med förslag till lag an¬ gående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., m. m.
Hänvisat till av
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966
1 Nr 82
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., m. m.; given Stockholms slott den 18 mars 1966.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m.,
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås fortsatt giltighet för lagstiftningen om hyresreglering t. o. m. den 30 juni 1967.
l
Hihang till riksdagens protokoll /96'fi. 1 samt. Sr S2
2 Kungl. Ma j. ts proposition nr 82 år 1966
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering in. m.
Härigenom lörordnas, att lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m vilken enligt lag den 26 maj 1965 (nr 174) gäller till och med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1967.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1966.
Har hyresvärd, utan att hyresrätten är förverkad, före den 1 juli 1966 uppsagt hyresavtal till upphörande efter den 31 december 1966, må framstaltning som sags i 7 § göras senast den 14 juli 1966 eller, om hyresvärden icke före den 1 i sistnämnda månad tydligt meddelat, att han ej önskar lata hyresgasten kvarbo, inom fjorton dagar efter det hyresvärden lämnat hyresgasten sadant meddelande.
Har hyresvärd före den 1 juli 1966 lämnat meddelande som sägs i 8 a S st%cket om aU hyresförhållande skall upphöra efter den 31 december 1966 ma framsta mn§ enligt samma paragraf göras senast den 14 juli
Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.
Härigenom forordnas, att lagen den 19 juni 1942 om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m., vilken enligt lag den 26 maj 1965
w»-,. Cr tlU °ch med den 31 december 1966, skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1967. 8 h
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966
3 Förslag
till
Lag
angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt» vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal
Härigenom förordnas, att lagen den 7 december 1956 om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal, vilken enligt lag den 26 ma] 196a (nr 176) gäller till och med den 31 december 1966, skall aga fortsatt giltighe till och med den 30 juni 1967.
Förslag
till
Lag
.»gående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med .ärskild. bestämmelser om makars gemensamma bostad
Härigenom förordnas, att lagen den 15 maj 1959 med särskilda bestmnmelser om makars gemensamma bostad, vilken enligt lag den 26 maj i965 (nr 177) gäller till och med den 31 december 1966, skall aga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1967.
j-f Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. \r S2
4 Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966
Itdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 4 mars 1966.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, ange. Kling, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palmf Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter fråga om förlängning av hyresregleringen m. in. och anför.
Gällande bestämmelser
hagen den 19 juni 19*2 (nr *29) om hyresreglering m. m. (hyresregleringslagen; andrad senast 1963: 163) innehåller bestämmelser om begränsning av hyrans storlek och om tvångsförlängning av hyresavtal samt vissa andra bestämmelser. Lagen äger i första hand tillämpning i varje stad, köping eller mumcipalsamhälle som vid 1942 års ingång hade minst 2 000 invånare, om Kungl. Maj :t inte förordnar annorlunda.
För lagenhet, som är avsedd att helt eller till väsentlig del nyttjas till hostad och inte uthyrs möblerad, regleras hyran enligt bestämmelser i 3—5 86. Detsamma galler lägenhet, som inte är avsedd att helt eller till väsentlig del anvandas till hostad, om inte hyran den 1 januari 1942 var fastställd att utga med vaxlande belopp för skilda tider. I fråga om annan lägenhet gäller enligt 6 § att hyresnämnden äger nedsätta hyran efter vad som finnes skäig , om lagenheten ar uthyrd mot en hyra som är avsevärt högre än lä«enletens beskaffenhet och Övriga omständigheter föranleder. I så fall äger
nämnden föreskriva att lägenheten skall vara underkastad bestämmelserna 1 o—5 §§.
