('angående godkännande av konvention om kontinentalsockeln m. in.',)

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 197 år 196\ 1

Nr 197

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av konvention om kontinentalsockeln m. in.; given Stockholms slott den G november 196i.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 12 § regeringsformen föreslå riksdagen att godkänna en den 29 april 1958 i Geneve dagtecknad konvention om kontinentalsockeln m. m.

Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner en i Geneve den 29 april 1958 dagtecknad konvention om kontinentalsockeln jämte ett fakul­ tativt protokoll rörande obligatoriskt biläggande av tvister om tolkningen och tillämpningen av bl. a. kontinentalsockelkonventionen. Enligt denna konvention utövar strandstaten suveräna rättigheter över den utanför ter­ ritorialgränsen liggande kontinentalsockeln, såvitt gäller dennas utforskan­ de och tillgodogörandet av dess naturtillgångar.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196 b. 1 samt. A 'r 197

2 Kunql. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

Ltdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regentcn, Hertigen av Hal­ land, i statsrådet å Stockholms slott den 6 november 1964.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L indström , L indholm , K ling , S koglund , E denman , J ohansson , H ermansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler ministern för utrikes ärendena fråga angående godkännande av en i Geneve

den 29 april 19o8 dagtecknad konvention om kontinentalsockeln m. in. och

anför därvid följande.

Det hävdvunna geologisk-geografiska begreppet »kontinentalsockeln» be­ tecknar den förhållandevis långsamt sluttande del av havsbottnen, som är belägen mellan stranden och början av den s. k. kontinentalsluttningen, där bottenprofilen övergår i en brantare sluttning ned mot de stora havsdju­ pen. Denna övergång torde flerstädes ske på ett djup av omkring 200 me­ ter. Bredden på den sålunda beskrivna kontinentalsockeln är högst varie­ rande. På sina ställen är den endast någon kilometer bred medan den på andra sträcker sig ett tusental kilometer ut från kusten. Kontinentalsockeln anses rymma rika naturtillgångar, särskilt i form av mineral, olja och naturgas. Sökandet efter fyndigheter har pågått under många år vid vissa kuster och har här och var givit mycket lönande resul­ tat med påföljd att intresset för kontinentalsockeln och dess rikedomar snabbt vuxit. Icke minst har letandet under senare år efter olja och natur­ gas i Nordsjön tilldragit sig stor uppmärksamhet.

Vetenskapens och teknikens snabba utveckling under och efter andra världskriget har ökat möjligheterna att exploatera havsbottnens naturrike­ domar. Samtidigt har insikten om nämnda tillgångars begränsning fram­ kallat en strävan från många staters sida att skaffa sig kontroll över dem för att förebygga missbruk. Denna strävan har tagit sig uttryck i statliga anspråk på viss höghetsrätt över kontinentalsockeln. I en del fall har dock anspråken varit mera långtgående än som motiverats av nämnda syfte och inneburit intrång i havets hävdvunna frihet både i vad gäller sjöfart och fiske.

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1964 3

Den moderna utvecklingen av de folkrättsliga reglerna avseende konti­ nentalsockeln kan sägas ha inletts av Förenta Staterna. I eu proklamation den 28 september 1945 förklarade president Truman, att amerikanska sta­ ten ansåg sig ha äganderätt till naturtillgångarna i kontinentalsockeln utanför landets kuster samt ägde utöva kontroll och jurisdiktion över dem. Uttryckligen angavs emellertid, att de ovanför sockeln belägna vattnen för­ blev fritt hav. Efter den amerikanska proklamationen har många andra stater unilateralt framställt anspråk på kontinentalsockeln. Anspråken är till sin ka­ raktär tämligen skiftande. En typ av anspråk ansluter sig nära till 1945 års amerikanska proklamation och inskränker sig sålunda till naturtill­ gångarna på havsbottnen och i dess underlag. Till denna kategori torde få hänföras bl. a. Norges genom en kunglig resolution den 31 maj 1963 fram­ förda anspråk på överhöghet över kontinentalsockeln utanför Norges kust såvitt gäller utnyttjandet och utforskandet av dess naturtillgångar. En an­ nan typ av anspråk, framställda av en rad latinamerikanska stater, går längre och gäller också jurisdiktionen över vattnen över kontinentalsockeln, det s. k. epikontinentala havet. Dessa jurisdiktionskrav avser i första hand fisket. Kravens tyngdpunkt ligger i vissa fall på fiskerättigheterna och i andra på rätten att vidtaga åtgärder till skydd för fiskbeståndet in. in. Att systematiskt klart skilja dessa krav från vissa strandstaters anspråk på särskilda fiskezoner eller på s. k. »conservation zones» utanför territorial­ gränsen låter sig knappast göra. Icke heller territorialvattenbegreppet kan hällas distinkt från det suveränitetsbegrepp som inrymmes i vissa latin­ amerikanska staters anspråk i anslutning till kontinentalsockeln. Flera sta­ ter längs Sydamerikas västkust, som nästan helt saknar geologisk konti­ nentalsockel i egentlig mening, har sålunda framfört långtgående jurisdik­ tionskrav avseende vattnen intill 200 sjömil från kusten. Många av de stater, som genom ensidiga deklarationer gjort anspråk på kontinentalsockeln, har till stöd för dessa åberopat gällande folkrätt. Här­ emot har andra stater, däribland Sverige, invänt, att folkrätten tvärtom hävdar havets frihet och att undantag som inskränker denna frihet i prin­ cip blott kan grundas på mellanfolkliga överenskommelser. För att söka sammanjämka de meningsskiljaktigheter, som sålunda upp­ stått mellan olika stater och grupper av stater, upptog Förenta Nationernas kommission för internationell rätt frågan om kontinentalsockeln på sitt arbetsprogram. Efter flera års förberedelsearbeten framlade kommissionen är 1956 förslag till konventionsbestämmelser angående kontinentalsockeln. Förslaget behandlades vid den konferens om kodifieringen av de folkrätts­ liga reglerna om havet, som med deltagande av ombud för 86 stater ägde rum i Förenta Nationernas regi i Geneve under tiden den 24 februari—27 april 1958. Vid denna konferens antogs konventionen om kontinentalsockeln samt ytterligare tre konventioner, nämligen konventionen om territorial-

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

havet och tilläggszonen, konventionen om det fria havet och konventionen om lisket och bevarandet av de levande naturtillgångarna i det fria havet. I anslutning till konventionerna antogs också ett fakultativt signaturprotokoll om obligatoriskt biläggande av tvister rörande tolkningen och tillämpningen av konventionerna. fråga är i detta sammanhang endast om konventionen om kontinental­ sockeln och det fakultativa protokollet men nämnas kan att Sverige hittills icke biträtt någon av de fyra konventionerna. Kontinentalsockelkonventionen trädde i kraft den 10 juni 1964. Den har numera biträtts av följande 24 stater: Amerikas Förenta stater, Australien, Bulgarien, Cambodja, Colombia, Danmark, Dominikanska Republiken, Guatemala, Haiti, Israel, Madagaskar. Malaysia, Polen, Portugal, Rumänien, Senegal, Sovjetunionen, Storbritan­ nien, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Uganda, Ukraina, Venezuela och Vitryss­ land. Konventionens och det fakultativa protokollets texter på engelska och franska jämte översättning till svenska torde såsom bilagor (Bilaga 1 och 2) få fogas vid detta protokoll.

