de nya förhand­ lingar som skall äga ruin efter femårstidens utgång. Jag tillstyrker att upp­ görelsen godtas. Förhandlingsnämnden avser att under våren 1966 till Kungl. Maj :t inkomma med slutliga avtal, som skall utarbetas på grundval av de preliminära överenskommelserna. Med hänsyn till de ändringar av de allmänna bestämmelserna som överenskommits föreslår jag, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalen. Jag vill erinra om att en av de allmänna förutsättningarna för normal­ avtalet är att vederbörliga avdal före landstingens övertagande av mental­ sjukvården träffas med berörda personalorganisationer om att mentalsjuk­ vårdspersonal skall övergå i landstingens tjänst och om de förpliktelser mot personalen, som landstingen skall ikläda sig. Såsom förhandlingsnämnden framhållit är det svårt att närmare beräkna kostnaderna för mentalsjukvårdsreformen. Vad beträffar investeringsbi­ dragen (inkl. utrustningsbidrag m. m.) uppskattar nämnden totalkostnaden för 26 000 vårdplatser till sammanlagt i runt tal 1,2 miljarder efter kost­ nadsläget den 1 juli 1962. Enligt normalavtalet skall för hela perioden 1967—1971 anvisas anslag för investeringsbidrag -— utom utrustningsbidrag — med sammanlagt 250 milj. kr. eller med 50 milj. kr. för varje år. För senare hälften av budget­ året 1966/67 bör enligt nämnden anvisas hälften av detta belopp eller 25 milj. kr. Driftbidraget för år 1967 beräknar nämnden — med hänsyn till det över­ enskomna platsantalet av 24 559 vårdplatser — till ca 620 milj. kr. Därvid har hänsyn ej tagits till kommande lönehöjningar. Den egentliga ökningen kan uppskattas till ca 100 milj. kr. och föranleds väsentligen av den förut an­ givna schablonmässiga beräkningen av personalkostnaden samt av att bi­ drag utgår för samtliga vårdplatser i bidragsplanerna. Det särskilda årliga bidraget — för avskrivning av sjukhusbyggnader framdeles — kommer enligt nämnden vid en antagen befolkning inom lands­ tingsområdena av 6,4 milj. invånare att utgå med ett grundbelopp av ca 38 milj. kr. per år. Förhandlingsnämnden föreslår, att för budgetåret 1966/67 för investe­ ringsbidrag — utom utrustningsbidrag — upptas ett reservationsanslag av 25 milj. kr samt för övriga bidrag ett förslagsanslag av 335 milj. kr. 2 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Xr (ii

22 Kungi. Maj. ts proposition nr 6b år 1966

erhålla samma antal läkartjänster som motsvarande avdelningar vid Ulleråkers och S:t Lars sjukhus bör inrättas en tjänst som biträdande överläkare och fyra tjänster som underläkare. 2. Vid Restads sjukhus beräknas nybyggnad av medicinskt centrum med öppen mottagning vara färdigställd i slutet av år 1966. Samtidigt uppförs en ny vårdpaviljong, MK 1. I samband härmed bör inrättas en tjänst för kura­ tor, två tjänster för överskötare, nio tjänster för skötare samt fyra tjänster för avdelningsbiträde. 3. Vid Birgittas sjukhus är platserna fördelade på två avdelningar med omkring 400 vårdplatser vardera med en överläkare som chef samt en av­ delning med 351 vårdplatser med en biträdande överläkare som sjukvårdsläkare. Vidare finns en vårdavdelning om 30 platser för somatiskt sjuka patienter. Det är angeläget att inrätta ytterligare minst två sjukvårdsläkaravdelningar. Medicinalstyrelsen föreslår därför inrättande av två tjänster för biträdande överläkare — varvid en befintlig tjänst för förste läkare kan indras — samt en tjänst för underläkare i första hand för den soma­ tiska vårdavdelningen. Vid Falbygdens sjukhus bedrivs en mycket intensiv sjukvård med korta vårdtider för patienterna. Medelvårdtiden för nyintagna är omkring fem veckor och patientomsättningen var senaste året över tre patienter per vård­ plats. För att om möjligt ytterligare intensifiera vården erfordras främst ett ökat antal läkartjänster. Vid sjukhuset bör därför inrättas två underläkar­ tjänster för den psykiatriska vården samt en underläkartjänst för den nya alkoholistvårdsenheten. Vid Vlleråkers sjukhus föreslås en ny underläkartjänst för den nya alko­ holistvårdsenheten. krösö sjukhus — som endast har tre sjukvårdsläkaravdelningar — bör för att möjliggöra en rationell sjukvård få ytterligare en sjukvårdsläkaravdelning. Styrelsen föreslår därför inrättande av en tjänst för biträdande överläkare. Furunäsets sjukhus har endast tre sjukvårdsläkare och bör tillföras yt­ terligare en tjänst för biträdande överläkare. Den stora arbetsbelastningen för läkarna motiverar en underläkartjänst avsedd främst för en somatisk vårdavdelning. Gullberna sjukhus bör omorganiseras och få ytterligare personal, bl. a. läkare. Medicinalstyrelsen föreslår inrättande av en tjänst för biträdande överläkare, varvid en befintlig tjänst för förste läkare kan indras, samt två tjänster för underläkare. För hjälpverksamheten och familjevården föreslås en ny tjänst för förste läkare. Mariebergs sjukhus får en särskild somatisk vårdavdelning då vård­ paviljong M 1 är färdigrenoverad. En underläkartjänst bör inrättas för att främst biträda överläkaren för den somatiska vården. Vid Psykiatriska sjukhuset beräknas ombyggnadsarbetena vara avslu­ tade hösten 1965, då sjukhuset får sammanlagt 261 vårdplatser fördelade

Kungl. Maj.ts proposition nr 6b år 1066 23

på två sjukvårdsläkaravdelningar, varav den ena har en och den andra två underläkare. Omsättningen vid sjukhuset är stor. Ett stort antal åld­ ringar är inte vårdnadsberättigade vid Stockholms stads mentalsjukhus utan är hänvisade till Psykiatriska sjukhuset med dess begränsade resurser, vilket också medfört speciella svårigheter. Medicinalstyrelsen föreslår att en tjänst för underläkare inrättas. Vid S:ta Annas sjukhus har två förste läkartjänster och underläkartjäns­ ten icke kunnat tillsättas. För att bereda överläkaren avlastning i arbets­ bördan föreslår medicinalstyrelsen att den ena tjänsten som förste läkare byts ut mot en tjänst som biträdande överläkare. S:ta Gertruds sjukhus har endast fyra sjukvårdsläkaravdelningar. Medelbeläggningen per läkartjänst uppgick 1964 till 101,1, men torde i realiteten legat betydligt högre, enär flera av de underordnade läkartjänsterna varit obesatta. Sjukhusets upptagningsområde saknar psykiatrisk lasarettsklinik inom områdets norra del, vilket medför att sjukhuset även får ta emot ett stort neurosklientel. Sjukhuset bör tillföras ytterligare två tjänster för un­ derläkare. Vid S:ta Maria sjukhus bör nuvarande fyra sjukvårdsläkaravdelningar ökas med minst en för att minska antalet patienter per avdelning samt öka differentieringen. En tjänst som biträdande överläkare samt en underläkar­ tjänst, företrädesvis för den somatiska vårdavdelningen, bör inrättas. Vid S:t Olofs sjukhus är en läkartjänst med huvudsaklig uppgift att handha den öppna vården motiverad för att minska trycket på sjukhusets fåtaliga vårdplatser. En tjänst som biträdande överläkare bör därför inrättas. Sidsjöns sjukhus bör uppdelas på fyra sjukvårdsläkaravdelningar och en tjänst för biträdande överläkare inrättas, varvid en tjänst som förste läkare kan indras. För den somatiska vården erfordras en tjänst som underläkare. Vid Säters sjukhus krävs en utökning med en underläkartjänst för den somatiska vårdavdelningen. Umedalens sjukhus har endast två sjukvårdsläkaravdelningar. Dessa bör uppdelas och två tjänster som biträdande överläkare inrättas, varvid två tjänster som förste läkare kan indras. Vidare bör inrättas en tjänst som underläkare, avsedd i huvudsak för somatisk vård. Sundby sjukhus har endast två överläkaravdelningar, varav blott den ena har biträdande överläkare. En tjänst som biträdande överläkare bör inrät­ tas, varvid en tjänst som förste läkare kan indras. Vid Karsuddens sjukhus bör en tjänst som sjukhusdirektör inrättas så att sjukhusets överläkare odelat kan ägna sin tid åt patienterna. Medicinalstyrelsen föreslår vidare, att en psykologtjänst inrättas vid ett vart av Birgittas, Falbygdens, Frösö, Furunäsets, Gullberna, Mariebergs, S:ta Gertruds, S:t Sigfrids, Sundby och Säters sjukhus. 4. a) Medicinalstyrelsen föreslår, att en tjänst som förste föreståndare inrättas vid ett vart av Falbygdens, Frösö, Furunäsets, Gullberna, Källshagens, Sidsjöns, Sundby och S:t Jörgens sjukhus.

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 6 A år 1966

Vid bifall till förslaget om inrättande av tjänster för biträdande överläkare bör inrättas tjänster som föreståndare vid de nya sjukvårdsavdelningarna vid ett vart av Furunäsets, Gullberna, S:ta Anna, S:ta Maria, Sundby och Sidsjöns sjukhus. Vid Birgittas, Umedalens och Frösö sjukhus föreslås in­ rättande av två tjänster som föreståndare vid varje sjukhus. Vid S:t Sigfrids sjukhus bör en tjänst för föreståndare inrättas vid biträ­ dande överläkarens avdelning. För att höja den nattliga beredskapen, särskilt vid de större sjukhusen med stor nattintagning av ofta mycket svårt sjuka patienter, föreslås inrät­ tande av en tjänst som föreståndare (chef för nattpersonalen) vid vart och ett av Ulleråkers och S:t Lars sjukhus. Vid Ulleråkers sjukhus kan där­ vid indras en tjänst som överskötare (nattjänst). Beträffande personal vid medicinskt centrum föreslås ytterligare tjänster som röntgenassistenter i första hand en vid vart och ett av Ulleråkers, S:t Lars och S:t Jörgens sjukhus. Därutöver föreslås ytterligare tre tjänster som röntgenassistenter att vid behov insättas på övriga större sjukhus. Beträffande laboratoriepersonal föreslår medicinalstyrelsen en tjänst som förste laboratorieassistent vid S:t Lars sjukhus samt en tjänst som labora­ torieassistent vid vart och ett av Gullberna, S:t Sigfrids och Ulleråkers sjuk­ hus. Med hänsyn till att påbörjad omorganisation, särskilt tillkomsten av somatiskt-geriatriska vårdenheter, sannolikt kommer att medföra behov av personalförstärkning å laboratorierna, föreslås att ytterligare tre tjäns­ ter såsom laboratorieassistent ställs till medicinalstyrelsens förfogande. För EEG-verksamheten erfordras personalförstärkning med en tjänst som laboratorieassistent med huvudsaklig uppgift att handha EEG- och EKG-undersökningar vid vart och ett av Falbygdens, Gullberna, S:t Olofs och Sidsjöns sjukhus. För arvoden till farmacevtisk personal har styrelsen beräknat 100 000 kr. under anslagsposten till avlöningar åt övrig icke-ordinarie personal. 4. b) För omorganisation på vissa sjukhus krävs inrättande av 38 tjänster för skötare vid följande sjukhus, nämligen Birgittas (6 tjänster), Furu­ näsets (11 tjänster), Gullberna (13 tjänster) och S:t Lars sjukhus (8 tjäns­ ter). Vid Birgittas sjukhus är en sociopatavdelning med 24 vårdplatser under organisation och härför erfordras en förstärkning med tre skötartjänster. Samma är fallet i fråga om en åldringsvårdsenhet med två avdelningar om 64 vårdplatser. För inrättande av en somatisk vårdavdelning med 30 vård­ platser och en psykogeriatrisk rehabiliteringsavdelning med 22 vårdplatser vid Furunäsets sjukhus föreslås inrättande av fem resp. sex skötartjänster. Vid Gullberna sjukhus kräver anordnandet av en geriatrisk vårdenhet med minst två vårdavdelningar en förstärkning med 13 skötartjänster. En plane­ rad sociopatvårdenhet med ca 100 vårdplatser vid S:t Lars sjukhus erfordrar åtta nya skötartjänster. Ett otillräckligt antal avdelningsbiträdestjänster medför alltjämt att sjuk-

