('angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968 1

Nr 152

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln; given Stockholms slott den 18 oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att godkänna en överenskommelse den 24 juli 1968 mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln.

Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Alva Myrdal

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en överenskommelse mellan Sverige och Norge, vari fastställs de områden av kontinentalsockeln mellan de båda länderna, över vilka Sverige resp. Norge utövar suveräna rättigheter i fråga om sockelns utforskande och tillgodogörande av dess na­ turtillgångar.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 18 oktober 1968.

Närvarande: Statsministern E rlander , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Myrdal, anmä­ ler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av en överenskommelse mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln och anför. Det hävdvunna geologisk-geografiska begreppet kontinentalsockeln be­ tecknar den långsamt sluttande del av havsbottnen som ligger mellan stran­ den och den branta sluttningen ned mot de stora havsdjupen. Enligt lagen den 3 juni 1966 om kontinentalsockeln (prop. 1966: 114, 3 LU 45, rskr 229) förstås därmed havsbottnen och dess underlag inom allmänt vattenområde samt inom det havsområde utanför Sveriges territorialgräns som Konungen bestämmer i enlighet med Genévekonventionen den 29 april 1958 om konti­ nentalsockeln, vilken Sverige tillträtt (prop. 1964: 197, UU 12, rskr 400). Varje strandstat har ensam rätt att utforska sin del av kontinentalsockeln liksom att tillgodogöra sig dess naturtillgångar. En närmare bestämning av strandstaternas rättigheter görs i Genévekonventionen. Utanför Sveriges sjöterritorium utgör bottnen under de hav som omger vårt land kontinentalsockel i Genévekonventionens mening ända fram till de kringliggande strandstaternas sjöterritorium. Detta förhållande gör det nöd­ vändigt att avgränsa kontinentalsockeln mellan Sverige och de andra strand­ staterna. Enligt Genévekonventionen, till vilken förutom Sverige också bl. a. Dan­ mark, Finland, Polen och Sovjetunionen har anslutit sig, skall i de fall då samma kontinentalsockel gränsar till två eller flera stater sockelgränsen i första hand bestämmas genom överenskommelse mellan ifrågavarande sta­ ter. Norge är det första av våra grannländer, med vilket avtal ingåtts. De svenska och norska texterna till den i Stockholm den 24 juli 1968 dagtecknade överenskommelsen mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln torde få fogas som bilaga 1 till statsrådsprotokollet i

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968 3

detta ärende. I stället för det norska sjökort som hör till överenskommelsen torde som bilaga 2 till protokollet få fogas en karta som utvisar gränslinjens sträckning. Överenskommelsen innehåller i huvudsak följande. I art. 1 slås fast att gränslinjen i princip skall vara mittlinjen mellan de svenska och norska baslinjerna. Vid gränslinjens dragning har överenskommelsen den 5 april 1967 om avgränsning av Sveriges och Norges fiskeområden i nordöstra Skagerack fått betydelse (prop. 1967: 118, UU 9, rskr 259). I 1967 års överenskommelse har fastställts en gränslinje i nordöstra Skagerack över vilken Sverige inte får utvidga sitt fiskeområde. Vid de svensk-norska förhandlingar som ledde fram till 1967 års överenskommelse rådde enighet om att den därvid överenskomna gränslinjen borde beaktas också när kontinentalsockeln skulle bli föremål för avgränsning. Enligt art. 2 har sålunda gränslinjen som ut­ gångspunkt den västligaste punkten på den yttre gränsen för Sveriges sjö­ territorium mot Norge. Därifrån har den dragits som en rät linje till punkt A och sedan till punkt C i 1967 års överenskommelse. En strikt tillämpning av mittlinjeprincipen i detta område skulle ha medfört att gränslinjen hade dragits betydligt närmare den svenska kusten. Från punkten C har mittlinjeprincipen lagts till grund för gränslinjen fram till slutpunkten, som utgör mittpunkt mellan de närmaste punkterna på de svenska, danska och norska baslinjerna. Vid mittpunktens bestäm­ mande har samråd ägt rum med Danmark. Vid fastställandet av gränslinjens sträckning i detta område har praktiska överväganden medfört modifika­ tioner i en strikt tillämpning av mittlinjeprincipen. En linje som på varje punkt ligger lika långt från de båda ländernas baslinjer skulle få en oregel­ bunden sträckning, som skulle vara svår att bestämma på öppna havet. Gränslinjen har därför dragits som två räta linjer, som så nära som möjligt ansluter sig till den teoretiska mittlinjen. Brytpunktens position har be­ stämts på sådant sätt, att Sverige och Norge får överhöghet över områden av kontinentalsockeln av samma ytvidd som om gränsen dragits med en strikt tillämpning av mittlinjeprincipen. Positionerna för de i art. 2 angivna punkterna liksom gränslinjen har en­ ligt art. 3 lagts in på ett sjökort som bifogats överenskommelsen. Art. 4 behandlar det fallet att naturtillgångar på havsbottnen eller i den­ nas underlag sträcker sig på ömse sidor om gränslinjen och de tillgångar som finns på den ena sidan helt eller delvis kan utvinnas på den andra sidan. På begäran av någon av staterna skall i sådant fall de båda staterna söka träffa överenskommelse om hur dessa naturtillgångar mest effektivt skall utnyttjas och hur avkastningen skall fördelas. Som framgår av art. 5 träder överenskommelsen i kraft så snart ratifika­ tionsinstrumenten utväxlats. Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

