om finansiellt stöd till Uddcomb Sweden AB.
Prop. 1978/79:|104 Regeringens proposition
1978/79:104
om finansiellt stöd till Uddcomb Sweden AB;
beslutad den 8 februari 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
ERIK HUSS
PropositioncDS huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ett anslag av 114,3 milj. kr. för att finansiellt rekonstruera Uddcomb Sweden AB. Medlen är avsedda att täcka balanserade förluster, 1978 års förlust och nedskrivningar av vissa anläggningstillgångar.
1 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 104
Prop. 1978/79:104
Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1979-02-08
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam
Föredragande: statsrådet Huss
Proposition oni finansiellt stöd till Uddcomb Sweden AB.
1 Inledning
I slutet av 1960-talet tydde tillgängliga prognoser på en stark expansion av kärnkraften, vilket skulle skapa en betydande marknad för reaktorsystem och komponenter i Sverige. Mot denna bakgrund träffades i juni 1969 en överenskommelse mellan svenska staten, Uddeholms AB och Combustion Engineering Incorp. (Combustion) om bildandet av ett gemensamt företag, Uddcomb Sweden AB (Uddcomb). Överenskommelsen består av ett flertal avtal, bl. a. ett konsortialavtal. Företaget skulle utveckla, producera och marknadsföra reaktortankar och andra tunga komponenter för kärnkraft och tung industri. Genom beslut av riksdagen (prop. 1969: 151, NU 1969: 170, rskr 1969; 383) anvisades medel till statens förvärv av aktier i bolaget.
Mellan det nya bolaget och Combustion slöts år 1969 ett avtal med giltighetstid till år 1984 om tekniskt samarbete och licensiering av viss teknologi. Det amerikanska företaget är en av världens främsta ångpannetillverkare och en viktig leverantör av värmekraftanläggningar inkl. kärnkraftverk. Uddcombs verksamhet som ursprungligen bedrevs i Degerfors är sedan år 1971 förlagd till Karlskrona kommun.
Uddcombs aktiekapital uppgick vid starten till 40 milj. kr. Hälften av aktierna innehades av svenska staten via Sveriges Investeringsbank AB och 25 % vardera av Uddeholm och Combustion. Statsföretag AB övertog år 1970 Investeringsbankens innehav och år 1974 även Uddeholms andel. Härigenom övertog Statsföretag också Investeringsbankens förpliktelser enligt avtalet mellan parterna. I ett tillägg från år 1975 till konsorlialavtalet finns en bestämmelse om att Statsföretag ensamt har att svara för förlusttäckning. Vidare stadgas i detta tillägg att återbetal-
ning skall ske av koncernbidrag för förlusttäckning innan aktieutdelning får ske. Ar 1975 höjdes aktiekapitalet till 80 milj. kr. men skrevs år 1978 ned till 20 milj. kr. på grund av den dåliga resultatutvecklingen.
Statsföretag har i skrivelse den 2 februari 1979 hemställt om statens medverkan i en finansiell rekonstruktion av Uddcomb.
2 Föredragandens överväganden 2.1 Hittillsvarande utveckling
Av utredningar som år 1977 och 1978 har företagits av Statsföretag och Uddcomb samt av en inom Uddcomb uppgjord långsiktsplan och Statsföretags skrivelse framgår i huvudsak följande.
Uddcomb tillverkade från början, förutom komponenter för kärnkraftverk, även komponenter för kemisk och petrokemisk industri. På grund av den väntade expansionen på kämkraftsområdet kom företaget att koncentrera sina resurser till tillverkning av komponenter för kärnkraftverk. Tillverkning av komponenter för kemisk och petrokemisk industri upphörde successivt från år 1973. Ständigt ändrade tekniska specifikationer liksom ökade krav på kontroll och dokumentation av tillverkningen har enligt Uddcombs uppgifter gjort det svårt för bolaget att uppnå stordriftsfördelar vid tillverkning av kärnkraftskomponenter.