Konventionen

I det följande skall lämnas en redogörelse för kontinentalsockelkonventionens innehåll. I art. 1 moment a. definieras uttrycket kontinentalsockeln, sådant detta användes i konventionstexten. I sockeln inbegripes havsbottnen och dess un­ derlag i de områden under vatten, vilka gränsar till kusterna men är belägna utanför territorialgränsen. Sockeln sträcker sig ut till ett vattendjup av 200 meter eller, därutanför, intill dess djupet omöjliggör exploatering. I arti­ kelns moment b. föreskrives, att konventionen även gäller motsvarande om­ råden kring öar. Konventionen har således en dubbel bestämning av kontinentalsockelns gräns mot de stora vattendjupen, primärt ett djup av 200 meter och subsidiärt vad som brukar kallas exploateringsgränsen. Vad Sverige beträffar ger konventionens definition till resultat att en kontinentalsockel i konventionens mening finnes överallt utanför den svenska territorialgränsen i de hav som omger Sverige. Art. 2 bestämmer och begränsar strandstatens rätt med avseende på kontinentalsockeln. Enligt törsta stycket utövar strandstaten suveräna rättigheter över soc­ keln, men blott i vad avser utforskandet och tillgodogörandet av dess naturtillgångar. I andra stycket understrykes rättigheternas exklusiva karaktär. Ingen äger sålunda, i de fall där strandstaten icke själv låter utforska eller ex-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b 5 ploatera sockeln, bedriva sådan verksamhet eller göra gällande någon rätt till sockeln, såvida icke strandstaten givit sin uttryckliga tillåtelse. 1 tredje stycket utsäges, att strandstatens rättigheter avseende konti­ nentalsockeln ej är beroende av besittningstagande, vare sig effektivt eller symboliskt. Icke heller erfordras någon form av viljeförklaring från strand­ statens sida. Stycket fyra anger närmare vilka av kontinentalsockelns naturtillgångar, som avses i konventionen. Hit räknas mineraliska och andra icke levande tillgångar, vilka finnes antingen på själva havsbottnen eller därunder. Hit hör också de levande organismer, som kallas sedentära, d. v. s. de organis­ mer, vilka på det utvecklingsstadium då de kan utnyttjas antingen är helt orörliga på havsbottnen eller därunder eller ej kan röra sig annat än i di­ rekt kontakt med havsbottnen eller dess underlag. Artikeln vilar på en kompromiss mellan staternas vitt skiljaktiga intres­ sen och anspråk. Den utgår å ena sidan från att det alltjämt skall slås vakt om havets traditionella frihet, främst i vad avser sjöfart och fiske. Ä andra sidan inför den en ny regel enligt vilken en strandstat skall ha vissa, noga angivna rättigheter i vad gäller naturförekomsterna i kontinensockeln utanför dess territorialvatten. I art. 3 fastslås, att strandstatens rättigheter med avseende på kontinental­ sockeln ej får inverka på det ovanförliggande vattnets egenskap av fritt hav. Ej heller inverkar rättigheterna på det fria luftrummet. Art. b stadgar begränsningar i strandstatens rättigheter, avsedda att be­ vara den hävdvunna friheten att nedlägga och underhålla kablar och led­ ningar på havsbottnen. Art. 5 understryker i sitt första stycke,ytterligare en gång, syftet att icke inkräkta på havets frihet. Sålunda föreskrives, att strandstaten ej äger be­ driva verksamhet på kontinentalsockeln på ett sätt som, i vidare mån än som kan anses berättigat, medför intrång i sjöfart, fiske eller bevarandet av havets biologiska tillgångar. Stycket innehåller också eu principbestämmelse till skydd för oceanografisk och annan vetenskaplig forskning på kontinen­ talsockeln; eu kompletterande regel återfinnes i åttonde stycket. Enligt andra stycket har strandstat rätt att uppföra de inrättningar som är erforderliga för utforskandet av sockeln och tillgodogörandet av dess na­ turtillgångar samt äger upprätta säkerhetszoner kring sådana inrättningar. Tredje stycket begränsar säkerhetszonernas utsträckning till maximalt 500 meter, räknat från inrättningens yttersida. Strandstaten äger vidtaga er­ forderliga åtgärder för att skydda säkerhetszon. Fartyg av varje nationalitet måste respektera sådan zon. I fjärde stycket fastslås att inrättning av här avsett slag, ehuru under­ kastad strandstatens jurisdiktion, ej är att betrakta som eu ö och följaktligen ej, där så eljest skulle vara fallet, har eget territorialvatten. I femte stycket föreskrives, att inrättandet av säkerhetszon måste bringas

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

till andra staters kännedom. Betryggande varningsanordningar skall inrät­ tas och vidmakthållas. Anläggning, som nedlagts eller ej längre brukas, måste helt demonteras. I sjätte stycket meddelas förbud mot att anläggningar eller säker hetszo­ ner placeras så, att de hindrar sjöfarten i traditionellt utnyttjade farleder, vilka är oumbärliga för den internationella sjötrafiken. Sjunde stycket ålägger strandstaten alla de åtgärder som erfordras för att skydda havets biologiska tillgångar mot skadliga ämnen. Enligt det förut nämnda åttonde stycket måste strandstatens samtycke inhämtas till varje forskningsåtgärd på kontinentalsockeln. Sådant sam­ tycke får dock normalt ej vägras en kvalificerad institution, som avser bedriva uteslutande vetenskapliga undersökningar av kontinentalsockelns fysiska eller biologiska egenskaper samt publicera resultaten av dessa. Strandstaten har rätt att deltaga i verksamheten eller att vara representerad därvid. Art. 6 behandlar de viktiga frågorna om bestämmande av gräns på kon­ tinentalsockel på vilken två eller flera stater kan göra anspråk. I första hand bör gräns bestämmas genom avtal mellan de berörda sta­ terna. Saknas avtal skall gräns, om särskilda omständigheter ej föranleda annat, bestämmas på något av följande sätt. Då staterna ligger mitt emot varandra, skall gränsen utgöras av mitt­ linjen mellan de baslinjer från vilka de berörda staternas territorialvatten beräknas. Gränsar staterna i sidled till varandra, skall gränsen bestämmas med tilllämpning av principen om lika avstånd från närmaste punkt på baslinjen för vardera statens territorialvatten. Slutligen gives anvisningen, att gräns som bestämts med tillämpning av artikeln skall beskrivas med hänvisning till sjökort, geografiska känne­ märken samt fasta riktmärken på land. Anmärkas kan att nämnda baslinjer kan utgöras antingen av de fak­ tiska strandlinjerna bestämda på visst sätt eller av s. k. räta baslinjer dragna mellan längst ut mot havet belägna öar, skär eller uddar. Art. 7 stadgar, att konventionens bestämmelser ej skall inverka på strand­ statens rätt att exploatera havsbottnens underlag genom tunnelbyggen. I så­ dana fall saknar det överliggande havets djup all betydelse. Art. 8—15 innehåller traktattekniska formföreskrifter. I art. 8 och 9 återfinnes bestämmelser om konventionens undertecknan­ de och ratifikation. Tiden för undertecknande utlöpte enligt artikeln den 31 oktober 1958. I art. 10 stadgas om anslutning till konventionen. För stater, som i likhet med Sverige ej begagnat sin möjlighet att underteckna avtalet enligt art. 8, blir anslutning tekniskt det sätt varpå staten kan biträda konventionen. Anslutningsinstrument skall deponeras hos FN:s generalsekreterare.

Kurigl. Maj:ts proposition nr 197 år 196k 7 I art. 11 meddelas bestämmelser om konventionens ikraftträdande. Så­ som redan nämnts har konventionen trätt i kraft den 10 juni 1964. För stat, som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter dess ikraftträdande, träder den i kraft den trettionde dagen efter det staten de­ ponerat sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument. Art. 12 tillerkänner var stat rätt att vid undertecknande eller ratifika­ tion av konventionen eller vid anslutning till denna göra förbehåll med av­ seende på dess bestämmelser. Från denna rätts tillämpningsområde har emellertid undantagits de grundläggande bestämmelserna i art. 1—3. Art. 13 föreskriver, att envar fördragsslutande part när som helst äger på­ kalla ändring i konventionen, sedan fem år förflutit från dagen för dess ikraftträdande. Någon uppsägningsklausul finnes icke. I art. Ii ålägges generalsekreteraren viss underrättelseskyldighet beträf­ fande undertecknande av konventionen, deposition av ratifikations- eller anslutningsinstrument m. in. Art. 15 slutligen föreskriver, att konventionens original, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äger lika vitsord, skall depo­ neras hos FN:s generalsekreterare.

