om basenheten för åren 1984 och 1985
Regeringens proposition
1983/84:69
om basenheten för åren 1984 och 1985;
beslutad den 10 november 1983.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
Pä regeringens vägnar
OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen föreslås att uppräkningen av basenheten som ligger till grund för skatteskalan'begränsas till ca 4% för år 1984 och ca 3% för år 1985. Basenheten för de båda åren blir dä 7600 kr. resp. 7 800 kr. Vidare föreslås en höjning av skattesatsen i inkomstskikten mellan 18 och 21 basenheter (vilket år 1984 motsvarar 136800-159600 kr.).
1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 69
Prop. 1983/84:69 2
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs alt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt skall ha nedan angivna Ivdelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag träder i kraft den I juli 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering. Basenheten skall vara 7 300 kronor för taxeringsåret 1984, 7700 kronor för taxeringsåret 1985 och 8100 kronor för taxeringsåret 1986.
Föreslagen lydelse
Denna lag' träder i kraft den I juli 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års laxering. Basenheten skall vara 7300 kronor för taxeringsåret 1984, 7600 kronor för taxeringsåret 1985 och 7800 kronor för taxeringsåret 1986.
Denna lag- träder i kraft den I januari 1984. Skall skattskyldig eller i fr"äga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
' 1982:418. - 1983:000.
Prop. 1983/84:69 3
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1977: 1071) om basenhet' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 f Basenhet utgör för varje taxe- Basenhet utgör för varje taxe ringsår ett belopp som motsvarar ringsår ett belopp som motsvarar 8100 kronor multiplicerat med 7.800 kronor multiplicerat med' årets jämförelsetal. Basenheten av- årets jämförelsetal. Basenheten av rundas nedåt till hell hundratal kro- rundas nedåt till helt hundratal kro nor, nor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.
' Senasle lydelse av lagens rubrik 1982:418. - Senaste lydelse 1982:418.
Prop. 1983/84:69
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen
(1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse 4§ Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:
3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet; när beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte 7 base
nheter
grundbeloppet för 4 basenheter
och 4 % av åter
" 8
., -,
' 6% '
■ 9
" 8
• 7 % '
• 10
,. g
■ 17%"
■ 12
" 10
• 22%'
' 13
" 12
' 23%"
• 14
• 13
• 25 % '
• 15
" 14
■ 26% •
" 16
.. 15
■ 28% "
16
• 20
"16
• 29% '
20 " ■
' 30
"20
• 30% '
30 b
asenl
leter
■"30
• 32% •
Föreslagen lydelse
4S
Vid 1985 års taxering utgör grundbeloppet i stället för vad som anges i 10 S I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:
3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;
när beskattningsbar inkomst överstiger
4 men inte 7 basenheter: grundb
)eloppet för 4 basenheter
och 4% av äter
7 '
■ 8 '• :
" 7
■ 6% "
8 '
' 9 ■• :
,, g
" 7% '
9 ■
■ 10 '■ :
,, g
' 17%"
10 '
' 12 " :
., ,g
■ 22 % ■
12 ■
' 13 " :
" 12
' 23 % •
13 '
' 14 " :
., ,3
' 25 % '
14 ■
• 15 " :
•" 14
' 26%'
15 ■
" 16 "" :
„ ,5
" 28 % '
16 ■
■ 18
•16
■ 29% ■
18 ■
■ 20
"18
■ 33 % '
20 ■
■ 21
"20
• 32% ■
21 ■
■ 30
"21
■ 30% ■
30 b
åsen
leter :
.. 3Q
• 32% ■
Prop. 1983/84:69
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Skall skattskyldig eller i fräga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som taxeras med fillämpning av 11 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Prop. 1983/84:69 6
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
10 S / mom.- För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor. Grundbeloppet ulgör:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977:1071) om basenhet:
3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;
när beskattningsbar inkomst överstiger 4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4% av återstoden; 9 ■" "" 10 "' : " "9 "' "■ 15% "
10 basenheter . ■ "' "10 " "20%"
Tilläggsbeloppet utgör:
när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter: 5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;
när underlaget överstiger
19 men inte 21 basenheter: 21 "" "" 23 23 " '" 26 26 " ■■ 45 45 basenheter
tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden 21 " " 15%"
23 " "■ 20%"
26 " " 25%"
45 " " 30%."
Föreslagen lydelse 10 §
/ mom. För fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.
Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inkomst inte överstiger 4 basenheter enligt lagen (1977: 1071) om basenhet:
3 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger I basenhet;
när beskattningsbar inkomst överstiger 4 men inte 9 basenheter: grundbeloppet för 4 basenheter och 4 % av återstoden; 9 "" "' 10 "' : " "9 " " 15% '■
'10
" 20%c ■
'18
" 24%: ■
'21
" 20%o ■
10 " " 18 18 " " 21 21 busenheler
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. - Senaste lydelse 1982:416.
