Prop. 1976/77:152

med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

Typ: Proposition
Datum: 1976-12-31
Källa: data.riksdagen.se

Skr. 1976/77:152 Regeringens skrivelse

1976/77:152

med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB;

beslutad den 18 maj 1977.

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, årsredovisning för år 1976 för Statsföretag AB.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ÅSLING

1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 152

Skr 1976/77:152

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-05-18

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Anionsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Åsling

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

I beslutet om bildandet av Statsföretag ÄB (prop. 1969: 121, SU 168, rskr 381) ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas till riksdagen. Detta bör liksom föregående år (skr. 1975/76: 214) ske genom att bolagets årsredovisning för det senaste verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar årsredovisningen för år 1976 för Statsföretag ÄB till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr 1976/77:152

Bilaga

Statsföretagsgruppen i sammandrag

1976 Fakturerad försälj-

ning i Mkr

3 592

3 947

4 441

5 606

8 063

7 923

9 747

Därav kunder i ut-

landet i %

—

57,9

60,5

51,2

52,7

Resultat efter finan-

siella intäkter och

kostnader i Mkr

-437

i procent av fakturer-

ingen

8,3

4,0

5,1

7,4

12,9

4,5

-4,4

Resultat före boksluts-

dispositioner och

skatter i Mkr

392 Bokslutsdispositioner

i Mkr

-95

-78

-41

-144

-752

-268

-50

varav förändring av

lagerreserven i Mkr

-20

-73

-241

-171

-46

Avkastning på totalt

kapital i %

6,8

4,4

4,9

6,6

12,3

5,0

0,3

Moderbolagets utdel-

ning i Mkr

Investeringar i anlägg-

ningar i Mkr

1 840

Medelantal anställda

34 093

34 285

35 022

36 999

45 957

47 710

* Styrelsens förslag.

• Statsföretagsgruppens förankring i basindustrin innebär svåra påfrestningar i rådande konjunktursituation, vilket medfört att resultatet försämrats

• Investeringstakten är oförändrat hög — 1 840 Mkr har investerats i anläggningar

• Genom nyemission har Statsföretag ÄB tillförts 1 500 Mkr

• Finansiell rekonstmktion av Norrbottens Järnverk AB har genomförts med kapitaltillskott från staten med 1 800 Mkr. Projektet Stålverk 80 har uppskjutits

• Utveckling av strategisk företagsledning formar Slatsföretagsgruppen

• Resultatet för Statsföretagsgruppen år 1977 bedöms bli väsentligt sämre än 1976.

Skr 1976/77:152

Var står Statsföretag?

Intervju med Per Sköld

Av redaktör Roland Svensson

— Innebär regeringsskiftet några förändringar i Statsföretagsgruppens villkor eller policy?

— Del har inte kommit några propåer hittills, som ändrar gmndvär-deringarna. Dessa går tillbaka till det riksdagsbeslut fÖr Statsföretagsgruppens tillkomst som partierna var eniga om. Samma villkor ska gälla för Statsföretag som för näringslivet i övrigl. Och för oss innebär det att vi på sikt måste bli lönsamma och förränta ägarkapitalet.

— Det har kommit nya signaler från regeringen när det gäller företagens ansvar i krislägen, t. ex. att skaffa ny sysselsättning. En del tolkar detta som ett evigt företagsansvar. Hur reagerar du?

— Jag tycker att del här är oerhört tuffa och hårda krav man ställer på näringslivet. På ett sätt kan jag förstå det. I ett företag ska man ha ambitionen alt fungera uthålligt och successivt förbättra konkurrenskraften och därmed generera vinst och trygghet för de anställda. Uthållighet i den bemärkelsen att sörja för att nya idéer — ny företagsamhet avlöser ekonomiskt sett föråldrade produkter. Därigenom fyller man också bäst sitt ansvar för dem som arbetar i företaget. Om det inträffar något, så måste man naturligtvis hjälpa till så att den enskilde individen kommer så lindrigt undan som möjligt.

"Dåligheter kan konserveras för länge"

Men steget därifrån till att absolut garantera ny sysselsättning, särskilt till den eller den orten, det är som jag ser det ett näst intill orimligt krav. En företagsledning är helt inriktad på sin verksamhet. Tror man att företagsledare därutöver ska vara bättre skickade än andra att skaffa ny sysselsättning, så kräver man att de ska vara tusenkonslnärer. En företagsledning kan inte hålla den beredskapen, ty då sköter den ganska dåligt sin uppgift att leda verksamheten.

Dessutom är risken stor att man kan medverka till att dåligheter konserveras för länge. Ledningen vågar inte vidta de åtgärder som skulle behövas. Och man kan ännu oftare komma för sent.

— Har Statsföretag ett större ansvar än andra företag när det gäUer sysselsättningen?

— Inte om man tillämpar principen alt vi ska arbeta på samma villkor som näringslivet i övrigt. M!en samtidigt måste jag erkänna, att självklart måste statsägda företag känna att man lägger stort ansvar på

Skr 1976/77:152 5

dem i det här avseendet. Vi ska ha viljan att ligga bland de absolut bästa. Men att kräva alt vi ska ligga långt före är en orimlighet.

— De stora basindustrierna är ju de som antingen ger miljardvinst eller klubbar till koncernen med en storförlust som 1976. Går det någonsin att göra något åt de här vinstcyklerna med den sammansättning som koncernen har?

— Det måste vara en ambition för oss att göra något åt det. Men vi kommer flera år framåt att kraftigt påverkas av att vi är så hårt tyngda av basindustrierna. De är oerhört konjunkturkänsliga och beroende av världsmarknaden.

"NJA förblir ett problemföretag"

NJA har ju alltid varit elt problemförelag. Men där ska vi väl få ett resultat så småningom, som inte ska vara sämre än likartade handels-stålförelag här i landei.

— Men det har alltid varit sämre i historisk tid?

— Ja, men det beror på en rad faktorer. Där har aldrig, som jag ser det, formulerats en bärande affärsidé förrän 1970. Men man genomförde inte de nödvändiga satsningarna konsekvent. De olika stegen drevs fram för snabbt, och man hann inle få de resultat som erfordrades.

NJA kommer att förbli ett svårt företag. Ty vilka satsningar som än görs och vilka affärsidéer som än finns, så ligger företaget i en bransch — handelsslål — som jag tror även i fortsättningen kommer att få brottas med problem.

— Ingen ska med andra ord vara optimist om NJAs framtid?

— Inte om att NJA skall bli ett lysande företag. Men vår ambition är att det ska nå resultat som kan hävda sig med likartade förelags.

De stmkturella problemen börjar också slå igenom för LKAB. Samtidigt som handelsstålbranschen i västvärlden upplever sin svåraste situation under efterkrigstiden har en mängd nya gruvor öppnats — gruvor med dagbrott och med effektiva transportsystem. Därtill är norrbottensmalmen bekymmersam, eftersom en stor del har hög fosforhalt, vilket med dagens stålprocesser innebär ett lägre marknadsvärde.

Det kommer att ta tid innan LKAB på nytt når hyggliga resultat.

— Ska ni mot den bakgrunden fortsätta att investera i LKAB i samma takt som tidigare?

— Inom LKAB håller man nu på att gå igenom de här problemen. Och detta kommer säkert att medföra förändringar i investeringsplanerna.

Skr 1976/77:152 6

"Ett och ett skall bli lika med tre"

—• Vilka möjligheter har Statsföretags ledning att påverka utvecklingen inom gruppen?

— I gruppen har vi utvecklat system för strategisk planering. Till sammans med dotterbolagen formuleras mål och utvecklingsramar, som skall ligga till grund för flerårsbudgeteringen. Detta arbete leder även till analyser rörande gruppens långsiktiga struktur.

Min förhoppning är att dessa sedan kan ligga till grund för diskussioner med ägaren om företagsgruppens framtida inriktning.

— Nyföretagandet inom Statsföretagsgruppen har ju inte varU särskilt lyckat, snarare tvärtom. Går det inte att skapa innovationsföretag i ett stort konglomerat?

— Jag kan villigt erkänna att vi fått sköta innovationssidan lite grann med vänster hand. Vi har haft så många andra problem under de här fem—sex åren. Men vi förstärker nu successivt våra resurser.

— Ar den gamla tanken på sammanslagningar av närbesläktade företag till divisioner eller dylikt begravd?

— Om man ska sammanföra exempelvis två företag så måste den sammantagna affärsidén vara bättre än de två tidigare, plus att man bör skapa rationaliseringsvinster genom sammanförandet. Ett och ett ska verkligen bli tre och inte elt och ett halvt som det ofta blir på grund av störningar av olika slag.

Därmed vill jag inte ha sagt att vi är fastlåsta här. När vi ser att det finns fördelar att hämta i en sammanslagning så utnyttjar vi det. Ta exempelvis uppbyggnaden av Liber Grafiska och SMT-Pullmax.

"Politikerna måste formulera en näringspolitik"

— Hur stor bit tycker du att staten ska äga av det svenska näringslivet?

— I den svenska ekonomin anser jag att det är ganska ointressant vilka som äger företagen. Det är mycket viktigare att diskutera vilka resultat företagen uppnår utifrån de resurser som de disponerar. Det kanske viktigaste är att politikerna formulerar sig när det gäller näringspolitiken. Vilka mål vill politikerna ställa upp totalt sett för svenskt näringsliv?

— Underförstått menar du att det inte finns sådana här målformuleringar i dag?

— Nej, jag tycker inte att det finns en väl formulerad näringspolitik. Politikerna måste tala om vad näringslivets uppgift är i det moderna samhället. Vi kan inte hyfsa debatten förrän de gjort det.

Skr 1976/77:152 7

— Vad menar du själv att de här målsättningarna skulle gå ul på?

— Jag anser alt näringslivets uppgift inom ramen för det moderna samhället är att skapa värden genom att producera varor och tjänster. Detta ger i sin tur politikerna möjlighet att infria olika önskningar i samhället. Politikernas uppgift är att fördela värdena.

Som det nu är råder det en viss förvirring. Många tror att näringslivets uppgift är att till vilka kostnader som helst sysselsätta människor. Men de glömmer bort, att om vi gör detta ineffektivt så föröder vi en mängd av de värden som vi har.

"Vinst måttet på effektivitet"

En företagsledares uppgift är att sköta företaget effektivt. Uttrycket för effektivitet är att man har vinst. Då har man utnyttjat de resurser man har minst lika bra som konkurrenterna och kanske t. o. m. lite bättre. Har man inle vinst så har man gjort det sämre, och då kan det ifrågasättas om vi ska ha rätt att disponera de här produktionsmedlen.

— Det där förefaller vara en tämligen renodlat kapitalistisk uppfattning?

— Ja, men den kan ju styras genom alt politikerna sedan formulerar spelregler i form av villkor. Det är ju där som politikerna ska komma in i näringslivet. De ska förbehålla sig rätten att göra det.

Skr 1976/77:152

Verksamhetsberättelse

Koncernöversikt

Konjunktur och försäljning

Statsföretagsgruppen är ett utpräglat konglomerat. Företagen är fördelade på många branscher. Storleken och kapitaltyngden hos förelag som ASSl, LKAB, NJA och Berol Kemi, vilka 1976 svarade för hälften av den samlade faktureringen, ger emellertid gruppen en basindustri-karaktär som gör den starkt konjunkturkänslig.

Statsförelagsgruppens fakturerade försäljning för 1976 uppgick till 9 747 Mkr. (7 923 Mkr.) — en uppgång med 23 %. Ökningen beslår till 18 procentenheter av siörre volym och till 5 procentenheter av högre priser.

Gruppens planer för 1976 utarbetades mot bakgrund av förväntningar om en konjunkturuppgång med höjda priser under hösten 1976. Avsaknaden av uppgång påverkade basindustriföretagen kraftigt och därmed också koncernen i dess helhet. Detta gäller dock mindre faktureringen än resultat. En faktureringsökning på enbart 10 % för ÄSSI, Berol Kemi, LKAB och NJA sammantagna, kompenserades av en 40 %-ig ökning för övriga företag. Basindustriföretagens kapitalintensitet medför emellertid att resultaten är mycket omsättningsberoende, varför dessa bolags svaga försäljningsutveckling kraftig slog igenom i gruppens resultat. Till detta bidrar att basindustriföretagens faktureringsökning består av ca 9 procentenheters volymökning ocb endast 1 procentenhets prisökning. För gruppen i övrigt var volymökningen 30 % och prisökningen 10 %.

ASSIs försäljning under 1976 uppgick till 1 501 Mkr. (1 238 Mkr.). Försäljningsökningen hänför sig främst till trävaror, spånskivor och wellpapp. Kraftliner och kraftpapper däremot har stagnerat.

LKAB ökade sin försäljning från 1 846 Mkr. 1975 till 2 059 Mkr. 1976. Båda åren uppgick malmleveranserna emellertid bara till 2/3 av produktionskapaciteten.

Svårast drabbat av rådande konjunkturläge är NJA vars fakturering minskade med 96 Mkr. till 872 Mkr. (968 Mkr.). Utöver den allmänna och djupa konjunkturnedgången för handelsstål, med krympande marknad för tackjärn och stålämnen, påverkades NJA starkt av krisen i varvsindustrin, vilket medförde en drastisk nedgång i leveranserna av fartygsprofiler. Beläggningen i stålverk och valsverk blev låg samtidigt som priserna ofta understeg de rörliga kostnaderna. En stor del av produktionen har skett på lager.

Skr 1976/77:152 9

Statsföretagsgruppens försäljning till kunder i utlandet under 1976 uppgick till 5 139 Mkr. (4 057 Mkr.) varav 4 753 Mkr., 93 %, till kunder i Europa, 226 Mkr., 4 %, till kunder i Nordamerika samt 160 Mkr., 3 %, till kunder i övriga världen. Försäljningsökningen till kunder i utlandet med 1 082 Mkr., 27 %, hänför sig främst till Uddevallavarvet 423 Mkr., LKAB 253 Mkr., ÄSSI 202 Mkr. och Svenska Tobaks ÄB 103 Mkr.

Resultat

Den svaga konjunkturen med den press på försäljningsvolymer och priser denna innebär för bas- och verkstadsindustrierna har starkt slagit igenom i Statsföretagsgruppens resultat. Till detta bidrar också vissa strukturella problem och ett försämrat kostnadsläge i förhållande till internationella konkurrenter.

Väsentligt är här den internationella utvecklingen när det gäller frakter och teknologi. Den kostnadsfördel som närheten till de stora avnämarna i Europa tidigare inneburit har kraftigt minskat. Likaså avtar det försprång svensk basindustri haft på den kvalitativa sidan.

Statsföretagsgruppens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 392 Mkr. (321 Mkr.). Lagerstödet för 1976 är då inkluderat med 213 Mkr. Därav hänför sig 40 Mkr. till ASSl, 82 Mkr. till LKAB, 71 Mkr. till NJA och 14 Mkr. till Uddcomb.

Konjunkturutvecklingen innebar för NJA så svåra påfrestningar all företagets fortlevnad hotades. Som en följd härav beslöt regeringen framlägga en proposition (1976/77: 57) om kapitaltillskott till NJA, vilken bifölls av riksdagen i mars 1977. Propositionen har beaktats i bokslutet för 1976. I resultatet före bokslutsdispositioner och skatter för 1976 ingår som extraordinär intäkt ett tillskott från staten med 1 800 Mkr. avsett för finansiell rekonstruktion av bolaget (se sid. 14 not 2). Genom den redovisningsmässiga behandlingen har Statsföretagsgruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader på-437 Mkr. (353 Mkr.) inte påverkats av rekonstruktionstillskottet.

NJAs resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till 133 Mkr ( — 177 Mkr.) men den finansiella rekonstruktionens resultatförbättrande effekt är då 1 055 Mkr.

LKÄBs resultat före bokslutsdisposilioner och skatter utgör 27 Mkr. Försämringen från 314 Mkr. år 1975 med 287 Mkr. får genom sin storlek avsevärd inverkan på gruppens samlade resultat.

Även ASSIs resultatförsämring är betydande. Resultatet före boksluts-dispositioner och skatter uppgår till —45 Mkr. mot 73 Mkr. 1975, dvs. en försämring med 118 Mkr.

Svenska Tobaks ÄB uppvisar en resultatförbättring på 24 Mkr. (236 Mkr. 1976 mot 212 Mkr. 1975).

Bland övriga företag med positiva resultat före bokslutsdispositioner och skatter märks Kabi 14 Mkr. (23 Mkr.), Kalmar Verkstad 22 Mkr.

Skr 1976/77:152 10

Försäljning

1976 ASSl

1 665

1 501

Berol Kemi

474 Kabi

448 LKAB

1 304

2 042

1 846

2 059

NJA

872 Rockwool

101'

455 SARA

549 Svenska Tobaks AB

927 Uddevallavarvet

833 Övriga bolag

1 275

1629 Summa

4 441

5 606

8 063

7 923

9 747

'Avser 1/10—31/12.

(12 Mkr.), Kariskronavarvet 24 Mkr. (28 Mkr.), Rockwool 32 Mkr. (9 Mkr., avser okt.—dec. 1975), SMT-Pullmax 20 Mkr. (15 Mkr.) och Uddevallavarvet 79 Mkr. (28 Mkr.).

Bland företag med negativa resultat före bokslutsdispositioner och skatter märks utöver ÄSSI, Berol Kemi —46 Mkr. (16 Mkr.), EssBo, Svenska Bomaterial ÄB -19 Mkr. (-23 Mkr.), Sonab -46 Mkr. (-38 Mkr.) och Uddcomb -34 Mkr. (-29 Mkr.).

I syfte alt påverka gmppens mer konjunkturellt betonade resultatutveckling genomförs besparings- och idéutvecklingsprogram inom flertalet företag. För att förbättra gruppens strukturella situation har också en intensifiering av struktureringsåtgärderna skett i anslutning till pågående utvecklingsarbete med strategisk planering och utvecklings ramar.

Investeringar, företagsförvärv och lagerutveckling

Investeringsbehovet i framför allt basindustriföretagen har medfört en fortsatt omfattande investeringsverksamhet inom gruppen. Anläggnings-investeringarna uppgick 1976 till 1 840 Mkr. (1 537 Mkr.). Rörelsekapitalet, exklusive fordran på staten i anledning av finansiell rekonstruktion av NJA, ökade med 830 Mkr. (636 Mkr.), vilket i stort sett innebär en anslutning till omsättningsutvecklingen.

En stor del av investeringarna under året bestod i fullföljandet av lidigare fattade beslut. LKABs investeringar som under året uppgått till 578 Mkr. omfattar bl. a. arbeten på den nya 775 metersnivån i Kirunagruvan, 93 Mkr., utvidgning av kajanläggning, mekanisering av lager och uppbyggnad av siktslation i Narvik med 157 Mkr., ombyggnad av sovrings- och finkrossverk i Kiruna, 66 Mkr., samt om- och utbyggnad av kulsinterverk i Svappavaara 47 Mkr.

I NJA har Koksverk 75 dragit 86 Mkr. och det fortsatta arbetet inom Stålverk 80-projektets ram, 175 Mkr. Bland övriga insatser märks investeringar i sinterverk och Stålverk 75. Totalt har under året 335 Mkr. investerats inom NJA.

Skr 1976/77:152 11

Utöver LKAB och NJA tillhör ASSl med investeringar på 286 Mkr., Berol Kemi med 125 Mkr. och Uddevallavarvet med 225 Mkr. gruppens större investerare. I ÄSSI är det bl. a. färdigställandet av spånskive-fabriken i Laxå och det nya sågverket i Valåsen som dragit större belopp. Berol Kemis investeringar syftar framför allt till ökad produktionskapacitet för vissa specialprodukter men omfattar även färdigställandet av anläggningar för etylenaminer och förprojektering av 0X0-anläggningen. Beslut har fatlats att genomföra detta projekt, vilket är kostnadsberäknat till 700 Mkr. och som innebär en uppbyggnad av en anläggning för tillverkning av OXO-alkoholer i Stenungsund.

Investeringarna i Uddevallavarvet gäller det snart avslutade projekt 73 (bl. a. innefattande docka och verkstäder) vilket innebär en modernisering av varvet och en ökning av kapaciteten för byggande av fartyg upp till ca 600 000 dwt.

Statsföretag ÄBs förvärv och avyttring av företag och större aktieposter redovisas under avsnittet "Moderbolaget" nedan.

Bland dotterbolagsförvärv märks ASSIs inköp av Dansk Kraftemballage A/S per den 1 december 1976 och förvärvet av resterande aktiepost i Wellkarton ÄG i Schweiz per den 1 januari 1976 (tidigare ägde ÄSSI 45 %). Den 1 januari 1976 övertog Stigtex ÄB från Gustaf Werner ÄB i Göteborg rörelsen vid AB Kamgarn i Borås. Detta skedde efter en överenskommelse med Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar (ÖEF). 1 april 1976 övertog SÄRA Carolls Restaurants Sweden ÄB. Dess fem enheter har införlivats i SARAs hamburgerkedja CLOCK. Per den 1 januari 1977 tillkom ytterligare fem enheter, tidigare drivna av ÄB Sohlberg & Lithell under namnet Floyds. I juni 1976 träffade Nyckelhus AB avtal om förvärv av samtliga aktier i AB Wallit. Bolaget ingår i Statsföretagsgruppen från den 1 januari 1977.