nhgt 3 § forsta stycket får hyresvärden inte ta emot, träffa avtal om eller begära högre hyra än som motsvarar den för lägenheten tillåtna grundhyran, om annat inte föranleds av vad som särskilt stadgas i lagen. För lägenlet, som färdigställts före den 1 januari 1942 och som då var uthyrd, anses det hyresbelopp som lägenheten då betingade såsom grundhyra. Var lägenleten inte uthyrd vid denna tid, fastställs grundhyran efter hyresläget vid samma tid. Enligt 3 § andra stycket äger hyresnämnd under vissa förutsätt-
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966 5
ningar höja eller sänka grundhyran för en lägenhet. Var hyran den 1 januari 1942 avsevärt lägre än hyran för jämförliga lägenheter eller har lägenhetens värde avsevärt ökats genom ombyggnads- eller ändringsarbete eller föreligger för visst fall annat skäl av därmed jämförlig betydelse får hyresnämnden sålunda på framställning av hyresvärden höja grundhyran. Har hyresgästen bekostat ombyggnads- eller ändringsarbete eller åtgärd av jämförlig betydelse får grundhyran i anledning därav höjas endast om det finns särskilda skäl. Grundhyra kan sänkas, om lägenheten den 1 januari 1942 betingade en hyra som i avsevärd mån översteg hyran för jämförliga lägenheter eller om lägenhetens skick avsevärt försämrats eller om hyresgast tillkommande förmåner påtagligt inskränkts. Enligt 3 § tredje stycket medför höjning av grundhyra inte ändring av gällande hyresavtal. Nedsättning av grundhyra skall däremot lända till efterrättelse, oavsett vad parterna avtalat. Utöver grundhyran får hyresvärden enligt 4 § avtala om skälig ersättning för lägenhetens uppvärmning och förseende med varmvatten eller, om gottgörelse därför ingår i grundhyran, för den ökade kostnad, som asamkas hyresvärden för sådant ändamål. Detsamma gäller beträffande sådan ökning av avgifter för vatten och avlopp, som inträtt efter den 1 juli 19o5.1 5 § meddelas bestämmelser om Kungl. Maj :ts rätt att tillåta generell hyreshöjning. Förutsättningen är, att hyreshöjningen finnes påkallad till följd av okade omkostnader för fastighetsförvaltning i viss kommun. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, hyresrådet kan då medge, att for tid som anges i beslutet avtal får träffas om hyreshöjning utöver grundhyran.
Hyresregleringslagens bestämmelser om reglering av hyran tillampas efter en ändring den 7 december 1956 (nr 565) i 26 § inte på upplåtelse av lägenhet i hyresvärden tillhörigt hus, för vilket utgått sådant statligt län som är förenat med villkor om begränsning av rätten att ta ut hyra och slutligt beviljats efter den 31 december 1956 samt inte uppsagts till betalning. Efter ytterligare ändring den 6 juni 1957 (nr 233) i 26 § är bestämmelserna från ingången av år 1958 inte heller tillämpliga på upplåtelse i första hand av lagenhet i sådant av kommun eller av kommunalt eller därmed jämställt bostadsföretag förvaltat hus, som Kungl. Maj :t bestämmer. Med stod a\ detta bemyndigande har Kungl. Maj :t genom kungörelse den 5 oktober 1962 (nr 543) förordnat, att från lagens hyresregleringsbestämmelser skall undantas upplåtelse i första hand av lägenhet i hus, som förvaltas av landstingskommun borgerlig primärkommun eller municipalsamhälle eller av företag som enligt vissa angivna kungörelser om bostadslån m. m. erkänts såsom allmännyttigt eller jämställts med kommun eller av annat bostadsföretag, i vilket landstingskommun eller borgerlig primärkommun äger ett bestämmande inflytande och som arbetar utan enskilt vinstsyfte. Efter tillägg den 2 juni 1961 (nr 213) till 26 § är hyresregleringslagens bestämmelser om hyreskontroll inte heller tillämpliga på statlig myndighets upplåtelse av lagenhet, som ar avsedd att hell eller till väsentlig del nyttjas till bostad.
6 Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966
Om eu hyresvärd säger upp ett hyresavtal utan att hyresrätten är förverkad, ager hyresnämnden enligt 7 § på framställning av hyresgästen förklara uppsägningen ogiltig, om den finnes strida mot god sed i hyresförhållanden eller annars vara obillig. Med hyresgästens samtycke kan nämnden även föranga hyresförhållandet mot den hyra som hyresvärden äger betinga sig och på de villkor i övrigt som finnes skäliga. I det fall, att hyresavtal är slutet pa bestämd tid utan förbehåll om uppsägning och hyresvärden mot hvresgastens önskan att behålla lägenheten vägrar att förlänga hyresförhållandet, ager hyresnämnden enligt 8 § förlänga detta. Slutligen finns i 8 a § bestämmelser om ratt för medhyresgäst eller make att överta lägenhet i vissa i till.
