om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.
Regeringens proposition 1982/83:162
om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;
beslutad den 17 mars 1983.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar OLOF PALME
SVANTE LUNDKVIST
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram vissa förslag rörande prisregleringen på jordbmksprodukter för regleringsåret 1983/84 samt förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden den I juli 1983 - den 30 juni 1985. Förslagen läggs fram på gmndval av förslag som lämnats av statens jordbmksnämnd. Vidare tas upp vissa anslag på trädgårdsnäringens område.
1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 162
Utdrag JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1983-03-17
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström
Föredragande: statsrådet Lundkvist
Proposition om reglering av prisernia pä jordbruksprodukter, m. m.
I Inledning
Riksdagen beslutade våren 1982 om prisregleringen på jordbruksbruksprodukter för tiden den 1 juh 1982 - den 30 juni 1984 och pä sockerbetor och socker för tiden den I juli 1982 - den 30 juni 1983 (prop. 1981/82:209, JoU 42, rskr 416).
I skrivelse den 10 mars 1983 har statens jordbmksnämnd lagt fram förslag till prisreglerande åtgärdtT på jordbmkets område såvitt avser disposition av införselavgiftsmedel m. m. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Regeringen uppdrog den 28 oktober 1982 åt jordbmksnämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av pri:>regleringen på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1983. Förslaget skulle bygga på att driften vid samtliga existerande sockerbmk skulle upprätthållas. Detta skulle ske inom ramen av en total sockerbetsareal av 53 000 ha. Utgångspunkten för prissättningen på sockerbetor och socker skulle vara gällande riktlinjer för jordbmkspolitiken (prop. 1977/78: 19, JoU 10, rskr 103). Förslaget skulle vara så avvägt att något underskott inte beräknades uppkomma i sockerregleringsfonden.
I skrivelse den 31 januari 1983 har jordbmksnämnden efter avslutade överläggningar lagt fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för perioden den 1 juli 1983 - den 30 juni 1985. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Regeringen uppdrog den 14 juni 1979 åt lantbruksstyrelsen att utreda
frågan om lantbmksnämndernas ortsombud. Lantbmksstyrelsen har i november 1982 inkommh med en rapport.
Efter remiss har yttrande över rapporten avgetts av Lantbmkarnas riksförbund och Svenska kommunförbundet.
I prop. 1982/83:100 bil. II har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1983/84 beräkna till Bidrag till trädgårdsnäringens rationahsering, m. m. ett förslagsanslag av 4000000 kr.. Främjande av trädgårdsnäringen ett reservationsanslag av 900000 kr. och Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område ett förslagsanslag av 3 838000000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den 1 juli 1982 — den 30 juni 1983, m. m.
2.1 Justering av mittpriser, m. m. den 1 juli 1982
Jordbruksnämnden föreslog efter överläggningar och i samförstånd med Lantbmkaraas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation att jordbmket fr.o.m. den I juh 1982 skulle tillföras 860,0 milj. kr. räknat per helt år. Av detta belopp hänförde sig 588,6 milj. kr. till kost- nadsutveckhngen inom jordbmket. Ett belopp av 151,0 milj. kr. hänförde sig till kostnadsutveckhngen för viss uppsamling och förädling och 50 milj. kr. till inkomstföljsamhet. Inom den totala ramen skulle 75,0 milj. kr. användas för etableringsstöd och vissa konsumtionsstimulerande åtgärder. Dessutom föreslogs att 4,6 milj. kr. skulle dras av frän ersättningen från den föregående regleringsperioden.
Regeringen godkände den 24 juni 1982 jordbruksnämndens förslag om ersättning till jordbmket vad avser totalbeloppet och dess fördelning i form av prishöjningar på olika varuslag. Fördelningen framgår av följande tablå.
Höjning av
Beräknat belopp
pris, öre/kg
till Jordbruket
(för mjölk
och viss livs-
öre/1) i pris-
medelsindustri,
regleringsledet
milj. kr.
Vete, odlarpris
57,53
Vete, förmalningsavgifl
32,20
Råg, odlarpris
15,91
Råg, förmalningsavgift
7,70
Kom
7,48
Havre
14,30
Matpotatis
29,60
Potatisstärkelse
13,20
Olja'
23,80
Kokärter
2,40
Bruna bönor
50.
0,60
Summa vegetabilier
204,72
Prop. 1982/83:162
Höjning av pris, öre/kg (för mjölk öre/1) i pris-
Beräknat belopp till Jordbruket och viss livsmedelsindustri.
regleringsledet
milj. kr.
Konsumtionsmjölk vid mejeri Konsumtionsmjölk utanför mejeri Industrimjölk Grädde, tjock Grädde, tunn
16 16 10 50 40
236,48
7,04
1,20
21,50
8,00
Smör Hårdost m. m.
45 55
23,85 52,80
Färskost
1,50
Mjölkpulver
6,67
Summa mejeriprodukter
359,04
Ägg FJäderfäköU
21,80 17,13
Summa ägg och fjäderfä
38,93
Nöt- samt får- och
lammkött Fläsk
68 68
88,88 168,50
Summa kött och fläsk
257,38
Summa animalier
655,35
Totalt
860,07
' Fröpriset höjs med 20 öre/kg.
• Regeringen bemyndigade jordbmksnämnden att genomföra de av nämnden föreslagna ändringama av prisgräns- och gränsskyddssystemet samt att vidta de justeringar av införselavgifter m. m. i övrigt som nämnden föreslagit.
Regeringen godkände vidare jordbmksnämndens förslag till finansiering av etableringsstöd och till vissa konsumtionsstimulerande åtgärder.
2.2 Justering av mittpriser, m. m. den 1 januari 1983
Jordbmksnämnden föreslog efter överiäggningar och i samförstånd med berörda parter att jordbmket fr.o.m. den I januari 1983 skulle tillföras 928,4 milj. kr. räknat per helt är. Av beloppet hänförde sig 784,0 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbmket, 100,1 milj. kr. till kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt 144,3 milj. kr. till inkomstföljsamhet m. m. Dessutom föreslogs att ett avdrag med 100,0 milj. kr. skulle ske till följd av effekterna för jordbmket av devalveringen i oktober 1982.
Regeringen godkände den 17 december 1982 jordbmksnämndens förslag om ersättning till jordbmket vad avser totalbeloppet och dess fördelning på ohka vamslag. Fördelningen framgår av följande tablå.
Prop. 1982/83:162
Höjning av pris, öre/kg (för mjölk öre/1) i prisregleringsledet
Beräknat belopp till Jordbruket och viss livsmedelsindustri, milj. kr.
Vete och råg, förmalningsavgift Oljevärde, rapsolja
Summa vegetabilier
Konsumtionsmjölk
vid mejeri
Konsumtionsmjölk
utanför mejeri
Industrimjölk
Grädde
Ost
Smör
Mjölkpulver
Summa mejeriprodukter
Nöt-, kalv-, häst- samt får- och lammkött Fläsk
Summa kött ocb fläsk
Ägg FJäderfakött
Summa ägg och fågelkött
Summa animalier
Totalt
5 12
28,50 14,28
42,78
310,38
21 5 85 60 90 29
9,24
0,60
53,55
60,60
47,70
6,67
488,74
144,30 210,63
354,93
30 (+4)' 20
32,70 9,26
41,%
885,63
928,41
' Prishöjning under tiden den I Januari - den 31 december 1983 som ersättning för prisstoppsförluster under hösten 1981.
Regeringen beslutade samtidigt att öka livsmedelssubventionema fr. o. m. den I januari 1983 för att kompensera för den höjning av mervärdeskatten som då trädde i kraft. Detta har inneburit att priset på mjölk i konsumentledet kunnat sänkas med 3 öre per liter i stället för att höjas med ca 30 öre som annars skulle ha skett den I januari. I partiledet innebar detta att subventionen ökades med 28 öre/liter. Priset på ost har vidare kunnat hållas oförändrat. För konsumenterna innebär dessa åtgärder minskade kostnader pä inemot I miljard kr. jämfört med en situation då subventionerna skulle ha varit oförändrade. Den sammanlagda kostnaden för livsmedelssubventionerna uppgår nu till ca 3,8 miljarder kr.
Prop. 1982/83:162
2.3 Sammanfattning av mittprisei', subventioner, m. m. fr. o. m. den 1 januari 1983
Mittpriser, prisgränser och införselavgifter (normalavgiftér) fr. o. m. den 1 januari 1983 (öre/kg, för nyölk öre/1).
Nedre
Mitt- .
Övre
Införsel-
pris-
pris'
prisgräns
avgift i
gräns
normalfallet
Vete
126 Rörlig
Råg
122 Rörlig
Kom
118 Röriig
Havre
115 Röriig
Matpotatis
5/7 - 7/11
65,00
71,50
78,00
8/n-2i/n
71,50
78,00
84,50
22/11- 5/12
78,00
84,50
91,00
6/12-26/12
82,00
88,50
95,00
27/12- 9/1
84,00
90,50
97,00
10/1 - 6/2
85,50
92,00
98,50
7/2 -13/3
88,00
94,50
101,00
14/3 -17/4
97,50
104,00
18/4 - 4/7
94,00
100,50
107,00
39 Potatisstärkelse
339,00
361,00
383,00
223 Oljeväxtfrö
Röriig
Kokärter
Röriig
Bruna bönor
Röriig
Konsumtionsmjölk
0,5 % fetthalt
232,3-232,S
1 190
Konsumtionsmjölk
3 % fetthalt
244,3-244,8
; 190
Grädde, tjock
925 Grädde, tunn
615 Smör
400 Hårdost
760 Mjölkpulver, magert
530 Mjölkpulver, fett
580 Vasslepulver
350 Hästkött
900 Nötkött'
1 120
Kalvkött
800 Får- och lammkött
900 Fläsk-
830 Kyckling
700 Kalkon
935 Ägg
350 Heläggmassa
885 Heläggpulver
3430 Äggulepulver
3 160
' För spannmål definitivt inlösenpris.
Fettvaruavgift. Det inhemska oljevärdet höjs från 626 till 638 öre/kg.
' För nötkött gäller även en nedre och en övre buffertzongräns av 1956 öre per kg
resp. 2 118 öre per kg.
" För fläsk gäller även en nedre och en övre buffertzongräns av 1521 öre per kg
resp. 1 647 öre per kg.
De direkta livsmedelssubventionemas storlek fr. o. m. den 1 januari 1983 (dvs. den ersättning öre/kg, för n\jölk öre/liter, som av budgetmedel utgår till jordbruket som kompensation för uteblivna avgiftshöjningar och företagna prissänkningar för berörda varor).
Vara Subvention i prisregle-
ringsledet i öre/kg (för mjölk öre/1) marknadsförd vara inom landet
Konsumtionsmjölk vid mejeri (utom sådan mjölk som ingår i chokladmjölk och fruktyoghurt)
med 3 % och 0,5 % fetthalt 170,1'
Färskost och ostmassa av typ kvarg 231
Smältost och hårdost 258
NötköU 353
HästköU 218
KalvköU 368 Får-och lammkött 15
Fläsk 40
' Vid försäljning inom landet av mjölk med 0,05 % fetthalt utgår ersättning med 181,1 öre/liter.
Till de direkta livsmedelssubventionerna kommer de medel som utgår av budgetmedel för låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket samt som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
3 Föredragandens överväganden 3.1 Allmän bakgrund
Nu gällande riktlinjer för jordbmkspolitiken beslutades av riksdagen år 1977 (prop. 1977/78:19, JoU 10, rskr 103). Nuvarande prisregleringsperiod omfattar perioden den I juli 1982 - den 30 juni 1984 (prop. 1981/82:209, JoU 42, rskr 416).
Sedan riksdagen år 1977 fattade beslut om riktlinjerna för jordbmkspolitiken har de samhällsekonomiska förhållandena förändrats. Utvecklingen i svensk samhällsekonomi har från slutet av 1970-talet lett fram till ett mycket stort budgetunderskott, bristande balans i utlandsaffäréma, kraftiga prisstegringar och en mycket hög räntenivå. Orsakema till detta står att finna dels i den svaga tillväxten i världsekonomin, dels i den ekonomiska pohtik som under denna tid förts i Sverige. Effektema av denna ekonomiska politik har skärpt konflikterna mellan de jordbmkspolitiska mål som uppställdes år 1977 och försvårat möjlighetema att tillgodose dem.
Konsumenterna har drabbats av kännbara prishöjningar på livsmedel bl. a. som en följd av kraftiga kostnadsökningar både inom jordbmket och i efterföljande led. Samtidigt har realinkomsterna för stora gmpper konsumenter sjunkit kraftigt. Därtill kommer att den minskning av Hvsmedelssubventionerna som tidigare genomförts ytterligare höjt liysmedelspri-
serna. Fr.o.m. är 1977 och fram till hösten 1982 har priserna pä de subventionerade baslivsmedlen mer än fördubblats. Som framgått av redogörelsen i tidigare avsnitt har reigeringen emellertid beslutat öka livsmedelssubventionema på mjölk och ost fr. o. m. den I januari 1983. Konsumtionen av vissa livsmedel, främst kött och fläsk har minskat samtidigt som en viss ökning av produktioner, ägt mm genom att jordbmkama sökt kompensera en sjunkande lönsamhet med ökade arbetsinsatser och större besättningar. Jordbmket kan därför inte avsätta hela sin produktion inom landet utan måste i allt högre grad sälja produkterna utomlands med ökade exportkostnader som följd. Infladonen och det höga ränteläget har vållat ekonomiska problem för de nyetablerade jordbmkama.