Per 1 juli 1976 övertog Statens Vatlenfallsverk 50 % av LKABs aktier i Svenska Petroleum AB. Företaget är därmed hälftenägt av LKAB och Vattenfall.

Ett väsentligt inslag i det gångna årets konjunkturutveckling är att

Resultat

1976 ASSl

-24

- 46

Berol Kemi

- 46

Kabi

13 LKAB

22 NJA

-36

- 24

-172

-713

Rockwool

35 SARA

-27

- 19

1 Svenska Tobaks AB

227 Uddevallavarvet

85 Övriga bolag

-85

-123

-106

-160

- 15

Summa

253

413 1043

353 -437

Avser 1/10—31/12.

Skr 1976/77:152 12

den tidigare starka lageruppbyggnaden av främst sysselsättningsskäl har fortsatt om än i svagare tempo. Vid årets utgång uppgick gruppens varulager till 4 201 Mkr. att jämföras med 3 780 Mkr. 1975. Ökningen var alltså 421 Mkr. Största lagren återfinns hos basindustriföretagen ASSl 846 Mkr., LKAB 947 Mkr. och NJA 607 Mkr. LKÄBs malmlager uppgick vid årets slut till 13 Mton.

Stålverk 80

1974 fattades beslut om att NJA skulle bygga ett exporlinriktat slål-ämnesverk — Stålverk 80. Kapaciteten för den ämnesproducerande enheten beräknades lill 4 Mton/år. Stålämnena skulle i första hand levereras till västeuropeiska företag.

Efter riksdagsbeslut i juni 1976 modifierades planerna så att projekteringen inriktades på en utbyggnad av ett metallurgiskt centrum i Luleå — i första hand anpassat till den svenska stålindustrin. Omorien-teringen innebar dels en volymminskning från 4 Mton stålämnen till ca 2,5 Mton, dels att huvuddelen av ämnena skulle avsättas till ett planerat varmbandvalsverk i Gävle.

Mot bakgrund av under hösten 1976 föreliggande utredning och projekteringsresultat, främst avseende projektets marknadsförutsättningar, beslöt dock NJAs styrelse i oktober 1976 att rekommendera ett uppskjutande av projektet. Den 30 november upplöstes projektorganisationen och ansvaret överfördes lill NJAs linjeenheter. Kostnaderna för projektet uppgick 1976-12-31 till 310 Mkr., varav 271 Mkr. balanserats som pågående nyanläggningar och resterande belopp kostnadsförls. Avveckling av personalstyrka och ingångna avtal m. m. beräknas vara avslutat under 1977. Koslnaderna härför beräknas uppgå till 104 Mkr. exklusive ett preliminärt ingånget avtal med Luleå kommun.

För att Luleå kommun skall få huvuddelen av sina kostnader för hamnar m. m. täckta, har NJA träffat en preliminär överenskommelse om vissa förvärv för 130 Mkr. NJA ersätter dock inte de kostnader som kommunen har haft för att iordningställa råmaterialhamnen och de väg- och VÄ-anläggningar som ansluter till industriområdet. Kostnaderna härför uppgår till ca 43 Mkr.

Stålverk 80-projektet har finansierats genom att staten tecknat aktier i Statsföretag för sammanlagt 350 Mkr. Statsförelag har i sin tur tecknat aktier i NJA med samma belopp. Projektet har därutöver gottgjorts ränteintäkter på det likvida överskottet med 38 Mkr., vartill kommer beräknade ränteintäkter för 1977 med 5 Mkr.

För att täcka NJAs uppskattade kostnader för Stålverk 80-projektet om 544 Mkr. fordras alltså ett tillskott på ca 151 Mkr. utöver de medel som tillförts. Hittillsvarande kostnader för Stålverk 80 har till väsentliga delar upptagits som tillgång i NJAs balansräkning. En mer långsiktig förskjutning av projektet aktualiserar en nedskrivning av till-

Skr 1976/77:152 13

Investeringar

1976 ASSl

286 Berol Kemi

125 Kabi

65 LKAB

578 NJA

335 Rockwool

22 Svenska Tobaks AB

30 Uddevallavar-.

,-et

225 Övriga bolag

174 Summa

931

856 1098

1537

1840

gångarna. Härvid avvaktas dock riksdagens beslut om projektet. Några reserveringar för nedskrivningsbehov i detta avseende har följdaklligen ej gjorts i nu framlagda bokslut för NJA, Statsföretag ÄB och Stats-företagsgruppen. Se även not 18 sid. 26.

Finansiering och soliditet

Trots Statsförelagsgruppens otillräckliga resultat, som ej medgivit någon självfinansiering under året, har finansieringen kunnat genomföras på ett tillfredsställande sätt. Detta som en följd av den nyemission som tillfört Statsföretag ÄB 1 500 Mkr. och det tillskott på 1 800 Mkr. som slaten lämnal för finansiell rekonstruktion av NJA.

Dessa kapitaltillskott har mer än väl uppvägt de negativa effekter som den otillräckliga avkastningen i kombination med en hög investeringslakt medfört på soliditeten. Denna har under året stigit från 26 % till 35 %.

Den långfristiga upplåningen, som till hälften skett utomlands, har överstigit 2 000 Mkr. Likviditeten har härigenom ytterligare stärkts. Tillgången på likvida medel bedöms tillräcklig för att klara de påfrestningar som väntas uppstå under 1977. Upplåningen hänför sig främst till Statsföretag AB 724 Mkr., Uddevallavarvet 748 Mkr. och ÄSSI 323 Mkr.

Reducering av de långfristiga skulderna har ägt rum med ca 1 000 Mkr. under 1976 på grund av dels amorteringar, dels den finansiella rekonstruktionen av NJA.

UtveckUng av former för strategisk ledning

Statsförelagsgruppens utpräglade konglomeratkaraktär medför speciella styrproblem. Det produktionsmässiga samband som vanligtvis finns mellan företag i en koncern saknas i stor utsträckning i Slatsföretagsgruppen.

Ansvaret för den operativa verksamheten ligger hos dotterbolagen. Dessa leds av självständiga styrelser som handlar under eget ansvar.

Den mer långsiktiga ledningen och utvecklingen av gruppen samman-

Skr 1976/77:152 14

taget måste därför formas lill en strategisk dialog mellan Slatsförelag och dess dotterbolag. Principer och regelsystem för denna dialog har nu utvecklats.

Tillsammans med dotterbolagen formuleras mål och utvecklingsramar, som skall ligga till grund för dotterbolagens strategiska planering, flerårsbudgetering och verksamhetsplanering.

Denna utveckling av ledningssystemet bedöms få stor betydelse för Statsförelagsgruppens framlida verksamhet.

Utsikter för 1977

Konjunkturutvecklingen för Statsförelagsgruppens basindustriföretag är fortsatt mycket svag under början av 1977, något som i allt väsentligt präglar gruppens ekonomiska utveckling. Fördröjningen av den väntade konjunkturuppgången har nu gått så långt att en konjunkturförbättring endast marginellt torde kunna påverka fakturering och resultat under 1977 för gruppens basinduslriföretag. För många övriga företag ter sig emellertid utsikterna för 1977 ljusare och då framför allt för Kabi, Kalmar Verkstad, Liber Grafiska, Nyckelhus, Rockwool, SARA och Svenska Tobaks ÄB. Sammantaget bedöms för 1977 Stats-företagsgruppens fakturering öka med drygt 10 % jämfört med 1976, men resultatet av gruppens verksamhet väntas dock bli väsentligt sämre än 1976.

Investeringsutbetalningarna beräknas 1977 bli något lägre än 1976, men kommer fortfarande att ligga på en hög nivå och överstiga gruppens kalkylmässiga avskrivningar. En viss ytterligare lagerökning planeras.

Enligt gruppens långtidsbudget bedöms soliditeten gradvis sjunka under kommande år. Trots nyemission om 1 500 Mkr. och rekonstruktionstillskott för NJA om 1 800 Mkr. under 1976 beräknas gruppens soliditet till ca 30 % vid utgången av 1977. Nedgången i Statsföretagsgruppens soliditet är därmed kraftigare än förutsett. Detta förklaras dels av Stalsföretagsgmppens lönsamhetsutveckling, dels av den starka förankringen i basindustrin — och det därmed följande stora investe-

Varulager

1976 ASSl

846 Berol Kemi

120 Kabi

129 Karlskronavarvet

173 LKAB

947 NJA

607 Svenska Tobaks AB

412 Uddcomb

164 Uddevallavarvet

övriga bolag

437 Summa

1457

1701

2 361

3 780

4 201

Skr 1976/77:152 15

ringsbehovet. Möjligheten att fortsätta att investera i samma omfattning som hittills är emellertid beroende av gruppens förmåga att förränta kapitalet så att en acceptabel soliditet bibehålls även med det stigande finansieringsbehov som uppkommer på grund av penningvärdeförsämringen. Della är inte minst viktigt för gruppens såväl inhemska som utländska upplåning, som ställer krav på en sund finansiell utveckling för ett gott kreditvärde.

Mot ovanstående bakgrund synes någon utdelning till staten för 1977 ej kunna föreslås.

I ovanstående prognos har inte beaktats eventuellt beslut i riksdagen avseende projekt Stålverk 80 och effekterna härav på resultat och soliditet för Statsföretagsgruppen (jämför not 18 sid. 26). Hänsyn har inte heller tagits till eventuell påverkan på gruppen av beslut rörande den svenska varvsindustrin.

Moderbolaget

Enligt riksdagens beslut övertog Statsföretag ÄB den 1 juli 1976 Svenska Utvecklings ÄB (SU) från Industridepartementet. I samband härmed överfördes ÄB Carbox som helägt dotterbolag till Statsföretag ÄB. Den 1 januari 1976 överläts ÄB Oljetransit till staten och Linson Instrument ÄB till ÄB Kabi. Statsförelag ÄB har av Gränges AB förvärvat resterande del av aktierna i LKAB (4 %).

Under april 1976 beslutade riksdagen om en nyemission i Statsföretag ÄB med 1 500 Mkr., varav aktiekapitalet höjdes med 1 125 Mkr. och reservfonden med 375 Mkr. För fortsatt projektering av Stålverk 80 anslog i juni 1976 riksdagen 175 Mkr. till aktieteckning i Statsföretag AB. Beloppet har ej medtagits i redovisningen för 1976.

Den finansiella rekonstruktionen av NJA enligt propositionen 1976/ 77: 57 har beaktats i bokslutet för 1976. Av rekonstruktionssumman 1 800 Mkr. avräknas direkt mellan staten och NJA eftergift av lån inklusive ränta med totalt 499 Mkr. Resterande belopp 1 301 Mkr. tillförs NJA via Statsföretag ÄB. Se även not 2 sid. 22.

Som ett led i gruppens kapitalanskaffning genomförde Statsföretag AB under 1976 en upplåning på 724 Mkr. Häri ingick bl. a. ett femtonårigt obligationslån på 80 miljoner Sfr., ett femtonårigt s. k. private placement på 75 miljoner Hfl. och två femtonåriga svenska obligationslån på vardera 100 Mkr.

Under året har Statsföretag ÄB medverkat till dotterbolagens finansiering genom en nyemission på 32 Mkr. i SMT-Pullmax AB och genom lån och borgen. Den långfristiga utlåningen till dotterbolagen har ökat med 766 Mkr. Nya borgensåtaganden, som främst avser mottagna förskott, har ingåtts för dotterbolagen för ca 100 Mkr. I avvaktan på statens bidrag till NJA på 1 800 Mkr., som utbetalas under första halvåret 1977, har Slatsförelag genom kortfristiga lån i stor utsträckning svarat

Skr 1976/77:152 16

för finansieringen av NJA. Vid årets slut uppgick dess kortfristiga lån till 850 Mkr.

Rockwool ÄBs aktiekapital har höjts med 13 Mkr. till 25 Mkr. genom fondemission.

Nedskrivning av aktier har i Statsförelag AB ägt rum avseende ÄB Carbox med 5 Mkr., avseende EssBo, Svenska Bomaterial ÄB med 10 Mkr. samt avseende Gränges Offshore ÄB med 12,5 Mkr. eller med totalt 27,5 Mkr. Nedskrivningen har skett mot aktiereserv som därefter utgör 25 Mkr.

Utbetalda löner och arvoden samt medelantal anställda redovisas under Personal sid. 27. För moderbolagets brandförsökringsvärden, se not 14 sid. 37.

I enlighet med beslut i riksdagen har avsatts 20 Mkr. för finansiering av Norrlandsfondens verksamhet.

Moderbolagets ställning och resultat framgår av moderbolagets bokslut sid. 31—38.

Koncernens bokslut redovisas på sid.17—26.

Skr 1976/77:152

17 Statsföretagsgruppens resultaträkning (Mkr.)

(Not I)

1975 Rörelsens intäkter

Fakturerad försäljning (not 3)

9 747,3

7 923,4

Övriga rörelseintäkter

60,9

9 808,2

—

7 923,4

Rörelsens kostnader

Tillverknings- försäljnings- och

administrationskostnader

-9 577,2

-6 889,0

Rörelseresultat före avskrivningar

231,0

1 034,4

A vskrivningar enligt plan

Goodwill

- 35,1

Pågående nyanläggningar

—

Maskiner och inventarier

-400,1

- 523,0

Byggnader

-147,8

Mark och övrig fast egendom

- 6,1

Övrigt

- 2,1

- 591,2

- 523,0

Rörelseresultat efter avskrivningar

- 360,2

511,4

Lagerstöd

212,5

-----

Finansiella intäkter

Utdelning på aktier

5,1

4,7

Ränteintäkter

211,7

170,8

övrigt

33,4

250,2

21,0

196,5

Finansiella kostnader

Räntekostnader

-485,6

-311,2

övrigt

- 53,4

- 539,0

- 44,0

- 355,2

Resultat efter finansiella intäkter

ocb kostnader

- 436,5

352,7

E.xtraordinära intäkter

Tillskott från staten avseende

Norrbottens Järnverk AB (not 2)

1 800,0

—

Övr extraordinära intäkter (not 4)

22,6

1 822,6

15,3

-208,5 -745,0

994,3 - 47,0 391,8

-171,2

47,0 321,0

- 40,8 -

Extraordinära kostnader Extraordinära kostnader Norrbottens Järnverk AB (not 2) Avsättning till rekonstruktionsreserv Norrbottens Järnverk AB (not 2) Övriga extraordinära kostnader (not 5)

Resultat före boksiutsdisposiioner och skatter

46,3

5,5

-145,8

15,6

32,3

15,0

- 1,6

15,2

2,7

18,0

4,8

42,8

- 49,8

10,8 -

268,0

342,0

53,0

- 148,0

166,1

194,0

—

113,1

0,6

7,2

194,6

—

105,9

Bokslutsdispositioner Förändring av lagerreserver Diff mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar

Av inv fonder ianspråktagna medel Avsättning till inv. fonder Förändring av särskilda inv fonder Förändring av arbetsmiljöfonder Övrigt Resultat före skatter

Skatter (not 6) Resultat efter skatter

Minoritetsandelar i årets resultat Nettovinst (förlust)

Noterna utgör en del av resultaträkningen. 2 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152

Skr 1976/77:152 18

Statsföretagsgruppens balansräkning (Mkr.)

(Not 1)

Tillgångar

-

1975 Omsättningstillgångar

Kassa och bank (not 18)

845,6

933,8

Kortfristiga placeringar

1 120,4

497,6

Växelfordringar

160,9

187,6

Kundfordringar

1 499,0

1 329,1

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

91,8

1

Skattefordringar

26,7

\ 226,8

Övriga fordringar (not 7)

1 592,0

1

Varulager (not 8)

4 200,6

3 780,3

Förskott till leverantörer

9,3

9 546,3

20,9

6 976,1

Spärrade medel hos Sveriges

Riksbank

För investeringsfonder

40,4

42,4

För särskilda inv fonder

17,1

45,9

För arbetsmiljöfonder

37,8

95,3

58,0

146,3

Anläggningstillgångar

Aktier och andelar

128,2

131,3

Obligationer och andra värdepapper

10,6

10,7

Övriga fordringar

1 036,5

773,4

Patent mm

14,0

15,2

Goodwill (not 9)

56,6

56,8

Pågående nyanläggningar (not 18)

1 363,3

1 256,2

Maskiner och inventarier (not 10)

3 644,2

3 053,7

Fartygsandelar

19,3

—

Byggnader (not 11)

2 069,4

1 834,6

Mark och övrig fast egendom (not 12)

318,5

8 660,6

277,5

7 409,4

Summa tillgångar

18 302,2

14 531,8

Ställda panter m m

Fastighetsinteckningar

2 047,3

Företagsinteckningar

1 113,1

3 889,9

Övrigt

1 347,7

4 508,1

J

3 889,9

Noterna utgör en del av balansräkningen.

Skr 1976/77:152

19 Skulder och eget kapital

1975 Kortfristiga skulder

Växelskulder

7,7

10,2

Lcverantörsskulder

1 159,3

983,4

Bankskulder

945,3

798,7

Skatteskulder

78,6

70,1

Upplupna kostnader och förut-

betalda intäkter

520,2

11 514,3

Övriga skulder

1 161,1

Förskott från kunder

719,1

4 591,3

786,1

4 162,8

Långfristiga skulder

Revers- och inteckningslån (not 13)

3 691,6

3 073,0

Obligationslån (not 14)

1 632,4

1 189,9

Övriga långfristiga skulder

314,1

485,6

Avsatt till pensioner PRI

305,9

260,6

Avsatt till pensioner, övriga

124,1

6 068,1

111,4

5 120,5

Obeskattade reserver

Lagerreserver

967,8

932,9

Ackumulerade avskrivningar utöver

plan

1 169,0

1 141,1

I n vesteringsfonder

115,6

122,0

Särskilda investeringsfonder

27,5

49,6

Arbetsmiljöfonder

34,2

66,0

Lagerinvesteringskonton

1,5

Nyanskaffningsfonder

7,1

3,7

Övrigt

0,9

2 322,1

0,2

2 317,0

Värdereglering för investeringar i

aktier och andelar (not 1)

—

177,1

Beskattade reserver (not 15)

805,0

—

Minoritetsintressen i eget kapital

(not 16)

13,7

76,8

Eget kapital (not 17, 18)

Bundet eget kapital Aktiekapital 2 775 000 aktier å

nom 1 000 kr

2 775,0

I 650,0

Reservfonder

1 388,0

811,1

Skuldregleringsfonder

41,0

35,5

Koncernreserv

88,9

—

Fritt eget kapital

Balanserade vinstmedel

14,5

286,9

Arets nettovinst (förlust)

194,6

4 502,0

-105,9

2 677,6

Summa skulder ocb eget kapital

18 302,2

14 531,8

Ansvarsförbindelser

Villkoriig skuld till svenska staten

110,8

64,7

Diskonterade växlar

2,3

Borgens- och övriga ansvarsför-

bindelser

789,4

902,5

679,5

744,2

Noterna utgör en del av balansräkningen.

Skr 1976/77:152 20

Statsföretagsgruppens finansieringsanalys (Mkr.)

(Not 19)

Tillförda medel

1976 Internt tillförda medel

Årets nettovinst (förlust)

-106

195 Avskrivningar enligt plan

591 Bokslutsdispositioner

50 Realisationsvinst/förlust sålda

anläggningstillgångar

- 22

- 57

- 7

- 19

Uttag/insättning, spärrkonton

- 10

- 59

- 62

51 Nedskrivning av anläggningstillgångar

etc

198 Rekonstruktionsreserv Norrbottens

Järnverk AB (not 2)

745 Avgår:

Tillskott från staten avseende Norr-

bottens Järnverk AB (not 2)

-1 800

Utdelning till staten

- 22

- 36

Utdelning till minoritetsägare

- 3

- 4

3 Summa internt tillförda medel

1 149

8 Externt tillförda medel

Försäljning av anläggningstillgångar

46 Minskning av långfristiga fordringar

9 Ökning av långfristiga skulder

962 Nyemission

1 500

Tillskott från staten avseende Norr-

bottens Järnverk AB (not 2)

1 800

Summa externt tillförda medel

1 087

1 713

4 308

Summa tillförda medel

908

2 236

2 289

4 316

Använda medel

Investeringar i anläggningar

1840 Investeringar i aktier och andelar

ökning av långfristiga fordringar

263 Förändring av koncernsamman-

sättning m m

- 46

59 Summa använda medel

891 1574

1653

2174

Förändring av rörelsekapitalet 17 662 636 2 142

-165

1 615

- 66

-833

-946

- 428

535 Specifikation av förändring av rörelsekapitalet Förändring av varulager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Förändring av likvida medel

Summa förändring av rörelsekapitalet 17 662 636 2142

Skr 1976/77:152 21

Statsföretagsgruppensbokslutskomnientarer

Not 1. Redovisningsprinciper

Allmänt

1 Stalsföretagsgmppens bokslut ingår moderbolaget — Statsföretag AB — och samtliga bolag i vilka Statsföretag AB vid årsskiftet direkt eller indirekt ägde mer än 50 % av aktiekapitalet respektive andelskapitalet eller i övrigt koncernförhållande förelåg.

I de fall minoritetsintressen förekommer har på balansräkningen minoritetens andel av eget kapital avdragits och redovisas i separat post. På resultaträkningen har minoritetens andel av resultat efter skatter av-dragits i separat post.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden.

