med förslag till förord¬ ning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25), m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
1 Nr 99
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25), m. m.; given Stockholms slott den 22 mars 1968.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25),
2) förordning om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),
3) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk,
dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa tulländringar, bl. a. beträffande syntetiska textilfibrer samt bilar och bildelar, som aktualiserats i samband med genomförandet av Sveriges åtaganden i Kennedyronden. Vidare föreslås införande av råvaruprisutjämning för vissa slag av mandelmassa samt avgiftsbeläggning av importen av vissa slag av wafers och biscuits.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 99
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
1. Förslag till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25)
Härigenom förordnas, att rubriken till 34 kap. samt tulltaxenr 21.04, 21.05, 34.07, 41.10, 56.01, 56.02, 56.03, 56.04, 56.05, 56.06, 59.17, 62.05, 73.03, 84.13, 87.03, 87.04 och 87.05 ävensom Anm. efter tulltaxenr 22.10, 24.02 och
48.10 tulltaxan den 12 januari 1968 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges. Till följd härav kommer 21, 22, 24, 34, 41, 48, 56, 59, 62, 73, 84 och 87 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
TULLTAXA
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
21 kap. Diverse näringsmedel
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;
b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);
c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;
d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).
2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföres till nr 21.02.
21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom
extrakter därav..........................................
21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på
basis av dylika extrakter eller essenser......................
21.03 Senapspulver och beredd senap:
A. senapspulver.........................................
B. beredd senap.........................................
21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat...........
21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger..
21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:
A. bakpulver..........................................
B. andra slag.........................................
21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:
A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker
B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer.............
C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av: 1. högst 15 %:
a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleck-
burkar, rymmande högst 1/4 liter........... 100 kg
b. andra.................................... 100 kg
2. mer än 15 % men icke mer än 40 %........... 100 kg
3. mer än 40 %............................... 100 kg
D. andra slag............................................
fri
fri
15 % 8 % 6,4 % 8,8 %
12 % 15 %
9,2 % 8 %
30: — 80: — 125: — 200: — fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
22 kap. Drycker, alkohol och ättika
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) havsvatten (nr 25.01);
b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28.58);
c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);
d) medikamenter (nr 30.03);
e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).
2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid -f 15° C.
22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:
A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1 33: —
B. andra slag............................................ fri
22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktoch köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:
A. kolsyrade drycker................................ 100 1 33: —
B. andra slag............................................ fri
22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:
A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)............ 1001 22: —
B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent
(Öl av typ A).................................. 100 1 60: —
C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent
(Öl av typ B).................................. 100 1 108: —
D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............... 100 1 155: —
22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol:
A. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1 40: —
B. på andra kärl.................................... 100 1 16: —
22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol:
A. musserande..................................... 1001 160: —
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —
b. på andra kärl............................... 100 1 16: —
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —
b. på andra kärl............................... 100 1 80: —
22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:
A. icke överstigande 14 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 40: —
2. på andra kärl................................. 100 1 16: —
B. överstigande 14 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —
2. på andra kärl................................. 100 1 80: —
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 22 kap.
22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och
mjöd:
A. musserande, andra än cider........................ 100 1 160: —
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. icke överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —
b. på andra kärl............................... 100 1 16: —
2. överstigande 14 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —
b. på andra kärl............................... 100 1 80: —
22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol), denaturerad, oavsett alkoholhalten:
A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri
B. andra................................................ 9,6 %
22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:
A. likör, bitter och liknande drycker.................. 100 1 148: —
B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:
1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —
2. på andra kärl.....100 lav 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —
C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker............................ 8 %
22.10 Ättika.................................................. 9,6 %
Anm. För spritdrycker eller viner, vilka Införes 1 den ordning som anges i 12 § 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:
Cognac................................................................... 49: —
Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .................................... 42: —
Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 35: —
Vin:
musserande:
champagne ........................................................... 19: —
annat................................................................. 12: —
andra slag med en alkoholhalt:
överstigande 14 volymprocent........................................... 12: —
icke överstigande 14 volymprocent....................................... 7: —
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande:
1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;
2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit och vin; samt
3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.
Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968
24 kap. Tobak
24.02 Råtobak samt avfall av tobak .......................... fri
Tobaksvaror och tobaksextrakt:
A. cigarrer och cigariller:
1. vägande per styck högst 1,7 g................. 100 st. 2: 66
2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st. 5: 12
3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st. 10: 50
4. vägande per styck mer än 5 g................. 100 st. 14: 18
B. cigarretter:
1. vägande per styck högst 0,85 g................ 100 st. 0: 96
2. vägande per styck mer än 0,85 g.............. 100 st. 1: 70
C. röktobak...................................... 100 kg 780: —
D. andra tobaksvaror.................................... fri
E. tobaksextrakt........................................ fri
Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:
Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968
34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel; smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; putsoch skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och s. k. dentalvax
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) isolerade kemiskt definierade föreningar;
b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).
2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel, slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).
3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enligt
anm. 3 till 27 kap.
4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast
följande produkter:
A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;
B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda);
G. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen.
Nr 34.04 omfattar icke:
a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;
b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.
34.01 Tvål och såpa, även medicinska;
A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen ........................................100 kg1
B. andra slag............................................
34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och
rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa...........
34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användes för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller andra material, dock med undantag av produkter, innehållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral:
A. smörjfetter.................................... 100 kg
B. andra slag............................................
34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulgerbara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel:
A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul-
gerbara vaxer........................................
B. andra slag............................................
34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall-
föremål, skurpulver samt liknande preparat, med undantag av beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 .....................
40: — 9,6 %
9,6 %
1: 60 fri
10,8 % fri
6,4 %
1 Tullen beräknas efter varans vild. inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 34 kap.
34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor........... 6,5 %
34.07 Modelleringspastor, även inkommande i satser eller utgörande leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,
i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e. d....... fri
Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968
11 ÅTTONDE AVDELNINGEN
Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar
41 kap. Hudar, skinn och läder
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);
b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);
c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.
2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.
41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade
eller picklade)........................................... fri
41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning........................................... fri
B. andra slag............................................ 6,6 %
41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning........................................... fri
B. andra slag............................................ 6,6 %
41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning........................................... fri
B. andra slag............................................ 6,6 %
41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare
garvning........................................... fri
B. andra slag............................................ 6,6 %
41.06 Sämskläder.............................................. 6,6 %
41.07 Pergament.............................................. 6,6 %
41.08 Lackläder samt metalliserat läder.......................... 6,6 %
41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,
icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver .... fri
41.10 Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor eller
rullar.................................................. 6,6 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;
b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);
c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel (nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande preparat (nr 34.05);
d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);
e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07);
f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);
g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);
h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);
ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper (nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr 48.07;
k) metallfolier, fästade på papper eller papp (femtonde avd.);
l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);
m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar m. m.).
2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp, som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.
3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.
4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:
a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;
b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;
c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.
Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02, för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.
4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar.
5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:
a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller — därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;
b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.
6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flätningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.
7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor, pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa, papper eller papp.
8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn till varans användning.
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
48 kap.
I. Papper och papp i rullar eller ark
48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbe-
gripen, i rullar eller ark:
A. tidningspapper........................................ fri
B. grålumppapp och grålumppapper....................... 2,4 %
C. kondensatorpapper.................................... 2,4 %
D. karbonråpapper....................................... 3,2 %
E. andra slag............................................ 4 %
48.02 Papper och papp, handgjorda.............................. 4 %
48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imiterade, samt pergamyn, i rullar eller ark.................... 4 %
48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel
förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark..... 4 %
48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,
i rullar eller ark.......................................... 4 %
48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark...... 4 %
48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annorlunda än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:
A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med
asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation) ............................................ 3,2 %
B. andra slag............................................ 4,8 %
48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................ fri
48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konstharts
eller liknande ämne som bindemedel................. 100 kg 4: — II.
II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av papper eller papp
48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...... 4 %
Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införas i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigar-
rett.
48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.
fönsterpapper............................................ 8 %
48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum-
massa, tillskurna eller icke tillskurna....................... 8 %
48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,
även förpackade i askar................................... 6,4 %
48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),
korrespondenskort och papeterier av papper eller papp........ 6,4 %
48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål:
A. kondensatorpapper.................................... 2,4 %
B. andra slag............................................ 4,8 %
48 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 15
48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper
eller papp............................................... 6,4 %
48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande
artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......... 6,4 %
48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock, orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlings-
pärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor, kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag, av papper eller papp..................................... 6,4 %
48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,
även överdragna med gummi arabicum, lim e. d.............. 6,4 %
48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper
eller papp, även perforerade eller härdade................... 6,4 %
48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd ................................................... 6,4 %
17 Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968
56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer Anmärkning
Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:
a) har cn längd av mer än 2 m;
b) är snott mindre än 5 varv per m;
c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);
d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gäller endast i fråga om syntetiskt textilmaterial);
e) har en vikt per m:
i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier); i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).
Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.