riksdagen att godkänna överenskommelsen mellan Sverige och Norge om avgränsning av kontinentalsockeln.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­ ställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet:

Margit Edström

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968 5

Bilaga 1

överenskommelse Overenskomst mellan Sverige och Norge om avgränsning mellom Norge og Sverige om avgrensning av kontinentalsockeln av kontmentalsokkelen Regeringen i Konungariket Sverige Regj eringen i Kongeriket Norge och regeringen i Konungariket Norge, og regj eringen i Kongeriket Sve­ rige, som beslutat att fastställa gräns­ som har besluttet å fastlegge linjen mellan de områden på konti­ grenselinjen mellom de områder av nentalsockeln över vilka Sverige re­ kontinentalsokkelen som Norge, res­ spektive Norge utövar suveräna rät­ pektive Sverige, ut0ver hpyhetsrett tigheter i fråga om utforskande och over når det gj elder utforskning tillgodogörande av naturtillgångar, og utnyttelse av naturforekomster, har enats om följande: er blitt enige om fplgende:

Artikel 1 År tikkel 1 Gränslinjen mellan de områden av Grenselinjen mellom de områder kontinental sockeln över vilka Sverige av kontinentalsokkelen som Norge, respektive Norge utövar suveräna respektive Sverige, ut0ver hpyhetsrättigheter i fråga om utforskande rett over når det gjelder utforskning och tillgodogörande av naturtill­ og utnyttelse av naturforekomster, gångar skall i princip vara en mitt­ skal i prinsippet vsere en midtlinje, linje, som är så bestämd att varje som er bestemt slik åt hvert punkt punkt på denna befinner sig på lika på denne befinner seg i like stor avstort avstånd från de närmaste punk­ stand fra de naermeste punkter på terna på de baslinjer från vilka bred­ de basislinjer som bredden av Nor­ den på Sveriges respektive Norges ges, respektive Sveriges, ytre territerritorialhav räknas. torialfarvann beregnes fra.