Avskrivning på redovisade övervärden respektive undervärden har skett med 10 % per år avseende goodwill, "negativ" goodwill samt maskiner och inventarier och med 4 % avseende byggnader och markanläggningar. Beträffande mark har ingen avskrivning gjorts.

Kvarstående goodwill respektive "negativ" goodwill har nettoredovi-sats på balansräkningens tillgångssida under rubriken "Goodwill".

Omvärderingar av bokfört värde avseende dotterbolagsaktier som gjorts efter respektive förvärvstillfälle redovisas i separat post "Koncernreserv" under rubriken "Bundet eget kapital".

Tillämpningen av förvärvsmetoden bar ändrats jämfört med föregående år. 1975 års värden har ej korrigerats, vilket bör beaktas vid jämförelse av berörda balansposter.

Värdering av varulager

Varulagret i respektive dotterbolag bar värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet efter avdrag för inkurans, eller verkliga värdet.

Utnyttjade skattemässigt tillåtna lagerreserver redovisas på balansräkningens skuldsida under rubriken "Obeskattade reserver".

Avskrivningar

I resultaträkningen respektive balansräkningen tillämpas två begrepp, nämligen:

• Avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på bedömda ekonomiska livslängder. För närvarande avskrives byggnader och markanläggningar med skattemässigt tillåten avskrivning (exkl. primäravdrag), maskiner 5—10 %, inventarier 15—20 %, transportmedel 20 %.

• Bokföringsmässiga avskrivningar, vilka överensstämmer med skattemässigt utnyttjade avskrivningar.

Skr 1976/77:152 22

Under rubriken "Stalsföretagsgmppens resultat — kompletterande uppgifter" sid. 18 anges:

• Kalkylmässiga avskrivningar, vilka beräknas på balansdagens åter- anskaffningskostnad och korrigeras för teknisk utveckling.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Utländska dotterbolags bokslut har omräknats till svensk valuta enligt följande principer:

• Resultaträkning: Genomsnittskurs under året. För samtliga poster utom avskrivningar, för vilka respektive anläggnings anskaffningskurs använts.

• Balansräkning: För omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder — balansdagens kurs. För anläggningstillgångar — kurs vid anskaffningstillfället. För långfristiga skulder, eget kapital (exkl. årets resultat) — kurs vid tidpunkten för deras uppkomst.

• I bolag vars utlandsverksamhet är av obetydlig omfattning i förhål lande till totala verksamheten har balansdagskursen använts genom gående med undantag för förvärvsvärdeberäkningar då anskaffnings kurs tillämpats.

Beträffande övriga fordringar och skulder i utländsk valuta har en försiktig värdering tillämpats, vilken innebär, att om fordringar minskar i värde, eller skulder ökar i värde beroende på växelkursförändringar, skall omvärdering till balansdagskurs alltid ske.

Under året förvärvade/avyttrade bolag

I gmppens resultaträkning har under året förvärvade bolag inkluderats med värden avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag har exkluderats fr. o. m. 1.1.

Övrigt Älla belopp redovisas i miljoner kronor där ej annat anges.

Not 2. Tillskott från staten avseende Norrbottens Järnverk AB

Enligt regeringens proposition 1976/77: 57 angående kapitahillskott till Norrbottens Järnverk ÄB som antagits av riksdagen 1977-03-16, har medel för rekonstmktion ställts till förfogande enligt nedan:

1. Statliga lån till Norrbottens Järnverk AB eftergives 488 Dessutom eftergives vissa upplupna räntor avseende dessa lån 11

2. Tillskott till Statsföretag AB för täckande av förluster i Norrbottens Järnverk AB 701

3. övrigt tillskott till Statsföretag AB för att förbättra Norrbottens Järnverk ABs soliditet 600

Totalt 1 800

Skr 1976/77:152 23

I Statsföretagsgruppens bokslut redovisas dessa medel på följande sätt: i resultaträkningen:

Extraordinära intäkter

Tillskott från staten avseende förlust 1976 efter finansiella

intäkter och kostnader i Norrbottens Järnverk AB 713

Tillskott från staten avseende extraordinär utrangering och

nedskrivning av anläggningstillgångar i Norrbottens Järnverk AB 172

Tillskott från staten för täckande av:

— Balanserad föriust i Norrbottens Järnverk AB 1976-01-01 128

— Skatt för 1976 i Norrbottens Järnverk AB 5

— Övriga extraordinära kostnader i Norrbottens Järnverk AB 37 Tillskott från staten för avsättning till beskattad rekonstruktionsreserv i Norrbottens Järnverk AB 745

Totalt 1 800

Extraordinära kostnader

Avsättning till rekonstruktionsreserv i Norrbottens Järnverk AB 745

i balansräkningen:

Tillgångar

Kortfristig fordran på staten 1 800

Skulder och eget kapital

Beskattad rekonstruktionsreserv i Norrbottens Järnverk AB 745

Resultatförbättring 1 055

1 800

Ovanstående behandling av tillskott från staten kombinerad med Norr-botlens Järnverk ABs eget bokslut ger följande nettoeffekt på Statsförelagsgruppens resultaträkning:

Tillskott från staten 1 800

Avsättning till rekonstruktionsreserv 1 Norrbottens Järnverk AB — 745

I Norrbottens Järnverk AB redovisade kostnader — 927

128 Den sålunda uppkomna "nettovinsten" föres över i ny räkning och avses täcka balanserad förlust 1976-01-01 i Norrbottens Järnverk ÄB (uppgående till samma belopp).

Not 3. Intern försäljning

Total fakturerad försäljning för Statsföretagsgruppen har framkommit efter eliminering av följande försäljningsvärden mellan:

1976 1975

LKAB och NJA

99,1

151,3

NJA till Uddevallavarvet

22,1

25,8

Karlskronavarvet till Uddevallavarvet

18,7

1,0

ASSl till EssBo

9,1

6,2

Övriga interna leveranser

39,3

34,0

Summa

188,3

218,3

Skr 1976/77:152 24

Not 4. Övriga extraordinära intäkter

1976 1975

Realisationsvinst, fastigheter 11,7 1

Realisationsvinst, maskiner och inventarier 1,1 I .. .

Realisationsvinst, sålda varumärken 5,9 I '

Övrigt 3,9 J

Summa 22,6 15,3

Not 5. Övriga extraordinära kostnader

1976 1975

20,0

15,0

17,4

2,1

—

14,6

3,4

15,3

40,8

47,0

Bidrag till Norrlandsfonden

Stämpelkostnader

Bidrag till Petroswede, OPAB från LKAB

övrigt

Summa

Not 6. Skatter

Den metod för kommunal beskattning av koncernbidrag som hittills tillämpats inom Statsföretagsgmppen är under skatterättslig utredning. I avvaktan på slutligt ställningstagande har i Stalsföretagsgmppens koncernbokslut gjorts reservering med 29 Mkr. för eventuellt tillkommande skatteskulder.

Not 7. övriga fordringar

Under denna rubrik inkluderas per 1976-12-31 fordran på staten avseende tillskott för finansiell rekonstmktion av Norrbottens Järnverk AB, 1 800 Mkr., minskat med de lån, 488 Mkr., staten efterger Norrbottens Järnverk AB.

Not 8. Varulager

1976 1975

Bruttolager 4 337,4 3 940,9

Inkuransreserv — 136,8 — 160,6

Värde enligt balansräkningens tillgängssida 4 200,6 3 780,3

Större lagerökningar redovisas bl a i ASSl med 166 Mkr. samt LKAB med 213 Mkr.

Lagerreserv i procent av varulagervärdet 23,0 24,7

Not 9. Goodwill per 1976-12-31

Kvarstående goodwill hänföriig till övervärden vid förvärv av dotterbolag 145,2

Kvarstående "negativ" goodwill hänföriig till under värden vid förvärv av dotterbolag — 88,6

Redovisad goodwill enligt balansräkningens tillgångssida 56,6

Beträffande principer för redovisning och värdering av goodwill hänvisas till Not 1 "Redovisningsprinciper", sid. 13.

Skr 1976/77:152 25

Not 10. Maskiner och inventarier

1976 1975

Anskaffningsvärde 6 361,8 5 359,5

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan —2 717,6 -2 305,8

Värde enligt balansräkningens tillgångssida 3 644,2 3 053,7

Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan — 941,0 - 961,6

Bokfört nettovärde 2 703,2 2 092,1

Not 11. Byggnader

1976 1975

Anskaffningsvärde 3 810,1 3 418,8

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan —1 749,8 —1 585,1

Subtotal 2 060,3 1 833,7

Oavskrivet belopp avseende uppskrivningar 9,1 0,9

Värde enligt balansräkningens tillgångssida 2 069,4 1 834,6

Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan — 214,8 — 165,5

Bokfört nettovärde 1 854,6 1 669,1

Taxeringsvärde 3 612,1 3 158,7

Brandförsäkringsvärde 4 180,1 3 887,0

Not 12. Mark och övrig fast egendom

Anskaffningsvärde

Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan

Subtotal

Oavskrivet belopp avseende uppskrivningar

Värde enligt balansräkningens tillgångssida Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan

Bokfört nettovärde Taxeringsvärde

1976 390,6

- 73,3

354,5 - 77,0

317,3 1,2

277,5

318,5 - 6,0

277,5 - 13,5

312,5 228,9

264,0 192,7

Not 13. Revers- ocb Intecknlngslån

Ökningen jämfört med 1975, 619 Mkr., hänför sig till ökad upplåning i Statsföretag ÄB med 179 Mkr., ÄSSI med 253 Mkr., LKAB med 215 Mkr. samt Uddevallavarvet med 389 Mkr. Minskning har skett i NJA med 481 Mkr. främst beroende på omföring av från staten eftergivna lån (i samband med den finansiella rekonstmktionen).

Not 14. Obligationslån

Ökningen hänför sig till två svenska obligationslån på vardera 100 Mkr. samt ett lån på 80 milj. Sfr., ca 135 Mkr., i Statsföretag ÄB. Av dotterbolagen har ÄSSI erhållit ett obligationslån på 75 Mkr. och LKAB ett på 100 Mkr.

Skr 1976/77:152 26

Not 15. Beskattade reserver

Under denna mbrik förekommande reserver har avsatts i resultaträkningen för 1976 beträffande NJA (rekonstmktionsreserv) med 745 Mkr. samt Uddevallavarvet 45 Mkr. Därutöver finns en beskattad reserv i Svenska Tobaks AB på 15 Mkr., vilken avsatts tidigare år.

Not 16. Minoritetsintressen i eget kapital

LKAB

Uddcomb

Övriga dotterbolag

Minoritetsintressen ingående i dotterbolag

6,7 0,7 6,3

61,7

6,7

0,7

7,7

Enligt balansräkningen

13,7

76,8

Den stora minskningen i minoritetsintressen mellan åren beror pä att under 1976 inlöstes resterande del av aktiema i LKAB från Gränges AB.

Not 17. Eget kapital

Redovisat värde 1975-12-31 2 677,6

Nyemission under 1976 (varav till aktiekapital

1 125 Mkr och till reservfond 375 Mkr) 1 500,0

Förändring av värdet på eget kpital p g a ändrad

princip vid beräkning av förvärvsvärden m m 132,6

Utdelning till utomstående — 2,8

Subtotal 4 307,4

Tillkommer årets resultat 194,6

Redovisat värde 1976-12-31 4 502,0

Not 18. Projekt Stålverk 80

Projekt Stålverk 80 ingår i bokslutet 1976-12-31 med följande värden:

Omsättningstillgångar

Likvida medel m m 78,1

Anläggningstillgångar

Pågående nyanläggningar 271,2

Summa 349,3

Eget kapital

Aktiekapital 200,0

Reservfond 150,0

Balanserade vinstmedel 12,1

Årets förlust — 12,8

Summa 349,3

Not 19. Finansieringsanalys

Finansieringsanalyserna för åren 1973—1975 har anpassats till 1976 års utförande.

Skr 1976/77:152

27

Personal

(Belopp i Tkr)

Statsföretag AB Löner och ersättningar:

— Styrelse och verkställande direktör

— Övriga anställda Sociala kostnader

Totalt

Medelantal anställda:

Statsföretagsgruppen Löner och ersättningar:

— Styrelse och företagsledning

— Övriga anställda Sociala kostnader

Totalt

Medelantal anställda

758

562

6 760

4 652

2 969

1 717

10 487

6 931

56

50

35 523 2 569 921

1 2 123 169

1015 560

737 497

3 621 004 2 860 666 47 710 45 957

Medelantal anställda 1976 i Statsföretagsgruppen

Sverige, per kommun med mer än 20 anställda

Ale 107 Kramfors

261 Arboga

68 Kristianstad

706 Arvika

201 Kumla

43 Avesta

156 Köping

40 Bengtsfors

85 Landskrona

24 Borlänge

68 Laxå

340 Borås

249 Lidköping

47 Lindesberg

604 Danderyd

30 Linköping

110 Ekerö

103 Ljungby

329 Eskilstuna

112 Ljusdal

203 Eslöv

239 Ljusnarsberg

91 Ludvika

81 Falkenberg

48 Luleå

5117

Falun,

126 Lund

135 Finspång

42 Lysekil

379 Färgelanda

156 Malmö

1 169

Gällivare

2 361

Mariestad

44 Gävle

565 Mölndal

234 Göteborg

1446

Norrköping

162 Halmstad

38 Norrtälje

53 Haninge

27 Norsjö

138 Haparanda

111 Nyköping

32 Hylte

232 Nässjö

72 Härnösand

278 Hässleholm

279 Oskarshamn

39 Jönköping

191 Piteå

1456

Kalix

954 Skellefteå

523 Kalmar

673 Skinnskatteberg

542 Karlskoga

338 Skövde

754 Karlskrona

2 462

Smedjebacken

55 Karistad

108 Sollefteå

87 Katrineholm

57 Solna

255 Kiruna

5 128

Stenungsund

608 Skr 1976/77:152

28

Stockholm

5 325

Vilhelmina

84 Strängnäs

225 Värnamo

53 Sundbyberg

48 Västervik

32 Sundsvall

180 Västerås

442 Svalöv

56 Växjö

152 Södertälje

67 Ystad

57 Tidaholm

24 Trollhättan

96 Åmål

58 Töreboda

112 Ange

50 Åtvidaberg

43 Uddevalla

3 518

Umeå

153 Örebro

1 266

Upplands Väsby

28 Örnsköldsvik

290 Uppsala

169 Östersund

63 Östhammar

190 Varberg

76 Vaxholm

41 Övriga kommuner

224 Summa medelantal anställda

i Sverige

44 893

Utomlands, per land

Danmark

17 Schweiz

136 England

343 Västtyskland

121 Finland

260 USA

34 Frankrike

103 Österrike

17 Holland

övriga länder

16 Norge

818 Summa medelantal anställda utomlands

2 817

Summa medelantal anställda

i Statsföretagsgruppen

47 710

Skr 1976/77:152 29

Statsföretagsgruppens resultat — kompletterande uppgifter

Redovisningen för Statsföretagsgruppen följer gällande lag och god redovisningssed. Detta innebär att redovisningen till sitt innehåll påverkas av ett sjunkande penningvärde. Så har resultatet enligt traditionell redovisning exempelvis ej belastats med kalkylmässiga avskrivningar eller reserveringar för framtida högre kostnad vid återanskaffning av varor. Den reala utvecklingen kan således skilja sig från den bild som framkommer genom den traditionella redovisningen. Ett vedertaget angreppssätt för en inflationskorrigerad redovisning föreligger dock ännu inte i svenska förelag.

Vidare, då Statsföretagsgruppen bar sin tyngdpunkt i de konjunkturkänsliga basindustrierna, medför de i tider av konjunkturbetingade prisfall gjorda nedvärderingarna av varulagret till verkligt värde en kraftig försämring av redovisat resultat.

För att underlätta analys och tolkning av Statsföretagsgruppens resultat har beräknats den inverkan som en otillräcklig reservering för ersättning av förbrukade lager och slitna anläggningar har på resultatet. Värdena har införts i nedanstående resultaträkning för Statsföretagsgruppen, i vilken även medtagits beräknad konjunkturbelingad nedvärdering av varulagret.

Del korrigerade resultatet för 1976 uppgår efter finansiella intäkter och kostnader till —799 Mkr. Resultatet visar, i likhei med det korrigerade resultatet för 1975, således sämre resultat jämfört med den traditionella resultaträkningen.

Vid bedömning av det korrigerade resultatet bör även beaktats att anläggningstillgångarna i gruppen på grund av stigande återanskaff-ningspriser ökat i värde.

Skr 1976/77:152 30

Belopp i Mkr. 1976 1975

9 747

7 923

9 516

-6 889

- 160

- 591 540

- 523

- 457

- 723

213 - 289

- 158

- 799

- 161

Fakturerad försäljning

Tillverknings-, försäljnings -och administrationskostnader m m

— Reservering för framtida högre kostnader vid återanskaffning av varor'

— Tillägg för beräknad konjunkturbelingad nedvärdering av varulager"

Rörelseresultat före avskrivningar

Avskrivningar enligt plan

— Kalkylmässiga avskrivningar utöver plan'

Rörelseresultat efter avskrivningar

Lagerstöd

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader —

' Reserveringen utgörs av prisförändringar på ingående varulager — lagervinst.

= Enligt bokföringslagen skall varulagret värderas till det lägsta av anskaffningskostnaden och verkligt värde. Under lågkonjunktur, exempelvis 1976, har försäljningspriserna på vissa av Statsföreagsgruppens produkter fallit. Detta prisfall har föranlett en nedskrivning av vissa delar av varulagret från anskaffningskostnad till verkligt värde. Då det är fråga om ännu ej realiserade prisförluster, har nedskrivningen lett till att framtida förluster belastar årets resultat, vilket tillägget åsyftas korrigera.

' Avskrivningar beräknade med utgångspunkt från anläggningarnas åter-anskaffningskostnad på bokslutsdagen — kalkylmässiga avskrivningar — utgör 1976 1 131 Mkr. (980 Mkr.). Vid beräkning av kalkylmässiga avskrivningar har den tekniska utvecklingen beaktats.

Skr 1976/77:152 31

Moderbolagets resultaträkning (Mkr.)

(Not 1)

1976 1975

Finansiella intäkter och kostnader

187,8 -182,0 - 13,9 -

33,8 40,2

8,1

70,5 -109,6 - 8,6

121,5

22,2

-47,7

-

4,6

-54,0

-

- 21,8

15,7

-

- 0,3

Erhållna koncernbidrag och aktieägartillskott (not 2) Erhållna utdelningar (not 3) Ränteintäkter (not 4) Räntekostnader (not 5) Övriga finansiella poster (not 6) Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott (not 7) Administrations- och projektkostnader

Avskrivningar enligt plan avseende maskiner och inventarier

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader 39,2 26,0

Extraordinära intäkter och kostnader

Tillskott från staten avseende NJA

(not 8) 1 300,6

Ägartillskott till NJA (not 8) -1 300,6

Bidrag till Norrlandsfonden (not 9) - 20,0 -15,0

Stämpelkostnader - 17,4 - 2,1

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter 1,8 8,9

Bokslutsdisposilioner

Upp- och nedskrivning av aktier,

netto (not 10) 0,0 0,0

Resultatföreskatter 1,8 8,9

Skatter (not 11) — —

Nettovinst 1,8 8,9

Noterna utgör en del av resultaträkningen.

Skr 1976/77:152 32

Moderbolagets balansräkning (Mkr.)

(Not 1)

1975 Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank

124 A

300,9

Kortfristiga placeringar

575,0

175,4

Förutbetalda kostnader och upplupna

intäkter

17,0

7,6

Fordringar, dotterbolag

330,6

327,0

Övriga fordringar

1 301,2

2 348,2

0,7

811,6

A nläggningstillgängar

Aktier och andelar i dotterbolag

(not 12)

2 609,6

2 471,6

Aktier och andelar, övriga (not 12)

39,9

Fordringar, dotterbolag

1 188,7

422,5

övriga fordringar (not 13)

22,8

35,3

Maskiner och inventarier (not 14)

3 862,0

1,0

2 970,3

Summa tillgångar

6 210,2

3 781,9

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

1,2

0,4

Bankskulder

19,8

11,8

Skatteskuld

6,9

0,7

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter

42,2

19,9

Skulder, dotterbolag (not 15)

851,2

524,4

övriga skulder

20,9

942,2

17,9

575,1

Långfristiga skulder

Skulder, dotterbolag

303,1

236,9

Obligationslån (not 16)

923,6

609,0

Övriga långfristiga skulder (not 17)

426,0

1 652,7

247,4

1 093,3

Eget kapital

Bundet eget kapital (not 18)

Aktiekapital 2 775 000 aktier å

2 775,0 808,6

3 583,6

1 650,0 433,6

2 083,6

29,9 1,8

31,7

21,0 8,9

29,9

6 210,2

3 781,9

nom 1 000 kr

Reservfond

Fritt eget kapital (not 19)

Balanserade vinstmedel Årets nettovinst

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser Borgens- och övriga ansvarsför bindelser (not 20) 1 799,3 1 425,5

Noterna utgör en del av balansräkningen.

Skr 1976/77:152

33

Moderbolagets finansieringsanalys (Mkr.)

