om höjning av bensinskatten, m.m.
Prop. 1977/78: 94
Regeringens proposition
1977/78: 94
om liöjning av bensinskatten, m. m.;
beslutad den 19 januari 1978.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens liuvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås, i enlighet med vad som aviserades i budgetpropositionen, en höjning av bensinskatten med 25 öre per liter och en häremot svarande höjning av kilomelerskallen för kilometerskattepliktiga fordon. Fordonsskatten för vissa andra brännoljedrivna fordon och släpvagnar till dessa föreslås också bli höjd på motsvarande sätt.
Vidare föreslås vissa ändringar av avdragsreglerna i några punktskalteför-fattningar.
De nya reglema föreslås träda i kraft den 1 maj 1978.
1 Riksdagen 1977178. I saml. Nr 94
Prop.1977/78:94 2
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt
Härigenom föreskrivs atl 2§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Skatten utgår med./■//ofre öre för Skallen utgår med sextioåtta öre liter. för liter.
Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock icke inräknas smörjolja som tillsatts bensin för molordrift. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annoriedes än enligl vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för beräkning av volymen.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978.
' Lagen omtryckt 1975:274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274.
Prop.1977/78:94 3
2 Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)
Härigenom föreskrivs att 12 § samt bilagorna 1 och 2 till vägtrafikskallelagen (1973:601)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §
ningsliden.
Fordonsskatt eriägges före ingången av skatleår eller skatteperiod. Regeringen får medge undantag härifrån för gmpp av fordon.
Fordonsskatt utgår för skatleår enligt bilaga 1 till denna lag. Skatten utgår för skatleperiod med en Qärde-del, för kalendermånad med en tolftedel och för dag med 1/360 av skatten för helt år. Överstiger fordonsskatt och särskild fordonsskatt enligt lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt för ell fordon 1 500 kronor för helt år utgår fordonsskatt för skatteperiod.
Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskatt och särskild fordonsskatt uppgår till minst 4 800 kronor för helt skatleår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställ-
Fordonsskatt utgår för skatleår enligt bilaga I lill denna lag. Skatten utgår för skatleperiod med en fjärdedel, för kalendermånad med en tolftedel och för dag med 1/360 av skatten för helt år. Överstiger fordonsskatten för ett fordon 1 500 kronor för helt år utgår fordonsskatt för skatleperiod.
Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om fordon, för vilket fordonsskatten uppgår lill minst 4 800 kronor för helt skatleår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning. Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869. 2 Senaste lydelse 1975:276.
Prop.1977/78:94
Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601)
Nuvarande lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag
Skattevikt,
Skatt, kronor
kilogram
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
I Tvåhjulig motorcykel
0- 75
utan sidvagn
76-
2 Annan motorcykel
0-
0 B Personbilar
0- 900
901-
75 C Bussar
1 Buss som är inrättad
0- 1600
for drift endast med
I60I- 3 000
. 38
bensin eller gasol
3001-
2 Annan buss
0- 1 600
1601- 3 000
3 001- 7 000
7 001-10 000
10 001-30 000
2 424
30 001-
II 783
II
D Lastbilar
I Lastbil som är inrättad
0- 1 600
för drift endast med
1 601- 3 000
t)ensin eller gasol
3 001-
2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med tvä hjulaxlar
0- 1600
1601- 3 000
3 001- 7 000
7 001-10 000
1 431
10 001-15 000
2 663
15 001-20 000
6 287
20 001-
med tre eller flera
0- 1600
hjulaxlar
I60I- 3 000
3 001- 8 000
8 001-12 000
12 001-18 000
2 981
18 001-27 000
6 596
27 001-
10 JSenaste lydelse 1977:60.
Prop.1977/78:94
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt, kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2.2 utan anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1600
0 I 601- 3 000
3 001- 6 000
n
6 001-10 000
10 001-14 000
2 094
14 001-17 000
4 256
17 001-20 000
7 129
20 001-
10 564
med tre eller flera
0- 1600
hjulaxlar
I 601- 3 000
3 001- 6 000
6 001-11000
18 Il 001-15 000
15 001-18 000
3 749
18 001-27 000
6 100
27 001-
14 032
11 E Traktorer och
motorredskap
1 Trafiktraktor och regi-
0- 1300
strerat motorredskap
1301- 3 000
3 001- 7 000
1 140
7 001-
4 200
2 Traktor klass II
0- 2 500
2 501-
0 F Släpvagnar
1 Släpvagnar med skalte-
vikt högst 3 000 kilogram
påhängsvagn
0- 1000
1 001- 3 000
annan släpvagn
0- 1000
1 001- 3 000
3 001-
3 001-13 000 13 001-
10 O
2 Släpvagnar med skatle-vikt över 3 000 kilogram, som dragés uteslutande av bensin- eller gasoldrivet motorfordon' 2.1 påhängsvagnar med en hjulaxel med två eller flera hjulaxlar
1 Dragés släpvagn även av kilomelerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av irafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.
Prop.1977/78:94
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt, kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001-
med tvä hjulaxlar
3 001-13 000
13 001-
1 160
med tre eller flera
3 001-13 000
hjulaxlar
13 001-
3 Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar
3.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001- 4 500
4 501- 6 000
6 001- 8 000
8 001-
med tvä eller flera
3 001- 4 500
hjulaxlar
4 501- 6 000
6 001- 8 000
8 001-10 000
I IIO
10 001-14 000
14 001-18 000
3 183
18 001-19 000
5 090
19 001-23 000
5 535
23 001-28 000
5 860
28 001-
6 185
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001- 5 000
5 001- 8 000
8001-
med två hjulaxlar
3 001- 5 000
5 001- 8 000
8 001-11000
15 Il 001-14 000
14 001-17 000
2 088
17 001-
med tre eller flera
3 001- 5 000
hjulaxlar
5 001- 8 000
8 001-11 000
11 001-14 000
14 001-17 000
17 001-20 000
20 001-25 000
2 487
25 001-30 000
3 806
30 001-32 000
5 539
32 001-35 000
6 280
35 00 MO 000
6 450
40 001-
6 640
0 Prop.1977/78:94
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt, kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
4 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3 000 kilogram.