Såsom ett komplement till hyresregleringslagen har genom lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m. ( bostadsrattskontrollagen; ändrad senast 1953: 207) införts reglering av lägenhetsförvärv, som grundats på bostadsrätt och andra former av bo^ stadskooperation. Lagen tillämpas i ort, där hyresregleringslagen gäller. Till hyresregleringslagen ansluter sig även lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad. Denna lag innehåller bl. a. bestämmelser om rätt för make att vid bodelning i anledning av hemskillnad, äktenskapsskillnad eller återgång av äktenskap på sin lott erhålla hyresrätt eller bostadsrätt, som tillkommer makarna eller endera av dem, samt om motsvarande rätt vid makes död för den efterlevande maken Samtliga de nu nämnda lagarna gäller till och med den 31 december 1966. For att möjliggöra en successiv avveckling av hyresregleringen har genom en lagändring, som trätt i kraft den 1 januari 1957, befogenhet tillagts Kungl. Maj :t att bringa hyresregleringen att upphöra i ort eller del av ort, dar laget pa bostadsmarknaden inte längre kräver fast reglering. Kungl. Maj :t äger vidare, efter lagändring som trätt i kraft den 1 januari 1958, bestämma att lagen i den ort där den gäller skall tillämpas endast i fråga’ om visst eller vissa slag av lägenheter. Vidare gäller från den 1 januari 1957 lagen den 7 december 1956 (nr 567) med vissa bestämmelser som skola iakttagas sedan hyresregleringen upphört. Denna lag innehåller vissa bestämmelser for lösande av de övergångsproblem som kan uppkomma vid avveckmg av hyresregleringen. Lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal, i fortsättningen kallad besiltningsskyddslagen, vilken gäller till och med den 31 december 1966, innehåller dels regler om besittningsskydd för hyresgäst motsvarande bestämmelserna i 7, 8 och 8 a §§ hyresregleringslagen, dels regler om bestämmande av hyresvillkoren, som innebär bl. a. att domstol skall ge tvingande föreskrifter därom nar parterna inte kan enas. Besittningsskyddslagen skall med vissa undantag tillämpas på de orter där hyresregleringslagens bestämmelser om uppsagnmgsskydd inte gäller. Undantagna från lagens tillämpning är fall
Kungl. Maj. ts proposition nr 82 år 1966 ‘
när lägenhet upplåtits till bostad i cn- eller tvåfamilj shus eller till bostad i möblerat skick eller när det är fråga om upplåtelse från hyresgasts sida av del i förhyrd bostad.
Departementschefen
Sedan år 1956 pågår en successiv avveckling av hyresregleringen. Från lagens bestämmelser har sålunda undantagits upplåtelse av lagenhet i hus som tillhör hyresvärden och uppförts med statliga lån beviljade efter den 31 december 1956 samt, oavsett belåningen, i hus som förvaltas av landstingskommun, borgerlig primärkommun eller municipalsamhalle eller a\ allmännyttigt bostadsföretag eller av företag som jämställts med kommun eller av annat bostadsföretag, i vilket landstingskommun eller borgerlig primärkommun äger ett bestämmande inflytande och som arbetar utan enskilt vinstsyfte. Också upplåtelser av bostadslägenheter i hus som förvaltas av staten är undantagna. Vidare har genom beslut av Ivimgl. Maj: vid olika tillfällen skett såväl en ytterligare kategorimässig som en regiona avveckling av hyresregleringen. Senast har genom beslut den 29 oktober och den 11 december 1964 hyresregleringen upphävts helt i 40 orter den l mars 1965. Efter denna avveckling gäller hyresregleringen i fråga om bostäder i 169 orter. För möblerade rum gäller regleringen i endast 8 av dessa orter Regleringen är helt upphävd beträffande garage. För andra lokalei än garage, dvs. huvudsakligen butiks- och kontorslokaler, är regleringen kvar i endast 16 orter.