Kungi. Maj.ts proposition nr til ur 1966 25

vårdsutbildad personal måste utföra mindre kvalificerade göromål. Ca 140 vårdavdelningar saknar helt avdelningsbiträde. Styrelsen hemställer, att 100 tjänster som avdelningsbiträde inrättas. 4. c) En ökad insats av kvalificerad personal för arbets- och sysseisätlningsterapi krävs. I princip bör varje sjukvårdsläkaravdelning ha en utbil­ dad arbetsterapeut med uppgift att organisera och leda terapin. Medicinal­ styrelsen föreslår därför inrättandet av en tjänst som arbetsterapeut al­ ternativt förste skötare vid vart och ett av Gullbernn, Psykiatriska, Rijhovs, S:ta Anna, S:t Lars, (forskningsavdelningen), S:ta Maria, S:t Olofs, Sundby, Säter och Ulleråkers (forskningsavdelningen) sjukhus samt två tjäns­ ter som arbetsterapeut, alternativt förste skötare, vid Birgittas, Restads, S:ta Gertruds, S:t Jörgens (en för forskningsavdelningen) och S:t Sigfrids (en för specialavdelningen) sjukhus, tillsammans tjugo tjänster. 4. d) Medicinalstyrelsen föreslår vidare inrättande av en tjänst som ku­ rator i Ae 17 vid S:ta Annas sjukhus samt en tjänst som kurator i Ae 15 vid ett vart av Birgittas, Gullberna, Mariebergs, S:ta Gertruds, S:t Jörgens, S:t Lars, Sidsjöns och Ulleråkers (för den nyinrättade alkoholistvårdavdel­ ningen) sjukhus, ävensom två tjänster i Ae 15 vid Falbygdens sjukhus, den ena för den nyinrättade alkoholistvårdavdelningen. Fyra mentalsjukhus -— bortsett från Karsuddens sjukhus — saknar allt­ jämt tjänst för sjukgymnast och medicinalstyrelsen föreslår därför, att en sådan tjänst inrättas vid vart och ett av Psykiatriska sjukhuset samt Gådeå, S:ta Anna och S:t Olofs sjukhus. Med hänsyn till det stora antalet åldringar vid de större mentalsjukhusen, som i stor utsträckning kräver sjukgymnastik, anser styrelsen det nödvändigt att inrätta en tjänst som sjukgymnast vid vart och ett av S:ta Gertruds, Birgittas, Säters, Mariebergs, Ulleråkers och S:t Lars sjukhus. 5. För att stimulera läkarrekryteringen vid specialavdelningen för psy­ kiskt efterblivna vid Källshagens sjukhus bör underläkartjänsten förändras till en tjänst som biträdande överläkare. Avsikten är att till Vipeholms sjukhus överföra samtliga tuberkulossjuka psykiskt efterblivna, som f. n. till stor del vårdas på S:t Lars sjukhus. Förut­ sättning härför är att överläkaren för den internmedicinska vården vid förstnämnda sjukhus erhåller en förste läkare. För Västra Ny sjukhus föreslås att tjänsten som förste läkare omändras till en tjänst som biträdande överläkare samt att ett arvode av 12 000 kr. beräknas för handhavande av den somatiska vården. Utsikterna att kunna besätta den vakanta överläkartjänsten skulle härigenom öka. Medicinalstyrelsen föreslår en psykolog i Ae 25 vid Källshagens sjukhus. Ett avsevärt antal neurosfall innebär utredningar i samband med omskol­ nings-, pensions- och abortärenden som kräver psykologisk bedömning. Beträffande Salberga sjukhus ökas kraven i den mån de nya klinikerna beläggs och styrelsen hemställer om inrättande av ytterligare en tjänst som psykolog i Ae 25.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966

Vid Vipeholms sjukhus är arbetet mycket omfattande då patientantalet är stort — ca 900 — och inga mer ingående utredningar tidigare gjorts. På den medicinska barnavdelningen bör patienterna skyndsamt och noggrant utredas, så att riktiga terapeutiska åtgärder sätts in snabbt. För de vuxna patienterna blir den terapeutiska verksamheten alltmer differentierad. Två nya tjänster som psykolog i Ae 25 resp. Ae 21 bör inrättas. Vid Västra Marks sjukhus bör inrättas en psykologtjänst, varvid arvodet till psykolog kan utgå. 6. a) Vid specialavdelningen för psykiskt efterblivna vid Källshagens sjukhus bör med hänsyn till arbetsbördan för personalföreståndaren och till angelägenheten av att vid tjänstledigheter för denne disponera en kom­ petent ersättare inrättas en tjänst som biträdande personalföreståndare. Sedan Salberga sjukhus utbyggts med avdelning för höggradigt psykiskt efterblivna, torde platsantalet komma att fastställas till över 800. För sam­ ordning av de olika personalvårdande arbetsuppgifterna m. m. föreslås, att en tjänst som förste föreståndare inrättas. Vidare bör inrättas en tjänst som avdelningsbiträde på sjukhusets laboratorium. Då utbildning av mentalsjukvårdspersonal förlagts till Vipeholms sjukhus fr. o. m. hösten 1964 erfordras en samordning av de personalvårdande funk­ tionerna. Styrelsen föreslår därför att sjukhuset tillförs en tjänst som förste föreståndare. Laboratoriearbetet vid sjukhuset har ökat med påföljd att en skötare måste biträda laboratoriepersonalen. En tjänst som laboratorieassistent bör inrättas. Vidare bör anställas ytterligare en tandsköterska. Tjänsten som föreståndare vid Västra Ny sjukhus omfattar sjukvårdsärenden rörande patienter och personalvårdande uppgifter. Denna kombina­ tion är alltför betungande och styrelsen hemställer att en tjänst som per­ sonalföreståndare inrättas. 6. b) Vid specialavdelningen för psykiskt efterblivna vid Källshagens sjukhus saknar fyra vårdavdelningar alltjämt avdelningsbiträden. Fyra sådana tjänster bör inrättas. Den för klinikerna II och III å Salberga sjukhus (avsedda för svårskötta psykiskt efterblivna) fastställda personalstaten upptar drygt 200 befatt­ ningar för sjukvårdspersonal, avsedd för 540 patienter. Detta innebär 2,7 patienter per befattningshavare. Styrelsen föreslår därför, att 30 tjänster som skötare inrättas. På de nämnda klinikerna är •— liksom på Vipeholms sjukhus — två avdelningsbiträden på envar av de sex avdelningarna nöd­ vändiga, då patienterna ej kan hjälpa till med städning och då skötarpersonalen bör avlastas sådant arbete. På Salberga sjukhus bör inrättas tolv tjänster som avdelningsbiträde. På Salberga sjukhus finns vidare 18 tjänster som barnsköterska, av vilka nio bör omändras till tjänster som skötare. På 17 avdelningar vid Vipeholms sjukhus finns endast en befattnings­ havare nattetid. Försämringen av patienterna och det stora antalet patienter med epileptiska sjukdomar gör en personalförstärkning under natten ofrån­

Kungi. Maj.ts proposition nr Gi ur 19GG 27

komlig. Styrelsen föreslår därför att fem tjänster som skötare inrättas. För att avlasta skötarpersonalen sådant arbete som med fördel kan utföras av annan personal, erfordras ytterligare tolv avdelningsbiträden. För städning av nya byggnader för medicinsk barnavdelning samt ny arbetsterapibyggnad erfordras fem avdelningsbiträden. Sammanlagt bör inrättas 17 tjänster som avdelningsbiträden. Ett tiotal patienter överfördes under år 1964 från Vipeholms sjukhus till 1 ostra Ny sjukhus. De tillhör en kategori, som ej tidigare funnits på sjuk­ huset och som kräver ständig tillsyn och övervakning. Med hänsyn bl. a. häi till erfordras en ökning med två tjänster som skötare. 6. c) På specialavdelningen för psykiskt efterblivna vid Källshagens sjukhus behövs särskild befattningshavare för att sysselsätta patienter, då arbetsterapi inte bedrivs. En tjänst som förste skötare bör därför inrättas. Patienterna på avdelning A 3 är gravt utvecklingsstörda kvinnor som måste sysselsättas och tränas (ADL-träning) inom vårdavdelningen, eftersom de avsevärt skiljer sig från de Övriga mentalsjuka och inte kan blandas med dem på arbetssalar och verkstäder. En tjänst som förste skötare bör inrät­ tas. Den allmänna patientaktiveringen vid sjukhuset kräver särskild per­ sonal för patienternas sysselsättning på vårdavdelningarna samt i park- och trädgårdsarbete. Styrelsen anhåller därför om två tjänster som skötare. För stadnmgsarbete i terapilokaler och gymnastiksal med biutrymmen föreslås en tjänst som avdelningsbiträde. För sysselsättning och arbetsträning på klinik I vid Salberga sjukhus tjänstgör elva befattningshavare. Av ca 250 patienter sysselsätts ca 100 regelbundet och en stor del av de övriga under viss tid. Ytterligare patienter skulle kunna sysselsättas om personalen förstärks med två tjänster som förste yrkesmästare. För de 18 vårdavdelningarna å klinikerna II och III finns två förste skötartjänster och en arbetsterapeuttjänst. Fyra tjänster som förste skötare i arbets- och sysselsättningsterapi och fem tjänster som arbetsterapeut bör inrättas. Arbetsterapin på Vipeholms sjukhus syftar till att anpassa patienterna till arbete i skyddad verkstad. I den nya byggnaden för arbetsterapi med plats för 120 patienter, som öppnades 1964, är totalantalet personal tio. Personalförstärkning med två tjänster som skötare i arbetsterapi föreslås. Barnavdelningarna vid sjukhuset har egen terapiavdelning, där omkring 24 barn sysselsätts med hjälp av personal från avdelningarna. För försöks­ verksamhet, testning och värdering av anlag m. m„ erfordras ytterligare en tjänst som skötare i arbetsterapi. För socioterapeutisk behandling har för­ söksvis avdelats särskild sjukvårdspersonal med goda resultat. Fem tjänster som förste skötare för socioterapeutiska arbetsuppgifter bör inrättas. 6. d) Vid Salberga sjukhus finns en föreståndare för familjevården, i vilken antalet utplacerade f. n. är omkring 60. För att förestå förrådet och vid behov avlösa föreståndaren föreslås en tjänst som förste skötare. 6. e) Salberga sjukhus har f. n. två kuratorstjänster. I och med belägg­

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966

ningen av de nya barnavdelningarna behövs ytterligare en förste kuratoi. Vid Västra Marks sjukhus finns en kuratorstjänst. För att bl. a. möjliggöra omplaceringar till landstingens vårdhem bör ytterligare en kuratorstjänst i Ae 17 inrättas. 6. f) Vid mentalsjukhusen för psykiskt efterblivna har skolundervisning pågått som försöksverksamhet och hittills omfattat huvudsakligen moders­ mål, matematik, hembygdskunskap och samhällslära enligt särskolans läro­ plan. Erfarenheterna av undervisningen har varit mycket goda. På längre sikt bör den successivt utökas, vilket kommer att kräva personal förstärkning. I en första etapp bör vid Västra Marks sjukhus inrättas en tjänst som rek­ tor samt medel anvisas för en extra lärare i kunskapsämne och en extra gymnastiklärare. Vipeholms sjukhus bör tillföras en rektorstjänst samt me­ del för två extra lärare i kunskapsämne och en extra talpedagog. Vid Salberga sjukhus bör anställas en rektor (i stället för nuvarande läkepedagog) samt anvisas medel för en extra gymnastiklärare och en extra förskollärare. Vid Källshagens sjukhus och Västra Ny sjukhus bör anställas en rektor samt anvisas medel för en extra lärare i kunskapsämne. 7. De betydande investeringar, som sedan ett flertal år gjorts inom men­ talsjukvården, har ökat belastningen på förvaltningen. En personell upp­ rustning av organisationen inom sjukhusens kontor och kanslier är därför motiverad. För vartdera av Birgittas och S:ta Gertruds sjukhus föreslås en tjänst som assistent i Ao 13. Vidare bör en kontorist vid vart och ett av Ryhovs och Umedalens sjukhus utbytas mot en assistenttjänst samt en kontoristtjänst inrättas vid Vipeholms sjukhus. Styrelsen anser vidare att 21 tjänster som kansliskrivare bör inrättas, varvid 21 kontoristtjänster kan indras. För kanslipersonal till föreslagna tjänster som sjukhusdirektör och bi­ trädande överläkare erfordras 16 tjänster som kanslibiträde. Därjämte an­ ser styrelsen, att ytterligare 40 tjänster som kanslibiträde bör inrättas. 8. a) Medicinalstyrelsen föreslår förstärkning av personalen i sysalarna vid S:t Jörgens sjukhus med en tjänst som ekonomibiträde. För Salberga sjukhus föreslås ytterligare en ekonomibiträdestjänst. 8. b) Driften vid tvätteriet vid Restads sjukhus kommer att läggas ned, varvid följande tjänster kan dras in, nämligen en tvättföreståndare i Ao 14, en biträdande tvättföreståndare i Ao 9, en maskintvättare i Ao 9, en maskintvättare i högst Ae 9 samt åtta ekonomibiträden. Vid vart och ett av S:ta Maria och Ulleråkers sjukhus behövs en förstärkning av personalen för tvätteriarbetet med två ekonomibiträden. 8. c) Belastningen på telefonväxlarna har ökat och medicinalstyrelsen föreslår en tjänst som telefonist vid vart och ett av S:t Lars, Ulleråkers, Karsuddens och Salberga sjukhus. Då Karsuddens sjukhus saknar tjänster för städpersonal föreslås inrättande av två tjänster som ekonomibiträde för städningsarbetet. Den påbörjade effektiviseringen av städningsarbetet bör fortsättas genom inrättande av tio tjänster som överstädare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 64 är 1966 29

