('angående samordning av v et erinärhö g skolans verksamhet med annan forsk\xad ning och utbildning m.m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Nr 37

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående samordning av v et erinärhö g skolans verksamhet med annan forsk­ ning och utbildning m.m.; given Stockholms slott den 20 februari 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ingemund Bengtsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av 1965 års veterinärmedicinska ut­ rednings betänkande att principbeslut fattas om att veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt förläggs till Uppsala. En nära samord­ ning avses komma till stånd med lantbrukshögskolan när det gäller ämnes­ områdena sjukdomsgenetik och husdjurshygien, fysiologi samt radiobiologi och med Uppsala universitet när det gäller ämnesområdena farmakologi, medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi. Utflyttningen beräknas kunna påbörjas om ca tre år och vara slutförd efter ytterligare tre__fyra år. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 20 februari 1970.

Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , stat srå '.eu S träng , A ndersson , L ange , H olmqvist , A spling , L undkvist , Gr. jer , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson , N orling , L öfberg , J . dbom , C arlsson .

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Bengtsson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om samordning av veterinärhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning m.m. och anför.

I. Inledning

Genom beslut den 26 februari 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en sakkunnig1 för att utreda möjlig­ heterna att samordna veterinärmedicinsk forskning och utbildning med an­ nan närbesläktad forskning och utbildning jämte därmed sammanhängande frågor. Utredningen, som antog namnet 1965 års veterinärmedicinska ut­ redning, har den 13 juni 1967 avlämnat betänkandet Samordning av veteri­ närhögskolans verksamhet med annan forskning och utbildning (Stencil Jo 1967:7). Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren, medicinalstyrelsen (numera socialstyrelsen), statens bakteriologiska labora­ torium, statens institut för folkhälsan, statens planverk, statskontoret, bygg­ nadsstyrelsen, universitetskansler sämbetet (efter hörande av rektorsämbete­ na och lärarkollegierna vid de medicinska fakulteterna vid Uppsala universi­ tet och karolinska institutet), lantbruksstyrelsen, veterinärstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, överståthållarämbetet (numera länsstyrelsen i Stockholms län), länsstyrelsen i Uppsala län, statens medi­ cinska forskningsråd, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, styrel­ sen för skogshögskolan (efter hörande av lärarkollegiet), styrelsen för lantbrukshögskolan (efter hörande av lärarkollegiet), statens råd för skogs- och jordbruksforskning, styrelsen för veterinärhögskolan (efter hörande av lä­ rarkollegiet och nämnden för veterinärinrättningen i Skara), statens veteri- 1 Till maj 1966 numera avlidne generaldirektören Börje Lundgren och därefter f. d. landshöv­ dingen Manfred Näslund.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 3

närmedicinska anstalt, skogs- och lantbruksakademien, livsmedelsstadgekommittén, lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för Uppsala och Stockholm, studentbostadskommittén, lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor, veterinärväsendeutredningen, Riksförbun­ det Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Kooperativa förbundet, Svensk husdjursskötsel, ekonomisk förening, statstjänarkartellen, Statstjänstemannaförbundet, Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges akademikers centralor­ ganisation (SACO), Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund, Sveri­ ges veterinärförbund, Universitetslärarförbundet, Sveriges förenade student­ kårer (SFS), Veterinärmedicinska föreningen och lantbrukshögskolans stu­ dentkår. Representanter för Skara stad har i skrivelse den 23 oktober 1968 föresla­ git att en fältstation för veterinärhögskolan förläggs till Skara. Från hög­ skolan har därefter getts in en översiktlig plan över användningen av en sådan fältstation. Vidare har fem tjänstemän vid veterinärhögskolan i skrivelse den 12 no­ vember 1969 föreslagit att högskolan förläggs till Lundområdet och att frå­ gan om högskolans framtida utformning och lokalisering förutsättningslöst utreds på nytt. Över sistnämnda skrivelse har efter remiss yttranden avgetts av byggnads­ styrelsen, universitetskanslersämbetet, styrelsen för lantbrukshögskolan samt styrelsen för veterinärhögskolan (efter lärarkollegiets hörande). Sta­ tens veterinärmedicinska anstalt och Sveriges veterinärförbund har inkom­ mit med synpunkter i ämnet. I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 124 och 166) har Kungl. Maj.-t före­ slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. in. samt till Bygg­ nadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. för budgetåret 1970/71 beräk­ na ett reservationsanslag av 5 milj. kr. resp. ett investeringsanslag av 6,1 milj. kr.

II. Nuvarande förhållanden

Veterinärmedicinsk forskning och utbildning bedrivs inom landet vid ve­ terinärhögskolan och i viss utsträckning även vid statens veterinärmedi­ cinska anstalt. Verksamheten vid högskolan är f. n. uppdelad på 16 institu­ tioner. Vidare finns en central förvaltning och ett bibliotek. Till högskolan ar knutna stationära djurkliniker samt en ambulatorisk klinik. Den sist­ nämnda fullgör inom ett område norr om Stockholm de åligganden som an­ kommer på distriktsveterinär. Utbildningen omfattar till veterinärmedicine kandidatexamen två läsår och till veterinärexamen ytterligare tre och ett halvt läsår. Intagningen uppgår till 50 studerande per läsår. Vid högskolan

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

OrganisQtionstablå för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt

Bibliotek —| Anatomi och histologi Bakteriologi och epizootologi Farmakologi Fysiologi

kirurgi

Klinisk kemi Central Utbild­ Klinisk radiologi förvalt­ nings­ ning nämnd Livsmedelshygien

Medicin I Styrelse Rektors­ VH ämbete Medicin II Medicinsk kemi Lärar­ —| Obstetrik och gynekologi

kolle­ gium

Patologi Sjukdomsgenetik och husdjurshygien Kungl. —| Försöksgården Maj:t Jordbr.- Parasitologiska avd./inst. dep. —| Virologiska avd./inst. Bakteriologiska avd. Patologisk-anatomiska avd. Kemiska avd. Före- Styrelse SVA Produktionsavd.

Konsulentavd. Eko­ nomi- ___ | Statsepizootolog sektion

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 5

Organisationstablå för lantbrukshögskolan

Biblioteken i Uppsala och Alnarp Konsulentavdelningen

Radiobiologi Utbildnings­ nämnd Mikrobiologi Genetik och växtförädling Markvetenskap Växtf/siologi Växtodling Växtpatologi Husdjurens utfodring och vård Husdjursförädling Lärarkolle­ gium Djurfysiologi Kungl. Rek­ Kolle- Ekonomi och statistik Maj:t Styrelse tors­ gie- Jordbr.ämbete nämnd dep. Arbetsmetodik och teknik Frukt- och bärodling Köksväxt- och prydnadsväxfodling Trädgårdskonst och naturvård Central Lantbrukets byggnadsteknik för­ valtning Försökskollegium Fältförsöksorganisation

—| Jordbruksegendomar

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

förekommer även utbildning av hovslagare. Antalet anställda uppgår till 270, varav 107 utgör lärarpersonal. Försöksverksamheten vid högskolan bedrivs vid en försöksgård i Skara. Under högskolans styrelse lyder veterinärinrättningen i Skara, som i övrigt är ett från högskolan fristående djursjukhus. Veterinärhögskolan står under ledning av en styrelse, i vilken berörda nä­ ringar och myndigheter är representerade. Ett rådgivande organ som är ge­ mensamt för högskolan samt lantbrukshögskolan och skogshögskolan, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, har till främsta uppgift att främ­ ja en samordnad planering av utbyggnaden av högskolorna och samarbetet mellan dem. Statens veterinärmedicinska anstalt utför praktiskt-vetenskapliga under­ sökningar och bedriver forskning inom veterinärmedicinens och livsmedelshygienens områden. Anstalten producerar sera, vacciner och andra bakte­ riologiska preparat för djursjukvård samt bedriver upplysnings- och råd­ givningsverksamhet bl. a. i fråga om bekämpning av kreaturssjukdomar. Inom anstalten finns sju avdelningar, däribland en särskild produktions­ avdelning. Antalet anställda uppgår till ca 200. Anstalten leds av en styrelse. Organisationen av högskolan och anstalten framgår av tablån på s. 4. Högskolan och anstalten är förlagda till Norra Djurgården i Stockholm. Två av högskolans 16 institutioner, nämligen institutionerna för virologi och parasitologi, är gemensamma för högskolan och anstalten och förlagda till anstalten. Högskolans övriga institutioner är samlade på högskolans område som omfattar 7,6 ha. Anstaltens område uppgår till 8,6 ha. Vid lantbrukshögskolan bedrivs utbildning, forskning och försöksverk­ samhet på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Forsknings- och utbildningsorganisationen är uppdelad på 17 institutioner. Utbildningen, som är femårig med första läsåret förlagt utanför högskolan, är uppdelad på en agronom- och en hortonomlinje. Intagningen uppgår läsåret 1969/70 till 105 studerande, varav 80 på agronomlinjen och 25 på hortonomlinjen. Försöksverksamheten, som följer ett program som årligen fastställs av hög­ skolestyrelsen (riksförsöksprogrammet), bedrivs inom institutionernas försöksavdelningar och vid högskolans försöksstationer i skilda delar av lan­ det. Vid högskolan finns dessutom en konsulentavdelning samt central förvaltning och bibliotek. Genom konsulentavdelningen förmedlas resulta­ ten av forskning och försöksverksamhet till bl. a. de statliga rationaliseringsorganen på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Huvudde­ len av högskolan ligger vid Ultuna inom Uppsala. Institutionerna vid trädgårdsavdelningen är förlagda till Alnarp i Skåne. Högskolans organi­ sation framgår av tablån på s. 5. På Artillerifältet i Uppsala sker i enlighet med statsmakternas beslut en etappvis utbyggnad av lokaler för Uppsala universitet, främst för de medi­ cinskt teoretiska ämnena samt den farmaceutiska utbildnings- och torsk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 7

ningsorganisationen. Lokaler för ämnesområdena biokemi och mikrobiologi vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten avses även bli förlagda dit. En första utbyggnadsetapp omfattande en rumsyta om ca 13 000 m2 har un­ der år 1969 fullbordats. Härigenom har lokalbehovet tillgodosetts för delar av ämnena fysiologi, medicinsk fysik, farmakologi, toxikologi, anatomi, hi­ stologi och medicinsk kemi. Härtill kommer vissa gemensamma utrymmen sasom hörsalar, seminarier, bibliotek m. m. Byggnadsstyrelsen har redovisat byggnadsprogram för en andra utbyggnadsetapp som omfattar 36 000 m2 programyta till en uppskattad kostnad av 85 milj. kr. LUP-kommittén för Uppsala har föreslagit att lokaler även för följande ämnesområden skall för­ läggas till Artillerifältet: oorganisk kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi och analytisk kemi samt näringslära, hygien och molekylärbiologi.

III. Utredningens förslag

Utredningen. 1965 års veterinärmedicinska utredning tar först upp vissa allmänna synpunkter rörande samarbete inom universitets- och högskoleområdet och framhåller att i de riktlinjer för den framtida forsk­ nings- och utbildningsorganisationen som år 1964 drogs upp av statsmak­ terna (prop. 1964: 50, SU 119, rskr 293) är samverkan och integration ett huvudtema. Riktlinjerna grundade sig på förslag av universitetsutredningen som bl. a. hävdade som sin principiella mening att små fackhög­ skolor borde, om väsentliga skäl ej talade däremot, inordnas såsom delar av större läroanstalter. Vid riksdagsbehandlingen av frågan underströk statsutskottet värdet av ett allsidigt utvecklat samarbete över fakultets- och institutionsgränser. När det gäller veterinärhögskolans integrering med annan forskning och utbildning konstaterar utredningen först att den veterinärmedicinska vetenskapen har naturliga anknytningar såväl till humanmedicinen som till husdjursvetenskapen. En stark intressegemen­ skap råder mellan den humanmedicinska och den veterinärmedicinska forskningens företrädare. Utredningen finner det självklart att en nära samverkan upprätthålls mellan de båda medicinska vetenskaperna oavsett organisatoriska förändringar. En forskningssektor som är särskilt värd att beakta i detta sammanhang är human näringsforskning, livsmedelshygien och omgivningshygien. Utredningen framhåller att den veterinärmedicinska verksamhetens främsta uppgift är att tjäna animalieproduktionen inom jordbruket. Här­ vid bör särskild vikt fästas vid sjukdomsförebyggande åtgärder avseende husdjurens hygien, skötsel och utfodring samt resistensförädlingen. Mot denna bakgrund finner utredningen att behov framträder av en nära sam­

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

verkan mellan den veterinärmedicinska forskningen och husdjursforskning­ en. Samverkan behövs såväl vid forskningens och försöksverksamhetens planering som vid verksamhetens bedrivande och resultatens bearbetning. Behovet förstärks ytterligare genom de stora förändringar som husdjursskötseln undergår. Utredningen övergår därefter till olika alternativ för lokaliseringen av veterinärhögskolans verksamhet. Utredningen konstaterar att huvuddelen av lantbrukshögskolan och särskilt den centrala forsknings- och försöks­ verksamheten på husdjursområdet är förlagd till Ultuna i Uppsala. I Upp­ sala finns också medicinsk fakultet. Det finns alltså goda förutsättningar att omlokalisera veterinärhögskolan till Uppsala. De kontakt- och integreringsmöjligheter Stockholm som universitetsstad och administrativt centrum erbjuder samt Stockholms och Uppsalas närhet till varandra talar emeller­ tid enligt utredningens mening för att integreringsfrågorna även bör dis­ kuteras med en bibehållen lokalisering av högskolan som utgångspunkt. I Stockholmsområdet finns — förutom veterinärmedicinska anstalten — me­ dicinsk och odontologisk fakultet vid karolinska institutet, statens institut för folkhälsan och statens bakteriologiska laboratorium. Den vikande husdjursskötseln i Stockholmsområdet medför svårigheter för veterinärhögskolans försörjning med klinikmaterial. Bristen avser främst nötkreatur och svin. Utredningen anser att om man ser lokaliseringsfrågan enbart från klinikmaterialsynpunkt så återfinns de lämpligaste förläggnings­ orterna i de sydligaste länen och i Skaraborgs län. Hänsynstagande till kli­ nikmaterialet bör dock inte enligt utredningens mening föranleda en loka­ lisering som ej tillfredsställer kraven på vetenskaplig miljö och integrering med närbesläktad forskning och utbildning. Med hänsyn härtill finner ut­ redningen att som förläggningsplats för veterinärhögskolan endast kan kom­ ma i fråga två orter, nämligen Uppsala och Stockholm. Utredningen lägger med hänsyn härtill fram två lokaliseringsalternativ, ett avseende Stockholm och ett avseende Uppsala. Vid utformningen av des­ sa har utredningen fäst stort avseende vid att slagkraftiga enheter för forsk­ ning, forskarutbildning, undervisning och försöksverksamhet skall komma till stånd. För olika högskolor och fakulteter gemensamma storinstitutioner föreslås bildade. En förutsättning har varit att de berörda institutionerna har en intressegemenskap i fråga om mål och medel. Även sammanslagning av institutioner tillhörande samma högskola har övervägts. Om en institutionssammanslagning inte befunnits lämplig, har sådana former som institutionsgrupps- och ämnesgruppsamverkan prövats. Det Stockholmsalternativ som utredningen utarbetat framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 9