1974 1975

1976 Tillförda medel

Internt tillförda medel Årets nettovinst Avskrivningar enligt plan Avgår: Utdelning Summa

Externt tillförda medel

Ökning av långfristiga skulder

Nyemission

Tillskott från staten avseende NJA*

Aktieägartillskott till NJA*

Summa

Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar i maskiner och

inventarier

Investeringar i aktier och andelar

Ökning av långfristiga fordringar

Summa använda medel

37

23

—

- 22

-36

—

-27

- 55

1 500

1 301

-1301

789

2 060

61

146

135

762

2 062

1 286

74

234

387

473

892 Förändring av rörelsekapitalet

187

-88 -252

289 1 170

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet

Förändring av kortfristiga fordr Förändring av kortfristiga skulder Förändring av likvida medel

Summa förändring av rörelsekapitalet

-99

-30

-83

-296

-53

- 368

- 6

187 -88 -252 289 1170

■ (not 8)

3 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152

Skr 1976/77:152 34

Moderbolagets bokslutskommentarer

Not 1. Redovisningsprinciper

Se not 1 sid. 13 till Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 2. Erhållna koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag har erhållits från följande dotterbolag:

1976 1975

ABAB

3,0

_____

ASSl

4,0

—

Berol Kemi

4,0

BS Konsult

___ i

_____

Kabi

—

11,0

Kalmar Verkstad

1,0

_____

LKAB

9,5

Rockwool

1,5

_____

SMT-Pullmax

—

2,0

Svenska Lagerhus

0,3=

Svenska Tobaks AB

24,0

95,0

33,8

121,5

' 30 Tkr.

' Avser återbetalning av tidigare lämnat aktieägartillskott.

' 275 Tkr.

Dämtöver har dotterbolag erhållit koncernbidrag från andra dotterbolag enligt nedan:

1976 1975

Cea verken

EssBo

Kalmar Verkstad

NJA

Nuclear Steam

Sonab

Stigtex

SVETAB

Uddcomb

2,0

5,5

18,0

25,4

—

60,0

3,1

2,9

45,0

—

2,9

—

10,0

34,0

4,1

105,0

111,9

Not 3. Erhållna utdelningar

1976 1975

ABAB

ÄSSI

BS Konsult

LKAB

Rockwool

Svenska Tobaks AB

Svenska Torv

—

0,3

—

3,0

—

0,1

30,0

18,3

—

0,3

10,0

—

0,2

40,2

22,2

Skr 1976/77:152 35

Not 4. Ränteuitäkter

Dotterbolag Övriga

Not 5. Räntekostnader

Dotterbolag Övriga

Not 6. Övriga finansiella poster

Kursvinster

Kursförluster

Övrigt

126,9 60,9

35,9 34,6

187,8

70,5

81,9 100,1

75,2 34,4

182,0

109,6

0,9

- 7,2

- 7,6

0,9

-4,4 -5,1

-13,9

-8,6

Not 7. Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott

Koncernbidrag har lämnats till följande dotterbolag:

1976 1975

—

4,8

0,5

1,7

—

40,7

1,1

—

1,6

47,2

Linson Instrument

SMT-Pullmax

Sonab

Statsföretag International

Därutöver har dotterbolag lämnat koncernbidrag till andra dotterbolag enligt nedan:

ASSl

Kalmar Verkstad

Karlskronavarvet

LKAB

Nyckelhus

SMT-Pullmax

Svenska Tobaks AB

20,0

32,4

11,0

—

7,0

9,0

—

70,5

3,0

—

3,0

—

61,0

—

105,0 111,9

Utöver ovan lämnade koncernbidrag till dotterbolag har bidrag lämnats till Gränges Offshore ÄB under 1975 med 2,4 Mkr. enligt särskilt tillstånd från Finansdepartementet.

Äktieägartillskott har lämnats enligt följande:

1976 1975

SVETAB 3,0 4,4

Skr 1976/77:152

36 Not 8. Tillskott från staten resp. ägartillskott till Norbottens Järnverk AB

Se not 2 sid. 14 till Stalsföretagsgmppens bokslut.

Not 9. Bidrag till Norrlandsfonden

Bidraget till Norrlandsfonden är enligt riksdagsbeslut Ökat från 15 Mkr. till 20 Mkr.

Not 10. Upp- och nedskrivning av aktier och andelar

1975 Uppskrivning Rockwool Svenska Tobaks AB

Nedskrivning

Carbox

Ceaverken

EssBo

Liber Grafiska

Skövde Gasbetong

Sonab

Stigtex

Uddcomb

Gränges Offshore

Minskning (+) resp ökning (—) av reserv för aktier och andelar

_

13,9

—

84,0

97,9

- 5,0

—

- 8,7

-10,0

—

- 6,4

—

-13,9

—

-14,5

—

- 1,9

—

-30,0

-12,5

-27,5

—

-75,4

-22,5

-1-27,5 O

Not 11. Skatter

Se not 6 sid. 15 till Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 12. Aktier och andelar

Stats-

Antal

Nominellt

Bokfört

före-

aktier

värde

tag

(Tkr)

ABs

andel

i %

Aktier i dotterbolag

ABAB, Allm. Bevaknings AB

2 000

2 500

2 400

Berol Kemi AB

300 000

30 000

34 560

BS Konsult AB

2 500

—

AB Carbox

50 000

5 000

—

Ceaverken AB

12 000

4000 EssBo, Sv. Bomaterial AB

100 000

10 000

—

AB Kabi

500 000

50 000

99 200

Kalmar Verkstads AB

149 946

14 995

—

Karlskronavarvet AB

32 000

15 000

Liber Grafiska AB

30 000

15 000

18 000

LKAB

500 000

1 330 000

Norrbottens Järnverk AB

5 000 000

500 000

450 000

Nuclear Steam SG AB

—

Nyckelhus AB

—

Rockwool AB

250 000

25 000

44 291

Skr 1976/77:152

37

SARA, Sv. Allm. rest. AB SMT-Pullmax AB AB Sonab

AB Statens Skogsind. (ASSl) Statsföretag International AB Statsraff AB Stigtex AB Svenska Torv AB Svenska Lagerhus AB Svenska Skifferolje AB Svenska Tobaks AB (stam) Svenska Tobaks AB (pref) Svenska Utvecklings ÄB SID, Sw. Ind. Dev. Corp. SVETAB, Sv. Ind. etabl. AB Uddcomb Sweden AB Uddevallavarvet AB Övriga vilande namnbolag

Summa aktier i dotterbolag

Avgår reserv för aktier Summa bokfört värde

Aktier i övriga bolag Beijer Byggmaterial AB Bilfragmentering AB Gränges Offshore AB AB Götaverken Sweden Center Japan AB

Summa aktier i övriga bolag

5 000

4 900

40 000

50 000

150 000

15 000

—

3 000 000

300 000

170 000

4 000

2 400

.—

50 000

5 000

50 000

5 000

—

230 000

23 000

—

2 990 000

299 000

284 000

3 500

2 500

—

—1

100 000

10 000

—

600 000

60 000

—

200 000

120 000

21 178

2 422

2 167 552

2 634 618

-25 000 2 609 618

114 750

5 738

13 500

100 000

10 000

—

9,5

1 655 000

16 550

25 000

41,7

12 500

33 664

39 876

Not 13. Övriga fordringar

I beloppet 1 301,2 Mkr. har medtagits fordran på staten med 1 300,6 Mkr. avseende finansiell rekonstruktion av NJA. Se not 2 sid. 14 Statsföretagsgruppens bokslut.

Not 14. Maskiner och inventarier

1975 Anskaffningsvärde

Avgår: Ackumulerade avskrivningar enligt plan

2,1 -1,1

1,8 -0,8

Bokfört nettovärde Brandförsäkringsvärde

1,0

1,4

1,0 1,4

Not 15. Skulder, dotterbolag

I beloppet 851,2 Mkr. ingår skuld tiU NJA med 437,5 Mkr. Från den, i samband med rekonstruktion av NJA, föreliggande skulden till NJA, uppgående till 1 300,6 Mkr., har avdrag gjorts för fordran på bolaget med 863,1 Mkr.

Not 16. Obligationslån

Under året har två svenska obligationslån på vardera 100 Mkr. och ett lån på 80 milj. Sfr., ca 135 Mkr., upptagits.

Skr 1976/77:152 38

Not 17. Övriga långfristiga skulder

Ökningen avser främst ett s. k. private placement på 75 milj. Hfl., ca 126 Mkr.

Not 18. Bundet eget kapital

Aktie- Reserv-

kapital fond

Enligt ingående balans 1976-01-01 1 650,0 433,6

Nyemission enligt riksdagsbeslut 1976 1 125,0 375,0

Utgående balans 1976-12-31 2 775,0 808,6

Not 19. Fritt eget kapital

Enligt ingående balans 1976-01-01 29,9

Arets nettovinst 1,8

Utgående balans 1976-12-31 31,7

Not 20. Borgens- och övriga ansvarsförbindelser

1976 1975

336,3

???,5

172,8

139,4

9,8

7,9

1 013,9

903,7

20,3

12,9

217,2

139,1

29,0

—

Förskott till koncernbolag Pensionsgarantier, koncernbolag Pensionsgarantier, utomstående Lån, koncernbolag Lån, utomstående Övrigt, koncernbolag övrigt, utomstående

Summa 1799,3 1425,5

Skr 1976/77:152 39

Vinstdisposition

Koncernens till disposition stående vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning uppgår till 209,1 Mkr., varav 194,6 Mkr. utgör årets vinst. Härav åtgår till föreslagna avsättningar till bundna fonder 2,3 Mkr.

Till bolagsstämmans disposition stående vinstmedel för moderbolaget utgör

från tidigare år kvarstående vinstmedel 29 924 Tkr

årets vinst 1 764 Tkr

31 688 Tkr

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att någon utdelning till aktieägaren inte utgår,

att till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel 31 688 Tkr. balanseras i ny räkning.

Stockholm i mars 1977

Bertil Olsson Styrelsens ordförande Erik Grafström Harry Hjalmarson

Ivar Högström Sigurd Ljungcrantz

Gunnar Nilsson Karl-Erik Nilsson

Åke Ståhlbrandt Nore Sundberg

Per Sköld Verkställande direktör

Originalet till årsredovisningen är försett med revisorernas påskrift.

Skr 1976/77:152 40

Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1976. Granskningen har utförts i överensstämmelse med god revisionssed.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå ÄB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna.

Moderbolaget

Årsredovisningen är uppgjord enligt 1944 års aktiebolagslag.

Vi tillstyrker,

att resultaträkningen och balansräkningen fastställes,

att vinsten disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt

att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för år 1976.

Koncernen

Koncernredovisningen är uppgjord enligt 1944 års aktiebolagslag.

Stockholm den 1 april 1977

Sören Mannhelmer Bernt Nilsson Andreas Ådahl

Knut Ranby Birger Sonesson

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Skr 1976/77:152

41 Statsföretagsgruppens verksamhetsområden

Fakturerad

Resultat före Bok-

Investeringar i

Medelantal

försäljni

ing (Mkr)

slutsdispositioner

anläggningar

anställda

och skatter (Mkr)

(Mkr)

1975 Järn- och stålindustri

2 832

2 663

160'

13 879

13 643

Varv och mekanisk

verkstadsindustri

8 294

7 999

Skogs- och byggma-

terialindustri

2 203

- 27

9 508

8 712

Kemisk industri

- 36

3 290

3 035

Konsumentvaruindustri

8 576

8 591

Serviceföretag

2 513

2 392

Utvecklings- och

etableringsföretag

- 2

- 11

övriga företag

- 47

- 38

1226 Statsföretag AB

—

50 Koncernmässiga

justeringar

-47

-56

- 13

-140

—

Summa Statsföretags-

gruppen

9 747

7 923

392'

321 1840

1537

47 710

45 957

' Inkl tillskott från staten avseende NJA. Se vidare not 2.

Dotterbolagen fördelade på de olika verksamhetsområdena

Järn- och stålindustri

• LKAB, Luossavaara Kiirunavaara ÄB

• NJA, Norrbottens Järnverk AB

Varv och mekanisk verkstadsindustri

• Uddevallavarvet AB

• Karlskronavarvet ÄB

• Kalmar Verkstads ÄB

• SMT-Pullmax ÄB

• Uddcomb Sweden ÄB

• Nuclear Steam SG AB

• AB Carbox

Skogs- och byggmateriahndustri

• ÄSSI, AB Statens Skogsindustrier

• Rockwool AB

• EssBo, Svenska Bomaterial ÄB

• Nyckelhus ÄB

• Svenska Torv ÄB

Skr 1976/77:152 42

Kemisk industri

• Berol Kemi ÄB

• ÄBKabi

• Ceaverken ÄB

• Statsraff AB

Konsumentvaruindustri

• Svenska Tobaks ÄB

• SÄRA, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag

Serviceföretag

• Liber Grafiska AB

• ABAB, Allmänna Bevaknings AB

• BS Konsult ÄB

Utvecklings- och etableringsföretag

• SU, Svenska Utvecklings ÄB

• SVETAB, Svenska Industrietablerings ÄB

• Statsföretag International ÄB

• SID, Swedish Industrial Development Corp

Övriga företag

• ÄB Sonab

• Stigtex ÄB

• Svenska Lagerhus ÄB

• Svenska Skifferolje ÄB

Skr 1976/77:152 43

Järn- och stålindustri

1975 Fakturerad försäljning i Mkr

2 832

2 663

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

i Mkr

160'

137 Avkastning på totalt kapital i %

-7,9

4,2

Investeringar i anläggningar i Mkr

803 Medelantal anställda

13 879

13 643

* Inkl tillskott från staten avseende NJA. Se vidare not 2.

LKAB

LKAB inför stålindustrins tredje krisår

De svårigheter LKAB brottas med sedan ett par år tillbaka har sin grund i den djupa konjunkturlcris som drabbat stålindustrin i Europa. Såväl 1975 som 1976 har varit svåra år, karakteriserade av lågt kapacitetsutnyttjande inom stålindustrin och därmed också svag avhämtning av järnmalm. Under båda dessa år har LKABs malmleveranser begränsats till ungefär 2/3 av produktionskapaciteten och under 1976 har vi dessutom fått vidkännas betydande prissänkningar. När samtidigt kostnaderna för löner, jämvägsfrakter, material och energi stigit på ett sätt som saknar motsvarighet i det förgångna är det förståeligt att stora svårigheter uppstått.

Fakturerad försäljning för LKAB-koncemen uppgår 1976 till 2 059 Mkr. (1 846 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter (efter avdrag för avskrivningar enligt plan) utgjorde 27 Mkr. (314 Mkr.).

För 1977 kan ingen resultatförbättring väntas. Vi hoppas visserligen fortfarande på en begynnande konjunktumppgång under hösten, vilket i vår budget tar sig uttryck i något högre leveranssiffror än 1976. Samtidigt är dock marknadsläget sådant att vi för hela året måste binda oss för lägre malmpriser. Detta i förening med fortsatta kostnadsstegringar gör att vi inte kan undvika en ytterligare resultatförsämring.

I detta läge har vi vidtagit en rad åtgärder. I syfte att undvika alltför stora och olämpligt sammansatta lager har vi dragit ner produktionen framför allt av fosforrika malmer. Tidigare investeringsplaner har beskurits hårt men inte desto mindre kommer investeringsutbetalningama för 1977 att uppgå till över 600 Mkr. Pengarna går i första hand till pågående anläggningsarbeten i Narviks hamn, till ombyggnad av sovringsverket i Kiruna och av pelletsverket i Svappavaara samt till iordningställande av ny huvudtransportnivå i Kiimnavaara. För att begränsa kostnadsökningen har införts rekryteringsstopp och ett flertal olika sparprogram.

Även om våra svårigheter till stor del är konjunkturbetingade, tror jag att det nu mer än någonsin är nödvändigt att se problemen på lång

Skr 1976/77:152 44

sikt. Utvecklingen i vår omvärld gör det sannolikt att järnmalmsmarknaden under många år framöver kommer att befinna sig i en ömtålig balans. Stålindustrins expansion går av flera orsaker långsammare än man tidigare förutsatt. Samtidigt finns ett antal stora järngruveprojekt i olika delar av världen som antingen redan igångsatts eller som planeras i avvaktan på bättre marknadsförutsättningar. Även om vi kan hoppas på konjimkturellt gynnsammare år i fortsättningen, måste vi inrikta oss på ett hårt och målmedvetet arbete för att anpassa oss till ett kärvare konkurrensläge. Arbetet måste främst koncentreras på att få till stånd en gynnsammare kostnads- och produktivitetsutveckling i våra gmvor, att sänka järnvägsfrakterna som nu är orimligt höga och att genom fortsatt förädling och andra åtgärder få fram ett mer marknadsanpassat malmsortiment.

Man frågar mig ibland om inte svårigheterna kan bli oss övermäktiga. Mitt svar är definitivt nej. Vi har ett högt kostnadsläge men i basförutsättningarna för vår verksamhet ingår också mycket goda malmkvaliteter och en ledande ställning inom gruvteknik och mineralhantering. Vi har en kader av lojala och yrkesskickliga människor på alla nivåer i företaget. Kan allt detta samordnas i en gemensam ansträngning att säkra malmfältens framtid hyser jag ingen tvekan om våra möjligheter till framgång.

En sak vi inte får glönuna är att LKABs läge mycket nära anknyter till hela den allvarliga Norrbottensfrågan. Kostnadsbeskärningar och produktivitetshöjningar innebär rekryteringsstopp och en successiv neddragning av personalstyrkan. Detta gör att sysselsättningsmöjligheterna i malmfältskommunerna ytterligare försämras och att ungdomen drabbas hårt. Det är bl. a. av den anledningen nödvändigt för LKAB att — trots de finansiella restriktioner som krisläget ålägger oss — satsa ännu mer på prospektering efter nya minefalfyndigheter i Norrbotten. Vi bygger därför snabbt upp vår prospekteringskapacitet. I vår från årsskiftet nya organisation för LKAB-koncernen har resurser också avsatts för att snabbt ta hand om lovande fyndigheter och utveckla dem till nya gmvföretag. Detta är kanske den åtgärd söm ger de bästa möjligheterna att skapa varaktiga nya sysselsättningstillfällen i Norrbottens inland.

Sven Johansson

NJA

Under åren 1970—1976 präglades NJAs verksamhet i hög grad av de omfattande nyinvesteringarna i masugnar, stålverk och stränggjutnings-anläggningar samt koksverk. Genom investeringsprogrammet förstärktes

Skr 1976/77:152 45

inriktningen mot tillverkning av profiler för varvsindustrin genom bl. a. investering i utrustning för värmebehandling och manufakturering. Utökningen av den metallurgiska kapaciteten, långt utöver valsningskapa-citeten, skapade dessutom ett betydande utrymme för tillverkning av stålämnen för avsalu.

Investeringsprogrammet finansierades i stor utsträckning genom långfristig upplåning, vilket medförde en ökad ränte- och amorteringsbörda samt en minskad soliditet, eftersom självfinansieringsgraden var ringa. Investeringarna gav underlag för en snabb ökning av leveranser och försäljning fram till 1975, då efterfrågan minskade för NJAs produkter. Expansionen medförde också en markant ökning av antalet anställda.

Det beslutade investeringsprogrammet gav ej full effekt under högkonjunkturåren 1973—1974, men förlusterna för dessa år berodde också på igångkörningsproblem och driftstörningar, höga transport- och produktionskostnader samt gamla kontrakt med förhållandevis låga priser.

Finansiellt var NJA vid utgången av 1974 dåligt rusfat att möta den lågkonjunktur som inleddes 1975 och fördjupades under 1976. Utöver den allmänna och djupa konjunkturnedgången för handelsstål, med krympande marknad för tackjärn och stålämnen, träffades NJA av krisen i varvindustrin, vilken medförde en drastisk nedgång i leveranser av fartygsprofiler. Beläggningen i stålverk och valsverk blev låg samtidigt som priserna ofta understeg rörliga kostnader. Exportprisnoteringarna föll under 1976 från $ 170 till $ 130 per ton för billets och från $ 110 till $ 65 för tackjärn.

Den dystra utvecklingen under 1975 och 1976, med betydande lagerökningar och förluster som följd, ledde till en omfattande upplåning i Statsföretag ÄB. En finansiell rekonstruktion framstod under 1976 som ofrånkomlig. Riksdagens beslut om kapitaltillskott till NJA innebär att staten dels eftergiver NJA lån jämte ränta om 499 Mkr., dels genom tillskott om 1 301 Mkr. via Statsföretag ÄB ger NJA möjlighet att uppnå en för branschen normal soliditet.

Fakturerad försäljning 1976 uppgick till 872 Mkr. (968 Mkr.). Av-faktureringen har 32 % (44 %) gått till varvsindustrin, 20 % (11 %) till verkstadsindustrin, 28 % (24 %) till byggnadsindustrin och 20 % (21 %) utgjort halvfabrikat för andra järnverk.

Exportandelen var 47 % (51 %). Försäljningspriserna var under 1976 i genomsnitt 4 procentenheter högre än 1975.

Rörelseresultat efter avskrivningar utgjorde 1976 —633 Mkr. (—106 Mkr.). Försämringen mellan åren hänför sig väsentligen till att de ökade tillverkningskostnaderna ej kunde kompenseras med ökade försäljningspriser och -volymer samt till att utgående lager nedvärderats från tillverkningsvärde till verkligt värde med 351 Mlo'. (99 Mkr.).