Fakultativa protokollet Såsom förut nämnts antog 1958 års havsrättskonferens också ett fakulta­ tivt signaturprotokoll om obligatoriskt biläggande av tvister rörande tolk­ ningen och tillämpningen av de fyra samtidigt antagna konventionerna av­ seende de folkrättsliga reglerna om havet. Protokollet är sammanlänkat med konventionerna på så sätt att varje stat som biträder någon av kon­ ventionerna kan, om den så önskar, ansluta sig också till protokollet (art. V). Sådan anslutning innebär, att staten i förhållande till varje annan stat som biträtt protokollet ikläder sig förpliktelse att hänskjuta avgörandet av eventuell tvist om tolkningen och tillämpningen av någon av de fyra konven­ tionerna till den internationella domstolen (art. I). Undantagna fråm förplik­ telsen är tvister avseende vissa bestämmelser i konventionen om fisket och bevarandet av de levande naturtillgångarna i det fria havet, på vilka ett sär­ skilt i konventionen reglerat förfarande skall komma till användning (art. II). Parterna i en tvist som faller inom protokollets tillämpningsområde är emellertid oförhindrade att genom särskild överenskommelse hänskjuta tvis­ ten till en skiljedomstol i stället för den internationella domstolen (art. III). De kan också överenskomma att först söka lösa tvisten genom ett förlik­ ningsförfarande (art. IV).

Departementschefen Det har länge varit känt eller på goda vetenskapliga grunder kunnat an­ tagas att kontinentalsockeln kring världens landområden innehåller rika

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

naturtillgångar. På grund av teknikens framsteg kan dessa tillgångar nu­ mera i stor utsträckning lokaliseras och tillgodogöras och de kan sålunda komma att utgöra viktiga bidrag till försörjningen av världens snabbt växan­ de betolkning. För att så skall kunna ske måste tillgångarna brukas ratio­ nellt och skyddas mot utplundring. Detta i sin tur kräver att klarhet ska­ pas i frågan om det rättsliga läget. Utvecklingen mot ett folkrättsligt erkännande av särskilda kontinentalsockelsrättigheter för strandstater har gått snabbt under de senaste årtion­ dena. Alltjämt kan det dock möjligen ifrågasättas om några strandstatens rättigheter kan grundas på allmänna folkrättsliga regler. Uppfattningarna härom går isär inom doktrinen och något entydigt svar kan ej hämtas ur statspraxis. Sverige, som i vart tall tidigare tagit avstånd från strandstaters unilaterala anspråk på kontinentalsockeln, synes ha goda skäl av principiell natur att ge sin anslutning till den mellanfolkliga överenskommelse som kom­ mit till stånd i form av 1958 års konvention om kontinentalsockeln. Pri­ märt reglerar denna konvention visserligen endast förhållandet mellan konventionsparterna, men det kan antagas att konventionen, i synnerhet om den vinner stor anslutning, får normerande betydelse även utanför kretsen av de kontraherande staterna. Från svensk synpunkt skulle detta vara att löredraga framför en fortsatt utveckling som ger spelrum för strandsta­ ters godtycke och egenintresse. Genom anslutning till kontinentalsockelkonventionen skulle Sverige få en säker folkrättslig grund för framställandet av anspråk på kontinental­ sockeln och för genomförandet av svensk lagstiftning för reglering av de frågor rörande koncessionsförfarande, jurisdiktion in. in., som aktualiseras vid en eventuell exploatering av kontinentalsockeln eller vid forsknings­ verksamhet inriktad på sockeln. Vad beträffar sådan lagstiftning vill jag erinra om att Kungl. Maj :t denna dag bemyndigat chefen för justitiedeparte­ mentet att tillkalla sakkunniga för att framlägga förslag därom. Om förekomsten av naturtillgångar i den kontinentalsockel på vilken Sverige kan göra anspråk är hittills föga känt. Enligt uttalande från sak­ kunnigt håll är emellertid den geologiska strukturen sådan att fyndigheter väl kan tänkas förekomma av exempelvis naturgas och olja. Ett visst in­ tresse för igångsättande av undersökningar har också gjort sig märkbart. Detta har tagit sig uttryck i bl. a. förfrågningar angående möjligheterna att erhålla undersökningstillstånd berörande kontinentalsockeln. I samband med att Sverige ansluter sig till konventionen och uttryckligen gör gällande anspråk på kontinentalsockeln kommer vissa gränsfrågor av­ seende kontinentalsockeln att uppstå i förhållandet till grannstaterna vid de vatten som omger Sveriges kuster. Utanför den svenska territorialgrän­ sen vidtager nämligen en kontinentalsockel i konventionens mening som utan avbrott får anses sträcka sig till andra strandstaters territorialgräns.

Kungl. Maj. ts proposition nr 107 år 196b 9

Större vattendjup än 200 meter finnes visserligen på några ställen i öster­ sjöområdet och Skagerack men på grund av deras belägenhet och begrän­ sade omfattning torde de icke kunna anses skära av kontinentalsockeln mellan de länder vilkas intressesfärer beröres. Uppdelningen av kontinental­ sockeln mellan staterna kan förutsättas komma att ske på grundval av kon­ ventionens regler. Danmark, Polen och Sovjetunionen har nämligen ratifi­ cerat konventionen. Finland har vidtagit åtgärder i ratifikationssyfte och Norge har upptagit principerna i konventionens regler i sin lagstiftning. Konventionens primära regel är att gräns på kontinentalsockeln skall be­ stämmas genom avtal. Saknas avtal gäller som subsidiär huvudregel att uppdelningen av kontinentalsockel, som gränsar till mer än en stat, skall ske på grund av en mittlinje mellan baslinjerna för berörda staters terri­ torialvatten, om staterna ligger mitt emot varandra, och efter principen om lika avstånd från dessa baslinjer, om staterna gränsar till varandra i sidled. Denna subsidiära huvudregel i konventionen synes på ett i princip tillfreds­ ställande sätt reglera avgränsningsfrågorna. Utredning kommer emellertid att ske i syfte att klarlägga i vad mån omständigheter föreligger som enligt svensk uppfattning bör föranleda avvikelser från denna huvudregels tilllämpning på uppdelningen av kontinentalsockeln mellan Sverige och andra stater. Konventionen saknar bestämmelser om ett obligatoriskt skiljedomsförfa­ rande för slitande av tvister om konventionens tolkning och tillämpning. Så­ dana bestämmelser hade föreslagits av kommissionen för internationell rätt men förslaget därom samlade icke den erforderliga majoriteten vid havsrättskonferensen i Geneve. Till följd därav ansåg sig bl. a. den svenska dele­ gationen icke kunna rösta för konventionen som helhet. Avsaknaden av skiljedomsbestämmelser bör dock icke få stå i vägen för svensk anslutning till konventionen, vars materiella innehåll kan betecknas som i huvudsak tillfredsställande särskilt i betraktande av att det utgör en kompromiss mel­ lan å ena sidan stater som velat värna havens frihet även i detta samman­ hang och å andra sidan stater som velat i konventionen inskriva bestämmel­ ser till stöd för långtgående anspråk på såväl sockeln som vattnen däröver. Det fakultativa protokollet om obligatoriskt biläggande av tvister ger viss ersättning för de av Sverige och många andra stater förordade bestämmel­ serna i själva konventionen om ett obligatoriskt skiljedomsförfarande för tvisters avgörande och kan sägas kompensera avsaknaden av sådana be­ stämmelser i samma utsträckning som konventionsparterna biträder proto­ kollet. Någon helt tillfredsställande ersättning kan protokollet emellertid icke väntas bli. De stater som motsatte sig skiljedomsbestämmelser i kon­ ventionen, däribland östersjöstaterna Polen och Sovjetunionen, måste nämligen antagas ställa sig lika avvisande till det fakultativa protokollet s°m till nämnda bestämmelser. Även om sålunda bristen i konventionen icke kan elimineras genom det fakultativa protokollet synes Sverige böra bi­ ld Bihang till riksdagens protokoll I9(i'i. 1 samt. Xr 7.97