Institution m. m. Samordning mellan Lokalisering veterinärhögskolan och

Anatomi och histologi oförändrad Fysiologi karolinska institutet (Kl) Kl-området i Solna Farmakologi ” Medicinsk kemi ” ” Bakteriologi och epizootologi it ” Virologi statens veterinärmedicinska SVA-området i Frescati anstalt (SVA) Parasitologi ” Patologi oförändrad Kirurgi, medicin, obstetrik och gynekologi, klinisk radiologi, klinisk kemi (inkl. radiobiologi) — Sjukdomsgenetik lantbrukshögskolan Husdjurshygien (jämte försöksgården i Skara) ” Livsmedelshygien statens institut för folk­ SIFF-området i Solna hälsan (SIFF)

Stockholmsalternativet innebär att veterinärhögskolans institutioner för klinisk forskning och undervisning i princip bibehåller sin nuvarande för­ läggning. Dessa institutioner föreslås bli samordnade i en institutionsgrupp. För att förbättra den ambulatoriska klinikens försörjning med klinikma­ terial bör institutionsgruppen erhålla en jourstation förlagd till Ultuna. Stationen bör i princip endast fungera som bas för en kompletterande un­ dervisning beträffande hälso- och sjukvård av jordbrukets nyttodjur. Ut­ rymmen bör ställas till förfogande så att sjuka djur i viss utsträckning kan ställas upp för enklare behandling och förlängd observation i undervisningssyfte. Med hänsyn till de särskilda kraven på utrymmen för den veterinärme­ dicinska anatomin bör institutionen för anatomi och histologi stanna kvar på nuvarande område. Även institutionen för patologi bör bibehållas vid sin nuvarande förläggning med hänsyn till att god kommunikation behövs mellan institutionen och den kliniska institutionsgruppen. Det samarbete mellan veterinärmedicinsk och humanmedicinsk patologi som föranleds av intressegemenskapen ur komparativ synpunkt kan åstadkommas utan fastare organisatorisk form. En samordning av veterinärhögskolans och veterinärmedicinska anstal­ tens verksamheter beträffande institutionerna för virologi och parasitologi har redan beslutats. Ytterligare närmare samordningar anser utredningen inte behövas. Beträffande institutionerna för fysiologi, farmakologi, medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi föreslår utredningen en samordning med motsvarande institutioner vid karolinska institutet. Utredningen för­ utsätter härvid gemensamma institutioner, dock med särskilda forskningsavdelningar för human- och veterinärmedicin. Tillgången på tomtmark på

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

institutets område är sådan att en samförläggning kan ske. När det gäller stordjursutrymmen är det dock mest ändamålsenligt att institutionerna disponerar lämpliga lokaler på högskolans nuvarande område. I fråga om institutionen för livsmedelshygien finner utredningen särskilt starka integreringsmotiv föreligga, eftersom en nära kontakt på det livsmedelshygieniska området mellan human- och veterinärmedicinen måste be­ traktas som närmast självklar. De humanmedicinska forsknings- och utbildningsaktiviteterna avseende omgivningshygien, näringslära och livsme­ delshygien är i Stockholmsområdet koncentrerade till statens institut för folkhälsan. På näringslärans område avses enligt framlagda förslag folkhälsoinstitutets resurser byggas ut och därvid integreras med karolinska insti­ tutets medicinska fakultet. En liknande integrering mellan fakulteten och folkhälsoinstitutet är redan genomförd i fråga om den omgivningshygieniska enheten. Veterinärhögskolans institution för livsmedelshygien föreslås på motsvarande sätt gå samman med institutets födoämneshygieniska avdelning till en gemensam institution för livsmedelshygien med förläggning till insti­ tutets område i Solna. Professorn i livsmedelshygien bör sålunda samtidigt vara föreståndare för den födoämneshygieniska avdelningen. Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien innefattar två äm­ nesområden. Sjukdomsgenetik omspänner ett vidsträckt forskningsfält från grundläggande cellgenetiska frågor till olika sjukdomsgenetiska tillämpningsspörsmål och populationsgenetik. Husdj urshygienen omfattar miljöns, hygienens och skötselns inflytande på djurens hälsotillstånd samt utfodringsproblem och näringsfysiologiska frågor med inriktning på sjukdomsprofylax. Enligt utredningens mening är dessa veterinärmedicinska ämnes­ områden inte fullt kongruenta med de lantbruksvetenskapliga områdena husdj ursförädling resp. husdjurens utfodring och vård vid lantbrukshögskolan. De veterinärmedicinska ämnena omfattar även andra djurslag än de lantbruksvetenskapen avser. Vidare har de berörda veterinärmedicinska och lantbruksvetenskapliga forskningsfälten olika uppdelning. Lantbrukshögskolan har till skillnad från veterinärhögskolan särskilda avdelningar för allmän genetik och näringsfysiologi. Avdelningen för allmän genetik vid lantbrukshögskolan är gemensam med Uppsala universitet och ingår i institutionen för genetik och växtförädling. Avdelningen för näringsfysiologi bildar institution tillsammans med avdelningen för husdjursfysiologi. Utredningen förordar att veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien delas upp och ombildas till två institutioner men med bibehållen lokalisering. Organisatoriskt bör de bilda institutionsgrupp med lantbrukshögskolans institutioner för husdj ursförädling resp. husdju­ rens utfodring och vård. I den institutionsgrupp som avser veterinärhög­ skolans institution för husdjurshygien och lantbrukshögskolans institution för husdjurens utfodring och vård bör även ingå veterinärhögskolans för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 11

söksgård i Skara. En sådan anordning bör dock inte hindra andra institu­ tioner att dra nytta av försöksgården. Veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten bör enligt utred­ ningens mening i Stockholmsalternativet ha en gemensam styrelse. Det Uppsalaalternativ som utredningen utarbetat framgår av följande sammanställning.

Institution m. m. Samordning mellan Lokalisering veterinärhögskolan och

Anatomi och histologi lantbrukshögskolan (LH) LH-området i Ultuna Fysiologi Farmakologi Uppsala universitet Artillerifältet i Uppsala Medicinsk kemi Bakteriologi och epizootologi ” Virologi statens veterinärmedicinska SV A-området i Frescati, anstalt (SVA) Stockholm Parasitologi Patologi — LH-området i Ultuna Kirurgi, medicin, obstetrik och gynekologi, klinisk radiologi, klinisk kemi

,,

(exkl. radiobiologi) Radiobiologi lantbrukshögskolan Sjukdomsgenetik » Husdjurshygien (jämte försöksgården i Skara) Livsmedelshygien statens institut för folk­ SIFF-området i Solna hälsan (SIFF)

Ett grundläggande spörsmål för utredningen har i Uppsalaalternativet va­ rit huruvida även veterinärmedicinska anstalten bör omlokaliseras med hän­ syn till sambandet mellan anstalten och veterinärhögskolan. Att det från högskolans synpunkt finns ett starkt önskemål om samlokalisering av de båda enheterna finner utredningen uppenbart. Även från anstaltens sida har önskvärdheten av en samlokalisering framhållits. Från båda institutionerna har samtidigt anförts att en särförläggning med det avstånd och de kommu­ nikationer som blir aktuella i ett Uppsalaalternativ i och för sig är möjlig. Företrädare för anstalten har också påpekat en rad olägenheter från anstal­ tens synpunkt som skulle vara förbundna med en omlokalisering till Upp­ sala. Bl. a. har framhållits behovet av nära samarbete med statens bakterio­ logiska laboratorium samt den ökade risk för smittspridning som eu förlägg­ ning av anstaltens kommande produktion av mul- och klövsjukevaccin till Uppsalaområdet skulle medföra. Utredningen förordar därför att veterinärmedicinska anstalten inte skall beröras av en omlokalisering. De merkostnader och andra olägenheter som en särförläggning medför har utredningen bedömt inte bli betydande. Ock­ så de för högskolan och anstalten gemensamma institutionerna för virologi och parasitologi anser utredningen kunna utan alltför stora olägenheter vara

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

förlagda till anstaltens nuvarande område. Undervisningen i dessa ämnen omfattar sammanlagt endast 132 elevtimmar per år. Om högskolan flyttas till Uppsala anser dock utredningen att den fortsatta utvecklingen av de om­ ständigheter som påverkar anstaltens lokaliseringsfråga noga följs. Skulle kontaktbehovet med högskolan eller problemen i samband med anstaltens vaccinproduktion undergå väsentliga förändringar, bör frågan om anstal­ tens förflyttning till Uppsala tas under förnyat övervägande. Utredningen finner att även i Uppsalaalternativet bör institutionen för livsmedelhygien integreras med statens institut för folkhälsan och lokalise­ ras till Solna. De väsentligaste institutionssamordningarna i Uppsalaalternativet berör institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Sjukdomsgenetiken bör i detta alternativ samordnas med lantbrukshögskolans institution för husdj ursförädling till en gemensam institution för husdjursförädling och sjukdomsgenetik. Utredningen framhåller, att Uppsalaalternativet i fråga om allmän och medicinsk genetik erbjuder goda möjligheter till samarbete och framtida integrering med den för lantbrukshögskolan och matematisk­ naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gemensamma insti­ tutionen för genetik och växtförädling och/eller den genetiska institutionen vid universitetets medicinska fakultet. Vad ämnet husdj urshygien beträffar bör denna samordnas med lantbrukshögskolans institution för husdjurens utfodring och vård till en för de båda högskolorna gemensam institution för utfodring och vård. Den veterinärmedicinska fysiologin finner utredningen böra samordnas i en gemensam institution med lantbrukshögskolans institution för näringsoch husdj ursfysiologi. På detta sätt ernås en integrering av forskningen rörande djurfysiologiska problem som avser de ekonomiskt viktiga djursla­ gen. Beträffande vissa djurslag såsom idisslare och fjäderfä skiljer sig också de fysiologiska problemen ofta ganska väsentligt från de problem som möter inom humanforskningen. Den nuvarande institutionen för sjukdomsgenetik och husdjur shygien vid veterinärhögskolan svarar för veterinärundervisningen i hovvårdsoch klövvårdslära. Undervisningen är till övervägande del förlagd till insti­ tutionens hovslagerismedja, som också står öppen för högskolans kliniker och för allmänheten. Vidare utnyttjas smedjan för en hovslagar skola som är knuten till institutionen. Utredningen räknar med att den föreslagna institutionen för utfodring och vård skall få ansvaret för veterinärutbild­ ningen på detta område. Den f. n. relativt ringa tillgången på hästar i Upp­ salaområdet medför dock vissa problem när det gäller demonstrationer och praktiska övningar i hovvård. Vid en bedömning i annat sammanhang av hovslagarskolans lämpliga förläggning bör därför enligt utredningens me­ ning beaktas att det med hänsyn till veterinärutbildningen måste vara önskvärt med en lokalisering inom nära räckhåll för högskolan. Den rik­

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 13

liga tillgången på hästar i Stockholmsområdet talar för en förläggning dit av både hovslagarutbildningen och veterinärstuderandenas undervisning i hovvård. Institutionerna för husdjursförädling och sjukdomsgenetik, utfodring och vård samt djurfysiologi bör förläggas till lantbrukshögskolans centrala område i Ultuna. Tillsammans kommer de att utgöra ett husdj ur svetenskapligt centrum omfattande bl. a. sex professorer, sex biträdande profes­ sorer och fem statsagronomer. Även övriga veterinärmedicinska institutioner eller avdelningar som inte skall integreras med annan verksamhet i Uppsala än sådan tillhörande lantbrukshögskolan bör i görligaste mån förläggas inom lantbrukshögsko­ lans centrala område i Ultuna. Till området bör sålunda lokaliseras den utpräglat kliniska verksamheten, som bör organiseras på en klinisk institutionsgrupp. Den ambulatoriska kliniken bör erhålla ett praktikområde i Uppsalatrakten omfattande ca fyra mil fågelvägen räknat från institu­ tionen. Institutionen för klinisk kemi bör inte innefatta den radiobiologiska verksamheten med isotopstallet. Denna verksamhet bör i stället tillsam­ mans med den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan bilda en självständig institution för radiobiologi. Även institutionerna för pato­ logi samt anatomi och histologi lokaliseras till Ultunaområdet. Lantbruks­ högskolan bör vad gäller sistnämnda ämnesområde kunna repliera på vete­ rinärhögskolans institution och undvara egna institutionsresurser. Veterinärhögskolans institutioner för farmakologi, medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi bör samordnas med motsvarande medicinska institutioner vid Uppsala universitet. Institutionerna bör lokaliseras till Artil­ lerifältet i Uppsala, där arbetet med nybyggnader för vissa av universitetets institutioner har påbörjats. Dessa byggnader har föreslagits inrymma stor­ institutioner för bl. a. farmakologi, biokemi och mikrobiologi. I de föreslag­ na storinstitutionerna bör de veterinärmedicinska institutionerna för farma­ kologi, medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi inlemmas i resp. den farmakologiska, den biokemiska och den mikrobiologiska storinstitutio­ nen. Den veterinärmedicinska forskningsverksamheten bör bedrivas på sär­ skilda avdelningar inom institutionerna. Utredningen framhåller att veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan bör stå kvar som från varandra fristående forsknings- och utbildningsanstalter med var sin rektor och var sitt lärarkollegium. Högskolorna bör dock få en gemensam styrelse. Vardera högskolan föreslås ha en förvalt­ ningschef. Däremot bör de administrativa göromålen under resp. förvalt­ ningschef i största möjliga utsträckning bestridas av personal som är an­ tingen gemensam för de båda högskolorna eller tillhör endera högskolans förvaltning. Samma bör gälla i fråga om serviceanordningar såsom telefon­ växel, panncentral, verkstäder, garage, parkförvaltning, inköpstjänst m. m. Högskolornas bibliotek bör slås samman till en organisatorisk enhet. Sam­