Jordbmkspolitiken är inriktad på att bl.a. ge producenterna ett prisskydd mot utländsk konkurrens. Denna politik fömtsätter att konsumenterna kan lita pä att de får så bra livsmedel som möjligt till rimliga priser. Vidare skall jordbmkama kunna utveckla och driva sin näring sä att de får möjlighet att uppfylla konsumentemas krav och önskemål. Utvecklingen i svensk samhällsekonomi gör emellertid att den jordbmkspolitik som beslöts år 1977 inte längre fungerir på det sätt riksdagen fömtsatte när beslutet fattades.
De förhållanden jag nu har redovisat utgör enligt min mening ett starkt motiv för en översyn av jordbmkspoUtiken. Jag anser det också alltmer angeläget ätt sätta in jordbmkspollitiken i ett vidare sammanhang, nämligen i ett livsmedelspolitiskt perspektiv. Med stöd av regeringens bemyndigande den 9 december 1982 har jag därför tillsatt en kommitté med uppgift att utforma en livsmedelspolitik. Enligt sina direktiv (Dir 1982:103) skall kommittén med förtur behandla Ifrågan om bl. a. produktionsöverskotten. Frågor av gmndläggande betydelse för de överläggningar som avser tid efter den 30 juni 1984 skall också behandlas med förtur. Förslag i dessa hänseenden skall presenteras senast den I oktober 1983. I övrigt skall kommitténs slutliga förslag presenteras senast den 1 oktober 1984.
Det rådande produktionsöverskottet på animalieområdet har föranlett regeringen att lägga fram förslag om ett temporärt förbud mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och Qäderfä (prop. 1982/83:112). Förbudet, som meddelas i en särskild lag, avses gälla t. o. m. juni 1984, dvs. till dess livsmedelspolitiska kommitténs utredningsarbete i denna del har hunnit resultera i ett beslut av statsmakterna.
I detta sammanhang vill jag också nämna att regeringen efter förslag av jordbriiksnämnden och lantbmksstyrelsen har utfärdat bestämmelser om ersättning till de mjölkproducenter som har fyllt 60 är och som under är 1983 eller 1984 upphör med mjölkproduktionen. Syftet med ersättningen är att nå en anpassning av produktionen till konsumtionen. Bestämmelserna återfinns i förordningen (1982:1283) om avvecklingsersättning till vissa mjölkproducenter.
Kommittén för översyn av stödet till jordbmket i norra Sverige avgav i oktober 1982 betänkandet (Ds Jo 1982:7) Statligt stöd till jordbruket i norra Sverige. Betänkandet har remissbehandlats. Enligt min mening bör de frågor som behandlas i betänkandet samordnas med de förslag som kommer att avges av den livsmedelspolitiska kommittén. Jag avser därför att föreslå regeringen att betänkandet och remissyttrandena skall överlämnas till den sistnämnda kommittén. Vid detta ställningstagande har jag beaktat att prisstödet till jordbmket i norra Sverige uppräknades årligen under tiden 1980 - 1982.
3.2 Införselavgiflsmedel m. m.
I bilaga 2 redovisas användningen av införselavgiftsmedel m.m. under regleringsåret 1981/82 liksom också beräkningen av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsären 1982/83 och 1983/84. Den huvudsakliga medelsdispositionen för regleringsåret 1981/82 framgårav följande tabell, i vilken även den preliminära dispositionen för regleringsäret 1982/83 redovisas.
Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1981/82 och 1982/83
1981/82 1 OOO-tal kr.
1982/83 1 OOO-tal kr. prel.
Inkomster
Frän föregående regleringsår kvarstående införselavgifter' Under resp. regleringsår influtna införselavgifter
exkl. fodermedel
fodermedel
327824 222277
Summa 567 075
324600 305000
650521 Utgifter
a) Av medel inom fördelningsplanen
Svensk spannmålshandel Sveriges potatisintressenter Sveriges oljeväxtintressenter Svensk kötthandel Svensk kötthandei, utbyteshandel Föreningen för mejeriprodukter Svensk ägghandel Regleringskassan för fågelkött Regionalt bidrag, mjölk Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige
- mjölk
- kött
- ägg
3000 ,
1400 Intäktsräntor från föregående år.
Prop. 1982/83:162
1981/82
1982/83
1 OOO-tal kr.
1 OOO-tal kr. prel.
Upplysningsverksamhet och
utvecklingsarbete
8 500
8650 Djurhälsovård,
kontrollverksamhet m. m.
25 000
25000 Stöd till odling av
konservärter och andra
köksväxter
2500 Stöd till odling av bruna bönor
1400 Stöd till odling av vallväxtfrö
2000 Fonden för kollektiva åtgärder
inom biodlingen
500 Sveriges exportråd
500 Foderfraktstöd, Norrland
150 Reserv till jordbruksnämndens
förfogande
215922 Summa 489477
572200
införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd
4072 1000 1500
500 S
umma 77598
78321
Summa utgifter
567075
650521
Saldo vid utgången av resp. regleringsår
b) Av medel utanför fördelningsplanen Utbyteshandel nötkött, öststaterna
Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens bevarande
Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisäterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av
15 144
15 500
5 067
300 Fördelningsplanen för regleringsåret 1982/83 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. Härtill kommer inflytande avgifter för fodermedelsimporten f. n. beräknade till 305 milj. kr. Fördelningsplanen omfattar därmed 572,2 milj. kr. Jordbmksnämnden beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter till 650,5 milj. kr., vilket innebär ett beräknat överskott av 78,3 milj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1982/83 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret.
De ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas för regleringsåret 1982/83 helt ta i anspråk det beräknade överskottet av 78,3 milj. kr.
Sammanställningen avseende regleringsåret 1982/83 skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop. 1981/82:209. Sålunda har utbyteshandel med öststaterna avseende nötkött minskats med 6 milj. kr. Vidare har utbyteshandel med kött och fläsk, som angavs till 50 milj. kr., tagits upp med beräknade tillgängliga medel, 26,5 milj. kr. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll och Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 130000 kr. resp. 80000 kr., då nämnden tillstyrker ett tilläggsanslag för regleringsåret 1982/83 för ökade lönekostnader under år 1982 med dessa belopp. Kostnaderna för restitution av införselavgifter för vissa styckningsdetaljer har ökats med 1 milj. kr. till 6 milj. kr. Vidare har stödet till maltproduktionen höjts med 1 milj. kr. samt 0,5 milj. kr. av medel inom fördelningsplanen och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till verksamhet vid Sveriges exportråd rörande export av högförädlade livsmedel.
I den mån tillgängliga medel utanför fördelningsplanen blir mer än 78,3 milj. kr. bör överskjutande belopp i första hand användas till att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31,1, 4,8, 0,3 resp. 21,9 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsären 1978/79- 1981/82.
Jag har inte något att erinra mot vad jordbmksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens disposition under regleringsåren 1981/82 och 1982/83.
Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt jordbmksnämnden att närmare överväga och framlägga förslag om användningen av införselavgiftsmedlen inom och utanför fördelningsplanen. Nämnden redovisar att den har päböijat ett sådant arbete och kommer senare att lämna förslag om användningen. För regleringsåret 1983/84 föreslår dock nämnden att medlen får tas i anspråk enligt hittills tillämpade principer.
Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1983/84 inflyter 661,9 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 325 milj. kr. fodermedel.
Jordbruksnämnden föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1983/84 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter vilket totalt ger 592,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.
Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden bör återkomma med förslag till preUminär fördelning i samband med förslaget till justering av införselavgifter m. m. fr. o. m. den I juli 1983. Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbm-
kärnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av de belop°p som kan komma att stå till nämndens förfogande.
Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras hela fettvamavgiften för en kvantitet motsvarande oljeinnehället i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettvamavgiften på den totala fettkonsumtionen inom landet.
Medelsbehovet under regleringsåret 1983/84 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen anger jag i det följande.
För utbyteshandel med kött och fläsk har nämnden beräknat 60milj. kr. Av detta belopp bör 10 milj. kr., som avser utbyteshandel med nötkött med öststaterna, föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utbyteshandel med köti: och fläsk med andra länder, bör föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de gmnder som redovisats i prop. 1977/78: 154 och 1978/79:208.
Kostnaderna för pristillägg för får- och lammkött av 530 öreper kg bestrids under regleringsåret 1982/83 med 10 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område och med 15,5 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jordbmksnämnden beräknar oförändrat belopp för pristillägget under regleringsåret 1983/84. Jag föreslår att av pristillägget pä får- och lammkött även för regleringsåret 1983/84 bekostas med lÖ milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område och resterande belopp, 15,5 milj. kr., med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.
Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1983/84 föreslagits I 268000 kr. för upplysrdngsverksamhet påmatpotatisområdet.
Ersättningen till SMAK för den officiella kontrollen av matpotatis föreslås uppgå till högst 3950000 kr. för regleringsåret 1983/84. I detta belopp ingår 100000 kr. för utvecklingsarbete.
Jag har inget att invända mot dessa förslag.
Statens jordbruksnämnd föreslår ett anslag av 2696000 kr. för regleringsäret 1983/84 till Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) för sin verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen. Nämnden redovisar att den vid bedömningen av anslagskraven från SMAK och SPOR har följt de anvisningar som gäller för myndigheternas anslagsframställningar. Jag har inget att erinra mot detta.
Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens bevarande bör i enlighet med nämndens förslag tillföras oförändrat 475 000 kr.
Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör, som nämnden föreslagit, utgå med oförändrat 300000 kr.
Vidare föreslås att nämnden under regleringsäret 1983/84 får disponera
högst 6 milj. kr. av avgiftsmedel utom fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjurs-uppfödning som är hänförlig till införselavgifterna pä fodermedel. Jag biträder även detta förslag.
För stöd till vallfröodlingen föreslår jordbmksnämnden för regleringsåret 1983/84 att 6 milj. kr. anvisas av medel utanför fördelningsplanen. Jag har inget att erinra mot detta förslag.
Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsäret 1982/83 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och 300000 kr. utom fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår att motsvarande belopp skall utgå under regleringsåret 1983/84. Jag har inget att invända mot detta under fömtsättning att 500000 kr. anslås inom fördelningsplanen.
Kostnaderna för restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött ochfiäsk samt för ost beräknas av nämnden till 6 milj. kr. för regleringsåret 1983/84. Jag har inget att erinra mot denna beräkning.
För stöd till maltproduktionen bör enligt nämndens förslag 2milj. kr. utgå under regleringsåret 1983/84. Jag biträder ävendetta förslag.
Jordbmksnämnden har vidare föreslagit att Sveriges exportråd får 1,5 milj. kr. för att stimulera export av högförädlade. livsmedel. Jag biträder förslaget under fömtsättning att 1,5 milj. kr. ställs till förfogande inom fördelningsplanen.
Sveriges fiskodlareförening har hos nämnden ansökt om prisåterbäring för kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk. För egen del förordar jag att 300000 kr. anvisas av medel utom fördelningsplanen för regleringsäret 1983/84.
I avvaktan på förslag till en samordning av de rörliga krediter m. m. i riksgäldskontoret som f. n. står till förfogande för olika ändamål inom jordbmksprisregleringen och med hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbmksnämnden att en rörlig kredit på 120 milj, kr. får stå till förfogande även under regleringsäret 1983/84 och att den får användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslaget med tillägget att krediten endast med regeringens särskilda medgivande får användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.
Med stöd av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81:190, JoU 36, rskr 419) inrättades den 1 juli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till kassan förs samthga avgifter som tas ut inom systemet. Dessutom tillförs bidrag från jordbmket och sockerregleringsfonden samt budgetmedel. Jordbruksnämnden har på regeringens uppdrag lämnat en redovisning av utjämningskassan för regleringsäret 1981/82 inkl. jordbrukets och sockerregleringsfondens bidrag till denna. Omslutningen av utjämningskassan uppgår till 290 milj. kr. för detta regleringsår. Det är f. n. svårt att fömtse behovet av rörlig kredit för att upprätthälla kassans
likviditet. Med hänsyn till att systemet varit i funktion endast ett helt budgetår bör en rörlig kredit av oförändrat 40 milj. kr. stå till jordbruksnämndens förfogande för råvarukostnadsutjämningen också för nästa budgetår.
Riksdagen medgav våren 1982 att statens jordbruksnämnd för budgetåret 1982/83 får disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret dels till ett belopp av högst 250 milj. kr. för säsongmässig lagring av jordbmksprodukter, dels till ett belopp av högst 50 milj. kr. för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Jordbruksnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 begärt att få disponera motsvarande krediter. Jag biträder nämndens förslag.