För transporterna vid Karsuddens sjukhus föreslås att två tjänster som vaktmästare inrättas. Vid vartdera av S:t Olofs och Västra Marks sjukhus hör inrättas en vaktmästartjänst. För att täcka brister i transportorganisa­ tionen i övrigt föreslås att till extra arbetskraft anvisade medel uppräknas med 50 000 kr. 9. Patienterna är i stort behov av kuratorshjälp och en tjänst som kura­ tor bör därför inrättas. För en nyinrättad vårdavdelning erfordras en per­ sonalförstärkning med två vårdartjänster samt medel för avlönande av extra städhjälp. Som ledare för en nyinredd skyddad verkstad föreslås en tjänst som arbetsledare med teknisk utbildning. 10. Tre extra skötare avlönas med medel för extra arbetskraft. Då beho­ vet är stadigvarande bör tre skötartjänster inrättas. För att kunna utveckla försöken med anpassningsutbildning bör en tjänst inrättas som förste skötare för socioterapevtiska uppgifter. För bl. a. kameralt arbete bör en tjänst som assistent och en tjänst som kanslibiträde inrättas. Vid bifall härtill kan en tjänst som kansliskrivare dras in. 11—13. Enligt Kungl. Maj:ts beslut skall rättspsykiatriska stationer in­ rättas i Örebro och Norrköping. Vid stationen i Örebro skall, utöver de tjäns­ ter som överflyttas från stationen vid Mariebergs sjukhus, finnas en förste läkare i Ag 25, en kurator i Ag 17 och ett kanslibiträde i Ag 7. Med hänsyn bl. a. till den självständiga ställning läkaren har bör tjänsten ändras till tjänst för biträdande överläkare i Ao 27. Tjänsterna som kurator och kansli­ biträde bör ändras till extra ordinarie. Vid stationen i Norrköping bör tjänsten för överläkare i Bg 1 ändras till Bo 1 och tjänsterna för kurator och kanslibiträde ändras från extra till extra ordinarie. 16. Delposten Arvoden till biblioteksgöromål har uppräknats från 250 000 till 400 000 kr. ökningen i övrigt beror bl. a. på vissa arvodeshöjningar. Till följd av innehavarnas avgång föreslår styrelsen, att på övergångsstat förda tjänster minskas med tio, nämligen: fyra läkare i Ao 23, en överskö­ tare i Ao 14, en hantverksföreståndare i Ao 9, en reparatör i Ao 9 samt tre kontorsbiträden i Ao 5.

Departementschefen Som jag anfört under föregående avsnitt kommer den statliga mentalsjuk­ vården att övertas av landstingen den 1 januari 1967. Medel under föreva­ rande anslag kommer därför att behövas endast för första hälften av budget­ året 1966/67. För Vipeholms sjukhus, som tills vidare kommer att drivas av staten, beräknar jag dock medel för hela budgetåret. Den pågående upprustningen av mentalsjukvården som jag i tidigare avsnitt redogjort för bör fortsätta även under nästa budgetår. Jag föreslår

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1966 sålunda i det följande en personalökning med sammanlagt 116 tjänster varav 16 tjänster för nya vårdplatser och 100 tjänster för befintliga vårdplatser. Förslaget innebär att för budgetåret 1966/67 tillkommer 4 tjänster för läkarpersonal, 114 tjänster för sjukvårdspersonal m. m. samt 10 tjänster för administrations- och kontorspersonal. Samtidigt skall 12 tjänster för ekono­ mipersonal indras av organisatoriska skäl. Mina förslag förutsätter beträf­ fande sjukvårdspersonalen att medicinalstyrelsen vidtar sådana omdisposi­ tioner i personalorganisationen att tjänster kan flyttas från sjukhus, där be- Jäggningen minskar till sjukhus, med mindre tillfredsställande personal­ täthet för att söka åstadkomma en utjämning mellan de olika sjukhusen. Innan jag övergår till att närmare behandla de av medicinalstyrelsen framlagda förslagen vill jag anmäla, att Kungl. Maj :t genom beslut den 30 december 1965 uppdragit åt medicinalstyrelsen att för en kostnad av högst 150 000 kr. under år 1966 i anslutning till forskningsavdelningarna vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala och S:t Lars sjukhus i Lund anordna tre kur­ ser för vidareutbildning av läkare vid de statliga mentalsjukhusen. Två kurser skall förläggas till Ulleråkers sjukhus och en till S:t Lars sjukhus. I kurserna, som vardera omfattar ca tre månader, skall högst 15 läkare per kurs delta. I utbildningen ingår föreläsningar, seminarieövningar och kli­ nisk tjänstgöring. Kungl. Maj :t har vidare genom beslut samma dag bemyndigat medicinal­ styrelsen att under innevarande budgetår för en kostnad av högst 7 500 kr. anordna tre kurser om vardera en vecka med ca 30 deltagare per kurs för läkare vid de statliga mentalsjukhusen m. fl. Kurserna är avsedda att ge information om de senaste rönen inom mentalsjukvården, t. ex. olika metoder att differentiera patienterna inom mentalsjukhusen, nya behand­ lingsformer samt olika principer för personalorganisation och personalled­ ning. Vidare skall aktuella lagstiftningsfrågor genomgås. En kursverksam­ het av här antytt slag torde ha en stimulerande effekt, och jag föreslår att ytterligare tre veckokurser får anordnas under hösten 1966. Vad därefter angår personal till n ij a vårdplatser föreslås för fort­ satt utbyggnad av forskningsavdelningen vid S:t Jörgens sjukhus inrättan­ det av ytterligare en tjänst som biträdande överläkare i Ae 27 och en tjänst som underläkare i Ae 23. Vid Restads sjukhus bör vid medicinskt centrum — som är under upp­ förande — för den öppna mottagningen och för den somatiska vården me­ del beräknas för en tjänst som överskötare. För den öppna vården föreslår jag vidare medel för en kurator. För städningsarbete m. m. erfordras vid detta centrum två tjänster som avdelningsbiträde. Genom tillkomsten av en ny vårdpaviljong MK 1 vid Restads sjukhus ut­ ökas vårdavdelningarnas antal med en. För denna avdelning föreslår jag att medel beräknas för nio extra ordinarie tjänster som skötare. För städ­ ningsarbete m. m. bör beräknas medel för en tjänst som avdelningsbiträde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 6b år 1966 31

Sammanfattningsvis innebär mina förslag beträffande nya vårdplatser m. m. 16 nya tjänster, varav två läkartjänster, 13 tjänster för sjukvårds­ personal m. m. samt en tjänst som kurator. När det gäller personal för befintliga vårdplatser föreslår jag i fråga om läkar personalen att en tjänst som biträdande överlä­ kare i Ae 27 med huvudsaklig uppgift att handha den öppna vården inrät­ tas vid S:t Olofs sjukhus. Därjämte bör inrättas en tjänst som biträdande överläkare i Ae 27 vid Frösö sjukhus för att möjliggöra en utökning av an­ talet sjukvårdsläkaravdelningar. Vid flera sjukhus föreligger mycket stora sådana avdelningar med mer än 400 patienter per överläkare. Detta för­ hållande hindrar en ur vårdsynpunkt lämplig differentiering av patien­ terna och försvårar såväl införande av mera intensiva behandlingsformer som ett rationellt utnyttjande av vårdavdelningspersonalen. Jag föreslår därför inrättande av sex tjänster som biträdande överläkare i Ao 27 vid följande sjukhus nämligen Birgittas, Umedalens, Sundby, Sidsjöns, Gullberna och S:ta Annas sjukhus. Samtidigt härmed kan sex tjänster som förste läkare i Ao 25 dras in. Vid Källshagens sjukhus föreslår jag att en tjänst som underläkare byts ut mot en tjänst som biträdande överläkare i Ae 27. Som jag erinrat om i prop. 1966: 1 (bil. 7, s. 54) har Kungl. Maj :t den 30 december 1965 beslutat att som ersättning för nedlagda platser vid statens vårdanstalt för alkoholmissbrukare Salberga tills vidare skall in­ rättas en särskild avdelning för alkoholmissbrukare vid Karsuddens sjuk­ hus i Katrineholm. För att bl. a. svara för den psykiatriska vården av dessa patienter föreslår jag att en tjänst som biträdande överläkare i Ae 27 in­ rättas vid Karsuddens sjukhus. Samtidigt kan en tjänst som förste läkare i Ae 25 dras in. Vad gäller sjukvårdspersonal föreslår jag först beträffande den centrala sjukvårdspersonalen en fortsatt utbyggnad av den genom 1964 års riksdagsbeslut inrättade organisationen med förste föreståndare. Jag föreslår att medel beräknas för tjänster som förste föreståndare vid Sund­ by, Sidsjöns, Furunäsets, Gullberna, Falbygdens och Vipeholms sjukhus. Med hänsyn till mina förslag beträffande läkarpersonalen bör vidare me­ del beräknas för en tjänst som föreståndare vid vart och ett av S:t Olofs, Frösö, Birgittas, Umedalens, Sundby, Sidsjöns, Gullberna, S:ta Anna, Källs­ hagens och Karsuddens sjukhus. Därjämte bör medel beräknas för en tjänst som föreståndare vid S:t Sigfrids sjukhus, där biträdande överläkarens av­ delning saknar sådan befattningshavare. Till förstärkning av laboratoriepersonalen föreslår jag medel för en tjänst som förste laboratorieassistent vid S:t Lars sjukhus och en tjänst som laboratorieassistent vid Vipeholms sjukhus. För att biträda vid röntgenundersökningar föreslås att vid S:t Lars och Ulleråkers sjukhus beräknas medel för en tjänst som röntgenassistent vid vartdera sjukhuset.

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966

I fråga om vårdavdelningspersonalen tillstyrker jag för att möjliggöra tidigare nämnd omorganisation vid de egentliga mentalsjukhusen att medel beräknas för sammanlagt 30 tjänster som skötare. Vid sjukhusen för psy­ kiskt efterblivna föreslås 28 tjänster som skötare. Av dessa tjänster bör 18 avse Salberga sjukhus, varvid nio tjänster som barnsköterska kan dras in. Härutöver bör medel beräknas för tio tjänster som avdelningsbiträde med placering vid vårdavdelningar, som saknar sådana tjänster eller där en förstärkning anses erforderlig. Arbets- och sysselsättningsterapin har kommit att spela en allt större roll i den totala terapin. I likhet med medicinalstyrelsen anser jag det vara angeläget att denna verksamhet ytterligare utbyggs. Jag föreslår därför att medel beräknas för sammanlagt tolv tjänster som arbetsterapeut. Av dessa tjänster bör två avse Salberga sjukhus. Beträffande den kliniskt-psykologiska verksamheten föreslår jag, att tre tjänster som psykolog i Ae 27 inrättas. Vid Vipeholms sjukhus föreslår jag medel för en tjänst som biträdande psykolog. För fortsatt utbyggnad av kuratorsverksamheten föreslår jag medel för fyra tjänster som kurator i Ae 15. Sammanfattningsvis innebär mina förslag beträffande sjukvårdspersonal för befintliga vårdplatser en nettoökning med 100 tjänster. I fråga om administrations- och kontorspersonal före­ slår jag för utökning av skrivhjälp till läkare m. fl. att medel beräknas för tio tjänster som kanslibiträde. Beträffande ekonomipersonalen tillstyrker jag styrelsens för­ slag om indragning av tjänster för tvättpersonal vid tvätteriet vid Restads sjukhus, vilket kommer att läggas ned under innevarande budgetår. Föl­ jande tolv tjänster bör sålunda indras, nämligen en tjänst som tvättföre­ ståndare i Ao 14, en tjänst som biträdande tvättföreståndare i Ao 9, en tjänst som maskintvättare i Ao 9, en tjänst som maskintvättare samt åtta tjänster som ekonomibiträde. I enlighet med medicinalstyrelsens förslag bör tio på övergångs­ stat förda tjänster indras, nämligen fyra läkare i Ao 23, en överskötare i Ao 14, en hantverksföreståndare i Ao 9, en reparatör i Ao 9 och tre kontorsbiträden i Ao 5. Erfarenheterna från den försöksverksamhet med öppen vård, som påbörjades under budgetåret 1962/63 vid vissa mentalsjukhus har visat sig vara mycket goda. Med stöd av riksdagens bemyndigande har Kungl. Maj:t genom beslut den 25 februari 1966 bemyndigat medicinalstyrelsen att för verksamheten disponera medel för anställande av två kuratorer, tre överskötare, sex kanslibiträden, ett avdelningsbiträde, en arbetsterapeut eller en förste skötare, fyra skötare, tre föreståndare och tre verkstadsförmän. Försöksverksamheten kommer med denna organisation att omfatta öppen mottagning vid Ulleråkers, Falbygdens, Säters, S:t Jörgens och Gullberna