Resultatet före bokslutdispositioner och skatter för NJÄ-koncernen

Skr 1976/77:152 46

uppgår för 1976 till 133 Mkr. (-177 Mkr.). Före tillskott för finansiell rekonstmktion uppgår förlusten till 922 Mkr.

Det ytterst otillfredsställande resultatet 1976 beror dessvärre inte enbart på ändrade marknadsförhållanden. NJAs kostnader för administration och tillverkning är alltför höga i jämförelse med konkurrentemas. För att förbättra NJAs möjligheter att uppnå en med branschen i övrigt likvärdig lönsamhet har därför ett omfattande åtgärdsprogram utarbetats med syfte att höja effektiviteten. Professor Ulf af TroIIe har anlitats i detta arbete, som startade med en genomgripande omorganisation.

NJAs nya organisation kännetecknas av målstyrning i en decentraliserad organisation med de anställda representerade i beslutande organ. Den består av 6 tillverkande och säljande divisioner, 12 serviceenheter samt en liten VD-stab. Resultatenheterna drivs med stor självständighet inom ramen för av styrelsen fastställda mål och företagspolitiska riktlinjer.

Omorganisationen klarlade ett väsentligt lägre personalbehov. Personalstyrkan skall därför minskas genom naturlig och frivillig avgång. För att underlätta en frivillig avgång genomförs en utbildningsverksamhet, som möjliggör för dem som så önskar, att kvalificera sig för ett annat arbete inom eller utom NJA.

I åtgärdsprogranunet ingår också en rad projekt som syftar till att anpassa system och mtiner för administration och redovisning till den nya organisationsformen och reducera dem till vad verksamhetens omfattning kräver.

Speciell uppmärksamhet riktas mot utveckling av NJAs interna och externa distribution. Då konjunkturutsikterna inte talar för en uppgång tidigare än hösten 1977, sätts all tillgänglig kraft in på att förbereda NJA för de större avsättningsmöjligheterna 1978. Atgärdsprogrammet syftar därför till att dels rusta och trimma NJÄs tillverkning och distribution, dels bredda marknadsföringen mot andra kunder än varv.

Under de senaste åren har de normala reinvesteringama fått stå tillbaka för de omfattande nyinvesteringarna. Pågående och planerade investeringar syftar därför till att msta upp eftersatta avsnitt så att NJA uppnår högre drifts- och leveranssäkerhet, bättre produktkvalitet och lägre tillverkningskostnader samt en bättre arbetsmiljö. Deima kortsiktiga investeringsverksamhet syftar också till att förbereda NJA för fortsatt expansion i anslutning till den långsiktiga utvecklingen av svensk bandelsståluidustri.

Inom ramen för projektarbetet Stålverk 80 gjordes under 1976 en förnyad utredning av marknadsutvecklingen för stålämnen och motsvarande färdiga produkter. Den gav vid handen dels att efterfrågan på råstål sannolikt skulle öka i betydligt långsammare takt under perioden 1975—1985 än under föregående 10-årsperiod, dels att befintlig metal-

Skr 1976/77:152 47

lurgisk kapacitet inklusive pågående utbyggnadsplaner med stor sannolikhet kommer att ge ett betydande överskott av råstålskapacitet inom den Europeiska Gemenskapen redan 1980. Mot denna bakgrand beslöt NJÄs styrelse under hösten 1976 rekommendera ägaren att skjuta byggnaden av den metallurgiska kapaciteten framåt i tiden och på kort sikt koncentrera tillgängliga utrednings- och projektinsatser på att utveckla NJÄs nuvarande produktprogram och anläggningar.

Utsikterna inför 1977 inger inga större förhoppningar om ett avsevärt bättre rörelseresultat än 1976. Konjunkturuppgången ser ut att komma för sent för att ge den draghjälp NJA behöver för att bl. a. kompensera minskad efterfrågan på fartygsprofiler med annan orderingång. Åtgärds-programmet hinner inte få full effekt under 1977 och kvar står NJÄs grundläggande problem med en ensidig inriktning på långa produkter, obalans mellan den metallurgiska kapaciteten och valsverkens kapacitet samt en i vissa delar orationell utrustning och tillverkningsteknik.

Under 1978 bör emellertid NJA kunna uppnå ett förbättrat rörelseresultat. Det förutsätter emellertid att den allmänna konjunkturuppgången blir så stark, att den medför väsentligt ökad investeringsverksamhet och efterfrågan på handelsstål, då handelsstålverken i västvärlden går in i en konjunkturuppgång med mycket lågt kapacitetsutnyttjande och stora lager.

Björn Wahlström

Skr 1976/77:152 48

Varv och mekanisk verkstadsindustri

1976 1975

Fakturerad försäljning i Mkr 1 567 1023 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

i Mkr 105 51

Avkastning på totalt kapital i % 6,9 5,5

Investeringar i anläggningar i Mkr 291 311

Medelantal anställda 8 294 7 999

Uddevallavarvet

Oljekrisen 1973 blev inledningen till en mycket svår ekonomisk tillbakagång. Trots att industriproduktionen ökade något i Västeuropa, USA och Japan under föregående år, är den dock fortfarande lägre än för tre år sedan. Konjunktumppgången blev sålimda långsammare än beräknat, men likväl ökade OPEC-ländemas oljeproduktion stadigt och var i oktober 1976 uppe i samma nivå som före "krisen" 1973. Detta resulterade i en viss förbättring av frakterna på tankermarknaden, men dessa är fortfarande alltför låga och täcker i allmänhet inte nämnvärt mer än driftskostnaderna för fartygen. De stora tankfartygen har dock under 1976 mer än någonsin tidigare med sin överlägsna transportekonomi visat och bevisat sin ställning som framtidens fartyg för transport av råolja.

Tankeröverskottet reducerat

Vid förra årsskiftet räknade man med ett tankeröverskott i storleksordningen 100 miljoner dwt, varav ca 50 miljoner dwt var upplagt. Enligt senast tillgängliga uppgifter var endast ca 32 miljoner dwt tanktonnage upplagt, och även den del av tankerflottan som går med reducerad fart hade minskat betydligt. Fraktmarknaden hade under föregående år således sugit upp inte bara en tredjedel av det tidigare upplagda tanktonnaget utan även hela tillskottet av nytt tonnage, inemot 40 miljoner dwt under 1976.

Produktionen av nytt tanktonnage kommer att sjunka snabbt under 1977, och nytillskottet därefter blir obetydligt. Med fortsatt upphugg-ning av oekonomiskt äldre och mindre tonnage kommer oljefraktflottan sedan åter att minska, tills det uppstår balans mellan tillgång och efterfrågan på tonnage. Det finns både plus- och minusfaktorer som kan påverka denna utveckling, men de är dock endast av marginell betydelse — helt avgörande är industrikonjunkturens fortsatta utveckling.

Svårt nå internationell överenskommelse

Som väntat har försöken att nå en internationell överenskommelse med syfte att begränsa varvens produktionskapacitet inte gett några

Skr 1976/77:152 49

påtagliga resultat. Ca 80 % av de fåtaliga nybyggnadskontrakten under 1976 placerades vid japanska och sydkoreanska varv. För att i någon mån söka skydda den inhemska varvsindustrin mot en övermäktig internationell konkurrens utgår nu i vissa stora europeiska skeppsbyggar-nalioner avsevärda statliga subventioner.

Sverige torde vara det enda land som målmedvetet strävat efter en nedskärning av varvsproduktionen. Den redan beslutade 30-procentiga nedskärningen torde visa sig vara otillräcklig, och det kan på sikt bli nödvändigt med en halvering av den svenska varvsindustrin.

För att kortsiktigt trygga sysselsättningen har produktion i egen regi ("lagerproduktion") tillgripits i begränsad omfattning. För Uddevallavarvets del är det dock f. n. inte aktuellt med produktion i egen regi. Det är en nödfallsåtgärd, som ställer stora krav på varvens ekonomi och där förlustriskerna är mycket stora. De sista fartygen i vår nuvarande orderstock skall levereras först under 1979, och vi har därför ytterligare något halvårs andmm. Först om vi inte lyckas sälja tillräckligt många fartyg för att upprätthålla en rimlig sysselsättningsnivå vid varvet 1979/ 80, måste vi alltså besluta oss i frågan om produktion i egen regi. I februari 1977 fick varvet beställning på ännu en nordsjötanker om 120 000 dwt, vilket innebär ett ytterligare tillskott till sysselsättningen under 1978/79.

Investeringsprogrammet snart slutfört

Projekt 73 — Uddevallavarvets investeringsprogram på 650 Mkr. innefattande docka och verkstäder — är inne i sitt avslutningsskede, och flertalet av de nya anläggningarna är nu under inkörning.

Fakturerad försäljning för Uddevallavarvet med dotterbolag uppgick 1976 till 833 Mkr. (410 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utgjorde 79 Mkr. (28 Mkr.).

Marknadsutvecklingen tillsamman med regeringens och riksdagens ställningstagande i frågan om den svenska varvsindustrins villkor under de närmaste åren kommer att bli avgörande för den fortsatta planeringen. Vår bedömning är emellertid, att Uddevallavarvet med sin moderna och effektiva produktionsapparat på sikt skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, om inte den allmänna svenska kostnadsutvecklingen bli alltför oförmånlig i förhållande till konkurrentländerna.

Ingvar Trogen

Karlskronavarvet AB

Under året avslutades den svenska patmllbåtsserien Spica genom leverans av de tre sista enheterna till beställaren. Försvarets Materielverk.

4 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152

Skr 1976/77:152 50

Därmed sattes också punkt för den längsta serieproduktionen någonsin vid Karlskronavarvet.

Fakturerad försäljning för Karlskronavarvet med dotterbolag blev för 1976 318 Mkr. (226 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 24 Mkr. (28 Mkr.).

1976 var också det år då vid lyckades bryta oss in på världsmarknaden med vår patmllbåt Spica. I hård konkurrens med andra etablerade fartygstillverkare tecknade vi kontrakt med Royal Malaysian Navy om leverans av fyra fartyg av denna modifierade typ. Detta genombrott är något som vi under 1977 bygger vidare på och våra marknadsansträngningar att sälja ytterligare Spica ökas.

För svensk försvarsindustri har exportmöjligheten alltmer blivit en nödvändighet. Betydelsen av denna första exportorder blir än större om man ser till den allmänna varvssituationen. Den tillverkning av civila produkter, främst fartygssektioner åt storvarven, som vi byggt upp vid varvet, kommer att minska. Detta skapar behov av andra produkter för att upprätthålla sysselsättningen. Vår exportsatsning ingår som ett led i denna breddning av vår produktion, där vi också bearbetar andra utvecklingsprojekt.

1976 kan i sin helhet betecknas som ett tillfredsställande år för före-tagsgmppen, med hög sysselsättningsgrad. Dotterbolaget Hvilans Mekaniska Verkstad, som är en av Sveriges ledande tillverkare av lyflutrusl-ning, uppvisade under första halvåret en positiv utveckling, som bromsades av konjunkturen under senare delen av året. De stmkturella svårigheter som drabbade varvs- och stålindustrin har också bidragit till en låg orderingång.

1977 kommer inte att bli ett lika tillfredsställande år. Den allmänna verkstadskonjunkturen och den civila vervssituationen kommer i hög grad att påverka gmppen och skapa svårigheter att upprätthålla sysselsättningen både i Karlskrona och Kristianstad. Resultatutvecklingen förväntas också därigenom bli avsevärt sämre.

Lars-Inge Holster

Kalmar Verkstads AB

1976 blev ytterligare ett gott år för Kalmar Verkstad med dotterbolagen Lidhults Mekaniska Verkstad (LMV) och Ljungbytruck. Gruppen omsatte totalt 152 Mkr. (105 Mkr.) — varav ca en tredjedel i Kalmar. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 22 Mkr. (12 Mkr.). Medelantalet sysselsatta uppgick till 676 (624) — varav ca hälften i Kalmar.

Sysselsättningen i Kalmar var mycket god och möjliggjorde en viss nyrelcrytering, välbehövlig bl. a. med tanke på den relativt höga medel-

Skr 1976/77:152 51

åldern. Beläggningen utgjordes huvudsakligen av personvagnsmoderniseringar åt SJ.

Två SIDA-finansierade order har tagits hem — dels 25 personvagnar till Östafrikanska Unionen, dels 185 godsvagnar till Zambia. Därmed har Kalmar Verkstad, inkluderande inneliggande order från SJ, full sysselsättning till slutet av 1977 och för halva styrkan till hösten 1978. Eftersom genomloppstiderna för nya personvagnar är ca 18 månader från beställning till leverans av första enheten, behöver nya order tas i början av 1977. Afrika-samarbetet kan förhoppningsvis ge upphov till nya pexsonvagnsorder.

Samordningen av LMV och Ljungbytmck, som bägge tillverkar tunga gaffeltruckar, har fortsatt under året. Fr. o. m. 1977-01-01 har verksamheterna sammanförts i Kalmar Last Maskin Verkstad AB med huvudkontor i Ljungby. Förkortningen Kalmar LMV blir det samlande produktnamnet.

För att trygga en avsättning för företagets produkter och ge utrymme för en fortsatt expansion krävs både en vidgad marknad och en fortsatt hög teknisk konkurrenskraft. De betydande satsningar på marknadsutveckling, som inleddes under 1976, kommer att fortsätta under 1977. Bl. a. har inbrytningar gjorts i USA, Fjärran Östern och Mellan Östern.

Sven Arnerius

SMT-PuUmax AB

Redan 1975 betecknades som ett förlorat år för verktygsmaskinindustrin sett ur internationellt perspektiv. Tyvärr har inte heller utvecklingen under 1976 på något sätt gjort livet lättare för denna länge hårt ansatta bransch. I flera länder har industriinvesteringarna sjunkit de senaste åren. De spridda antydningar till konjunkturförbättring som förekommit under året har inte förmått att blåsa liv i den usla investeringsviljan. Med lågt kapacitetsutnyttjande och kanske osäkrare framtidsperspektiv än någonsin är detta ju heller inte så märkligt. Sverige har länge skilt sig härvidlag i positiv riktning från övriga delar av västvärlden — med påföljd naturligtvis att alla världens tillverkare kastat sig över denna marknad. När nu dagliga rapporter inströmmar om besparingsprogram och investeringsbegränsningar i svensk verkstadsindustri, är det befogat att undra över var verktygsmaskinindustrin framöver skall finna avsättningsmöjligheter om en konjunktumppgång dröjer.

SMT-Pullmax har under 1976 nått ett hyggligt resultat. Om man bortser från de negativa effekterna på resultatet av verksamheten vitl Nordtool — som nunera avyttrats — har lönsamheten i stort sett kunnat bibehållas. Fakturerad försäljning uppgick 1976 till 242 Mkr. (206 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utgjorde

Skr 1976/77:152 52

20 Mkr. (15 Mkr.). Orderingången har emellertid för andra året i rad varit otillfredsställande, i första hand gäller detta exportförsäljningen. Resultatet har därför kunnat nås endast genom ett betydande tärande på orderstocken.

Företagets planering har varit inriktad på att överbygga den konjunktursvacka, som beräknats vara till ända senast i mitten av 1977. När det nu allmänt görs gällande att en internationell konjunkturuppgång inte inträder förrän tidigast i slutet av 1977, lär investeringar i nämnvärd omfattning inte aktualiseras förrän under 1978. Skulle så bli fallet, finns uppenbar risk för att 1977 blir elt riktigt dåligt år.

Bengt Gamner

Uddcomb Sweden AB

Kärnkraftens utbyggnad i industriländerna går långsamt. Det är ovisst om tidigare aviserad volym någonsin nås. I Sverige fattas sannolikt inga beslut om nya kärnkraftverk före 1980. Uddcombs inriktning bör göras oberoende av kärnkraftens framtida tillväxt. Stora insatser görs för att finna nya marknader och produkter. Sysselsättningen under 1977 är dock tryggad. Med särskilt intresse följs utvecklingen inom processindustri och energiproduktion. T. ex. kan en storskalig utbyggnad av vindkraften visa sig vara både politiskt och ekonomiskt motiverad. Därvid skulle uppstå en mycket stor arbetsvolym för tung gärna kustför-lagd industri av Uddcombs typ.

Faktureringen under 1976 blev 42 Mkr. (77 Mkr). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev —34 Mkr. ( — 29 Mkr.). Nedskrivningar har därvid gjorts för att täcka förutsebara framtida förluster på inneliggande order. Orderstocken har minskat till 322 Mkr. (348 Mkr.).

För 1977 förutsägs en mindre förlust. Men grundat på — som framgår ovan — att företagets ursprungliga affärsidé ej är bärande måste förändringar vid Uddcomb ske i en nära framtid.

Med lämpliga åtgärder och samverkan med moderbolag och myndigheter bör de negativa verkningarna för personalen kunna begränsas till sin omfattning.

Nils Byggeth

Nuclear Steam SG AB

Företagets verksamhet är helt inriktad på tillverkning av ånggenera-torer på licens från Westinghouse Electric Corp. Leverans av tre enheter för Ringhals 4 kommer att avslutas under 1977. Företaget bar ingen

Skr 1976/77:152 53

anställd personal och tillverkningen är förlagd till Uddcomb. Med hänsyn till utvecklingen på kärnkraftsområdet är det ovisst om och på vilket sätt företaget skall drivas vidare.

Nils Byggeth

AB Carbox

Carbox grundades år 1968. Företaget är i hög grad fortfarande ett utvecklingsföretag och inriktat på framiagning av system för högtrycksteknik. Särskilt inom områdena plåtformning och pulverkompaktering utvecklas nya systemlösningar.

Den under 1976 rådande lågkonjunkturen har väsentligt påverkat företaget, vars produkter är mycket konjunkturkänshga, då de innebär relativt stora investeringar för kunden. Framtiden ter sig däremot mer optimistisk, och efterfrågan på avancerade pressutrustningar är stigande.

Carbox har under året bl. a. levererat ett halvautomatiskt plåtform-ningssystem till ett franskt företag, som tillverkar komponenter för atomkraftverk. Detta pressystem är förmodligen det mest avancerade som någonsin installerats, och ett liknande system innehållande en minidator skall inom kort levereras till ett amerikanskt företag.

Sven Fährlin

Skr 1976/77:152 54

Skogs- och byggmaterialindustri

1976 1975

Fakturerad försäljning i Mkr 2 203 1 536 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

i Mkr -27 62

Avkastning på totalt kapital i % 1,9 5,2

Investeringar i anläggningar i Mkr 319 226

Medelantal anställda 9 508 8 712

ASSl

Svag konjunktur 1976

1976 blev ännu ett dåligt år. Sämre än 1975. Den svaga konjunktur-förbättringen vid årets början tonade bort efter några månader. Förbrukningen av skogsprodukter steg något i Västeuropa. Den svenska skogsindustrin ökade sin produktion med 5 % och exportvärdet med 12 %. Men därmed är det slutrapporterat om positiva inslag i bilden för 1976. De svårigheter som påpekades i förra berättelsen måste upprepas i den här. Och det med större tyngd.

Stigande kostnader — försämrad konkurrenskraft

Kostnaderna steg ytterligare. Råvaran för ASSIs del med 8 %, lönekostnaderna med 12 %. Producentlagren fortsatte att öka med sysselsättning och lagerstöd som bakgrund — inte marknadsanalyser. Överlagret av cellulosa var i Sverige vid årets slut 1 miljon ton motsvarande 30 % av årsproduktionen. Trots lagerproduktionen stannade kapacitetsutnyttjandet inom skogsindustrin vid 80 %.

Kostnadsutvecklingen i förening med tilltagande övervärdering av den svenska kronan försämrade ytterligare vår konkurrenskraft. Till de rimligtvis övergående konjunkturproblemen kommer den mer grundläggande frågan om möjligheterna för stora delar av det svenska näringslivet och skogsindustrin att, i nuvarande kostnadsläge, överhuvudtaget hävda sig internationellt.

Förlustår

1976 års otillfredsställande resultat — i ASSl en kraftig förlust — inträffar samtidigt som våra nordamerikanska konkurrenter hade rekordvinster. Trots prisuppoffringar förlorade den svenska skogsindustrin marknadsandelar på sina huvudmarknader och på de avlägsna marknaderna. Den ekonomiska avtappningen i skogsindustrin blev större ju större del av råvaran som måste köpas. ASSl har inga egna råvarutillgångar.

Skr 1976/77:152 55

Ogynnsam trend. Åtgärder nödvändiga

Det allvarliga är inte utfallet år 1976 i sig. Det alarmerande är utvecklingstrenden, det med åren växande gapet mellan intäkter och kostnader överbryggat med upplösning av begränsade reserver, glappet mellan inbetalningar och utbetalningar ifyllt med lånade medel som skall återbetalas med ränta. Det oroväckande är förlusten av ställningar på marknaden, den minskande betydelsen av tidigare företräden i råvara, teknologi, anläggningar, den finansiella försvagningen. Det är inför närliggande påfrestningar — nu 1977 och nästa lågkonjunktur — som vi måste vidta åtgärder. ÄSSI kan inte ensamt påverka råvarupris, lånenivå, växelkurs, så att den ekonomiska ekvationen går ihop med utgångspunkt från världsmarknadspriset på produkterna.