som dragés av trafik-
traktor eller registrerat
motorredskap
4.1 pähängsvagnar
med en hjulaxel
3 001- 4 500
4 501- 6 000
1 369
6 001- 8 000
8 001-
2 967
med tvä eller flera
3 001- 4 500
hjulaxlar
4 501-6 000
6 001- 8 000
8 001-10 000
2 306
10 001-14 000
3 566
14 001-18 000
6 715
18 001-19 000
10 637
19 001-23 000
11 535
23 001-28 000
13 181
28 001-
14 646
4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001- 5 000
5 001- 8 000
1 102
8 001-
med tvä hjulaxlar
3 001- 5 000
5 001- 8 000
8 001-11000
33 Il 001-14 000
2 746
14 001-17000
4 406
17 001-
6 383
med tre eller flera
3 001-5 000
hjulaxlar
5 001-8 000
8 001-11 000
20 II 001-14 000
2 170
14 001-17 000
3 202
17 001-20 000
4 591
20 001-25 000
6 251
25 001-30 000
30 001-32 000
13 818
32 001-35 000
15 382
35 0010 000
16 488
40 001-
17 648
16 Dragas släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3.
Prop.1977/78:94
0- 1600
0 I 601- 3 000
3 001- 7 000
7 001-10 000
I43I
40 I0001-I5000
2 663
15 001-20 000
6 287
20 001-
11 001
0- 1600
1 601- 3 000
3 001- 8 000
800I-I2000
12 001-18 000
2 981
18 001-27 000
6 596
27 001-
I328I
10 Föreslagen lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt, kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
A Motorcyklar
I Tvåhjulig motorcykel
0- 75
utan sidvagn
76-
2 Annan motorcykel
0-
0 B Personbilar
0- 900
901-
75 C Bussar
1 Buss som är inrättad
0- 1600
för drift endast med
I60I- 3 000
bensin eller gasol
3 001-
2 Annan buss
0- 1600
0 I 601- 3 000
3 001- 7 000
7 001-10 000
10 001-30 000
2 424
30 001-
Il 783
II
D Lastbilar
I Lastbil som är inrättad
0- 1600
för drift endast med
I 601- 3 000
bensin eller gasol
3 001-
2 Annan lastbil
2.1 med anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1600
med tre eller Oera hjulaxlar
Prop.1977/78:94
Fordonsslag
Skaltevikl, kilogram
Skatl, kronor
grund-
tilläggst)elopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2.2 utan anordning för
påhängsvagn
med två hjulaxlar
0- 1600
1601- 3 000
3 001- 6 000
722 II
6 001-10 000
10 001-14 000
2 094
14 001-17 000
4 256
17 001-20 000
7 129
20 001-
10 564
med tre eller flera
0- 1600
hjulaxlar
1601- 3 000
3 001- 6 000
6 001-11000
11001-15 000
15 001-18 000
3 749
18 001-27 000
6 100
27 001-
14 032
11 E Traktorer och motorredskap
1 Trafiktraktor och regi strerat motorredskap som inrättats för drift med annat drivmedel
än brännolja
2 Trafiklraklor och regi strerat molorredskap som inrättats för
drift med brännolja
3 Traktor klass II
0- 1300
1301- 3 000
3 001- 7 000
1 140
7 001-
4 200
0- 1 300
1 301- 3 000
3 001- 7 000
1 487
7 001-
5 447
0- 2 500
2 501-
0 F Släpvagnar
I Släpvagnar med skallevikt högst 3 000 kilogram påhängsvagn
annan släpvagn
0- 1000
1001- 3 000
0- 1000
1001- 3 000
17 I* Riksdagen 1977/78. 1 saml. Nr 94
Prop. 1977/78:94
10
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skali, kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för varje helt hundratal kilogram över den lägsta vikten i klassen
2 Släpvagnar med skatte-
vikt över 3 000 kilogram,
som dragés uteslutande av
bensin- eller gasoldrivet
motorfordon'
2.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001-
med två eller fiera
3 001-13 000
hjulaxlar
13 001-
2.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001-
med två hjulaxlar
3 001-13000
13001-
1 160
med tre eller fiera
3 001-13 000
hjulaxlar
13 001-
3 Kilometerskatte-
pliktiga släpvagnar
3.1 påhängsvagnar
med en hjulaxel
3 001- 4 500
4 501- 6 000
6 001- 8 000
8 001-
med två eller fiera
3 001- 4 500
hjulaxlar
4 501- 6 000
6 001- 8 000
8 001-10 000
I 110
10 001-14 000
14 001-18 000
3 183
18 001-19 000
5 090
19 001-23 000
5 535
23 001-28 000
5 860
28 001-
6 185
3.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001- 5 000
5 001- 8 000
8001-
med tvä hjulaxlar
3 001- 5 000
5 001- 8 000
8 001-11 000
11 001-14 000
14 001-17 000
2 088
17001-
38 I Dragas släpvagn även av kilometerskattepliktigt fordon utgår skatt enligt 3. Dragés släpvagn även av trafiktraktor eller registrerat motorredskap utgår skatt enligt 4.
Prop.1977/78:94
11
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt, kronor
grund-
tilläggsbelopp
belopp
för värja helt hundratal kilogram över dan lägsta vikten i klassan
med tre eller fiera
3001- 5000
hjulaxlar
5 001-8 000
8 001-nOOO
7 II 001-14000
9 I400I-I7000
17 001-20 000
I8I4
20 001-25 000
2 487
25 001-30 000
3 806
30 001-32 000
5 539
32 001-35 000
6 280
35 001-40 000
6 450
40 001-
6 640
4 Släpvagnar mad skattevikt över 3000 kilogram, som dragas av trafik-traktor eller registrerat motorredskap 4.1 pähängsvagnar
mad en hjulaxel
3 001-6 000
6 001- 8 000
2 239
8 001-
3 534
med tvä eller fiera
3 001- 8 000
hjulaxlar
8001-11000
2 668
11001-20 000
20001-
14 563
4.2 andra släpvagnar
med en hjulaxel
3 001- 8 000
8 001-
2 208
med två hjulaxlar
3 001- 8 000
8 001-11000
11001-17 000
3 270
17001-
med ira ellar fiera
3 001- 8 000
hjulaxlar
8001-11 000
11 001-14 000
2 462
14 001-20 000
3 774
20 001-25 000
7 690
25 001-30 000
II 766
30 001-35 000
17 084
35 001-
20 759
■ Dragés släpvagn ävan av kilometerskattepliktigt fordon utgår skait enligl 3.
Prop.1977/78:94
Bilaga 2 till vägtrafikskattelagen (1973:601)''
12
Nuvarande lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt, öre
för 10 kilometer
grundbelopp
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram över den lägsta viktan i klassan
1 Personbil
2 Buss och lastbil
0- 900 901-0- 1 600 I60I-
33.5 36,5 37,9 38,3
0 3,0
0 0,4
3 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dragés av kilometerskattepliktigt fordon med en hjulaxel
mad två hjulaxlar
med tre eller fiera hjulaxlar
3 001-8 000
8 001-
40,7
0,3
3 001-8 000
34,8
8 001-11000
35,0
0,2
11 001-14 000
47,0
0,3
14 001-17000
60,5
0,3
17 001-
72,2
3 001- 8 000
8001-11000
33,3
11001-14 000
14 001-17 000
17001-20 000
20 001-25 000
25 001-30 000
84,6
30 001-35 000
100,5
35 0010 000
113,3
40 001-
126,4
0,2
"Senaste lydelsa 1975:276.