I syfte att tillföra Uddcomb beställningar som skulle kunna föra bolagets verksamhet upp till lönsam tillverkningsvolym träffades år 1973 ett avtal med den västtyska systemleverantören Kraftwerk Union AG (KWU). Avtalet gäller i sex år och fortsätter därefter att gälla med ett års uppsägningstid. I sin nuvarande form motsvarar avtalet en verksamhetsvolym i Uddcomb som uppgår till 300 000 direkta arbetstimmai per år, i den mån KWU erhåller order. Hittills har KWU tillfört Udd comb beställningar omfattande 800 000 direkta arbetstimmar. Som jämförelse kan nämnas att beställningar från Asea-Atom AB och. Westinghouse Electric Corporation hittills gett en sysselsättning i Uddcomb som motsvarar 1,5 milj. resp. 350 000 direkta arbetstimmar. Den svaga orderingången hos KWU de senaste två åren har inneburit att Uddcomb inte har erhållit nya beställningar på huvudkomponenter. Av exportorder i övrigt har Uddcomb endast erhållit order av Asea-Atom på till verkning av reaktortankarna för kärnkraftaggregatet Olkiluoto 2 i Finland. Uppgifter om företagets orderingång och orderstock bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga I.
Uddcombs uppbyggnad har skett i olika faser. De sammanlagda investeringarna i Uddcomb sedan år 1969 uppgår till ca 160 milj. kr. i löpande penningvärde. Den av Uddcomb lämnade förteckningen över vad investeringarna avser och när de genomfördes bör fogas till regeringsprotokoUet i detta ärende som bilaga 2.
Prop. 1978/79:104 4
Sedan år 1976 har investeringsverksamheten legat på en mycket låg nivå.
Fram till år 1976 ökade Uddcombs personal snabbt och uppgick som mest till ca 750 personer. Under våren 1976 infördes anställningsstopp.
Till följd av den vikande beläggningen varslades 164 arbetare och tjänstemän under hösten 1977 om uppsägning under år 1978. Antalet anställda har även minskat genom naturUg avgång och var 560 den 31 oktober 1978.
Vid Uddcombs etablering antogs att företaget skulle nå lönsamhet efter en förlustbringande uppbyggnadsfas. Uddcombs verksamhet har dock hela tiden varit förlustbringande. Uddcombs resultat efter skatt uppgick åren 1976 och 1977 till -47,8 resp. —43,6 milj. kr. Resultatet för år 1978 beräknas av Uddcomb till —40 milj. kr. Dessa resultat innebär en väsentlig försämring i jämförelse med tidigare år. Detta beror till en del på att nedskrivningsbehovet på produkter i arbete har ökat genom att de fasta kostnaderna inte har minskat i takt med den vikande verksamhetsvolymen. Uddcombs förluster alltsedan bolagets start uppgår sammantaget till ca 260 milj. kr. Förlusterna har täckts bl. a. genom koncernbidrag på sammanlagt 121,6 milj. kr. från Statsföretag. Uddcomb har dessutom erhållit ett statligt bidrag om 6 milj. kr. år 1972 (prop. 1972: 85, NU 1972: 35, rskr 1972:198). Företaget är skyldigt att återbetala erhållna koncernbidrag och dessutom erlägga 7 % ränta på bidragsbeloppet innan utdelning får ske. Utvecklingen på kämkraftsområdet har blivit annorlunda än vad som antogs då Uddcomb bildades. Detta förhållande och den negativa resultatutvecklingen för Uddcomb har gjort att bolaget tillsammans med Statsföretag sökt finna lösningar på de problem Uddcomb står inför. Efter analys av bl. a. externt och intemt genomförda marknadsundersökningar beslöt styrelsen i Uddcomb hösten 1977 att utvidga företagets verksamhet. Detta innebär att Uddcomb
avser att bygga upp en marknad för processutrustning, företrädesvis tunga cylindriska tjockväggiga tryckkärl,
avser att utnyttja sitt svets- och materialkunnande för montage- och underhållsverksamhet,
samtidigt söker bibehålla sitt kunnande i fråga om kärnkraftskomponenter även efter den tid då nuvarande orderstock har arbetats av, dvs. efter år 1981 för att kunna fortsätta försäljningsansträngningarna för leveranser efter år 1981.