Om vi i det här landet inte insiktsfullt korrigerar oss i tid, så kommer verkligheten omsider att hänsynslöst framtvinga de nödvändiga förändringarna.

ASSIs produktgrupper

Låt mig rapsodiskt och i produktgrupper belysa läget i ÄSSI och kursivt

ge nyckelord för framtiden.

Trävaror. 1976 blygsam vinst. Ökande leveranser. Kraftigt höjda timmerpriser, prisförbättringar, produktionsbegränsning, lagerminskning. Valåsen, utbyggt till landels största sågverk, togs i drift. Fortsatt satsning på vidareförädling. Positiv framtidsbild.

Skivor. Stor förlust. Fabriken för spånskivor i Laxå togs i drift. Usel marknad. Spånskivan tillväxtprodukt. Om några år marknadsbalans. Svag marknad till volym och pris för träfiberskivorna. Långsiktiga bekymmer. Kapacitetsminskning sannolik i branschen.

Kraftpapper. Förlust, prisförsämring. Framgångar för blekt papper. Låga volymer oblekt säckpapper. Satsning på kvalitet. Svag volymtillväxt.

Kraftliner. Stor förlust. Prisfall. Låg leveransvolym. Stora lagerökningar trots låg produktion. Marknadsförbättring andra halvåret 1977. Studium av förmånligare råvarumix. Fortsatt integration i konvertering till wellpapp utomlands.

Kartong. Förlust. Ev. omstrukturering av tillverkningen. Kvalitetsförbättring.

Platsbelagt papper. Svagt resultat. Produktutveckling. Utvecklingsbart.

Cellulosa. Förlust. Svag prisutveckling. Ävsätlningsproblem. För blekt sulfat framtidstilltro. Oblekt känslig produkt.

Wellpapp, säckar. God vinst. Förvärvade Dansk Kraftemballage, wellpapptillverkare. Fortsatt expansion eftersträvas.

För ÄSSI, men inte bara för oss, förestår nu en kärv tid. Kunnandet och beslutsamheten hos dem som arbetar i företaget är utgångspunkten i arbetet att återställa lönsamheten.

Sigvard Bahrke

Skr 1976/77:152 56

Rockwool AB

I Rockwool-koncernen ingår förutom moderbolaget Rockwool ÄB, Skövde, även dotterbolagen Laxå Bruk AB, Laxå, och Isolerings ÄB Isenta, Örebro. Verksamheten omfattar utveckling, produktion och försäljning av isolerprodukter och stålsandsprodukter samt genomförande av isoleringsentreprenader. Koncernen är inne i ett starkt expansivt skede och kommer att genomföra ett mycket stort investeringsprogram under de närmaste åren. Omsättningen för det gångna verksamhetsåret uppgick till ca 455 Mkr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utgjorde 1976 32 Mkr. för Rockwool-koncernen..

1976 har för Rockwools vidkommande präglats av en fortsatt stark efterfrågan på företagets produkter. Såväl beträffande försäljningen som det ekonomiska utfallet kan för verksamhetsåret uppvisas resultat, som väl överensstämmer med uppsatta mål.

Under året har fattats beslut om att bygga en ny mineralullsfabrik i Hällekis. Fabriken skall i en första etapp tas i drift i mitten av 1978. Beslutet är ett led i företagets expansiva inriktning.

Strävan att diversifiera verksamheten till gagn för företagets utveckling har fortsatt. De nya produkter och marknader, som förväntas bli resultatet av satsningarna avses långsiktigt ge Rockwool en större riskspridning.

1977 väntas i många avseenden bli ett dynamiskt år för Rockwool. Energisparandet i vårt land får hög prioritet, vilket kommer att medföra en fortsatt stark och ökad efterfrågan på företagets produkter. Bl. a. med hänsyn därtill beräknas en förbättring av såväl det försäljningsmäs- siga som det ekonomiska resultatet. För att möta den ökande efterfrågan planeras stora investeringar, främst i produktionsapparaten.

Bo Anderberg

Essbo, Svenska Bomaterial AB

EssBo-gruppen omfattar byggmaterialföretagen Etri Fönster AB, Holmsund Golv AB, AB Kalmar Kök, Kramfors Kök AB, Ljusdals Träprodukter AB och Nyland Mattor ÄB.

Trots att försäljningen under 1976 ökat med 25 % till 179 Mkr. och underskottet minskat med 16 %, arbetar EssBo fortfarande med svåra lönsamhetsproblem. Det gäller framför allt Holmsund Golv AB och Nyland Mattor AB, vilket skall ses mot bakgrund av den kraftiga överproduktionen på golvmaterial på en nära statisk byggmarknad. Resultatunderskottet på 19 Mkr. kan i huvudsak hänföras till dessa bolag.

Som en följd av resultatutvecklingen i Holmsund Golv och Nyland Mattor pågår omstruktureringsåtgärder avseende dessa bolag.

1976 har ägnats åt förstärkningar av organisation och personella re-

Skr 1976/77:152 57

surser. Produktutvecklingen har intensifierats medan investeringarna har legat på en låg nivå. För Kalmar Kök har dock ett nyinvesteringsprogram på 20 Mkr. beslutats. Utvecklingen på snickerisidan har stabiliserats. Inriktnmg på vidareförädling av trä kommer att fortsätta. EssBo satsar på målstyrd planering och mer systematiskt samarbete mellan gruppens bolag. De affärsidéer och långsiktsplaner som utarbetats har nu börjat visa sig bärkraftiga. I utvecklingsarbetet har tillvaratagits samrådsmöjligheter på alla nivåer, vilket stärkt känslan för gemensamma mål.

Björn Åkerblom

Nyckelhus AB

1976 blev ett gott år för Nyckelhus. Expansionen fortsatte under förbättrad lönsamhet så att resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 4 Mkr. (1 Mkr.) på en omsättning av 74 Mkr. (53 Mkr.).

Under året förvärvades (ingår i koncernen från 1977-01-01) samtliga aktier i AB Wallit, Skyttorp, som har ca 90 anställda. Där kommer Nyckelhus att tillverka volymhus, dvs. villor i två eller flera delar som görs helt färdiga på fabriken med alla installationer klara, färdigmålade och tapetserade etc. och som sedan snabbt monteras på byggplatsen.

Den 1 juli 1977 träder de nya energinormerna för bostadshus i kraft. I mer än tre år har emellertid Nyckelhus' huvudprodukt, de blockade husen, uppfyllt de nya normerna. Vi har därför kunnat lägga ned ett omfattande utvecklingsarbete på att göra det nya volymhuset energisnålare än som nu krävs.

Investeringen i egen produktionskapacitet innebär en kraftig expansion under 1977. På grund av igångkörningskostnader m. m. väntas ingen resultatökning.

Ingmar Björklöf

Svenska Torv AB

Torvbolaget bildades 1939 för att tillverka torvbriketter. När oljeimporten kom igång ändrade bolaget inriktning och började tillverka jordförbättringsmedel och odlingssubstrat på frästorvbasis. Denna omläggning genomfördes med bibehållen omsättning och förbättrad lönsamhet. Under 1976 genomförde bolaget en teknisk upprustning av fabrikationsprocessen. Under ombyggnadstiden skedde en mindre nedgång i försäljningen men en viss återhämtning torde kunna ske under kommande år. Under 1977 kommer nya kundgrupper att bearbetas. Den aktuella ut-

Skr 1976/77:152 58

redningen angående alternativa energikällor kan medföra att bolaget inom de närmaste åren får till uppgift att producera torvbränsle i form av frästorv lill kraftvärmeverk och industrier.

Olle Uddgren

Skr 1976/77:152 59

Kemisk industri

-36

-1,2

33 7,3 129

Fakturerad försäljning i Mkr

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

i Mkr

Avkastning på totalt kapital i %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda 3 290 3 035

Berol Kemi AB

Till den petrokemiska industrin knöts stora förhoppningar för 1976. De två föregående årens stora svängningar med bristlägen samt stora prisstegringar under 1974 och lågt kapacitetsutnyttjande under 1975 såg ut att kunna avlösas av en lugnare period med stabilare och ökande efterfrågan.

Berol Kemi mötte dock under 1976 en helt annan konjunktursituation än den väntade. Efter sommaren 1976 var det uppenbart, att vår optimism beträffande konjunkturförbättring varit för tidigt väckt. Fakturerad försäljning uppgår för 1976 till 474 Mkr. (416 Mkr.) för Berol Kemi-koncernen. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utgör - 46 Mkr. (16 Mkr.).

Inom Berol Kemi infördes vid årets början en ny divisionaliserad organisation. Den fick omgående bestå provet att anpassa verksamheten till den successivt försämrade konjunkturen. Stora investeringar fullföljdes samtidigt och mycket arbete lades ned på utbildning av den nya personalen. Medbestämmandelagens tillämpning förbereddes med ett omfattande internt utbildningsprogram, som engagerade de anställda i gemensamma internatkurser.

Berol Kemi har efter en lång tid med små investeringar under de senaste åren gett sig i kast med ett stort antal betydande projekt. Ätt dessa skulle orsaka stora kostnader innan de fullt intrimmats och nått rimlig beläggning var förutsett. Att som nu skedde under 1976 kulmen skulle nås på investeringsverksamheten samtidigt med att marknadsutvecklingen kraftigt försvagades var däremot vare sig planerat eller önskvärt. Årets betydande förlust beror i hög grad på kostnader före driftstart för de nya anläggningarna samt avskrivningar även för avbrutna projekt och den genom de senaste årens investeringar kraftigt ökade finansiella belastningen. En särskilt besvärande och oväntad serie driftstörningar har dessutom från och med oktober tillstött i etenoxidanlägg-ningen.

Utsikterna för 1977 ter sig inte gyiuisamma, men en gradvis förbättring väntas under året, främst som följd av att de olika nya anläggningarna kommer i drift och uppnår planerad beläggning. Trots att det fort-

Skr 1976/77:152 60

satt svaga marknadsläget väntas bestå, bör den löpande resultatutvecklingen därför successivt kunna förbättras under 1977, men året som helhet bedöms leda tiU en kännbar förlust. Alla internt möjliga ansträngningar kommer dock att göras för att påskynda utvecklingen mot att åter nå en gynnsammare resultatnivå. På några års sikt bör de stora investeringar, som nu tynger vår resultatbild, ge betydande resultattillskott. Åtgärderna har varit imriktade på att förbättra företagets stmktur och minska konjunkturkänsligheten. För att Berol Kemi skall nå goda resultat av genomförda investeringar och övriga åtgärder krävs för oss liksom för andra exportorienterade industriföretag en gynnsammare utveckling både av den internationella konjunkturen och av kostnadssituationen i Sverige.

Beslut har nu fattats att genomföra det sedan flera år förberedda OXO-projektet, som har ett totalt kapitalbehov av 700 Mkr. Beslutet innebär, att petrokemisk tillverkning upptages i Stenungsund av Berol Kemis nu största importråvara. Kapaciteten utökas därmed för ett antal slutprodukter för användning främst inom färg- och plastindustrin. 200—400 personer kommer att vara engagerade under de närmaste årens bygg- och montagearbeten. Anläggningen kommer i drift att sysselsätta ca 150 personer. Projektet väntas vara fullt genomfört under andra hälften av 1979.

Gunnar Agfors

AB Kabi

1976 blev för Kabigruppen ett ganska dåligt år, resultatmässigt sett. Fakturerad försäljning uppgick till 448 Mkr. (377 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter för 1976 utgjorde 14 Mkr. (23 Mkr.). Lönsamheten försämrades jämfört med 1975. Då vi studerar våra försäljningssiffror och vår kostnadsstruktur konstaterar vi utvecklingstendenser som inger oro för framtiden och som måste mötas med handlingskraft och klarsyn. Att vi delar bekymren med andra läkemedelsföretag i Sverige och utomlands, skänker ingen tröst. Tvärtom. Det understryker situationens allvar.

I likhet med andra svenska företag har vi under de senaste åren drabbats av stora kostnadsökningar. Det har inte varit möjligt att genom rationaliseringar kompensera den stora skillnaden mellan dessa och de blygsamma prishöjningarna. Det blir inte möjligt i framtiden heller om den nuvarande skillnaden består eller ökas. Det måste bli en rimligare balans mellan kostnadsökningar och prishöjningar inom läkemedelsindustrin om företagen inom branschen skall kuima leva vidare och utvecklas på ett naturligt sätt.

Önskemål om en bättre balans mellan kostnadsökningar och prishöj-

Skr 1976/77:152 61

ningar är inte att förväxla med ett kompensationstänkande och krav på "garanterad lönsamhet". Inom industrin måste vi ständigt hålla rationaliseringskraven levande och sätta rationaliseringsmålen högt. Det gäller förvisso också läkemedelsindustrin.

Inom Kabigmppen har rationaliseringsarbetet under de senaste åren främst ägnats följande områden: Kapitalförvaltning, produktprogram och organisationsstruktur samt våra redovisnings-, kallcyl- och rapport-system. Inom vart och ett av dessa områden har vi stått — och står fortfarande — inför mycket betydande arbetsuppgifter. Rätt genomförda och snabbt avslutade kan de ge betydelsefulla lönsamhets- och effektivitetsförbättringar.

En sviktande lönsamhet skall mötas med intensifierade rationaliseringsansträngningar. I vårt fall också med nya investeringar i forskning, i fabriker och i en förstärkt utlandsorganisation.

Vi hade inom Kabigruppen — av flera olika skäl — en låg investeringsnivå under slutet av 60-talet och i början av 70-talet. Vi fick härigenom ett uppdämt investeringsbehov som på några punkter lett till akuta kapacitetsproblem och i ett par fall tvingat oss till provisoriska lösningar. Under åren 1975 och 1976 har vi ägnat stor uppmärksamhet åt planering av våra utbyggnadsprogram. Ett par stora investeringsprojekt har påbörjats och befinner sig nu i projekteringsfas eller under uppförande. De sammanlagda kostnadema för de investeringsprojekt som godkänts av koncernstyrelsen under 1976 uppgår till 250 Mkr. Den siffran är ungefär dubbelt så stor som koncernens sammanlagda investeringar under femårsperioden 1970—1974.

Samtidigt som vi sålunda står inför ett betydande investeringsprogram vad gäller anläggningar har vi även tagit resurser i anspråk för investeringar i en viss diversifiering av vår verksamhet. Detta sker inom ramen för ÄB Kabi Diagnostica, som vi äger till 60 %. De mycket höga forskningskostnaderna i läkemedelsindustrin nödvändiggör en snabb och bred marknadsmässig exploatering. Inom betydande delar av Kabis biokemiska forskning är såväl terapeutiska som diagnostiska tillämpningar möjliga. Det är angeläget att våra forskningsresultat effektivt tillvaratas inom båda områdena. Vår satsning på diagnostikområdet inom AB Kabi Diagnostica måste ses mot bakgrimd av detta förhållande.

Det skall tilläggas att hela vårt långsiktiga omstrukturerings- och investeringsprogram syftar till en koncentration av våra samlade resurser på några begränsade produktområden, nämligen läkemedel inom områdena

• intravenös näringstillförsel

• cellulär immunitet, Icroppsegna medel mot vimsinfektioner

• peptidhormoner med verkan på tillväxt och ämnesomsättning

• blödning och blodpropp

• medel som verkar på urinblåsans funktion

Skr 1976/77:152 62

diagnostika inom områdena

• enzymologi

• immunologi

• nuklearmedicin

Det är min övertygelse att också ett internationellt sett ganska litet företag inom läkemedelsbranschen även på lång sikt kan upprätthålla en tillfredsställande lönsamhet om resurserna koncentreras, produktivitetskraven ständigt hålls levande och om statliga myndigheter tillämpar en rimlig handels- och prispolitik.

Bengt Andrén

Ceaverken AB

Ceaverken ABs produktion har i första hand inriktats på röntgenfilm för medicinsk och industriell användning. Under 1976 ökade såväl försäljningen av fotosättningspapperet avsett för tvåbadsframkallare som av framkallningskemikalier. Ännu ett fotosättningspapper, typ RC, beräknas vara i produktion under våren 1977. Framkallningskemikalier härför kommer också att framställas.

Ceaverken kommer därmed att fylla en viktig funktion för den ekonomiska försvarsberedskapen även när det gäller fotosättningspapper. Med en ökad övergång till fotosättning för tidningar och annat tryck är tillgången på svenskt fotosättningspapper en nödvändighet för att kunna sprida erforderlig information i ett avspärrningsläge.

Resultatet för Ceaverken med dotterbolag har något förbättrats under de senaste åren, men även för 1976 redovisas en förlust. Budget för 1977 innebär fortsatt förbättring men dock underskott.

Nils Wahlquist

Statsraff AB

Statsraff ÄB lämnade till regeringen i slutet av 1976 en omfattande redogörelse för det utrednings- och projekteringsarbete som hittills utförts av bolaget.

Baserat bl. a. på utredningsresultaten har regeringen beslutat att Statsraff-projektet för närvarande inte skall genomföras. Möjligheten att uppföra ett raffinaderi vid Brofjorden skall emellertid bevaras genom att projektet hålls aktuellt. Markförvärv skall också fortsättningsvis göras.

Bakgranden till regeringens beslut är att det råder ett stort överskott på raffineringskapacitet i Västeuropa. Detta överskott väntas försvinna först ett stycke in på 80-talet.

Skr 1976/77:152 63

Andra möjligheter aft öka försörjningstryggheten för oljeprodukter kommer nu att undersökas, bl. a. genom mindre utbyggnader av befintliga svenska raffinaderier. Statsraff-organisationen kommer i samband därmed att få vissa nya uppgifter.

Nils Elam

Skr 1976/77:152 64

Konsumentvaruindustri

1975 Fakturerad försäljning i Mkr

1295 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

i Mkr

214 Avkastning på totalt kapital i %

12.7 Investeringar i anläggningar i Mkr

29 Medelantal anställda 8 576 8 591

Svenska Tobaks AB

Svensk industri har f. n. en ovanligt arbetsfylld vardag. Nya lagar stadfäster de anställdas inflytande på företagens liv och verksamhet. Det bör leda till ett ökat engagemang, som kommer företaget i dess helhet till godo, men övergången till nya relationer på arbetsplatserna kommer säkert att kräva ökade personliga insatser från alla parter.

Samtidigt är den omedelbara framtiden fylld av frågetecken. Har kostnadsläget i Sverige blivit så högt att vi får svårigheter att konkurrera såväl på våra traditionella exportmarknader som här hemma?

1976 ett bra år för Tobaksbolaget

Tobaksbolaget har i detta större sammanhang en gynnad position. Moderbolagets försäljning sker i stor utsträckning på hemmamarknaden, där vi har en dominerande ställning. Samarbetet med de fackhga representanterna i styrelse, direktion och andra beslutsorgan fungerar utomordentligt väl, också i dotterbolagen där man i ett par fall hade lönsamhetsbekymmer 1976 och tvingades vidta kännbara ingrepp.

Försäljningen av tobaksvaror följer även 1976 ett mönster som i stort sett varit konstant under hela 70-talet. Det kan enklast beskrivas som en måttlig kontinuerlig ökning av cigarrett- och snusförsäljningen. Det kan förefalla som om ingenting skulle kunna rabba denna utveckling.

Verkligheten är säkert en annan. Det allmänna konsumtionsmönstret påverkar givetvis vår försäljning — och utrymmet för ökad privatkonsumtion blir under 1977 tämligen begränsat. Dessutom måste vi räkna med att höjda tobaksskatter och en fortsatt kampanj mot rökningen kommer att ge utslag i konsumtionen. Vi räknar därför med en stagnerande försäljning i Sverige för samtliga tobaksvaror utom snuset.

Fakturerad försäljning i STA-koncernen uppgick 1976 till 927 Mkr. (811 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utgjorde 236 Mkr. (212 Mkr.).

Dämpad utveckling av exporten till USA

Även vår hittills lyckosamma utveckling av exporten kommer under 1977 att dämpas. Det finns flera anledningar härtill.

Skr 1976/77:152 65

Vårt nuvarande kostnadsläge är ogynnsamt. En sjunkande dollarkurs blev en ytteriigare belastning 1976. Vi har tvingats höja priserna på piptobaken Borkum Riff till USA för att bibehålla en någoriunda rimlig lönsamhet, men har nu nått en prisnivå som manar till försiktighet. Pip-lobaksmarknaden i USA har under senare år haft en vikande tendens, men avsättningen av Borkum Riff har trots detta varit stabil. Det är dock sannolikt att vi i framtiden får svårare alt bibehålla vår volym till denna del av världen.

En liknande utveckling har ägt rum i vårt holländska dotterbolag Elisabeth Bas. Även i Holland kunde vi under en rad år kraftigt öka vår försäljning av cigarrer och cigariller på en totalt sett krympande marknad. Under 1976 bliv ökningen mindre. Elisabeth Bas' export inom EG ökade emellertid starkt. Vi räknar med att även under 1977 kunna öka denna export, men det kommer att ske i en lugnare takt än hittills.

Koncentration till en egen nisch

Vi känner således av en förändring. Den märks inte endast inom tobakssektorn, utan även i andra företag inom STA-koncernen. Hur den verkar har vi under året kunnat följa i våra dotterföretag Grummebo-lagen — som numera heter Nordium — och Sinjet.