Det bör ankomma pä regeringen att närmare föreskriva hur krediterna får utnyttjas och villkoren för detta.
3.3 Prisregleringen på sockerbetor och socker
Jordbmksnämnden föreslår efter överläggningar och i samförstånd med Sveriges betodlares centralförening och Svenska Sockerfabriks AB samt nämndens konsumentdelegation en tvåårig prisregleringsperiod för sockerbetor och socker omfattande tiden den 1 juli 1983 - den 30 juni 1985. Förslaget har utformats med beaktande av nu gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken.
Förslaget innebär i huvudsak en förlängning av nu gällande överenskommelse. Sålunda föresläs att sockerbetsodlarna årligen erhåller kompensation för inträffade kostnadsökningar i odlingen samt inkomstföljsamhet motsvarande vad jordbruket i övrigt erhåller. Sockerbolaget föreslås en gång per år få kompensation för inträffade kostnadsökningar. För eldningsolja föreslås att nuvarande regel för a conto-kompensation bibehålls.
Sockerbetsarealen uppgick under är 1982 till 53000 ha i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1980/81:190, JoU 36, rskr 419). Denna utökade sockerbetsareal utgjorde statens bidrag för att möjliggöra fortsatt drift vid sockerbmket i Karpalund. Jordbruksnämnden föreslår nu en minskning av arealen med 500 ha per är med sikte pä en areal år 1985 pä högst 51 500 ha. Erforderlig kvotering bör godkännas av nämnden och prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.
Kostnadskompensationen m.m. till betodlarna har enUgt förslaget beräknats till 48810000 kr. och ersättningen för inkomstföljsamhet föreslås bli 5680000 kr. Detta innebär attgrundpriset för 1983 ärs skörd bör höjas med 2,21 kr. till 26,39 kr. per 100 kg. betor med en sockerhalt av 16 %.
Höjningen av betpriset motsvarar en partiprishöjning på socker med 17,14 kr. per 100 kg.
Arealbidraget till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga föresläs utgå oförändrat med 200 kr./ha kontrakterad areal. Till odlare på Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400
kr./ha och till odlare pä Gotland oförändrat 500 kr./ha. Bidragen bör liksom hittills finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.
Jag biträder nämndens förslag till total sockerbetsareal, arealbidrag, kostnadskompensation och ersättning för inkomstföljsamhet till betodlarna. Det bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor under regleringsperioden.
Vad gäller kompensationen till sockerbolaget föreslär statens jordbruksnämnd att prisregleringen liksom tidigare endast bör avse strösocker. Av bolagets verksamhet vid raffinaderiet i Arlöv ingår i regleringen raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker samt konsumentförpackningen av strösocker.
För ändringar i oljekostnadema görs preliminära justeringar av sockerpriset när priset på olja har ändrats med minst ±160 kr. per m. För regleringsåret 1982/83 har den tillämpade regeln hittills lett till två prishöjningar på sammanlagt 8,05 kr. per 100 kg. socker.
Jordbruksnämnden föreslår att sockerbolaget för regleringsåret 1983/84 tillerkänns ca 33,4 milj. kr. som kostnadskompensation, däri inräknat definhiv ersättning för oljekostnadema under regleringsåret 1981/82. Detta motsvarar 10,50 kr. per 100 kg socker. Härtill kommer eventuella lönehöjningar under januari - april 1983. I kostnadskompensationen har även merkostnaderna för bmken på Öland och Gotland beaktats. Dessa merkostnader har beräknats till 4,78 kr. per 100 kg socker vilket vid normal produktionsvolym ger ca 15,2 milj. kr. Dessutom erhåller bolaget 4,3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden för driften av dessa bmk.
Tillsammans medför de föreslagna ökningama inkl. redan inträffade prishöjningar enligt korrigeringsregeln för ändrade oljepriser att strösockerpriset stiger med sammanlagt 35,69 kr. till 402,96 kr. per 100 kg. Nämnden begär att fä genomföra prishöjningarna på sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av importerat räsocker höjs för inträffade kostnadsökningar till 70,21 kr. per 100 kg.
Gränsskyddet för socker bör utgå enligt de gmnder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder då väridsmarknadspriset understiger det fastställda avräk-ningspriset pä socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör liksom hittills tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris på färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m. m. till svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbmksnämnden. Som mätt på världsmarknadspriset pä räsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen på råsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.
Införselavgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör hksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstanshalt.
Jordbruksnämnden föreslår att vid behov får tas ut en försäljningsavgift på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De uttagna avgifterna bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.
Från sockerregleringsfonden föreslås bestridas kostnaderna för frakt-subventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj. kr. Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som levererar betor till bruken på ÖLind och Gotland vilket beräknas kosta 3,5—4,0 milj. kr., dels den ersättning av 4,3 milj. kr. som skall utgå för sockerbolagets merkostnader för driften vid dessa bmk. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhatidels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en situation med ingen eller ringa sockerimport bör istället exportbidrag ur sockerregleringsfonden lämnas för sädana pro-duljler.
Jag biträder jordbmksnämndens förslag till reglering av sockertillverkningen under regleringsperioden den 1 juh 1983 - den 30 juni 1985 samt förslaget om sockerbolagets kostnadsersättning för regleringsäret 1983/84. Det bör ankomma pä regeringen att fastställa ersättning till sockerbolaget under regleringsperioden.
Sockerregleringsfondens intäkter utgörs av införselavgifter alternativt försäljningsavgifter när världsmarknadspriset överstiger det nationella svenska priset. För både år 1981 och 1982 har dock den inhemska skörden överstigit konsumtionen. Någon nettoimport har därför inte förekommit vilket i sin tur medfört att det uppstått ett underskott i sockerregleringsfonden vilket den 30 juni 1982 uppgick till 42,2 milj. kr. Jordbmksnämnden föreslog för regleringsåret 1982/83 att detta underskott skulle täckas genom bidrag från konsumenterna, sockerbolaget och betodlarna med en årlig inbetalning pä resp. 3,5 milj. kr., 3,75 milj. kr. och 4 milj. kr. under en fyraärsperiod. För att underskottet inte skulle öka föreslog nämnden vidare att sockerbolaget och odlarna om skörden 1982 översteg 312000 ton skulle till sockerregleringsfonden inbetala ett belopp som motsvarade beräknade införselavgifter för därav undanträngd import. Av inbetalningar skulle odlarna stå för 60 % och sockerbolaget för 40 %. Jordbmksnämndens förslag om sockerregleringsfondens ekonomi godtogs av statsmakterna (prop. 1981/82:209, JoU 42, rskr 416).
Jordbmksnämnden föreslär nu att de ärliga inbetalningarna av tillsammans 11250000 kr. för att täcka sockerregleringsfondens underskott upp-
hör i och med 1982/83 års inbetalning. Vidare föreslås att sockerbolagets och odlarnas garanti gentemot fonden vid en skörd överstigande 312000 ton begränsas till 37,6 milj. kr. för odlama och 25,1 milj. kr. för sockerbolaget i stället för 49,2 milj. kr. resp. 32,8 milj. kr. som en strikt matematisk tillämpning av regeln skulle ha gett. Detta innebär att underskottet i fonden avvecklas helt och att ca 21 milj. kr. finns i fonden den I juh 1983 för kommande två års utgifter. I nämndens förslag ligger också en garanti från odlarna och sockerbolaget att om fondens utgifter blir större än 14,2 milj. kr. för 1983/84 och 5,2 milj. kr. för 1984/85 skall medel tillskjutas så att fonden den 30 juni 1985 inte visar något underskott. I gengäld bör näringen om 1983 ärs skörd blir avsevärt lägre än normalt (320000 ton) i december 1983 få ta upp överläggningar om definitiva bet- och sockerpriser för 1983 års skörd med beaktande av förändringar i regleringsekonomin.
Jag biträder jordbmksnämndens förslag till finansiering av sockerregleringen. Jag har inte heller någon erinran mot den särskilda garanti som utfärdats av odlama och sockerbolaget.
Såväl jordbmksnämnden som konsumenterna, odlama och sockerbolaget anser i princip att stöd som har tydlig regional karaktär bör täckas av budgetmedel och fömtsätter att detta för sockernäringens del sker fr. o. m. 1984/85. För egen del vill jag framhålla att sockerregleringen får ses som en helhet där det ingår vissa regionala komponenter som påverkar kostnadsnivån och därmed även konsumentpriset på socker. Jag är inte beredd att förorda att de aktuella kostnadema skall betalas av budgetmedel.
Jag har i det föregående föreslagit att den rörliga kredit på 120 milj. kr. som stått till regeringens förfogande för bl. a. ändamål inom sockerregleringen under regleringsåret 1982/83 bör få användas för samma ändamål även under regleringsåret 1983/84.
3.4 Lantbruksnämndernas ortsombud, m. m.
Ortsombud har varit knutna till lantbruksnämnderna alltsedan nämnderna inrättades den I juli 1948. Ombuden skall bl.a. bistå nämnderna med upplysningar om de lokala förhållandena. Enligt nu gällande bestämmelser förordnas ortsombud av nämnderna för tre år. Om ett ortsombud avgår förordnas ersättare för återstoden av tiden. Innan ortsombud eller ersättare utses skall kommunstyrelsen beredas tillfälle att avge förslag. Sistnämnda bestämmelse, som gällt sedan den 1 juli 1967, har sin gmnd i 1967 års riksdagsbeslut angående lantbruksnämndemas organisation och uppgifter (prop. 1967:74, JoU 18, rskr 15). Vad gäller kvalifikationerna för ortsombud, som för övrigt borde vara kommunal förtroendeman, uttalade föredragande departementschefen att det torde kunna fömtsättas att till ombud skulle komma att föreslås personer som var väl förtrogna med jordbmkets förhållanden.
1 anslutning till riksdagsbehandlingen av 1979 års budgetproposition 2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 162
(prop. 1978/79:100 bil. 13) behandlades, med anledning av en motion i ämnet, frågan om berörda gruppers medbestämmande vid tillsättandet av ortsombud. Enligt motionen borde Lantbmkarnas riksförbund (LRF) utse eiler i vart fall lägga förslag till ortsombud. Jordbmksutskottet uttalade att det naturligtvis är angeläget att regi erna för hur ortsombuden skall utses är utformade på ett sätt som motsvarar utvecklingens krav. Mot bakgmnd av att åtskilligt hänt sedan ortsombudens ställning och funktion senast var föremål för närmare prövning fann utskottet att skäl talade för att dessa frågor nu blev föremål för viss översyn. Någon särskild utredning syntes dock inte behöva tillsättas för ändamålet. Enligt utskottets mening ansågs det lämpligt att lantbmksstyrelsen Ifick i uppdrag att se över problemet och framlägga härav föranledda förslag. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (JoU 1978/79:20, rskr 253).
Regeringen uppdrog ät lantbmksstyrelsen att, med beaktande av vad som anfördes i jordbruksutskottets yttrande, göra en översyn av ortsombudens ställning och funktion. La.ntbmksstyrelsen har nu redovisat sitt uppdrag. För riksdagens information vill jag anföra följande.
Lantbmksstyrelsen anför att i olika sammanhang har fråga uppkommit om inflytande från LRF: s sida vid utseende av ortsombud. Lantbmksstyrelsen anser, med stöd av vad som framkommit i översynen, att ortsombuden fortfarande bör utses av lantbruksnämnderna efter förslag av kommunerna. När det gäller frågan om LRF: s inflytande över valet av ombud anser styrelsen att detta lämpligen kan tillgodoses genom att kommunerna, innan de avger förslag till lantbruksnämnd, samråder med de lokala LRF-avdelningama.
Svenska kommunförbundet tillstyrker i sitt remissyttrande att nuvarande ordning när det gäller ortsombudens uppgifter och tiUsättning skall bibehållas. LRF anser att LRF- avdelningen i kommunen skall ges tillfälle att avge förslag till ortsombud.
För egen del vill jag betona att ortsombuden har en viktig uppgift när det gäller att tillföra lantbmksnämnderna synpunkter som förutsätter lokal kännedom. I övrigt anser jag att några förändringar i förfarandet vid tillsättning av ortsombud inte är påkallade. Det förekommer redan i dag att vissa kommuner samråder med företrädare för jordbmksnäringen i fråga om val av ortsombud. Det står öppet för alla kommuner att tillämpa ett sådant förfaringssätt.
I översynen om lantbruksnämndernas ortsombud behandlas vidare frågor rörande ersättningar till ortsombuden och ombudens arbetsuppgifter m.m. Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor.
Jag vill här också ta upp en ytterligare fråga.
Riksdagen beslöt år 1980 (prop. 1979/80:100, bil. 13, JoU 29, rskr'195) att statlig länegaranti får lämnas för lån till investeringar i sådana anläggningar som behövs vid offentliga karantäner för djur som införs i landet. Det totala garantibeloppet skulle rymmas inom den under anslaget Tackan-
de av förluster på gmnd av statlig kreditgaranti upptagna totala kreditga-rantuamen. Riksdagen har tidigare medgett att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, lantbruksstyrelsen får biträda ackord eller eljest efterge statens rätt pä gmnd av vissa garantiåtaganden. Enligt min mening bör motsvarande gälla för fordran som uppkommer pä gmnd av garantiåtagande för län till investeringar i karantäner. Jag förordar därför att regeringen föreslår riksdagen att lämna ett sådant bemyndigande.