Prop.1977/78:94
13
Föreslagen lydelse Kilometerskatt
Fordonsslag
Skattevikt, kilogram
Skatt, öre
för 10 kilometer
grundbelopp
tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilogram övar den lägsta viktan i klassen
1 Personbil
0- 900 901-
62 67.50
5,50
2 Buss
0- 1 600 1601-
80 80.50
3 Lastbil
0- 1 600 I 601- 9 000 9 001-
80.75 132,55
0,70
4 Släpvagnar med skattevikt över 3 000 kilogram, som dragés av kilometerskattepliktigt fordon
mad en hjulaxel
3 001-
mad tvä hjulaxlar
3 001-11000
11 001-
med tre eller fiara
3 001-11 000
hjulaxlar
11001-
0.40 A r kilomeierskaiieplikiig bil in rättad för drift med annat drivmedel än brännolja utgår skall med 80 procent av angivna belopp.
Denna lag träder i kraft den I maj 1978 då lagen (1973; 602) om särskild vägtrafikskall skall upphöra att gälla. Den upphävda lagen gäller forifarande i fråga om förhållande som hänför sig till tid före den 1 maj 1978.
Prop.1977/78:94
14
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa fordon,
som icke är registrerade i riket
Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen(1976: 338)om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket skall ha nedan angivna lydelse.
Bilaga 2 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket
Nuvarande lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag
Totalvikt,
Skatt, kronor för
kilogram
10 kilometer
I. Brännoljadriven lastbil eller
O-IOOOO
brännoljedriven buss
10001-15 000
15 001-20 000
20 001-
1,80
2. Släpvagn kopplad till eller
10 001-15 000
0,20
avsedd au kopplas lill bränn-
15 001-20 000
0,30
oljedrivan lastbil ellar bränn-
20 001-
0,50
oljadriven buss
Föreslagen lydelse
Kilometerskatt
Fordonsslag
Totalvikt,
Skatt, kronor för
kilogram
10 kilometer
I. Brännoljedriven lastbil eller
0-10 000
1,10
brännoljedriven buss
10 001-15 000
1,60
15 001-20 000
20 001-
2,40
2. Släpvagn kopplad till eller
10 001-15 000
0,25
avsedd att kopplas till bränn-
15 001-20 000
0,40
oljedriven lastbil eller bränn-
20 001-
0,65
oljedriven buss
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978.
Prop.1977/78:94
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:870) om kompensation för skatt på
bensin i vissa fall
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:870) om kompensation för skatt på bensin i vissa fall dels att i 1 § ordet "förordningen" skall bytas ut mot "lagen", dels alt 8 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Kompensation utgår med
1. 270 kronor för traktor om sökanden ägt traktorn under hela kalenderåret och traktorn under samma lid varit registrerad på det sätt som avses i 6 § 2,
2. 135 kronor för traktor i annat fall än som avses i 1,
3. 300 kronor för självgående skördelröska,
4. 100 kronor för skördelröska med hjälpmotor.
8§
Föreslagen lydelse
Kompensation utgår med
1. 425 kronor för traktor om sökanden ägt traktorn under hela kalenderåret och traktorn under samma tid varit registrerad på det sätt som avses i 6 § 2,
2. 215 kronor för traktor i annat fall än som avses i 1,
3. 475 kronor för självgående skördelröska,
4. 160 kronor för skördelröska med hjälpmotor.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978. De nya bestämmelserna tillämpas första gången för kalenderåret 1978.
Prop. 1977/78:94
16
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på
traktorer och släpvagnar m. m.
Härigenom föreskrivs alt 2, 3 och 6 §§ lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Länsstyrelse provar fråga om nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt enligt vägtrafikskallelagen (1973:601) eller särskild fordonsskall enligt lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskall för traktor, motorredskap och släpvagn till traktor eller motorredskap. Länsstyrelse prövar också fråga om medgivande att traktor, som enligt 11 § vägtrafikskallelagen skall höra till klass I, hänföres till klass II.
2§
Föreslagen lydelse
Länsstyrelse prövar fråga om nedsättning av eller befrielse från fordonsskatt enligt vägtrafikskallelagen (1973:601) för traktor, motorredskap och släpvagn till traktor eller motorredskap. Länsstyrelse prövar också fråga om medgivande att traktor, som enligt 11 ij vägtrafikskattelagen skall höra till klass 1, hänföres lill klass II.
I fråga om traktor som tillhör klass I enligl vägtrafikskallelagen (1973:601)och motorredskap nedsät-tes fordonsskatten och den särskilda fordonsskatten för det senaste skatteåret till hälften av det belopp som annars skulle utgått, om det visas all fordonet under nämnda år använts för transpon på allmän väg sammanlagt högst 300 mil. Skatten för fordonet får dock ej nedsättas till lägre belopp än som skulle ha utgått för traktor av motsvarande skattevikt i klass 11. Har fordonet innehafts under endast en del av det senaste skatleårel, sker nedsättning i samma mån av den på innehavstiden belöpande skallen, om fordonets användning för transpori på allmän väg under denna tid omräknad till helt
I fråga om traktor som tillhör klass 1 enligt vägtrafikskallelagen (1973:601) och motorredskap nedsäl-tes fordonsskatten för det senasie skatleårel lill hälften av det belopp som annars skulle ha utgått, om det visas att fordonet under nämnda år använts för transpori på allmän väg sammanlagt högst 300 mil. Skatten för fordonet får dock ej nedsättas lill lägre belopp än som skulle ha utgått för traktor av motsvarande skaltevikl i klass II. Har fordonet innehafts under endast en del av det senaste skatleårel, sker nedsättning i samma mån av den på innehavstiden belöpande skatten, om fordonets användning för transport på allmän väg under denna tid omräknad lill helt skatleår avsett en vägsträcka av
Prop.1977/78:94
17 Nuvarande lydelse
skatleår avsett en vägsträcka av högst 300 mil. Nedsättning lår dock ej ske med belopp som understiger tio kronor.
Föreslagen lydelse
högst 300 mil. Nedsättning får dock ej ske med belopp som understiger tio kronor.
Om det visas atl registrerad släpvagn till traktor eller motorredskap underdel senaste skatleårel använts för transport på allmän väg sammanlagt högst 3 000 mil, nedsättes skatten för släpvagnen enligt vägtrafikskallelagen (1973:601) och lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt för del år användningen avser på sätt framgår av följande tabell.