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

tidigt bör en viss samordning åstadkommas med veterinärmedicinska an­ staltens biblioteksverksamhet. För fortlöpande samråd mellan veterinärhögskolan och veterinärmedi­ cinska anstalten i gemensamma praktiska angelägenheter bör inrättas ett särskilt kontaktorgan med benämningen veterinärmedicinska nämnden. Nämnden bör vara av rådgivande och kontaktskapande karaktär. Utred­ ningen räknar med behovet av en sådan nämnd även i Stockholmsalternativet. Beträffande Uppsalaalternativet framhåller utredningen vidare att om­ lokaliseringen till Uppsala bör fullföljas inom få år för att allvarliga stör­ ningar i verksamheten inte skall uppkomma. En snabb omlokalisering blir även angelägen med hänsyn till elevernas bostadsförhållanden. En rikt­ punkt bör vara att elever som påbörjat studierna på en ort ej skall behöva byta studieort mer än en gång under studietiden. Utredningen har lagt fram en utflyttningsplan omfattande fyra år där ordningsföljden huvudsakligen bestäms av ämnesföljden i undervisningsplanen. Utredningen har låtit utföra prognoser beträffande tillgången på djur kring Stockholm och Uppsala. Utredningen framhåller att av mate­ rialet framgår att djurunderlaget i Uppsala med praktikområde omfattan­ de en tremilsradie runt staden skulle vara omkring tre gånger större än underlaget i Stockholm inom ett område med motsvarande radie. Till år 1975 beräknas underlaget ha sjunkit med 35 % i Stockholmsområdet och 28 % i Uppsalaområdet. Till år 1985 skulle underlaget i förhållande till år 1966 sjunka med 60 % resp. 45 %. Ökar man radien för praktikområdet från tre mil till fyra mil får djur underlaget år 1985 ett utseende som illustreras av följande sammanställning. Som jämförelse tas med uppgifter för år 1966 för de områden som är aktuella för den nuvarande ambulatoriska kliniken.

Område Djurslag Nöt­ (Därav Moder­ Övriga Får Fjäder­ S:a kreatur kor) suggor svin fä kreatursenheter1 Uppsala fyramilsområde 1985 . . . 28 570 (10 000) 7 100 46 000 2 100 301 000 20 500 Stockholms fyramilsområde 1985 9 725 (3 400) 1 400 21 000 4 700 94 200 7 500 Ordinarie praktikområde 1966 .. . 5 420 (2 200) 170 6 900 550 12 700 4 000 Provisoriskt utnyttjat praktik­

1 Som kreatursenhet räknas en häst över tre år eller en tjur för avel ett år och däröver eller en ko eller två ungnöt ett år och däröver eller tio svin.

Som framgår av sammanställningen beräknas antalet nötkreatur inom ett fyramilsområde kring Uppsala år 1985 vara 28 570 mot 5 420 inom ordi­ narie praktikområdet år 1966 eller 5,3 gånger större. Antalet modersuggor

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970 15

och övriga svin beräknas vara 42 resp. 7 gånger större i Uppsalaområdet än i praktikområdet år 1966. Enligt utredningens mening bör Uppsalaområdet tillfredsställa tämligen högt ställda krav på ett förbättrat djurunderlag för veterinärhögskolan. Vid lantbrukshögskolan finns och planeras tillkomma ansenliga besätt­ ningar försöksdjur. Utredningen anser att även ur veterinärmedicinsk syn­ punkt måste dessa djur bli mycket mer lättillgängliga för försök och forsk­ ning än vanliga bruksdjur. Utredningen räknar med att dessa besättningar skall uppgå till sammanlagt ca 1 000 nötkreatur (varav 270 mjölkkor), ca 500 får, ca 1 500 svin (varav 185 suggor), ca 25 000 fjäderfä (varav 8 000 broiler) och ca 7 000 pälsdjur. Dessa siffror ingår, utom beträffande broiler och pälsdjur, i prognossiffrorna för Uppsalaområdet. En nästan obegränsad tillgång på sällskapsdjur föreligger inom Stock­ holmsområdet. Antalet utanför jordbruket befintliga hästar inom detta om­ råde kan uppskattas till 500. Såväl sällskapsdjur som sporthästar kommer snarare att öka än minska i antal. I en skrivelse till utredningen har veterinärhögskolans utbildningsnämnd anfört, att verksamheten vid högskolans medicinska kliniker bör flyttas ut och organiseras som en fältstation med förläggning till Skara. Skrivelsen har föranletts av att högskolans studentkår påtalat det klena utbytet av klinikundervisningen på grund av att en stor del av undervisningstiden upptas av resor. Enligt utredningens mening möjliggör djurunderlaget i östra Svealand för den närmaste framtiden en tillfredsställande veterinärutbildning inom detta område. Behov föreligger därför inte av en kom­ pletterande fältstation i annan del av landet. Vid en starkt ökad intagning av studerande som skall ges full klinikutbildning kan frågan dock komma i ett annat läge. Den fortgående uttunningen av husdjursbeståndet kan även vid oförändrad elevintagning på längre sikt motivera en omprövning av frågan. Enligt utredningen finns det därför skäl att hålla möjligheterna öppna att anordna en undervisningsstation i Skara. Vid behandlingen av mark- och byggnadsfrågor har utred­ ningen erhållit medverkan av byggnadsstyrelsen och berörda lokal- och utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommittéer). LUP-kommittén för jordbrukets högskolor har beräknat lokalbehovet för veterinärhögskolan utifrån de beslut om upprustningar och nya principer för undervisningens uppläggning som redan fattats av statsmakterna. Detta behov (bas-alter­ nativet) omfattar en programyta av ca 28 000 m2, vilket kan jämföras med den lokalyta på drygt 21 000 m2 som högskolan nu disponerar. Högskolan behöver alltså öka sitt lokalinnehav med ca en fjärdedel. Fördelningen av de programytor som framräknats för bas-alternativet på de föreslagna lokaliseringsplatserna i utredningens Stockholms- och Uppsalaalternativ fram­ går av följande sammanställning.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Lokalisering Institu- Djur­ Foder- och S:a i nr tionslokaler stallar i in2 verkstadsi m2 utrymmen Bas-alternativet Veterinärhögskolans nuvarande område 19 000 5 100 2 400 26 500 Veterinärmedicinska anstaltens område 1 400 100 1 500 28 000 Stockholmsalternativet

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 17

Uppsalaalternativets nybyggnadskostnader överstiger Stockholmsalternativels ny- och ombyggnadskostnader med ca 3 milj. kr. Skillnaden utjämnas emellertid genom de kostnader för provisorier och rivning som tagits upp för genomförandet av Stockholmsalternativet. Totalkostnaden är densamma i båda alternativen. Vid förverkligandet av utredningens Uppsalaalternativ friställs veterinär­ högskolans nuvarande område och byggnader för användning till nya ända­ mål. LUP-kommittén för Stockholm har uttalat att de nyare byggnaderna på området lämpar sig väl som expansionsområde för universitetet och högsko­ lorna i Stockholm. Beträffande det äldre byggnadsbeståndet har utredningen i Uppsalaalternativet utgått från en uthyrning på allmänna marknaden efter viss nödig iståndsättning. I Stockholmsalternativet får dessa byggnader ett negativt värde. Det sammanlagda värdet i Uppsalaalternativet av befintlig bebyggelse på veterinärhögskolans nuvarande område uppskattas till ca 7 milj. kr., varav drygt 1 milj. kr. belöper på det äldre beståndet och drygt 5 milj. kr. på det nyare. LUP-kommittén för jordbrukets högskolor har biträtt utredningen med en schablonmässig uppskattning av utrustningskostnaderna vid genomförandet av utredningsalternativen. Kostnaderna anges till ca 15 milj. kr. Härvid har hänsyn inte tagits till befintlig utrustning. Då samtliga alternativ förutsätter en total omflyttning av institutionerna, kan utrustningen som redan dispone­ ras värderas ungefär lika vid oförändrad förläggning och vid en utflyttning. I senare fallet tillkommer emellertid vissa ökade transportkostnader. Utredningen finner det inte orealistiskt att räkna med att vardera av ut­ redningsalternativen efter ett förverkligande skulle komma att på sikt ge årliga integreringsvinster på 5% eller mer av berörda driftkost­ nader. Besparingsmöjligheterna i fråga om investeringskostnader kan ock­ så antas vara minst 5 % totalt sett. Besparingar av olika storleksordning står vidare att vinna i forskarutbildningen och den lägre undervisningen, i det administrativa arbetet samt i rutin- och serviceverksamheterna. Att mäta och uppskatta i pengar de berörda integreringsvinsterna skulle kräva djup­ gående och tidskrävande undersökningar. Utredningen avstår från dessa i övertygelsen om att de mätbara integreringsvinsterna vid slutövervägandena väger lätt i relation till faktorer som definitivt inte kan ges något jämförelse­ tal i siffror. De väsentligaste vinsterna bedömer utredningen komma att upp­ nås på sikt genom skapandet av en inspirerande och rikt facetterad forsk­ ningsmiljö med tillgång till modern instrumentutrustning och arbetsbesparande serviceanordningar. Härtill kommer ökade möjligheter till fördjupad undervisning och forskarutbildning. Utredningens ställningstagande. Utredningen bedömer fördelarna hos de båda integreringsalternativen i jämförelse med den nu­ varande uppläggningen så uppenbara att utredningen tveklöst förordar att endera Stockholmsalternativet eller Uppsalaalternativet genomförs. Tyngd- 2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 37

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

punkterna i fråga om organisatoriska fördelar ligger dock olika. Uppsalaalternativet tillgodoser bättre animalieproduktionens krav, medan Stockholmsalternativet ger något bättre möjligheter att gagna den livsmedelshygieniska verksamheten. För egen del föreslår utredningen att Uppsalaalternativet genomförs. De aspekter som utredningen har lagt på värdet av den veterinärmedicinska verksamheten kommer bäst till sin rätt i detta alternativ. Utredningen fram­ håller att den svenska jordbruksnäringen i forsättningen kommer att i än högre grad än hittills tvingas hävda sin ställning genom en långt driven ra­ tionalisering och strukturomvandling. En förstärkt medverkan från veteri­ närmedicinsk sida är oundgänglig om landets husdjursskötsel skall kunna följa med i den snabba utvecklingen och nya metoder kunna tas i använd­ ning utan risk för försämrat hälsotillstånd hos djuren. Enligt Uppsalaalter­ nativet bildas vid Ultuna ett husdj ursvetenskapligt centrum av ansenliga di­ mensioner även vid internationell jämförelse. Verksamheten får också stor spännvidd genom att grundläggande veterinärmedicinsk och lantbruksvetenskaplig djurfysiologi och näringsfysiologi införlivas. Vidare framhåller ut­ redningen att värdet ej bör underskattas av att veterinärmedicine studerande och agronomi studerande kommer i kontakt med varandra och kan inbördes diskutera problem som de möter i sin framtida yrkesverksamhet på det ge­ mensamma arbetsfältet. Utredningen finner också den veterinärmedicinska och den lantbruksvetenskapliga radiobiologins samordning inom en stor institution som ett vik­ tigt framsteg. Att avståndet mellan veterinärhögskolan och veterinärmedi­ cinska anstalten ökar är däremot en nackdel. Ur en annan aspekt är anstal­ tens kvarblivande i Stockholm emellertid en fördel. Härigenom ges möjlighe­ ter till nära kontakt mellan de veterinärmedicinska verksamheterna vid an­ stalten, veterinärhögskolans livsmedelshygieniska institution och statens in­ stitut för folkhälsan. Utredningen anser att ur klinikmaterialsynpunkt måste Uppsalaalterna­ tivet betraktas som ett mycket stort framsteg i förhållande till Stockholmsalternativet. Även ur undervisningssynpunkt innebär Uppsalaalternativet en markant förbättring. Lantbrukshögskolans försöksbesättningar och re­ surser för framtida utökning av husdj ursförsöken måste också enligt ut­ redningens mening vara av stort intresse för en till Uppsala förlagd veteri­ närhögskola. Vidare bör beaktas värdet av närheten till det stora kontroll­ slakteriet i Uppsala. De för såväl humanmedicinen som veterinärmedicinen fruktbara kontak­ ter som flera av veterinärhögskolans forskare haft med den humanmedi­ cinska vetenskapens företrädare inom Stockholmsområdet bedömer utred­ ningen i stor utsträckning kunna fortsätta även vid en skild förläggning. Därtill kommer att nya kontaktmöjligheter mellan human- och veterinärme­ dicinen yppas i Uppsala.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 19