4 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslär riksdagen att
1. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av av giftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1983/84 eller har influtit under tidigare regleringsär,
2. godkänna de av mig förordade gmnderna för reglering av priser m. m. pä sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1983 - den 30 juni 1985,
3. medge att statens jordbmksnämnd för säsongmässig lagring av jordbmksprodukter under budgetåret 1983/84 får disponera en röriig kredit på högst 250000000 kr. i riksgäldskontoret,
4. medge att statens jordbmksnämnd för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret 1983/84 får disponera en rörlig kredit på högst 50000000 kr. i riksgäldskontoret,
5. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbmksnämnd för ändamål inom jordbmksprisregleringen och regleringen av sockemäringen för budgetåiet 1983/84 får disponera en rörlig kredit på högst 120000000 kr. i riksgäldskontoret,
6. medge att statens jordbmksnämnd för rävamkostnadsutjämning under budgetåret 1983/84 får disponera en rörlig kredit på högst 40000000 kr. i riksgäldskontoret,
7. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, lantbmksstyrelsen får biträda ackord eller eljest efterge statens rätt på gmnd av garantiåtagande för lån till investeringar i offentliga karantäner för djur,
dels bereder riksdagen tillfälle att
8. ta del av vad jag har anfört om lantbmksnämndernas ortsombud. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
5 Anslagsfrågor för budgetåret 1983/84
Nionde huvudtiteln
B. Jordbrukets rationalisering m. m.
B 7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.
1981/82 Utgift 9056530
1982/83 Anslag 4000000
1983/84 Förslag 6000000
Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och till energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader enligt förordningen (1979:427, ändrad 1982:291) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering. Dämtöver används anslaget för bidrag till Svenska fmktfrämjandet. Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.
Lantbruksstyrelsen
Behov av bidrag till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen kvarstår oförändrat. Styrelsen bieräknar att bidragsbehovet kommer att uppgå till ca 2 milj. kr.
För att bemästra svårigheterna som är förknippade med de höga energikostnaderna är växthusodlarna helt beroende av att vidta energibesparande åtgärder. På området finns fortfarande mänga effektiva åtgärder att vidta och intresset härför är också stort hos odlarkären. Åtgärderna är i de flesta fall mycket kapitalkrävande och den höga räntan gör att möjligheten att erhålla bidrag har vägt alh tyngre när det gäller beslut om investering.
Även om åtgärderna från den enskildes synpunkt är kapitalkrävande är de emellertid i flertalet fall i förhållande till insatsen mycket effektiva. Anvisade medel kommer enligt lantbmksstyrelsen inte att för innevarande budgetår motsvara efterfrågan. För budgetåret 1983/84 bedömer styrelsen att efterfrågan också blir stor. För att tillgodose denna behöver bidragsramen höjas väsentligt. Styrelsen föreslår därför en uppräkning med 3 milj. kr., varvid bidragsramen bör fastställas till 10 milj. kr. Anslaget bör föras upp med 7 milj. kr.
Föredragandens överväganden
Förhållandena för trädgårdsnäringen har förbättrats i flera avseenden under senare tid. Bl.a. innebär den i oktober 1982 genomförda devalveringen en klar förbättring av den svenska trädgårdsnäringens konkurrenskraft. Vidare har den sänkta räntan positiva effekter för trädgårdsnäringen liksom för andra näringar. Jag vill i detta sammanhang också erinra om det
förslag regeringen nyligen har lagt fram om vissa ändringar i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksför-eningar. Förslaget innebär bl. a. att alla typer av trädgårdsföretag, således även växthusföretag, skall få möjligheter att erhålla långfristig finansiering med bottenlån hos hypotéksförening. Vidare kommer belåningsgraden för sådana län att anpassas till vad sorn gäller för jordbmksföretag.
Jag föreslår att en oförändrad bidragsram på sammanlagt 7 milj. kr. anvisas för nästa budgetär för ändamål rörande rationalisering och energibesparande åtgärder. Samtidigt vill jag peka på möjligheterna att få statlig kreditgaranti till åtgärder som syftar till att bygga upp rationella trädgårdsföretag. I årets budgetproposition föreslogs en höjning av kreditgarantiramen för lån till trädgårdsföretag frän 50 milj. kr. fill 65 milj. kr.
Anslaget bör föras upp med 6 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1983/84 statsbidrag beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. med sammanlagt högst 7000000 kr.,
2. till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m.m. för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 6000000 kr.
B 8. Fränyande av trädgårdsnäringen
1982/83 Anslag 900000
1983/84 Förslag 900000
Från anslaget anslås medel till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål.
Lantbruksstyrelsen
Tidigare anslag har utgjorts av kollektiv återbäring av skatt på bensin som förbrukats till jordfräsar inom yrkesmässig trädgårdsodling. Medlen har använts för bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål och disponerats av lantbruksstyrelsen efter samråd med styrelsens trädgårdsnämnd. Anslaget upphörde med utgången av budgetåret 1981/82 och har ersatts av anslaget Främjande av trädgårdsnäringen som skall disponeras för samma ändamål.
Enligt styrelsens mening finns i och för sig angelägna behov som svarar mot den tidigare anslagsnivån. Lantbmksstyrelsen anser sig dock inte med hänsyn till den anbefallda återhållsamheten kunna föreslå någon uppräkning.
Prop. 1982/83:162
22
Föredragandens överväganden
Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 900000 kr.
C. Jordbruksprisreglering
C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
1981/82 Utgift 1982/83 Anslag 1983/84 Förslag
3645942900 3 308000000 3838000000
Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Frän anslaget bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbmket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.
1982/83 Beräknad ändring 1983/84
Statens Före-
jordbruksnämnd draganden
Anslag
Ersättning till följd av
livsmedelssubventioner
2 805000000
-f 25 000 000
-H530000000
Låginkomstsatsning m. m.
inom jordbruket
—
—
Ersättning för
införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen
—
—
Prisutjämning
-
-
Särskilda undersökningar
-1-
-
Summa (avrundad)
3:308000000
-1-25000000
-1-530000000
Statens Jordbruksnämnd
Jordbmksnämnden har i sin anslagsframställning lämnat förslag till medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.
Jordbmksnämnden beräknar under posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner ett belopp av 2830 milj. kr. för budgetåret 1983/84.
Till Låginkomstsatsning m. m, inom jordbmket för budgetåret 1982/83 disponerar nämnden 120 milj. kr. för leveranstillägg för mjölkproducenter och 95 milj. kr. för avbytarverksamhet inom jordbruket. Eventuella besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk skall
tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 10 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbmket och 120 milj. kr. till ett socialförsäkringsskydd för lantbmkarna.
Jordbmksnämnden skall vidare under budgetåret 1982/83 frän anslagsposten ställa 55 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till jordbmksföretag saiht för administraUon härav.
Dessutom får 35 milj. kr. användas för produktionsanpassningsåtgärder inom främst fläsk- och mjölkproduktionen. Eventuellt överblivna medel frän denna post får användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.
Jordbmksnämnden föreslär att oförändrat 435 milj. kr. anvisas för låginkomstsatsning m. m. för budgetåret 1983/84.
Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuellt överblivna medel som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder m.m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.
Anslagsposten pä 65 milj. kr. för ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen fördelar sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr. pä kostnader för pristillägg för får- och lammkött. Jordbmksnämnden föreslår att 65 milj. kr., dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för budgetåret 1983/84.
Kostnader för råvamprisutjämning fill livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat statsbudgeten, finansieras numera huvudsakligen genom en direktdestinerad utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för framställning av dextran finansieras dock från förevarande anslag. För budgetåret 1982/83 anslogs 1,5 milj. kr. Nämnden anser att denna kostnad alltjämt bör finansieras med medel från statsbudgeten och föreslår att 1,5 milj. kr. anvisas även för budgetåret 1983/84.
Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1983/84 begär nämnden ett belopp av 720000 kr.
Föredragandens överväganden
Regeringen beslutade att öka hvsmedelssubventionerna per den 1 januari 1983 för att neutralisera effekterna av höjningen av mervärdeskatten pä livsmedel. Kostnaden härför kan beräknas till 530 milj. kr. för heh år. Livsmedelssubventioneringen på olika produkter kan för budgetåret 1983/84 beräknas till 3335 milj. kr. Av beloppet hänför sig drygt 2700 milj. kr. fill subventioner på mjölk och ost och knappt 600 milj. kr. till subven-fioner på kött och fläsk.
För låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket beräknar jag i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.
Med hänvisning fill sammanställningen och till vad jag nu har anfört beräknar jag anslaget fill 3838 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Prisreglerande åtgärder på Jordbrukets område för budgetåret 1983/84 anvisa ett förslagsanslag av 3 838000000 kr.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad här har anförts för de åtgärder eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Prop. 1982/83; 162 25
Bilaga 1 STATENS JORDBRUKSNÄMND 1983-03-10 Dnr 402-188/83
I NF t3RSELAVG I FTER MM
Prop. 1982/83:162 26
INNEHALLSFÖRTECKNING Sid
1 Inledning
2 Införselavgifter m n
2.1 Införselavgiftsmedel m m för 1981/82
2.2 Införselavgiftsmedel m m för 1982/83
2.3 Införselavgiftsmedel m m för 1983/8»!
Z.>t Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m m regleringsåren 1981/82 och 1982/83
3 Kassan för råvarukostnadKutjämningen Rörliga krediter
5 Hemställan
6 Beslutsmening
Prop. 1982/83:162 27
STATENS JORDBRUKSNÄMND 1983-03-10 Dnr »(02-188/83
Regeringen Jordbruksdepartementet
Statens Jordbruksnämnd angående införselavgifter m m (6 bilagor)
INLEDNING
Statens Jordbruksnämnd (JN) överlämnar härmed redovisning av utfallet för regleringsekonomin 1981/82, inkonstprognos och förslag till vissa ändringar beträffande Fördelningsplan och Medel utanför fördelningsplan 1982/83 samt förslag till disposition av medel utanför fördelningsplanen 1983/81.
2 INFÖRSELAVGIFTER M M
Regeringen har uppdragit åt JN att närmare överväga och framlägga förslag om användningen av införselavgiftsmedlen inom och utom fördelningsplanen.
JN har påbörjat ett sådant artiete och kommer senare att lämna förslag om användningen. För regleringsåren 1982/83 och 1983/8it föreslås dock att medlen får tas i anspråk enligt hittills till-lämpade principer.
2.1 nförselav£ift£medel_m_m_för_1982/82
JN har i skrivelse den 15 Juni 1982 beräknat de disponibla inkomsterna av tnförselavgifter till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1981/82 till ca 566 Mkr\ varav 215 Mkr för fodermedel.
1 Ingår
- Införselavgifter (undantag se nedan) netto, dvs minus restitutioner m m (1981/82 = 59,2 Mkr).
- Räntor från 1982. Ingår ej
- Införselavgifter för brödsäd.
- Fettvaruavgifter som tillförts SOI.
- Återbetalning av marknadsmässiga skäl av införselavgiftier på styckningsdetaljer av kött cioh fläsk samt av införselavgifter pä ost redovisas bland posterna under rubriken ändamål utanför fördelningsplanen och uppgick 1981/82 till 1,1 Mkr.
- Dessutom har JN sänkt normalinförselavgiften i vissa fall,
t ex för ost, av marknadsmässiga skäl (bl a genom nedsättning av avgiften för visst parti).
Prop. 1982/83:162 29
De definitiva Inkomsterna av införselavgifter (minus återbetalning n m) utgjorde totalt 820,2 (791,2) Mkr, varav 567,1 (572,3) Mkr till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen. Införselavgifter för fodermedel, som ingår i nämnda belopp, utgjorde 222,3 (190,1) Mkr. Utöver nämnda 567,1 Mkr ingår 1 totalsumman införselavgifter för brödsäd med 12,1 (27,8) Mkr, vilka enligt gällande regler har överförts till regleringsföreningen Svensk spannmålshandel för s k utbyteshandel. Vidare ingår fettvaruavgifter med 211,1 (180,7) Mkr. Dessa motsvarar fettvaruavgiften för en kvantitet motsvarande olje-Innehållet i den svenska fröskörden och har enligt gällande regler överförts till regleringsföreningen Sveriges Oljeväxtintressenter SOI. Detta i enlighet med de förändringar i fett-varuregleringen som i Jordbruksprisöverläggningarna våren 1981 fastställts att gälla fr o m 1981/82 (Dnr 102-189/81, sid 12).
Siffror inom parentes avser belopp 1980/81.