Prop. 1983/84:69
Tilläggsbeloppet utgör:
när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basenheter:
5 procent av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter;
när underiagel överstiger 19 men inte 21 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10% av återstoden;
23 26 45
15% 20% 25% 30%.
21 '" "" 23 23 " "" 26 26 " "" 45 45 basenheter
Denna lag träder i kraft den I januari 1984 och tillämpas första gängen vid 1986 års taxering. Skall skattskyldig eller i fråga om makar någon av dem taxeras för beskattningsår som har börjat före den 11 november 1983 tillämpas äldre bestämmelser. Med makar avses de som laxeras med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Prop. 1983/84:69
Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1983-11-10
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och stalsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg
Föredragande: statsrådet Feldt
Proposition om basenheten för åren 1984 och 1985
1 Inledning
1 den nyligen framlagda propositionen (1983/84:40) om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m.m. lämnade jag en redogörelse för det ekonomiska läget och inriktningen av arbetet för att nedbringa inflationen. 1 propositionen redovisades en lång rad ålgärder för att bryta automatiken i utgiftsök-ningarna. Dessa innebår i huvudsak atl kompensationen för prisstegringar förär 1984 skulle begränsas till 4%. Jag avser nu att ta uppen motsvarande fråga på inkomstbeskattningens område.
2 Föredragandens överväganden
Den överenskommelse som träffades mellan centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna i april 1981 innehöll fem punkter, nämligen sänkning av marginalskatterna, begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde, ersättande av den dåvarande utformningen av indexregleringen med en annan form av skydd mot inflationen, totalfinansiering av skallereformen genom en höjning av arbetsgivaravgifterna eller införande av en vidare produktionsfaktorskatt samt intensifierad kamp mot skattefusk och skatteflykt.
Del förslag till närmare utformning av skattereformen som utarbetats av en särskild expertgrupp innebar i fråga om inflationsskyddets utformning att basenheten, som ligger lill grund för beräkning av skiktgränser m.m.. skulle bestämmas i förväg förde tre genomförandeären 1983- 1985. Basen-
heten, som för är 1982 var 6900 kr., föreslogs bli uppräknad med 400 kr. varje är och alltså bli 7 300 kr. för år 1983, 7 700 kr. för år 1984 och 8 100 kr. för är 1985. I genomsnitt motsvarar detta en ärlig uppräkning med 5,5%. I anslutning härtill uttalades i den pä grundval av expertgruppens överväganden upprättade promemorian:
Under reformperioden, dvs. åren 1983-85, kommer särskilda förhållanden all gälla. Marginalskaltesänkningen ger dä avsevärda bidrag till hushållens disponibla inkomster och detta måste med nödvändighet påverka löneutvecklingen. Bruttoinkomsterna måste under perioden öka långsammare än de skulle göra reformen förutan. Särskilt gäller detta för de högre inkomsterna. Detta innebär i sin tur att indexuppräkningen av skatteskalan också bör hållas pä en låg nivå. Sker nämligen inte detta, ulan indexuppräkningen görs i en takt som avsevärt överstiger inkomsternas ökning, kommer inkomsterna alt successivt förskjutas nedåt i skatteskalan. Detta innebär i sin tur dels att det genomsnittliga skatteuttaget sjunker och statens inkomster blir mindre, dels att inkomstfördelningen efter skatt påverkas utöver vad som ligger i själva marginalskaitereformen.
För innevarande år har skatten sänkts som planerat och skattebortfallet har fullt ut finansier"ats med höjd arbetsgivaravgift. Härjämte lidigarelades en mindre del av 1984 års skattesänkning utan att finansieras.
1 kompletteringspropositionen våren 1983 framlade regeringen förslag till finansiering av andra steget i skattereformen år 1984. Förslagen innefattade inkomstförstärkningar om ca 3,5 miljarder kr. genom höjning av skatterna på bensin, olja och el.
Anledningen till att denna finansieringsväg valdes var att en höjning av arbetsgivaravgifterna eller en produklionsfaktorskatt - som lill största delen innebär en skatt på arbetskraften - skulle innebära antingen en kraftig fördyring av arbetskraftskostnaderna eller en kraftig minskning av ulrymmet för avtalsenliga löneökningar. Härtill kom de fallande oljepriserna och del förhållandet alt den föreslagna finansieringen - till skillnad frän en höjning av arbetsgivaravgifterna - inle ensidigt träffar lönlagarna och egenföretagarna (prop. 1982/83: 150 bil. I s. 7 f.).