Enligt de schematiska uppskattningar som gjorts av utredningen är de erforderliga kapitalinsatserna ungefär lika stora för båda alternativen. Fö­ reslagna lokalsamordningar reducerar emellertid dessa insatser. Främst gäller detta Uppsalaalternativet. Vidare kommer veterinärhögskolans nu­ varande lokaler vid genomförandet av Uppsalaalternativet att friställas för annan användning. Utredningen framhåller vidare att markförutsättningarna är avsevärt gynnsammare i Uppsala än i Stockholm. Övriga omständigheter som enligt utredningens mening talar för en förläggning av veterinärhögskolan till Uppsala är att de studentsociala behoven i fråga om studentbostäder lättare tillgodoses i Uppsala än i Stockholm. När det gäller den centrala förvalt­ ningen, biblioteksverksamheten och övriga serviceverksamheter av skilda slag kan en samordning ske. Experten Bergström föreslår i ett särskilt yttrande en kombination av utredningens Stockholmsalternativ och Uppsalaalternativ. I fråga om de prekliniska och kliniska ämnena samt livsmedelshygienen bör Stockholmsalternativet följas. Husdjurshygienens tyngdpunkt bör däremot förflyttas till Uppsala i enlighet med Uppsalaalternativet. En jourstation bör anordnas i Uppsalaområdet och vid lämplig framtida tidpunkt en fältstation i Skara med vissa resurser för klinisk undervisning. En styrelse för gemensamma frågor för veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan bör tillskapas. Experterna Hansen och Schmiterlöw föreslår i ett särskilt yttrande att utredningens Stockholmsalternativ genomförs. Det anförs sammanfattnings­ vis, att möjligheter till koncentrerad samverkan beträffande forskning, undervisning och praktiskt-vetenskaplig verksamhet inom veterinärmedi­ cinen samt mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen måste sättas före varje annan samverkan i dessa avseenden. Uppsalaalternativet inne­ bär en splittring, medan Stockholmsalternativet anses tillvarata alla möj­ ligheter till sådan samverkan. Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Stockholm bör enligt Han­ sen och Schmiterlöw en fältstation inrättas i Skara. En sådan station skul­ le utgöra ett nödvändigt komplement för en intensifierad undervisning i praktisk klinisk verksamhet. Samtidigt föreslår de båda experterna att de studerande vid slutet av sin utbildning uppdelas så att de, som önskar ägna sig åt livsmedelshygien, får en förlängd utbildning i detta ämne och samtidigt en motsvarande förkortning i den kliniska utbildningen, me­ dan de som önskar ägna sig åt preventiv och kurativ djursjukvård fål­ en förlängd klinisk utbildning och en avkortad undervisning i livsmedels­ hygien. Den intensifierade undervisningen i praktisk klinisk verksamhet skulle förläggas till den elfte terminen. Hansen och Schmiterlöw anser en på detta sätt skisserad anpassning till klinisk resp. livsmedelshygienisk inriktning av de studerande i slutet av deras utbildning vara motiverad av de senaste årens utveckling. 2f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970

Remissyttrandena. De remissorgan som yttrat sig över 1965 års veterinär­ medicinska utrednings betänkande liar i allmänhet hälsat någon form av integrering av veter inär högskolans verksamhet med annan forskning och utbildning med tillfredsställelse. De­ lade meningar råder dock beträffande integreringens omfattning och hu­ vudsakliga inriktning. De organ som har jordbruksekonomisk eller lantbruksvetenskaplig anknytning eller också representerar lantbruksnäringen eller konsumenterna framhåller som ett starkt integreringsmotiv animalieproduktionens ekonomiska betydelse och behovet av förstärkta in­ satser för att främja denna. De förordar därför eu integration mellan veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan erinrar sålunda om att av intäkterna i svenskt jordbruk härrör 60 % från animalieproduktionen. I denna sysselsätts 2/3 av jordbrukets arbetskraft. För att erhålla hög produktkvalitet, förebygga sjukdomar och därigenom undvika nedsatt produktionsförmåga hos djuren krävs en långt gående samverkan med expertis inom veterinärmedicinska, djur­ fysiologiska och tillämpade husdjursämnen. De remissorgan som har veterinärmedicinsk anknytning ansluter sig i regel till den av experterna Hansen och Schmiterlöw i ett särskilt yttrande framförda ståndpunkten att samverkan inom veterinärmedicinen samt mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen måste sättas före varje annan samverkan. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan anför att integra­ tionen bör syfta till att samordna verksamheter som utnyttjar samma me­ del, dvs. i föreliggande fall metodik, kunskapsstoff, forskningsinriktning etc. Som medicinsk vetenskap äger veterinärmedicinen en dylik metodologisk släktskap över hela linjen med humanmedicinen. 13 av veterinär­ högskolans institutioner saknar motsvarande institutioner att integreras med vid lantbrukshögskolan. Enligt statens veterinärmedicinska anstalt är påståendet att den veterinärmedicinska verksamheten i första hand skall tjäna animalieproduktionen inom jordbruket riktigt endast under förut­ sättning att i detta begrepp också innefattas livsmedelshygienen. Anstalten påpekar att det föreligger en klar trend mot att veterinärmedicinen alltmer engageras i livsmedelshygien och andra former av förebyggande hälsovård. Även veterinärstyrelsen framhåller att en allt mindre andel av de från veterinärhögskolan utexaminerade i framtiden kommer att ägna sig åt in­ satser i husdjursskötselns tjänst. En långtgående integrering av veterinär­ högskolan med lantbrukshögskolan är därför inadekvat.

Universitetskanslersämbetet anför att närbesläktade verksamheter bör

sammanföras i större och slagkraftigare enheter. Åtgärder som syftar här­ till är desto mer angelägna som veterinärhögskolan är en jämförelsevis liten enhet. De vinster som integrationen leder till hänför sig inte enbart till sambruk av lokaler, apparatur m. m. Vad gäller forskningen vinns den sti­ mulans en vidgad forskningsmiljö kan ge upphov till och de möjligheter att

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 21

angripa nya problem som en sådan kan öppna. I fråga om utbildningen vinns större frihet att inrikta denna mot nya behov och att kombinera utbildningar som de i integrationen ingående enheterna kan förmedla. Skogshögskolan anser likaså ett stort behov av tvärvetenskaplig verksamhet över universitets- och högskolegränserna föreligga. Samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor anser att utredningens förslag aktualiserar frågan om inte gemensam utbildning i grundläggande lantbruksvetenskapliga äm­ nen vid jordbrukets högskolor skulle kunna genomföras i större utsträck­ ning än f. n. Kooperativa förbundet samt Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund förordar en samordning av såväl veterinärhögskolan som skogshögskolan och lantbrukshögskolan. Lantbruksstgrelsen framhåller, att kraven på lantbrukshögskolans och veterinärhögskolans insatser för utveck­ lingsländerna kommer att öka, vilket ävenledes ökar behovet av samverkan. Sveriges veterinärförbund erinrar om att statsutskottet år 1964 vid riks­ dagsbehandlingen av universitetsutredningens förslag förutsatte att olika grenar av det högre utbildningsväsendet frivilligt och i insikt om gemen­ sam nytta skulle komma att söka kontakter med varandra. Enligt förbun­ det bör en integration ske i första hand där vetenskapligt och tekniskt sam­ arbete av båda berörda parter bedöms som värdefullt. En integration får inte utan mycket starka skäl påtvingas parterna. Utredningens Stockholm salternativ förordas av överbefälha­ varen, statens bakteriologiska laboratorium, statens institut för folkhälsan, fakultet sb er edning en för medicin, odontologi och farmaci inom universi­ tet skanslers ämbetet, medicinska fakulteten vid karolinska institutet, vete­ rinär stprelsen, veterinärhögskolan, statens veterinärmedicinska anstalt, ve­ terinärinrättningen i Skara, SACO, Statstjänarkartellen, Statstjänstemannaförbundet, livsmedelsstadgekommittén, Svenska livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges veterinärförbund, Universitetslärarförbundet och Veteri­ närmedicinska föreningen. Ett flertal av dessa remissorgan, däribland statens bakteriologiska labora­ torium, statens institut för folkhälsan, fakultet sb er edning en för medicin, odontologi och farmaci inom universitetskanslersämbetet, v et er inär styr el­ sen och livsmedelsstadgekommittén, framhåller att livsmedelshygienen är starkt beroende av nära kontakt med övriga veterinärmedicinska ämnen. Veterinärmedicinens inriktning mot livsmedelshygien och den härtill an­ gränsande näringsläran anses också i en nära framtid komma att bli än mera markerad. Det är därför viktigt att en slagkraftig forsknings- och undervisningsorganisation inom livsmedelshygienens och näringslärans om­ råde skapas. Medicinska fakulteten vid karolinska institutet framhåller bl. a. att vete­ rinärhögskolan framgångsrikt hävdat sin ställning som en av världens le­ dande institutioner på sitt område. I inte ringa utsträckning torde de fram­ gångsrika insatserna kunna tillskrivas det samarbete som flera av veteri­

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

närhögskolans forskare haft med den humanmedicinska vetenskapens före­ trädare inom Stockholmsområdet och särskilt med forskare vid karolinska institutet. Skogs- och lantbruksakademien, Statstjänarkartellen, Svenska livsmedelsarbetareförbundet och Statstjänstemannaförbundet finner samarbetet mel­ lan veterinärer och agronomer i och för sig angeläget, men anser inte att tillräckliga skäl anförts för förflyttning av veterinärhögskolan från Stock­ holm. Enligt statens veterinärmedicinska anstalt är det odiskutabelt att vete­ rinärmedicinsk medverkan behövs i forskningen rörande animalieproduktionens djur, men att denna medverkan sker bäst om veterinärmedicinen får förbli veterinärmedicin med kontakter i första hand mellan sina egna discipliner. Stockholmsalternativet tillgodoser dessa primära behov, sam­ tidigt som det genom en institutionsgruppbildning mellan veterinärhögsko­ lans och lantbrukshögskolans husdjursvetenskapliga institutioner bjuder goda möjligheter till rationell samordning av hithörande verksamheter. De remissorgan som finner Stockholmsalternativet vara underlägset Uppsalaalternativet anser att den i Stockholmsalternativet föreslagna integre­ ringen i fråga om husdj ursvetenskaperna är otillräcklig. Enligt samarbetsnåmnden för jordbrukets högskolor föreligger risk att i Stockholmsalterna­ tivet animalieproduktionens intresse får stå tillbaka för övriga veterinär­ medicinska angelägenheter. Även lantbruksstyrelsen anser, att ett genomfö­ rande av detta alternativ skulle innebära att väsentliga integreringsmöjligheter inte utnyttjades. Lärarkollegiet vid lantbrulcshögskolan framhåller, att veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten otvivelaktigt har läm­ nat betydande bidrag till problemlösningar inom svensk animalieproduk­ tion. Bristande resurser, bl. a. i fråga om att inhysa större husdjur i till­ räcklig omfattning inom veterinärhögskolans eget område, har dock utgjort en starkt begränsande faktor. Om lokaliseringen av veterinärhögskolan för­ blir oförändrad blir konsekvensen den, att vissa av den praktiska husdj urs­ produktionens veterinära problem måste bearbetas vid lantbrukshögskolan. Därvid erfordras en förstärkning av lantbrukshögskolans husdj urssektor med veterinär sakkunskap. Den av utredningen föreslagna uppläggningen av Stockholmsalternativet godtas i huvudsak av de remissinstanser som förordat nämnda alternativ. Vissa avvikelser framkommer dock. Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan anser, att institutioner för bakteriologi och epizootologi bör ligga kvar på högskolans nuvarande område men erhålla nya lokaler. Även institutionerna för farmakologi, fysiologi och livsmedelshygien bör med hänsyn till att verk­ samheten Add dessa är intimt knuten till huvuddelen av övriga institutioner samt att de disponerar relativt moderna lokaler tills vidare stanna kvar på nuvarande område. Verksamheten vid dessa fyra institutioner bör dock organisatoriskt samordnas med motsvarande verksamheter vid karolinska

n.ungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 23

institutet resp. institutet för folkhälsan. Institutionen för anatomi och histo­ logi bör dock förläggas till karolinska institutets område. Till skillnad från lärarkollegiet biträder styrelsen för veterinärhögskolan en utflyttning av institutionerna för bakteriologi och epizootologi samt livsmedelshygien. Statens institut för folkhälsan tillstyrker att institutionen för livsmedels­ hygien samordnas med institutet, men föreslår att den toxikologiska sektio­ nen vid institutet bryts ut ur födoämneshygieniska avdelningen och om­ vandlas till avdelning med egen professur. För att främja samarbetet mel­ lan livsmedelshygienen och övriga veterinärmedicinska aktiviteter bör i enlighet med utredningsmannens förslag inrättas en veterinärmedicinsk nämnd. Även Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industri­ kontor tillstyrker förslaget i fråga om livsmedelshygien. Det anförs dock att specialister inom livsmedelshygienen i framtiden inte torde hämtas huvudsakligen från veterinärkåren. Utvecklingen går mot industriellt för­ ädlade livsmedel, vilket medför att livsmedelsspecialister med teknisk ut­ bildning sannolikt kommer att vara lämpligare för många hygienfrågor. Statens bakteriologiska laboratorium, statens medicinska forskningsråd, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor och veterinärväsendeutredningen anser att institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien även i Stockholmsalternativet bör flyttas ut till Ultuna. Enligt veterinärstyrelsen bör ifrågavarande institution samordnas med lantbrukshögskolans motsvarande institutioner i en form som möjliggör för institutionerna att överväga gemensamma förläggningar av institutionsresurser till den plats där förutsättningarna är bäst för resursernas rationella utnytt j ande. De remissinstanser som anslutit sig till Stockholmsalternativet tillstyrker genomgående att en jourstation inrättas i Uppsala. Samtidigt framhålls att på längre sikt erfordras en fältstation i Skara. Utredningens Uppsalaalternativ förordas av drygt hälften av remissinstanserna, nämligen medicinalstyrelsen, statens planverk, stats­ kontoret, byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet, medicinska fakul­ teten i Uppsala, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, arbetsmark­ nadsstyrelsen, länsstyrelsen i Uppsala län, samarbetsnämnden för jordbru­ kets högskolor, lantbrukshögskolan, statens råd för skogs- och jordbruks­ forskning, LUP-kommittéerna för Stockholm, Uppsala och jordbrukets hög­ skolor, studentbostadskommittén, RLF, Sveriges lantbruksförbund, Koope­ rativa förbundet, Svensk husdjursskötsel, Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund och lantbrukshögskolans studentkår. Flera remissorgan framhåller att Uppsalaalternativet jämfört med Stock­ holmsalternativet ger lika goda samordningsmöjligheter i fråga om veteri­ närmedicin och humanmedicin och betydligt bättre möjligheter i fråga om veterinärmedicin och lantbruksvetenskap. Som särskilt viktigt framhålls att det i Uppsalaalternativet kan bildas ett husdjursvetenskapligt centrum samt