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1964

träda detta och därigenom ge stöd åt skiljedomstanken i detta samman­ hang. På grund av att det fakultativa protokollet anknutits icke blott till kontinentalsockelkonventionen utan också till de tre andra förut nämnda kon­ ventionerna avseende de folkrättsliga reglerna om havet kommer svensk anslutning till protokollet i det nu aktuella sammanhanget att innebära att Sverige blir bundet — bortsett från den eventuella reservationsmöjlig­ heten — enligt protokollets regler även vad gäller de tre andra konven­ tionerna, om och när Sverige biträder dessa. Ett sådant resultat skulle stå i överensstämmelse med den ståndpunkt som här förordats vad gäller kontinentalsookeln och ter sig helt godtagbart mot bakgrunden av Sveriges traditionellt positiva inställning till grundsatsen om fredlig lösning av inter­ nationella tvister genom deras hänskjutande till internationellt organ. En förpliktelse enligt det fakultativa protokollet skulle för övrigt i viss utsträck­ ning sammanfalla med åtaganden som Sverige redan tidigare gjort, bl. a. genom avgivandet av förklaring om den internationella domstolens obligato­ riska behörighet i rättstvister enligt den s. k. fakultativa klausulen i den tör domstolen gällande stadgan. Under åberopande av det anförda får jag föreslå, att konventionen den -9 april 1958 om kontinentalsockeln och det fakultativa signaturprotokollet samma dag rörande obligatoriskt biläggande av tvister måtte jämlikt 12 § regeringsformen framläggas för riksdagen för godkännande, och hemstäl­ ler alltså att Kungl. Maj:t måtte genom proposition föreslå riks­ dagen att godkänna konventionen och det fakultativa pro­ tokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Arnold Willén

BILAGOR

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

Convention on Convention sur the Continental Shelf le Plateau Continental

The States Parties to this Con­ Les Etats parties å la présente vention Convention Have agreed as follows: Sont convenus des dispositions suivantes : Article 1 Article premier

För the purpose of these articles, Aux fins des presents articles, the term “Continental shelf” is used 1’expression « plateau Continental » as referring (a) to the seabed and est utilisée pour désigner ; a) le lit subsoil of the submarine areas ad- de la mer et le sous-sol des régions jacent to the coast but outside the sous-marines adjacentes aux cötes, area of the territorial sea, to a mais situées en dehors de la mer depth of 200 metres or, beyond territoriale, jusqu’å une profondeur that limit, to where the depth of de 200 métres ou, au-delä de cette the super jacent waters admits of limite, jusqu’au point ou la profon­ the exploitation of the natural re- deur des eaux surjacentes permet sources of the said areas; (b) to the 1’exploitation des ressources natuseabed and subsoil of similar sub­ relles desdites régions ; b) le lit de marine areas adjacent to the coasts la mer et le sous-sol des régions of islands. sous-marines analogues qui sont adjacentes aux cötes des iles.

Article 2 Article 2

1. The Coastal State exercises 1. L’Etat riverain excerce des over the Continental shelf sovereign droits souverains sur le plateau rights for the purpose of exploring Continental aux fins de 1’exploration it and exploiting its natural resour- de celui-ci et de 1’exploitation de ses ces. ressources naturelles. 2. The rights referred to in para- 2. Les droits visés au paragraphe graph 1 of this article are exclusive 1 du présent article sont exclusifs in the sense that if the Coastal State en ce sens que, si l’Etat riverain does not explore the Continental n’explore pas le plateau Continen­ shelf or exploit its natural resour- tal ou n’exploite pas ses ressources ces, no one may undertake these ac- naturelles, nul ne peut entreprendre tivities, or make a claim to the Con­ de telles activités ni revendiquer de tinental shelf, without the express droits sur le plateau Continental consent of the Coastal State. sans le consentement exprés de 1’Etat riverain. 3. The rights of the Coastal State 3. Les droits de l’Etat riverain sur over the Continental shelf do not le plateau Continental sont indépendepend on occupation, effective or dants de 1’occupation effective ou notional, or on any express procla- fictive aussi bien que de toute promation. clamation expresse. 4. The natural resources referred 4. Les ressources naturelles visées to in these articles consist of the dans les présents articles comprenmineral and other non-living resour- nent les ressources minérales et au-

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 196i 13

Bilaga 1 (Översättning)

Konvention om kontinentalsockeln

De stater som biträda denna kon­ vention Ha överenskommit som följer:

Artikel 1 I förevarande artiklar förstås med uttrycket kontinentalsockeln a) havsbottnen och dennas underlag i de områden under vatten, vilka gränsa till kusterna men äro be­ lägna utanför territorialvattnet in­ till ett djup av 200 meter, eller, där­ utanför, belägna på sådant vatten­ djup, som medgiver tillgodogörande av naturtillgångar i sagda områ­ den; b) havsbottnen och dennas un­ derlag i de områden under vatten, vilka på motsvarande sätt gränsa till öar.

Artikel 2 1. Strandstaten utövar suveräna rättigheter över kontinentalsockeln för dennas utforskande och tillgo­ dogörandet av dess naturtillgångar.

2. De i stycket 1. av denna artikel avsedda rättigheterna tillkomma ute­ slutande strandstaten i den mening­ en att, därest denna ej utforskar kontinentalsockeln eller tillgodogör sig dess naturtillgångar, icke heller annan äger utöva sådan verksamhet eller göra gällande rättigheter till kontinentalsockeln utan strandsta­ tens uttryckliga medgivande. 3. Strandstatens rättigheter av­ seende kontinentalsockeln äro obe­ roende av effektivt eller symboliskt besittningstagande och av varje ut­ trycklig förklaring. 4. De naturtillgångar vilka avses i dessa artiklar omfatta mineraliska och andra icke levande tillgångar

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

ees of the seabed and subsoil to- tres ressources non vivantes du lit gether with living organisms be- de Ia mer et du sous-sol, ainsi que longing to sedentary species, that is les organismes vivants qui apparto say, organisms which, åt the har- tiennent aux espéces sédentaires, vestable stage, either are immobile c’est-å-dire les organismes qui, au on or under the seabed or are unable stade ou ils peuvent étre péchés, sont to move except in constant physical soit immobiles sur le lit de la mer contact with the seabed or the sub­ ou au-dessous de ce lit, soit incasoil. pables de se déplacer si ce n’est en restant constamment en contact physique avec le lit de la mer ou le soussol.

Article 3 Article 3

The rights of the Coastal State Les droits de 1’Etat riverain sur over the Continental shelf do not le plateau Continental ne portent pas affeet the legal status of the super- atteinte au régime des eaux surjaj acent waters as high seas, or that centes en tant que haute mer, ni å of the airspace above those waters. celui de 1’espace aérien situé audessus de ees eaux.