Kungl. Maj.ls proposition nr 6 i år 196(1 33 sjukhus, dagsjukvård vid Ullcråkcrs och Sidsjöns sjukhus samt industriell arbetsterapi vid Ulleråkers, Hyhovs och Restads sjukhus. Under förevarande anslag bestrids även kostnader för avlöningar vid Annetorpshemmet i Lund (arbetshemmet för blinda med komplicerande handikapp) samt Mogårdshemmet i Finspång (arbetshemmet för döva). För Mogårdshemmet föreslår jag, att för ledning av den skyddade verk­ samheten vid hemmet medel beräknas för en tjänst som utbildningsassistent i Ae 18. Vidare beräknar jag medel för en tjänst som kurator i Ae 15. Nu föreslagna personalförstärkningar m. m. innebär totalt en nettoök­ ning med 118 nya tjänster. Kostnaderna härför kan för första hälften av budgetåret 1966/67 beräknas till sammanlagt ca 1,3 milj. kr. Med hänsyn till förordade personalförstärkningar bör medelsanvisningen för vikarier ökas med 165 000 kr. för samma tid. För avlöningar till extra arbetskraft beräknar jag en ökning av medels­ anvisningen för första hälften av nästa budgetår med sammanlagt 90 000 kr. Härav avses 25 000 kr. för farmacevtisk rådgivning, 25 000 kr. för anlitande av sjukgymnaster, 5 000 kr. för timlärare vid Annetorpshemmet, 25 000 kr. för transporter samt 10 000 kr. för timlärare vid sjukhus för psykiskt efter­ blivna. Under arvodesposten beräknar jag en ökning med 115 000 kr. för första hälften av nästa budgetår. För löneomräkning bör anslaget slutligen ökas med ca 14 milj. kr. för nyssnämnda tid. Den sammanlagda ökningen för första hälften av budgetåret 1966/67 uppgår till ca 16 milj. kr. Beträffande de rättspsykiatriska stationerna vill jag anmäla att Kungl. Maj:t genom beslut den 30 juni 1965 förordnat att dylika stationer skall in­ rättas i Örebro och Norrköping. Vid stationen i Örebro bör förutom den personal, som överflyttas från den rättspsykiatriska avdelningen vid Mariebergs sjukhus, inrättas en tjänst som förste läkare i Ae 25 samt medel be­ räknas för en tjänst som kurator och en tjänst som kanslibiträde. Vid sta­ tionen i Norrköping bör inrättas en tjänst som överläkare i Be 1 samt me­ del beräknas för en tjänst som kurator och en som kanslibiträde. Jag fö­ reslår att ca 200 000 kr. beräknas för hela nästa budgetår för förevarande personal. Medelsanvisningen för de rättspsykiatriska stationerna och för Vipeholins sjukhus för senare hälften av budgetåret 1966/67 uppskattas till sammanlagt ca 6,5 milj. kr. Anslaget bör föras upp med 180 milj. kr. och alltså minskas med 136 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteck­ ningen för statens mentalsjukhus enligt vad jag förordat i det föregående; b) godkänna följande avlöningsstat för statens mentalsjuk- 3 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 6i

Kungl. Maj.ts proposition nr 6i är 1966 35

Motiv 9. Medicinalstyrelsen föreslår för utbyten av starkt förslitna motorfordon 395 000 kr., för modernisering och komplettering av medicinsk utrustning 700 000 kr. samt för anskaffning av utrustning till psykologlaboratorier 275 000 kr. Vidare beräknar styrelsen 100 000 kr. för inköp av kontors­ maskiner samt 1 500 000 kr. för anskaffning av möbler till renoverade vård­ paviljonger och nya expeditionslokaler. Därjämte erfordras 330 000 kr. för inköp av specialsängar för vissa patienter. Slutligen föreslås 390 000 kr. för rationalisering av städarbete och transportorganisation genom inköp av hjälpmedel och förbrukningsartiklar. 11. Anslagsbeloppet för kosthållningen är för innevarande budgetår beräk­ nat efter 4: 14 kr. per patient och dag, vilket motsvarar ett livsmedelstal i konsumentindex av 213. Livsmedelstalet för juli 1965 var 233, vilket mot­ svarar ett kostpris av 4: 52 kr. per patient och dag vid oförändrad standard. Med en beräknad medelbeläggning av 22 000 patienter erfordras för patient­ kosten vid detta kostpris ca 36 000 000 kr. Årskostnaden för de livsmedel som ingår i personalkosten beräknas till 1 300 000 kr. . . .. 12. För utökning av buffertlagret av linne, gång- och sängkläder i sam­ band med övergång till centraltvätt föreslås en uppräkning med 900 000 kr. 13. Med hänsyn till prishöjningar samt angelägenheten av att i större utsträckning kunna övergå till artiklar av engångskaraktär föreslås en höj­ ning med 2 500 000 kr.

Departementschefen I enlighet med vad jag tidigare anfört angående landstingens överta­ gande av den statliga mentalsjukvården den 1 januari 1967 beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslag endast för första hälften av bud­ getåret 1966/67. För Vipeholins sjukhus, som tills vidare skall drivas av staten, beräknar jag dock medel för hela nästa budgetår, ca 3,5 milj. kr. Med hänvisning till beräkningen i den föregående sammanställningen och till vad jag nyss anfört föreslår jag att anslaget minskas med 39 720 000 kr. och alltså förs upp med 48 milj. kr. För första hälften av budgetåret 1966/67 innebär detta en ökning med ca 2,4 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Statens mentalsjukhus: Omkostnader för budget­ året 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags­ anslag av 48 000 000 kr.

3. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka in. ni.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 6b år 1966

att till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1966/67 under femte huvudti­ teln anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

4. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

Under hänvisning till vad jag tidigare anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an­ visa ett förslagsanslag av 335 000 000 kr.

5. Kostnader för mentalsjnkvårdsberedningen

Anslag Nettoutgift 1964/65 1 500 000 1 576 225 1965/66 2 500 000

Från förevarande anslag bestrids kostnader för mentalsjukvårdsbered­ ningens programmerings- och utredningsverksamhet samt arvoden, resor, expenser m. m. ävensom särskilt bidrag till vissa landsting för projektering av byggnadsprojekt inom mentalsjukvården. Mentalsjukvårdsberedningen föreslår, att anslaget uppförs med 7 milj. kr.

Motiv Mentalsjukvårdsberedningen beräknar för utarbetande av principplaner för Västra Ny, S:t Olofs, Källshagens, Salberga, Umedalens och Furunäsets sjukhus ca 300 000 kr. För tekniska utredningar åt bl. a. landstingen er­ fordras vidare ca 200 000 kr. Härjämte kommer lämpliga förläggningsplatser för eventuella nya vårdenheter beträffande psykiskt efterblivna att un­ dersökas ävensom programutredningar för de nya enheterna att verkstäl­ las för en kostnad av ca 200 000 kr. Övriga kostnader för beredningens verk­ samhet uppskattas till ca 700 000 kr. Medelsförbrukningen för det fortsatta programmerings- och upprustningsarbetet under nästa budgetår beräknas sålunda till i runt tal 1,4 milj. kr. Särskilda överenskommelser har träffats mellan förhandlingsnämnden och vissa landsting om att dessa övertar programmering och projektering

Kungl. Maj.ts proposition nr fil ar lfttid 37

av lämpliga byggnadsobjekt. För att stimulera landstingen att i möjligaste mån överta ifrågavarande arbetsuppgifter före den 1 januari 1967 erhåller landstingen ett särskilt projekteringsbidrag — utöver anläggnings- och/ellcr upprustningsbidrag enligt bestämmelserna för landstingens övertagande av statens mentalsjukvård m. m. — med högst 5 % av anläggnings- eller npprustningsbidraget. För löpande utbetalningar av bidrag beräknas ca 5,6 milj. kr. Mentalsjukvårdsberedningen beräknar sålunda det totala medelsbehovel för budgetåret 1966/67 till 7 milj. kr.

Departementschefen Som jag tidigare anfört övergår den statliga mentalsjukvården, till lands­ tingen den 1 januari 1967. Landstingen kommer fr. o. m. nämnda tidpunkt att själva svara för planeringsarbetet i fråga om byggande och utrust­ ning av nya sjukhus. Det gransknings- och rådgivningsarbete som f. n. åvi­ lar mentalsjukvårdsberedningen kommer i enlighet med bestämmelserna i sjukvårdslagen att övertas av centrala sjukvårdsberedningen som för dessa uppgifter torde komma att behöva viss personalförstärkning. Storleken härav kan ännu inte närmare anges. Kungl. Maj :t bör därför äga att anvisa medel för det antal ytterligare tjänster som erfordras. Enligt avtalen med landstingen skall staten i såväl byggnads- som utrustningshänseende fullfölja de arbeten som påbörjas i statlig regi före den 1 januari 1967. Beredningen bör därför fortsätta sin verksamhet under hela nästa budgetår. Ett minskat personalbehov vid beredningen med hänsyn till den minskning av arbetsuppgifterna som jag förut nämnt kan förutses. Jag beräknar medelsbehovet för beredningens egen verksamhet till 800 000 kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande bar Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni 1965 och den 11 februari 1966 godkänt avtal med ett femtontal landsting om särskilda programmerings- och projekteringsbidrag till dessa landsting. Medelsbehovet för sådana bidrag under nästa budgetår uppskattar jag till i runt tal 2,8 milj. kr. Anslaget bör uppföras med 3,6 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett för­ slagsanslag av 3 600 000 kr.

6. Utbildning av mentalsjukvårdspersonals Avlöningar

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966

För vårdpersonal vid statens mentalsjukhus anordnas bl. a. grundutbild­ ning och högre utbildning. I grundutbildningen, som omfattar ca 20 måna­ der, antas årligen ca 600 elever. Godkänd grundutbildning ger behörighet till tjänst som skötare. Den högre utbildningen är i huvudsak förlagd till sjuksköterskeskola och omfattar 22 månader. Ca 150 elever antas årligen. Genomgången högre utbildning ger legitimation som sjuksköterska och be­ hörighet till förmanstjänst vid mentalsjukhusen, dvs. till tjänst som förste skötare, överskötare m. m.

Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 593 000 kr. ökn.

1. Grundutbildning:

2. Vidareutbildning:

+ 593 000

Motiv 1. Grundutbildningen bör fortgå i oförminskad omfattning. Antalet va­ kanta skötartjänster uppgick den 15 oktober 1964 till 1 832 eller 29 % av totala antalet skötartjänster. Endast vid tre av de 21 mentalsjukhus, där grundutbildning i psykiatrisk sjukvård av sjukvårdspersonal äger rum, finns två instruktionsskötersketjänster per sjukhus inrättade. Det är av vikt att utbyggnaden av instruktionssköterSkeorganisationen fullföljs även inom den psykiatriska sjukvår­ den så ätt undervisningen kan bedrivas på ett rationellt och ur pedagogisk synpunkt tillfredsställande sätt. F. n. har varje instruktionssköterska ansvar för ett alltför stort antal elever. De belastas även med extra högre utbildningskurser. Beträffande den vidareutbildning för personalen som påbörjats föreligger stört behov av att den äldre personalen får ökade insikter i mo­ dern mehtalsjukvård. För nästa budgetår bör därför inrättas tio tjänster som instruktionssköterska. 2. Vidareutbildningen av personalen bör utvidgas. Modern psykiatrisk sjuk­ vård fordrar bl. a. att personalen har goda kunskaper i patientpsykologi, arbetsledning och rehabilitering. För föreläsningar i nämnda ämnen bör anslagsposten höjas till 20 000 kr.

Departementschefen Som jag tidigare anfört övergår huvudmannaskapet för den statliga men­ talsjukvården den 1 januari 1967 till landstingen. Även ansvaret för utbild­ ningen av mentalsjukvårdspersonalen övertas av landstingen vid nämnda tidpunkt. Vipeholms sjukhus i Lund kommer dock att drivas av staten under

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1966

De partem en ischefen I enlighet med vad jag anfört under föregående punkt bör medel under förevarande anslag beräknas ehdast för första hälften av budgetåret 1960/67. För utbildning vid Vipeholms sjukhus beräknar jag för hela budgetåret 1966/67 60 000 kr. Anslaget bör minskas med 470 000 kr. och föras upp med 530 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Omkost nader för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an­ visa ett förslagsanslag aV 530 000 kr.

8. Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus

Anslag Nettoutgift

1965/66 20 000 000

Kungl. Maj :t har godkänt avtal dels den 25 december 1961 med Örebro läns landsting om driften av Mellringe sjukhus och dels den 6 juni 1962 med Gävleborgs läns landsting om driften av Hälsinge sjukhus. Enligt av­ talen skall staten i princip ersätta landstingen för driftkostnaderna. Härvid skall ersättningen utgå efter beräkningsgrunder, som anknutits till kostna­

derna för driften av Falbygdens sjukhus.

Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 5 milj. kr. Styrelsen räknar med att båda sjukhusen kommer att vara fullbelagda samt att kostnaderna vid Falbygdens sjukhus kommer att öka.

Departementschefen Som jag tidigare anfört har statens nämnd för förhandlingar med kom­ muner träffat avtal med landstingen angående övertagande av statens men­ talsjukvård den 1 januari 1967. Medel under förevarande anslag bör där­ för beräknas endast för första hälften av nästa budgetår. Jag uppskattar medelsbehovet till 11,5 milj. kr. vilket innebär en minskning med 8,5 milj. kr. I detta sammanhang vill jag beträffande Hälsinge sjukhus erinra om, att Kungl. Maj :t genom beslut den 27 januari 1966 godkänt överenskommelse med Gävleborgs läns landsting om ändring av och tillägg till gällande avtal om driften av sjukhuset. Ändringen innebär i huvudsak att ersättningen för driften av sjukhuset för år 1964 skall baseras på vårddagkostnaden vid Fal­ bygdens sjukhus under år 1964 i stället för år 1962. Vidare skall landstinget för år 1966 erhålla ersättning för försäkringskostnader mot att landstinget

Kungl, Mnj. ts proposition nr (it år 1!)(Ut 41

fr. o. in. den 1 januari 1966 övertar statens ansvar för brandskador in. in. vid sjukhuset. Vidare vill jag beträffande Mellringe sjukhus erinra om, att Kungl. Maj:t genom beslut den 11 februari 1966 medgett, nit Örebro läns landsting an­ vänder 60 vårdplatser vid sjukhuset för regionsjukhusets i Örebro behov, att 160 vårdplatser vid sanatoriet Garphytte sjukhus får användas för vård av psykiskt sjuka från landstingsområdet samt att landstinget — på vissa villkor och med en maximering av totalantalet bidragsberättigande vårdplat­ ser — erhåller driftbidrag för angivna vårdplatser enligt samma grunder som i avtalet om Mellringe sjukhus. Jag avser att föreslå Kungl. Maj :t, att Örebro läns landsting får ersättning för försäkringskostnader för år 1966 motsvarande den som tillerkänts Gävleborgs läns landsting. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Bidrag till driften av vissa mentalsjukhus för bud­ getåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags­ anslag av 11 500 000 kr.

9. Bidrag till mentalsjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö

Anslag Nettoutgift

Enligt särskilda avtal har städerna Stockholm, Göteborg och Malmö för­ bundit sig att med vissa undantag ombesörja vården av mentalt sjuka svens­ ka medborgare. Som ersättning härför utgår statsbidrag, som beräknas med utgångspunkt från kostnaderna för driften och upprustningen av statens mentalsjukhus.

Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget ökas med 18 milj. kr. Den pågående upprustningen av den statliga mentalsjukvården medför en betydande ökning av anslaget.

Departementschefen Som jag tidigare redovisat pågår förhandlingar mellan statens nämnd för förhandlingar med kommuner samt städerna Stockholm, Göteborg och Malmö om villkoren för dessa städers huvudmannaskap för mentalsjukvård in. m. Bidraget bör i avvaktan på resultatet av förhandlingarna beräknas enligt nu gällande avtal. Vid beräkningen av anslaget bör dock hänsyn tas till att driftbidraget — som f. n. betalas ut per kalenderår i efterskott — i

Kung!. Maj.ts proposition nr 61 år 1966 43

1. e) Stort behov föreligger av psykologisk expertis. För arvode till skol­ psykolog föreslås ett belopp av 10 000 kr. för helår.

Departementschefen Skolhemmet kommer fr. o. m. den 1 januari 1967 att drivas av Västman­ lands läns landsting. Medel under förevarande anslag kommer därför att behövas endast för första hälften av budgetåret 1966/67. För att intensifiera yrkesutbildning och yrkesträning för eleverna före­ slår jag, att en tjänst som verkstadsförman i Ao 13 utbyts mot en tjänst som vrkeslärare i Ao 17. Vidare tillstyrker jag en höjning av arvodesposten med 5 000 kr. för att möjliggöra anlitande av psykolog. Anslaget bör därjämte uppräknas med 73 000 kr. för löneomräkning. Vad jag nu förordat innebär totalt en minskning av anslaget med (480 000 — 80 000) 400 000 kr. Anslaget bör alltså föras upp med 560 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj :t att ändra personalförteck­ ningen för statens skol- och yrkeshem på Salbohed enligt vad jag förordat i det föregående; b) godkänna följande avlöningsstat för statens skol- och yrkeshem på Salbohed, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1966/67:

Avlöningsstat 1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­ vis ___ !. Jn*i\. . ')■. oi‘/J. i I ; , ... ; . . . 135 000 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . 415 000 Summa kr. 560 000; I- ■ •> :■“! s ;•■■■. i v.M, I . c) till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Avlöningar för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 560 000 kr.

i. ;»«>•! -loj*

11. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Omkostnader

Nettoutgilt

‘ ’ 1' ■ . • > i K ’ trui' i ni '• :v .• Skolöverstyrelsen — som beräknar medel endast för första hälften av budgetåret 1966/67 — föreslår, att anslaget minskas med 82 000 kr.

48 Kungl. Ma j. ts proposition nr 61 år 1966

lornas rektorer. Med hänsyn till utbyggnaden av yrkesundervisning och för skoleverksamhet bör 4 000 kr. anvisas för konferensverksamhet för budget­ året 1966/67. Medelsåtgången för övriga driftkostnader torde således kunna beräknas till 5 273 000 kr. För budgetåret 1965/66 har för särskilt statsbidrag till lärarlöner vid vissa enskilda sjukhem anvisats 200 000 kr. Medel för skolverksamhet kommer att fordras vid ytterligare hem. För budgetåret 1966/67 torde sålunda behov av statsbidrag föreligga för sammanlagt ca 20 lärartjänster, i runt tal 500 000 kr.

Departementschefen Ansvaret för driften av Sävstaholms och Söderhaga skolhem kommer den 1 januari 1967 att övertas av Södermanlands resp. Stockholms läns lands­ ting. Det särskilda statsbidraget till verksamheten vid skolhemmen bör där­ för beräknas endast för första hälften av budgetåret 1966/67. Jag uppskattar medelsbehovet till ca 660 000 kr. För statsbidrag till rektors- och lärarlöner beräknar jag en ökning med ca 2,2 milj. kr. Medelsbehovet för statsbidrag till övriga driftkostnader — bidrag till godkända internatplatser, externatplatser och familjevårdsfall — beräknas öka med ca 100 000 kr. med hänsyn till att antalet externatelever stiger. Vidare bör det belopp som beräknas för särskilt statsbidrag till lärar­ löner vid vissa enskilda sjukhem i enlighet med skolöverstyrelsens förslag höjas med 300 000 kr. till 500 000 kr. För konferens med särskolornas rektorer och lärare beräknar jag oför­ ändrat 2 000 kr. Anslaget bör föras upp med 20,3 milj. kr., vilket innebär en ökning med 2,1 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att till Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efter­ blivna för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln an­ visa ett förslagsanslag av 20 300 000 kr.

15. Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt efterblivna Anslag Nettoutgift

Enligt gällande statsbidragsgrunder utgår statsbidrag för kalenderår med 1 200 kr. per godkänd internatplats vid sådana vårdanstalter, som är planeller riksanstalter, och med 200 kr. för varje i kontrollerad familjevård ut­ ackorderad psykiskt efterbliven. F. n. finns ca 100 plananstalter och ca 40 riksanstalter.

Kung!. Maj:tu proposition nr 6\ ar 1666 49

Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget uppförs med 13,1 milj. kr. Antalet godkända internatplatser uppgick den 1 juli 1965 till ca 9 300. Ett tillskott av omkring 300 platser förväntas. För budgetåret 1966/67 be­ räknas 11,5 milj. kr. för statsbidrag till internatplatser. Antalet i familjevård utackorderade psykiskt efterblivna uppgick den 1 april 1965 till 970. Statsbidraget för ändamålet beräknas till i runt tal 200 000 kr. Till driften av Rödakorshemmet i öjaby, Skärfstahemmet och stiftelsen Solstrimmans sommarhem i östa utgår statsbidrag enligt särskilda avtal. För Rödakorshemmet i öjaby och Skärfstahemmet har medicinalstyrelsen fastställt inkomst- och utgiftsstat för år 1965, upptagande resp. 309 300 kr. och 258 300 kr. Medelsbehovet för hälften av budgetåret blir 310 000 kr. Medelsbehovet för Solstrimmans sommarhem kan beräknas till 170 000 kr. för verksamheten under sommaren 1966. Enligt gällande avtal med Västernorrlands läns landsting angående pro­ visorisk disposition av gamla lasarettet i Sollefteå för vård av blinda och höggradigt vanföra psykiskt efterblivna skall landstinget erhålla ersättning av staten för de verkliga driftkostnaderna per vårddag, dock högst med det belopp, vartill vårddagkostnaden vid Kronprinsessan Victorias kustsana­ torium uppgått under närmast föregående budgetår. Vid en beräknad me­ delbeläggning vid vårdhemmet av 90 patienter och en vårddagkostnad av 55 kr. blir inédelsbehovet för ifrågavarande ändamål för första hälften av nästa budgetår 905 850 kr. Liksom för innevarande budgetår beräknas 11 000 kr. för att vid riksanstalterna möjliggöra sjukgymnastisk behandling av patienter med central­ motoriska rubbningar samt till föreläsningsverksamhet med filmdemonstrationer om sådan behandling. För bidrag till driften av vårdanstalter skulle sålunda för budgetåret 1966/67 erfordras 13 097 000 kr. För kurser och konferenser för anstaltspersonal, fritidsledare, central­ styrelseledamöter m. fl. bör beräknas 47 400 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1966/67 skulle sålunda uppgå till 13 144 400 eller avrundat 13,1 milj. kr.

Departementschefen I likhet med medicinalstyrelsen uppskattar jag medelsbehovet för stats­ bidrag till internatplatser till 11,5 milj. kr. och till kostnader för i familje­ vård utackorderade psykiskt efterblivna till 200 000 kr. Som jag tidigare anfört övertas statens ansvar för driften av enskilda vårdhemmen öjaby i Helgevärma och Solstrimmans sommarhem i Östa av Kronobergs läns landsting resp. Västmanlands läns landsting den 1 januari 1967. Vidare övergår vid samma tidpunkt ansvaret för enskilda vårdhemmet 4 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 sand. Nr 61

Klingl. Maj.ts proposition nr 6 i år 1966 51

Motiv 1. a) Vid sjukhuset finns en överläkartjänst och en underläkartjänsl. Behov finns av ytterligare en läkare, särskilt med hänsyn till de krävande utrednings- och behandlingsfallen. Styrelsen föreslår inrättande av en tjänst som förste läkare. 1. b) För icke skolmogna elever bör anordnas en förskoleavdelning. En tjänst som förskollärare bör därför inrättas. 1. c) F. n. finns medel för en kurator på halvtid. En tjänst som kurator bör inrättas i stället. Sjukhuset har endast en nattöverskötare. Ytterligare en sådan tjänst före­ slås. Som fritidsledare bör två förste skötare anställas, en för de vuxna och en för barnen. Skötarpersonalen bör vidare förstärkas med fyra tjänster, nämligen med en skötare på envar av sjukhusets fyra avdelningar med elever i skolåldern. För arbetsterapin på vårdavdelningarna och i terapibyggnaden bör inrät­ tas ytterligare två arbetsterapeuttjänster. 1. d) Kanslibiträdestjänsten på sjukhuschefens expedition bör utbytas mot en tjänst som kontorist. Liksom vid mentalsjukhusen bör förvaltningen och redovisningen av pa­ tienternas privata medel handhas av en kontorist för att avlasta sjukvårds­ personalen från kameralt arbete. 1. e) För förrådsarbetet föreslås en tjänst som förrådsförman. 2. En psykolog är önskvärd särskilt med hänsyn till att en skola finns vid sjukhuset. Ett belopp på 30 000 kr. bör anvisas för ändamålet. F. n. erhåller inte alla elever undervisning i hemkunskap i enlighet med gällande timplaner. En lärare i hemkunskap bör timanställas för ett belopp av förslagsvis 10 000 kr. Vid bifall till styrelsens förslag om inrättande av en kuratorstjänst kan en besparing med ca 10 000 kr. göras under medel för extra arbetskraft.