Av nedanstående sammanställning framgår de för fördelning disponibla avgiftsmedlen för de olika varuslagen (efter avdrag för återbetalning m m) för regleringsåret 1981/82.
kkr
1981/82
1980/81
3 255
9 986
.8 I37I
8 172
2 790
3 171
7 656
6 392
63 0762
52 2683
98 001
81 205
111 606
201 612
2 712
2 535
327 821
372 237
222 277
190 126
16 971
9 587
0 Di£ponib]a_m£d£l_av iJi£öraelav£Xtter_t96w82_
Ärter och bönor (för människofcda)
Potatis
Stärkelse och stärkelseprodukter
Malt
Sällskapsdjursfoder m m
Fettråvaror och fettvaror
Mjölk och mejeriprodukter
Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)
Ägg och äggprodukter m m
Summa införselavgifter exkl fodermedel
Fodermedel
Räntor från föregående år
överskott från tidigare kr
Summa 567 075 572 250
'' 1 253 kkr avser införselavgifter på stärkelse till teknisk industri att tillföras SPI. Av tekniska skäl har beloppet avräknats mot införselavgifter 1982/83.
2 301 176 ./. till SOI 211 100.
3 232 968 ,/, till SOI 180 700.
Prop. 1982/83:162 31
FördeInlngsplanen för 1981/82 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr samt inflytande avgifter från fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 222,3 (190,1) Mkr. Fördelningsplanen blir därmed »»89,5 (157,6) Mkr. För ändamål utanför fördelningsplanen kan således disponeras (567,1-189,5=) 77,6 (111,6) Mkr.
Av nedanstående sammanställning framgår närmare hur fördelningen till olika ändamål inom Jordbruksregleringens ram har skett.
kkr
1981/82
1980/81
2 000
29 500
65 OOOD
21 906
221 000
68 171
10 0002)
3 000
20 500
5 000
1 7003)
8 500
25 000
2 500
1 100
2 000
1 500
399I)
FördeIningsplan 1981/82
Svensk spannmålshandel
Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtintressenter
Svensk kötthandel
Svensk kötthandel, utbyteshandel
Föreningen för mejeriprodukter
Svensk ägghandel
Regleringskassan för fågelkött
Regionalt bidrag mjölk
Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige
- mjölk
- kött
- ägg
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete
Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m
Stöd till odling av konservärter och andra
köksväxter
Stöd till odling av bruna bönor
Stöd till odling av vallväxtfrö
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
Sveriges exportråd
Reserv till förfogande
Summa 189 177 157 626
Fördelningen till regleringsföreningarna har skett i samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konstiment-delegationen.
'' Svensk kötthandel har dessutom tillförts 7,8 Mkr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder.
2 Regleringskassan har dessutom tillförts 2 Mkr från tillverkningsavgifter på oljekraftfoder.
3 Härav tillförs 300 kkr verksamheten under år 1982/83.
** Har tillförts Föreningen för mejeriprodukter med 8 599 kkr och Svensk kötthandel med 800 kkr.
Prop. 1982/83:162 32
De definitiva kostnaderna för ändamål utanför fördelningsplanen uppgick till ca 77,6 (111,6) Mkr med fördelning enUgt följamde sammanställning.
kkr
1981/82
1980/81
9 291 28 091 15 111
1 875
2 511
25 918 19 696 11 510
1 125
2 353
300 1 000 6 000
288 2 000 6 000
Ändamål utanför fördelningsplanen 1981/62
Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens bevarande Bidrag till fraktkostnader föi' mjölk och grädde
Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odUng av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärdei' inom
biodlingen 300 300
1 072
6 599
1 000
2 000
1 500
0 Restitution av införselavgift(är för stycknings-detaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd
Summa 77 598 111 621
Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1981/82 har sammanförts i tabell under avsnitt 2.1.
Prop. 1982/83:162 33
2.2 Införselavgift£medel_m_m_för_1282/83
För 1982/83 kan f n inkomsterna av införselavgifter som går till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen beräknas till ca 650,5 Mkr - därav 305,0 Mkr för fodermedel - enligt nedanstående sammanställning.
Preliminärt disponibla medel 1982/83 kkr
600
3
000
7
000
2
000
9
000
10
000
100
000
160
000
3
000
321
600
305
000
20
921
Ärter och bönor (för människoföda)
Potatis
Stärkelse och stärkelseprodukter2
Malt
Sällskapsdjursfoder
Fettråvaror och fettvaror3
Mjölk och mejeriprodukter mm
Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)
Ägg och äggprodukter
Summa införselavgifter exkl fodermedel
Fodermedel
Räntor från förgående år
Summa 650 521
1 Se not under avsnitt 2.1.
2 Dessutom beräknas ca 7 Mkr inflyta av införselavgifter pä stärkelse till teknisk industri, vilket belopp enligt regeringsbeslut den 28 januari 1982 skall tillföras regleringsföreningen Sveriges Potatisintressenter (SPI). Enligt samma regeringsbeslut skall importavgift på stärkelsederivat tas ut fr o m den 1 mars 1982 samt tillföras den för råvarukostnadsutjämningen gemensamma utjämningskasssui. Det överskott inom kassan som stärkelsederivat beräknas ge, sedan exportbidrag avräknats mot importavgifter, skall föras till SPI. Under år 1982/83 beräknas detta överskott uppgå till 2,5 Mkr.
3 Exkl del till SOI.
3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 162
Fördelningsplanen för 1982/83 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 Mkr samt inflytande avgifter för fodermedelsimporten, som nyss nämnts beräknade till 305,0 Mkr. Fördelningsplanen blir därmed 572,2 Mkr. Beräkningsmässigt finns sålunda (650,5-572,2=) 78,3 Mkr att använda för ändaniål utanför fördelningsplanen.
JN föreslår i samförstånd med delegationerna och med utgångspunkt från det beräknade fördelningsbeloppet 572,2 Mkr följande preliminära fördelningsplan. Denna skiljer sig i vissa avseenden från den plan som redovisades av JN i skrivelse den 15 juni 1982.
Fördelningsplan 2982/82 kkr
200 Svensk spannmålshandel1)
Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtintressenter
Svensk kötthandel
Svensk kötthandel, utbyteshandel
Föreningen för mejeriprodukter
Svensk ägghandel
Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige
- mjölk
- kött
- ägg
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m2) Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter Stöd till odling av bruna böner Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportrådS) Fraktstöd foder, Norrland Reserv till förfogande
Summa
Definitiv fördelningsplan för 1982/83 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av införselavgifter för fodermedel är kända.
1)Avsättning av 2 Mkr, som avser kvalitetstillägg för vårvete, uppskjuts till nästföljande år p g a otakt i tillförseln till Svensk spannmålshandel. 2 Mkr avseende 1982 års skörd finns fonderade från 1981/82 års fördelningsplan och betalas ut under 1982/83. Medel till 1983 års skörd kommer att utgå ur I983/8I års fördelningsplan.
723 kkr avser fraktstöd till fodersäd under 1981/82.
2) Höjt belopp 1982/83 för att finansiera viss arbetskraftsundersökning inom Lantbruksekcnomiska samarbetsnämnden.
3) Se avsnitt 2.3-
Medelsbehovet under regleringsåret 1982/83 för sädana ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas till ca 78,3 Mkr i enlighet med följande sammanställning.
Ändarna utanför fördelningsplanen J.582/83 kkr
9 000
26 515
15 500
5 067
(+130)
2 631
(+ 80)
1 000
6 000
6 000
2 000
500 Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens bevarande
Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av Införselavgifter för ost
Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd Summa 78 321
Ovanstående fördelning skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop 1981/82:209. Sålunda har utbyteshandel nötkött öststaterna minskats med 6 Mkr, utbyteshandel kött och fläsk, har tagits upp med beräknade tillgängliga medel, 26,5 Mkr, samt restitution av införselavgifter ökats med 1 Mkr till 6 Mkr. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll respektive Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 130 kkr respektive 80 kkr då nämnden tillstyrker tilläggsanslag för 1982/83 för lönehöjningar under 1982 med dessa belopp (se vidare avsnitt 2.3). Vidare har stödet till maltproduktionen höjts med 1 Mkr samt 0,5 Mkr av medel inom fördelningsplanen och 0,5 Mkr av medel utanför fördelningsplanen avsatts till verksamhet vid Sveriges exportråd rörande främjande av export av högförädlade livsmedel (se vidare avsnitt 2.3)•
Beräknade tillgängliga medel 78,3 Mkr går helt åt till ändamål utanför fördelningsplanen. I den mån tillgängliga medel blir större än 78,3 Mkr bör överskjutande belopp i första hand få användas till att betala utbyteishandel med kött och fläsk upp till ett belopp på 50 Mkr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31,1, 1,8 , 0,3 respektive 21,9 Mkr för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel ut;anför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna reglerinj;såren 1979/80 - 1981/82 (jfr prop 1979/80:208 s 20).
Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1982/83 har sammanförts i tabell under avsnitt 2.1.
2.3 nförs£lavgift£i»edel_m_m_för_l 98/81
Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av införselavgifter m m för regleringsår-et 1983/81 blir beroende av importens storlek och av de korrigeiringar i avgiftssatserna som förutses ske den 1 Juli 1983 och den 1 januari 1981. Inflytande medel till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen inklusive räntor från föregående år kan nu beräknas till ca 661,9 Mkr, varav 325,0 Mkr för fodermedel. Det slutliga utfallet kan emellertid komma att avvika väsentligt från denna beräkning.
Med hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden föreslår JN att den rörliga krediten om 120 Mkr på samma sätt som tidigare får ställas till JNs förfogande under regleringsåret 1983/81. Krediten skall, i den mån inflytande införselavgifter inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål inom och utom fördelriingsplanen samt för sockerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.
Prop. 1982/83:162 37
FOrdelningsplanen för 1983/81 föreslås uppta samma belopp som för 1982/83 dvs 267,2 Mkr plus beloppet av inflytande avgifter för fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 325,0 iDcr, aUtså totalt 592,2 Mkr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter på fodermedel.
Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligt att nu lägga fram någon fullständig plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. JN avser att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning i Juni 1983. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen och i samband med att förslag till avgiftsändringar m m fr o m den 1 juli I983 avges. Det förutsätts härvid att JN liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och.besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills. Svensk spannmålshandel får tillföras införsel-avgifter för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att SOI av Inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.
Prop. 1982/83:162 38
JN har under nu löpande regleringsperiod bemyndigats att använda införselavgifter till ett antal olika ändamål utanför fOrdel-ningsplanen. Nämnden har ovan redovisat de beräkningar som i detta avseende gäller för 1982/83. För 1983/81 föreslås medel få tas i anspråk enligt följande uppställning.
Ändamål utanför fördelningsplanen 93/81 kkr
10
000
50
000
15
500
5
218
( +
151)
2
696 175 300
( +
62)
6
000
6
000
Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll (SMAK) Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde
Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen 300
6
000
2
000
1
500
Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd
Summa 105 989
För utbyteshandel nötkött, öststaterna beräknas 10 000 kkr.
För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås samma regler som tillämpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt regleringsåren 1981/82 - 1982/83 (bl a prop 1977/78:151, 1978/79:208).
Pristillägg får- och lammkött. Här föreslås oförändrat 15 500 kkr.
Till SMAK har för 1982/83 av medel utanför fördelningsplanen reserverats högst 1 200 kkr för upplysningsverksamhet pä mat-potatisområdet. SMAK begär att beloppet för 1983/81 höjs till 1 320 kkr (+10,05) på grund av ökade kostnader (bilaga 1).
Fr o m regleringsåret 1977/78 har ersättning utgått till SMAKs arbete med den officiella kvalitetskontrollen. För 1982/83 har reserverats högst 3 737 kkr för detta ändamål. För regleringsåret 1983/81 har SMAK begärt 1 135 kkr (+10,7J).
SMAK har även begärt ett tilläggsanslag som kompensation för löneökningar som har inträffat under 1982/83 med 192,5 kkr.
JN föreslär efter samråd med lantbruksstyrelsen att SMAK av medel utanför fördelningsplanen tillförs ett tilläggsanslag för 1982/83 med 130 kkr för lönehöjningar under 1982/83 samt anslag för upplysningsarbete och för den officiella kvalitetskontrollen med högst 1 268 kkr resp högst 3 950 kkr för 1983/81. I det senare beloppet ingår 100 kkr för utvecklingsarbete. Beloppen är beräknade utifrån löneläget i Januari 1983. Nämnden avser att återkomma rörande lönehöjningar under 1983/81.
spor'' har för 1982/83 erhållit ett belopp om 2 551 kkr för sin verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen . Förbundet begär nu ytterligare 110 kkr för 1982/83 på grund av löne- och kostnadsökningar som har inträffat under 1982. För reglerings-året 1983/81 begärs 3 020 kkr. Vidare har förbundet anhållit om en ökning av anslaget om 100 kkr för förstärkning av den framtida forsknings-och försöksverksamheten på matpotatisområdet. Av de tillförda medlen beräknas 60 procent gä till rådgivningsverksamhet och 10 procent till forsknings- och försöksverksamhet på matpotatisområdet (bilaga 2).