Vid riksdagsbehandlingen bifölls förslagen om höjning av skatterna pä olja och el för att finansiera andra steget i skaltereformen. Däremot avslogs förslaget om höjning av skatten på bensin, sedan samtliga övriga riksdagspartier motsatt sig förslagel. De beslutade skattehöjningarna innebär en inkomstförstärkning på ca 2,2 miljarder kr. I sammanhanget underströk såväl finansutskottet som skatteutskottet att skattereformen utgör en omläggning av beskattningen som enligt den träffade överenskommelsen fullt ut skall finansieras vid beskattningen samt atl en sådan finansiering med hänsyn till det statsfinansiella läget var absolul nödvändig (SkU 1982/ 83:55 s. 26 och 52 ff.). Eftersom förutsättningar för en sådan finansiering inte förelåg ansåg skatteutskottet (s. 27) att ställningstagande till andra alternativa finansieringsmöjligheter borde anstå till i höst.
Därefter har regeringen vid två tillfällen haft överläggningar med centerpartiet och folkpartiet i finansieringsfrågan. Någon enighet har dock inte kunnat uppnås.
Ett fullföljande av skattereformen är ytterst angelägen. Den syftar lill att uppmuntra arbete, produktiva insalser och sparande samt bekämpa inflation, spekulation och skattefusk och ulgör därför elt viktigt inslag i en offensiv ekonomisk politik. Skattereformen måsle därför fullföljas.
Eftersom förutsättningar för en fullständig finansiering av skattereformens andra steg inte nu föreligger, framstår det som nödvändigt att vidta sådana åtgärder alt finansieringsbehovet nedbringas.
Vid valet av åtgärd bör stor vikt tillmätas det förhållandet alt regeringen genomgående har utformat förslag om ändrade bidrag och fastställt taxor utifrån förutsättningen all prisstegringen under loppet av 1984 skall uppgå till 4%. En närmare redovisning härom har lämnats i prop. 1983/84:40.
I konsekvens härmed framstår det som befogat att begr-ånsa uppräkningen av basenheten till ca 4%, medan somjag redovisat i det föregående det tidigare beslutet innebär en uppräkning med ca 5,5%. Om man räknar upp basenheten med ca 4 %, blir den 7 600 kr. Jag föreslär alt basenheten för är 1984 fastställs till detta belopp.
Jag vill erinra om atl en viktig förutsättning för skatteomläggningen är att skattereformen påverkar löneutvecklingen under de år då sänkningen av marginalskatten sker. Kravet pä återhållsamhet riktar sig med särskild styrka mol höginkomsttagarna. I etl gemensami uttalande från centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna förutsattes att arbetsmarknadens parter är beredda att verka för en sådan inriktning av lönepolitiken att tillgängligt utrymme för löneförbättringar i huvudsak tillfaller de inkomsttagare som i begränsad utsträckning får fördelar av de sänkta marginalskatterna.
Det kan nu konstateras att dessa förutsättningar för skatteomläggningen inte genomgående har uppfyllts vad gäller löneutvecklingen under år 1983. På viktiga områden föreligger uppgifter om att utvecklingen blivit den rakt motsatta. Mot bakgrund härav bör därför en viss korrigering ske av de beslutade stegen i marginalskaltesänkningarna. Jag föreslår alt procentsal-sen för grundbeloppet för 1984 höjs med fyra procentenheter i inkomst-skiktet 18-20 basenheter (136800-152000 kr.) och med två procentenheter i inkomstskiljtet 20-21 basenheter (152000-159600 kr.).
En förändring av basenheten och skatteskalan för år 1984 påverkar utformningen av inkomstskatten också för år 1985. Även med hänsyn till arbetsmarknadens parters behov att vid avtalsförhandlingarna kunna överblicka en tväårsperiod, är det önskvärt atl redan nu la upp frågan om inkomstskatten för är 1985. Med hänsyn till önskvärdheten av alt för detta år ytterligare sänka inflationstakten till en nivå som motsvarar våra viktiga konkurrentländer bör iippräkningen för är 1985 begränsas till ca 3% och basenheten alltså bestämmas till 7800 kr. Vidare bör procentsatserna för
Prop. 1983/84:69 11
grundbeloppet i inkomslskiklen mellan 18 och 21 basenheter ändras på i huvudsak motsvarande sätt som förär 1984.
För är 1984 innebär förslagen beträffande basenheten och ändringarna i skatteskalan en viss minskning av den eljest utgående skattesänkningen. Della gäller också för år 1985. Följande uppställning ger några exempel på effekterna för inkomsttagare utan underskoltsavdrag jämfört med det tidigare beslutet.