I enlighet härmed delades verksamheten år 1978 upp i rörelsegrenarna kärnkraftskomponenter, utrastning för processindustri och anlägg-ningsservice.
Marknaden för kärnkraftskomponenter kännetecknas f. n. av en mycket stor överkapacitet. Detta förhållande tillsammans med den ökande protektionismen gör att Uddcombs möjligheter att få exportorder är
begränsade till länder som saknar egen komponentindustri. I Sverige finns det f. n. endast möjlighet att sälja vissa reaktordelar och transportflaskor för använt kämbränsle. Uddcomb avser enligt uppgift att försöka få beställning på dessa produkter.
Den andra resultatenheten inom Uddcomb tillverkar processutrustning för kemisk och petrokemisk industri. Marknaden för processutrustning kännetecknas av en betydande överkapacitet med pressade priser och korta leveranstider som följd. Den efterfrågan som i dag finns på komponenter för t. ex. raffinaderier och petrokemisk industri konuner huvudsakligen från oljeländema. Dessa anläggningar uppförs av ett begränsat antal engineering/contracting-företag.
Uddcomb tecknade i slutet av år 1977 sina första order på två år inom området processutrustning. Områden som prioriteras av Uddcomb när det gäller processutrustning är komponenter för framställning av ammoniak, urea och metanol samt framställning och lagring av flytande gas. Genom ökade marknadsföringsinsatser kunde Uddcomb imder första halvåret 1978 teckna order på processutrustning till ett värde av sammanlagt ca 25 milj. kr. Kostnadema för att komma in på den här marknaden är dock betydande.
Uddcombs montagepersonal har huvudsakligen haft till uppgift att montera de komponenter som Uddcomb har levererat till kämkraft-verk. Företaget uppges nu sträva efter att vidga verksamheten till att omfatta även reparations- och servicearbeten såväl beträffande kemisk och petrokemisk industri som beträffande kämkraftverk. Förutom med de svenska kärnkraftverken har Uddcomb etablerat kontakter med fins' ka och västtyska kraftbolag. Underhållsarbeten i kämkraftverk är ofta synnerligen komplicerade och kräver omfattande tekniska kunskaper och erfarenheter.
Uddcomb har därför inlett förhandlingar med Combustion om ett utvidgat samarbete på serviceområdet. Montage- och underhållsarbeten binder ett obetydligt kapital men ger å andra sidan ganska små bidrag till Uddcombs resultat.
Den breddning av verksamheten som hittills har skett anser Uddcomb inte vara tillräcklig för att uppnå lönsamhet. Uddcomb avser därför att avsätta resurser för att undersöka om företaget kan utvidga sin verksamhet ytterligare. Målet måste enligt företaget vara att finna verksamhetsområden som ställer krav på såväl hög teknisk kompetens beträffande konstruktion och materialval, svetsning och maskinbearbetning som tillgång till avancerad verkstadsutrustning.
Under våren 1978 har en långsiktsplan för Uddcomb utarbetats av en arbetsgrupp bestående av representanter för de anställda och företagsledningen.
I långsiktsplanen betonas att en utvärdering av de vidtagna åtgärderna — personalminskning, begränsning av de indirekta kostnaderna och
utvidgning av verksamheten — kan göras först efter tre år. Denna tidsperiod sammanfaller med den tid som fordras för att avveckla Uddcombs nuvarande orderstock på den nukleära sidan.
Nya order på kärnkraftskomponenter medför bindningar i tiden utöver tre år. I långsiktsplanen framhålls att Uddcomb inte kan avstå från nya order på kärnkraftsområdet om bolaget över huvud taget skall ha långsiktig möjlighet att överleva.