Om det visas att registrerad släpvagn till traktor eller motorredskap under del senaste skatleårel använts för transport på allmän väg sammanlagt högst 3 000 mil, nedsättes skatten för släpvagnen enligt vägtrafikskattelagen (1973:601) för det år användningen avser på sätt framgår av följande tabell.
Vägsträcka, mil för år
Nedsättning sker till
Ej över 300
Över 300 men ej över 3 000
25 % av skatten för år, dock lägst 90
kr.
50 96 av skatten för år, dock lägst 120
kr.
Har fordonsskatt återbetalats i annan ordning, skall vid beräkning av skaitenedsättning enligt denna lag skatten för år minskas med vad som sålunda redan återbetalats.
Har fordonsskatt eller särskild fordonsskatt kterbetaiats i annan ordning, skall vid beräkning av skaitenedsättning enligt denna lag skatten för år minskas med vad som sålunda redan återbetalats.
Har släpvagn innehafts under endast en del av del senaste skatteåret sker nedsättning i samma mån av den på innehavstiden belöpande skatten, om släpvagnens användning på allmän väg under denna lid omräknad till helt skatleår avsett en vägsträcka av högst 3 000 mil. Nedsättning får dock ej ske med belopp som understiger tio kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978. De äldre bestämmelserna tillämpas dock fortfarande för tid före utgången av april 1978.
Prop.1977/78:94 18
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt
Härigenom föreskrivs atl 3 S lagen (1976:339) om saluvagnsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 §
Saluvagnsskatt utgår för helt Saluvagnsskatt utgår för helt kalenderår räknat med kalenderår räknat med
trehundratjugofem kronor för bil, femhundrasjulllofem kronor för
bil,
femtiofem kronor för motorcykel, etthundra kronor för motorcykel,
etthundrasexlio kronor för trak- etthundrasexlio kronor för trak tor, motorredskap eller släpvagn. tor, motorredskap eller släpvagn.
Saluvagnsskatt erlägges för det antal fordon av varje slag som den skatlskyldige önskar använda med stöd av licensen.
Skatt anges i helt krontal, så att öretal bortfaller.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. De nya bestämmelserna tillämpas redan före ikraftträdandet i fråga om saluvagnsskatt för år 1979.
Pr. p. 1977/78:94 19
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt
Härigenom föreskrivs att 6 § 2 lagen (1941:251) om särskild varuskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 § 22. I deklaration som i 1 mom. avses må avdrag göras för varor, som
a) använts vid tillverkning som a) använts vid tillverkning som deklarationen avser och som visas deklarationen avser och för vilka hava Odigare blivit påförda särskild skattskyldighet tidigare inträn; varuskatt;
b) enligl bevis av tullmyndighet av b) utförts ur landet eller förts till den skallskyldige eller för hans räkning svensk frihamn för annat ändamål utförts ur riket eller förts till svensk än att förbrukas där eller lagts upp på frihamn för annat ändamål än att ndlager som Inrätials för förvaring av förbrukas där; proviant;
c) tillverkare eller registrerad importör återtagit i samband med återgång av köp eller vars försäljning förorsakat honom förlust på grund av bristande betalning från köparen;
d) försålts tid den som enligt 7 § tullförordningen (1973:979) äger åtnjuta tullfrihet vid införsel av varor. Avdrag som nyss sagts skall avse beskattningsviklen i fråga om varor för vilka skatten utgår efter vikt och beskattningsvärdet i fråga om varor för vilka skatten utgår i förhållande till varuvärdet.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978.
'Lagen omtryckt 1960:612. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:1406. Senaste lydelse 1975:1406.
Prop. 1977/78:94
20
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa
varor
Härigenom föreskrivs atl 8 § lagen (1960:258)om uljämningsskatl på vissa varor' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 §2
Deklaration lill riksskatteverket skall lämnas för varje kalendermånad eller, där verket så medger, för varje kalenderkvartal, varunder skattskyldighet uppkommit.
Deklaration skall insändas inom en månad efter varje beskaltningsperiods utgång. Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva, att deklaration må insändas senare än nu sagts, dock inom två månader efter utgången av den beskaltningsperiod deklarationen avser.
I deklaration skall lämnas uppgift om den myckenhet skattepliktiga varor för vilka skattskyldighet har inträtt. Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka
a) använts vid tillverkning som deklarationen avser och som visas hava tidigare blivit påförda utjäm-ningsskatt;
b) återiagits;
c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbulik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.
a) använts vid tillverkning som deklarationen avser och för vilka skattskyldighet tidigare inträtt;
b) återiagits / samband med återgång av köp;
c) utförts ur landet eller förts till svensk frihamn /or annat ändamål än att förbrukas där eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik;
d) försålts 011 den som enligl 7 § lullförordningen (1973:979) åtnjuter tullfrihet vid införsel av varor;
e) såvitt gäller starköl, förvärvats för ålerförsäljnlng och för vilka skatt skyldighet tidigare inträtt;
O .försålts med förlust förden skallskyldige, iden månförlusten hänför sig lill bristande betalning från köparen.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:918. 2 Senaste lydelse 1977:310.
Prop. 1977/78:94 21
9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar
Härigenom föreskrivs att 1 och 9 SS lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
IS
Avgift eriägges enligt denna lag till staten vid omsättning inom landet av förpackning för konsumlionsfärdig dryck hänföriig till tulltaxenr 20.07 eller 22.01-22.09 och vid införsel av sådan förpackning med eller utan dryck, om förpackningens fyllnadsvolym överstiger 0,2 men ej 3 liter.
Bestämmelserna i 1 förordningen Bestämmelserna i 1 § lagen (1973:981) om frihet från införselav- (1973:981) om frihet från införselav gift gäller ej i fråga om avgift enligt gift gäller ej i fråga om avgift enligt denna lag. denna lag.
9 § Uppkommer förlust på fordran. Uppkommer föriust på fordran, som avser förpackningar för vilka som avser förpackningar för vilka avgift redovisats, får avdrag göras för avgift redovisats, eller har sådana det antal förpackningar som svarar förpackningar återiagits I samband mot den avgift som belöper på den med återgång av köp, får avdrag göras uppkomna föriusten. Avdraget får för det antal förpackningar som göras i deklaration för den redovis- svarar mot den avgift som belöper på ningsperiod, under vilken förlusten den uppkomna förlusten eller de uppkommit. Har avdrag gjorts och återtagna förpackningarna. Har av- inflyter därefter betalning, skall drag gjorts för förlust på fordran och redovisning åter lämnas fördel antal inflyter därefter betalning, skall förpackningar som svarar mot det redovisning åter lämnas fördel antal betalda beloppet. förpackningar som svarar mot det
betalda beloppet.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978. Bestämmelsen i 9 S i den nya lydelsen, såvitt avser avdrag för förpackningar som återiagits i samband med återgång av köp, tillämpas dock från ingången av mars 1973.