Sinjet hade på sitt tillverkningsprogram bl. a. plastartiklar inom kon-sumentvarusektorn. Sortimentet var stort, volymerna ganska blygsamma — och de blev ännu blygsammare på gmnd av att andra fabrikanter tillverkade i stort sett samma slags produkter. Vad som i dag krävs är en koncentralion till produktområden och marknader där bolaget har specifika förutsättningar att konkurrera. Sinjet har under året skurit bort stora delar av sortimentet på konsumentplastvaror och inriktar verksamheten på industriplast, bl. a. hanteringsutruslning inom färsk-vamdistributionen samt på tillverkning av industri- och konsument-borstar. Företaget hade även 1976 ett svårt år med en betydande förlust. De vidtagna åtgärderna bör på sikt bidra till att ändra denna situation.

Liknande problem har vi haft i Nordium som tillverkade kem-tek-niska produkter inom dagligvamsektorn. Även bär finns i Sverige ett stort utbud av produkter och en betydande konkurrens. De svenska företagen i branschen är i dag för många och med få undantag för små för att kunna konkurrera med multinationella företag.

Vi har därför överlåtit Grummes namn och sortiment till Mölnlycke AB, men skall för deras räkning under ett antal år legotillverka produkterna i Nordiums lokaler. Nordiums verksamhet skall inriktas på produkter inom ett för företaget helt nytt område.

Produkter med egen profil i förening med marknadskunnande ger framgångar. Vi bar sett det på utvecklingen i våra dotterföretag Ekströms LivsmedelsProdukter AB och Hugo österberg AB. Ekströms har

5 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152

Skr 1976/77:152 66

haft ett framgångsrikt år och konsoliderat sin position på efterrätts- och mjölmixmarknaden samt påbörjat en expansion till nya verksamhetsområden. Hugo Österberg, ett sälj- och agenturföretag, har kunnat befästa ställningen för de delvis unika och internationellt välkända livsmedelsprodukter som företagel marknadsför.

Sven G. Andrén

SARA

Den traditionella hotell- och restaurangindustrin i Sverige har under de senare åren haft svag lönsamhet och väntade lagändringar avseende spelautomater kan ytterligare komma att försämra branschens förutsättningar. Problemen finns i huvudsak inom de traditionella och löneintensiva produktionsformerna, medan däremot nya och mer ekonomiska driftsformer, som utvecklas, visar goda resultat.

SARAs strategi är att arbeta vidare efter dessa nya linjer och att successivt utvecklas till ett i vidaste mening modernt och rationellt hotell-, restaurang- och serviceföretag.

Eftersom det visat sig att en del rörelser inte har kunnat passas in i den nya utvecklingen, har SARA under senare år sett sig nödsakat att avveckla åtskilliga hotell och restauranger. Något som ytterligare försvårar driften av dessa, ofta små och orationella enheter, är det väntade riksdagsbeslutet om förbud mot spelautomater inom restaurangnäringen. Detta kommer i vissa fall att ekonomiskt slå mycket hårt. En konsekvent rationalisering samt en kraftig satsning på utveckling av nya driftsformer och utbildning är därför nödvändig. Ytterligare avveckling av orationella enheter blir dessutom nödvändig.

Den utveckling som vi således är mitt uppe i har särskilt under de senaste två åren fått mycket konkreta uttryck inom våra tre nuvarande verksamhetsområden.

Personal- och institutionsrestaurangdivisionen — PIR — inriktar sig främst på personalrestauranger i större företag samt på att ge måltidsservice åt vård- och utbildningsanstalter inom stat, kommun och landsting. Detta senare sker delvis som försöksverksamhet. En förutsättning för att divisionen skall kunna svara för och utveckla denna service inom ett allt vidare område är det omfattande utvecklingsarbete som i dag bedrivs. I arbetet ingår också att få fram rationella driftsformer för mindre arbetsplatser, för skiftarbetande personal etc.

Inom restaurangdivisionen sker dels en nyinriktning av befinthga enheter till mera tidsanpassade driftsformer, dels en stark nyetablering av kedjerestauranger av typ CLOCK, som är SARAs hamburgerkedja. Även kedjerestauranger av annan typ planeras.

Hotelldivisionens arbete inriktas bl. a. på att i våra större landsorts-

Skr 1976/77:152 67

hotell öka hotellreslaurangernas nöjesutbud. Detta har visat sig vara en livsviktig del av en modern hotellrörelse. I divisionens strategi ingår

också en ny typ av hotell; rumshotell med hög komfort, centralt läge, parkeringsplatser och frukostrestaurang. Under 1977 öppnas två sådana enheter, nämligen i Malmö och Östersund.

Inom SARAs samtliga driftsområden pågår dessutom en stark systematisering rörande sortiment, arbetsmetoder, utrustning och administrativa styrsystem etc. Det är företagets strävan att denna utveckling skall kunna bedrivas utan avkall på kvaliteten och att vi även fortsättningsvis skall kunna erbjuda "klassiska inslag" i vårt sortiment.

Förutom vad som sker inom de tre ovan angivna områdena har SARA under 1976 engagerat sig i ett turistprojekt tillsammans med Härjedalens och Bergs kommuner och Svenska Fjäll i Vemdalen ÄB. Målsättningen med denna satsning är att i bolagsform utveckla och driva turistanläggningar med alternativa boende- och serviceformer för åretmntverksamhet.

Koncernens fakturerade försäljning 1976 uppgick till 549 Mkr. (481 Mkr.), varav nya verksamheter svarade för ca 100 Mkr. Under 1977 väntas denna del öka till ca 150 Mkr. eller 20 % av koncernens totala omsättning.

Resultatutvecklingen under 1976 blev positiv jämfört med 1975. En fortsatt gynnsam resultatutveckling är helt beroende av förnyelsetakten i företaget. Ett väsentligt inslag i 1976 års utveckling, som varit av stor betydelse, är bolagets medinflytandesystem, vilket förväntas få allt större inverkan på bolagets framtida utformning.

Ingemar Hellström

Skr 1976/77:152 68

Serviceföretag

6,0

4 1,9 17

Fakturerad försäljning i Mkr

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

i Mkr

Avkastning på totalt kapital i %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda 2 513 2 392

Liber Grafiska AB

1976 kan på många sätt karakteriseras som ett andhämtningens år för Liber. Ett år som behövdes efter de omorganisationer, omlokalise-ringar och företagsförvärv som präglade tiden närmast efter koncernens bildande 1973.

Det relativa lugnet under 1976 har gett ledningen siörre möjligheter alt systematiskt ta itu med arbetsuppgifter och åigärder som man själva valt. Ett viktigt stöd har varit det för koncernen enhetliga ekonomisystem som infördes 1975. Detta i kombination med att tidigare insatser nu börjat bära frukt är den väsentliga grunden till att Libers ekonomiska resultat väsentligt förbättrats gentemot 1975. Resultatet före boksluts-dispositioner och skatter utgjorde 1,5 Mkr. (0,2 Mkr.). Men den uppnådda resultatnivån är ändå helt otillfredsställande för koncernen som helhet.

Genom uppdelningen av verksamheten i avsnitten förlag, kartor, läromedel och tryck, kompletterad med korrespondensundervisning, kontors-materiel och bokhandel har man nu funnit en form att arbeta vidare i. Ser man på de olika enheterna visar vissa goda eller godtagbara resultat medan andra tyvärr ännu gör direkta förluster.

Under 1976 kunde man glädja sig åt att LiberFörlag genom en satsning på nya utgivningsområden stärkt sin position som etablerat fackboksförlag. Även Allmänna Förlagets goda samarbete med myndigheterna har fortsatt.

LiberKartors och lantmäteriverkets verksamhet har under året granskats i den s. k. kartutredningen. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget.

Marknadsbilden inom läromedelsbranschen är oförändrad. För att förbättra försäljningen har en del nya grepp prövats, bl. a. genom en rullande utställning. En annan aktivitet som man hoppas ska ge resultat är nya och annorlunda läromedelskataloger.

Arets investeringar faller liksom tidigare till största delen på Liber-Tryck. Divisionen gick in i en ny organisation i januari 1976 och har också kunnat förbättra sitt kapacitetsutnyttjande. Men LibcrTryck kräver ännu en del investeringar för att verksamheten ska bli lönsam.

Skr 1976/77:152 69

Kommunernas kostnadsfria vuxenutbildning gör det inte lättare för Hermods Skola att sälja sina korrespondenskurser. Nya marknader måste bearbetas, bl. a. satsar divisionen nu på större grupper, ofta i samarbete med branschorganisationer.

Även Skrivab söker nya marknader för silt förbrukningsmateriel. Förutom de redan inarbetade kundgrupperna, framför allt skolor och kommuner, försöker man nu också komma in i företag och institutioner.

Det som utåt kommer att synas mest av Liber under 1977 är etableringen under våren av en ny välsorterad Frilzes Kungl. Hovbokhandel i Stockholms centrum. I de lokalerna finns också en separat kartavdelning, liksom en utställning av läromedel från Liber.

Inför 1977 har budgeterats ett resultat som är något bättre än 1976. En stor del av förbättringen ligger i minskade kostnader för den egna organisationen. Men osäkerheten är stor på intäktssidan och utrymme finns för positiva ökningar om konjunkturerna så medger.

Karl-Axel Swedérus

ABAB

ÄBABs expansion har fortsatt under året. Nya enheter har startats i Karlstad och Linköping. Malmöenhetens omsättning har ökat markant. Även Stockholm och Göteborg visar en positiv utveckling.

Rationaliseringsarbetet i den centrala administrationen har huvudsakligen koncentrerats till utveckling av ett ADB-system omfattande planering, ekonomisk rapportering m. m. Arbetet beräknas vara avslutat våren 1977.

Utbildningsverksamheten som normalt är omfattande i ABAB utvidgades under året bland annat mot bakgrund av MBL-Iagen.

Skyddsbevakning AB

Under 1976 har utvecklingen av dotterbolaget Skyddsbevakning i Södertälje ÄB fortsatt främst genom att ABAB och Skyddsbevakning erhöll bevakningsuppdraget vid de internationella flygplatserna i Sverige med början på Stump och Arlanda.

ABAB Lokalvård AB

Ett större intressant utvecklingsprojekt inom ABAB Lokalvård AB som drivits i full skala har drabbats av avsevärda tekniska svårigheter, varigenom resultatet för bolaget kraftigt försämrats. Beslut har fattats att driva utvecklingsarbetet i annan form samtidigt som expansionen på etablerade verksamhetsområden fortsätter.

Skr 1976/77:152 70

Koncernen

Faktureringen 1976 för ABAB med dotterbolag uppgick till 100 Mkr. (77 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 6,4 Mkr. (3,2 Mkr.). För 1977 bedöms resultatutvecklingen bli fortsatt tillfredsställande.

Hans öström

BS Konsult AB

Trots att byggnadsinvesteringarna under 1976 legat kvar på en låg nivå har BS Konsult ÄB med dotterbolaget Skandinaviska Projektlednings ÄB haft god arbetsbeläggning och kunnat expandera planenligt. Satsning på nya områden av tjänster och kunder har fortsatt.

Faktureringen för BS Konsult och Skandinavprojekt har under året varit 26,1 Mkr. (30,9 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter är 0,1 Mkr. (0,3 Mkr.).

För 1977 förutses en oförändrad verksamhet avseende traditionella byggprojekteringstjänster, medan viss ökning fömtses för speciella tjänster, t. ex. utredningar om energibesparing, mätning och provningar, ar-metsmiljöplanering m. m. Likaså förutses en expanderande verksamhet utomlands och inom området industriprojektering. Inom alla dessa områden har en uppbyggnad av speciell kompetens skett.

Karl-Gustaf Lye

Skr 1976/77:152 71

Utvecklings- och etableringsföretag

-2

2,7

- 11

-7,3 18

Fakturerad försäljning i Mkr

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

i Mkr

Avkastning på totalt kapital i %

Investeringar i anläggningar i Mkr

Medelantal anställda 361 309

Svenska Utvecklings AB (SU)

Genom beslut av riksdagen skedde en rekonstruktion av SU under 1976. Tidigare innehavda dotterbolag avyttrades och antalet anställda inom SU minskade till omkring 40.

Äktiema i SU överfördes den 1 juli 1976 från fonden för statens aktier till Statsföretag ÄB.

SU har framdeles uppgiften att dels vara en central utvecklingsresurs för Statsföretagsgmppen, dels utgöra en kvalificerad resurs för arbete med långsiktiga, tekniskt och kommersiellt riskfyllda projekt av sam-hällsangelägen natur. SU skall dämtöver vara en kanal för utveckling av innovationer gjorda av enskilda uppfinnare eller mindre och medelstora företag.

Bolaget skall såsom central utvecklingsresurs för Statsföretagsgmppen bevaka utvecklingen inom särskilt utvalda verksamhetsområden i syfte att formulera nya affärsidéer och initiera utvecklingsprojekt inom ramen för gmppens strategiska mönster. Bolaget skall dessutom kunna tillhandahålla resurser för projektledning samt kuima utföra tekniskt-ekonomiska utredningar inom olika teknikområden.

Som exempel på verksamhet som bedrivs inom företaget kan nämnas att bolaget sedan flera år har arbetat med utveckling av olika typer av batterier för elfordon och därvid nått uppmärksammade tekniska resultat. Som en följd härav har bolaget ingått ett avtal med ett amerikanskt företag om utveckling av batterier. Bolaget medverkar även inom energiområdet genom engagemang i olika statliga projekt.

Bolaget skall i fortsättningen inte medverka i exploatering av utvecklingsprojekt. Sådana projekt som bedöms vara ekonomiskt livskraftiga skall i stället överföras till de producerande företagen inom Statsföretagsgmppen eller exploateras genom utomstående företag.

Orwar Gustafsson

Svetab

Det rekonstmktionsarbete som påbörjades 1975 och som fortsatt under 1976 har nu kommit så långt att Svetabs koncemresultat före bok-

Skr 1976/77:152 72

slutsdispositioner och skatter förbättrats från en förlust av 10,8 Mkr. 1975 till en vinst av 0,3 Mkr. 1976.

Kryotherm AB har lyckats vända en betydande förlust under 1975 till ett tillfredsställande resultat för 1976. Hema Industrier AB har avyttrats till enskilda ägare, vilka kunnat bibehålla sysselsättningen i verkstäderna i Malung och Kalix. I ÄB Förbandsmaterial och Elkapsling ÄB har den positiva utvecklingen fortsatt.

Svenska Bromsbandsfabriken ÄB har haft stora problem under 1976. De skärpta kraven på asbesthanlering har medfört nedläggning av produktionen i Mölnlycke-anläggningen samtidigt som de försenat den pågående inkörningen i den nya Långselefabriken. Brittisk konkurrens har i förening med den sjunkande pundkursen, fått starka återverkningar på vinstmarginalerna.

Enligt den nya verksamhetsinriktning som fastställdes 1975 skall Svetab i första hand fullfölja sin uppgift att i regioner med sysselsättningsproblem skapa industriell verksamhet i samverkan med olika branschföretag, främst inom Statsföretagsgmppen. Arbetsmetoderna har i konsekvens härmed omformats så att Svetab, moderföretaget, engagerar sig i projekt antingen på konsultbasis, som förmedlare av affärsidéer eller som delägare.

Svetab ser fram mot 1977 som det år då företaget får visa att den nya inriktningen är bärkraftig.

Gunnar Olof görs

Statsföretag International AB

Statsföretag International ÄB skall i samråd med enskilda företag i Statsföretagsgmppen starta och utveckla merknadsföring av produkter och tjänster på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika.

Ett antal internationella affärsmän ansvarar för verksamheten inom var sin region, där de upprätthåller intima kontakter med beslutsfattare på olika nivåer.

Huvudkontoret är beläget inom Statsföretag ABs lokaler i Stockholm. Lokala kontor har etablerats för Mellanöstern i Aten, för Västafrika i Lagos samt i Alger. Regionerna Östeuropa, östra Afrika och Latinamerika bearbetas tills vidare från huvudkontoret i Stockholm.

Arne Hedelius

Swedish Industrial Development Corporation (SID)

Swedish Industrial Development Corp., SID, som har sin verksamhet föriagd till USA, har för allt fler av bolagen i Statsföretagsgmppen blivit en viktig förbindelselänk med Nordamerikanskt affärsliv. SID har un-

Skr 1976/77:152 73

der året kommit att medverka på olika sätt inom ett vitt fält av administrativ service.

Tord Carmel

6 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152

Skr 1976/77:152 74

Övriga företag

1975 Fakturerad försäljning i Mkr

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

i Mkr

Avkastning på totalt kapital i %

Investeringar i anläggningar i Mkr

- 47

-17,9

- 38

-12,4

3 Medelantal anställda 1 233 1226

AB Sonab

Sonabgruppen har under de senaste åren gett otillfredsställande resultat. Under våren 1976 påbörjades ett omfattande arbete i syfte att förbättra resultaten och förändra företagsgmppens organisation.

Under året har audio- och agenturverksamheterna avyttrats. Vidare har samtliga utländska dotterföretag, med undantag för det schweiziska, avyttrats eller lagt ned sin verksamhet.

Från årsskiftet 1976/1977 har Sonab delats upp i två självständiga dotterföretag till Statsföretag AB, Sonab Communications ÄB i Gävle och Lövånger Elektronik AB i Lövånger.

Sonab Communications ÄB kommer att utveckla, tillverka och marknadsföra kommunikationsradiosystem och personsökarutmstningar. Lövånger Elektronik ÄB kommer att inrikta sin verksamhet på kvalificerad legotillverkning inom elektronikområdet.

Fakturerad försäljning uppgick 1976 till 103 Mkr. (118 Mkr,). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utgjorde —46 Mkr. (—38 Mkr.). De nya bolagen beräknas ge förlust även under 1977. Förlusterna väntas dock bli väsentligt lägre än tidigare år.

Ingemar Erixon

Stigtex AB

Ständigt ökande lågprisimport och extremt höga kostnader har ytterligare försämrat teko-industrins möjligheter att framgångsrikt konkurrera med importvarorna.

Trots branschens utsatta läge har Stigtex AB ökat försäljningen av spunna garner. Faktureringen var 42,2 Mkr. (22,1 Mkr.) inklusive det tillskott om 14,2 Mkr., som erhölls från den spinnerirörelse, ÄB Kamgam, Borås, som Stigtex ÄB förvärvade vid årsskiftet 1975/1976. Exportandelen av faktureringen ökade till 54 % (45 %) exklusive Kam-gamsavdelningen. Kamgamsavdelningens fakturering utgjorde 1976 14,2 Mkr. (14,3 Mkr.) och exportandelen uppgick till 17 % (24 %).

Skr 1976/77:152 75

Ovan nämnda förvärv har i huvudsak tillkommit av beredskapsskäl och är kopplat till av ÖEF lämnat föriusttäckningsbidrag för avdelningen Kardgaras-/Kamgamsspinning inom Stigtex AB.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till —2,8 Mkr. ( — 2,3 Mkr.). För 1977 fömtses förlusterna bli något högre.

Ake Kjellinan

Svenska Lagerhus AB

Företaget äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ek. förening.

Bolaget åtar sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av Statens Jordbruksnämnd.

Faktureringen 1976 uppgick till 4,3 Mkr. (3,8 Mkr.) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter 0,3 Mkr. (0,0 Mkr.).

Anders Fyrenius

Svenska Skifferolje AB

Under 1976 har avvecklingen av verksamheten inom Svenska Skifferolje AB fortgått.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 1,6 Mkr. (2,1 Mkr.).

Olle Uddgren

Skr 1976/77:152

76 Resultat- och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag

ABAB

ASSl

BerolKemi

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning

99,7

1 501,1

474,2

Tillverknings-, försäljnings- och admini-

strationskostnader m m

-92,8

-1 409,5

-485,3

Avskrivningar enligt plan

- 1,3

- 103,6

- 18,4

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt

plan

5,6

- 12,0

- 29,5

Lagerstöd

40,0

Finansiella poster, netto

0,8

- 73,7

- 16,1

Extraordinära poster, netto

1,0

Resultat före bokslutsdispositioner och

skatter

6,4

- 44,7

- 45,6

Bokslutsdispositioner

- 3,8

64,4

46,4

Skatter

- 1,5

8,8

- 0,9

Minoritetsandelar i årets resultat

Nettovinst (förlust)

1,1

10,9

0,0

Balansräknjpgar i sammandrag

Likvida medel

11,1

178,1

13,6

Kortfristiga fordringar m m

15,5

282,2

104,4

Varulager

1,7

846,3

119,9

Summa omsättningstillgångar

28,3

1 306,6

237,9

Spärrade medel hos Sveriges Riksbank

17,9

15,6

Summa anläggningstillgångar

7,9

1 747,5

258,6

Summa tillgångar

36,2

3 072,0

512.1 Kortfristiga skulder

23,0

534,5

228,3

Långfristiga skulder

6,8

1 638,4

189,2

Obeskattade reserver

2,1

534,3

54,1

Värdereglering för investering i aktier

och andelar

Beskattade reserver

Minoritetsintressen i eget kapital

1,2

Aktiekapital

2,0

300,0

30,0

Övrigt eget kapital

2,3

64,8

9,3

Summa skulder och eget kapital

36,2

3 072,0

512,1

Medelantal anställda

1 198

6 222

'Avser 1/7—31/12.