Tre olika alternativ för Uddcombs utveckling under perioden 1979— 1981 har studerats. Det alternativ som företaget bedömt som mest sannolikt innebär att verkstadskapaciteten beläggs till lika delar med tillverkning av kärnkraftskomponenter och utrustning för processindustrin. Alternativet innebär dock att endast halva verkstadskapaciteten kommer att utnyttjas.
Enligt detta alternativ kommer personalstyrkan att vid periodens slut ha minskat genom naturlig avgång från 560 i oktober 1978 till ca 450 anställda. Produktiviteten antas öka med totalt 25 % under perioden genom rationalisering och inlärning på ett nytt produktprogram.
Investeringarna beräknas till ca 4 milj. kr. per år under den angivna perioden.
I långsiktsplanen betonas att en förutsättning för att utvidgningen av verksamheten skall lyckas är att Uddcombs framtida verksamhet inte tyngs av de belastningar som den tidigare inriktningen förorsakat bolaget. En finansiell rekonstraktion av bolaget är därför nödvändig.
2.2 Finansiell rekonstruktion
Som jag tidigare har anfört har Statsföretag ensamt att svara för förlusttäckning i Uddcomb, men Statsföretag har genom sitt engagemang i basindustrier f. n en ogynnsam resultatutveckling. Moderbolaget saknar därför möjlighet att genomföra en finansiell rekonstruktion av Uddcomb och har i skrivelse den 2 februari 1979 hemstäUt om statens medverkan härtill. Statsföretag anser att den finansiella rekonstruktionen bör utgöras av dels ett kapitaltillskott för att finansiellt nollställa Uddcomb, dels ett lån med villkorlig återbetalningsskyldighet för att täcka den väntade rörelseförlusten under år 1979. Vidare framhålls i skrivelsen att bedömningen av resultatutvecklingen efter år 1979 är mycket osäker. Redan nu kan dock förutses att verksamheten under rekonstruktionsperioden 1979—1981 kommer att bli förlustbringande. Statsföretag har därför för avsikt att återkomma med begäran om ytterligare stöd då resultatutvecklingen för åren 1980 och 1981 närmare kan överblickas.
För att finansiellt nollställa Uddcomb begär Statsföretag ett kapitaltillskott på 114,3 milj. kr. Detta tillskott fördelar sig på följande poster: täckning av ingående balanserade förluster per den 1 januari 1978 med 18 milj. kr., täckning av beräknade rörelseförluster för år 1978 med
40 milj. kr., nedskrivning av licensrättigheter avseende kärnkraftsengagemang med 9,8 milj. kr. och nedskrivning av vissa anläggningstillgångar med 46,5 milj. kr. så att anläggningarna får ett restvärde som bedöms som rimligt för den nya inriktningen. Nedskrivningen av anläggningstillgångarna fördelar sig på maskiner och inventarier med 31 milj. kr. samt på byggnader och markanläggningar med 15,5 milj. kr. Statsföretag begär vidare ett lån till Uddcomb på 35,3 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet för att täcka den väntade förlusten under år 1979. De ekonomiska konsekvenserna av det här rekonstruktionsförslaget belyses av prognostiserade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalyser för åren 1978 och 1979 som bör fogas till protokollet i detta regeringsärende som bilaga 3.
Jag delar Statsföretags uppfattning om nödvändigheten av att, som en del i omstruktureringen av Uddcomb, genomföra en finansiell rekonstruktion av bolaget.
Uppdelningen av verksamheten i rörelsegrenarna kärnkraftskompo-. nenter, processutrustning och anläggningsservice anser jag ändamålsenlig mot bakgrand av det kunnande som finns inom Uddcomb och den utrustning som företaget har. Enligt min mening är det dock nödvändigt att sökandet efter nya verksamhetsgrenar intensifieras. Arbetet med rekonstruktionen av företaget och genomförande av den nya verksamhetsinriktningen bör senare ge bättre underlag för ett långsiktigt beslut.