'Lagen omtryckt 1975:144. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:144.
Prop.1977/78:94 22
10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt
Härigenom föreskrivs alt 4 och 13 §§ lagen (1977:306) om dryckesskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§ Skattskyldig är
1. i fråga om spritdrycker och vin, det i lagen (1977:293) om handel med drycker angivna partihandelsbolaget,
2. i fråga om malt- och läskedrycker, den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga drycker.
Skattskyldig är vidare den som blivit registrerad som skaltskyldig importör enligt 8 §.
Skattskyldighet föreligger dock ej för sådan tillverkning av dryck för omedelbar konsumtion som sker på serveringsställe i särskild automat (postmix-aulomat eller liknande).
13 § 1 deklaration för skatt på malt- och läskedrycker får särskilt för varje varuslag avdrag göras för myckenhet, som
1. har utförts ur landet eller har 1. har utförts ur landet eller har förts lill svensk frihamn för annat förts lill svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där eller, ändamål än atl förbrukas där eller såvitt avser starköl, levererats för har lagts upp på tullager som inrättats försäljning i exportbutik eller lagts förförvaring av proviant eWer, sävitt upp på tullager som inrättats förförva- avser starköl, har levererats för ring av proviant, försäljning i exportbulik,
2. har försålts till den som enligt 7 ij tullförordningen (1973:979) åtnjuter tullfrihet vid införsel av varor,
3. har förvärvats för ålerförsäljnlng och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,
4. har tagits i anspråk för provning,
5. har återiagits i samband med återgång av köp,
6. har försålts med förlust för den skatlskyldige, i den mån föriusten hänför sig till bristande betalning från köpare.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1978. Den nya bestämmelsen i 4§ tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 1978.
Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1978-01-19
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Söder, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om höjning av bensinskatten, m. m.
Inledning
Vid min anmälan till budgetpropositionen av budgetförslaget för nästa budgetår (prop. 1977/78:100, bil. 2) aviserade jag alt regeringen skulle lägga fram förslag om höjning av skatten på bensin och en häremot svarande höjning av kilomelerskallen för brännoljedrivna fordon och deras släpvagnar. Vidare förutskickade jag ett förslag om särskild skatt på utrikes charterresor med flyg.
Jag avser nu att la upp frågan om bensinskatten och kilomelerskallen till närmare behandling. Jag tar också upp förslag lill ändrade avdragsbestämmelser i vissa punktskalleförfaltningar. Frågan om charterskall avser jag att återkomma lill inom kort.
Beskattningen av bensin
Skatt på bensin utgår med 43 öre per liter enligt lagen (1961:372) om bensinskatt (omtryckt 1975:274) och med 34 öre per liter enligl lagen (1957:262)om allmän energiskatt (omtryckt 1975:272, ändrad senast 1977:57). Vidare utgår avgift med 7 öre per liter fr. o. m. den 1 januari 1978 enligt lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter (ändrad senast 1977:941). För brännoljan utgår endast 4 öre per liter i form av energiskatt och 1,8 öre per liter i form av särskild beredskapsavgift.
I budgetpropositionen har jag redogjort för budgetens samhällsekonomiska bakgrund. Jag förutskickade därvid bl. a. en höjning av skallen på bensin med 25 öre per liter. En sådan relativt kraftig höjning kan beräknas ha positiva effekter även i energipolitiskt hänseende. Jag föreslår att den genomförs med verkan från den 1 maj 1978.
Det kan i delta sammanhang nämnas alt bensinpriset i Sverige även efler en sådan höjning framstår som lågt jämfört med priserna i flertalet övriga länder i Västeuropa. Omkring årsskiftet kostade premiumbensin, räknat i svensk valuta, mellan 212 öre per liter(Finland)och 276 öre per liter (Italien) i dessa länder.. I Storbritannien och Västtyskland var dock priset 168 resp. 199 öre per liter. I Sverige kostar motsvarande bensin f. n.ca 174 öre per liter vid självbetjäning utan sedelautomal.
Den nu föreslagna höjningen bör göras i lagen om bensinskatt och inte i lagen om allmän energiskatt. Jag vill i delta sammanhang erinra om all den s. k. specialdeslinalionen av bl. a. bensinskatten enligl riksdagens beslut (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 1977/78:19)skall upphöra budgetåret 1980/81.
Vägtrafikskatt
En höjning av skatten på bensin med 25 öre per liter bör, för att inte rubba konkurrensförhållandet mellan olika fordon eller förhållandet mellan deras bidrag lill kostnaderna för vägväsendet, förenas med en ökad beskattning av de brännoljedrivna fordonen och släpvagnarna till sådana fordon. Enligt vägtrafikskallelagen (1973:601) (ändring föreslagen senast i prop. 1977/ 78:78), VSL, och lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt (ändrad senast 1975:277), SVSL, utgår skatt i form av fordonsskatt, särskild fordonsskatt, kilometerskalt och särskild kilometerskalt. Av intresse i detta sammanhang är främst de skatter som motsvarar tidigare bränslebeskattning. Dessa skatter är kilometerskatterna för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar samt för släpvagnar med skattevikt över tre lon lill sådana fordon och fordonsskatterna för trafiktraktorer, registrerade motorredskap och släpvagnar med skattevikt över tre ton till sådana fordon. Den fordonsskatt som utgår för bensindrivna fordon och för övriga släpvagnar, dvs. släpvagnar med skattevikt om högst tre ton och släpvagnar som dras endast av bensindrivet fordon, är däremot inte en ersättning för bränslebeskattning.
Jag förordar atl kilomelerskallen för de kilomelerskattepliktiga fordonen och fordonsskatten för trafiktraktorer, motorredskap och deras släpvagnar höjs i samma mån som bensinskatten.
I samband med nu behandlade skatleändringar börenligt min mening den nuvarande uppdelningen i vägtrafikskatt och särskild vägtrafikskatt slopas. VSL och SVSL bör fogas samman till en författning. Delta innebär i sig själv ingen förändring av beskattningen för flertalet fordon. För kilometerskattepliktiga fordon som drivs med annat drivmedel än brännolja, t. ex. gengas, eller med elektricitet, skulle delta dock innebära en skattehöjning, eftersom särskild kilometerskatt inte utgår för sådana fordon. Jag föreslår att detta förhållande beaktas schablonmässigt på det sättet att kilometerskatten i dessa fall skall utgå med 80 % av annars utgående kilometerskall.