Departementschefen Vilhelmsro sjukhus kommer fr. o. m. den 1 januari 1967 att drivas av Jönköpings läns landsting. Medel under förevarande anslag kommer där­ för endast att behövas för första hälften av budgetåret 1966/67. För att möjliggöra undervisning på förskolestadiet av icke skolmogna elever föreslår jag att medel beräknas för en tjänst som förskollärare i Ae 11. Vidare tillstyrker jag en höjning av arvodesposten med 5 000 kr. för an­ litande av psykolog. För löneomräkning bör därjämte beräknas en ökning med ca 107 000 kr. för första hälften av budgetåret 1966/67. Anslaget bör tas upp med 1 873 000 kr. vilket innebär en minskning med 1 627 000 kr. För första hälften av budgetåret innebär beräkningen en höj­ ning av anslaget med 123 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

Kungl. Maj.ts proposition nr tik är 1 966 53

19(56/67 en ökning med 44 000 kr. .lag hemställer, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen att till Vilhelmsro sjukhus: Omkostnader för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 419 000 kr.

18. Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn m.m. Anslag Nettoutgift

Statsbidrag utgår till sådan anstalt för psykopatiska och nervösa barn, som drivs av landsting, stad utanför landsting, barnavårdsförbund, för­ ening eller stiftelse och som för ändamålet godkänts av medicinalstyrel­ sen, med två kr. per dag och elev, dock högst hälften av anstaltens verkliga kostnader och inte för större antal vårdplatser än det av medicinalstyrel­ sen såsom normal beläggning fastställda. Till driften av den enda enskilda anstalten av förevarande slag. Mellan­ sjö skolhem, utgår statsbidrag enligt särskilt avtal, liksom till de såsom en­ skilda sjukhem godkända s. k. läkepedagogiska instituten Solbergahemmet, Mikaelgården, Mora park, Saltå arbetsskola och Kristoffergården, Dormsjöskolan och Erik Ersgården. Medicinalstyrelsen föreslår, att anslaget upptas med 2 140 000 kr. Till de kommunala anstalterna har för budgetåret 1964/65 utbetalats i runt tal 52 356 kr. För budgetåret 1966/67 beräknar styrelsen medelsbeho­ vet för statsbidrag till dessa anstalter till ca 55 000 kr. Avtalet med föreningen Mellansjö skolhem innebär bl. a. att särskilt stats­ bidrag skall utgå till driftkostnaderna med 11800 kr. för vårdplats och år. Medelsbehovet för det särskilda statsbidraget enligt avtalet kan sålunda efter ett platsantal av 36 beräknas till 425 000 kr. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 utgår statsbidrag till de lä­ kepedagogiska instituten med 40 % av driftkostnaderna för sammanlagt 198 vårdplatser. Medelsbehovet för ändamålet beräknas till ca 1 660 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår be­ räknas sålunda till 2 140 000 kr.

Departementschefen Som jag tidigare redovisat upphör statens ansvar för driften av Mellansjö skolhem och de läkepedagogiska instituten vid utgången av år 1966. An­ svaret för Mellansjö skolhem, Mikaelgården, Mora Park, Solbergahemmet och Saltå arbetsskola övertas av Stockholms läns landsting, ansvaret för

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966

Kristoffergården av Södermanlands läns landsting samt ansvaret för Dormsjöskolan och Erik Ersgården av Kopparbergs läns landsting. Medel för statsbidrag till verksamheten vid nämnda institutioner bör därför beräknas endast för första hälften av budgetåret 1966/67. Jag uppskattar inedelsbehovet till ca 1 045 000 kr. För statsbidrag till de kommunala anstalterna beräknas i enlighet med medicinalstyrelsens förslag 55 000 kr. Anslaget bör föras upp med 1,1 milj. kr. vilket innebär en minskning med 630 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn m. m. för budgetåret 1966/67 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

19. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

Framställningar av mentalsjukvårdsberedningen Mentalsjukvårdsberedningen framhåller, att vårdenheterna vid Ulleråkers och S:t Lars sjukhus för mentalt sjuka barn och ungdomar beräknas kunna tas i bruk våren 1966. Vidare pågår uppförandet av medicinskt centrum jämte forskningsavdelning och vårdpaviljong i anslutning till nämnda sjuk­ hus med beräknad tidpunkt för inflyttning, vid S:t Lars’ sjukhus våren 1967 och vid Ulleråkers sjukhus hösten samma år. Uppförandet av ett nytt sjukhus i Nyköping beräknas kunna påbörjas våren 1968 och vara slutfört hösten 1970. Vederbörande landsting har utarbetat lokalprogram och vissa program­ skisser beträffande de tidigare i princip beslutade sjukhusen i Danderyd, Huddinge och Gällivare. Sådana arbeten pågår beträffande motsvarande sjukhus i Norrtälje, Värnamo och Varberg. Kostnadsramarna för ca 60 inte slutredovisade byggnadsobjekt har kunnat sänkas med ett sammanlagt belopp av 12 724 000 kr. Beträffande sex av dessa objekt har därjämte redan tidigare kostnadsramarna sänkts med ett sam­ manlagt belopp av 945 000 kr. Härtill redovisas ett antal objekt såsom slutredovisade med en förbrukning, som med 619 000 kr. understiger be­ slutade kostnadsramar. Endast i fem fall har kostnadsramen måst höjas till sammanlagt 608 000 kr. utöver den indexmässiga höjningen. Ramhöj­ ningarna understiger alltså väsentligt de totala ramsänkningarna. Vissa landsting har åtagit sig att verkställa projektering av vissa bygg­ nadsföretag. Från en del av dessa landsting har beredningen erhållit upp­ gifter om de beräknade preliminära kostnaderna under första halvåret 1967 för sådana byggnadsföretag. Dessa kostnader, som uppskattats till 28,5 milj. kr., redovisas i investeringsplanen.

Kungl. Maj.ts proposition nr ti i år 19(i(i

Kostnaderna för de i förslaget till investeringsplan redovisade byggnads­ företagen grundar sig på prisläget den 1 april 1965. Beredningen beräknar en medelsförbrukning för budgetåren 1965/66 och 1966/67 av 59 342 000 resp. 38 048 000 kr. De individuella förslagen till om- och nybyggnadsåtgärder ansluter i hu­ vudsak till uppdragna riktlinjer för upprustning av resp. sjukhus och ingår därvid som ett led i planernas fortsatta genomförande.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala Samlingssal och centralförråd. Samlingssalen, som även inrymmer scen och vissa biutrymmen, ansluts direkt till en byggnad som färdigställts och tagits i anspråk under hösten 1965 och som innehåller bl. a. personalmatsa­ lar och utrymmen för rörelseterapi. I källarvåningen under samlingssalen finns lokaler för tvättbytesförråd och i matsalsbyggnadens källare sjukhu­ sets centralförråd. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas hösten 1966 och vara slutförda hösten 1967. Kostnaderna beräknas till 1,4 milj. kr. I investeringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 1 milj. kr.

Smittreningsanläggning. Vid sjukhuset finns två paviljonger med vardera

60 vårdplatser (K 63 och M 64) avsedda för vård av tbc-patienter från jäm­ väl andra upptagningsområden än Ulleråkers. Av paviljongerna erfordras numera endast en för tbc-patienter. Den andra paviljongen avses temporärt tas i bruk som infektionspaviljong. Avloppsvattnet från paviljongerna ge­ nomgår f. n. smittrening enligt en kloreringsmetod, som numera är för­ åldrad. Smittreningsanordningarna bör ersättas med en ny anläggning som är anpassad efter moderna principer och som grundar sig på ett slutet sys­ tem med termisk desinfektion. Anläggningen avses för kontinuerlig drift för tbc-pa vil jongen men kan vid behov även behandla inf ektionspavil jongens avloppsvatten. Lämpliga lokaler för den tekniska apparaturen finns f. n. inte i vederbörande paviljonger men kan utvinnas genom utgrävning under befintlig solaltan i paviljong K 63 :s södra gavel. Kostnaden för den tekniska anläggningen uppskattas till ca 225 000 kr. Arbetena torde kunna påbörjas hösten 1966 och slutföras under budget­ året 1966/67. Sammanlagda kostnaderna beräknas till 500 000 kr. I investe­ ringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsför­ brukning av 200 000 kr.

Sandby sjukhus vid Strängnäs En plan för upprustning av sjukhuset godkändes av 1962 års riksdag (prop. 1962:76. SU 129, rskr 297). Enligt planen skulle i huvudsak fler-

Kungl. Maj. ts proposition nr 64 år 1966

talet paviljonger upprustas för att användas under en längre övergångstid, behandlingslokalerna utökas, nybyggnad för terapibehov m. m. tillgodo­ ses, samlingssal, panncentral samt värme- och varmvattensystem upprustas, varjämte vatten-, avlopps- och vägsystemet skulle läggas om. Byggnadsarbeten pågår med uppförande av nya arbetsterapilokaler, om­ byggnad av paviljong K 14 samt vissa yttre arbeten, som bl. a. innefattar led­ ningssystem jämte anslutning av avloppssystemet till Strängnäs stads och vissa elarbeten. Genom beslut den 6 november 1964 föreskrev Kungl. Maj :t, att byggnader for arbetsterapi skulle utföras utan flygelbyggnaden A 2 samt att renovering av paviljong M 5 och i de yttre arbetena ingående vägar och parkeringsplat­ ser skulle anstå tills vidare. Genom beslutet uppdrogs vidare — med upp­ hävande av övriga tidigare meddelade projekteringsuppdrag åt beredningen och byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen och berörda landsting utarbeta och för Kungl. Maj :t snarast framlägga förslag till ound­ gängligen erforderliga upprustningsåtgärder vid sjukhuset med utgångs­ punkt i en begränsad användningstid. F.n. är sjukhusbyggnaderna otillfredsställande i skilda avseenden. Även om deras fortsatta användning för mentalsjukvård i sin helhet begränsas till ca 10 år måste vissa åtgärder vidtas för att det skall kunna fungera nå­ gorlunda tillfredsställande. Dessa åtgärder bör till övervägande delen ut­ formas som förstärkt underhåll. En del åtgärder har dock helt eller delvis karaktär av upprustning. Enligt beredningen bör vårdpaviljongerna upprustas i viss begränsad ut­ sträckning, sjukhusets medicinska centrum om- och tillbyggas, vissa för­ ändringar utföras inom tvätterilokalen och panncentralen, vissa elektriska arbeten utföras, en begränsad upprustning av vägsystemet företas samt åt­ gärder för smittrening prövas. Totalkostnaden för upprustningen uppskattas av beredningen till 9 750 000 kr. Med undantag för arbetena avseende medi­ cinskt centrum och yttre elarbeten har beredningen överlämnat övriga ar­ beten, då dessa till stor del är underhållsarbeten, till medicinalstyrelsen, som bör erhålla särskilda medel för ändamålet.

Medicinskt centrum, om- och tillbyggnad. Efter ombyggnad av den nuva­ rande admmistrationsbvggnaden kommer sjukhusets mottagningsavdelningar att inrymmas i bottenvåningen, medan övervåningen jämväl fortsätt­ ningsvis disponeras för sluten vård. I direkt anslutning till denna enhet uppförs två enplans byggnader. Till den ena av dessa förläggs sjukhuskon­ toret och till den andra vissa lokaler för diagnostik och behandling. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas sommaren 1966 och vara slut­ förda hösten 1967. Kostnaderna beräknas till sammanlagt 2,4 milj. kr. I investeringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad me­ delsförbrukning av 1,5 milj. kr.