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

att vissa av veterinärhögskolans institutioner kan ingå i det biomedicinska centrum som bildas på Artillerifältet i Uppsala. Vid ett husdjursvetenskapligt centrum — i storlek jämförbart med kemicentrum i Lund — kan enligt statskontoret dyrbara special- och servicelaboratorier, apparatur och specia­ liserad teknisk personal utnyttjas på ett bättre och mer rationellt sätt än vid de små spridda enheter som Stockholmsalternativet konserverar. Enbgt länsstyrelsen i Uppsala lön m. fl. innebär tillkomsten av ett ansenligt husdjursvetenskapligt centrum och ett mycket stort biomedicinskt centrum, att en mångfacetterad och stimulerande forskningsmiljö bildas med till­ gång till modern instrumentutrustning och arbetsbesparande serviceanord­ ningar. Bland de övriga skäl som talar för Uppsalaalternativet omnämner samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor att planering pågår för att till kontrollslakteriet i Uppsala förlägga särskilda lokaler för obducering och undervisning i patologi och för köttbesiktning in. m. Samarbetsnämnden anser vidare att vid Uppsalaalternativet kan konsulentavdelningen vid lantbrukshögskolan förmedla forskningsresultaten även från den veterinär­ medicinska verksamheten. Veterinärväsendeutredningen, som inte tar ställning i lokaliseringsfrågan, framhåller att agronomer och veterinärer kompletterar varandra i den regio­ nala och lokala rådgivningsverksamheten. En i möjligaste mån gemensam utbildning för dem i berörda ämnen är därför av värde för att skapa en ge­ mensam grundsyn på många i sammanhanget väsentliga frågeställningar. Värdet av en samordnad undervisning och närmare kontakt mellan veteri­ när- och agronomstuderandena diskuteras av lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan, Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund, lantbrukshögskolans studentkår samt Veterinärmedicinska föreningen. De tre förstnämn­ da instanserna anser att förutsättningar för en differentiering och speciali­ sering av veterinärutbildningen mot t. ex. lantbruksämnen och produktion av livsmedel ökar. För lantbruksstuderande med inriktning mot husdjur och lantbruksbyggnader ökar möjligheten att få undervisning inom veterinär­ medicinska och hygieniska områden. Nya ämneskombinationer öppnar sig och arbetsmarknaden för bl. a. veterinärer torde kunna breddas genom ökat antal studieämnen i produktionsledet. Veterinärmedicinska föreningen be­ dömer däremot möjligheterna till samundervisning av agronomie och ve­ terinära studerande som praktiskt taget obefintliga till följd av alltför stora olikheter i studieplanerna. Kontakten mellan agronomie och veterinärmedicine studerande kommer därför endast att realiseras vid sidan av studierna. Enligt statens bakteriologiska laboratorium kommer ökad specialisering i framtiden att minska möjligheterna till samundervisning. Den kritik som riktas mot utredningens Uppsalaalternativ avser främst ve­ terinärhögskolans möjligheter till samarbete med statens veterinärmedi­ cinska anstalt och statens institut för folkhälsan. Veterinärstyrelsen anser att en förflyttning av högskolan till Ultuna inte kan ske utan att även an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 25

stalten flyttas och en fortsatt samförläggning kan åstadkommas. En flytt­ ning av högskolan med bibehållande av anstalten på nuvarande plats kom­ mer att få en påtagligt negativ inverkan på den fortsatta kontakten. Veteri­ närhögskolan ifrågasätter om värdet av en samordning med vissa av lantbrukshögskolans institutioner är så stort, att det kan motivera att framför allt veterinärhögskolans möjligheter att utnyttja veterinärmedicinska an­ staltens resurser i hög grad minskas samt det av utredningen föreslagna samarbetet mellan veterinärhögskolan och institutet för folkhälsan blir en halvmesyr. Samordningen med lantbrukshögskolan skall i huvudsak in­ skränka sig till endast tre institutioner, nämligen institutionerna för anatomi och histologi, fysiologi samt sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Beträffan­ de de båda förstnämnda institutionerna bör en integration i första hand komma i fråga med motsvarande institutioner vid medicinsk fakultet. Vad angår institutionen för sjukdomsgenetik och husdj urshygien bör en samord­ ning med lantbrukshögskolan inte få ske om inte samtidigt det nuvarande samarbetet mellan högskolans övriga institutioner och veterinärmedicinska anstalten kan fortgå ostört. Veterinärhögskolan blir enligt Uppsalaalternativet helt splittrad och förläggs till minst fem olika platser. En sådan uppdel­ ning blir helt förödande för den rådande mångåriga forskningsverksamheten och splittrar i hög grad undervisningen. Också statens veterinärmedicinska anstalt, SACO, Universitetslärarförbundet och Veterinärmedicinska förening­ en anser, att Uppsalaalternativets stora svaghet är splittringen av den vete­ rinärmedicinska forskningen såväl organisatoriskt som geografiskt. Frågan om samarbete mellan veterinärhögskolan och statens veterinärme­ dicinska anstalt diskuteras i regel ingående av de remissinstanser som för­ ordar Uppsalaalternativet. Flera av dem, däribland lantbruksstyrelsen, lärar­ kollegiet vid lantbrukshögskolan, samarbetsnämnden för jordbrukets hög­ skolor, LUP-kommittén för jordbrukets högskolor, länsstyrelsen i Uppsala län, Sveriges lantbruksförbund och Svensk husdjursskötsel föreslår eller ifrågasätter en flyttning av anstalten samtidigt med högskolan till Uppsala. Om detta i nuläget av kostnadsskäl eller av andra orsaker ej är genomför­ bart, förordar statens råd för skogs- och jordbruksforskning att även veteri­ närhögskolans överflyttning till Uppsala uppskjuts. Enligt statens veterinärmedicinska anstalt bör anstalten ligga kvar i Stock­ holm. Som motiv åberopas bl. a. att anstalten är en del av det livsmedelshygieniska centrum som Stockholm utgör med veterinärhögskolans institu­ tion för livsmedelshygien, institutet för folkhälsan, bakteriologiska laborato­ riet och karolinska institutet som viktigaste komponenter. Genom viltforsk­ ningen och den ekologiska biocidforskningen är anstalten vidare en integre­ rande del i forskningssamverkan rörande den terrestra ekologin som har sin huvudsakliga lokalisering i Stockholm. I sin egenskap av en central praktisk­ vetenskaplig institution är anstalten i behov av snabbast möjliga kommuni­ kationer med landets alla delar samt de övriga berörda institutionerna. Vad

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

beträffar arbete med höginfektiöst djurvirus, såsom bl. a. mul- och klövsjukevirus, måste verksamheten hållas strängt avskild och på långt avstånd från annan djurhållning. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan anser att en lokalisering i Uppsala inte innebär försämrade transportmöjligheter för anstalten. Vad produktio­ nen av mul- och ldövsjukevaccin beträffar kan denna med fördel bli kvar i Stockholm och förläggas till bakteriologiska laboratoriet. Sveriges förenade studentkårer föreslår att anstaltens lokalisering snarast görs till föremål för ytterligare utredning. Härvid bör även tas upp frågan, huruvida institutionen för livsmedelshygien kan samlokaliseras med veteri­ närhögskolan om Uppsalaalternativet genomförs. Om ingendera av de båda kan förflyttas till Uppsala, finner organisationen att Stockholmsalternativet på grund av utbildningsmässiga och studentsociala skäl är att föredra fram­ för Uppsalaalternativet. Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet delar utredningens upp­ fattning att veterinärmedicinska anstalten bör ligga kvar i Stockholm men anser att professurerna i virologi och parasitologi i alla fall bör flyttas och ingå med egna avdelningar i den mikrobiologiska institutionen vid bio­ medicinskt centrum. Även veterinärhögskolans institution för livsmedels­ hygien bör förläggas till Uppsala och ingå i ett närings- och hygieniskt centrum tillsammans med de humanmedicinska institutionerna för nä­ ringsforskning och hygien. Härigenom kan hela veterinärutbildningen äga rum i Uppsala. Att den livsmedelshygieniska verksamheten förläggs till Uppsala förordas vidare av lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan. Även samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor anser att institutionen för livsmedelshygien inte bör utan ytterligare överväganden slutgiltigt placeras i Stockholmsområdet, om Uppsalaalternativet blir verklighet. Beträffande Uppsalaalternativets utformning i övrigt anförs bl. a. föl­ jande. Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan föreslår, att vissa grundläg­ gande institutioner som avses förläggas till Artillerifältet bör förläggas i direkt anslutning till de övriga institutionerna vid Ultuna. Erfarenheten har nämligen visat att det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan grundläggande och tillämpade ämnesområden. Statskontoret, länsstyrelsen i Uppsala län och medicinska fakulteten vid Uppsala universitet föreslår, att prekliniska ämnen — de föreslagna institutionerna för djurfysiologi samt anatomi och histologi — bör förläggas till biomedicinskt centrum på Artillerifältet i stället för till Ultuna. Statskontoret och samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor ställer sig tveksamma till frågan om en gemensam styrelse för veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan. Lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolan till­ styrker dock en gemensam styrelse samt föreslår, att möjligheterna till en längre gående integrering övervägs. RLF förordar en formlig sammanslag­ ning av de båda högskolorna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år i970 27

Vissa remissorgan, nämligen överståthållarämbetet, statens medicinska forskningsråd, skogshögskolan, veterinärväsendeutredningen, Sveriges indu­ striförbund, Sveriges kemiska industrikontor och Sveriges förenade student­ kårer, tar inte klar ställning till någotdera förläggningsalternativet. Några av organen anser att utredningen som ett tredje alternativ borde ha närmare utrett en lokalisering av veterinärhögskolan till Lund. När det gäller tillgången på djur erinrar flera remissorgan som förordar Uppsalaalternativet, däribland statskontoret, lantbruksstgrelsen, länsstyrelsen i Uppsala län, lantbrukshögskolan och samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, att djurunderlaget för veterinärutbildningen enligt utredningens prognos beräknas bli omkring tre gånger större i Upp­ salaområdet än i Stockholmsområdet. Till detta kommer att lantbrukshögskolans försöksbesättningar kan utnyttjas. Lärarkollegiet vid lantbruks­ högskolan framhåller bl. a. att i vanliga bruksbesättningar går sjuka djur i allt större utsträckning direkt till slakt utan föregående behandling. Så blii inte fallet vid lantbrukshögskolan, där det ofta är av intresse ur försökssynpunkt att sjuka djur undersöks och behandlas kliniskt. Enligt statens veterinärmedicinska anstalt, lärarkollegiet vid veterinär­ högskolan och Sveriges veterinärförbund talar hygieniska skäl och smitto­ risker för att veterinärhögskolans kliniker inte bör förläggas i närheten av lantbrukshögskolans försöksbesättningar. Jourstation vid Ultuna, som in­ går i Stockholmsalternativet, är en bättre lösning. Lärarkollegiet vid lant­ brukshögskolan bedömer emellertid risken för smittspridning från de kli­ niska institutionerna till försöksbesättningarna som minimal. Även LUPkommittén för jordbrukets högskolor anser att smittorisken blir ringa om sjuka djur stallas vid Ultuna eftersom lantbrukshögskolans djurstallar för försöksbesättningar planeras bli förlagda till Kungsängen fem km från Ultuna. Statens bakteriologiska laboratorium framhåller att Uppsalaalternativet På sikt inte erbjuder en lösning som är bättre än Stockholmsalternativet. Om sistnämnda alternativ genomförs kan en mera långsiktig lösning er­ hållas genom en fältstation i Skara. Sveriges veterinärförbund erinrar om den goda tillgången på hästar och hundar som finns i Stockholmsområdet. Skogs- och lantbruksakademien anser att båda alternativen, men framför allt Stockholmsalternativet, inne­ bär påtagliga brister i fråga om tillgången på djur. Förläggningen av en klinisk fältstation till det djurrika Skaraområdet skulle utgöra en värde­ full komplettering. Veterinärstyrelsen, veterinärhögskolan samt flera andra remissorgan som förordar Stockholmsalternativet framhåller likaså att på längre sikt behövs en fältstation i Skara. I fråga om mark- och byggnadsfrågor framhåller byggnads­ styrelsen att både Stockholmsalternativet och Uppsalaalternativet är teore­ tiskt genomförbara. De områden i Stockholm som f. n. utbyggs eller är

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

föremål för planering, utgör de sista markreserver som inom Stockholms innerstadsområde är tillgängliga för statliga institutioner. De senaste årens utvecklingsarbete har å andra sidan resulterat i bl. a. byggnadslösningar som möjliggör en hårdare exploatering av mark än som ansetts rimlig för ett antal år sedan. Ett genomförande av utbyggnadsplanerna på veterinärhögskolans nuvarande område medför dock svårigheter i vissa avseenden. Vid flera tillfällen under olika byggnadsetapper måste sålunda provisoriska förläggningar anordnas, varjämte en temporär ut­ flyttning av verksamheten till andra institutioner blir nödvändig. Vad gäl­ ler Uppsalaalternativet är planerings- och marksituationen f. n. mycket gynnsam. Bästa tänkbara förutsättningar finns för en funktionell utform­ ning av den bebyggelse som enligt utredningen bör förläggas inom Artilleri­ fältet och lantbrukshögskolans område. Påtagliga olägenheter för stude­ rande och lärare kommer dock att inträffa under utbyggnadstiden. Byggnadsstyrelsen framhåller vidare att det nu föreligger ett unikt till­ fälle för en omlokalisering och integrering av veterinärhögskolans och lantbrukshögskolans husdjursinstitutioner med hänsyn till de stora ny­ investeringar som inom det närmaste decenniet är påkallade inom de båda högskolorna. Om integreringen inte genomförs nu, men väl investeringar görs för de skilda högskolorna med nuvarande lokalisering, så blir en om­ prövning av frågan vid senare tillfälle avsevärt försvårad. Styrelsen finner det vidare önskvärt att det vid den översiktliga markdispositionen i Upp­ sala tas hänsyn även till veterinärmedicinska anstalten, om det finns grund anta att ett omlokaliseringsbeslut i fråga om anstalten senare kan kom­ ma att fattas. Även universitetskanslersämbetet och LUP-kommittén för Stockholm an­ ser, att från marksynpunkt kan i nuläget båda alternativen realiseras. I ett mer långsiktigt perspektiv framstår dock Uppsalas möjligheter att erbjuda mark som en väsentlig faktor. Härutöver bör enligt universitetskanslersäm­ betet beaktas användningen av veterinärhögskolans nuvarande område efter utflyttning av högskolan med hänsyn till områdets belägenhet invid eller i närheten av andra högre utbildningsanstalter och dessas behov av expan­ sionsmöjligheter. Studentbostadskommittén framhåller att Uppsalaalternativet sett ur bo­ stadssynpunkt innebär väsentliga fördelar för de studerande beroende på den bättre tillgången på studentbostäder i Uppsala än i Stockholm och på kortare avstånd mellan institutioner och studentbostadsområden. Enligt statens planverk följer med Uppsalaalternativet en önskvärd över­ föring av 180 arbetstillfällen från Stockholmsområdets arbetsmarknad. Kostnaderna. Byggnadsstyrelsen anför, att den nedslitna, saneringsmogna delen av veterinärhögskolans byggnadsbestånd vid en kostnadsjäm­ förelse mellan lokaliseringsalternativen framstår som en ytterst betydelse­