Artikel 2 Artikkel 2 I överensstämmelse med den i ar­ I overensstemmelse med det printikel 1 bestämda principen men med sipp som er fastsatt i artikkel 1, vissa avvikelser för att uppnå en men med visse avvikelser för å praktisk och ändamålsenlig sträck­ oppnå en praktisk og formålstjenlig ning av gränslinjen skall denna dra­ opptrekning av grenselinjen, skal gas mellan följande fem punkter: denne trekkes mellom fplgende fem punkter: 1. Den västligaste punkten på den 1. Det vestligste punkt på den ytre yttre gränsen för Sveriges sjöterrito­ grensen for Sveriges sjöterritorium rium mot Norge. Punkten har följan­ mot Norge. Dette punkt har f0lgende koordinater: de koordinater: 58°54'50,2" N, 10°45'28,1" O. 58°54'50,2" N, 10°45'28,1" E. 2. Den punkt där gränslinjen en­ 2. Det punkt der grenselinjen i ligt den internationella skiljedomen henhold til den internasjonale voldden 23 oktober 1909 angående fast­ giftsdom av 23. oktober 1909 angå­ ställandet av en del av sjögränsen ende fastsettelsen av en del av sj0-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968

mellan Sverige och Norge träffar den grensen mellom Norge og Sverige, yttre gränsen för Norges sjöterrito­ skjserer den ytre grense för Norges rium dragen på ett avstånd av en sjpterritorium trukket i en avstand geografisk mil (7 420 meter) från av en geografisk mil (7 420 meter) den norska baslinjen, sådan denna fra de norske grunnlinjer som er bestämts i Kgl. resolusjon av 18. juli fastsatt i Kgl. resolusjon av 18. juli 1952 om fiskerigrensen syd for Trae- 1952 om fiskerigrensen syd for na (Norsk Lovtidend, 1952, 2. avd., Trsena (Norsk Lovtidend, 1952, 2. side 824 flg.). Punkten har följande avd., side 824 flg.). Dette punkt koordinater: har fplgende koordinater: 58°53'34,0" N, 10°38'25,0" O. 58°53'34,0" N, 10°38'25,0" E. 3. Skärningspunkten mellan en 3. Skjseringspunktet mellom en linje dragen på ett avstånd av 12 linje trukket i en avstand av 12 nau­ nautiska mil från nämnda norska tiske mil fra de nevnte norske baslinje och en linje dragen på ett grunnlinjer og en linje trukket i en avstånd av 12 nautiska mil från den avstand av 12 nautiske mil fra de svenska baslinjen, sådan denna be­ svenske basislinjer som er fastsatt stämts i Kungl. kungörelsen den 3 i Kungl. kungörelsen den 3 juni 1966 juni 1966 med närmare bestämmel­ med närmare bestämmelser om be­ ser om beräkningen av Sveriges sjö­ räkningen av Sveriges sjöterritorium territorium (Svensk författnings­ (Svensk författningssamling nr samling nr 375). Punkten har föl­ 375). Dette punkt har fplgende koor­ jande koordinater: dinater : 58°45'41,3" N, 10°35'40,0" O. 58°45'41,3" N, 10°35'40,0" E. 4. Punkten har följande koordi­ 4. Dette punkt har fplgende koor­ nater : dinater : 58°30'41,2" N, 10°08'46,9" O. 58°30/41,2" N, lO^S^Ö^" E. 5. Punkten har följande koordi­ 5. Dette punkt har fplgende koor­ nater : dinater: 58°15'41,2" N, 10°01'48,1" O. 58°15'41,2" N, 10°01'48,1" E. Positionerna för ovannämnda fem Posisjonene for de ovennevnte fem punkter har definierats i förhållande punkter er definert i forhold til till European Datum (Första utjäm­ European Datum (Fprste utjevning ning, 1950). 1950). Gränslinjen dragés mellan punk­ Grenselinjen trekkes mellom terna 1, 2 och 3 som räta linjer (kom­ punktene 1, 2 og 3 som rette linjer passlinjer) och mellan punkterna 3, (kompasslinjer) og mellom punk­ 4 och 5 som storcirkelbågar. tene 3, 4 og 5 som storsirkelbuer.

Artikel 3 År tikkel 3 Positionerna för de i artikel 2 de­ Posisjonene for de i artikkel 2 finierade punkterna 1—5 framgår av definerte punkter 1—5 fremgår av bifogade sjökort (norskt sjökort nr vedlagte sjpkart (norsk sjpkart nr. 305), på vilket också inlagts den i 305) på hvilket også er inntegnet samma artikel bestämda gränslin­ den i samme artikkel fastsatte grenjen. selinje.

