om fortsatt stöd till arbetsmiljöförbättringar
Prop. 1976/77: 35 Regeringens proposition
1976/77: 35
om fortsatt stöd till arbetsmiljöförbättringar;
beslutad den 28 oktober 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
PER AHLMARK
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att stadig garanti för lån till att förbättra arbetsmiljön, inom den tidigare beslutade ramen om 200 milj. kr., skall kunna lämnas även under år 1977.
1 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 35
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-10-28
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo
Föredragande: statsrådet Ahlmark
Proposition om fortsatt stöd tiill arbetsmiljöförbättringar
1 Gällande ordning
Riksdagen beslutade i maj 1975 om vissa stimulansåtgärder för arbetsmiljöförbättringar (prop. 1975: 66, SoU 1975:16, rskr 1975: 191). Beslutet innebär att staten får teckna garanti för lån som skall användas för att finansiera förbättringar av arbetsmiljön, i första hand i mindre och medelstora företag. Garantin avser lån till ett högsta belopp av 100 000 kr. per företag. Det statiiga garantiåtagandet gäller totalt 200 milj. kr. under tiden den 1 september 1975—den 31 december 1976.
Lånegarantin tecknas för statens räkning av företagareföreningen i resp. län (SFS 1975: 354). Som villkor för att garanti skall tecknas gäller att lånet skall avse förbättring av arbetsmiljön i redan befintlig anläggning och att möjligheter saknas att finansiera förbättringen på annat sätt. Låneansökan skall ha tillstyrkts av de anställdas företrädare i skyddsfrågor. Lånen löper på sju år. De två första åren är amorteringsfria. För att stimulera företagen till arbetsmiljöförbättringar är de två första åren också räntefria.
För att täcka räntekostnader, infriande av ställda garantier och andra kostnader som följer av systemet, tas enligt lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift (paragrafen införd 1975: 353) för åren 1976 och 1977 ut en särskild arbetarskyddsavgift om 0,03 procentenheter. Avgiften förs till fonden för arbetsmiljöförbättringar. De kostnader som uppstod innan medel hade flutit in till fonden skulle förskottsvis täckas med medel från arbetarskyddsfonden.
Stat, kommuner och landstingskommuner är undantagna från garantisystemet. Kommun och landsting betalar heller ingen avgift för ändamålet.
Prop. 1976/77: 35
2 Verksamheten hittills
Statens industriverk, som för statens räkning har tillsynen över verksamheten med garantilån, har fortlöpande rapporterat utfallet. Vid utgången av september månad i år hade garantier tecknats om drygt 54 milj. kr. Dessa fördelade sig på 835 företag med totalt 15 000 anställda. Vid samma tidpunkt fanns vid företagareföreningarna 160 ansökningar om sammanlagt 11,2 milj. kr., som ännu inte hade behandlats.
Den länsvisa fördelningen av antalet beviljade resp. avslagna ansökningar om garantilån redovisas i följande tabell
Fördelning pä län den 1 sept. 1975—den 30 sept. 1976 (belopp i 1 000-tal kr.)
Län
Beviljade ansökningar
Avslagna ansökningar
Inneliggande an-
sökninga
r per den
}
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
AB
3 385
750 C
2 577
196 D
1 709
525 E
2 739
267 F
3 245
1 437
G
2 529
120 H
2 257
393 I
—
—
86 K
1 721
100 L
2 172
in
M
2 700
495 N
3 183
607 O
4*
700 P
2 554
1 694
R
3 148
405 S
2 294
187 T
1 655
183 U
1 330
389 W
1 633
115 X
1 968
—
—
127 Y
182 Z
200 AC
4 332
448 BD
833 Totalt
842
54 496
119
8 180
161
11 156
Uppgift om avslaget belopp saknas för tre ansökningar
Industriverket har även redovisat hur lånen till arbetsmiljöförbättringar fördelas på skilda åtgärder.
Av redovisningen framgår att nära hälften av insatserna avser ventilation, luftrening m. m.
Fördelning på åtgärd den 1 sept. 1975—den 30 sept. 1976
Typ av åtgärd Antal %
åtgärder
100 Förbättring av ventilation, dammsugning, luftrening etc.
Bullerdämpning, ljudisolering etc. Skyddsanordning på maskin och liknande Förbättrad belysning Förbättring av sanitära förhållanden Andra förbättringar av personalutrymmen Övriga åtgärder (lyftanordningar, golvförbättringar etc.)
Summa
Någon begränsning av gaiantilånen till viss bransch finns inte i bestämmelserna. Av naturliga skäl har emellertid tillverkningsindustrin kommit att dominera garantigivningen och svarar för 71 % av de beviljade ansökningarna. Reparations-, tvätteri- och annan serviceverksamhet svarar för 9 %, varuhandel, restaurang- och hotellverksamhet för 6 %, byggnadsverksamhet för 5 % och övriga näringsgrenar tillsammans för 9 %.
3 Föredraganden
De hittillsvarande erfarenheterna av systemet med garantilån för arbetsmiljöförbättringar, pekar mot att den garantilåneram om 200 milj. kr., som har fastställts av riksdagen, inte kommer att utnyttjas fullt ut före garantiperiodens utgång den 31 december 1976. Även om en ökning av antalet garantiåtaganden skulle ske mot slutet av garantiperioden innan möjligheten till detta slag av gynnsamma lån upphör, kommer ett betydande belopp av garantisumman att kvarstå outnyttjat vid periodens slut.
Det är enligt min mening ytterst angeläget att arbetsmiljön förbättras. En fortsatt giltighet av systemet med garantilån bör kunna bidra härtill. Det är också rimligt att de medel som samlas in genom den tillfälliga arbetarskyddsavgiften används även efter den nuvarande periodens utgång den 31 december 1976 för det avsedda ändamålet, dvs. för infriande av garantier samt räntekostnader m. m. Jag förordar därför att garantilånesystemet får fortsiitta att gälla även efter denna tidpunkt.
Jag vill emellertid betona att de särskilda stimulansåtgärder som garantilånesystemet innebär inte får betraktas som permanenta. Insatser
Prop. 1976/77: 35 5
för att förbättra arbetsmiljön är att anse som en produktionskostnad och bör följaktligen betalas av produktionen. Av dessa skäl anser jag att förlängningen av garantilånesystemets giltighet bör begränsas i tiden och upphöra med utgången av år 1977.
Det bör i sammanhanget nämnas att garantilånen inte omfattas av de lånerestriktioner som riksbanken har ålagt bankerna i deras långivning.
Inte minst vid små och medelstora företag kan brister i fråga om sanitära utrymmen och utrustning utgöra hinder för en ökad rekrytering av kvinnlig arbetskraft. Även andra arbetsmiljöproblem kan föreligga i samband med sådan rekrytering. Jag vill därför särskilt framhålla betydelsen av att garantilånen för arbetsmiljöförbättringar bl. a. utnyttjas för att undanröja direkta hinder i arbetsmiljön som gör det svårt för företagen att anställa kvinnor.
I samband med att stödperioden förlängs avser jag att uppdra åt statens industriverk att på nytt informera företag, fackliga organisationer och skyddsombud om garantilånen.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att lånegaratier för arbetsmiljöförbättringar enligt riktlinjerna i prop. 1975: 66 får lämnas intill utgången av år 1977
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.