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 29

full faktor. Visserligen kan byggnaderna med mer begränsade åtgärder fort­ farande utnyttjas under något decennium, men härvid måste betydande av­ kall göras på lokalernas funktionsduglighet. Man måste också räkna med behovet av fortlöpande ombyggnadsåtgärder. Styrelsen finner därför ett bi­ behållande av byggnaderna ekonomiskt ogynnsammare än ett nybyggnadsalternativ. Därest det statsfinansiella läget skulle lägga hinder i vägen för stöx-re investeringar i nybyggnader för veterinärhögskolan de närmaste åren och man därför tvingas utnyttja det äldre fastighetsbeståndet längre än som i och för sig är motiverat förordar styrelsen en utflyttning av högskolans in­ stitutioner till Uppsala i en takt som investeringsmässigt svarar mot den om-, till- och nybyggnad, som ändå måste ske vid ett kvarstannande i Stock­ holm. Sistnämnda synpunkter framförs även av LUP-kommittén för jord­ brukets högskolor. Sveriges veterinärförbund anser att en förläggning av veterinärhögsko­ lan till Ultuna kommer att medföra stora extra kostnader för att undvika sanitära olägenheter. Hygieniska synpunkter torde nödvändiggöra en loka­ lisering av de kliniska institutionerna till någon plats, långt från Ultuna. De verkliga byggkostnaderna i Uppsalaalternativet beräknas komma att vä­ sentligt överskrida de kalkylerade. Mot detta bör ställas möjligheter till be­ tydande besparingar i de beräknade kostnaderna för Stockholmsalternativet, där också kravet på ett snabbt genomförande av utbyggnaden är mindre markant. Enligt lärarkollegiet vid veterinärhögskolan kan ca 10 milj. kr. sparas om institutionerna för farmakologi, fysiologi och livsmedelshygien med hänsyn till att de disponerar relativt moderna lokaler får ligga kvar på högskolans nuvarande område. Veterinärväsendeutredningen och Statstjänstemannaförbundet finner det förvånande att utbyggnadskostnaderna blir likvärdiga i båda alternativen. Skogs- och lantbruksakademien samt statens råd för skogs- och jord­ bruksforskning diskuterar slutligen behovet av en differentierad studiegång vid veterinärhögskolan och en särskild utbildningslinje för forskare och befattningshavare inom livsmedelshygien. Enligt arbets­ marknadsstyrelsen bör övervägas om inte en blandad medicinsk och natur­ vetenskaplig utbildning kan ges en sådan inriktning att den blir en bättre grund för livsmedelshygienisk verksamhet än en renodlad veterinärutbild­ ning. Veterinärstyrelsen och statens veterinärmedicinska anstalt tillstyrker det av experterna Hansen och Schmiterlöw i särskilt yttrande framlagda förslaget om närmare utredning rörande differentierad studiegång vid vete­ rinärhögskolan.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

IV. Vissa framställningar

I skrivelse den 23 oktober 1968 har representanter för Skara stad anfört följande rörande en fältstation i Skara. Folkskoleseminariet i Skara skall läggas ned med utgången av läsåret 1972/73. Skolorganen har ingen användning för seminarielokaler. Dessa tor­ de utgöra en mycket god tillgång vid ordnandet av en fältstation för vete­ rinärhögskolan i Skara. Seminariet är beläget på en tomt som omfattar 17 700 mI 2. Till fastigheten hör en huvudbyggnad om 3 200 in2 och vissa övriga byggnader. Byggnaderna är uppförda år 1948 och i gott skick. Seminarietomten ligger i omedelbar anslutning till veterinärinrättningen i Skara. Intill ligger veterinärhögskolans försöksgård. I direkt anslutning till seminariet ligger flera andra institutioner av betydelse för en veterinär fältstation. Beträffande undervisning för veterinärstuderande m. fl. i Skara har rek­ torn för veterinärhögskolan i skrivelse den 11 november 1968 anfört bl. a. följande. Den undervisning vid veterinärhögskolan som i första hand behöver kom­ pletteras genom en fältstation avser de medicinska svin- och hönssjukdo­ marna samt svin- och nötkirurgi. Därtill kommer stationär och ambulant undervisning i idisslarnas sjukdomar med beaktande av bl. a. stallförhållan­ dena ur hygienisk synpunkt. Fältstationen i Skara kan utnyttjas under det fjärde läsåret för studier i medicin I och kirurgi. Under det femte läsåret kan kurser hållas i medicin II samt obstetrik och gynekologi. Totalt kan an­ läggningen utnyttjas åtta månader om året. Övrig del av året kan den an­ vändas för vidareutbildning. Befintliga klinik- och laboratorieutrymmen täcker delvis de lokalmässiga behoven. För medicin II måste stall och undersökningslokaler ställas i ord­ ning. Lokaler för teoretisk undervisning liksom utökade laboratorielokaler m. m. kan efter viss ombyggnad erhållas i seminariets lokaler. Antalet tjänster vid fältstationen beräknas till tretton, varav tre tjänster som universitetslektor. Driftskostnaderna beräknas till 850 000 kr. per bud­ getår. Nettoinkomsterna från djursjukvården beräknas till 100 000 kr. per budgetår. Investeringskostnaderna för fältstationen i Skara uppskattar byggnads­ styrelsen preliminärt till ca 1,5 milj. kr.

I skrivelse den 12 november 1969 har fem tjänstemän vid veterinärhög­ skolan, professorerna A. Bane, N. Lannek och N. Obel, biträdande professorn L. Ekman samt klinikchefen B. Gustafsson, föreslagit att veterinärhögskolan lokalieras till Lundområdet. I skrivelsen framhålls att vinsten av en inte­ gration mellan veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan och medicinska fa-

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 31

kulteten vid Uppsala universitet blir blygsam och att de verkligt stora integrationsvinsterna i stället är att söka i en integration med en annan ve­ terinärmedicinsk ntbildningsanstalt. Veterinärutbildningen i Danmark och Sverige är nära nog likvärdiga. De båda ländernas utbildningsbehov upp­ går f. n. till ca 125 veterinärer per år. Det kan sedan den planerade Öresundsbron förverkligats ej vara rationellt att Danmark och Sverige driver var sin helt fristående veterinärhögskola. En framtida integration av vete­ rinärhögskolorna i Danmark och Sverige är sannolik. Enligt skrivelsen framstår Lundområdet som lämpligaste lokaliseringsplats för veterinärhög­ skolan med hänsyn till de möjligheter till integration och kontakter med medicinsk fakultet som där erbjuds. Även utan hänsynstagande till möjligheterna för integration med dansk veterinärmedicin talar starka skäl såsom tillgången och mångsidigheten på material för den kliniska undervisningen för Lundområdet. Institutionen för livsmedel shygien kan vidare nära anslutas till avdelningen för livsmedels­ teknologi vid universitetet i Lund. Frågan om veterinärhögskolans framtida utformning och lokalisering bör därför på nytt utredas med beaktande av dessa synpunkter. I remissyttrandena över sistnämnda skrivelse anförs följande. Byggnadsstyrelsen erinrar om sitt remissvar över 1965 års veterinärmedi­ cinska utredning vari utredningens förslag att flytta veterinärhögskolan till Uppsalaområdet biträddes. Styrelsen uttalar, att en jämförelse mellan Lund­ alternativet och Uppsalaalternativet visar att markresurserna i de båda alter­ nativen i stort sett kan anses likvärdiga. Styrelsen för lantbrukshögskolan framlialler att utvecklingen inom såväl djurskötsel som forskning och utbildning under senare år ytterligare för­ stärkt de motiv som 1965 års veterinärmedicinska utredning fann tala för en samförläggning av veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan till Ultuna. Att lokalisera veterinärhögskolan till Lundområdet betraktas av styrelsen som helt verklighetsfrämmande. Förslaget ger inte några lägre utbildnings­ kostnader, eftersom det fortfarande skulle finnas två veterinärhögskolor. Denna både dyra och fullkomligt meningslösa dubblering av resurserna till­ godoser ändå dåligt den svenska husdjursskötselns behov av veterinära in­ satser. Samordningen med veterinärmedicinska anstalten och institutet för folkhälsan blir även svår att upprätthålla. I fråga om tillgången på klinik­ material anför styrelsen att det avgörande är att det på den nya förläggningsplatsen finns tillräckligt med djur för att en veterinärhögskola skall kunna arbeta. Detta innebär inte nödvändigtvis att högskolan skall ligga i det djurtätaste området. Enligt universitetskansler sämbetets mening erbjuder biomedicinskt cent­ rum på Artillerifältet möjligheter till integration och samverkan mellan humanmedicinsk, veterinärmedicinsk, farmaceutisk och naturvetenskaplig forskning och utbildning som saknar motsvarighet i landet i övrigt. Ämbetet

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

kan inte se någon naturligare form för anknytning av veterinärhögskolan till annan forskning och utbildning inom jordbruksnäringens område än en förläggning av berörda delar av högskolan i direkt anslutning till lantbrukshögskolan. Det i sig eftersträvansvärda nordiska samarbetet inom veterinär­ medicinen måste enligt ämbetet kunna komma till stånd i lämpliga former också vid en förläggning av veterinärhögskolan till Uppsala. Styrelsen för veterinärhögskolan anser i likhet med lärarkollegiet att den utredning som lagts fram ger belägg för att det tvivel som tidigare kommit till uttryck från veterinärmedicinskt håll rörande Uppsalaområdets framtida tillgång på kliniskt material varit välgrundat. I övrigt pekar styrelsen på att möjligheterna till samarbete med andra institutioner och inrättningar är mycket goda vid en förläggning till Lund. Möjligheten till nära samarbete med Danmark på det veterinärmedicinska området erbjuder också en intres­ sant aspekt. Styrelsen och kollegiet finner det vara av vikt att den begärda utredningen kommer till stånd. En av styrelsens ledamöter har förklarat sig skiljaktig och anfört att han för egen del inte anser att det genom ifrågavarande skrivelse framkommit tillräckliga skäl för ytterligare utredningar. Statens veterinärmedicinska anstalt anför att en ny utredning om vete­ rinärhögskolans lokalisering kan medföra en fortsatt fördröjning av de byggnadsfrågor som hänger samman med den år 1965 beslutade integratio­ nen mellan veterinärhögskolan och anstalten i fråga om institutionerna för virologi och parasitologi. Institutionernas lokalfråga bör snarast lösas obe­ roende av utredningsläget. Sveriges veterinärförbund har med anledning av styrelsens för lantbrukshögskolan yttrande inkommit med synpunkter.

Y. Anslagsframställningar för budgetåret 1970/71

H 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

1969/70 Anslag ___ 5 000 000 1970/71 Förslag ___ 5 000 000

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verk­ samhetsområde. Lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbrukets högskolor (LUP-kommittén) har till uppgift bl. a. att utarbeta utrustningsprogram innefattande förslag till kostnadsramar för nämnda institutioner. Kom­ mittén skall successivt överlämna förslag till utrustningsnämnden för uni-

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 33

versitet och högskolor som begär anslag i utrustningsfrågor och som sedan har att efter statsmakternas bestämmande vidta de åtgärder som behövs för programmens förverkligande. Byggnadsstyrelsen har hand om den verksamhet som avser planering och upphandling av snickeriinredning samt elarmatur och möbler m. m.

Inredning I Iråga om inredningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen, anförs följande.

Byggnadsstyrelsen

Lantbrukshögskolan Ultuna Ekonomibyggnad och maskinhall. Kostnaden för inredning beräknas till 250 000 kr. Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Kostna­ derna för inredning beräknas uppgå till 725 000 kr. Kraftfoderfabrik, Lövsta. För fabriken behövs inredning för 100 000 kr. Markgruppen, nybyggnader av arbetshallar, växthus och näthall. Kost­ naden för inredning beräknas till 110 000 kr.

Alnar p Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. För detta pro­ jekt beräknas inredningskostnaderna till 900 000 kr. Alnarps trädgårdar, växthus. För den planerade nybyggnaden av växt­ hus för Alnarps trädgårdar beräknas kostnaderna för inredning uppgå till 75 000 kr. Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Inredningskostnaderna beräknas till 100 000 kr.

Röbåcksdalen Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Kostnaderna för inredning be­ räknas uppgå till 1 milj. kr.

Oförutsedda mindre inredningsobjekt För rubricerade objekt föreslås en delram om 1 050 000 kr.

Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor I fråga om utrustningsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen, anför nämnden följande.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

Lantbrnkshögskolan Ultuna Ekonomibgggnad och maskinhall. Medel behövs för utrustning av eko­ nomibyggnad och maskinhall vid högskolan. Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Medel be­ hövs för utrustning i samband med om- och tillbyggnaden av institutionen och institutet.

Alnar p Alnarps trädgårdar, växthus. För detta projekt krävs medel för utrust­ ning med 75 000 kr. Lantbrukets bgggnadsteknik, växthus. För detta projekt krävs medel för utrustning med 450 000 kr.

Röbäcksdalen Institutionslokaler. För om- och tillbyggnad av dessa lokaler behövs me­ del för utrustning.

Veterinärhögskolan Apparatur. Apparatur för gaskromatografi och masspektrometri föreslås bli anskaffade. Utrustningen kan förflyttas med högskolan. Inköp av appa­ raturen innebär en besparing om 220 000 kr. för inköp av en mindre data­ maskin.

Oförutsedda mindre utriistningsobjekt För budgetåret 1970/71 har LUP-kommittén beräknat en definitiv ram om 300 000 kr. för anskaffning av utrustning till mindre objekt för vilka någon särskild kostnadsram ej beräknats i utrustningen.

II: 1. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Under detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets område.