56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:
A. syntetiska textilfibrer................................ fri
B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %
56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer:
A. av syntetiska textilfibrer ............................ fri
B. av konstgjorda textilfibrer............................ 7,6 %
56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller
korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning ...... fri
56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta), kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:
A. syntetiska textilfibrer................................ fri
B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7,6 %
56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:
A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering:
1. av syntetiska textilfibrer.......................... 7 %
2. av konstgjorda textilfibrer ........................ 10 6°/
B. över nr 89............................................ fri °
56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar:
A. av syntetiska textilfibrer ............................ 7 %
B. av konstgjorda textilfibrer .......................... 10,6 %
56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):
A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda textilfibrer:
1. vägande per m2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,
dock minst 460: — per 100 kg
2. vägande per m2 under 200 g ...................... 18,4 %,
dock minst 644: — per 100 kg
B. andra slag............................................ 13 0/
2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk Anmärkningar
1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap. eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten, hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08 eller 58.09, spetsar och spets vävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till nr 60.01.
2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.
3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:
a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:
vägande per m2 högst 1 500 g; eller
vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per in2;
c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.
4. Till nr 59.16 hänföres icke:
a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek av mindre än 3 mm;
b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi (nr 40.10).
5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer i elfte avd.:
a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen
vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller laminerade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra dylika varor för tekniskt ändamål; siktduk;
filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även av människohår;
dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd), med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller för annat tekniskt ändamål;
vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;
vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning eller för annat tekniskt ändamål;
snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;
b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor, packningar och andra maskindelar.
59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial:
A. vadd samt varor av vadd:
1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................. 12,6 %
2. andra slag......................................... 9,6 %
B. stoft, noppor o. d...................................... fri
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 59 kap.
59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor
av stampad filt, även med impregnering eller överdrag....... 10,6 %
59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag .................................................... 10,6 %
59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %
C. av annat textilmaterial:
1. enkelt............................................. 8,6 %
2. flertrådigt......................................... 0,2 %
59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät, tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av gran, tågvirke eller linor:
A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:
1. av bomull.................................. 100 kg 25: —
2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —
B. andra slag:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 15 %
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 20 %
3. av annat textilmaterial.............................. 10 %
59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor, med undantag av vävnader och varor därav:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %
C. av annat textilmaterial................................ 9,2 %
59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för tillverkning av hattar:
A. bokbindarklot........................................ 8 %
B. andra slag............................................ 12,6 %
59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat eller andra plaster:
A. bokbindarklot........................................ 8 %
B. andra slag............................................ 12,6 %
59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna
med olja eller preparat på basis av torkande olja............. 12,6 %
59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av
annan massa, även i tillskurna stycken..................... 9,4J%
59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi, andra än trikåväv:
A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................ 14,8 %
B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............. 18,4 %,
dock minst 175: — per 100 kg
C. andra slag............................................ 12,6 %
59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;
målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d...................... 12,6 %
59 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968
59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i förening med gummitråd:
A. band:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................... 12%
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................... 17,2 %,
dock minst 500: — per 100 kg
3. av annat textilmaterial ............................. 12,6 %
B. andra:
1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 11,2 %
2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 17,2 %
3. av annat textilmaterial............................ 11,8%
59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,
kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt slangformiga ämnen därtill................................ 10,4 %
59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar-
merade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat material................................................ 10,6 %
59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta
med metall eller annat ämne.............................. 9,6 %
59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:
A. siktduk.............................................. 7,6 %
B. andra slag............................................ 10,2 %
Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968
62 kap. Andra konfektionerade textilvaror
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.
2. Detta kapitel omfattar icke:
a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;
b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.
62.01 Res- och sängfiltar:
A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ...... 13 %,
dock minst 300: — per 100 kg
B. andra ............................................ 13 %
62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gardiner och andra artiklar för rumsinredning:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 20 %
C. av annat textilmaterial................................ 14 %
62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:
A. synbarligen begagnade................................. fri
B. andra slag:
1. tillverkade av juteväv väsande per m2 310 g eller däröver 8 %
2. andra.......................................... 10,6 %
62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar....... 13,6 %
62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster härunder inbegripna:
A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...................... 12,2 %
B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %
C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
73 kap. Järn och stål
Anmärkningar
1. I detta kapitel förstås med
a) Tackjärn (nr 73.01):
järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla: mindre än 15 % fosfor, högst 8 % kisel, högst 6 % mangan, högst 30 % krom, högst 40 % volfram och
sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin, molybden m. m.).
Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.
b) Spegeljärn (nr 73.01):
produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.
c) Ferrolegeringar (nr 73.02):
sådana för varning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen mer än 8 % kisel, mer än 30 % mangan, mer än 30 % krom, mer än 40 % volfram eller
sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden, niob m. m.), dock icke koppar.
Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.
d) Legerat stål (nr 73.15):
stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen
sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,
minst 2 % mangan,
minst 2 % kisel,
minst 0,50 % nickel,
minst 0,50 % krom,
minst 0,10 % molybden,
minst 0,10 % vanadin,
minst 0,30 % volfram,
minst 0,30 % kobolt,
minst 0,30 % aluminium,
minst 0,40 % koppar,
minst 0,10 % bly,
minst 0,12 % fosfor,
minst 0,10 % svavel,
sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller minst 0,10 % av något annat legeringsämne.
e) Kolrikt ståt (nr 73.15):
stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.
f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):
produkter för varning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller
genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot eller av välljärn.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
73 kap.
g) Göt (nr 73.06):
produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.
h) Blooms och billets (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av mer än 1 225 mm2 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden, ij) Stabs och platiner (nr 73.07):
halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.
k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):
halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst 1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst 500 kg.
l) Universaljärn och universalstål (nr 73.09):
produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.
m) Band (nr 73.12):
valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.
n) Plåt (nr 73.13):
valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm. 1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär form dock endast om bredden överstiger 500 mm.
Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförlig vara.
o) Tråd (nr 73.14):
kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade produkter av samma dimension.
p) Slång, annan än profilstång (nr 73.10):
massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella sidorna lika långa.
Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar o. d.), åstadkomna under valsningen.
q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):
ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.
Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.
r) Profilstång (nr 73.11):
massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan som avses under p.
2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller lcolrikt stål (nr 73.15).
3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.
4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.
5. Med högtrycksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.
73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet....................
73.02 Ferrolegeringar:
A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %
kisel.......................................... 100 kg
B. andra slag............................................
fri
5: 60 fri
73 kap.
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
73.03 Avfall och skrot av järn eller stål.......................... fri
73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat.......... 4,8 %
73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp....................... fri
73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn eller stål:
A. smältstycken och råskenor............................. fri
B. andra slag............................................ 3 %
73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av
järn eller stål, grovt tillformade genom smidning............. 4 %
73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.............. 4 %
73.09 Universaljärn och universalstål ............................ 6 %
73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink............................... 6 %
2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %
B. andra slag:
1. varm valsade, strängpressade eller smidda:
a. valstråd........................................ 5 %
b. ihåligt bergborrstål ............................ 5,6 %
c. annan........................................... 6 %
2. kallbearbetade eller kalibrerade...................... 6,6 %
73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade och sammanfogade:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink............................... 6 %
2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %
B. andra slag:
1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:
a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont-
pålar och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter .......................................... fri
b. andra slag...................................... 6 %
2. kallbearbetade..................................... 6,6 %
73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ......... fri
2. med överdrag av zink............................... 6 %
3. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %
B. andra slag:
1. varmvalsat........................................ 6 %
2. kallvalsat.......................................... 6,6 %
73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn......... fri
2. med överdrag av annan metall....................... 6 %
B. andra slag............................................ 6 %
73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk
isolering................................................ 6,6 %
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 73 kap.
73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr 73.06—73.14:
A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat .. 6 %
B. plåt av rostfritt stål ................................ 5 %
C. band av rostfritt stål med en bredd av:
1. mer än 250 mm.................................. 5 %
2. andra:
a. varmvalsade.................................. 5,6 %
b. kallvalsade .................................. 6,2 %
D. andra slag:
belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänförliga till nr 73.06—73.14
73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler:
A. räler................................................. fri
B. andra slag............................................ 6,8 %
73.17 Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:
A. 510 mm eller däröver.................................. fri
B. mindre än 510 mm.................................... 8 %
73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19, hålade rörämnen härunder inbegripna:
A. med överdrag av metall:
1. med överdrag av zink............................... 7 %
2. med överdrag av annan metall....................... 8 %
B. andra slag:
1. icke kallbearbetade................................. 7 %
2. kallbearbetade..................................... 8 %
73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även
med förstärkning......................................... 8 %
73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar och
flänsar.................................................. 8 %
73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta, samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);
plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bear-
betade för användning i konstruktioner..................... 7,2 %
73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla
slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 7,2 %
73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn-
eller stålplåt, för transport eller förpackning av varor......... 7,2 %
73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av
järn eller stål............................................ 7,2 %
73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn-
eller ståltråd, utan elektrisk isolering....................... 7,2 %
73 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 29
73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller
stål.................................................... 7,2 %
73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................... 7,2 %
73.28 Klippnät av järn eller stål................................. 7,2 %
73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:
A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd....... 8,4 %
B. andra slag............................................ 7,2 %
73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...... 6,4 %
73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller
stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar....... 7,2 %
73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)
av järn eller stål......................................... 7,2 %
73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad, brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:
A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............... fri
B. andra slag............................................ 6,4 %
73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål:
A. knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %
B. andra slag............................................ 6,4 %
73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................... 7,2 %
73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater, tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2i%
73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska, samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordri-
ven fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %
73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller stål:
A. av plåt, emaljerade.................................... 8,4 %
B. andra................................................ 7,2 %
73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn
eller stål, för skurning, polering e. d......................... 6,4 %
73.40 Andra varor av järn eller stål.............................. 7,2 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;
b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);
c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);
d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av andra oädla metaller (74—81 kap.);
e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr 85.06).