Genom sammanslagningen av vägtrafikskatten och den särskilda vägtra-
fikskatten kommer den specialdestinerade och den ej specialdestinerade skatten att redovisas på samma inkomsttitel. Jag föreslår därför att av inkomsten på denna inkomsttitel schablonmässigt 90 % t. v. anses utgöra automobilskattemedel. Detta innebär atl aulomobilskattemedlen i princip kommer att uppgå till samma belopp som skulle ha varit fallet om skallen höjdes men tidigare uppdelning behållits.
Särskild fordonsskatt utgår inle för bensindrivna trafiklraktorer eller bensindrivna motorredskap. Fordonsskatten för dessa fordon bör därför inle ändras. Vid inarbetandet av den särskilda fordonsskatten i VSL bör skilda skatteskalor därför användas för å ena sidan bensindrivna trafiktraktorer och motorredskap och å andra sidan övriga trafiklraktorer och motorredskap.
Sammanslagningen kräver vissa följdändringar i lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m. m.
1 det följande behandlar jag de olika fordonskategorierna för sig eftersom förhållandena för dem är olika.
Personbilar
Bensinskatten och energiskalten på bensin beräknad per kilometer är f. n. högre än skatten för en brännoljedriven personbil med samma skaltevikl. För den sistnämnda personbilen utgår skatten i form av kilometerskalt, särskild kilometerskalt och energiskatt på brännolja.
Om kilometerskalten höjs procentuellt lika mycket som bensinskatten kommer skillnaderna atl bli än större. Detta är enligl min uppfattning inle motiverat. I stället bör för varje viktklass kilomelerskallen höjas med ett belopp för kilometer som svarar mot höjningen av bensinskatten omräknat lill öre för kilometer. I det förfallningsförslag som upprättats inom budgetdepartementet har denna metod använts. Vid beräkningarna har bränsleförbrukningen för bilar i olika viktklasser uppskattats främst med ledning av uppgifter i rapporten (Ds 11977:12) Energibesparingar inom transportsektorn, som har upprättats av en expertgrupp inom energikommissionen.
Lastbilar
Bensindrivna lastbilar har vanligen mycket låg skattevikt under det att brännoljedrivna har väsentligt högre skaltevikl. Av de lastbilar som den 31 augusti 1977 var registrerade och ej avsiällda hade ca 97 % av de bensindrivna och ca 16 % av de brännoljedrivna en skaltevikl om högst 4 ton.
En ökad skillnad i skattebelastning mellan de lättaste lastbilarna beroende på drivmedel bör undvikas bl. a. av hänsyn till konkurrensen mellan olika fordon. Eftersom skatten på bensindrivna lastbilar f n. är högre än på brännoljedrivna med samma skattevikt skulle en mot bensinskattehöjningen svarande procentuell höjning av kilometerskatten förstärka skillnaden. Vidare bör beaktas alt de lättaste lastbilarna i viss utsträckning är substitut till
personbilar. Jag anser att en lämpligt avvägd höjning bör vara att de lättaste lastbilarnas skatt höjs med ett belopp för kilometer som svarar mot höjningen av bensinskatten beräknad för kilometer. För de tyngre fordonen bör skattesatserna emellertid i stort sett höjas procentuellt lika mycket som bensinskatten.
Bussar
De skäl som enligl min mening talar för att höja beskattningen av vägtrafikfordonen skulle i och för sig också motivera en skattehöjning för bussarna. När det gäller de fordon som används för kollektivtrafik och annan yrkesmässig passagerarbefordran talar dock starka skäl för all begränsa skattehöjningen. Även om skatterna utgör en liten del av bussföretagens totala kostnader bör en mindre skattehöjning än för personbilstrafiken i någon mån bidra till att stärka bussföretagens konkurrenskraft.
Det bör dock beaktas att de lättaste bussarna kan vara antingen bensindrivna eller brännoljedrivna under det att de tyngre så gott som undantagslöst är brännoljedrivna. Över 94 % av de bensindrivna bussarna har en skattevikt om högst 4 ton. Motsvarande siffra för de brännoljedrivna bussarna är drygt 9 %. Vidare bör beaktas atl de lättaste bussarna, de lättaste lastbilarna och en del personbilar i viss mån är utbytbara. Dessa omständigheter talar för att kilometerskatten förde lättaste bussarna bestäms till omkring samma belopp som för de lättaste lastbilarna. Skattesatserna bör sedan bestämmas så att flertalet bussar, vilka återfinns mellan 13 och 16 ton, får måttliga skattehöjningar och de tyngsta bussarna, med en skattevikt omkring 23-24 ton, får i stort sett oförändrad skatt.
Trafiklraktorer och registrerade motorredskap
Kilometerskatt utgår inte för trafiktraktorer och registrerade motorredskap. När skatterna på brännolja lades om till kilometerskatten höjdes i stället den åriiga fordonsskatten schablonmässigt med 50 % och för brännoljedrivna sådana fordon infördes särskild fordonsskatt. Den sistnämnda skatten bestämdes också schablonmässigt till 20 % av fordonsskatten före höjningen. Den del av fordonsskatten för dessa fordon som svarar mot förutvarande brännoljebeskattning bör höjas i ungefär samma utsträckning som bensinskatten. Eftersom de bensindrivna fordonen träffas av höjningen av bensinskatten bör, som jag redan har berört, de nya skattesatserna för dessa fordon motsvara nu gällande skatter. Detta bör ske genom att en särskild skatleklass införs för dem.
Släpvagnar
Släpvagnar upp till en skattevikt om 3 ton beskattas lika oavsett dragfordon. Flertalet av dessa släpvagnar är husvagnar och mycket små släpvagnar, som till en helt dominerande del dras av bensindrivna personbilar. 62 % av dessa släpvagnar har en skaltevikl om högst 900 kg och 97 % har en skaltevikl om högst 1 300 kg.
Bensinskatlehöjningen träffar indirekt de flesta av dessa släpvagnar. Någon anledning att höja fordonsskatten för dem finns därför inte. Detsamma gäller enligt min uppfattning släpvagnar över 3 tons skattevikt som dras av bensindrivet fordon. Bensinförbrukningen stiger så kraftigt i dragfordonei när släpvagn kopplas till detta all bensinskatlehöjningen ger tillräcklig höjningseffekt även för släpvagnarna.
Vad nu sagts gäller emellertid inte släpvagnar över 3 tons skaltevikl som dras av kilometerskattepliktigt fordon (kilomelerskattepliktiga släpvagnar) eller av irafiktraktor eller registrerat motorredskap. För sådana släpvagnar bör en höjning göras av kilometerskatten resp. fordonsskatten.