JN föreslår ett tilläggsanslag för 1982/83 med 80 kkr för lönehöjningar under 1982/83 samt ett anslag om 2 696 kkr för 1983/8I. Beloppen är beräknade utifrån löneläget i Januari I983. Nämnden avser att återkomma rörande lönehöjningar under 1983/8I.
'Vid bedömningen av anslagskraven från SMAK och SPOR har nämnden följt de anvisningar som gäller för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1983/8I.
Prop. 1982/83:162
40
Vad gäller SPORrs begäran om en anslagsökning med 100 kkr lägger nämnden nu inte något förslag med tanke på pågående utredning om användningen av medel utanför fördelningsplanen.
Nedan följer en sammanställning av anslagen 1982/83, föreslagna tilläggsanslag 1982/83 samt förslag till anslag för 1983/81 vad gäller SMAK och SPOR.
Anslag
Förslag på
Summa
Förslag på
Ändring
1982/83,
tillässs-
anslag
anslag
av anslag
kkr
anslag
1982/83,
1983/81,
82/83-83/81,
1982/83,
kkr
kkr
kkr
(löner)
kkr
SMAK
1 937
5 067
5 218
+ 151
SPOR
2 551
2 631
2 696
+ 62
Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens bevarande. Här upptas oförändrat 175 kkr.
För bidrag till fraktkostnadsr för mjölk och grädde beräknas oförändrat 300 kkr.
JN har bemyndigande att ta i anspråk medel utanför fördelnings-planen för återbäring till paisdjursuppfödare av den del av priset för inhemskt foder till pälsdjuren som är hänförlig till Införselavgifterna pä fodermedel. JN hemställer att 1983/81 få disponera högst 6 000 kkr av medel utanför fördelningsplanen för ändamålet.
För stöd till vallfröodlingen utgår 1982/83 8 000 kkr, varav 6 000 kkr utanför och 2 000 Idcr inom fördelningsplanen. JN föreslår att 6 000 kkr av medel utanför fördelningsplanen anvisas även 1983/81 för stödet till vallfröodlingen.
Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har 1982/83 förts 800 kkr, varav 300 kkr utanför och 500 kkr inom fördelningsplanen. Lantbruksstyrelsen har föreslagit att fonden 1983/81 skall tillföras oförändrat 800 kkr. JN föreslår att 300 kkr av medel utanför fördelningsplanen anvisas 1983/81 till fonden för kollektiva åtgärd(5r inom biodlingen (bilaga 3)-
Prop. 1982/83:162 41
Av skrivelsen frän Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) (bilaga 1) framgår att biodlarna använder betydande kvantiteter socker scm foder åt bina. SBR har begärt prisäterbäring för den fördyring som jordbruksprisregleringen medför. Nämnden äter-, kommer i ärendet när utredningen angående användningen av medel utanför fördelningsplanen är klar.
Av inflytande införselavgifter för malt har 1978/79 - 1980/81 årligen reserverats 2 000 kkr och 19&1/82 och 1982/83 1 000 kkr för stöd till maltproduktionen. Nämnden föreslår att ytterligare 1 000 kkr reserveras av 1982/83 års medel samt 2 000 kkr av. 1983/81 års medel.
JN föreslog i skrivelse 1982-03-21 att medel utanför fördelningsplanen skulle fä användas för kollektiva åtgärder inom odlingen av konsurationsfisk. Från Sveriges Fiskodlareförening har förnyad framställning inkommit om prisäterbäring för foderfördyring (bilaga 5). När utredning om användningen av medel utanför fördelningsplanen är klar avser nämnden att återkomma i denna fräga.
Nedan följer en sammanställning av ainslagen 1982/83 samt förslag till anslag 1983/8I vad gäller stöd till pälsdjursuppfödare, vallfröodling, biodling och maltproduktion.
Anslag 1982/83, Förslag 1983/81, Ändring, kkr kkr kkr
Prisäterbäring till
pälsd Jursupp födare
1 000
6 000
Stöd til vallfrö-
odlingen
6 000
6 000
Stöd till bi-
odlingen
300
300
Stöd till malt-
produktionen
1 000 + •
1 000
2 000
+2 000
För restitution av infOrselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost beräknas 6 000 kkr.
Sveriges exportråd. Regleringsåret 1981/82 har 1,5 Mkr inom och lika mycket utanför fördelningsplanen avsatts till Sveriges exportråd att användas för främjande av den svenska exporten av högförädlade livsmedel. Nämnda medel avses tas i anspråk under 1982/83. I regleringsbrev den 17 december 1961 anges att exportrådet vid tidpunkt som JN efter samråd med rådet fastställer till nämnden skall redovisa hur de anvisade medlen har använts.
Exportrådet har 1 skrivelse den 29 november 1982 begärt ytter ligare 3 Mkr för verksamhetsåret 1982/83 (bil 6). JN föreslår att 1982/83 0,5 Mkr samt 1983/81 1,5 Mkr av medel uUnför fördelningsplanen avsätts till exportrådets verksamhet.
Prop. 1982/83:162
43
2.1 Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m m regleringsären 1981/82 och 1982/83_________________________
1981/82 kkr
1982/83
kkr
prel
Inkomster
Från föregående regleringsår kvarstående Införselavgifter Under resp regleringsår influtna Införselavgifter
exkl fodermedel
fodermedel
Summa
16 9711
327 821 222 277
567 075
20 921
321 600 305 000
650 521
''intäktsräntor frän föregående år.
Utgifter
a)Av medel inom fördelningsplan
Svensk spannmålshandel
Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtintressenter
Svensk kötthandel
Svensk kötthandel, -utbyteshandel
Föreningen för mejeriprodukter
Svensk ägghandel
Regleringskassan för fågelkött
Regionalt bidrag mjölk
Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige
- mjölk
- kött
- ägg
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete
Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m
Stöd till odling av konservärter och andra
köksväxter
Stöd till odling av bruna bönor
Stöd till odling av vallväxtfrö
Fonden för kollektiva åtgärder inom
biodlingen
Sveriges exportråd
Fraktstöd foder, Norrland
Reserv till Jordbruksnämndens förfogande
SutDsa
2 000
723
29 500
29 500
0
0
65 000
0
21 906
23 155
221 000
167 000
68 171
68 000
10 000
0
. 3 000
0
20 500
20 500
5 000
5 000
1 700
1 100
8 500
8 650
25 000
25 000
2 500
• 2 500
1 100
1 100
2 000
2 000
500
500
1 500
500
-
150
. 0
215 922
189 177
572 200
Härefter kvarstående införselavgiftsmedel
77 598
78 321
Prop. 1982/83:162
44
1981/82
1982/83
kkr
kkr
prel
b)Av medel utanför fördelningsplan
Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisatlonens bevarande
Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde
Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
Restitution av införselLavgifter för styckningsdetaljer av kött pch fläsk samt av införselavgifter för ost Stöd £ill maltproduktionen Sveriges exportråd
Summa
9 291
9 000
28 091
26 515
15 111
15 500
1 875
5 067
(+130)
2 511.
2 631
(+ 80)
1 000
1 000
6 000
6 000
300
300
1 072
6 000
1 000
2 000
1 500
78 321
77 598
Saldo vid utgången av resp regleringsär
KASSAN FÖR RA.VARUKOSTNADSUTJÄMNINGEN
I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 Juni 1S'8l föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen av införselavgiftsmedel m n också skall redovisa användningen av utjänningskassan. Detta har beträffande budgetåret 1981/82 skett i särskild skrivelse daterad 1982-12-20.
Prop. 1982/83:162 45
1 RÖRLIGA KREDITER
Som tidigare anförts har regeringen uppdragit åt JN att överväga och framlägga förslag rörande behovet och oöjligheterna till samordning av de rörliga krediter m m i riksgäldskontoret som f n står till förfogande för olika ändamål inoö jordbrukspris-regleringen.
JN har påbörjat detta arbete och kommer senare att lämna förslag i denna fråga. Nämnden kommer i sanband härmed även att lämna förslag rörande slutlig finansiering av räntedifferenserna 1979/80 och 1980/81 på lån för tillfällig lagring av smör och köttvaror samt räntedifferenserna 198O/8I på lån för tillfällig lagring av oljeväxtfröer. Dessa räntedifferenser har tills vidare täckts genom län.
5 HEMSTÄLLAN
Med stöd av det nyss.anförda hemställer JN att det framlagda förslaget om användningen av införselavgiftsmedel m m för regleringsåren 1982/83 och 1983/81 godkänns.
6 BESLUTSMENING
Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brandö, Fringel, Hillbom, Johannesson och Tiberg efter föredragning av avdelningscheferna Sjöberg och Annerén samt byråchefen Sandqvist.
Ingvar Lindström
Lars Annerén
Prop. 1982/83:162 46
Jfl
1 STATENS JORDBRUKSNÄMND Bilapa 2
1983-01-31 209-1665/82 1 (15)
Regeringen Jordbruksdepartementet
Förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för regleringsperioden 1983/84 - 1984/85
1 INLEDNING
Regeringen uppdrog den 28 oktober 1982 åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden eft?r den 30 juni 1983.
I enlighet med riksdagsbeslut angående jordbruksprisregleringen (prop 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) gäller fr o m regleringsåret 1978/79 följande för prisregleringen på sockerbetor och socker:
1 Den direkta anpassningen av bet- och sockerpriserna till de förändringar som äger rum inom EG har upphört. Vid bestämningen av de svenska priserna skall dock förhållandena inom EG analyseras.
2 Betprisets nivå skall avvägas med beaktande av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna pä övriga vegetabilier. Nivån på sockerindustrins ersättning för sockerframställningen bör av jordbruksnämnden analyseras med hjälp av särskild expertis.
3 Sockerbetsarealen skall fr o m 1978 års odling avpassas så att den vid normal skörd ger ett importutrymme av 10 -- 15 procent av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om detta pä grund av ökande arealavkastning eller vikande konsumtion leder till en minskning av arealen, får denna minskning inte drabba sockerbetsodlingen pä Öland och Gotland, där odlingen bedöms ha störst betydelse ur sysselsättningssynpunkt.
Enligt regeringens särskilda direktiv den 28 oktober 1982 skall nämndens förslag om prisregleringen pä sockerbetor och socker efter den 30 juni 1983 bygga pä att driften vid samtliga nu existerande sockerbruk upprätthälls. Detta skall ske inom ramen av en total sockerbetsareal om 53 000 hektar. Utgångspunkten för prissättningen skall vara gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken. Förslaget skall vara så avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden.
Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av särskild expertis från statens pris- och kartellnämnd (SPK) granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA) ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling analyserats. Utvecklingen inom EG har belysts (bil 1 och 2).
Jordbruksnämnden har nu avslutat de föreskrivna överläggningarna. Nämnden har överenskommit med Sveriges Betodlares Centralförening (SBC), SSA och konsumentdelegationen om ett förslag till prisreglering som omfattar tvåårsperioden 1 juli. 1983 - 30 juni 1985. Förslaget innebär i huvudsak en förlängning av nu gällande överenskommelse. Sålunda föreslås att sockerbetsodlarna årligen erhäller kompensation för inträffade kostnadsökningar i odlingen samt inkomstföljsamhet motsvarande vad jordbruket i övrigt erhåller. SSA föresläs en gång per är få kompensation för inträffade kostnadsökningar. För eldningsolja föreslås att nuvarande regel för ä conto-kompensation
bibehålls, överläggningar om kompensationsbelbppens storlek för 1984/85 bör aga rum i slutet av innevarande år. Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det ankomma pä nämnden att efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.
2 AREAL OCH AREALBIDIVG
Sockerbetsarealen skall minskas med cirka 500 hektar/är under avtalsperioden med sikte på att den 1985 får vara högst 51 500 hektar.
Fördelningen av sockerbetsarealen bland odlarna går till sä att dessa får göra en förhand<;teckning. Om den sammanlagda tecknade arealen överstiger den areal som statsmakterna har fastställt sker en kvotering av arealen. Härvid tilldelas, om statsmakterna har fastställt oförändrad areal för riket, de som har odlat sockerbetor tidigare högst oförändrad areal. Den areal som friställs genom att tidigare odlare slutar odla sockerbetor eller minskar sin areal fördelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som önskar öka sin areal.
Säväl nämnden som konsumentdelegationen anser det angeläget att en odling som har begränsats genom statsmakternas beslut inte helt förbehälles en redan etablerad odlarkår. En rimlig möjlighet bör finnas för dem som inte redan odlar sockerbetor att fä göra detta.
Parterna är därför överens om att alla odlare i princip bör behandlas lika vid nedskärning av arealen. Detta innebär att en mindre nedskärning av arealien vid öbruken kan godtas och att de som har bytt fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal kan drabbas av arealminskningar. Fabrikspotatisarealen får dä ökas i motsvarande grad. Inga nya byten av fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal bör ske.
Prop, 1982/83; 162 49
Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC. För betor pä areal utöver kontrakterad bör göras ett kraftigt prisavdrag.
Arealbidraget föresläs oförändrat 200 kr/hektar till odlarna på fastlandsdelen av Mörbylångadistriktets upptagningsområde (exkl Östergötland), 400 kr/hektar till odlarna pä Öland och 500 kr/hektar till odlarna pä Gotland. I de fall arealen vid areal kontrollen befinns vara. mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen.