2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60, enligt nr 84.01—84.21.
Till nr 84.17 hänföres dock icke:
a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar) och groningsapparater (nr 84.28);
b) spannmålsfuktningsapparater för kvamindustrin (nr 84.29);
c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);
d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror (nr 84.40).
Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.
Till nr 84.19 hänföres icke:
a) symaskiner (nr 84.41);
b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.
3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.
4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål, efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer, hänföres maskinerna till nr 84.59.
Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaski-
ner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.
84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeledningspannor ................................................. 8 %
84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över-
hettare, ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner....... 8 %
84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;
generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden) och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare 8 %
84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna.......... 8 %
84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.............................. 8 %
84.06 Förbränningskolvmotorer................................. 8 %
84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer .... 8 %
84.08 Andra motorer........................................... 8 %
84.09 Vägvältar, maskindrivna.................................. 8 %
84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe-
gripet icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar; vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)............ 8 %
32 Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968
84 kap.
84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;
kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknande maskiner............................................. 8 %
84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt
och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet, allt sammanbyggt till en enhet...................... 8 %
84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska samt liknande anordningar:
A. rostar till mekaniska eldstadsrostar...................... fri
B. andra................................................ 8 •%
84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,
hänförliga till nr 85.11.................................... 8 t%
84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även
elektriska............................................... 8 • %
84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än metallvalsverk och maskiner för varning av glas) ävensom valsar
därtill.................................................. 8 %
84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke
elektriska............................................... 8 %
84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller
gaser................................................... 8 %
84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i
drycker; diskmaskiner.................................... 8 %
84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för
vågar................................................... 8 %
84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,
spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater samt liknande apparater......................... 8 %
84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyftkranar,
telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 8 %
84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning, schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner, s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,
ej hänförliga till nr 87.03 .................................. 8 %
84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;
vältar för gräsmattor och idrottsplatser..................... 8 %
84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 33
84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halmoch foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda
maskiner och apparater................................... 8 %
84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen ............................................. 8 %
84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,
cider, fruktsaft e. d....................................... 8 %
84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel, fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.
kycklingmödrar)......................................... 8 %
84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön, med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %
84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller
grönsaker............................................... 8 %
84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling
av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %
84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner
härunder inbegripna...................................... 8 %
84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,
för papper eller papp..................................... 8 %
84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning; maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47); matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):
A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %
B. andra slag............................................ fri
84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater till dylika maskiner:
A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri
B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri
C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder inbegripna...................................... 8 %
84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin-
ning, dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %
84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp-
3 Iiihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.
maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och apparater för förberedning av garn till vävning e. d........... 8 %
84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag, nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar
och solv samt nålar för trikåmaskiner:
A. trikåmaskinsnålar..................................... fri
B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.............. 4 %
C. andra slag............................................ 8 %
84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling
av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt hattformar.............................................. 8 %
84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring, torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-, stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner
för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter, omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och tryckvalsar till sådana maskiner............................ 8 %
84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner härunder inbegripna; symaskinsnålar:
A. symaskinsnålar....................................... fri
B. andra slag............................................ 9,2 %
84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av
hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41........... 8 %
84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för metallindustrin:
A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill.... fri
B. götkokiller samt delar därtill........................... 4 %
C. andra slag............................................ 8 %
84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:
A. obearbetade gjutgodsdetaljer........................... 6,4 %
B. andra slag............................................ 8 %
84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall, ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:
A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000
kg.................................................. fri
B. andra slag............................................ 8 %
84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen
eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........ 8 %
84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 33
84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slåtter, tröskverk, halm-
och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda maskiner och apparater................................... 8 %
84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen ............................................. 8 %
84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,
cider, fruktsaft e. d....................................... 8 %
84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,
fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)......................................... 8 %
84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,
med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %
84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta
kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller grönsaker............................................... 8 %
84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling
av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %
84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner
härunder inbegripna...................................... 8 %
84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,
för papper eller papp..................................... 8 %
84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning; maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47); matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):
A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %
B. andra slag............................................ fri
84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater till dylika maskiner:
A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri
B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri
C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder inbegripna...................................... 8 %
84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin-
ning, dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %
84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp-
3 liihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99
34 Kungl. Maj. ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.
maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och apparater för förberedning av garn till vävning e. d........... 8 %
84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag, nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar och solv samt nålar för trikåmaskiner:
A. trikåmaskinsnålar..................................... fri
B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.............. 4 %
C. andra slag............................................ 8 %
84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling
av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt hattformar.............................................. 8 %
84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring, torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,
stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter, omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och
tryckvalsar till sådana maskiner............................ 8 %
84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner härunder inbegripna; symaskinsnålar:
A. symaskinsnålar....................................... fri
B. andra slag............................................ 9,2 %
84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av
hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41........... 8 %
84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för metallindustrin:
A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill.... fri
B. götkokiller samt delar därtill........................... 4 %
C. andra slag............................................ 8 %
84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:
A. obearbetade gjutgodsdetaljer........................... 6,4 %
B. andra slag............................................ 8 %
84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall, ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:
A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000
kg.................................................. fri
B. andra slag............................................ 8 %
84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen
eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........ 8 %
84 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 35
84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda
ämnen.................................................. 9 2 %
84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—
84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshål-
lare till alla slags handverktyg............................. 8 %
84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk
motor.................................................. 8 o/q
84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuklödning), skärning eller ythärdning med gas................. 8 %
84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d. 8 %
84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater,
frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande maskiner och apparater med räkneverk........................ 8 %
84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,
stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)...... 8 %
84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dup-
liceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater), adresseringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater............................................... 8 %
84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen-
kännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 ....... 8 %
84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,
krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand.......................................... 8 %
84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör
e- d- • • •;................................................ 8 %
84.58 Försälj ningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad-
och livsmedelsautomater.................................. 8 %
84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel:
A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill............. fri
B. andra slag............................................ 8 %
84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mineraliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller
Plast................................................... 8%
84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ångpannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreg-
lerade ventiler härunder inbegripna........................ 8 %
84.62 Kul- och rulla er......................................... 8 %
3f Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 84 kap.
84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,
lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kuggväxlar och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder inbegripna) samt axelkopplingar........................... 8 %
84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.
asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier; satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar .............................................. 8 %
84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke
försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel................................... 8 %
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon Anmärkningar
1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last, även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.
2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till nr 87.04.
3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.
87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d.......... 9,2 %
87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:
A. gränsletruckar........................................ 8 %
B. personbilar, även i delar för sammansättning............. 13 %
C. andra slag............................................ 15 %
87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastar-
bilar, verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ................. 13 %
87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01—
87.03:
A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 %
B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:
1. till personbilar................................... 13 %
2. till andra fordon................................. 15 %
87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter härunder inbegripna:
A. till personbilar........................................ 13 %
B. till andra fordon.................................... 15 %
87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03:
A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01...... 9,2 %
B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 %
87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna) för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar
till dylika truckar........................................ 8 %
87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be-
styckning; delar till dylika fordon.......................... fri
87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna), även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motorcyklar eller cyklar:
A. motorcyklar:
1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av
högst 245 cm3..................................... 12 %
2. andra............................................. 8 %
B. särskilt inkommande sidvagnar........................ 8 %
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 87 kap
87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan
motor............................................. 1 st- 16: —
87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor fri
87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 .. 12 %
87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk
framdrivningsanordning; delar till dylika fordon............. 8 %
87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk
framdrivningsanordning samt delar därtill................... 8 %
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
2. Förslag till
Förordning
om ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 8 § tuiltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)
Härigenom förordnas, att 6 § 2 mom. och 8 § tuiltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.1
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
6 §■
2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad vara, som i utlandet undergått reparation, må återinföras mot tull, motsvarande 10 % av det belopp, som betingats för reparationen.
Efter tillstånd av generaltullstyrelsen och på villkor som styrelsen bestämmer må tull för vara, vilken efter reparation i utlandet införs i utbyte mot svensk eller i Sverige förtullad vara av samma slag, beräknas efter 10 % av ett belopp som svarar mot reparationskostnaden.
8 Tullfrihet åtnjutes -— --sjöfolk,
nar;
2 mom. Svensk eller i Sverige förtullad vara, som i utlandet undergått reparation, må återinföras mot tull, motsvarande 5 % av det belopp, som betingats för reparationen.
Efter tillstånd av generaltullstyrelsen och på villkor som styrelsen bestämmer må tull för vara, vilken efter reparation i utlandet införs i utbyte mot svensk eller i Sverige förtullad vara av samma slag, beräknas efter 5 % av ett belopp som svarar mot reparationskostnaden.
i den mån Konungen därom förord-
23. handgjorda textilvaror, i den mån Konungen därom förordnar.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
Tull som avses i 6 § 2 mom. skall dock utgöra
8 % under tiden den 1 juli 1968—den 31 december 1969, 7 % under år 1970 och 6 % under år 1971.
Senaste lydelse av rubriken se 1968: 26, av 6 § 2 mom. se 1966: 344 och av 8 § se 1967: 243.