De åtgärder som har vidtagits för att på kort sikt motverka en ytterligare försämring av lönsamheten samt för att anpassa kapaciteten till verksamhetens omfattning anser jag som nödvändiga med hänsyn till den situation i vilken bolaget befinner sig. Den finansiella rekonstruktionen bör genomföras så att den dels undanröjer skilda intressenters farhågor för Uddcombs förmåga att uppfylla sina åtaganden, dels ger bolaget en sådan finansiell struktur att den inledda omorienteringen av verksamheten kan genomföras.
Det är naturligt att en förändring av verksamhetsinriktningen är förenad med osäkerhet vid bedömningen av det framtida ekonomiska utfallet. Jag förordar därför att rekonstruktionen sker i form av ett kapitaltillskott till Statsföretag för att hos Uddcomb täcka balanserade förluster, den beräknade förlusten för år 15(78 samt nödvändiga nedskrivningar på anläggningstillgångar. Det sammanlagda beloppet härför uppgår till 114,3 milj. kr. Bestämmelserna i konsorlialavtalet mellan Statsföretag och Combustion beträffande återbetalning av belopp för förlusttäckning innan aktieutdelning får ske bör vara tillämpliga även i fråga om det nu aktuella tillskottet. Jag förordar sålunda att staten lämnar Statsföretag ett kapitaltillskott på 114,3 milj. kr. som ett led i en finansiell rekonstruktion av Uddcomb. Medlen för ändamålet bör anvisas under ett reservationsanslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79.
Prop. 191Sfl9:104 8
Den av Uddcomb påbörjade omstraktureringen avses vara genomförd efter tre år. Under dessa år beräknas verksamheten vara förlustbringande. Rörelseförlusten för år 1979 har av Uddcomb beräknats till ca 35 milj. kr. Jag är inte beredd att nu förorda att medel tillförs bolaget för att täcka den beräknade förlusten för år 1979. Frågan om behovet av finansiellt stöd för att täcka rörelseförluster under rekonstraktions-perioden samt stöd för att ge företaget en lämplig finansiell straktur får tas upp när resultatutvecklingen för åren 1979, 1980 och 1981 närmare kan bedömas. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag i frågan.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Tillskott av kapital till Statsföretag AB j>k tilläggsbudet 11 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 114 300 000 kr.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1978/79:104
Bilaga 1
Nukleärt
Icke nukleärt
Totalt
Orderingång (milj. kr.)
20,2
21,9
42,1
10,2
20,6
30,8
51,6
9,3
60,9
34,2
4,5
38,7
96,9
3,5
102,4
86,5
2,9
89,4
161,8
163,5
10,5
4,5
15,0
32,5
43,9
27,1
21,7
48,8
531,5
104,0
635,5
Orderstodc
20,2
14,3
30,3
34,2
64,5
81,1
23,9
105,0
99,8
11,8
111,6
178,7
2,7
181,4
260,7
261,7
347,7
0,6
348,3
316,9
4,7
321,6
251,9
9,3
261,2
205,4
18,0
223,4
Prop. 1978/79: 104
10
Bilaga 2
Investeringar 1969—1977 (milj. kr.)
1969 —70
1978 Totalt
Maskiner och
inventarier
8,0
29,9
10,4
1,5
12,6
24,6
5,2
1,0
0,3
93,5
Byggnader
—
11,4
0,9
11,6
3,3
1,8
—
—
41.1 Markanläggningar
—
0,2
0,1
0,5
0,1
—
—
2.5 Tomtmark
1,5
—
—
—
—
—
—
—
—
1.5 Bostadsfastighet
0,1
—
—
—
—
—
—
-0,1
—
Summa
9,6
43,1
22,0
24,7
7,1
0,9
0,3
138,6
Licensrättigheter
11,3
—
—
—
10,0
—
21,3
Totalt
20,9
43,1
22,0
2,5
24,7
38,4
7,1
0,9
0,3
159,9
Prop. 1978/79:104 j i
Bilaga 3
UDDCOMB
Prognostiserade resultaträkningar milj. kr.