Article b Article b

Subject to its right to take rea- L’Etat riverain ne peut entraver sonable measures for the exploration la pose ou 1’entretien de cåbles ou of the Continental shelf and the ex- de pipe-lines sous-inarins sur le pla­ ploitation of its natural resources, teau Continental, réserve faite de son the coastal State may not impede droit de prendre des mesures raisonthe laying or maintenance of sub- nables pour l’exploration du plateau marine cables or pipe lines on the Continental et 1’exploitation de ses Continental shelf. ressources naturelles.

Article 5 Article 5

1. The exploration of the Conti­ 1. L’exploration du plateau Conti­ nental shelf and the exploitation of nental et Fexploitation de ses res­ its natural resources must not re- sources naturelles ne doivent pas sult in any unjustifiable interfer- avoir pour effet de géner d’une maence with navigation, fishing or the niére injustifiable la navigation, la conservation of the living resources péche ou la conservation des res­ of the sea, nor result in any inter- sources biologiques de la mer, ni de ference with fundamental oceano- géner les recherces océanographiques graphic or other scientific research fondamentales ou les autres rechercarried out with the intention of ches scientifiques effectuées avec open publication. 1’intention d’en publier les résultats. 2. Subject to the provisions of par- 2. Sous réserve des dispositions agraphs 1 and 6 of this article, the des paragraphes 1 et 6 du présent coastal State is entitled to construct article, 1’Etat riverain a le droit de and maintain or operate on the Con­ construire et d’entretenir ou de faire tinental shelf installations and other fonetionner sur le plateau Continen­ devices necessary for its explora­ tal les installations et autres dispotion and the exploitation of its nat­ sitifs nécessaires pour l’exploration ural resources, and to establish de celui-ci et Fexploitation de ses safety zones around such installa- ressources naturelles, et d’établir

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 196i 15

på havsbottnen och i dennas un­ derlag samt de levande organismer, vilka tillhöra sedentära arter, d.v.s. organismer, vilka, på det stadium där de kunna bli föremål för fångst, äro antingen orörliga på havsbottnen eller därunder, eller äro oförmögna till rörelse, annat än i ständig fysisk beröring med havsbottnen eller dennas underlag.

Artikel 3

Strandstatens rättigheter avseen­ de kontinentalsockeln inverka ej på de rättsregler som gälla för det över­ liggande vattnet såsom fritt hav el­ ler för luftrummet däröver.

Artikel i Strandstaten äger ej hindra ut­ läggandet eller underhållet av kab­ lar eller rörledningar under vattnet på kontinentalsockeln i vidare mån än som följer av dess rätt att vid­ taga skäliga åtgärder för utforskan­ det av sockeln samt tillgodogörandet av dennas naturtillgångar.

Artikel 5 1. Utforskandet av kontinental­ sockeln och tillgodogörandet av dess naturtillgångar må ej på ett oberät­ tigat sätt lända till intrång i sjöfar­ ten, i fisket eller i bevarandet av havets biologiska tillgångar och må ej heller lända till intrång i den oceanografiska grundforskningen eller annan vetenskaplig forskning, vars resultat äro avsedda att offent­ liggöras. 2. Med de inskränkningar som följa av styckena 1 och 6 av denna artikel äger strandstaten rätt att på kontinentalsockeln uppföra och un­ derhålla eller driva de anläggningar och andra inrättningar, vilka äro erforderliga för utforskandet av sockeln och tillgodogörandet av dess naturtillgångar, samt att upprätta

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1964

tions and devices and to take in des zones de sécurité autour de ees those zones measures necessary för installations ou dispositifs et de their protection. prendre dans ees zones les mesures nécessaires å leur protection. 3. The safety zones referred to in 3. Les zones de sécurité visées au paragraph 2 of this article may exparagraphe 2 du présent article peutend to a distance of 500 metres vent s’étendre å une distance du 500 around the installations and other métres autour des installations ou devices which have been erected, autres dispositifs qui ont été ainémeasured from each point of their nagés, mesurée å partir de chaque outer edge. Ships of all nationalipoint de leur bord extérieur. Les naties must respect these safety zones. vires de toutes nationalités sont te­ nns de respeeter ees zones de sécu­ rité. 4. Sueh installations and devices, 4. Ces installations ou dispositifs, though under the jurisdiction of the tout en étant soumis å la juridiction Coastal State, do not possess the de l’Etat riverain, n’ont pas le sta­ status of islands. They have no ter­ tus d’iles. Ils n’ont pas de mer terriritorial sea of their own, and their toriale qui leur soit propre, et leur presence does not affect the delimi­ présence n’influe pas sur la délimitatation of the territorial sea of the tion de la mer territoriale de l’Etat Coastal State. riverain. 5. Due notice must be given of 5. Avis doit étre dument donné de the construction of any such in­ la construction de ces installations, stallations, and permanent means el 1’entretien des moyens perma­ for giving warning of their pres­ nents de signalisation nécessaires ence must be maintained. Any in­ doit étre assuré. Toutes les installa­ stallations which are abandoned or tions abandonnées ou ne servant disused must be entirely removed. plus doivent étre complétement enlevées. 6. Neither the installations or de­ 6. Ni les installations ou disposi­ vices, nor the safety zones around tifs, ni les zones de sécurité établies them, may be established where in- autour de ceux-ci ne doivent étre terference may be caused to the use situés dans des parages ou ils peuof recognized sea lanes essential to vent géner 1’utilisation des routes international navigation. maritimes réguliéres indispensables å la navigation internationale.

7. The Coastal State is obliged to 7. L’Etat riverain est tenu de undertake, in the safety zones, all prendre dans les zones de sécurité appropriate measures for the pro­ toutes les mesures propres å proté-

tection of the living resources of the

ger les ressources biologiques de la sea from harmful agents. mer contre les agents nuisibles. 8. The consent of the Coastal State 8. Le consentement de l’Etat rive­ shall be obtained in respect of any rain doit étre obtenu pour toutes research concerning the Continental recherches touchant le plateau Con­ shelf and undertaken there. Never- tinental entreprises sur place. Toutheless the Coastal State shall not tefois, 1’Etat riverain ne refusera normally withhold its consent it' normalement pas son consentement the request is submitted by a quali- lorsque la demande sera présentée fied institution with a view to pure- par une institution qualifiée, en vue ly scientific research into the physi- de recherches de nature purement

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 196i 17

säkerhetszoner omkring sagda an­ läggningar eller inrättningar och i dessa zoner vidtaga erforderliga åt­ gärder till deras skydd. 3. De säkerhetszoner, vilka avses i stycket 2 av denna artikel må ha en utsträckning av 500 meter, räk­ nat från varje punkt på yttersidan av de anläggningar eller andra in rättningar som uppförts. Fartyg av varje nationalitet ha att respektera sådana säkerhetszoner.

4. Här avsedda anläggningar och inrättningar äro väl underkastade strandstatens jurisdiktion men äro ej att betrakta som öar. De ha inget eget territorialvatten och deras före­ komst inverkar ej på avgränsningen av strandstatens territorialvatten.

5. Inrättandet av här avsedda anläggningar skall vederbörligen kungöras varjämte permanenta an­ ordningar utvisande deras läge sko­ la vidmakthållas. Varje anläggning, vilken nedlagts eller ej längre bru­ kas, skall helt avlägsnas.