Inkomst
Skillnad i
skatt
Ar 1984
Ar 1985
1 182
2 589
2979 Skatten för de båda åren framgår av tabellerna I och 2.
Tabell 1. Skatten år 1984 för Inkomsttagare med olika stora underskottsavdrag vid en kommunal utdebitering av 30 kr.
Inkomst
Underskoltsavdrag. 1 000-kr.
före underskott
1 000-kr.
7 422
4 122
4 122
4 122
17 7.54
. 4 122
17 754
7 422
4 122
4 122
31 706
26 506
17 754
31 706
26 506
17 754
4 122
42 554
26 506
17 754
7 422
48 274
42 554
17 7.54
4 122
48 526
42 806
37 270
31 958
7 674
54 710
43 106
37 570
32 258
27 058
18 306
4 674
67 562
55 234
15 294
74 562
50 138
28 370
2 686
64 206
58 178
52 294
30 526
85 414
73 202
54 990
43 734
33 222
142 3.54
136 1.54
69 374
52 234
163 254
1.57 054
L50854
144 654
90 202
Prop. 1983/84:69
12
Tabell 2. Skatten år 1985 för inkomsttagare med olika stora underskoltsavdrag vid en kommunal utdebitering av 30 kr.
Inkomst
Underskottsavdrag. 1 000-kr.
före underskott
1 000-kr.
10 804
4 116
14 204
10 804
17 604
14 204
17 604
14 204
10 804
25 582
14 204
10 804
25 582
14 204
35 582
25 582
17 604
14 204
40 582
35 582
25 582
17 604
14 204
45 582
40 582
35 582
30 582
25 582
17 604
.50842
45 842
35 842
25 842
7 676
56 342
51 342
46 342
41 342
36 342
31 342
26 342
18 364
11 564
4 876
62 316
46 932
.36932
22 354
15 5.54
8 766
1 350
63 316
57 932
52 932
47 932
42 932
37 932
19 954
13 154
3 166
76 708
66 156
55 772
50 772
40 772
30 772
22 794
12 606
95 708
85 708
75 556
64 772
54 772
44 772
34 772
23 394
133 068
123 068
108 068
103 068
82 516
72 132
57 132
170 568
165 568
155 568
150 568
145,568
110 568
95 016
De föreslagna förändringarna för är 1984 minskar givelvis finansieringsbehovet. Ett visst finansieringsbehov kvarstår dock. Detta bör lösas i samband med finansieringen av det sista steget, år 1985. Del bör dock redan nu slås fast, att finansieringen för detta år skall ske i enlighet med någol av de ursprungligen angivna alternativen, nämligen genom höjd arbetsgivaravgift eller en vidare produklionsfaktorskatt.
Med de hår föreslagna jämkningarna har enligt min mening de ursprungliga villkoren uppfyllts för att genomföra skattereformen 1983-85 i dess helhet. Del bör således klargöras att reformen härmed fält sin slutliga utformning.
Basenheterna för åren 1984 och 1985 finns intagna i övergångsbestämmelserna till lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skatteskalan för grundbeloppet finns för år 1984 i 4 § lagen (1982; 417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och för är 1985 i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Dessa lagrum får alltså ändras. De nya reglerna kan inte tillämpas i fråga om beskattningsår som har börjat tidigare än dagen efter den då propositionen avlämnas till riksdagen. Jag beräknar att detta kan ske den 10 november 1983. Skall den skattskyldige - eller i fråga om makar någon av dem -taxeras för tidigare beskattningsår får således de äldre bestämmelserna tillämpas.
1 samband med skattereformen togs inte ställning till basenheten för år 1986 och senare år. Detta medförde lagtekniska problem som löstes pä så
sätt att den tidigare regleringen i princip fick kvarstå oförändrad men med basenheten för är 1985 som utgångspunkt. Jag är inte beredd all nu ta ställning lill frågorna rörande basenheten för tiden efler år 1985. Den i 2 § lagen (1977: 1071) om basenhet angivna utgångspunkten för den fortsatta beräkningen. 8 100 kr., bör dock i enlighet med mina nu framlagda förslag ändras lill 7800 kr. .
3 Upprättade lagförslag
1 enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag lill
1. lag om ändring i lagen (1982:418) om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
2. lag om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet.
3. lag om ändring i lagen (1982:417) om ikraftträdande av lagen (1982:416) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
4. lag om ändring i lagen (1947: 576) om stailig inkomstskatt. Förslagen är av den beskaffenheten atl lagrådels hörande skulle sakna
betydelse.
4 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl antaga förslagen.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.
Norstedts Tryciceri, Stocicholm 1983