Knngl. Maj:Is proposition nr IM år 11)06 57 Klarheten 1965. Med bifall till av Kung!. Maj :t framlagda förslag beslöt 19(51, 19(52 och 19(54 års riksdagar (prop. 1961: (5(5, SU (50, rskr 182, prop. 1962: 76, SU 129, rskr 297 resp. prop. 1964:86, SU 58, rskr 171) bl. a. att viss spänningsomläggning skulle fullföljas inom paviljongerna K 12—K 13, att ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat skulle installeras, att en ny mottag­ nings- och en ny understation skulle anordnas samt att ytlerbelysningen skulle utökas. Vid sjukhuset bör utföras en anläggning för central manövrering av fläk­ tar och pumpar m. in. med utrustning jämväl för felindikeringar från pan­ nor, pumpar, hissar m. m. I samband därmed erfordras vissa kabelarbeten. Anläggningens manövercentral bör förläggas till panncentralens maskincentral. Härigenom erhålls en efter temperaturförhållandena anpassnings­ bar och till följd därav mer ekonomisk värmeförsörjning. Kostnaderna för nu aktuella arbeten har beräknats till 230 000 kr. I in­ vesteringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad me­ delsförbrukning av 200 000 kr. Yttre arbeten jämte anslutning till Strängnäs stads avloppssystem. Med bi­ fall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1963 års riksdag (prop. 1963: 63, SU 86 , rskr 175) att Sundby sjukhus skulle anslutas till Strängnäs stads reningsverk, att panncentralen skulle kompletteras med sådana an­ ordningar att den kunde tillgodose den genom upprustning av sjukhuset beräknade ökningen av dess värmebehov samt att vissa åtgärder skulle före­ tas beträffande ledningar in. m. för transport av värmeledningsvatten från panncentralen till sjukhusets byggnader för att möjliggöra en jämn värmefördelning och ekonomisk skötsel av sjukhusets värmeanläggning. Kostna­ derna för arbetena beräknades till 2 530 000 kr. i prisläget den 1 april 1965. I programmet för de arbeten som avser ledningar för transport av värme­ ledningsvatten från panncentralen till sjukhusets byggnader ingår utvändig isolering samt dränering av befintliga värmekulvertar. Under utförandet har det emellertid visat sig att kulvertarna är i så dåligt skick att de i stor ut­ sträckning inte tål de i och för sig obetydliga påfrestningar, som uppschaktning och återfyllning innebär. De har under pågående arbeten rasat samman på ett flertal ställen. Även framdeles bedöms risk för ras komma att finnas. Kostnaderna för erforderliga reparations- och förstärkningsarbeten har beräknats till 190 000 kr. i prisläget den 1 april 1965. För utförande av samt­ liga arbeten erfordras således (2 530 000+190 000) 2 720 000 kr. Arbetena, som delvis påbörjats under hösten 1964, beräknas vara slutförda under bud­ getåret 1966/67.1 investeringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 313 000 kr.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö Klarheten 1963. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1964 års riksdag (prop. 1964: 86 , SU 58, rskr 171) att nya kablar för 380/220 V

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 64 år 1966

skulle nedläggas inom sjukhusområdet för att möjliggöra distribution av reservkraft till gamla panncentralen samt belysningsförbättringar vid reno­ veringen av vissa vårdpaviljonger. I samband med nämnda arbeten skulle även mätutrustning för sjukhusets kontroll av uttagen effekt och energi in­ stalleras i mottagningsstationen i den nya panncentralen. Kostnaderna för angivna arbeten beräknas till 125 000 kr. i prisläget den 1 juli 1963, motsvarande 135 000 kr. i prisläget den 1 april 1965. För nämnda arbeten inkl. beräknade kostnader för administration och oförutsedda utgifter erfordras emellertid nu sammanlagt 158 000 kr., vilket beror på att priset på elektriska kablar av här aktuella dimensioner ökat med 57 %. Nu aktuella åtgärder, som delvis påbörjats hösten 1965, torde kunna slut­ föras under nästa budgetår. Kostnadsramen bör höjas till angivna belopp. I investeringsplanen bör redovisas en för budgetaret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 53 000 kr.

S:ta Gert ruda .sjukhus i Västervik Rivning av vårdpaviljong M 2. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt för­ slag beslöt 1964 års riksdag (prop. 1964: 86 , SU 58, rskr 171) att vårdpavil­ jong M 2 vid sjukhuset skulle rivas. Kostnaderna för rivningsarbetena be­ räknades till 100 000 kr. i prisläget den 1 juli 1963. För nämnda arbeten erfordras nu sammanlagt 130 000 kr. Kostnadsramen bör höjas till detta belopp. I investeringsplanen bör redovisas en för budget­ året 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 20 000 kr.

Gullberna sjukhus i Karlskrona Elarbeten 1965. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1964 års riksdag (prop. 1964:86, SU 58, rskr 171) att sjukhusets två trans­ formatorer om vardera 180 kVA skulle utbytas mot två nya transformatorer med en effekt om vardera 400 kVA. Vid sjukhuset finns f. n. ett reservkraftaggregat med en generatoref­ fekt på 100 kV A, som endast medger att panncentralens behov av reserv­ kraft kan tillgodoses. Ett totalavbrott i kraftleverantörens nät medför be­ tydande olägenheter för sjukhusets drift. För att säkerställa en ostörd drift av väsentliga enheter inom sjukhuset måste två nya dieselmotordrivna reservkraftaggregat med en generatoreffekt på vardera 150 kVA installeras. Kostnaderna har beräknats till 300 000 kr. I investeringsplanen bör redo­ visas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 200 000 kr.

Vipeholms sjukhus i Lund Vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn. Vissa lokalbehov för bl. a. EEG- och psykologiska undersökningar samt rörelseterapi måste till­

Kungl. Maj:ts proposition nr (U år 1 966 59

godoses. Dessa anordningar skall betjäna hela sjukhuset. Lokalerna kan pro­ visoriskt förläggas till barnavdelningens källarvåning. Detta medför emeller­ tid att ny infart och ny entré måste anordnas till dessa lokaler vid administrationsbyggnadens södra fasad. Kostnaderna för anordnande av ny infart och ny entré har av medicinalstyrelsen beräknats till 175 000 kr. För samt­ liga arbeten erfordras sammanlagt (2 590 000+ 175 000) 2 765 000 kr. I investeringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad me­ delsförbrukning av 185 000 kr.

Sita Maria sjukhus i Hälsingborg Elarbeten 1965. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagda förslag beslöt 1964 och 1965 års riksdagar (prop. 1964: 86 , SU 58, rskr 171 resp. prop. 1965: 33, SU 71, rskr 197) att ytterbelysningen skulle omändras och kompletteras, att i samband härmed vissa 380 V-kahlar skulle nedläggas för förstärkning av distributionsnätet samt att en ny mottagnings- resp. understation med ut­ ökad transformatoreffekt skulle anordnas. Inom sjukhuset distribueras den elektriska kraften i huvudsak i form av 3-fas växelström 380/220 V. Distributionssystemet för växelström inom det centrala paviljongblocket är i vissa delar överbelastat och måste förstärkas genom att en ny ringkabel framdras. Anordningarna för inmatning till ringkabelsystemet förstärks genom dubblering av befintliga kablar. Inom sjukhuset finns inom vissa källarutrymmen även ett äldre likströms­ system 2X220 V, som bör omläggas till växelström. Vid sjukhuset finns f. n. ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat med 100 kVA generatoreffekt, som endast medger att panncentralens behov avreservkraft kan tillgodoses. Ett totalavbrott i kraftleverantörens nät med­ för betydande olägenheter för sjukhusets drift. För att säkerställa en ostörd drift av väsentliga enheter måste ytterligare ett dieselmotordrivet reserv­ kraftaggregat med en generatoreffekt om 150 kVA installeras. En anläggning för manövrering av fläktar och pumpar m. in. med utrust­ ning jämväl för felindikeringar från pannor, pumpar, hissar m. m. bör ut­ föras. I samband därmed erfordras vissa kabelarbeten. Kostnaderna har beräknats till 660 000 kr. I investeringsplanen bör redo­ visas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 400 000 kr.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg Sjukhusområdets iordningställande, etapp I och II. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagda förslag beslöt 1962 och 1963 års riksdagar (prop. 1962: 76. SU 129, rskr 297 resp. prop. 1963: 63, SU 66 , rskr 175) att i anslutning till de byggnadsarbeten, som ingår i etapperna I och II i planen för sjukhusets upprustning, vissa åtgärder skulle vidtas för att ställa i ordning den i nämn­ da etapper ingående delen av sjukhusområdet. Parkeringsplatser skulle an­

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966

läggas och vissa planteringsarbeten utföras. Kostnaderna beräknades till be­ lopp, som i prisläget den 1 april 1965 uppgår till sammanlagt 625 000 kr. För nämnda arbeten erfordras emellertid sammanlagt 870 000 kr. Arbe­ tena, som delvis påbörjats hösten 1965, beräknas vara slutförda hösten 1966. I investeringsplanen för budgetåret 1966/67 bör redovisas en beräknad me­ delsförbrukning av 368 000 kr. Elarbeten 1965. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagda förslag beslöt 1962 och 1964 års riksdagar (prop. 1962: 76, SU 129, rskr 297 resp. prop. 1964: 86 , SU 58, rskr 171) att transformatoreffekten vid sjukhuset skulle ökas och reservkraftförsörjningen förbättras. Vid sjukhuset finns f. n. ett reservkraftaggregat med en generatoreffekt på 140 kVA, som i huvudsak endast kan tillgodose panncentralens behov av reservkraft. Ett totalavbrott i kraftleverantörens nät medför betydande olä­ genheter för sjukhusets drift. För att säkerställa en ostörd dritt av väsent­ liga enheter inom sjukhuset måste ytterligare ett reservkraftaggregat med en generatoreffekt på 150 k VA installeras. För renvattenpumpstationen vid Skogaberg måste ett separat reservkraft­ aggregat installeras. Ett aggregat vid Gullberna sjukhus med en generatoreffekt på 100 kVA, som inte erfordras vid detta sjukhus, kan överföras till S:t Jörgens sjukhus. För installationen fordras en mindre tillbyggnad till pumpstationen. Kostnaderna har beräknats till 180 000 kr. 1 investeringsplanen bör detta belopp redovisas som uppskattad medelsförbrukning under budgetåret 1966/67.

Restads sjukhus i Vänersborg Vattenförsörjning. Vattenbehovet vid sjukhuset tillgodoses f. n. genom ett eget vattenverk av långsamfiltertyp vid Göta älv. Råvattenintaget är beläget i omedelbar anslutning till reningsverket inte fullt två kilometer nedströms ett pappersbruk och ett smältverk. Råvattenkvaliteten har under den senaste femårsperioden avsevärt försämrats av cellulosafibrer. Vattenanalyser samt erfarenhet från andra verk visar att — helt oavsett förekomsten av cellulosa­ fibrer i råvattnet — ett långsamfilterverk av detta slag inte medger produk­ tion av konsumtionsvatten av tillfredsställande kvalité. Åtgärder bör vidtas för att trygga vattenförsörjningen samt för att höja trycket i ledningsnätet. Det ena alternativet är därvid utförande av ett mtt vattenverk och ett nytt vattentorn. Det andra är anslutning till Vänersborgs stads vattenledningsverk. För sistnämnda alternativ fordras viss anslutningsledning. En jämförelse mellan de båda alternativen visar att kostnaderna för vat­ ten från eget vattenverk kommer att uppgå till 57 öre/m» och för vatten från Vänersborgs stads vattenverk till omkring 45 öre/m». Av sistnämnda belopp utgör 43 öre/m:! vattenavgift och omkring 2 öre/m» årskostnader för anslutningsledning.

Kungl. Maj.ts proposition nr tit år ti) ti ti (il

Beredningen anser, att vattenförsörjningen vid sjukhuset bör tillgodoses genom anslutning till stadens ledningsnät. Följande preliminära avtal har träffats mellan beredningen för Kungl. Maj :t och Kronan samt Vänersborgs stad, i det följande kallad staden, an­ gående anslutning av Restads sjukhus till stadens vattenledningssystem.

§ 1 . »Staden åtager sig att från sitt vattenverk i mätpunkt 0,5 m utanför sjuk­ husområdets gräns senast den 1 juli 1967 leverera vatten till den mängd och det tryck som erfordras för sjukhusets behov, dock skall som grund för di­ mensionering av stadens anläggningar gälla följande förbruknings- och tryckförhållanden vid sjukhuset: Medeldygnsförbrukning 900 m3 Maximaldygnsförbrukning 1 260 »

Tryckhöjden vid sjukhusområdets gräns tillätes ej understiga +90 m över havet. Stadens åtagande per den 1 juli 1967 förutsätter dock möjlighet för sta­ den att upplåna erforderligt kapital för erforderliga utbyggnader och erhålla igångsättningstillstånd för desamma. > ,

§ 2 .

Staden anlägger, bekostar och underhåller erforderliga ledningar och an­ ordningar i övrigt utanför sjukhusområdet.

77i 7.7,, \ .7-7, : 77.7

. ' " § 3. Sjukhusets huvudman anlägger, bekostar och underhåller erforderliga led­ ningar och anordningar i övrigt inom sjukhusområdet.

Utöver ovan angivna villkor skall för anslutning gälla föreskrifterna i av stadsfullmäktige antaget, för staden vid varje tillfälle gällande reglemente för vattenverket. § 5- Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj :ts och Vänersborgs stadsfullmäktiges godkännande.» Stadsfullmäktige i Vänersborg har för sin del genom bemyndigande till stadens drätselkammare godkänt avtalet. Älvsborgs läns landsting har för­ klarat sig intet ha att erinra mot detsamma. Kostnaderna för nämnda arbeten räknas till 75 000 kr. I investeringspla­ nen bör detta belopp redovisas som uppskattad medelsförbrukning under budgetåret 1966/67. Vårdpaviljongerna MK 2 och MK 3. Enligt den av 1962 års riksdag (prop. 1962: 76, SU 129, rskr 297) godkända planen för upprustning av sjukhuset skall tre nya vårdpaviljonger med tillhopa i runt tal 200 vårdplatser upp­ föras. Med bifall till i prop. 86 framlagt förslag beslöt 1964 års riksdag (SU 58,

62 Kungi. Maj. ts proposition nr 64 år 1966

rskr 171) att en av dessa paviljonger (MK 1) om sammanlagt 90 vårdplatser skulle uppföras. Byggnadsarbetena, som påbörjades våren 1965, beräknas vara slutförda våren 1966. Paviljongerna MK 2 och MK 3 uppförs i 2 våningar med 60 vårdplatser i vardera paviljongen och med förläggning å den sydvästra delen av sjukhus­ området. Paviljongerna, som inbördes och med paviljong MK 1 ansluts genom transportleder, inrymmer även vissa lokaler för rehabilitering. I samband med nybyggnaden rivs paviljong M 2. Kostnaderna för arbetena beräknas till sammanlagt 6,5 milj. kr., varav för vardera paviljongens vårdplatser med biutrymmen 5 230 000 kr., för rehabiliteringslokaler 305 000 kr. samt för rivning av paviljong M 2 och transportleder jämte övriga försörjningsåtgärder 965 000 kr. Arbetena avses påbörjade hösten 1966 och slutförda våren 1968. I investe­ ringsplanen bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsför­ brukning av 3 000 000 kr.