Bgggnadsstyr elsen För budgetåret 1970/71 bör under detta anslag anvisas 15 milj. kr. I fråga om byggnadsobjekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen, anförs följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 35

Lantbrukshögskolan Vltuna Växtpatologi. På grund av ändringar i ventilationsanläggningen har en ramhöjning utöver index med 27 000 kr. måst vidtas. Arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet. Kungl. Maj :t har den 15 mars 1968 uppdragit åt styrelsen att projektera om- och tillbyggnad för arbetsmetodik och teknik samt Jordbrukstekniska institutet fram t. o. m. bygghandlingar. Kostnaderna beräknas till 3 785 000 kr. en­ ligt prisläget den 1 april 1969. Markgruppen, nybyggnad. Styrelsen har den 28 oktober 1968 redovisat kompletterade förslagshandlingar avseende nybyggnader för institutio­ nerna för marklära, hydroteknik, jordbearbetning och växtnäringslära, (markgruppen). Lokalerna är f. n. spridda på sju olika platser. Laborato­ rier och arbetshallar saknas för hydroteknik och jordbearbetning. De nya lokalerna beräknas få en sammanlagd rumsyta av 4 640 m2. Kostnaderna beräknas till 8 950 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Markgruppen, nybyggnad av arbetshallar, växthus och näthall. Kungl. Maj :t har den 25 oktober 1965 bl. a. föreskrivit, att arbetshallar, växthus och näthall i byggnadsprogrammet för nybyggnader för institutioner tillhörande den s. k. markgruppen skall anskaffas genom direkt upphandling. Styrelsen har den 26 januari 1970 kommit in med föreskrivna handlingar. Lokalför­ teckningen upptar 2 708 m2 rumsyta, varav för näthall 2 000 m2. Kostnader­ na för byggnaderna beräknas till 1 750 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Kraftfoderfabrik, Lövsta. Styrelsen har den 24 januari 1969 redovisat förslag till nybyggnad av kraftfoderfabrik vid högskolans försöksstation i Lövsta. Projektet ingår som en del i försöksanläggningen på Kungsängen men avses även tjäna högskolans övriga försöksstationer. Fabriken skall täcka ett behov av ca 5 000 ton kraftfoder årligen. Det har befunnits eko­ nomiskt mest fördelaktigt med egen kraftfoderberedning. Kostnaderna be­ räknas till 2 410 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969, varav för utrust­ ning åtgår 1 450 000 kr.

Alnarp Restaurang, om- och tillbyggnad. Styrelsen har funnit det möjligt att sänka kostnadsramen med 15 000 kr. Panncentral, etapp I, nybyggnad. Styrelsen har funnit det möjligt att sänka kostnadsramen med 17 000 kr. Trädgårdssektionen, institutions- och laboratoriebyggnad. Styrelsen har den 25 augusti 1969 givit in kompletterande förslagshandlingar för ny­ byggnader av institutions- och laboratorielokaler för lantbrukshögskolans

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

trädgårdssektion i Alnarp. Nybyggnaden omfattar en rumsyta av 2 480 inoch kostnadsberäknas till 6,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1969. Alnarps trädgårdar, växthus. Styrelsen har den 27 januari 1969 ingivit förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av växthus för Alnarps träd­ gårdar och trädgårdsskolan i Alnarp. De nuvarande växthusen är gamla och orationella ur produktions- och arbetssynpunkt. Kostnaderna beräknas till 1 065 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Lantbrukets byggnadsteknik, växthus. Styrelsen har den 24 januari 1969 lagt fram förslag till byggnadsprogram för fyra växthus för institutionen för lantbrukets byggnadsteknik. Avsikten är att föra samman dessa med trädgårdssektionens växthus och därvid utnyttja vissa gemensamma re­ surser. Kostnaden beräknas till 1 065 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Röbäcksdalen Djurstallar, ny- och ombyggnad. På grund av oförutsedda kostnader föreslås en höjning utöver index med 57 000 kr. Institutionslokaler, om- och tillbyggnad. Styrelsen har den 15 december 1969 redovisat bygghandlingar för om- och tillbyggnad av institutionsloka­ ler vid Röbäcksdalen. Projektet avser ny- och tillbyggnad av lokaler för hög­ skolans försöksavdelning för norrländsk växtodling, norra husdjurs-, jord­ bruks- och trädgårdsförsöksdistrikten, statens centrala frökontrollanstalt, statens växtskyddsanstalt samt statens lantbrukskemiska laboratorium. Kostnaderna beräknas till 6 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969.

Statens lantbrukskemiska laboratorium Nybyggnad, TJltuna. På grund av oförutsedda arbeten för värme- och venti­ lationsanläggningen föreslås kostnadsramen höjd utöver index med 376 000 kr. 1

1 årets statsverksproposition (bil. 11 s. 110) har Kungl. Maj :t föreslagit att verksamheten vid Institutet för växtförädling av frukt och bär inordnas i lantbrukshögskolan. Företrädare för staten har träffat avtal med Förening­ en för växtförädling av fruktträd om överlåtelse till staten av egendomen Balsgård. Egendomen överlåtes den 1 juli 1970 utan vederlag till staten, som dock tar över betalningsansvaret för lån på sammanlagt 227 709 kr. med säkerhet av inteckningar i egendomen. För att reglera denna låneskuld bör 228 000 kr. tas upp som en särskild kostnadsram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 37

VI. Departementschefen

1965 års veterinärmedicinska utredning, vars betänkande jag tidigare re­ dovisat, har haft till uppgift att utreda möjligheterna till samordning av verksamheten vid veterinärhögskolan med annan forskning och utbild­ ning. Utredningen konstaterar att uppgifterna vid högskolan har natur­ lig anknytning till i första hand lantbruksvetenskapliga och humanmedi­ cinska ämnesområden. Den grundläggande frågan för utredningen har där­ för varit att avgöra om verksamheten med hänsyn till kontaktytorna med dessa områden i framtiden bör anknytas till lantbrukshögskolan och/eller medicinsk fakultet. Mot denna bakgrund har utredningen avgränsat sina överväganden till två orter, Stockholm och Uppsala, och lagt fram två lokaliseringsalternativ benämnda Stockholms- resp. Uppsalaalternativet. Båda alternativen ger enligt utredningens mening värdefulla samordningar mel­ lan veterinärmedicinen samt humanmedicin och lantbruksvetenskap. Enligt Stockholmsalternativet stannar de flesta av veterinärhögskolans institutioner kvar på det nuvarande området på Norra Djurgården i Stock­ holm. Högskolans nära kontakter med statens veterinärmedicinska anstalt kan därigenom upprätthållas oförändrade, vilket innebär att institutionerna för virologi och parasitologi fortfarande blir förlagda till och samordnade med anstalten. Samtidigt tas till vara möjligheterna till samlokalisering av institutionerna för fysiologi, farmakologi och medicinsk kemi med karo­ linska institutet och institutionen för livsmedelshygien med statens insti­ tut för folkhälsan. Institutionen för sjukdomsgenetik och husdjurshygien samordnas med lantbrukshögskolans motsvarande institutioner men med bibehållen lokalisering i Stockholm. I detta alternativ tillgodoses i första hand samarbetet med de humanmedicinska och livsmedelshygieniska om­ rådena. Enligt Uppsalaalternativet lokaliseras veterinärhögskolan till Uppsala med undantag av institutionerna för livsmedelshygien, virologi och parasi­ tologi som blir kvar i Stockholm och samordnas med folkhälsoinstitutet resp. veterinärmedicinska anstalten. En närmare samordning sker dels med lantbrukshögskolan genom flera gemensamma institutioner, dels med humanmedicinska, naturvetenskapliga och farmaceutiska universitetsinsti­ tutioner genom att tre veterinärinstitutioner förläggs till det s. k. biomedi­ cinska centrum som är under uppbyggnad på Artillerifältet. Uppsalaalter­ nativet ger således möjlighet till integrering med såväl lantbruksvetenskap­ liga som humanmedicinska ämnesområden. Beträffande klinikmaterialfrågan framhåller utredningen att djurunder­ laget i Uppsala med praktikområde omfattande en tremilsradie runt staden skulle vara omkring tre gånger större än underlaget i Stockholm inom samma radie. Om radien för praktikområdet ökas ut till fyra mil beräknar 3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 37

38 Kungl. Maj:is proposition nr 37 år 1970

utredningen att t. ex. antalet nötkreatur år 1985 blir drygt fem gånger större än i det ordinarie praktikområdet år 1966. Uppsalaområdet bör en­ ligt utredningen kunna tillfredsställa högt ställda krav på ett förbättrat djurunderlag för veterinärhögskolan. Vidare anser utredningen att de stora besättningar med försöksdjur som redan finns eller planeras tillkomma vid lantbrukshögskolan måste bli tillgängliga för försök och forskning även för veterinärmedicinska ändamål. När det gäller mark- och byggnadsfrågor konstaterar utredningen att veterinärhögskolan som nu disponerar drygt 21 000 m2 behöver öka sitt lokalinnehav till 28 000 in2. Vid ett genomförande av utredningens Stockholmsalternativ uppgår expansionsreserven inom högskolans område till 80 %. En utbyggnad av den storleksordning utredningen räknat med på veterinärmedicinska anstaltens, karolinska institutets och folkhälsoinstitutets områden är fullt möjlig från mark- och byggnadssynpunkt. Vid en lokalisering av veterinärhögskolan till Uppsala erbjuder Ultunaområdet goda markförutsättningar. Utredningen framhåller att området tillåter en mycket kraftig utbyggnad. Den i Uppsalaalternativet föreslagna förläggningen av vissa institutioner till Artillerifältet i Uppsala bereder inte heller några svårigheter från utbyggnadssynpunkt. Totalkostnaderna har av utredningen beräknats bli lika stora i de båda lokaliseringsalternativen och uppgå till ca 70 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1966, vilket motsvarar eu kostnad av ca 82 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1969. Vid förverkligande av utredningens Uppsalaalternativ fri­ ställs veterinärhögskolans nuvarande område och byggnader. Det samman­ lagda värdet av befintlig bebyggelse på högskolans område uppskattas till ca 8 milj. kr. enligt prisläget den 1 juli 1969. Utrustningskostnaderna vid genomförandet av utredningsalternativen har av utredningen beräknats till ca 18 milj. kr. enligt samma prisläge. Vid sin bedömning av de båda alternativen har utredningen för sin del satt Uppsala främst. Av skäl som framgår av den tidigare redogörelsen har två experter i utredningen förordat Stockholmsalternativet och en expert har stannat för en kombination av alternativen. Enligt utredningens mening erbjuder Uppsalaalternativet en god avväg­ ning mellan olika samordningsmöjligheter. Ett omfattande husdjursvetenskapligt centrum kan bildas av veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan, varigenom kraven på samlade lantbruksvetenskapliga och veterinärmedi­ cinska insatser på husdjursområdet kan tillgodoses. Vad gäller samord­ ningsmöjligheterna mellan veterinärmedicinen och humanmedicinen bedö­ mer utredningen dessa vara lika goda i Uppsala som i Stockholm. Bland Uppsalaalternativets övriga fördelar framhåller utredningen de gynnsam­ mare markförhållandena i Uppsala samt den rikare tillgången på ekono­ miskt viktiga djurslag. Vid remissbehandlingen har i princip en samordning av veterinärhögsko­

Kungl. Maj.ts proposition nr 37 år 1970 39

lans verksamhet med annan forskning och utbildning hälsats med tillfreds­ ställelse. Delade meningar har dock framkommit i fråga om samord­ ningens omfattning och huvudsakliga inriktning. De remissinstanser som har anknytning till jordbruksnäringen, lantbruksvetenskapen och konsu­ mentkooperationen har i regel förordat en omlokalisering av veterinärhög­ skolan till Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens för­ slag. Dessa remissinstanser anser att veterinärmedicinen i första hand bör tjana animalieproduktionen, varför en organisatorisk och geografisk sam­ ordning av de berörda verksamheterna vid veterinärhögskolan och lantbrukshögskolan är av vital betydelse. Med hänsyn till Uppsalaalternativets samordningsmöjligheter förordas detta av bl. a. universitetskanslersämbetet och statskontoret. Även byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och sta­ tens planverk föreslår Uppsala. För att undvika en brytning av nära kontak­ ter mellan veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt före­ slår flera remissinstanser att även anstalten omlokaliseras till Uppsala. Remissinstanserna med veterinärmedicinsk anknytning samt statens insti­ tut tör folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium och vissa personalor­ ganisationer har anslutit sig till Stockholmsalternativet. Dessa instanser anser att alternativet erbjuder fullt tillfredsställande samordningsmöjlig­ heter både med lantbruksvetenskap och humanmedicin utan att skapa den splittring av veterinärhögskolans verksamhet som ett genomförande av Uppsalaalternativet medför. Särskilt understryks behovet av nära kontak­ ter mellan veterinärhögskolan samt veterinärmedicinska anstalten och folkhälsoinstitutet. Vidare framhålls att en samordning eller samförläggning bör ske mellan verksamheter som har metodologisk släktskap. Veterinärmedici­ nen har en sådan släktskap med humanmedicinen men ej med lantbruks­ vetenskapen. Samtidigt framhålls att endast tre av veterinärhögskolans 16 institutioner har förutsättningar för att direkt samordnas med institutioner vid lantbrukshögskolan.

För egen del vill jag anföra följande. Nuvarande bebyggelse inom veterinärhögskolans område har till stor del uppförts i början av 1900-talet och svarar dåligt mot de krav forskning och undervisning i dag ställer. Fastighetsbeståndet har karakteriserats som till stor del saneringsmoget sett från såväl funktionell som ekonomisk och tek­ nisk synpunkt. En väsentlig del av bebyggelsen måste rivas, om ett fram­ tida rationellt utnyttjande av området skall bli möjligt. En upprustning av högskolan på nuvarande område har av byggnadsstyrelsen beräknats bli lika kostsam som uppförandet av en ny högskola. Visserligen synes man med mer begränsade åtgärder kunna utnyttja byggnaderna under ytterligare någon tid, men härvid måste betydande avkall göras på lokalernas funk­ tionsduglighet. En sådan lösning anser jag vara föga rationell. Ställning bör därför nu tas till veterinärhögskolans framtida utformning och lokalise­ ring.