40 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
3. Förslag till
Förordning
angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas, att 2—4 och utjämningsskatt å vissa varor skall anges.1
(Nuvarande lydelse)
2 Utjämningsskatt skall-----
b) wafers och biscuits, i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 4-75) hänförliga till tulltaxenummer 19.08;
c) Öl av typ B och starköl.
3 I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga, för inom riket tillverkat Öl av typ B och starköl, bestämmelserna i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna i förordningen om särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning av wafers och biscuits i allenast ringa omfattning.
7 §§ förordningen den 3 juni 1960 om erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
(Föreslagen lydelse)
§•
— av läskedrycker;
b) fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, innehållande mindre än 80 viktprocent sötningsmedel, i bulk, i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25) hänförliga till tulltaxenummer 17.04, samt s. k. fastlagsmassa, hänförlig till samma tulltaxenummer;
c) wafers och biscuits, i tulltaxan hänförliga till tulltaxenummer 19.08;
d) Öl av typ B och starköl.
§•
I fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga, för inom riket tillverkat Öl av typ B och starköl, bestämmelserna i förordningen den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna i förordningen om särskild varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 § b och c.
1 Senaste lydelse av 2—4 och 7 §§ se 1966: 656.
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
(Nuvarande lydelse)
4 För choklad- och konfektyrvaror samt wafers och biscuits utgår skatten med 60 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.
För Öl av typ B utgår skatten med 3 öre för liter och för starköl med 4 öre för liter.
7 Bestämmelserna angående anmälan och registrering i 5 § förordningen om särskild varuskatt äga motsvarande tillämpning i fråga om utjämningsskatt för i 2 § avsedda wafers och biscuits.
(Föreslagen lydelse)
För choklad- och konfektyrvaror som avses i 2 § a samt för wafers och biscuits utgår skatten med 60 öre för kilogram. För fondantmassor, pastor och andra varor som avses i 2 § b utgår skatten med 35 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.
För Öl av typ B utgår skatten med 3 öre för liter och för starköl med 4 öre för liter.
Bestämmelserna angående anmälan och registrering i 5 § förordningen om särskild varuskatt äga motsvarande tillämpning i fråga om utjämningsskatt för varor som avses i 2 § b och c.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
4. Förslag till
Förordning
om avgift vid införsel av vissa bakverk Härigenom förordnas som följer.
1 §•
För wafers och biscuits som innehåller choklad och i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25) liänföres till tulltaxenummer 19.08 utgår särskild avgift till staten vid införsel.
2 §•
Avgiften utgår med 2 kronor för kilogram choklad som ingår i varan.
3 §.
Avgiften erlägges i den ordning som är föreskriven beträffande tull. Även i övrigt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivits om tull.
4 §•
Det åligger varuhavare eller, i fråga om vara som införes för annans räkning, denne att uppge den sammanlagda vikten av choklad i varan vid införseln. Uppgiften skall styrkas med intyg från tillverkaren, om tullverket ej medger annat.
5 §•
Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna förordning meddelas av Konungen.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.
Kungi. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
43 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 22 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa tullfrågor m. m. och anför.
Inledning
I enlighet med vad som föreslagits i prop. 1967: 150 med förslag till tulltaxa har riksdagen bl. a. godkänt protokollet rörande GATT-förhandlingarna inom Kennedyronden och antagit en ny tulltaxa att gälla från den 1 juli 1968 (BeU 63, rskr 348). I överensstämmelse med riksdagens beslut har Kungl. Maj :t utfärdat tulltaxa den 12 januari 1968 (nr 25). I propositionen framhölls att det under rådande förhållanden inte fanns anledning att — som ifrågasatts i vissa remissyttranden i ärendet — göra en fullständig revision av tulltaxan. Däremot kunde punktvisa ändringar i tulltaxan framdeles visa sig önskvärda.
Vid remissbehandlingen av generaltullstyrelsens förslag till ny tulltaxa berördes ett antal frågor som inte kunde tas upp till närmare behandling i propositionen eftersom ytterligare utredning visat sig erforderlig. Så var fallet i fråga om bl. a. tullarna på syntetfiber och TV- och radioapparater, tullsättningen på bilområdet samt den tull som utgår vid reparation utomlands, främst av maskiner. Vid riksdagsbehandlingen av propositionsförslagen togs också upp frågan om tullen på linoljeprodukter (Motion I: 902, BeU 63).
På mitt uppdrag har kommerskollegium den 8 och 14 mars 1968 i samråd med generaltullstyrelsen och, i de delar som berör jordbrukets område, efter kontakt med statens jordbruksnämnd tagit upp de sålunda aktuella frågorna till behandling och lagt fram förslag till vissa ändringar i den nya tulltaxan. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i en den
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
6 februari 1968 dagtecknad promemoria föreslagit vissa smärre av tulltekniska skäl betingade ändringar i tulltaxan. Kommerskollegium har samtidigt med sina förslag överlämnat yttranden över förslagen av Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Textilrådet, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, SAAB Aktiebolag, Aktiebolaget Volvo, Motorbranschens riksförbund, Motorrenoverarna, Gummiverkstädernas och Gummiringshandlarnas riksförbund, Sveriges Gummiindustriförening, Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Härjämte har överlämnats en till kollegium ställd framställning från Aktiebolaget Scania Vabis in. fl. bilimporterande företag. I framställningar den 27 juni 1967 och den 8 januari 1968 har vidare Föreningen Sveriges Industriförnödenhetsleverantörer och Svensk industriförening hemställt om vissa tulländringar, över dessa framställningar har yttranden avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har i sin tur överlämnat yttranden av Textilrådet.
Statens jordbruksnämnd har den 10 oktober 1967 efter samråd med generaltullstyrelsen, kommerskollegium och kontrollstyrelsen inkommit med förslag till utformning av prisutjämningsåtgärder beträffande vissa slag av mandelmassa m. m. Härjämte har Svenska choklad- och konfektyrfabrikantförening en u.p.a. i skrivelser den 21 februari 1967 och den 5 februari 1968 aktualiserat vissa frågor rörande skatt på choklad som ingår i biscuits och wafers. Häröver har yttranden avgetts av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden av Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I detta sammanhang ämnar jag även ta upp en tullfråga som sammanhänger med ett av chefen för jordbruksdepartementet redovisat förslag till ändring av fettvaruregleringen. Slutligen kommer jag att ta upp frågan om vilka åtgärder som erfordras för att Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder, skall kunna medge tullfri införsel av vissa handgjorda textilvaror från u-länderna.
Förslag och remissyttranden
Linoljeprodukter
För oblekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 1, utgår enligt nu gällande taxa den 12 september 1958 (nr 475) tull med 7 kr. per 100 kg. Genom förordnande med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391), som avser tullfrihet för varor som inte tillverkas inom landet, har Kungl. Maj :t dock medgett att oblekt linolja får införas tullfritt. Vissa bearbetade linoljeprodukter (blekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 2, och kokt, oxiderad eller
Kungl. Maj:Is proposition nr 99 år 1968
43 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 22 mars 1968.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Myrdal, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa tullfrågor m. m. och anför.
Inledning
I enlighet med vad som föreslagits i prop. 1967: 150 med förslag till tulltaxa har riksdagen bl. a. godkänt protokollet rörande GATT-förhandlingarna inom Kennedyronden och antagit en ny tulltaxa att gälla från den 1 juli 1968 (BeU 63, rskr 348). I överensstämmelse med riksdagens beslut har Kungl. Maj :t utfärdat tulltaxa den 12 januari 1968 (nr 25). I propositionen framhölls att det under rådande förhållanden inte fanns anledning att — som ifrågasatts i vissa remissyttranden i ärendet — göra en fullständig revision av tulltaxan. Däremot kunde punktvisa ändringar i tulltaxan framdeles visa sig önskvärda.
Vid remissbehandlingen av generaltullstyrelsens förslag till ny tulltaxa berördes ett antal frågor som inte kunde tas upp till närmare behandling i propositionen eftersom ytterligare utredning visat sig erforderlig. Så var fallet i fråga om bl. a. tullarna på syntetfiber och TV- och radioapparater, tullsättningen på bilområdet samt den tull som utgår vid reparation utomlands, främst av maskiner. Vid riksdagsbehandlingen av propositionsförslagen togs också upp frågan om tullen på linoljeprodukter (Motion I: 902, BeU 63).
På mitt uppdrag har kommerskollegium den 8 och 14 mars 1968 i samråd med generaltullstgrelsen och, i de delar som berör jordbrukets område, efter kontakt med statens jordbruksnämnd tagit upp de sålunda aktuella frågorna till behandling och lagt fram förslag till vissa ändringar i den nya tulltaxan. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i en den
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
6 februari 1968 dagtecknad promemoria föreslagit vissa smärre av tulltekniska skäl betingade ändringar i tulltaxan. Kommerskollegium har samtidigt med sina förslag överlämnat yttranden över förslagen av Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Textilrådet, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening, SAAB Aktiebolag, Aktiebolaget Volvo, Motorbranschens riksförbund, Motorrenoverarna, Gummiverkstädernas och Gummiringshandlarnas riksförbund, Sveriges Gummiindustriförening, Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Härjämte har överlämnats en till kollegium ställd framställning från Aktiebolaget Scania Vabis m. fl. bilimporterande företag. I framställningar den 27 juni 1967 och den 8 januari 1968 har vidare Föreningen Sveriges Industriförnödenhetsleverantörer och Svensk industriförening hemställt om vissa tulländringar, över dessa framställningar har yttranden avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har i sin tur överlämnat yttranden av Textilrådet.