Källshageng sjukhus i Vänersborg Arbetsterapilokaler. Arbetsterapiverksamheten och i all synnerhet den in­ dustriellt betonade terapin vid sjukhuset har under senare år expanderat i sådan utsträckning, att f. n. drygt 200 patienter kan sysselsättas. Terapilokalerna är emellertid inrymda i flera lokaler som är olämpliga för ända­ målet och utspridda över hela sjukhuset, vilket medför betydande olägen­ heter. Av patienterna sysselsätts ett 80-tal i provisoriska lokaler inom vård­ avdelningarna. Dessa lokaler erfordras för att möjliggöra en godtagbar be­ läggning inom avdelningarna och för att bereda utrymme för andra aktivi­ teter, t. ex. ADL-träning. Mot bakgrund av terapins utomordentliga betydelse för patienternas re­ habilitering bör åtgärder vidtas för att möjliggöra en mer rationell arbets­ terapi. Framför allt bör den industriella arbetsterapin ges en samlad för­ läggning i nya lokaler med omkring 100 platser. Härigenom kan nuvarande terapiutrymmen inom vårdavdelningarna omdisponeras. Lokalerna i bygg­ naderna E 2, E 3 och Ky kan fortsättningsvis ge arbetsmöjligheter för maxi­ malt ca 125 patienter. Det sammanlagda antalet platser för arbetsterapi vid sjukhuset kommer härvid att uppgå till ca 225. De nya terapilokalerna föreslås inrymda i en paviljongbyggnad i trä i ett plan, som bör förläggas i sydöstra delen av sjukhusområdet nära vård­ paviljongerna och sjukhusets driftsverkstäder. I byggnaden bör också finnas mindre lokaler för slöjd och bokbinderi m. m. samt erforderliga biutrymmen. Arbetena torde kunna utföras under budgetåret 1966/67. Kostnaderna be­ räknas till 925 000 kr., varav för byggnaden 725 000 kr. och för försörjningsåtgärder 200 000 kr. I investeringsplanen bör redovisas en för budget­ året 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 700 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 64 ur 1966 (i .‘5

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn Anslutning till Kristinehamns stads avloppssystem m. in. Kristinehamns stad har tagit i drift en anläggning för höggradig rening av avloppsvatten och planerar att år 1966 färdigställa en ledning med en för sjukhuset lämp­ lig anslutningspunkt vid sjukhusområdets södra gräns. Sjukhusets lednings­ nät är i huvudsak utbyggt enligt s. k. duplikatsystem. Spillvattnet leds via en pumpstation till befintligt avloppsreningsverk, som ger låggradig rening. Då spillvattnet vid anslutning till stadens avloppsnät måste pumpas till anslut­ ningspunkten, föreslås att pumpstationen ombyggs för ändamålet och att därifrån dras en ny tryckledning fram till anslutningspunkten. I samband härmed kompletteras sjukhusets färskvattenledning så att en s. k. ringmat­ ning erhålls. Arbetena torde kunna utföras under budgetåret 1966/67. I investerings­ planen bör redovisas en för nämnda budgetår uppskattad medelsförbruk­ ning av 750 000 kr.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall Panncentralen, rationalisering. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt för­ slag beslöt 1962 års riksdag (prop. 1962: 76, SU 129, rskr 297) att vissa äldre pannor inom sjukhusets panncentral skulle ersättas med två nya högeffektpannor för oljedrift. Vidare skulle vissa anordningar vidtas för att möj­ liggöra sopförbränning inom centralen ävensom vissa smärre byggnadsar­ beten utföras i densamma. Kostnadsramen fastställdes till 470 000 kr. en­ ligt prisläget den 1 april 1965. För nämnda arbeten fordras nu sammanlagt 600 000 kr. Arbetena torde kunna slutföras hösten 1966. I investeringsplanen bör redovisas en för bud­ getåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 334 000 kr.

Departementschefen Som jag tidigare anfört har överenskommelser träffats med landstingen om villkoren för övertagandet av den av staten drivna mentalsjukvården den 1 januari 1967. De byggnadsarbeten som planeras kommer efter denna tidpunkt att utföras av sjukvårdshuvudmännen. Byggnadsarbeten för vil­ ka entreprenör antagits före den 1 januari 1967 kommer dock att slutföras i statlig regi. Byggnadsverksamheten vid statens mentalsjukhus har de senaste åren skett i samråd med vederbörande landsting. I viss utsträckning har lands­ tingen själva redan övertagit planeringsarbetet. Som jag förut nämnt har Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande godkänt avtal med vissa landsting om att dessa redan före övertagandet skall utföra pro­ grammerings- och projekteringsarbetet för vissa planerade byggnadsobjekt. Jag har i det föregående föreslagit en medelsanvisning av 25 milj. kr. för budgetåret 1966/67 för bidrag till landstingen för anordnande av kli­ niker för psykiskt sjuka m. m.

64 Kungl. Maj.ts proposition nr 64 år 1966

Mentalsjukvårdsberedningen liar framlagt förslag till medelsanvisning för nästa budgetår för de byggnadsarbeten som skall utföras av staten. De av beredningen framförda förslagen till byggnadsåtgärder m. m. lik­ som de i beredningens förslag till investeringsplan angivna kostnadsra­ marna bör godtas. Byggnadsverksamheten i statlig regi beräknas av be­ redningen innebära en medelsförbrukning under nästa budgetår av 38 milj. kr. Jag föreslår, att investeringsramen fastställs till detta belopp. De av mig förordade byggnadsåtgärderna m. m. redovisas i en investeringsplan, som torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga. Av den i investeringsplanen beräknade medelsförbrukningen belöper ca 10,5 milj. kr. på uppförandet av medicinska centra jämte forskningsavdelningar vid Ulleråkers och S:t Lars sjukhus. Drygt en milj. kr. avses för de båda nya barnsjukhusen och lika mycket för avslutande arbeten vid de sjukhus som uppförts under senare år. Till uppförande av nya vård­ paviljonger och terapilokaler beräknas ca 9,7 milj. kr. samt för andra upprustningsarbeten vid befintliga sjukhus ca 21 milj. kr. Mot det av beredningen föreslagna avtalet rörande anslutning av Restads sjukhus till Vänersborgs stads vattenledningssystem har jag ingen erinran. Utöver den i investeringsplanen angivna upprustningen har mentalsjuk­ vårdsberedningen föreslagit vissa andra arbeten vid Sundby sjukhus base­ rade på att sjukhuset skall användas endast övergångsvis. Dessa arbeten bör såsom beredningen föreslagit ske i medicinalstyrelsens regi och medel här­ för anvisas i annan ordning. Beredningen har med hänsyn till reservationen på anslaget förordat en medelsanvisning för nästa budgetår av 10 milj. kr. Jag föreslår, att ansla­ get förs upp med detta belopp. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att a) godkänna avtal med Vänersborgs stad om anslut­ ning av Restads sjukhus till stadens vattenlednings­ system; b) till Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk­ hus m. m. på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond, socialdepartementet, för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

20. Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning.

Mentalsjukvårdsberedningens framställning Ett planerat nytt skolhem i Dammsdal, Vingåkers kommun, för under­ visning och vård av pojkar med komplicerad utvecklingshämning är avsett att ersätta det nuvarande i Sävstaholms skolhem. Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1965 års riksdag (prop. 1965: 33, SU 71, rskr 197) godkänna ett av mentalsjukvårdsbered-

Kungl. Maj.ts proposition nr (ii år 1960 05

ningen med Vingåkers kommun träffat avtal om förvärv av ett cirka 150 000 m- stort, i kommunen beläget område, avsett för det nya hemmets förlägg­ ning. Hemmet avses omfatta 42 platser samt bestå av tre elevhem, en admi­ nistrations-, en skol-, en gymnastik- och en ekonomibyggnad. Kostnaderna för arbetena beräknas till 5 280 000 kr. i prisläget den 1 april 1965. Av beloppet utgör 1 163 000 kr. kostnader för försörjningsåtgärder. De egentliga byggnadskostnaderna uppgår således till 98 000 kr. per vårdplats. Arbetena beräknas kunna igångsättas hösten 1966 och slutföras våren 1968. För förevarande byggnadsföretag bör redovisas en för budgetåret 1966/67 uppskattad medelsförbrukning av 2,5 milj. kr. Departementschefen 1965 års riksdag (prop. 1965:33, SU 71, rskr 197) har anvisat 150 000 kr. för förvärv av mark för uppförande av ett nytt skolhem i Dammsdal, Vingåkers kommun, för vård och undervisning av pojkar med komplice­ rad utvecklingshämning. Genom beslut den 3 juni 1965 har Kungl. Maj :l godkänt avtal med Vingåkers kommun om markförvärvet. Kungl. Maj :t har vidare genom beslut den 11 februari 1966 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i samråd med mentalsjukvårdsberedningen utföra projektering fram t. o. m. färdigställande av bygghandlingar för det pla­ nerade nya skolhemmet. Kungl. Maj:t har därvid föreskrivit, att möjlighe­ terna att nedbringa kostnaderna för yttre arbeten bör beaktas. Det nya skolhemmet skall omfatta 42 vårdplatser och bestå av tre elevhem, en administrations- och en ekonomibyggnad samt skol- och gymnastiklokaler. Kostnaderna för byggnadsarbetena beräknas till 5 280 000 kr. i prisläget den 1 april 1965. Av beloppet avser 1 163 000 kr. försörjningsåtgärder. Kostnaden per vårdplats uppgår till 98 000 kr. Den före­ slagna kostnadsramen finner jag i princip böra godtas. I enlighet med mentalsjukvårdsberedningens förslag uppskattar jag medelsförbrukning­ en för budgetåret 1966/67 till 2,5 milj. kr. Jag föreslår att detta belopp anvisas för nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten för statens skot- och yrkeshem för barn med komplicerad utvecklingshämning på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond, so­ cialdepartementet, för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

21. Lån till föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium för vissa bygg­

nadsarbeten.

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i riksstaten för inne­ varande budgetår. 5 — Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 saml. Nr 6i

66 Kungi. Maj.ts proposition nr 64 dr 1966

Mentalsjukvårdsberedningen har hemställt, att 600 000 kr. anvisas för uppförande av provisoriska skollokaler vid Kronprinsessan Victorias kust­ sanatorium. Sedan byggnadsstyrelsen år 1963 upprättat lokalförteckning för ny skola vid kustsanatoriet ansåg sig mentalsjukvårdsberedningen med hänsyn till att undervisningsbehov med betryggande marginal förelåg för 50 å 60 specialsärskolbarn kunna tillstyrka att nya skollokaler anordnades vid sana­ toriet. Genom beslut den 30 juni 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt mentalsjukvårds­ beredningen att i samråd med medicinalstyrelsen, skolöverstyrelsen och di­ rektionen för sanatoriet utarbeta bvggnadsprogram för att möjliggöra en provisorisk lösning av frågan om nya skollokaler. Efter samråd med nämnda myndigheter och Kristianstads läns landsting har beredningen överlämnat lokalförteckning jämte programskiss för pro­ visoriska skollokaler. Den programmerade ytan för nybyggnad har kunnat begränsas till 400 m*. Om arbetena igångsätts hösten 1966, kan de slutföras våren 1967. Kostna­ derna för provisorisk nybyggnad av trä inklusive försörjningsåtgärder samt ombyggnadsarbeten i befintliga lokaler har uppskattats till ca 600 000 kr.

Departementschefen Vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Vejbystrand vårdas och undervisas psykiskt efterblivna barn, som är höggradigt handikappade och i stort behov av ortopedisk behandling. Förutom kustsanatoriet finns f. n. ingen institution för vård av sådana patienter. Med hänsyn till det stora behovet av undervisning för dessa elever, som kan uppskattas till 50 å 60 för hela landet, föreslår jag att föreningen be­ viljas ett rånte- och amorteringsfritt lån av 600 000 kr. för uppförande av provisoriska skollokaler vid kustsanatoriet. •lag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att till Lån till Föreningen Kronprinsessan Victorias kustsanatorium för vissa byggnadsarbeten under fonden för lå­ neunderstöd, socialdepartementet, för budgetåret 1966/67 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter hem­ ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll Utvisar.

Ur protokollet:

Håkan M , Rahm