Parterna är ense om att under regleringsperioden utreda möjligheterna att införa kvantitetsbaserade odlingskontrakt i stället för arealbaserade.
3 ERSÄTTNING TILL BETODLARNA
Ersättningen till betodlarna för ökningen av produktionsmedelspriserna bör liksom tidigare räknas fram med utgångspunkt frän de del index som ingär i produktionsmedelsprisindex (PM-index) för jordbruket i övrigt. Vid sammanvägningen av indextalen för de olika delposterna bör kostnadsandelarna enligt en av jordbruksnämnden upprättad normkalkyl för sockerbetsodlingen användas som vikter. Denna index multipliceras med den totala kostnadsvolymen för förnödenheter, tjänster, kapital och lejt arbete i sockerbetsodlingen. Index registrerar inte förändringar i kostnaderna för den lejda arbetskraften. Om kostnaderna för lejt arbete har utvecklats väsentligt annorlunda än kostnaderna i övrigt bör korrigering göras för detta.
Kostnadsökningen har enligt tillämpad index ' varit 10,72 procent mellan oktober 1981 och oktober 1982. Under samma tid har kostnaderna för lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen ökat med 5,99 procent. Eftersom skillnaden är relativt stor har er-.
1) Exklusive handelsgödselavgift. Enligt överenskommelse skall jordbruket inte kompenseras för den fördyring som handelsgödselavgiften medför.
4 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 162
sättningen för lejt arbete beräknats efter 5,99 procent. Ersättningen till betodlarna för kostnadsökningar under perioden oktober 1981 - oktober 1982 har beräknats till totalt 47,03 Mkr.
Beloppet bör korrigeras för ändringar i SSA:s ersättning till odlarna för den melass och betmassa som bolaget har köpt av odlarna. Parterna har enats om att härvid ta hänsyn även till värdeändringen på melass som odlarna har återtagit. I fråga om betmassa bör korrigering göras för halva värdeförändringen pä återtagen kvantitet.
Eftersom SSA på grund av förändringen av världsmarknadspriserna har sänkt äterköpspriset för melass av 1982 ärs skörd med 8 kr per 100 kg bör odlarna kompensieras med 1,70 Mkr för minskade intäkter av melass.
Vid föregående överläggningar användes en preliminär index för kostnadsförändringen. Den definitiva siffran blev 0,02 procentenheter högre varför odlarna bör tillföras ytterligare 80 000 kr.
Upprättade bidragskalkyler visiar att lönsamheten inom sockerbetsodlingen i förhållande till annan jämförbar vegetabilie-produktion har minskat under senare är. Sockerbetsodlingen visar emellertid fortfarande en högre relativ lönsamhet än jämrdrbara grödor. De speciella omständigheter som f n är förknippade med sockerbetsodling motiverar en något högre lönsamhet för denna odling.
Betodlarna bör i princip fä lika stor procentuell ökning av arbets- och kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerkänns jordbruket i övrigt. Odlarna bör därför den 1 juli 1983 fä samma ökning som jordbruket fick per den 1 juli 1982 och den 1 januari 1983.
Mot denna bakgrund har parterna nu enats om att sockerbets-odlarnas inkomster för eget arbete och kapital bör räknas
upp med 6.16 procent, vilket ger 5,68 Mkr. Häri ingär ett engångsbelopp på 0.14 Mkr. Totalt bör betodlarna säledes tillföras 54.49 Mkr enligt följande:
Ersättning för kostnadsökningen . oktober 1981 - oktober 1982 .
Tillkommer för intäktsminskningen för biprodukter
Tillägg för revidering av index-förändring oktober 1980 - oktober 1981
Inkomstföljsamhet
Att tillföras betodlarna, totalt
47.03 Mkr
1.70 II
0,08
II
48,81
Mkr
5,68
Ii
54.49 Mkr
Med utgångspunkt frän det nyss anförda bör grundpriset för sockerbetor med 16 procent sockerhalt höjas med 2.21 kr per 100 kg, vilket motsvarar en partiprishöjning av socker med 17.14 kr per 100 kg (4,57 %).
4 ERSÄHNING TILL SOCKERBOLAGET
4.1 ål'''ä"_°v.e£S2kjt
Prisregleringen bör liksom tidigare avse endast strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat räsocker samt konsumentförpackningen av strösocker. Nämnden förbehåller sig dock rätten att även beakta utfallet i foderrörelsen.
SSA bör kompenseras för inträffade kostnadsökningar. Beräkningen av kostnadsändringarna (exkl oljekostnaderna) baseras sä långt möjligt pä en generell branschkalkyl. För ändringar
1 oljekostnaderna görs preliminära justeringar av sockerpriset
3 när priset pä olja har ändrats med minst 160 kr/m . För året
1981/82 görs nu en slutjustering. För 1982/83 görs slutjus-
tering den 1 juli 1984. Alla beräkningar bygger pä en normerad skördevolym och sockerhalt.
Beräkningar och analyser som avser SSA utförs i huvudsak av SPK.
4.2________ Korrigering av sockerpriset på grund.av ändringar. 1 £i£'"il*___ _._ ._______________
4.2.1 A conto-justering
Sockerpriset bör justeras när oljepriset enligt ett löpande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikostna-derna) har ändrats med minst - 160 kr/m . Denna regel har hittills under regleringsåret 1982/83 lett till tvä prishöjningar pä sammanlagt 8,05 kr per 100 kg socker.
4.2.2 Definitiv justering av oljekostnaderna för 1981/82
SSA:s oljekostnader under perioden november 1981 - oktober 1982 har överstigit baskostnaderna med 3 419 000 kr. A conto-ersättningen har enligt utförda beräkningar tillfört SSA 634 000 kr, varför SSA som ett engångsbelopp bör tillerkännas ytterligare 2 785 000 kr. Samtidigt bortfaller förra årets engångsbelopp 8 822 000 kr, varför bolagets kostnadskompensation bör minskas med 6 037 000 kr...
4.3___________________________ Korrigering av sockerpriset på grund av ändringar i å"''å J0£t£ade£ än_o2jk£staad£rjia_ '_ _
Sockerpriset bör den 1 juli 1983 och 1984 justeras pä grund av ändringar i andra kostnader än oljekostnaderna enligt i huvudsak tidigare modell. Denna inrebär att man utgår från en normerad kostnadsvolym om totalt 451 377 000 kr. Kostnadsändringen exkl löner fastställs i procent genom jämförelse mellan produktionsmedel spriserna under oktober 1981 och oktober 1982 resp oktober 1982 och oktober 1983. Löneändringarna för kollektivanställd personal beräknas med utgångspunkt frän branschavtalet
mellan SAF (allmänna gruppen) och Svenska Fabriksarbetare-förbundet. Kostnadsändringen beräknas genom en jämförelse mellan tvä tolvmänadersperioder (maj - april). Ändringarna för de skilda kostnadsslagen vägs samman med resp kostnadsvolymer som vikter. Den sä beräknade genomsnittliga ändringen - uttryckt i procent - multipliceras med den totala kostnadsvolymen. För beräknad produktivitetsförbättring bör vid varje prisjustering dras av 1.5 Mkr.
Ersättningen för kostnadsökningarna oktober 1981 - oktober 1982 exkl olja har beräknats till 39 422 000 kr. Beräkningen av förändringen i personalkostnaderna har baserats pä en jämförelse mellan vägda genomsnitt för tolvmänadersperioderna 1 maj 1981 - 30 april 1982 och 1 maj 1982 - 30 april 1983 med 1 januari 1983 som sista" mätvärde. Parterna har enats om att sista mätvärde bör avse den 30 april, varför korrigeringar bör göras redan den 1 juli för löneökningar under januari - april. I kompensationsbeloppet ingär avskrivningar med 7 890 000 kr och i fråga om personalkostnaderna engångsersättningar om 650 000 kr. Avdrag har gjorts för tidigare erhållna engångsbelopp. Den totala kostnadskompensationen till SSA (definitiv kompensation för oljekostnaderna samt kompensation för övriga kostnadsökningar) blir 33 385 000 kr. vilket motsvarar 10.50 kr per 100 kg socker (2.8 %). Härtill kommer ev lönehöjningar under januari - april 1983 samt effekten av ev oljeprisändringar.
4.4 Ersättning för merkostnaderna vid bruken pä Öland £c]i GoUn______________________________
I kostnadskompensationen har även merkostnaderna vid öbruken beaktats. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader for regleringsäret 1983/84 beräknas till 4.78 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir ca 15,2 Mkr. Dessutom tillkommer 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden. 5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 162
Prop. 1982/83:162 54
4.5 l'"lältmg_f£r_r£f f'ijien£g_av i'''£0£t£rat_räsce
Ersättningen för raffinering och lagring av importerat räsocker höjs för inträffade kostnadsökningar med 8,53 procent (lika med de genomsnittliga kostnadsökningarna i sockertillverkningen) . till 70,21 kr per 100 kg.
5 REGLERINGSEKONOMIN
Underskottet i sockerregleringsfonden var den 30 juni 1982 42.2 Mkr.
Enligt nu gällande överenskommelse som har godkänts av statsmakterna skall ifrågavarande underskott avvecklas under innevarande och de närmast följande tre åren genom bidrag från de olika intressenterna enligt följande:
Totalt, Mkr Per är, Mkr
Konsumenterna 14 3.5
SSA 15 3,75
Betodlarna 16 4,0
Under 1982/83 skall säledes konsumenterna betala in 3,5 Mkr. SSA 3,75 Mkr och odlarna 4,0 Mkr. Konsumenternas bidrag tas från de försäljningsavgiftsmedel som finns fonderade hos nämnden. Betodlarnas andel dras från betpriset. SSA svarar för inbetalningen av odlarnas och bolagets andelar. .
För att underskottet i sockerregleringsfonden inte skall öka 1982/83 skall SSA och odlarna, om skörden 1982 överstiger 312 000 ton vitsocker, inbetala ett belopp till sockerreg-leringsfonden som motsvarar beräknade införselavgifter för den import som överskottet undantränger. Beräkningen görs i februari 1983 och baseras pä en prognos av 1982 ärs skörd och de genomsnittliga världsmarknadspriserna pä räsocker under månaderna oktober 1982 - januari 1983. Inbetalningen skall göras
senast den 1 mars 1983. Om skörden understiger 312 000 ton vitsocker bör de Införsel avgifter som flyter in för ökningen av importen sättas in i en särskild fond för näringen. Både inbetalningen av medel vid högre skörd än 312 000 ton och de fonderade medlen vid lägre skörd bör fördelas med 60 procent pä odlarna och 40 procent pä SSA.
Enligt beräkningar som har gjorts i samband med överläggningarna ger 1982 ärs betskörd 357 500 ton vitsocker. Med utgångspunkt från denna produktion och skillnaden mellan svenskt pris och världsmarknadspris under perioden oktober 1982 - januari 1983 har beräknats att ovanstående regel ger en inbetalning frän sockernäringen till sockerregleringsfonden på ca 82,0 Mkr.
Vid de nu avslutade överläggningarna har man - med hänsyn till syftet med 312 000-tonsregeln - enats om att följande inbetalningar skall göras till sockerregleringsfonden i stället för tidigare överenskomna inbetalningar. (Avbetalningen av skulden den I juli 1982 upphör i och med 1982/83 ärs inbetalning.)
Arets avbetalning pä skulden den 1 juli 1982
Betodlarna
4.0 Mkr
SSA
3.75. "
Konsumenterna
3,50 "
Summa
11,25 Mkr
Inbetalningar
enl
iqt
312 000-tonsregeln
Betodlarna 37.6 Mkr
SSA 25.1 "
Summa 62,"7 Mkr
Detta innebär att underskottet i fonden avvecklas helt, att 1982/83 ärs underskott täcks samt att ca 21 Mkr (exkl ränta) finns i fonden den 1 juli 1983 för kommande tvä ärs utgifter.
Några inkomster kan med hänsyn till överskottsskördarna 1981 och 1982 inte påräknas vid normal skörd under de närmaste två åren.
Dessutom bör betodlarna och SSA om fondens utgifter blir större än beräknade 14,2 Mkr för 1983/84 och 5.2 Mkr för 1984/85 skjuta till medel så att fonden den 30 juni 1985 inte visar underskott. Denna garanti gäller för prisutjämning av olika slag samt i princip nu utgående former av regionalstöd. I gengäld bör näringen - om 1983 ärs skörd blir avsevärt lägre än normalt (320 000 ton) - i december 1983 fä ta upp överläggningar om definitiva bet- och sockerpriser för 1983 ärs skörd med beaktande av förändringar i regleringsekonomin.