6. Varken anläggningar, inrätt­ ningar eller omkring sådana upp­ rättade säkerhetszoner må vara be­ lägna i farvatten, där de kunna lända till intrång i nyttjandet av så­ dana allmänna farleder, som äro oumbärliga för den internationella sjöfarten. 7. Strandstaten åligger att inom säkerhetszon vidtaga alla lämpliga åtgärder för att skydda havets bio­ logiska tillgångar mot skadliga äm­ nen. 8. Strandstatens medgivande skall inhämtas till alla undersökningar berörande kontinentalsockeln som äro avsedda att bedrivas på platsen. Dock bör strandstaten i regel icke vägra sitt medgivande, då ansökan göres av en kvalificerad institution och åsyftar uteslutande vetenskapli­ ga undersökningar avseende konti-

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1964

cal or biological characteristics of scientifique concernant les caractéthe Continental shelf, subject to the ristiques physiqnes ou biologiques proviso that the Coastal State shall du plateau Continental, ä condition liave the right, if it so desires, to que 1’Etat riverain puisse, s’il le souparticipate or to be represented in haite, participer ä ees recherches ou the research, and that in any event s’y faire représenter, et qu’en tout the results shall be published. cas les résultats en soient publiés.

Article 6 Article 6

1. Where the same Continental 1. Dans le cas ou un méme plashelf is adjacent to the territories leau Continental est adjacent aux of two or more States whose coasts territoires de deux ou plusieurs are opposite each other, the bound- Etats dont les cötes se font face, la ary of the Continental shelf apper- délimitation du plateau Continental taining to such States shall be deter- entre ees Etats est déterminée par mined by agreement between them. accord entre ees Etats. A défaut In the absence of agreement, and d’accord, et ä moms que des cirunless another boundary line is jus- constances spéciales ne justifient tified by special circumstances, the une autre délimitation, celle-ci est boundary is the median line, every constituée par la ligne médiane dont point of which is equidistant from tons les points sont équidistants des the nearest points of the baselines points les plus proches des lignes from which the breadth of the ter­ de base å partir desquelles est meritorial sea of each State is meas- surée la largeur de la mer territoured. riale de chacun de ees Etats. 2. Where the same Continental 2. Dans le cas ou un méme plateau shelf is adjacent to the territories Continental est adjacent aux terri­ of two adjacent States, the bounda­ toires de deux Etats limitrophes, la ry of the Continental shelf shall be délimitation du plateau Continen­ determined by agreement between tal est déterminée par accord entre them. In the absence of agreement, ees Etats. A défaut d’accord, et ä and unless another boundary line moms que des circonstances spécia­ is justified by special circumstan­ les ne justifient une autre délimita­ ces, the boundary shall be determi­ tion, celle-ci s’opére par application ned by application of the principle du principe de 1’équidistance des of equidistance from the nearest points les plus proches des lignes de points of the baselines from which base å partir desquelles est mesurée the breadth of the territorial sea of la largeur de la mer territoriale de each State is measured. chacun de ees Etats. 3. In delimiting the boundaries of 3. Lors de la délimitation du pla­ the Continental shelf, any lines teau Continental, toute ligne de déwhich are drawn in accordance with marcation établie conformément aux the principles set out in paragraphs principes mentionnés dans les pa-

1 and 2 of this article should be de- ragraphes 1 et 2 du présent article fined with reference to charts and devrait étre définie par reference aux geographical features as they exist cartes et aux caractéristiques géoåt a particular date, and reference graphiques existant å une date donshould be made to fixed permanent née, et il devrait étre fait mention identifiable points on the land. de points de repére fixes et perma­ nents å terre.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b 19

nentalsockelns fysiska eller biologis­ ka egenskaper, och förutsatt att strandstaten, om den så önskar, äger deltaga i undersökningsarbetet eller låta sig därvid representera samt att, under alla förhållanden, resultaten därav offentliggöras.

Artikel 6 1. I de fall då samma kontinental­ sockel gränsar till två eller flera mittemot varandra liggande staters territorier skall sockelns gräns mel­ lan dessa stater bestämmas genom avtal dem emellan. I brist på avtal, och såvida icke särskilda om­ ständigheter föranleda annat, skall gränsen utgöras av en mittlinje, på vilken varje punkt är belägen på li­ ka stort avstånd från de närmaste punkterna på de baslinjer varifrån bredden av varje stats territorialvat­ ten räknas.

2. 1 de fall då samma kontinen­ talsockel gränsar till två angränsan­ de staters territorier, skall sockelns gräns bestämmas genom avtal mel­ lan staterna. I brist på avtal, och så­ vida icke särskilda omständigheter föranleda annan gränslinje, skall gränsen bestämmas med tillämpning av principen om lika avstånd från de närmaste punkterna på de bas­ linjer varifrån bredden av vardera statens territorialvatten räknas.

3. Då gräns bestämmes på konti­ nentalsockeln, skall envar gräns­ linje, vilken fastställts i enlighet med principerna i styckena 1 och 2 av denna artikel, beskrivas med hänvisning till sådana sjökort och geografiska kännemärken, vilka vid en given tidpunkt äro för handen; därjämte skola fasta och beständiga riktmärken på land angivas.

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196i

Article 7 Artide 7 The provisions of these artides Les dispositions des présents ar­ shail not prejudice the right of the tides n’affectent en rien le droit de Coastal State to exploit the subsoil TEtat riverain d’exploiter le sousby means of tunnelling irrespective sol en recourant au percement de of the depth of water above the sub- tunnels, quelle que soit la hauteur soil. des eaux au-dessus du sous-sol.

Artide 8 Artide 8 This Convention shall, until 31 La présente Convention sera, jus- October 1958, be open for signature qu’ au 31 octobre 1958, ouverte å la by all States Members of the United signature de tous les Etats Membres Nations or of any of the specialized de 1’Organisation des Nations Unies agencies, and by any other State ou d’une institution spécialisée, aininvited by the General Assembly of si que de tout autre Etat invité par the United Nations to become a Par­ l’Assemblée générale des Nations ty to the Convention. Unies å devenir partie å la Conven­ tion. Artide 9 Artide 9 This Convention is subject to ra- La présente Convention sera ratification. The instruments of rati- tifiée. Les instruments de ratifica­ fication shall be deposited with the tion seront déposés auprés du Secré- Secretary-General of the United Na­ taire général de 1’Organisation des tions. Nations Unies.

Artide 10 Article 10 This Convention shall be open for La présente Convention sera ou­ accession by any States belonging verte å 1’adhésion de tout Etat apto any of the categories mentioned partenant å l’une des catégories in article 8. The instruments of ac­ mentionnées å 1’article 8. Les instru­ cession shall be deposited with the ments d’adhésion seront déposés Secretary-General of the United Na­ auprés du Secrétaire général de tions. 1’Organisation des Nations Unies.

Artide 11 Artide 11 1. This Convention shall come into 1. La présente Convention entrera force on the thirtieth day following en vigueur le trentiéme jour qui the date of deposit of the twenty- suivra la date du dépöt auprés du second instrument of ratification or Secrétaire général de 1’Organisation accession with the Secretary-Gener­ des Nations Unies du vingt-deuxiéme al of the United Nations. instrument de ratification ou d’adhésion. 2. For each State ratifying or ac- 2. Pour chacun des Etats qui raticeding to the Convention after the fieront la Convention ou y adhéredeposit of the twrenty-second instru­ ront aprés le dépöt du vingt-deuxiéme ment of ratification or accession, instrument de ratification ou d’adhéthe Convention shall enter into force sion, la Convention entrera en on the thirtieth day after deposit by vigueur le trentiéme jour aprés le such State of its instrument of rati­ dépöt par cet Etat de son instru­ fication or accession. ment de ratification ou d’adhésion.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196i 21

Artikel 7 Bestämmelserna i dessa artiklar skola ej inverka på strandstatens rätt att, oavsett vattendjupet, bru­ ka havsbottnens underlag genom anläggande av tunnlar.

Artikel 8 Denna konvention skall intill den 31 oktober 1958 vara öppen för un­ dertecknande av envar stat, som är medlem i Förenta Nationerna eller i något av dess fackorgan, ävensom varje annan stat, som inbjudes att biträda konventionen av Förenta Nationernas generalförsamling.

Artikel 9 Denna konvention skall ratifice­ ras. Ratifikationsinstrument skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.