Skr 1976/77:152

77 BS

Konsult

Carbox' Ceaverken EssBo

Kabi Kalmar Karls-

Verkstad krona-varvet

26,1

7,1

88,3

179,0

447,5

151,5

317,9

-25,8 - 0,2

-10,2 - 0,3

-87,4 - 2,5

-186,4 - 5,7

-412,1 - 17,3

-123,4 - 5,3

-296,6 - 8,0

0,1

- 3,4

- 1,6

- 13,1

18,1

22,8

13,3

0,0

0,2 0,1

- 2,3

- 0,3

2,6 - 8,4

- 5,3 0,9

0,3 - 0,9

I.O 8,9 0,6

0,1

- 0,1

- 0,0

- 3,1

- 0,0

- 4,2 4,2

- 0,0

- 18,9 17,8

- 0,2

13,7

- 13,4

- 1,2 0,9

22,2

- 18,2

- 2,2

- 0,0

23,8

- 20,4

- 3,4

0,0

- 3,1

- 0,0

- 1,3

- 0,0

1,8

0,0

1,7 7,9

9,6 0,0 0,5

10,8 1,4 3,7

15,9

5,5

3,5 21,9 18,5 43,9

23,2

61,1

57,3

120,6

46,2

8,0 117,1 128,8 253,9

3,6 187,1

23.7 41,1 48,1 112,9 0,4 58,3

14,2 190,9 173,2 378,3 0,3 126,9

10,1

21,4

67,1

166,8

444,6

171,6

505,5

9,5 0.0

12,9

5,2

34,2

15,6

3,0

101,9

52,5 0,3

3,4

123,4 119,9

128,5

74,7 43,7 33,1

0,0

319,4

31,3

114,5

0,3 0,3

5,0

- 1,7

12,0

2,3

10,0 - 1,3

0,7 50,0

22,1

0,0

15,0

5,1

32,0 8,3

10,1

21,4

67,1

166,8

444,6

171,6

505,5

2 032

2 276

Skr 1976/77:152

78 Resultat- och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag

Liber

LKAB

NJA

Grafiska

Resultaträkning i sammandrag

Fakturerad försäljning

325,7

2 059,3

872,3

Tillverknings-, försäljnings- och

administrationskostnader m m

-314,9

-1 817,5

-I 443,2

Avskrivningar enligt plan

- 5,9

- 246,1

- 61,8

Rörelseresultat efter avskrivningar enlig

plan

4,9

- 4,3

- 632,7

Lagerstöd

81,8

71,1

Finansiella poster, netto

- 3,4

- 55,4

- 151.7

Extraordinära poster, netto

- 0,0

4,7

846.5»

Resultat löre bokslutsdispositioner och

Skatter

1,5

26,8

133.2»

Bokslutsdispositioner

- 1,3

7,1

Skatter

- 0,2

- 17,6

- 5,2

Minoritetsandelar i årets resultat

Nettovinst (förlust)

0,0

2,1

128,0=

Balansräkningar i sammandrag

Likvida medel

6,5

66,6

12,9

Kortfristiga fordringar m m

44,4

399,4

657,7

Varulager

62,1

947,0

607,4

Summa omsättningstillgångar

1 413,0

1 278,0

Spärrade medel hos Sveriges Riksbank

0,7

36,7

Summa anläggningstillgångar

46,5

2 311,0

1 496,2

Summa tillgångar

160,2

3 760,7

2 774,2

Kortfristiga skulder

77,1

558,6

597,6

Långfristiga skulder

38,1

857,5

772,1

Obeskattade reserver

22,8

938,2

Värdereglering för investering i aktier

och andelar

0,1

0,2

Beskattade reserver

745,0

Minoritetsintressen i eget kapital

Aktiekapital

15,0

500,0

Övrigt eget kapital

7,2

906,3

159,3

Summa skulder ocb eget kapital

160,2

3 760,7

2 774,2

Medelantal anställda

I 147

8 948

4 931

" Inkl. rekonstruktion.

Skr 1976/77:152

79 Nuclear Steam

Nyckelhus Rockwool SARA

SMT-Pullmax

Sonab

Statsföretag International

73,6

455,0

549,1

241,5

103,2

1,0

-2,1

-69,2 - 0,2

-410.0 - 10.7

-528,4 - 16,7

-206,5 - 7,9

-136,6 - 2,8

-2,1 -0,0

-2,1

4,2

4,0

27,1

- 36.2

-1,1

-1,0

- 0,0

- 2,9

- 3,3

5,2

1,7 - 8.9

- 9,4

-3,1 3,1

- 3.7

- 0.1

31,6

- 25,9

- 5,0

5,9

- 4,9

- 0,9

- 0,0

- 19.0

- 0,8

- 45,6 45,0

- 0.1

-1,1 1,1

0,4

0,7

0,1

0,1 - 0,7 -0,0

41,7 41,7

2,2 14,0

8,4 24,6

43,7 99,7 42,2

185,6 3,5

105,6

23,3 100,9

13,4 137,6

239,1

1,5

69,6

105,0

176,1

0,3

66,7

4,4

65,9

51,7

17,0

0.1 0,3

0,4

0,1

41,7

294,7

376,7

243,1

139,0

0,5

41,6

21,4 4,0

2,5

126,6 44,5 92,7

114,7

209,8

12,4

0,6

92,2 53,3 47,8

0,0

94,7 33,0

0,4

25,0 5,9

0,3

5,0

33,9

0,0

40,0

9,8

15,0

- 3,7

0,1 -0,0

41,7

28,4

294,7

376,7

243,1

139,0

0,5

2 124

5 422

1 102

7 Skr 1976/77:152

80 Resultat- och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag

Resultaträkningar i sammandrag

Fakturerad försäljning Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader m m Avskrivningar enligt plan

Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan

Lagerstöd

Finansiella poster, netto

Extraordinära poster, netto

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter

Bokslutsdispositioner

Skatter

Minoritetsandelar i årets resultat

Nettovinst (förlust)

Balansräkningar i sammandrag Likvida medel Kortfristiga fordringar m m Varulager

Summa omsättningstillgångar Spärrade medel hos Sveriges Riksbank Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Värdereglering för investering i aktier och andelar Beskattade reserver Minoritetsintressen i eget kapital Aktiekapital Övrigt eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Medelantal anställda

Statsraff

Stigtex

SID

Svenska Lagerhus

42,2

1,5

4,3

-45,3 - 1,0

-1,4 -0,1

-3,1 -0,8

- 4,1

0,0

0,4

- 1,3 2,6

0,0

-0.1

- 2,8 2,9

- 0,0

0,0 -0,0

0,3 -0.3 -0,0

0,1

0,0

0,6 0,1

0,7

0,1 11,7

7,4 19,2

0,2 0,3

0,5

0,4 1,3

1,7

28,8

9,9

0,2

6,7

29,5

29,1

0,7

8,4

2,2 26,9

11,6 16,3

0,1

2,0 1,3

0,4

29,5

5,0 0,1

8,4

0,8 -0,2

0,7 6

2,4 - 1,2

29,1

»Avser 1/7—31/12

Skr 1976/77:152

81 Svenska Svenska SU» Skifferolje Tobaks AB

Svenska Svetab Torv

Uddcomb Uddevalla-varvet

926,6

2,7

9,6

101,4

41,6

832,5

-0,2

-727,6 - 21,7

-3,5 -0,3

-8,2 -1,0

-96,4

- 2,7

-63,1 -13,3

-742,2 - 17,2

-0,2

177,3

-1,1

0,4

2,3

-34,8

73,1

1,8

49,5 9,1

0,4 -0,1

0,1 -0,1

0,1

- 1,6

- 0,5

13,8 -12,8

12,0 - 6,0

1,6 -0,5

235,9 -110,5

- 79,5

- 0,2

-0,8

0,4 -0,1 -0,1

0,3

0,6

- 0,8

0,1

-33,8

34,0

- 0,2

79,1

- 70,0

- 1,6

1,1

45,7

-0,8

0,2

- 0,0

7,5

3,8 8,7

12,5

12,2 24,7

287,3 295,3 412,4 995,0 15,8 590,7 1 601,5

0.7 18,9

19,6

1,0 20,6

0,6 4,4 2,1 7,1 0,0 8,0 15,1

10,1 38,1 14,2 62,4 0,5 32,8 95,7

1,4

55,7

163,9

221,0

124,8 345,8

533,1

359,9

366,3

1 259,3

1 408,5

2 667,8

0,6

760,3

7,0

1,5

24,9

168,6

779,7

44,8

314,2

5,9

8,0 0,4

2,9 4,6

48,3 8,0 0,7

149,2

1 525,6 71,7

15,0

45,0

23,0 1,1

1,7 300,0 159,6

2,5 2,7

5,0 1,1

2,3

10,0

1,5

80,0 -52,0

200,0 45,8

24,7

1 601,5

20,6

15,1

95,7

345,8

2 667,8

3 154

3 429

Skr 1976/77:152 82

Social redovisning

Den ekonomiska planeringen och redovisningen inom företagen är väl utvecklad och vi har många administrativa hjälpmedel inom dessa områden — budgets, långsiktsplaner, tertialbokslut, årsredovisningar. Vi kan hävda att de ekonomiska målen är väl beskrivna och att vi har goda möjligheter att se hur vi lyckas realisera våra målsättningar.

Men företag har även andra mål. För Statsföretagsgruppen har bl. a. fastslagits angelägenheten av att utforma en framsynt personalpolitik, att åstadkomma gynnsamma arbetsmiljöer och effektivt fungerande samarbetsformer. Det har vidare fastlagts att gruppen också har samhälleliga mål som att ta särskild hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ.

Det har därför varit naturligt för Statsföretagsgruppen att starta aktiviteter som syftar till att vidareutveckla formerna för planering och rapportering inom dessa — sociala — områden i avsikt att så småningom kunna prestera också sociala årsredovisningar. Detta utvecklingsarbete, som sker i samarbete med Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (EFI), innebär att vi successivt vill bygga upp våra erfarenheter genom att börja arbetet vid två mindre enheter inom gruppen, ASSIs förvaltning i Skinnskatteberg och Ceaverken i Strängnäs. Avsikten är att med förstudierna i Skinnskatteberg och vid Ceaverken som grund under 1977 gå vidare till större enheter inom gruppen. En kort beskrivning av arbetet vid ÄSSI, Skinnskatteberg, bör ge en uppfattning om hur projektet bedrivs.

I Skinnskatteberg producerar drygt 600 anställda sågade trävaror och boardskivor. ÄSSI är dominerande arbetsgivare i en liten kommun med totalt 5 300 invånare, varav 3 000 i centralorten.

Ansvariga för projektet är en arbetsgrupp med två representanter för företagsledningen och tre för personalorganisationerna. Gruppen har till sitt förfogande två forskare från EFI, som dels deltar i arbetsgmppens diskussioner, dels genomför utvärderingen av projektet.

Projektet följs också av en central referensgrupp genom att det upptagits bland de utvecklingsprojekt som bedrivs under medverkan av det partsgemensamma Utvecklingsrådet för statsägda bolag (URDEM).

Under våren och sommaren 1976 genomförde arbetsgmppen en inventering i fråga om policy, utvecklingsprojekt, aktiviteter och andra data som berörde företagets förhållande till de anställda, till kommuner och till samhället i övrigt. Denna del av arbetet sammanställdes under hösten 1976 till en social rapport som innebar en systematisk kartläggning av pågående arbete och föreliggande problem inom ovan angivna områden.

De områden som beskrivs och diskuteras i rapporten är följande:

Skr 1976/77:152 83

• arbetstillfredsställelse

• personal- och organisationsutveckling

• personalvård

• samverkan, medinflytande

• arbetsmiljö

• samhällsrelationer

• miljövård

• relationer till andra ASSI-enheter

För varje område anges de mål gruppen har kunnat finna, de aktiviteter som genomförts samt förslag till riktvärden. Sådana riktvärden kan t. ex. avse personalomsättning, frånvaro, utbildningskostnader, antal kvinnor i ansvarsbefattningar, personalvårdskoslnader, arbetsmiljöinvesteringar, miljövårdskostnader.

De formulär som använts som arbetsinstrument lämnar rikligt med utrymme för en systematisk värdering av olika förhållanden.

Den sociala rapporten förväntas bli utgångspunkt för diskussioner kring åtgärder av olika slag. Man prioriterar vissa områden för särskilda insatser, man fastställer ansvarsfördelningen för alt åtgärder planeras och genomförs, man fastställer riktvärden där så är möjligt och anger nya mål och riktvärden på tre till fem års sikt. Efter ett år, hösten 1977, sammanställs en ny social rapport baserad på förnyade analyser av vilka förändringar som har inträffat under det gångna året samt förnyade mätningar av hur man ligger till i förhållande till de riktvärden man kunnat fastställa.

Arbetsgruppen i Skinnskatteberg har hittills redovisat övervägande positiva erfarenheter. Man har bl. a. sagt att man med den sociala rapportens hjälp kan kontrollera var man har sin styrka och sina svagheter, att man kan bilda sig en uppfattning om vilka problem och möjligheter som finns för ÄSSI i Skinnskatteberg.

Man understryker att arbetet har tagit längre tid än man trodde från början, men att det säkert går smidigare och snabbare när man lärt sig arbetssättet. Det som hittills utförts är av försökskaraktär.

Skr 1976/77:152 84

Styrelse, revisorer och koncernledning

Styrelse

Bertil Olsson, ordförande, f. d. generaldirektör, Bromma

Harry Hjalmarson, vice ordförande, direktör, Stockholm

Erik Grafström, f. d. generaldirektör, Danderyd

Ivar Högström, riksdagsman, Kramfors

Sigurd Ljungcrantz, direktör, Göteborg

Gunnar Nilsson, LOs ordförande, Stockholm

Kari-Erik Nilsson, direktör (TCO), Stockholm

Per Sköld, verkställande direktör, Bromma

Åke Ståhlbrandt, direktör, Malmö

Nore Sundberg, departementsråd. Tullinge

Suppleanter

Knut Johansson, f. d. förbundsordförande, Stockholm Rutger Martin-Löf, direktör, Stockholm

Revisorer

Sören Mannheimer, förbundsjurist, Göteborg Bernt Nilsson, riksdagsman, Kalmar Knut Ranby, auktoriserad revisor, Saltsjöbaden Birger Sonesson, auktoriserad revisor, Lidingö Andreas Adahl, professor, Stockholm

Suppleanter

Evald Heving, andre förbundssekreterare, Vällingby Ame Johansson, auktoriserad revisor, Hägersten Gustaf Lindencrona, docent, Stockholm Sten Lundvall, auktoriserad revisor, Danderyd Ivar Nordberg, riksdagsman. Trångsund

Direktion

Per Sköld, verkställande direktör

Carl-Olof Henrikson, koncemutveckling

Jan Orrenius, administration och samhällsfrågor

Bo C. E. Ramfors, finans

Lennart Redefelt, ekonomi

Skr 1976/77:152

85 Adressuppgifter

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

(Sibyllegatan 17)

Fack

102 40 Stockholm

Tel. 08/23 73 20

ASSl, AB Statens Skogsindustrier

(Sveavägen 59) 105 22 Stockholm Tel. 08/22 11 40

Kalmar Verkstads AB

Fack

381 01 Kalmar

Tel. 0480/150 70

Karlskronavarvet AB

(Amiralitetsgatan 25)

Fack

371 01 Kariskrona

Tel. 0455/194 40

Berol Kemi AB

Fack

444 01 Stenungsund

Tel. 0303/850 00

BS Konsult AB

(Nybrogatan 34)

114 39 Stockholm Tel. 08/14 07 00

AB Carbox

(Dragongatan 16) 271 00 Ystad Tel. 0411/160 65

Ceaverken AB

(Eskilstunavägen 34) Box 26

152 01 Strängnäs Tel. 0152/129 30

EssBo, Svenska Bomaterial AB

(Banérgatan 43)

115 22 Stockholm Tel. 08/23 64 90

Liber Grafiska AB

(Sorterargatan 23) 162 89 Vällingby Tel. 08/89 02 00

LKAB, Luossavaara Kiimna vaara AB

(Sturegatan 11)

Fack

100 41 Stockholm

Tel. 08/24 90 60

Lövånger Elektronik AB

Fack

930 10 Lövånger

Tel. 0913/103 00

NJA, Norrbottens Järnverk AB

951 88 Luleå Tel. 0920/920 00

Nuclear Steam S G AB

c/o Uddcomb Sweden AB

Fack

371 01 Kariskrona

Tel. 0455/247 20

AB Kabi

(Lindhagensgatan 133) 112 87 Stockholm Tel. 08/54 09 60

Nyckelhus AB

(Fyrisvallsgatan 7) Box 2039 750 02 Uppsala Tel. 018/10 21 40

Skr 1976/77:152

86 Rockwool AB

Fack 615

54101 Skövde

Tel. 0500/106 50

SARA, Sveriges Allmänna Restaurangaktiebolag

(S: t Eriksgatan 113) Box 21009 100 31 Stockholm Tel. 08/34 08 00

Svenska Lagerhus AB

(Vasagatan 12) Box 725

101 30 Stockholm Tel. 08/21 29 42

Svenska Skifferolje AB

(Norrgatan 35) Box 379 701 05 Örebro Tel. 019/13 50 40

SMT-Pullmax AB

Fack

401 10 Göteborg

Tel. 031/17 25 90

Sonab Communications AB

Box 6128 800 06 Gävle Tel. 026/12 90 50

Statsföretag International AB

(Hamngatan 6)

Fack

103 80 Stockholm

Tel. 08/24 29 00

Statsraff AB

(Kungsgatan 24)

Fack

453 00 Lysekil

Tel. 0523/140 10

Stigtex AB

(Fabriks-Stigen) Box 3052 450 62 Stigen Tel. 033/13 62 50

Swedish Industrial Development Corporation (SID)

600 Steamboat Road Greenwich, Conn. 06830 USA Tel. (203) 661-2500

Svenska Tobaks AB

(Maria Bangata 6) Box 17007 104 62 Stockholm Tel. 08/69 09 00

Svenska Torv AB

Box 152

280 10 Sösdala

Tel. 0451/640 70

Svenska Utvecklings AB

(Malmskillnadsgatan 48 A)

Fack

103 40 Stockholm

Tel. 08/14 14 60

SVETAB, Svenska Industrietablerings AB

(Hamngatan 6) Box 7078 103 82 Stockholm Tel. 08/24 77 90

Uddcomb Sweden AB

(Verkö)

Fack

37101 Karlskrona

Tel. 0455/247 20

Uddevallavarvet AB

45101 Uddevalla Tel. 0522/910 00

Skr 1976/77:152 87

Innehåll

Statsföretagsgruppen i sammandrag Intervju med Per Sköld Verksamhetsberättelse Statsföretagsgruppen

Resultaträkning.................................................... 17

Balansräkning .................................................... 18

Finansieringsanalys .............................................. 20

Bokslutskommentarer ........................................... 21

Personal............................................................. 27

Statsföretagsgruppens resultat —kompletterande uppgifter Moderbolaget

Resultaträkning.................................................... 31

Balansräkning ................................................... 32

Finansieringsanalys .............................................. 33

Bokslutskommentarer............................................ 34

Vinstdisposition

Revisionsberättelse

Statsföretagsgruppens verksamhetsområden

Järn- och stålindustri

LKAB, Luossavaara-Kiirunavaara AB......................... 43

NJA, Norrbottens Järnverk AB................................. 44

Varv och mekanisk verkstadsindustri

Uddevallavarvet ÄB .......................................... .. 48

Karlskronavarvet ÄB ............................................ .. 49

Kalmar Verkstads ÄB............................................. .. 50

SMT-Pullmax ÄB................................................... .. 51

Uddcomb Sweden AB ......................................... 52

Nuclear Steam SG AB .......................................... 52

ÄB Carbox ........................................................ 53

Skogs- och byggmaterialindustri

ÄSSI, AB Statens Skogsindustrier............................ .. 54

Rockwool AB ..................................................... 56

EssBo, Svenska Bomaterial AB................................ 56

Nyckelhus ÄB ..................................................... 57

Svenska Torv AB .............................................. .. 57

Kemisk industri

Berol Kemi AB .................................................... .. 59

AB Kabi ........................................................... 60

Ceaverken ÄB ..................................................... 62

Statsraff AB ....................................................... .. 62

Skr 1976/77:152 88

Konsumentvaruindustri

Svenska Tobaks AB ............................................ 64

SARA, Sveriges Allmänna Restaurang AB .................. 66

Serviceföretag

Liber Grafiska AB ................................................. .. 68

ABAB, Allmänna Bevaknings AB................................ 69

BS Konsult ÄB ................................................... . 70

Utvecklings- och etableringsföretag

Svenska Utvecklings AB (SU) ................................ 71

SVETAB, Svenska Industrietablerings ÄB .................. 71

Statsföretag International AB ............................... 72

Swedish Industrial Development Corp (SID) .............. 72

Övriga företag

AB Sonab ........................................................... .. 74

Stigtex AB ........................................................ 74

Svenska Lagerhus AB............................................ .. 75

Svenska Skifferolje AB .......................................... .. 75

Resultat- och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag

Social redovisning

Styrelse, revisorer och koncernledning

Adressuppgifter