Folkmängden i de 169 orter som fortfarande har hyresreglering for bostäder kan uppskattas till inte fullt 4,5 milj., dvs. drygt hälften av rikets folkmängd. Att märka är dock bl. a. att lägenheter i kommunagda hus i dessa orter är undantagna från hyresregleringen och att lägenheter i privata hus, som tillkommit under de senaste nio åren, i flertalet fall inte ar underkastade hyresregleringslagen utan faller under den hyreskontroll som utövas av den lånebeviljande myndigheten. I
I maj 1963 tillkallade jag sakkunniga för utredning om en förenkling av hyreskontrollen och utformning av besittningsskyddet for hyresgäst inom ramen för den allmänna hyreslagstiftningen. De sakkunnigas uppdrag kan i huvudsak sägas ha till syfte att finna vägar för en avveckling av hyresregleringen i dess nuvarande form och att söka samla erforderliga lagregler om förhållandet mellan parterna på hyresmarknaden i en allmän liyreslag som förenar principiell avtalsfrihet på marknaden med möjlighet att ingripa mot oskäliga hyror och ett effektivt besittningsskydd for hyresgästerna. I direktiven till de sakkunniga framhöll jag, att utredningen borde bedrivas med all den skyndsamhet som omständigheterna medgav. Den utveckling som ägt rum sedan de sakkunniga tillkallades har understrukit
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1966
vikten av att så snart som möjligt få till stånd en slutlig bedömning av de problem som är förenade med hyresregleringen. Samtidigt som en förbättrad jämvikt på bostadsmarknaden inträtt på åtskilliga mindre och medelstora orter synes efterfrågan ha ökat på bostadsmarknaden i de största och mest expansiva regionerna. Kostnadsutvecklingen för de under senare år byggda husen medtor en tendens till skärpt hyressplittring. Därmed torde också vissa andra med hyresregleringen förenade olägenheter ha accentuerats Nar jag förra året (prop. 1965: 103) tog upp frågan om en förlängning av hyresregleringslagen uttalade jag mot bakgrund av de nyss berörda förhållandena förhoppningen, att hyreslagstiftningssa,kkunniga skulle kunna slutföra silf uppdrag under år 1965, så att förslag till ny lagstiftning i dessa ämnen skulle kunna föreläggas innevarande års riksdag. I avbidan härpå foreslog jag att gällande hyresregleringslagstiftning skulle förlängas endast t. o. m. den 31 december 1966. Riksdagen fattade beslut i enlighet härmed.
Hyreslagstiftningssakkunniga har ännu inte slutfört sitt uppdrag. Enligt vad jag erfarit torde de sakkunniga komma att avsluta sitt arbete i april i år. Det är därför inte möjligt att till årets riksdag framlägga ett förslag till ny hyreslagstiftning, som grundar sig på de sakkunnigas ställningstaganden, bl. a. med hänsyn till behovet av en grundlig remissbehandling. Jag ser mig följaktligen nödsakad föreslå en ytterligare förlängning av gällande hyresregleringslagstiftning. Den tid lagstiftningen alltjämt måste gälla bör emellertid inte bestämmas längre än som är oundgängligen nödvändigt med hänsyn till möjligheterna att få fram en ny lagstiftning på grundval av det kommande utredningsförslaget. Jag vill därför i nuvarande läge föreslå att hyresregleringslagstiftningen förlängs endast på ett halvår, nämligen t. o. m. den 30 juni 1967.
Liksom vid föregående förlängningstillfällen torde till den lag som innefattar bestämmelse om förlängning av hyresregleringslagen böra fogas övergångsbestämmelser av innebörd, att i vissa fall ansökan om förlängning av hyresförhållande eller övertagande av hyresrätt, som avser lid efter lagens hittillsvarande giltighetstid, får göras inom viss kortare tid efter det förlängningslagen trätt i kraft.
Besittnmgsskyddslagen liksom även lagen med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad bör samtidigt få förlängd giltighet t o m den 30 juni 1967. '
Hemställan
1 enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till 1 * 1
1) lag angående, fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1912 (nr 429/ om hyresreglering m. m.,
9 Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1066
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.
Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.1
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen måtte för det i 87 § regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet:
Hans Rune Persson
Bilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, liar uteslutits har.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 82 år 1966
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 14 mars 1966.
Närvarande:
f. d. justitierådet justitierådet regeringsrådet justitierådet
Lind,
Y.Söderlund,
Åbjörnsson,
Brunnberg.
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 4 mars 1966, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättade förslag till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om hyresreglering m. m., 2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m., 3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal och 4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.
Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av t. f. departementsrådet Axel Wallén.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet: Stig Granqvist
Kungl. Maj.ts proposition nr 82 år 1966
11 Utdrag av protokollet över justitieärender, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 18 mars 1966.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.
Efter gemensam beredning med statsrådets Övriga ledamöter anmaler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 14 mars 1966 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 4 mars 1966 remitterade
förslagen till
1) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 429) om
hyresreglering m. m.,
2) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 19 juni 1942 (nr 430) om kontroll av upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt m. m.,
3) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 7 december 1956 (nr 568) om rätt i vissa fall för hyresgäst till nytt hyresavtal,
4) lag angående fortsatt giltighet av lagen den 15 maj 1959 (nr 157) med särskilda bestämmelser om makars gemensamma bostad.
Föredraganden hemställer, att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan erinran, jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggs riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hans Rune Persson
MAHCUS BOKTR. STHLM I266 640244