Fakturerad produktförsäljning
Tillv.-, förs.- och adm. kostnader
Rörelseresultat före avskrivningar
Avskrivningar (enligt plan)
Rörelseresultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter, koncernbolag Ränteintäkter, övriga Räntekostnader, koncernbolag Räntekostnader, övriga
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
Extraordinära intäkter och kostn. Intäkter: Aktieägartillskott Villkors lån
Avyttr. bostadsfastigh. Kostnader: Extra avskrivningar enl. rekonstruktion övrigt (utveckl.- kostn.)
Resultat före koncernbidrag och
skatt
Koncernbidrag
Skatt
Redovisat nettoresultat
1977 Utfall
1978 före
rekonstr (prognos)
1978 efter rekonstr (prognos)
1979 Budget
87,6
87,6
110,7
-123,5
-101,1
-101,1
-125,1
- 17,7
- 13,5
- 13,5
- 14,4
'- 8,2
'- 8,2
'- 8,2
- 8,1
- 25,9
- 21,7
- 21,7
- 22,5
0,2
- 14,7
- 3.2
- 14,3
- 2,8
- 14,3
- 2,8
2,3
- 8,9
- 1,9
- 43,6
- 38,8
- 38,8
- 31,0
0,2
—
114,3
35,3
—
—
- 56,3
—
- 1,0
- 1,0
- 4,0
- 43,4 25,6
- 0,2
- 39,8 40,0
- 0,2
18,2 - 0,2
0,3 - 0,3
- 18,0
18,0
' Inkl. licensrättigheter.
Prop. 1978/79:104
12
UDDCOMB
Prognostiserade balansräkningar 1978—1981 milj. kr.
TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
Kassa, bank och postgiro
Fordringar
Fordringar hos moderbolaget
Fordringar hos andra kooc. bd.
Kundfordringar
Förutbet. kostn. o. uppl. int.
övriga fordringar
Varulager Produkter i arbete Förråd
Förskott leverant. (mtrl) S:a omsättningstillgångar
Anläggningstillgångar
Långfristiga fordringar
Immateriella tillg. (licensr.)
Avgår: ackum. avsk. enl. plan
Avgår: extra avsk. enl. rekonstr.
Maskiner och inventarier
Avgår: ackum. avsk. enl. plan
Avgår: extra avsk. enl. rekonstr.
Byggnader
Avgår: ackum. avsk. enl. plan
Avgår: extra avsk. enl. rekonstr.
Tomtmark
Markanläggningar
Avgår: ackum. avsk enl. plan
Avgår: extra avsk. enl. rekonstr.
S:a anläggningstillgångar
Summa tillgångar
Utfall
78-12-31
78-12-31
79-12-31
77-12-31
före re-
eft. re-
Budget
konstr.
konstr.
(prog-
(prog-
nos)
nos)
1,1
0,1
0,1
0,1
17,7
40,0
__
____
8,3
—
—
—
3,3
4,0
4,0
18,0
1,1
0,8
0,3
1,2
1,2
1,0
31,9
46,3
6,3
131,1
140,5
140,5
145,2
8,9
8,3
8,3
8,0
140,0
148,8
148,8
153,2
4,7
4,0
4,0
—
177,7
199,2
159
173,1
0,2
0,1
0,1
____
21,3
21,3
21,3
-10,1
-11,5
-11,5
-11.5
—
—
- 9,8
- 9,8
93,2
93,3
93,3
96,6
-25,8
-31,2
-31.2
-38,0
—
—
-31,0
-31,0
41,1
41,1
41,6
- 3,9
- 7,1
- 7,1
- 8,3
—
—
-15,0
-13,0
1,5
1,5
1,5
1,5
2,5
2,5
2,5
2,5
- 0,4
- 0,5
- 0,5
- 0,6
—
—
- 0,5
- 0,5
117,6
109,5
53,2
48,8
295,3
308,7
212,4
221,9
Prop. 1978/79:104
13
UDDCOMB
Prognostiserade balansräkningar milj. kr.
Utfall
78-12-31
78-12-31
79-12-31
77-12-31
före rekonstr. (prognos)
efter rekonstr. (prognos)
Budget
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Kortfristiga skulder
Skulder till moderbolaget
8,0
—
—
— ■
Skulder till andra konc.bol.