Artikel 4 Artikkel 4 Om naturtillgångar på havsbott­ Dersom naturforekomster på havnen eller i dennas underlag sträcker bunnen eller i dennes undergrunn sig på ömse sidor om den i artikel 2 strekker seg på begge sider av den

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1968 7

bestämda gränslinjen och de natur­ i artikkel 2 fastsatte grenselinje og tillgångar som finns på den ena sta­ de naturforekomster som finnes på tens område av kontinentalsockeln den ene stats område av kontinenhelt eller delvis kan utvinnas från talsokkelen helt eller delvis kan utden andra statens område skall på vinnes fra den annen stats område, endera statens begäran de båda sta­ skal, på begjsering fra en av statene, terna söka överenskomma om hur de to stater s0ke å komme til enig­ dessa naturtillgångar mest effektivt het om hvorledes disse naturfore­ skall ulnyttjas och hur avkastningen komster mest effektivt skal utnyttes skall fördelas. og hvorledes avkastningen skal fordeles. Artikel 5 Artikkel 5 Överenskommelsen skall ratifice­ Overenskomsten skal ratifiseres ras och ratifikationsinstrumenten ut­ og ratifikasjonsinstrumentene utväxlas i Oslo. veksles i Oslo. Överenskommelsen träder i kraft Overenskomsten trer i kraft den den dag ratifikationsinstrumenten dag ratifikasjonsinstrumentene ututväxlas. veksles. Som skedde i Stockholm den 24 Utferdiget i Stockholm den 24. juli juli 1968 i två exemplar på svenska 1968 i to eksemplarer i norsk og och norska språken, vilka båda tex­ svensk tekst. Begge tekster har sam­ ter äger lika vitsord. me gyldighet.

För regeringen i For regjeringen i Konungariket Sverige Kongeriket Norge Torsten Nilsson Henr. A. Broeh

För regeringen i För regjeringen i Konungariket Norge Kongeriket Sverige Henr. A. Broeh Torsten Nilsson

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680459

langesimdy^; Vjj 6i W F/ERDER Bx(2)v.r.felV y Bx(3fiOsefel9 'Tf] ISOS. ___ flr°ifafcg ad tAS ZyucLv.Hnwi,

Kl

Solv.rg. ;.. • -= XI mi/ k

• .\K .15 RS > TORBJORNSKJ/ER

<dg 26 ,.L «?'7 iia» ■S-C- *Ki A V^ ftW&Mr--** Bxidb SVEN NER: / S .!%■• STRÖMSTAD

^ 30 \ /Lots ■ Si&tk*y^nse^Sb&n*en /Ldb. V ,1 37\I va

■ i©-* a?

f ' / o c V V v> \\ (lots)^: B.QWrn *

*5 / / WmJLAND

yr™ c«-'-.'^fiordeu6; •* ‘-ti^v

\ SS ' y>* }^MG

A/V (T%Bx-vrgW|; rSegebjkt 3.v m Ramskär

\ ■*, 7 i. ■ B»5(3)v.r.f.13- A

1 -..

- >o« „*Ä V-,

h^nM

y " / l'-hS i i 33 ' < Stan^holmen ^ i ■ 5i

> yj . JK*»

W/^

/ 742 Bräm§k

BkLfNGÖR

/ 280 \ 115

/

|3 fm

53 .»• V i

W-

i 6i 1 VÄDERÖBOD

1 ( f SoteJS orden c® hL Ä ^ Vs %Spårö M ovcl

allstrand

\ 04 / K[|W

KARTA )C ***•:»* Tdryfjordei till Ö verenskommelsen den 24 juli

1968 MELLAN SVERIGE OCH NORGE Bxy.i ^12

\ / 69 SJ!

OM AVGRÄNSNING AV KONTINENTALSOCKELN

401 540 \ rl&j' K Sm< \ r V /7/J

HALLO

Gränslinje Kv.r.#l 2

\ / Q

----^V'Gäven^.^f

£ yAOOf x> WK '

I»angitud. från Greenwich.