Statens jordbruksnämnd har den 10 oktober 1967 efter samråd med generaltullstyrelsen, kommerskollegium och kontrollstyrelsen inkommit med förslag till utformning av prisutjämningsåtgärder beträffande vissa slag av mandelmassa m. m. Härjämte har Svenska choklad- och konf ektyrf abrikantföreningen u.p.a. i skrivelser den 21 februari 1967 och den 5 februari 1968 aktualiserat vissa frågor rörande skatt på choklad som ingår i biscuits och wafers. Häröver har yttranden avgetts av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden av Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
I detta sammanhang ämnar jag även ta upp en tullfråga som sammanhänger med ett av chefen för jordbruksdepartementet redovisat förslag till ändring av fettvaruregleringen. Slutligen kommer jag att ta upp frågan om vilka åtgärder som erfordras för att Sverige, tillsammans med övriga nordiska länder, skall kunna medge tullfri införsel av vissa handgjorda textilvaror från u-länderna.
Förslag och remissyttranden
Linoljeprodukter
För oblekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 1, utgår enligt nu gällande taxa den 12 september 1958 (nr 475) tull med 7 kr. per 100 kg. Genom förordnande med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391), som avser tullfrihet för varor som inte tillverkas inom landet, har Kungl. Maj :t dock medgett att oblekt linolja får införas tullfritt. Vissa bearbetade linoljeprodukter (blekt linolja, tulltaxenr 15.07 A 2, och kokt, oxiderad eller
45 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
på annat sätt modifierad linolja samt vissa liknande produkter av träolja, oiticicaolja, tulltaxenr 15.08 A) beläggs f. n. med en tull av 9 kr. per 100 kg. Som framgår av prop. 1967: 150 (s. 256) har Sverige i Kennedyronden som ett medgivande åt u-länderna bundit sig att medge tullfri införsel av oblekt linolja. För de nämnda bearbetade produkterna innebär förhandlingsåtagandet en halvering av nu gällande tull. I propositionen föreslogs med hänsyn till att tullfrihet medgetts för råvaran, att tullen för de bearbetade varorna skulle sättas till 3 kr. per 100 kg.
I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen togs frågan om tullen på linolja och linoljeprodukter upp i motionen 1:902. I motionen påpekades att en tullsats om 3 kr. per 100 kg för linoljeprodukter och liknande varor skulle innebära en höjning av manufaktureringsskyddet i förhållande till tidigare gällande 2 kr. per 100 kg. Härigenom skulle enligt motionärens uppfattning konkurrensförhållandena mellan importen av bearbetad linolja och den inhemska produktionen av blekt och kokt eller på annat sätt modifierad linolja påverkas. I motionen yrkades därför att tullen på bearbetade linoljeprodukter m. m. skulle sättas till 2 kr. per 100 kg. Utskottet (BeU:63) fann det för sin del utomordentligt svårt att med ledning av tillgängliga uppgifter ta bestämd ställning till frågan om manufaktureringsskyddets storlek. Eftersom departementschefen avsåg att i annat sammanhang återkomma till de punktvisa ändringar i tulltaxan som kunde visa sig nödvändiga, förutsatte utskottet att den i motionen aktualiserade frågan skulle komma att uppmärksammas. Med hänvisning till det anförda avstyrkte utskottet bifall till motionen. Riksdagen beslöt i enlighet därmed.
Kommer skollegium och generaltullstgrelsen har nu närmare utrett denna fråga. Kollegiet omtalar, att den svenska produktionen av förädlad linolja år 1965 uppgick till sammanlagt närmare 6 000 ton. Importen av förädlad linolja var vid samma tidpunkt drygt 2 500 ton. Kostnadskalkyler för framställningen av linoljeprodukter visar, framhåller kollegiet, att en tull på 4: 50 kr. per 100 kg skulle utgöra ett mycket högt skydd för tillverkningen. Ett bibehållande av en tullskillnad mellan obearbetade och förädlade linoljeprodukter om 2 kr. per 100 kg skulle däremot innebära ett förhållandevis lågt manufaktureringsskydd jämfört med vad som är normalt i närliggande branscher. Kollegiet har därför funnit att ett lämpligt avvägt tullskydd skulle ligga vid 3 kr. per 100 kg, dvs. den tullnivå som föreslagits.
Vid remissbehandlingen av denna fråga har Sveriges färgfabrikanters förening, Sveriges grossistförbund och Sveriges kemiska industrikontor förklarat sig kunna godta det sålunda föreslagna tullskyddet för linoljebearbetningen. Kemikontoret framhåller att en tull om 3 kr. per 100 kg utgör en rimlig avvägning mellan de intressen som företräds av tillverkare och förbrukare av linoljeprodukter.
4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 99
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
Syntetull och syntetullgarn, m. m.
För syntetull, tulltaxenr 56.01—04, utgår f. n. tull enligt tulltaxan med 8 % av värdet. För garn av syntetmaterial, tulltaxenr 56.05—06, utgår med visst undantag tull med 11 %.
Åtagandena i Kennedyförhandlingarna innebär för Sveriges del en sänkning av tullen för syntetull från 8 till 4 % och för garn av syntetmaterial från 11 till 10 %.
På grundval av en framställning från Textilrådet medgav Kungl. Maj :t den 1 december 1967 tullfrihet med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen för syntetull fr. o. m. den 1 januari 1968. Som motiv för framställningen angav Textilrådet att syntetull inte tillverkades i Sverige samt att tullfrihet eller mycket låga tullar tillämpades i de övriga nordiska länderna, vilket påverkar konkurrensförhållandena på den nordiska marknaden. Tullfriheten omfattar inte avfall av syntetmaterial, tulltaxenr 56.03, av vilket viss produktion, bl. a. i form av maskintrassel, förekommer i Sverige.
Kommerskollegium erinrar i sin nu föreliggande skrivelse om att 1952 års tull taxekommitté under förutsättning av tullfrihet för syntetullen förordat en garntull om 5 %. Sedan tulltaxekommittén avgett sitt betänkande (SOU 1956: 15) har emellertid relationerna mellan råvaru- och manufaktureringskostnaderna förändrats avsevärt. Enligt kollegiet skulle nu en tullsats om 7—9 % ge ett manufaktureringsskydd av den storlek som tulltaxekommittén allmänt sett förordade. En anpassning till den tullnivå som föreligger efter Kennedyförhandlingarna skulle enligt kollegiets och generaltullstyrelsens uppfattning tala för en tullsats om 7 %. En sadan tullsättning skulle också innebära ett närmande till tullnivån i de nordiska länderna. De nämnda myndigheterna föreslår därför att tullen på syntetullgarn för de nu tullbelagda kvaliteterna fastställs till 7 % av värdet.
Kommerskollegium framhåller att den svenska produktionen av syntetullgarn under åren 1965—1967 uppgått till resp. 2 200, 3 000 och 4 000 ton. Importen av garn omfattade samma år 1 700, 1 900 och 2 500 ton med ett värde av 31, 33 och 38 milj. kr. Något mindre än hälften av garnimporten kom från EFTA-länderna. Vidare förekom viss import av garn i uppläggningar för detaljhandeln, huvudsakligen från EEC-länderna.
Yttranden i denna fråga har avgetts av Textilrådet, Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges grossistförbund, Textilrådet förordar med hänsyn till det förändrade kostnadsläget en tull om 10 eller 9 % för syntetullgarn. Rådet erinrar också om att utländsk export av sådant garn till Sverige i många fall gynnas av olika former av exportstöd. Ett lågt tullskydd kan enligt rådets uppfattning innebära risk för minskning av spinnkapaciteten. Kemikontoret anser det för sin del mindre lämpligt att i tulltaxan sänka tullen för syntetullgarn, vilket kunde försvåra ett återinförande av
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968 47
tull på syntetullen om svensk tillverkning i framtiden blir aktuell. Grossistförbundet anser sig ej ha möjlighet att bedöma den lämpligaste storleken av manufaktureringsskyddet för syntetullgarn. I princip anser förbundet att tullen för garnet bör medföra ett oförändrat manufaktureringsskydd i förhållande till det läge tullförhandlingarna medfört, dvs. en skillnad i tullbelastningen på råvarorna och garnerna om 6 %.
Ett genomförande av förslaget om tullsättningen på syntetullgarn kräver enligt kommerskollegiets uppfattning att tullfriheten för syntetullen införs i tulltaxan. Förslag härom har även framförts av generaltullstyrelsen i särskild promemoria den 6 februari 1968. Myndigheterna framhåller att några planer på svensk tillverkning inte påvisats. Hinder bör därför inte föreligga för att tullfriheten regleras i tulltaxan. Frågan om återinförande av tull om inhemsk tillverkning skulle komma till stånd får bedömas med hänsyn till det behov som i ett sådant läge kan föreligga. Sveriges industriförbund liksom också Textilrådet och Kemikontoret avstyrker dock att tullfrihet för syntetull införs i tulltaxan med hänsyn till möjligheten av att svensk tillverkning av syntetull kan komma att upptas.