Kilometerskatten för de kilometerskattepliktiga släpvagnarna bör höjas i ungefär samma mån som skatten på de kilomelerskattepliktiga lastbilarna. Med hänsyn lill att kilometerskatten för släpvagnar innefattar också omkring hälften av den fordonsskatt som togs ut före den 1 juni 1976 blir dock den procentuella höjningen av kilometerskalten väsentligt lägre för släpvagnarna än för lastbilarna. Detta innebär all den totala skaltehöjningen för en fordonskombination också blir lägre. Detta är ett förhållande som kräver särskild uppmärksamhet och jag avser all senare i år återkomma lill frågan om en uppjustering av kilometerskalten på släpvagnar i samband med att förslag läggs fram om atl den femte etappen i den sedan år 1970 pågående omfördelningen av fordonens skattebelastning skall genomföras.
Skattetabellerna bör i detta sammanhang förenklas så att antalet steg i skatteskalan minskar.
Släpvagnar till trafiklraktorer och registrerade motorredskap beskattas lika oavsett dragfordonets drivmedel. Någon skillnad görs inte mellan släpvagnar som dras av bensindrivna trafiktraktorer eller motorredskap och släpvagnar som dras av brännoljedrivna sådana fordon. Med hänsyn till bensinskattehöjningen skulle del i och för sig kunna motiveras att fordonsskatten höjs endast för de brännoljedrivna fordonens släpvagnar. Detta är dock inle praktiskt möjligt med nuvarande fordonsindelning. Jag förordar därför en procentuellt sett lika stor skattehöjning för dessa fordon som för trafiktraktorerna och de registrerade motorredskapen. 1 samband därmed bör skatteskalorna förenklas.
Uilandsregisirerade fordon
Enligt lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket utgår kilometerskalt för brännoljedrivna lastbilar och
bussar och för släpvagnar som har högre totalvikt än 10 ton och som dras av sådan lastbil eller buss.
Kilometerskatten utgör förde utländska fordonen en motsvarighet till den skatt som tidigare togs ut på brännolja. Jag anser att kilometerskalten för dessa fordon bör höjas i samma utsträckning som för fordon, registrerade i Sverige. Av praktiska skäl bör dock skattesatserna kunna avrundas.
Ikraftträdande
Höjningen av kilometerskalten bör träda i kraft den 1 maj 1978 eftersom en extra avslämpling av kilometerräknaren då behöver göras för endast hälften av de kilomelerskattepliktiga fordonen. Höjningen av bensinskatten och övriga justeringar bör träda i kraft vid samma lidpunkt. Det ankommer på regeringen alt utfärda föreskrifter om extra uppbörd av fordonsskatt och extra avslämpling i kilometerräknare, m. m.
Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon, m. m.
Enligt förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon (omtryckt 1973:886,ändring förslagen senast i prop. 1977/78:78) utgår i vissa fall bidrag lill handikappad till skatten på bensin. Bidraget motsvarar skallen på 700 liter bensin i fråga om bil och skatten på 250 liter bensin när del gäller motorcykel. Höjningen av bensinskatten med 25 öre för liter innebär därför automatiskt motsvarande höjning av bidragsbeloppen. För år 1978 blir höjningen knappt 22 % av nuvarande bidragsbelopp.
1 förslaget till statsbudget för nästa budgetår har under åttonde huvudtiteln förts upp ett förslagsanslag av 5 670 000 kr. lill bidrag lill vissa handikappade ägare av motorfordon (prop. 1977/78:100,bil. 11 s. 109). Genomalt höjningen av bensinskatten automatiskt slår igenom i form av en motsvarande bidragshöjning kommer belastningen på anslaget att öka. Denna merbelastning beräknar jag lill ca 300 000 kr. för nästa budgetår. Helårseffekten av bidragshöjningen, som uppgår till ca 1,8 milj. kr., uppkommer först under budgetåret 1979/80.
Enligt lagen (1974:870) om kompensation för skatt på bensin i vissa fall utgår kompensation med vissa årliga belopp till den som förbrukat bensin vid användning i jordbruk av bensindriven traktor eller skördelröska eller av skördelröska med bensindriven hjälpmotor. Kompensationen motsvarar endast den specialdestinerade bensinskatten, 43 öre för liter.
Jag föreslår att de nuvarande kompensationsbeloppen höjs med ca 58 % (25/43). Beloppen blir då följande.
Nuvarande belopp Förslag
Traktor som ägts av sökanden hela året och under hela den tiden varit registrerad som bansindriven och försedd
med gummihjul 270 425
annan traktor 135 215
självgående skördelröska 300 475
skördelröska med hjälpmotor 100 160
Även kungörelsen (1968:440) om kompensation för bensinskatt vid yrkesmässig användning av motorsåg (ändrad senast 1975:779) berörs av den föreslagna bensinskatlehöjningen. Kungörelsen bör bli föremål för en materiell och teknisk översyn. Jag avser därför att i annat sammanhang ta upp denna fråga.
Från driftbudgetens tionde huvudtitel utgår vissa anslagsmedel för kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukas inom trädgårdsnäringen, rennäringen och yrkesfisket. Efler samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag att de obetecknade anslagen Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen och Kompensation för bensinskatt till rennäringen samt reservationsanslaget Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 förs upp med 187 000 kr., 163 000 kr. resp. 525 000 kr. utöver vad som har föreslagils i prop. 1977/78:100 (bil. 13).
Övriga frågor
Den åriiga fordonsskatten för personbilar och motorcyklar höjdes våren 1977 med omkring 75 % (prop. \916/11M, SkU 1977/78:22, rskr 1977/ 78:136, SFS 1977:60). Någon ändring av skattesatserna i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt gjordes inte samtidigt. Jag föreslår därför att motsvarande höjning nu görs av dessa skattesatser. Av praktiska skäl bör dock dessa nya skattesatser tillämpas först när saluvagnsskatt nästa gång skall betalas, dvs. för kalenderåret 1979.
I flertalet punktskatleförfattningar finns bestämmelser som medger skattskyldig rätt till avdrag i deklaration för vissa omsättningar som inle ansetts böra medföra all skatt skall utgå. Sådan avdragsrätt föreligger för exempelvis exportförsäljningar och varor som återiagits i samband med återgång av köp. F. n. föreligger vissa skillnader i avdragsreglema mellan de olika punktskat-leförfaltningarna. Då del i princip inle bör finnas några sådana skillnader och för atl förenkla både de skattskyldigas och beskaltningsmyndighetens tillämpning anser jag all bestämmelserna i delta avseende i lagen (1941:251) om särskild varuskatt (omtryckt 1960:612, ändrad senast 1977:1046)och lagen (1960:258) om uljämningsskatl på vissa varor (ändrad senast 1977:980) bör ändras så all de stämmer bättre överens med dem i lagen (1977:306) om dryckesskattochlagen(1961:394)om tobaksskatt (omtryckt 1975:141, ändrad senast 1977:979). Sistnämnda lagar har i stort sett likformiga avdragsregler.