Artikel 10 Denna konvention skall vara öp­ pen för anslutning av envar stat, som tillhör någon av de i artikel 8 nämnda kategorierna. Anslutnings­ instrument skall deponeras hos För­ enta Nationernas generalsekreterare.

Artikel 11 1. Denna konvention skall träda i kraft den trettionde dagen efter den dag då det tjuguandra ratifika­ tions- eller anslutningsinstrumentet deponerats hos Förenta Nationernas generalsekreterare.

2, För envar stat, som ratificerar eller ansluter sig till konventionen efter deponerandet av det tjuguandra ratifikations- eller anslut­ ningsinstrumentet, skall konventio­ nen träda i kraft den trettionde da­ gen efter deponerandet av vederbö­ rande stats ratifikations- eller an­ slutningsinstrument.

22 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964

Article 12 Article 12

1. Åt the time of signature, rati- 1. Au moment de la signature, de fication or accession, any State may la ratification ou de 1’adhésion, tout make reservations to articles of the Etat pourra formuler des réserves Convention other than to articles 1 aux articles de la Convention autres to 3 inclusive. que les articles 1 å 3 inclus. 2. Any Contracting State making 2. Tout Etat contractant ayant a reservation in accordance with formulé des réserves conformément the preceding paragraph may åt any an paragraphe précédent pourra å time withdraw the reservation by a tout moment les retirer par une communication to that effect adres­ communication å cet effet adressée sed to the Secretary-General of the au Secrétaire général de 1’Organisa- United Nations. tion des Nations Unies.

Article 13 Article 13 1. Af ter the expiration of a period 1. Apres expiration d’une période of five years from the date on de cinq ans å partir de la date å which this Convention shall enter laquelle la présente Convention eninto force, a request for the revision trera en vigueur, une demande de of this Convention may be made åt revision de la présente Convention any time by any Contracting Party peut étre formulée en tout temps, hy means of a notification in writ- par toute partie contractante, par ing addressed to the Secretary-Gen­ voie de notification écrite adressée eral of the United Nations. au Secrétaire général de 1’Organisation des Nations Unies. 2. The General Assembly of the 2. L’Assemblée générale des Na­ United Nations shall decide upon tions Unies statue sur les mesures the steps, if any, to be taken in å prendre, le cas échéant, au sujet respect of such request. de cette demande.

Article 14 Article 14 The Secretary-General of the Uni­ Le Secrétaire général de 1’Organited Nations shall inform all States sation des Nations Unies notifie å Members of the United Nations and tous les Etats Membres de 1’Organithe other States referred to in ar­ sation des Nations Unies et aux ticle 8: autres Etats visés å 1’article 8 : (a) Of signatures to this Conven­ a) Les signatures apposées å la tion and of the deposit of instru­ présente Convention et le dépöt des ments of ratification or accession, instruments de ratification ou in accordance with articles 8, 9 and d’adhésion, conformément aux ar­

1 °; ticles 8, 9 et 10 ;

(b) Of the date on which this b) La date å laquelle la présente Convention will come into force, in Convention entrera en vigueur, con­ accordance with article 11; formément å 1’article 11 ; (c) Of requests for revision in c) Les demandes de revision préaccordance with article 13; sentées conformément å 1’article 13 ; (d) Of reservations to this Con­ d) Les réserves å cette Convention vention, in accordance with article présentées conformément å 1’article

12 . 12 .

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1964 23

Artikel 12 1. Vid undertecknande, ratifika­ tion eller anslutning äger stat göra förbehåll beträffande andra artiklar i konventionen än artiklarna 1—3.

2. Envar fördragsslutande stat, vilken med tillämpning av nästföre­ gående stycke gjort förbehåll, äger vid varje tidpunkt återtaga dessa genom meddelande härom till För­ enta Nationernas generalsekreterare.

Artikel 13 1. Efter utgången av en tid av fem år från den dag då denna konven­ tion träder i kraft, äger envar för­ dragsslutande part när som helst hemställa om översyn av konventio­ nen genom skriftlig framställning till Förenta Nationernas general­ sekreterare.

2. Förenta Nationernas general­ församling skall besluta om de åt­ gärder vartill sådan framställning må föranleda.

Artikel 14 Förenta Nationernas generalsek­ reterare skall till alla Förenta Na­ tionernas medlemsstater samt övriga stater, som avses i artikel 8, lämna meddelande om: a) undertecknande av konventio­ nen och deponering av ratifikationseller anslutningsinstrument, jäm­ likt artiklarna 8, 9 och 10;

b) den dag då konventionen jäm­ likt artikel 11 träder i kraft;

c) framställning om översyn jäm­ likt artikel 13; d) förbehåll avseende konventio­ nen jämlikt artikel 12.

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196i

Article 15 Article 15

The original of this Convention, L’original de la présente Conven­ ol which the Chinese, English, tion, dont les textes anglais, chinois, French, Russian and Spanish texts espagnol, fran^ais et russe font are equally authentic, shall be de- également foi, sera déposé auprés posited with the Secretary-General du Secrétaire général de 1’Organisaof the United Nations, who shall tion des Nations Unies, qui en fera send certified copies thereof to all tenir copie certifiée conforme å tous States referred to in article 8. les Etats visés å 1’article 8. In witness whereof the under- En foi de quoi les plénipotentiaires signed Plenipotentiairies, being duly sous-signés, dument autorisés par authorized thereto by their respec- leurs gouvernements respectifs, ont tive Governments, have signed this signé la présente Convention. Convention.

Done åt Geneva, this twentyninth Fait å Geneve, le vingt-neuf avril day of April one thousand nine mil neuf cent cinquante-huit. hundred and fifty-eight.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b 25

Artikel 15

Originalet till denna konvention, vars engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska texter äga lika vitsord, skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare, som skall sända bestyrkta kopior därav till alla stater som avses i artikel 8.

Till bekräftelse härav ha under­ tecknade befullmäktigade ombud, därtill vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, under­ skrivit denna konvention.

Som skedde i Geneve den tjugo­ nionde april nittonhundrafemtioåtta.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 196b

Optional protocol of signature concerning Protocole de signature facultative concerthe compulsory settlement of disputes nant le reglement obligatoire des differends

The States Parties to this Pro­ Les Etats parties au présent Pro­ tocol and to any one or more of tocole et å l’une quelconque ou å the Conventions on the Law of the plusieurs des conventions sur le droit Sea adopted by the United Nations de la mer adoptées par la Con- Conference on the Law of the Sea férence des Nations Unies sur le held åt Geneva from 24 February droit de la mer, qui s’est tenue ä to 27 April 1958, Geneve du 24 février au 27 avril 1958, Expressing their wish to resort, in Exprimant leur désir de recourir, all matters concerning them in pour ce qui les concerne, å la jurirespect of any dispute arising out diction obligatoire de la Cour interof the interpretation or application nationale de Justice pour la solution of any article of any Convention on de tous différends touchant 1’interthe Law of the Sea of 29 April prétation ou 1’application de tous les 1958, to the compulsory jurisdiction artides de toutes les conventions sur of the International Court of Jus- le droit de la mer en date du 29 tice, unless some other form of avril 1958, å moms qu’un autre settlement is provided in the Con­ mode de reglement n’ait été prévu vention or has been agreed upon dans la convention ou n’ait été acby the Parties within a reasonable cepté d’un commun accord par les period, parties dans un délai raisonnable,

Have agreed as follows: Sont convenus des dispositions suivantes:

Article 1 Article premier Disputes arising out of the inter­ Les différends relatifs å 1’interpretation or application of any Con­ prétation ou å l’application de toutes vention on the Law of the Sea shall les conventions sur le droit de la lie within the compulsory juris­ mer reléveront de la compétence diction of the International Court obligatoire de la Cour internationale of Justice, and may accordingly be de Justice, qui, å ce titre, pourra brought before the Court by an ap­ étre saisie par une requéte de toute plication made by any party to the partie au différend qui sera elledispute being a Party to this Pro­ méme partie au présent Protocole. tocol. Article II Article II This undertaking relätes to all the Le présent engagement vise l’enprovisions of any Convention on the semble des dispositions de toutes les Law of the Sea except, in the Con­ conventions sur le droit de la mer, vention on Fishing and Conservation å 1’exception des artides 4, 5, 6, 7 et of the Living Resources of the High 8 de la Convention sur la péche et Seas, artides 4, 5, 6, 7 and 8, to la conservation des ressources bio-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b 27

Bilaga 2 (Översättning)

Fakultativt signaturprotokoll rörande ob­ ligatoriskt biläggande av tvister

De stater, som biträda detta pro­ tokoll och en eller flera av de havsrättskonventioner som antagits av Förenta Nationernas den 24 februa­ ri—den 27 april 1958 avhållna havsrättskonferens,

ha uttryckt sin önskan att för sin del underkasta sig den internatio­ nella domstolens obligatoriska domsrätt för slitandet av varje tvist rö­ rande tolkningen och tillämpningen av artiklarna i någon av de den 29 april 1958 dagtecknade havsrättskonventionerna, såframt icke annat sätt för tvistens biläggande före­ skrivits i den berörda konventionen eller inom skälig tid avtalats av parterna, och

ha överenskommit som följer:

Artikel I Tvist rörande tolkningen eller tilllämpningen av någon av havsrättskonventionerna faller under den in­ ternationella domstolens obligatoris­ ka domsrätt och må i enlighet här­ med anhängiggöras vid domstolen av part i tvisten som själv biträtt detta protokoll.

Artikel II Detta åtagande gäller havsrättskonventionernas samtliga bestäm­ melser med undantag av artiklarna 4, 5, 6, 7 och 8 i konventionen rö­ rande fisket och bevarandet av de levande naturtillgångarna i det fria

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 196b

which artides 9, 10, 11 and 12 of logiques de la haute mer, auxquels that Convention remain applicable.

les artides 9, 10, 11 et 12 de cette convention demeurent applicables.

Article 111 Artide III The Parties may agree, within a Les parties peuvent convenir, dans period of two months after one party un délai de deux mois apres notifihas notified its opinion to the other cation par une partie å 1’autre qu’il that a dispute exists, to resort not existe, å son avis, un litige, d’adopter to the International Court of Justice d’un commun accord, au lieu du hut to an arbitral tribunal. After the recours å la Cour internationale de expiry of the said period, either Justice, une procédure devant un Party to this Protocol may bring tribunal d’arbitrage. Ce délai étant the dispute before the Court by an écoulé, chaque partie au présent application. Protocole peut, par voie de requéte, saisir la Cour du différend.

Artide IV Artide IV 1. Within the same period of two 1. Les parties au présent Protocole months, the Parties to this Protocol peuvent également convenir d’un may agree to adopt a conciliation commun accord, dans le méme délai procedure before resorting to the de deux mois, de recourir å une pro­ International Court of Justice. cédure de conciliation avant d’en 2. The conciliation commission appeler å la Cour internationale de shall make its recommendations Justice. within five months after its appoint- 2. La Commission de conciliation ment. lf its recommendations are devra formuler ses recommendations not accepted by the parties to the dans les cinq mois suivant sa constidispute within two months after tution. Si celles-ci ne sont pas acthey have been delivered, either party ceptées par les parties au litige dans may bring the dispute before the 1’espace de deux mois aprés leur Court by an application. énoncé, chaque partie sera libre de saisir la Cour du différend par voie de requéte.

Artide V Artide V This Protocol shall remain open Le présent Protocole restera ouvert for signature by all States who be- ä la signature de tous les Etats qui come Parties to any Convention on deviendront parties å l’une quelthe Law of the Sea adopted by the conque des conventions sur le droit United Nations Conferencc on the de la mer adoptées par la Confé- Law of the Sea and is subject to rence des Nations Unies sur le droit ratification, where necessary, accord- de la mer et est, le cas échéant, ing to the constitutional require- soumis å ratification, conformément inents of the signatory States. aux dispositions constitutionnelles des Etats signataires.

Artide VI Artide VI The Secretary-General of the Le Secrétaire général de l’Or- United Nations shall inform all ganisation des Nations Unies in­ States who become Parties to any formera tous les Etats qui devien-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1961 29

havet. På dessa förbli artiklarna 9, 10, 11 och 12 i samma konvention tillämpliga.

Artikel III Inom en frist av två månader ef­ ter det part underrättat motparten om att enligt partens uppfattning tvist föreligger, må parterna över­ enskomma om att hänskjuta tvisten till skiljedom i stället för till den internationella domstolen. När nämn­ da frist utlöpt må endera par­ ten medelst ansökan anhängiggöra tvisten vid domstolen.

Artikel IV 1. Inom samma frist av två må­ nader må parterna överenskomma om att underkasta sig ett förlik­ ningsförfarande innan hänvändelse sker till den internationella domsto­ len. 2. Förlikningskommissionen skall framlägga sitt förslag inom fem må­ nader efter det att den tillsatts. Om detta icke antages av parterna i tvisten inom två månader efter dess framläggande, må endera parten medelst ansökan anhängiggöra tvis­ ten vid domstolen.

Artikel V Detta protokoll skall hållas öppet för undertecknande av alla stater som biträda någon av de av Förenta Nationernas havsrättskonferens an­ tagna havsrättskonventionerna och skall ratificeras i de fall då detta erfordras enligt de undertecknande staternas konstitutionella regler.

Artikel VI Förenta Nationernas generalsek­ reterare skall underrätta alla stater som biträda någon av havsrättskon-

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 196å

Convention on the Law of the Sea nent parties å l’une quelconque des of signatures to this Protocol and of conventions sur le droit de la mer the deposit of instruments of ratifi- des signatures apposées au présent cation in accordance with article V. Protocole et du dépöt des instru­ ments de ratification conformément å 1’article V.

Article VII Article VII The original of this Protocol, of L’original du présent Protocole, which the Chinese, English, French, dont les textes chinois, anglais, Russian and Spanish texts are francais, russe et espagnol font equally authentic, shall be deposited également foi, sera déposé auprés with the Secretary-General of the du Secrétaire général de l’Organisa- United Nations, who shall send certi- tions des Nations Unies qui en adres­ fied copies thereof to all States refer- sera des copies certifiées conformes red to in article V. å tous les Etats visés å 1’article V. In witness whereof the under- En foi de quoi les plénipotentiaires signed Plenipotentiaries, being duly soussignés, dument autorisés par authorized thereto by their respective leurs gouvernements respectifs, ont Governments, have signed this Pro­ signé le présent Protocole. tocol.

Done åt Geneva, this twenty-ninth Fait å Geneve, le vingt-neuf avril day of April one thousand nine mil neuf cent cinquante-huit. hundred and fifty-eight.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1964 31

ventionerna om undertecknande av detta protokoll och om deponering av ratifikationsinstrument i enlig­ het med artikel V.

Artikel VII Originalet till detta protokoll, vars engelska, franska, kinesiska, Tyska och spanska texter äga lika vitsord, skall deponeras hos Förenta Natio­ nernas generalsekreterare, som skall överlämna bestyrkta avskrifter där­ av till alla i artikel V angivna sta­ ter. Till bekräftelse härav ha under­ tecknade befullmäktigade ombud, därtill vederbörligen bemyndigade av sina respektive regeringar, under­ skrivit detta protokoll.

Som skedde i Geneve den tjugo­ nionde april nittonhundrafemtio­ åtta.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640665