Föreningen Sveriges industriförnödenhetsleverantörer har i sin förut nämnda framställning hemställt om tullfrihet för maskintrassel, utgörande avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer. Som motiv anges att de olika tullarna pa skilda slag av textilavfall som Kennedyronden medfört kan leda till svårigheter och osäkerhet i fråga om tullbehandlingen. Framställningen tillstyrks av kommerskollegium, generaltullstyrelsen och Sveriges grossistförbund medan Textilrådet och Sveriges industriförbund motsätter sig tullfriheten. Kommerskollegium framhåller att importen till Sverige år 1967 av avfall av syntetiska och konstgjorda textilfibrer uppgick till 1 045 ton (2 milj. kr.), varav uppskattningsvis 400 ton trassel. Den inhemska produktionen av sådant trassel kan beräknas till 120 ton per år. Den större delen av konsumtionen utgörs av bomullstrassel, som är tullfritt. Kommerskollegium förordar att textilavfall inte beläggs med högre tull än nya fibrer, något som hittills också iakttagits i tulltaxan. Någon särbehandling av trassel i förhållande till annat avfall har inte förekommit varken i fråga om syntet- och rayonullavfall eller bomullsavfall. En ensartad tullsättning på detta område förutsätter tullfrihet för avfall såväl av syntetull som rayonull. Kollegiet har som nämnts tillstyrkt tullfrihet för syntetull. I fråga om avfall av rayonull torde enligt kollegiets mening inte några hinder mot tullfrihet föreligga. Kollegiet föreslår mot denna bakgrund med instämmande av generaltullstyrelsen att tullfrihet för syntet- och rayonullavfall införs i den nya tulltaxan. Textilrådet erinrar om att viss produktion av trassel finns inom landet. De kostnads- och prisförhållanden som f. n. råder medger endast minimimarginaler för denna tillverkning. Emellertid kan olika tull för
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
syntet- och rayontrassel medföra svårigheter och Textilrådet föreslår därför alt för dessa varor skall uttas en enhetlig tull om 4 %. För annat avfall av syntetfibrer förordas tullfrihet jämlikt 13 § tulltaxeringsförordningen.
I den tidigare nämnda framställningen från Svensk industriförening hemställs om tullfrihet för fibrer och garn av akryl. Som motiv anför föreningen att dessa material används för tillverkning av jumprar, och att konkurrensen på detta område är utomordentligt hård från bl. a. Korea och Hongkong. Föreningen framhåller vidare att den svenska tillverkningen av akrylgarn är utomordentligt ringa. I yttrandena över förslaget har kommerskollegium, generaltullstgrelsen och Textilrådet understrukit att särbehandling av akrylfibrer och alcrylgarn i förhållande till andra syntetullvaror inte kan tillstyrkas med hänsyn till föreliggande substitutskonkurrens. Andelen av akrylprodukter i den svenska produktionen av syntetullgarn låter sig, framhålls det, inte närmare fastställas.
Filterduk m. m.
För vissa textilvaror avsedda för tekniskt bruk, tulltaxenr 59.17, utgår f. n. tull med 8 % (siktduk) eller 11 % (filter-, tryck- och pressduk samt bl. a. vävd maskinfilt). Åtagandena i Kennedyronden innebär tullsänkningar till 7 % för siktduk, tulltaxenr 59.17 A, till 10 % för filter, tryck- och pressduk, tulltaxenr 59.17 B, samt till 9 % för övriga varor, tulltaxenr 59.17
C. Den svenska produktionen av filterduk o. d. uppgick år 1965 till 1,9 milj. kr. och av maskinfilt och övriga varor till 75 milj. kr. Någon produktion av siktduk förekom inte. Importen av siktduk utgjorde år 1967 900 000 kr., och av andra varor 21 milj. kr. Generaltullstgrelsen har av tulltekniska skäl föreslagit enhetlig tull med 9 % för varor hänförliga till tulltaxenr 59.17 B och C. Förslaget tillstyrks av kommerskollegium som påpekar att den betydelsefullaste varugruppen såväl i fråga om produktion som import faller under tulltaxenr 59.17 C, för vilken position en tull på 9 % accepterats under tullförhandlingarna. Förslaget godtas också av Sveriges grossistförbund. Sveriges industriförbund och Textilrådet finner inte de åberopade tulltekniska skälen tillräckliga för en tullsänkning utan motprestation från annat lands sida.
För vissa textilvaror av ändlösa syntetiska textilfibrer, tulltaxenr 62.05 A, utgår f. n. tull med 13 %. Efter Kennedyronden blir tullen för bl. a. dammoch skurtrasor, polérdukar etc. sänkt till 12 % och för vissa andra varor till 11 %. Importen är obetydlig. Generaltullstgrelsen har föreslagit enhetlig tull om 11 % för dessa varor. Förslaget har vid remissbehandlingen godtagits eller lämnats utan erinran.
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
49 Bilar och bildelar
Som närmare redovisats i prop. 1967: 150 (s. 267) innebär de svenska förhandlingsåtagandena för bilar i Kennedyronden att tullen för personbilar, tulltaxenr 87.02, sänks från 15 till 10 %. För specialbilar (bärgningsbilar, brandbilar m. in.), tulltaxenr 87.03, samt för underreden och karosserier till personbilar, tulltaxenr 87.04 och 87.05 sänks tullen från 15 till 11 %. För bildelar, inklusive delar till lastbilar och bussar, tulltaxenr 87.06, sker slutligen tullsänkning från 15 till 10 %. För bussar och lastbilar, tulltaxenr 87.02, samt för underreden och karosserier till sådana fordon, tulltaxenr 87.04 och 87.05, gjordes inte något åtagande varken i form av tullsänkning eller bindning av tullnivån och tullsatsen för dessa varor förblir sålunda 15 %.
De svenska åtagandena på bilområdet får ses mot bakgrunden av den uppgörelse som nåddes i förhandlingarna mellan de stora bilproducerande länderna. Denna uppgörelse innebär beträffande personbilar i princip en halvering av tidigare tullar. Sluttullen i EEC och Storbritannien blir härigenom 11 % och i USA 3 %. Något motsvarande resultat kunde inte uppnås för tyngre lastbilar och bussar. EEC-tullen för dessa lastbilar och bussar förblir sålunda 22 %. Däremot sänks tullen i EEC för sådana fordon med explosionsmotorer vars cylindervolym understiger 2,8 1 eller dieselmotorer vars cylindervolym understiger 2,5 1 i samma mån som tullen för personbilar, dvs. till 11 %. Motsvarande åtagande gjordes av Storbritannien och i stort sett även av USA.
I Sverige har som nämnts hittills tillämpats en enhetlig tull om 15 % för flertalet typer av bilar och bildelar. De problem som införandet av skilda tullsatser för olika bilkategorier kan aktualisera har nu behandlats av kommerskollegium och generaltullstyrelsen. Myndigheterna framhåller att enhetlig tull på bilområdet både av tulltekniska skäl och med hänsyn till behovet av tullskydd skulle vara önskvärd. Storleken av ett sådant enhetligt tullskydd anses även böra bedömas med hänsyn till det tullskydd som tillkommer annan industri inom verkstadssektorn. I första hand vill myndigheterna därför förorda att tullen sätts till 10 % såväl för personbilar som för lätta lastbilar och bussar. För tyngre lastbilar och bussar föreslås tullen få förbli 15 %. Förslaget har vid remissbehandlingen biträtts av representanterna för handeln, medan industrins talesmän ifrågasätter lämpligheten att nu genomföra tullsänkningar som går längre än åtagandena i Kennedyronden. Sveriges industriförbund framhåller sålunda att alldeles speciella skäl måste föreligga om sänkningar skall vidtas utan motprestationer av andra länder. Tulltekniska svårigheter att göra en gränsdragning mellan personbilar och lätta lastbilar bör därvid inte vara avgörande. Dessa synpunkter delas av Sveriges mekanförbund.
Myndigheterna förordar vidare att tullen för underreden och karosserier, tulltaxenr 87.04 och 87.05, får bli densamma som tullen på de färdiga bilar-
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
na, dvs. 10 resp. 15 %. Gränsdragningen mellan underreden och karosserier för olika fordonstyper får då ske i överensstämmelse med vad som gäller för färdiga bilar. Beträffande underreden och karosserier för personbilar innebär förslaget en tullsänkning utöver åtagandena i Kennedyronden från 11 till 10 %.
I detta sammanhang berör myndigheterna också frågan om en eventuell ändring av bestämmelserna i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen. Dessa medger möjlighet till import av delar och tillbehör för tillverkning av bilar mot en tull motsvarande fyra femtedelar av tullen för bilar som införs under enahanda omständigheter. Generaltullstyrelsen har tidigare ifrågasatt om inte skilda tullsatser för olika bilkategorier borde medföra ändring av dessa bestämmelser. Myndigheterna är dock inte f. n. beredda föreslå någon ändring av bestämmelserna i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen.
I myndigheternas yttrande föreslås slutligen att tullen för bärgningsbilar, brandbilar och andra specialbilar, tulltaxenr 87.03, med hänsyn till önskemålet om enhetlig tullsättning på bilområdet sänks från 11 till 10 %.
Förslagen om tullsättningen för karosserier och underreden samt för specialbilar ävensom synpunkterna i fråga om tullättnaderna för bildelar har vid remissbehandlingen fått stöd av bl. a. Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening. Sveriges industriförbund kan inte finna att tullen unilateralt bör sänkas från 11 till 10 % för specialbilar eller för underreden och karosserier för personbilar. Vad gäller import av delar för biltillverkning enligt 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen föreslår förbundet liksom Sveriges grossistförbund att tullättnaderna skall medges med utgångspunkt från tullen för personbilar, vilka utgör den övervägande delen av den svenska biltillverkningen. Sveriges mekanförbund delar de av Industriförbundet framförda synpunkterna, men vill dock inte motsätta sig tullsänkningen om 1 % för specialbilar samt underreden och karosserier för personbilar om detta av olika skäl anses önskvärt.