För en sådan samordning talar också all den som är skaltskyldig lill uljämningsskatl kan vara skattskyldig också för dryckesskatt eller särskild varuskatt. En ändring i sistnämnda lag har också begärts av Broströms Handels AB, som påpekat att avdrag i likhet med vad som gäller för tobaksskatten även bör medges i fråga om särskild varuskatt när skattepliktiga varor läggs upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant. Visserligen kan skallefrihet f. n. uppnås genom all varorna först förs-till frihamn vilket ger avdragsrätt och därefter till tullager. Detta anses dock vara ell både för de skattskyldiga och myndigheterna omständligt förfarande. Riksskatteverket och generaltullstyrelsen har tillstyrkt framställningen. Jag anser också all förslaget bör genomföras. I lagen om dryckesskatt och lagen om uljämningsskatl finns motsvarande möjlighet endast för starköl. Även här bör, i enlighet med vad generaltullstyrelsen har föreslagit, avdrag medges för alla enligl dessa författningar skattepliktiga varor som läggs upp på tullager.
Med utgångspunkt i lagen om dryckesskatt bör lagen om särskild varuskatt och lagen om utjämningsskatt dessutom kompletteras med bestämmelser som medger avdragsrält för varor som säljs lill den som enligt 7 § tullförordningen (1973:979) åtnjuter tullfrihet för varor som införs. I lagen om uljämningsskatl bör också införas bestämmelser om avdrag för skaltskyldigs kundföriust. Vidare bör avdragsrält i likhet med vad som gäller för dryckesskatten införas för starköl som skallskyldig förvärvat för ålerförsäljnlng och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt.
Skallskyldig som begagnar sig av avdragsmöjlighelerna skall givetvis kunna dokumentera att han är berättigad till visst avdrag. I lagen om särskild varuskatt och lagen om uljämningsskatl finns f. n. inskrivet att utförsel m. m. skall dokumenteras genom bevis av tullmyndighet. Någon motsvarande föreskrift finns inte i lagen om tobaksskatt eller lagen om dryckesskatt. Jag anser inte alt föreskriften behövs i de förstnämnda författningarna och föreslår därför atl den utgår ur dessa. Självklart krävs ändå alltid all den skattskyldige har ett av beskatlningsmyndigheten accepterat underiag som visar riktigheten av gjorda avdrag.
I övrigt föreslås vissa smärre justeringar av författningarna som också syftar lill att göra bestämmelserna likformiga.
Enligt lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar (omtryckt 1975:144) föreligger avdragsrätt endast i det fall att föriust uppkommer på fordran som avser förpackningar för vilka avgift redovisats. Vidare finns restitutionsmöjlighei i de fall dryck i avgiftspliktig förpackning ulförts ur landet och i de fall avgiftspliktig förpackning utförts för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare. Nu nämnda bestämmelser som medför att förpackningen i vissa fall inte belastas med förpackningsavgift bör emellertid kompletteras med avdragsrält för avgiflsskyldig som återtar förpackningar i samband med återgång av köp. Det kan här vara fråga om felaktiga eller på annat sätt oanvändbara förpackningar. Denna bestämmelse borde ha varit
med redan vid författningens tillkomst. Avdragsmöjlighelen bör därför ges retroaktiv giltighet och gälla från den tidpunkten.
Det förekommer att t. ex. läskedrycker tillhandahålls på serveringsställen i automater. Drycker blandas i automaten och tillhandahålls konsumenten för omedelbar konsumtion. Automaterna benämns postmixautomater.
Drycker som utlämnats från sådana automater har hittills inte beskattats enligt lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Beskattningsreglerna finns numera i lagen (1977:306) om dryckesskatt, som trätt i kraft den 1 januari 1978. De har delvis annan utformning än de äldre bestämmelserna.
Fråga har uppkommit om atl skatteplikten också skulle omfatta drycker som tillhandahålls från nämnda automater. En sådan utvidgning av beskalt-ningsområdet har inte avsetls. Lagen om dryckesskatt torde kräva kompletteringar på flera punkter för all drycker som levereras från dessa automater över huvud skall kunna beskattas på ett acceptabelt sätt. Frågan om en utvidgad dryckesbeskatining på delta område kommer att övervägas inom budgetdepartementel och i avvaktan härpå bör liksom hittills drycker som levereras från nämnda automater inte beskattas. Jag föreslår alt en bestämmelse härom införs i 4 § lagen om dryckesskatt. Bestämmelsen bör gälla från den nya lagens ikraftträdande.
Inkomstberäkning
Den föreslagna höjningen av bensinskatten, kilometerskalten och fordonsskatten beräknas förslärka budgeten budgetåret 1978/79 med ca 1 200 milj. kr. Härifrån bör avräknas ökade kostnader för kompensation för bensinskatt lill handikappade och jordbrukare med 3 milj. kr. resp. 300 000 kr.
Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
dels alt antaga inom budgetdepartementel upprättade förslag till
1. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
2. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),
3. lagom ändring i lagen (1976:338)om vägtrafikskatt på vissa fordon, som icke är registrerade i riket,
4. lag om ändring i lagen (1974:870) om kompensation för skall på bensin i vissa fall,
5. lag om ändring i lagen (1975:278) om nedsättning av fordonsskatt på traktorer och släpvagnar m. m.,
6. lag om ändring i lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
7. lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt.
8. lag om ändring i lagen (1960:258) om uljämningsskatl på vissa varor,
9. lag om ändring i lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,
10. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt, dels alt
11. lill Restitution av bensinskatt lill trädgårdsnäringen för budgetåret 1978/ 79 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1977/78:100 bil. 13 föreslaget anslag anvisa ytteriigare 187 000 kr., all avräknas mot aulomobilskattemed len,
12. lill Kompensation för bensinskatt till rennäringen för budgetåret 1978/79 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1977/78:100 bil. 13 föreslaget anslag, anvisa ytteriigare 163 000 kr, atl avräknas mot aulomobilskattemedlen,
13. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budgetåret 1978/79 under tionde huvudtiteln utöver i prop. 1977/78:100 bil. 13 föreslaget reservationsanslag anvisa ytterligare 525 000 kr., alt avräknas mot aulomobilskattemedlen.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
GOTAB 57530 Slockhol