40 Kung}. Maj.ts proposition nr 37 år i970

Veterinärhögskolan, är en förhållandevis liten enhet för forskning och ut­ bildning. Under det omfattande utbyggnadsskede som universitets- och hög­ skoleväsendet under 1960-talet genomgått har tördelarna med stora insti­ tutioner och andra enheter ofta framhållits. Såsom utredningen anför består dessa fördelar hl. a. i den inspirerande och mångskiftande forskningsmiljö som skapas men även i ett bättre utnyttjande av modern apparatur och serviceanordningar. I samband med utredningsarbetet har klarlagts att veterinärmedicinen för sin framtida utveckling behöver stora resurser ut­ över dem som f. n. står till förfogande. Det är härvid fråga om vetenskaplig utrustning, ändamålsenliga lokaler och bättre tillgång på kliniskt djurmate­ rial. Vid utformningen av veterinärhögskolans organisation bör möjligheter­ na till rationella institutionsbildningar tas till vara. Veterinärmedicinska utredningen har kartlagt högskolans kontaktytor med annan vetenskaplig verksamhet. Utredningen redovisar i sitt förslag de möjligheter som föreligger till integration med närbesläktade institutioner för att få till stånd mer slagkraftiga enheter. Liksom utredningen finner jag ett nära samarbete med humanmedicinen självklart. Denna kontakt bör naturligtvis alltjämt främjas. Samtidigt vill jag framhålla det nära samband som måste finnas med husdjursvetenskapen. Av utredningens kartläggning av kontakterna mellan veterinärhögskolan och andra vetenskapsgrenar framgår att det samarbete som hittills kommit till stånd mellan husdjursvetenskapen och veterinärmedicinen varit begränsat. Inom den svenska jordbruksnäringen kommer husdj ursskötseln att be­ hålla sin dominerande plats. Fortgående ändringar och omställningar inom animalieproduktionen framhäver näringens behov av forskning och försöks­ verksamhet. Kraven på samhällets medverkan i dessa hänseenden riktar sig till både lantbruksvetenskapen och veterinärmedicinen. En ökad medverkan från veterinärmedicinsk sida framstår som ofrånkomlig om vårt lands hus­ dj ursskötsel skall kunna följa med i den snabba utvecklingen och nya meto­ der kunna tas i användning utan risk för försämrat hälsotillstånd hos dju­ ren. Den diskussion om husdjurens miljö som under senare år förts har på­ visat behovet av en sådan medverkan. Enligt min mening är det nödvändigt att förutsättningar skapas för en väsentligt ökad samverkan mellan veteri­ närmedicin och de husdj ursvetenskapliga ämnesområdena vid lantbrukshögskolan. Ett tillfredsställande samarbete uppnås bäst om veterinärhögskolan förläggs till Uppsala. Huvudelen av samhällets forskningsinsatser på livs­ medelsproduktionens område kommer härigenom att koncentreras till sam­ ma plats, vilket hör leda till ett förbättrat samarbete och resursutnyttjande till gagn för såväl jordbruket som konsumenterna. Uppsala erbjuder vidare rika möjligheter till nära kontakt med de human­ medicinska ämnesområdena. Även närliggande naturvetenskapliga och farmaceutiska ämnesområden finns representerade där och avses bli lokalise­ rade till Artillerifältskomplexet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970 41

Även andra faktorer talar för en lokalisering av veterinärhögskolan til! Uppsala. Jag tänker härvid på marksituationen och tillgången på klinik­ material. Tillgången på de ekonomiskt värdefulla djurslagen har kring Stockholm blivit klart otillräcklig. Enligt utredningens beräkningar kan an­ talet djur av sådant slag i Uppsalaområdet anses vara tillfredsställande under lång tid framåt. Om högskolan ligger kvar i Stockholm behövs i vart fall en jourstation i Uppsala från vilken den ambulatoriska kliniken kan arbeta. Vad beträffar marksituationen kan veterinärhögskolans nuvarande område rymma en utbyggd ny högskola endast om området exploateras hårt. I Ultunaområdet finns däremot stora expansionsmöjligheter. Med hänsyn till det anförda förordar jag att principbeslut fattas om att veterinärhögskolan förläggs till Uppsala. En sådan utflyttning ligger i linje med de av statsmakterna uttalade intentionerna att flytta statlig verksamhet från Stockholmsområdet. .lag vill erinra om att chefen för finansdeparte­ mentet tillkallat en beredning med uppgift att lägga fram förslag om ut­ flyttning av statlig verksamhet från Storstockholmsområdet. Beredningens arbete har ännu inte slutförts. Veterinärhögskolans samordning med annan forskning och utbildning bör ske i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer som dras upp i utredningens Uppsalaalternativ men med de undantag därifrån som jag för­ ordar i det följande. Jag vill samtidigt framhålla, alt en sådan samordning inte innebär någon ändring i princip i den veterinärmedicinska forskningens och utbildningens allmänna inriktning. Jag vill också redan nu stryka under att veterinärhögskolan organisatoriskt bör stå kvar som en självständig hög­ skola. I fråga om den närmare integrationen mellan veterinärhögskolans och lantbrukshögskolans institutioner vill jag anföra följande. Förutsättningar töreligger att i Uppsala bygga upp ett husdjursvetenskapligt centrum gemen­ samt för hela landet med resurser som de båda högskolorna var för sig hit­ tills har saknat. Integreringen med lantbrukshögskolans husdjursämnen gäller främst veterinärhögskolans institution för sjukdomsgenetik och husdjurshygien. Den sjukdomsgenetiska delen bör således samordnas med lant­ brukshögskolans institution för husdjursförädling och den husdjurshy­ gieniska delen med lantbrukshögskolans institution för husdjurens utfodring och vård. Till de båda nya enheter som bildas bör även knytas veterinärhög­ skolans törsöksgård i Skara dock ulan hinder för andra berörda institutio­ ner att dra nytta av försöksgården. Vidare bör institutionen för fysiologi samordnas med lantbrukshögskolans institution för djurfysiologi. Den radiobiologiska delen av institutionen för klinisk kemi bör samtidigt samordnas med den radiobiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan. I enlighet med utredningens förslag bör veterinärhögskolans institutioner för kirurgi, medicin I och II, obstetrik och gynekologi, klinisk radiologi samt klinisk kemi lokaliseras till Ultunaområdet. Veterinärhögskolans insti­

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

tutioner för patologi samt anatomi och histologi bör även förläggas dit. Vad gäller sistnämnda ämnesområde har utredningen framhållit att lantbrukshögskolan hör kunna repliera på veterinärhögskolans institution och und­ vara egna resurser. Veterinärhögskolans institutioner för farmakologi, medicinsk kemi samt bakteriologi och epizootologi bör lokaliseras till Artillerifältet i Uppsala i enlighet med utredningens förslag. Jag räknar med att dessa institutioner inordnas i motsvarande medicinska institutioner vid Uppsala universitet, men att den veterinärmedicinska verksamheten om så visar sig erforderligt kan bedrivas på särskilda avdelningar inom storinstitutionerna. Vid remissbehandlingen har flera av de remissinstanser, som förordar en fortsatt lokalisering av veterinärhögskolan till Stockholm, däribland hög­ skolan själv, framhållit som en allvarlig nackdel med Uppsalaalternativet att detta medför en splittring av högskolan. Huvuddelen av högskolan kom­ mer att finnas i Uppsala men två institutioner skall ligga kvar vid veterinär­ medicinska anstalten i Stockholm och en institution förläggas till folkhälsoinstitutet i Solna. Även många bland de remissinstanser som tillstyrker Uppsalaalternativet, såsom lantbruksstyrelsen, statens råd för skogs- och jordbruksforskning, samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor, Sveriges lantbruksförbund och Svensk husdjursskötsel, ifrågasätter den nyssnämn­ da uppdelningen av högskolan och föreslår att veterinärmedicinska anstal­ ten med hänsyn till det nära samarbetet med högskolan förläggs till Upp­ sala. Även institutionen för livsmedelshygien föreslås flyttad dit. I likhet med de angivna remissinstanserna finner jag det vara angeläget för den veterinärmedicinska forskningen och utbildningen att veterinärhög­ skolans samtliga institutioner koncentreras till Uppsala. Den splittring av högskolans resurser som utredningsförslaget innebär kan härigenom undvi­ kas. Högskolan har institutionerna för virologi och parasitologi gemensam­ ma med veterinärmedicinska anstalten men även i övrigt förekommer en mycket nära samverkan med denna. Anstalten och högskolan har till följd härav hittills varit lokaliserade i närhet av varandra. Integrationen mellan de båda organen motiverar enligt min mening en fortsatt samförläggning. Principbeslut om lokalisering av anstalten till Uppsala bör med hänsyn här­ till fattas samtidigt med beslutet om högskolans lokalisering. Det samarbete som anstalten har med organ belägna i Stockholm bör kunna fortgå tillfreds­ ställande även efter en ändrad föl-läggning. Såvitt gäller anstaltens tillverk­ ning av vaccin och sera bör lokaliseringsfrågan avgöras av Kungl. Maj :t först sedan möjligheterna till samordning av läkemedelstillverkningen vid statliga organ ytterligare övervägts. När det gäller institutionen för livsmedelshygien har utredningen tänkt sig en integration med statens institut för folkhälsan. Livsmedelshygienen utgör en viktig del av veterinärhögskolans verksamhet och en fortsatt nära samordning med övriga delar av högskolan är nödvändig. Institutionen bör därför liksom övriga institutioner förläggas till Uppsala.

Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970 43

Från olika håll har lagts fram förslag om förläggning av veterinärhög­ skolan till Skara- eller Lundområdet. I dessa områden saknas tillfredsstäl­ lande möjligheter till integrering med de lantbruksvetenskapliga ämnes­ områdena, varför en lokalisering dit ej kan anses lika fördelaktig som till Uppsala. För en placering i Skara talar den goda tillgången på de ekonomiskt viktiga husdjuren och där redan befintliga veterinära inrättningar. Försöksgården i Skara skall alltjämt drivas. Från veterinärhögskolans sida har framhållits att den bör ges möjlighet att i ökad omfattning utnyttja det rika djurmaterialet i Skaraborgs län. Jag delar denna uppfattning. Det bör vara en avgjord fördel såväl för denna högskola som även för lantbrukshögskolan att i ökad utsträckning kunna få tillgång till dessa djur. Det bör särskilt ut­ redas i vilka former detta lämpligast bör ske. Jag avser att återkomma till Kungl. Maj :t i denna fråga. Som jag tidigare nämnt innebär omlokaliseringen av veterinärhögskolan ingen principiell ändring i högskolans självständiga ställning eller dess orga­ nisatoriska struktur. Detsamma gäller även statens veterinärmedicinska an­ stalt. Med hänsyn till den integration mellan lantbrukshögskolan, veterinär­ högskolan och anstalten som skall komma till stånd bör dessa organ stå un­ der en gemensam styrelse. Samtidigt med att denna inrättas bör samarbetsnämnden för jordbrukets högskolor upphöra. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om tidpunkten härför. Den omlokalisering av veterinärhögskolan och veterinärmedicinska an­ stalten som jag förordat i det föregående bör genomföras inom sådan tids­ rymd att störningar i verksamheten kan i största möjliga utsträckning und­ vikas. En kommitté bör få i uppdrag att utreda de frågor som samman­ hänger med omlokaliseringen av högskolan och anstalten. Jag avser att åter­ komma till Kungl. Maj :t härom. 1 första hand bör kommittén utarbeta en detaljerad plan för högskolans och anstaltens förflyttning. Utredningsar­ betet bör bedrivas skyndsamt. Jag räknar med att utflyttningen kan påbör­ jas senast inom tre år och vara slutförd efter ytterligare tre—fyra år. Ett av de ämnesområden som i första hand bör erhålla nya lokaler är virologi. Kom­ mittén bör också ta upp frågan om organisationen av en gemensam förvalt­ ning, ett samordnat bibliotek och gemensamma serviceorgan samt de övriga organisationsfrågor som uppkommer. Kommitténs arbete bör ske i samråd med bl. a. byggnadsstyrelsen. I veterinärhögskolan är f. n. hovslagarutbildning inordnad. Det bör an­ komma på kommittén att lägga fram förslag även om denna utbildnings framtida utformning och lokalisering. Såväl veterinärhögskolan som lantbrukshögskolan är i forskning och un­ dervisning beroende av tillgång till ett slakteri med tillhörande laboratorieutrymmen. Vid veterinärhögskolan kan undervisningen i flera ämnen inte bedrivas utan tillgång härtill. För lantbrukshögskolan är kravet på ett slak­ teri i första hand betingat av nödvändigheten att företa mera omfattande

Kungl. Maj. ts proposition nr 37 år 1970 49

Kungl. Maj :t har den 15 mars 1968 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad för lantbrukshögskolans institution för ar­ betsmetodik samt Jordbrukstekniska institutet fram t. o. m. bygghandlingar. Sådana handlingar har enligt uppgift från byggnadsstyrelsen nu färdig­ ställts. Kostnaderna för byggnadsåtgärderna har beräknats — baserat på hu­ vudhandlingar år 1968 — till 3 785 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1969. Med hänsyn till tidpunkten för den senaste kostnadsberäkningen förordar jag att den kostnadsram som tas in i investeringsplanen betraktas som preliminär i avvaktan på resultatet av en förnyad kostnadsberäkning av byggnadsstyrelsen. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa definitiv kostnadsram för objektet och besluta om när byggnadsåtgärderna skall starta. Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 9 oktober 1967 redovisat förslagshandlingar till Kungl. Maj :t i fråga om undervisningshus och aula på Ultunaområdet. Styrelsen har senare i skrivelse den 9 februari 1970 anmält planer på att förlägga byggnaden på en annan plats inom området än den tidigare tänkta. Detta har motiverats med att de undersökta grundförhål­ landena på den ursprungliga platsen visat sig ogynnsamma och att den nu föreslagna placeringen av byggnaden ger bättre möjligheter till eventuell framtida utbyggnad. Mot bakgrunden av dessa förhållanden och det i det föregående redovisade principförslaget till förläggning av veterinärmedicinsk utbildning och forskning till Ultunaområdet avser jag att vid en senare tid­ punkt föreslå Kungl. Maj :t att uppdra åt byggnadsstyrelsen att i sam­ band med fortsatt projektering skyndsamt se över byggnadsprogram och kostnadsberäkning. Jag räknar med att projektet kan redovisas för riks­ dagen under budgetåret 1970/71. Anslagsbehovet för nästa budgetår beräknar jag till 6 328 000 kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.) Medelstillgång Beräknad medelsförbrukning Medelsreservation 1.7.1969 . . 969

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majrt före­ slår riksdagen att 1) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för veteri­ närhögskolans och statens veterinärmedicinska anstalts lo­ kalisering samt samordning av högskolans verksamhet med annan forskning och utbildning m. m.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 37 år 1970

2) till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbru­ kets högskolor m.m. för budgetåret 1970/71 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000 kr. 3) till Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. på kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av 6 328 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700103