överenskommelsen innebär att betodlarna och SSA har åtagit sig att betala sockerfondens utgifter för regionalstödet för innevarande samt nästa regleringsår, nämligen per är
Ersättning till SSA för del av merkost naderna vid öbruken 4,3 Mkr
Arealbidrag till leverantörerna till
öbruken 3.5 "
Norrlandsfrakter 1.2 "
Summa 9.0 Mkr
Säväl nämnden som de tre delegationerna anser i princip att stöd som har tydlig regional karaktär - t ex sysselsättningsstöd - bör täckas genom budgetmedel och har förutsatt att detta för sockernäringens del sker fr o m 1984/85. Utöver det regionalstöd om 9 Mkr som utbetalas frän fonden uttas ca 15.2 Mkr i regionalt stöd pä sockerpriset. Detta bärs säledes direkt av sbckerkonsumenterna. Även detta belopp bör avlyftas fr o m 1984/85. Sockerpriset kan då sänkas med cirka 5 kr per 100 kg.
Totalt utgår således 24.2 Mkr per är i regionalt stöd till sockernäringen. Parterna förutsätter att detta belopp fr o m
1984/85 täcks med budgetmedel. SSA har lämnat särskilt yttrande ang regionalstödet (bil 3).
6 JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PA SOCKERBETOR OCH SOCKER FÖR REGLERINGSARET 1983/84
Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden 1 juli 1983 - 30 juni 1984 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. SBC har godtagit förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser bo-: laget. Förslaget kan sanmanfattas i följande punkter:
1 Sockerbetsarealen för 1983 ärs odling fär uppgå till
52 500 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen bör godkännas av nämnden. Cirka en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.
2 Grundpriset på sockerbetor, som avser 16 procent sockerhalt, föresläs bli 26,39 kr per 100 kg.
3 Till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga föresläs utgå ett oförändrat arealbidrag om 200 kr/hektar kontrakterad areal. Till odlare pä Öland föresläs arealbidraget bli oförändrat 400 kr/hektar och till odlare pä Gotland oförändrat 500 kr/hektar. I de fall arealen vid areal kontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgå efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.
4 SSA:s nettopris för baskvaliteten i sortimentet, strösocker K5 i säck om 50 kg, föresläs vid oljepriset 1 739 kr/m vara 402,96 kr per 100 kg. Priset justeras när oljepriset har ändrats med - 160 kr/m .
5 Gränsskyddet för socker bör utgä enligt de grunder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för
importerade kvantiteter under perioder dä världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset pä socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör - liksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris pä färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m m till svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör fastställas av jordbruksnämnden. Som mätt pä världsmarknadspriset pä räsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen pä räsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.
Införselavgiften för färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan SSA:s nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset på färdigt socker, mätt pä nyss angivet sätt.
Införselavgiften för räsocker föresläs anpassas sä att svensk raffineringsindustri, som köper in råsocker till gällande Londonnotering och säljer den raffinerade varan till SSA:s nettopris enligt punkt 4, erhäller en ersättning för raffineringen som inkl ersättning för säckkostnader och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 70,21 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn om 8 procent.
Införselavgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstans-halt.
Införselavgifterna bör förutom vid svenska prisändringar i princip justeras en gäng varje månad för ändringar i de internationella priserna samt dessutom vid större variationer i de utländska prisema.
6 Vid behov bör jordbruksnämnden fä ta ut en försäljningsavgift pä allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.
7 Sockerregleringsfonden föresläs fä användas för fraktsub-ventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 Mkr. Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av 3.5 - 4,0 Mkr, dels den ersättning om 4,3 Mkr som skall utgä för SSA:s merkostnader för driften vid dessa bruk. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för varor innehållande socker. Vid tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export återbetalas införselavgiften för förbrukat socker. I en överskottssituation bör exportbidrag i stället lämnas ur sockerfonden.
8 Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr o m den 1 juli 1983. När det gäller socker har erfarenheten visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höjningen och motsvarande stark nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att medge att prisändringarna fördelas i tiden pä ett sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår pä marknaden. Systemet bör utformas sä att varken SSA eller dess kunder kalkylmässigt gör någon vinst eller förlust.
9 Det belopp som skall inbetalas till sockerregleringsfonden under innevarande regleringsår, om skörden överstiger
312 000 ton, ändras enligt följande.
Betodlarna inbetalar 37,6 Mkr och SSA 25,1 Mkr till fonden.
7 BESLUTSMENING
Detta ärende har avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Fringel. Hillbom, Johannesson och Tiberg efter föredragning av byråchefen Sandqvist i närvaro av avdelningscheferna Sjöberg och Annerén. Viggo Fringel och Lennart Tiberg har avgivit särskilt yttrande (bil 4).
Ingvar/
indström
Eje Sandqvist
Bilagor
Bil 1 Sockerregi erirgen 1983/84. mapp I
" 2 . " " . " II
" 3 Särskilt yttrande frän SSA
" 4 " " " Viggo Fringel och Lennart Tiberg
Prop. 1982/83:162 61
STATENS JORDBRUKSNÄMND Bilaga i
VEGETABILIEBYRAN DECEMBER 1982
SOCKERREGLERINGEN 1983/81 Mapp l''
Innehåll
BaJcgj2U£d_
1. 'Statsmakternas beslut och förhandlingsuppdraget
2. EG:s marknadsreglering för socker
Jämförelse mellan EG:s priser och de svenska priserna
3. Sockerkonsumtionen
4. £r£gr_at_b£h£nl£ i 2vir2ä£g£ijigarria_med_b£t£dJ[a£n£
5. Sockerbetsodlingens lönsamhet i förhällande till andra grödor
6. Utveckling av produktionsmedelsprisindex för sockerbetsodlingen under perioden oktober 1981 - oktober 1982
7. Kostnadskompensation och inkomstföljsamhet att tillföras betodlarna under perioden 1/7 1983 - 30/6 1984
8. Arealbidragen (Sockerbetsodlingens omfattning inom Mörbylånga och Roma sockerbruks tillförselomräden) emer[S£nima_f£ä50£ jFö£ e_tolrjia_0£h_b£lgt
9. Regleringsekonomin
10. Normskörden och dess användning
11. Den fortsatta behandlingen av de sockerbets- och fabrikspotatisarealer som 1981 och 1982 byttes mot varandra
12. Overheadbilder för socker (odlarna)
•'Här utesluten
Prop. 1982/83:162
STATENS JORDBRUKSNÄMND
VEGETABILIEBYRAN
STATENS PRIS- OCH KARTELLNÄMND
62
DECEMBER 1982
Bilaga 2
SOCKERREGLERINGEN 1983/84
Mapp II
1)
Innehåll
1. £räg2r_aM,_b£hanU vi £v£r2ä£gjiir>gar£a_med_socJcej2b£l aiget
2. Analys av SSA:s ekonomiska situation
3. Principer för SSA:s kostnadskompensation inom ramen för socker-regleringsavtalet
4. Beräkning av sockerbolagets kostnadskompensation inom reglerad sektor inför regleringsåret 1983/84 (exkl. oljekostnadsberäkning)
5. Beräkning av sockerbolagets kompensation för ökade kostnader för eldningsolja
6. SSA:s fodertillverkning
7. Merkostnaderna för ö-bruken och Karpalund
1)
Här utesluten
Prop. 1982/83:162 63
Bilaga 3 Bilapa till Statens Jordbruksnämnds skrivelse till Regeringen ang. socker-regleringen för åre.-i 1983/84 - 1984/8;
Nåpra synpunkter från Sockerbolaget på "avlyftning" av regionalpolitiska stöd-åtgäröer från sockerregleringsfonden
År 1969 beslöt Sockerbolaget att - som ett fortsatt led i den strukturrationaliseringsprocess som pågått under 50- och 60-talen - lägga ner sockerbruket i MörbylångE på Öland. Detta förhindrades genom att statsmakterna trädde emellan och begärde att driften vid bruket skulle fortsätta. För att detta skulle vara möjligt fick bolaget ett visst årligt bidrag till driften.
Några år senare vidtogs ett liknande arrangemang, då med syftet att även driften vid bruket i Roma på Gotland skulle kunna fortsätta.
Sedan dess har Sockerbolaget alltså uppburit ett visst stöd till driften vid de små - och därför mindre rationella - bruken på öarna. Stödet utgår dels i form av ett kontant bidrag (för närvarande 4,3 Mkr/år) som utbetalas från sockerregleringsfonden, dels i form av ett tillägg till sockerpriset (för närvarande, under reglerings-året 82/83, beräknat.till 4,28 öre/kg socker).
Efter 1977 års riksdagsbeslut, i vilket Sveriges självförsörjningsgrad för socker fastlades till 85-90 %, togs frågan om nerläggning av Karpalunds sockerbruk utanför Kristianstad upp av Sockerbolaget. Detta skulle nämligen vara möjligt, eftersom bolagets sammanlagda fabrikskapacitet efterhand trijBmats upp så att ovannämnda självförsörjning skulle kunna klaras av med ett av de små bruken nerlagt.
Bolagets planer väckte protester, och ett antal åtgärder vidtogs för att kunna hålla Karpalund igång. Bland annat har betarealen höjts under senare år, varigenom bolagets brukskapacitet fått en bättre utnyttjning, vilket i sin tur varit en förutsättning för att bibehålla driften i Karpalund (och vid öbruken).
Kombinationen ökad betareal och goda skördar under senare år har emellertid lett till att sockerregleringsfonden fått betydligt minskade intäkter i form av införsel-avgifter på importerat råsocker. Fonden har därmed kommit att uppvisa ett underskott. Vid sockerförhandlingarna 1982 öyerenskoms att sockernäringens parter gemensamt skulle, genom inbetalningar till fonden, täcka in detta underskott.
Eftersom den huvudsakliga anledningen till att fonden uppvisar underskott är att från fonden betalats ut regionalpolitiskt betingat stöd till bolaget (och betodling-en) för att upprätthålla driften vid öbruken, anser vi från Sockerbolagets sida att fjorårets uppgörelse egentligen innebär att vi själva bekostat motsvarande del av regionalstödet.
Vi menar att detta inte är rimligt och för att förhindra att en liknande situation inträffar även i framtiden har vi (liksom de övriga parterna) vid årets förhandlingar begärt att regionalstödet avlyftes från fonden och för framtiden bäres av staten, inom ramen för något av de budgetanslag som är avsedda just för regionalpolitiska åtgärder.
Dessa kostnader är för närvarande av storleksordningen 9 Mkr/år (till Sockerbolaget 4,3 Mkr, till betodlingen 3,5 Mkr och till de s.k. Norrlands-frakterna 1,2 Mkr). Regeringen har i direktiven till Jordbruksnämnden angående årets sockerförhandlingar angivit att samtliga sju betsockerbruk skall hållas igång, vilket innebär att Sockerbolagets mindre rationella struktur bevaras. Uppenbarligen är det arbetsmarknadspolitiska skäl som är anledningen till direktiven, och det måste därför anses som rimligt och riktigt att statens budget för regionalpolitik står för de kostnader som hittills belastat sockerregleringsfonden.
Malmö den 17 februari 1983 SVENSKA SOCKERFABRIKS AB
Svante Wramstedt
Prop. 1982/83:162
64
■' • •• r"' ', .' i~
Bilaga 4
, I.-
bctccicning Er betecknini
särskilt yttrande rörande prisregleringen för socker under 1983/84 - 85/86 av Viggo Fringel och Lennart Tiberg
Den träffade uppgörelsen innbebär att sockerbolaget inte eirhällit full kompensation för den faktiska löneglidningen. Enligt vår uppfattning bör löneglidningen i detta sammanhang jämställas med övriga kostnadsökningar och kompensation utgå. Ett enskilt företag har knappast några möjligheter att påverka löneglidningens storlek. I detta sammanhang bör också framhållas att uppgörelsen är så utformad att sockerbolaget inte kan via norma? produktivitetsökning finansiera löneglidningen.
Stockholm den 2 februari 1983
Viggo Fringel
Lennart Tiberg
IDEELL FÖRENING
FÖRENING UPA
EKONOMI-AB
Postadress
105 33 STOCKHOLM
Gatuadress
Klara östra kyrkogala 12
Telclon 08-14 1600
Telegram Lantfärbundet
Prpp. 1982/83:162 65
Innehåll sid.
Proposition ................ ................................... 1
Propositionens huvudsakUga innehåll...... _ ........... 1
1 Inledning ....................................................... ... 2
2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den
1 juh 1982 - den 30 juni 1983, m. m........ ........ ... 3
2.1 Justering av mittpriser, m. m. den 1 juh
1982......................................................... 3
2.2 Justering av mittpriser, m. m. den 1 januari
1983......................................................... 4
2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, •
m. m. fr. o. m. den 1 januari 1983................... 6
3 Föredragandens överväganden ......................... ... 7
3.1 Allmän bakgrund.......................................... 7
3.2 Införselavgiftsmedel m. m.............................. 9
3.3 Prisregleringen på sockerbetor och socker. ... 14
3.4 Lantbruksnämndernas ortsombud, m. m............ 17
4 Hemställan .............................................. . 19
5 Anslagsfrågor för budgetåret 1983/84.................. . 20
6 Beslut............................................................ . 24
Bilaga 1 Införselavgifter m. m........................... .. 25
Bilaga 2 Förslag till prisreglering på sockerbetor och socker för
regleringsperioden 1983/84 - 1984/85 .... 46