20,0
—
—
—
Leverantörsskulder
9,0
Checkräkn.kredit
10,6
16,1
16,1
15,9
Skatteskuld
0,1
—
0,1
Uppl. kostn. o. förutbet. int.
7,5
6,5
8,5
övriga skulder
12,2
4,5
6,0
FörskoU från kunder
90,9
93,0
93,0
117,4
Summa kortfristiga skulder
153,5
128,1
128,1
156,9
Långfristiga skulder
Lån från moderbolaget
113,0
132,0
132,0
24,0
Banklän
27,3
27,3
—
övriga lån (STP)
1,8
1,8
2,3
PRI
7,4
9,5
10,7
Avgår: Fordran för ej utbetalt
aktieägartillskott
—
—
-114,3
—
Summa långfristiga skulder
131,8
170,6
56,3
37,0
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital
80,0
20,0
20,0
20,0
Reservfend
—
8,0
8,0
8,0
Soliditetsförstärkning
—
—
—
—
Ansamlad förlust
Balanserad förlust
-52,0
-18,0
-18,0
—
Arets resultat
-18.0
-40,0
18,0
-35,3
Tillskott (villkorslän)
—
—
—
35,3
Koncernbidrag
—
40,0
—
—
Summa eget kapital
10,0
10,0
28,0
28,0
Summa skulder och eget kapital
295,3
308,7
212,4
221,9
Övriga ansvarsförbindelser
Bidrag från STAF
121,6
121,6
121,6
121,6
Tillskott från staten i form av
villkorslån
—
—
—
35,3
Prop. 1978/79:104
14
UDDCOMB
Prognostiserade finansieringsanalyser milj. kr.
Utfall 78-12-31 78-12-31 79-12-31 77-12-31 före re- efter re- Budget konstr. konstr. (prog- (prog nos) nos)
TILLFÖRDA MEDEL
Från årets verksamhet internt
tillförda medel (not enl. nedan)
—
—
82,4
8,1
Försäljning av anl.tillgångar
0,3
—
Erhållna koncernbidrag
25,6
40,0
__
—
Minskn. av långfr. fordr.
0,1
0,1
0,1
Ökning av långfr. skulder
—
38,8
—
—
Summa tillförda medel
25,9
78,9
82,5
8,2
ANVÄNDA MEDEL
Investeringar i maskiner.
byggnader o. markanl.
1,2
0,1
0,1
3,8
Minskning av långfr. skulder
17,3
—
75,5
19,3
I årets verksamhet internt använda
medel (not enl. nedan)
35,5
31,9
—
—
Summa använda medel
54,0
32,0
75,6
23,1
FÖRÄNDRINGAR AV
RÖRELSEKAPITALET
-28,1
+ 46,9
+ 6,9
-14,9
Specifikation av förändringar i
rörelsekapitalet
Ökning (-|-)/minskning (—) av
varulager
-24,0
+ 8,1
+ 8,1
+ 0,4
Ökning (-|-)/minskning (—) av
kortfr. fordringar
19,1
+ 14,4
-25,6
+ 13,5
Ökning (—)/minskning (-1-) av
kortfr. skulder
-1-15,2
+ 25,4
+ 25,4
-28,8
Ökning (-|-)/minskning (—) av
kassa, bank o. postgiro
- 0,2
- 1,0
- 1.0
—
Summa förändringar
-28,1
+46,9
+ 6,9
-14,9
Not
Årets vinst/förlust före koncerii-
bidrag och skatt
-43,4
-39,8
+ 18,2
+ 0,3
Avskrivningar enligt plan
-f 8,2
+ 8,1
+ 8,1
+ 8,1
Extra avskr. enl. rekonstr.
—
—
+ 56,3
—
Skatter
- 0,2
- 0,2
- 0.2
- 0,3
Realisationsvinst (—)/-förlust (-I-)
på sålda anl.tillgångar
- 0,1
—
—
—
-35,5