TV-mottagare
Katodstrålerör, tulltaxenr 85.21, är nu belagda med tull av 10 %. För TVmottagare, tulltaxenr 85.15, utgår tull med 17 %. Åtagandena i Kennedyronden för dessa varor innebär för rören en tull om 5 % och för TV-mottagarna 11 %.
Genom beslut den 1 december 1967 har Kungl. Maj:t med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen förordnat om tullfrihet för katodstrålerör. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen har prövat frågan om tullfriheten för rören kunde motivera tulländring också för TV-apparaterna. Myndigheterna har kommit till slutsatsen att en ändring av tullförhållandena för TV-apparater inte bör genomföras f. n. med hänsyn till bl. a. svårigheterna att nu be-
Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
döma pris- och kostnadsförhållandena inom branschen. Tullsänkningar för TV-apparater utöver åtagandena i Kennedyronden avstyrks även av Sveriges grossistförbund och Mekanförbundet.
Nomenklaturändringar i tulltaxan
Generaltullstyrelsen har i förevarande sammanhang föreslagit vissa nomenklaturändringar för att åstadkomma bättre överensstämmelse mellan den svenska texten och Bryssel-nomenklaturens nuvarande lydelse på franska och engelska språken. Ändringarna innebär inte några ändrade tullförhållanden och några invändningar mot förslagen har inte framförts vid remissbehandlingen.
Reparationstullen
Enligt 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen får under vissa förutsättningar en vara som i utlandet undergått reparation vid återinförseln till Sverige beläggas med en tull som svarar mot 10 % av det belopp som betingats för reparationen. För denna s. k. reparationstull har något åtagande inte gjorts vid Kennedyförhandlingarna. I samband med remissbehandlingen av förslaget till ny tulltaxa restes frågan om reparationstullen skulle sänkas för att relationen till tullarna på andra områden, främst maskinområdet skulle bibehållas. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen redovisar kostnaderna för reparation utomlands under åren 1966 och 1967 med resp. 31 och 35 milj. kr. Härav avsåg huvuddelen, 27 milj. kr. per år, maskiner och apparater samt 1—2 milj. kr. regummering av däck. Myndigheterna framhåller att reparationstullen ursprungligen fastställts till 10 % för att svara mot tullarna på maskinområdet. Enligt myndigheternas uppfattning bör denna relation i tullsättningen bibehållas även i framtiden. Myndigheterna föreslår därför att reparationstullen sänks från 10 till 5 % med avtrappning i den ordning som fastställts för tullsänkningarna på maskinområdet.
Förslaget har vid remissbehandlingen tillstyrkts av Sveriges mekanförbund, Motorbranschens riksförbund och Stockholms handelskammare. Sveriges kemiska industrikontor motsätter sig inte sänkningen av reparationstullen men vill erinra om vikten av att kravet på identitet mellan exporterade och importerade varor uppehålls beträffande bildäck. Gummiverkstädernas och Gummiringshandlarnas Riksförbund anser sig inte kunna tillstyrka en sänkning av reparationstullen, liksom inte heller handelskamrarna i Göteborg och Malmö.
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
Mandelmassa
Enligt förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor skall sådan skatt erläggas för vissa livsmedelsprodukter som tillverkas i Sverige eller införs till landet. Utjämningsskatt utgår på choklad- och konfektyrvaror, wafers och biscuits samt på mellanöl och starköl.
Utjämningsskatten har till syfte att täcka kostnaderna för den prisutjämning beträffande vissa livsmedelsprodukter som tillkommit för att underlätta tullavvecklingen inom EFTA. Genom prisutjämningsförfarandet får den svenska livsmedelsindustrin tillgång till råvaror till världsmarknadspris för sin tillverkning.
Skatten uttas f. n. med 60 öre per kg för choklad- och konfektyrvaror samt wafers och biscuits, med 3 öre per 1 för mellanöl och 4 öre per 1 för starköl.
I enlighet med ett förslag av 1960 års jordbruksutredning har en arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet närmare undersökt behovet av kompletteringar av det gällande systemet för råvaruprisutjämning (Stencil Jo 1966: 16). Arbetsgruppen framhöll att det förhållandet att mandelmassa i förpackningar om minst 1 kg undantagits från prisutjämning kunde medföra vissa snedvridningar i konkurrensen mellan olika varor på området. Chefen för jordbruksdepartementet förordade med hänsyn härtill i prop. 1967:95 angående riktlinjer för jordbrukspolitiken att prisutjämning skulle medges också för mandelmassa i förpackningar om minst 1 kg och uppdrog åt statens jordbruksnämnd att i samråd med berörda myndigheter inkomma med förslag till den närmare utformningen av sådan prisutjämning.
Förslag rörande prisutjämningens utformning har nu framlagts av jordbruksnämnden efter samråd med generaltullstyrelsen, kommerskollegium och kontrollstyrelsen. Vid utarbetandet av förslaget har myndigheterna haft att beakta en framställning från Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen. Förslaget innebär att fondantmassor, pastor och liknande halvfabrikat i bulk, innehållande mindre än 80 viktprocent sötningsmedel, samt s. k. fastlagsmassa (tulltaxenr 17.04), görs till föremål för prisutjämning enligt samma system som nu tillämpas för choklad- och konfektyrvaror samt wafers och biscuits. Prisutjämningen skall enligt förslaget beräknas på grundval av industrins redovisade förbrukning av råvarorna socker, sockerkulör, sirap, glykos (druv- och stärkelsesocker), fettvaror, mjölk samt mjöl av spannmål. Kostnaderna för prisutjämningen föreslås bli täckta genom utjämningsskatt. Liksom i fråga om wafers och biscuits skall skattskyldighet inte föreligga vid tillverkning i endast ringa omfattning. Skattesatsen föreslås, på grundval av de beräknade kostnaderna, bli 35 öre per kg färdig vara. Enligt myndigheternas förslag bör vidare tullen för dessa varor sänkas från nuvarande 20 % till den tullsats som gäller för övriga utjäm-
Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1968
ningsskattebelagda varor. Denna är f. n. 10 %, men kommer genom åtagandena i Kennedyronden att stegvis sänkas till 5 %.
Kostnaderna för prisutjämningen kan på grundval av tillgängliga uppgifter om produktion och råvaruåtgång, huvudsakligen i fråga om socker, beräknas till ett belopp av 2,5 milj. kr. per år.
Myndigheternas förslag överensstämmer med de önskemål som framförts av Chokladfabrikantföreningen med den skillnaden att föreningen begärt undantag från prisutjämningen för sådana massor som innehåller mindre än 30 % socker. Som skäl härför har föreningen åberopat att prisutjämningen för varor med låg sockerhalt skulle medföra en betydande kostnadsfördyring för dessa. Myndigheterna har härvidlag framhållit att massor med sådan låg sockerhalt endast utgör en ringa del av produktionen. Ett undantag för vissa massor skulle, påpekas det, medföra administrativa problem och dessutom innebära risk för att både svenska och utländska tillverkare anpassar sin produktion med hänsyn till skattegränsen. Myndigheterna har därför ansett att prisutjämningen bör omfatta samtliga typer av massor, oavsett sockerhalten.
Avgift på wafers och biscuits innehållande choklad
Tillverkare av bakverk som genom blandning av råvaror framställer choklad för fyllning eller överdrag av bakverken är skyldiga att erlägga skatt enligt förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt för den sålunda tillverkade chokladen. Har tillverkaren köpt chokladen i form av halvfabrikat ingår varuskatten i priset på chokladen. Detta medför att i Sverige producerade chokladöverdragna wafers och biscuits och liknande artiklar belastas med en skatt som inte utgår då varor av samma slag importeras. Exporteras svensktillverkad vara avlyfts inte heller denna skatt.
I sin framställning den 21 februari 1967 har Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen påtalat den diskriminering som varuskatten på råvaror och halvfabrikat innebär för svenska tillverkare av wafers och biscuits. Föreningen framhåller att konkurrenssituationen medfört en alltmer ökande import och yrkar på åtgärder i syfte att åstadkomma en utjämning mellan inhemska och utländska produkter. En lösning skulle enligt föreningen vara att införa en avgift vid import som till storleken motsvarar den råvarukostnadsfördyring skatten utgör för här i landet tillverkade produkter. En sådan metod tillämpas redan i Danmark och Norge framhåller föreningen.
Vid remissbehandlingen av framställningen har behovet av åtgärder för utjämning av rådande olikheter i princip inte ifrågasatts. Kontrollstyrelsen ha för sin del utarbetat ett förslag till avgiftsbeläggning vid import. Kommerskollegium anser att den konstaterade merbelastningen i skattehänseen-
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
de kan inverka menligt på den svenska industrins konkurrensförmåga och finner det i och för sig rimligt att merbelastningen elimineras. Kollegiet vill dock av bl. a. tekniska och handelspolitiska skäl inte tillstyrka en importavgift. Generaltullstijrelsen avstyrker införandet av importavgift men föreslår — om en åtgärd skall vidtas —- att ett restitutionsförfarande införs. Ett restitutionsförfarande skulle enligt styrelsen möjliggöra att den kostnadsfördyring som uppkom genom den särskilda varuskatten eliminerades.
Departementschefen
När förslaget till ny tulltaxa på grundval av förhandlingsresultatet i Kennedyronden lades fram framhöll jag att ändringar på vissa punkter kunde komma att visa sig nödvändiga. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen har nu närmare utrett några av de problem beträffande enskilda varor som aktualiserades vid utarbetandet av den nya tulltaxan. För vissa varor, såsom linoljeprodukter och TV-apparater, finner jag i likhet med myndigheterna att ändringar i tulltaxan inte är påkallade. I fråga om ett antal andra varor bör emellertid vissa tullanpassningar kunna komma i fråga.
De svenska åtagandena i Kennedyförhandlingarna skulle för tillverkningen av garn av syntetull innebära en marginal om 6 % mellan tullarna på ull och garn. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen har emellertid framhållit att den tullfrihet som med stöd av 13 § tulltaxeringsförordningen medgetts för syntetull motiverar en anpassning av tullsättningen för garnet. Myndigheterna erinrar därvidlag om att tulltaxekommittén på sin tid förordade en tull om 5 % för garner om ullen skulle vara tullfri. Representanterna för textilindustrin har emellertid påpekat att kostnadsläget nu förändrats, varför ett högre tullskydd än det kommittén förordat kunde vara motiverat. Jag delar generaltullstyrelsens och kommerskollegiets uppfattning att tullfriheten för syntetull inte i och för sig bör föranleda en ökning av skyddet för garntillverkningen. Utvecklingen på kostnadssidan bör emellertid som myndigheterna framhållit beaktas. Mot bakgrunden av rådande förhållanden finner jag en tullsats på 7 % för garn tillverkat av syntetull innebära en lämplig avvägning och jag förordar sålunda att tullen sätts till denna nivå. Ett genomförande av detta förslag kräver en ändring i den nyligen antagna tulltaxan. I anslutning härtill bör den temporärt medgivna tullfriheten för syntetullen också införas i tulltaxan. Vid remissbehandlingen av förslaget har visserligen påpekats att en sådan åtgärd kunde försvåra ett återinförande av tullen om tillverkningen av syntetull skulle tas upp i Sverige. Några planer på sådan tillverkning torde emellertid inte f. n. vara aktuella. Jag förordar sålunda att tullfriheten för syntetull nu införs i tulltaxan.
55 Kungl. Maj :ts proposition nr 99 år 1968
Någon anledning att i tullhänseende därvid skilja mellan nya syntetfibrer och avfall synes enligt min uppfattning inte föreligga, liksom inte heller att i tullhänseende skilja mellan trassel och annat avfall. Myndigheterna har föreslagit att tullfriheten också skall omfatta avfall av rayonull. Också denna tullfrihet torde kunna genomföras utan nämnvärda problem och jag vill därför ansluta mig till förslaget.
De ändringar i tulltaxan jag nu föreslagit innebär en anpassning till den redan införda tullfriheten för syntetull. Någon stegvis avtrappning av tullsatserna i likhet med vad som bestämts för åtagandena i Kennedyförhandlingarna blir därför inte aktuella.
Jag vill också ansluta mig till myndigheternas förslag i fråga om vissa andra textilvaror, bl. a. sådana för tekniskt bruk. Med hänsyn till de tulltekniska svårigheterna att skilja akrylfibrer från andra syntetfibrer synes någon särbehandling av akrylgarn i förhållande till övriga garner av syntetull inte böra komma i fråga.
När det gäller tullsättningen på bilområdet har de myndigheter som uttalat sig framhållit värdet av så enhetliga tullar som möjligt. I överensstämmelse härmed är jag beredd föreslå att de tullar på specialbilar och på karosserier och underreden med motorer för personbilar som i Kennedvronden sattes till 11 % sänks till 10 %. I fråga om lastbilar och bussar har något svenskt förhandlingsåtagande emellertid inte gjorts. Några betydande tullsänkningar på detta viktiga område utan motprestationer från andra länder vill jag i det rådande handelspolitiska läget inte förorda. Tullsatsen för lastbilar och bussar bör sålunda bibehållas vid 15 % även om härigenom vissa tulltekniska svårigheter skulle uppkomma vid gränsdragningen mellan lätta lastbilar och personbilar. För tullsättningen i fråga om sammansättningsdelar till bilar samt karosserier och underreden med motorer bör tullsatserna för de färdiga bilarna vara vägledande.
Ett bibehållande av en tullsats av 15 % för lastbilar och bussar innebär med hänsyn till de sänkta tullarna för bildelar en viss förstärkning av tullskyddet för den tyngre bilindustrin. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att föreslå ytterligare lättnader i bestämmelserna om tullar för delar till biltillverkning i 5 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen. Däremot kan jag förorda att den s. k. reparationstullen enligt 6 § 2 mom. tulltaxeringsförordningen avtrappas på samma sätt som tullarna på maskinområdet.
Generaltullstyrelsen har i förevarande sammanhang föreslagit vissa tekniska ändringar i tulltaxan som inte i nämnvärd grad medför ändrade tullförhållanden. Jag förordar att dessa ändringar genomförs. Vidare bör en anpassning av tullarna för vissa såser och soppor ske som följd av att dessa varor i anslutning till vad som föreslagits i prop. 1968: 85 avförs från fettvaruregleringen. Slutligen bör i den nya tulltaxan införas de tullar på sprit
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
och tobak som riksdagen antagit med giltighet från och med den 5 februari i år, se förordningen den 2 februari 1968 (nr 4) om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475).
I samband med Kennedyronden har de nordiska länderna som redovisats i prop. 1967: 150 s. 256 förhandlat med Indien om tullfrihet för handvävda textilier från u-länderna. Som villkor för tullättnader förutsattes att varorna vid importen åtföljdes av särskilt upprättade certifikat utvisande varornas ursprung och framställningssätt. Förhandlingarna har nu fortskridit så långt att de nordiska länderna gemensamt förklarat sig beredda att på försök medge sådan tullfrihet för vissa handvävda bomullstextilier. Det närmare varuurvalet liksom också vilka krav som skall uppställas i fråga om certifikaten m. m. skall enligt den avgivna förklaringen fastställas av myndigheterna i importländerna. För tullfriheten krävs riksdagens medgivande. Jag förordar att ett sådant medgivande ges i form av ett tillägg till 8 § tulltaxeringsförordningen, som handlar om tullfrihet i särskilda fall. Medgivandet torde böra ges sådan form att tullfriheten kan utvidgas att avse även andra handgjorda textilvaror än bomullsväv om detta i en framtid skulle visa sig lämpligt.
Beträffande frågan om prisutjämning för mandelmassa har riksdagen redan i princip tagit ställning till behovet av sådan utjämning. Det förslag om den närmare utformningen av prisutjämningen som framlagts av jordbruksnämnden i samråd med övriga berörda myndigheter ansluter sig väl till vad som gäller för andra varor inom prisutjämningssystemet. Jag förordar att prisutjämningen genomförs i enlighet med myndigheternas förslag och att en utjämningsskatt om 35 öre per kg införs för mandelmassa m. m. i förpackningar om minst 1 kg samt för s. k. fastlagsmassa. I samband med införandet av prisutjämningen bör tullen för de berörda varorna bli densamma som gäller för utjämningsberättigade konfektyrvaror. För denna tullsänkning krävs inte ändring i tulltaxan, eftersom varorna i framtiden tulltaxeras under rubriken varor belagda med utjämningsskatt.
Vad slutligen beträffar behovet av åtgärder för att utjämna den snedvridning i konkurrensen som råder mellan importerade och inom landet tillverkade wafers och biscuits innehållande choklad har detta vitsordats under remissbehandlingen. Även jag anser att det finns skäl att förbättra de inhemska tillverkarnas konkurrensläge. Det enklaste sättet att få till stånd en utjämning av villkoren mellan utländska och inhemska tillverkare är enligt min mening att införa en avgift vid import av berörda varor. Avgiften bör såsom kontrollstyrelsen föreslagit lämpligen sättas till 2 kr. per kg choklad som ingår i bakverket. Jag förordar att bestämmelser i ämnet tas in i en särskild förordning. Förslag till sådan förordning har upprättats inom finansdepartementet.
57 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
De författningsändringar jag här föreslagit bör träda i kraft den 1 juli 1968. Riksdagen har tidigare godtagit en plan för tullavveckling i anledning av åtagandena i Kennedyronden, bilaga 5 till prop. 1967: 150. Vissa av de nu föreslagna tulländringarna påverkar även awecklingsplanen och jag förordar att de ändringar som sålunda aktualiseras införs också i denna. Förslag till ändringarna torde som bilaga få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t i proposition föreslår riksdagen att
dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till
1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 januari 1968 (nr 25),
2) förordning om ändrad Igdelse av 6 § 2 mom. och 8 § tullaxeringsförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),
3) förordning angående ändring i förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämnings skatt å vissa varor,
4) förordning om avgift vid införsel av vissa bakverk, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att den 1 januari vart och
ett av åren 1970, 1971 och 1972 genomföra de ändringar i tulltaxan som framgår av kol. 5, 6 och 7 i bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Ggllensten
58 Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1968
Bilaga
PM ang. ändring av plan för tullavtrappningen i samband med åtaganden i Kennedyronden (se prop. 1967:150, bilaga 5)
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680212