med 1985 års redogörelse för de statliga företagen

Regeringens skrivelse 1985/86: 20

med 1985 års redogörelse för de statliga företagen

Skr. 1985/86: 20

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag ur regerings-protokollet den 10 oktober 1985, 1985 års redogörelse för de statliga företagen.

På regeringens vägnar

Olof Palme

Roine Carlsson

I Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Industridepartementet Skr. 1985/86:20

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde den 10 oktober 1985,

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1, Carlsson, Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Peterson, Bodström, Göransson, Dahl. R, Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet R, Carisson

Skrivelse med 1985 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop, 1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr 1980/81:147) lämnar regeringen åriigen en redogörelse liU riksdagen för de statiiga företagens verksamhet.

Inom industridepartementet har upprättats en redogörelse förde statliga företagens verksamhet under år 1984 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst pade olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1984 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat direkt till departementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrelser m, m., ett organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Redogörelsen för de statliga företagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr, 1985/86:20

Bilaga

Den statliga företagssektorn

Riksdagen

Sveriges Riksbank

Industridepartementet

Procordia AB

Svenska Varv AB

Svenska rymd-aktiebolaget

SSAB

Svenskt

Stål AB (75)

SSPA, Maritime Consulting AB

Sveriges geologiska AB

Sveriges Investerings-bank AB

Sydgas AB (50)

TEMU Imeractor AB

Zenit Shipping AB

AB Tumba Bruk

Cementa AB (5)

Kockums Air AB

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Luxor AB (30)

Nordiska Satellitaktiebolaget (85)

Norrbottens Järnverk AB

(NJA)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

Ncb (72)

AB Oljetransit

AB Statens Anläggningsprovning

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

Studsvik Energiteknik AB

AB Svensk Exportkredit (SEK) (.'>8,4)

Svensk Miljö-teknikutveckling AB

Svensk Transportsystemutveckling AB

SEMKO

Svenska

Elektriska

Materielkon-

trollanstal-

tenAB (51)-

Svenska

Petroleum

AB

ABAB Allmänna Bevaknings AB

Berol Kemi AB

Beroxo AB

(25)

Bilfragmen-tering AB

BSKBS Konsult AB

Cea Aktiebolag

AB Eiser

KabiVitrum AB

Kalmar Industries AB

KAPAB Kapitalutveckling AB

Laxå Bruks AB (91)

Liber AB

Procordia Food AB

Regioninvest i Norr AB

Rockwool AB

SARA AB

Statsföretag

International

AB

AB Statsföretagens Samköp

Stigtex AB

Svensk Industriell Bioteknik AB

Svenska Industri-etablerings AB (SVETAB)

Svenska Lagerhus AB

Svenska Risk Management Service AB

Svenska

Skifferolje

AB

Svenska Tobaks AB

Svenska Utvecklings AB (SU)

Sweden

Center

Japan AB (33,3)

Swedish

Industrial

Development

Corporation

(SID)

Brazil Trading AB

Calor-Celsius AB

Ciiyvarvet AB

Eriksbergs

Förvaltnings

AB

AB Finnboda

Varf

Generator Industri AB (78)

Götaverken Arendal AB

Götaverken Energy Systems AB

Karlskrona-varvet AB

Kockums AB

Kockums Computer Systems AB

Kockums Energisystem AB

Kylfmans Svenska Varv AB

Skr, 1985/86:20

Arbetsmark-

Civil-

nadsdeparte-

departe-

mentet

mentet

Svenska

Domän-

Affärsverket

Statens

Varv AB

verket

FFV

vattenfallsverk

Svenska Varv

AB Böksholms

FFV Före-

14 elproduk-

Samhälls-

Statskonsult

Vindenergi AB

Sulfitfabrik

tagen AB

tionsföretag

förelagsgruppen

AB

Swedyards

Do män-

Industrigruppen

9 eidislribu-

International

företagen AB

JAS AB (20)

tionsföretag

AB

Fastigh kv

United

Forsmarks

Uddevalla-

Skogen nr 1

Stiriing

Kraftgrupp

varvet AB

AB (50)

AB

AB (74,5)

Vantet AB

AB Göta kanalbolag

Högaskog AB

AB Lessebo Skogar

Svenska Torv AB

Sverek Sverige Rekreation AB

AB Kärnkraft-utbildning (50)

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB)

Svensk Kärnbränslehantering AB (58,4)

Svenskt Kolkonsortium AB (50)

Swedegas AB

Swedish Power Service AB (SwedPower)

(51)

5 Skr. 1985/86:20

Finansde-

Försvars-

Jordbruks-

partementet

departe-

departe-

mentet

mentet

Kommunikationsdepartementet

Luftfarts-

Post-

Statens

verket

verket

Järnvägar(SJ)

Företagskapi-

Swedair

SvalöfAB (50)

Swedish

Fastighets

ASGAB (74,9)

tal AB (56)

AB (62,5)

Svensk

Aviation Development AB (Swedavia)

AB Certus

GDG Biltrafik

AB Gam-

Avfalls-

Postbolagen

AB

brinus (75)

konvertering

AB

(SAKAB) (96)

AB

Gullivers Re-

AB IndustH-

Sollefteå

sebureau AB

kredit (59)

Omnibus AB

(37,5)

Lantbrukskredit AB (50)

AB Svensk

Laboratorie-

tjänsl

(Svelab) (34)

Umeå Bussgarage AB (45)

AB Gävle Vagnverkstad

Post- och

Umeå Omni-

(AGEVE)

Kreditbanken

busstation

AB Land-

PKbanken (84)

AB (33)

transport

Statens

Rimbobanans

Bostads-

Faslighets AB

finansierings-

Stockholms

aktiebolag

Läns Omni-

Svenska

bus AB

Penning-

AB Swedcarrier

loUeriel AB

Swederail

Systembolaget AB

Consulting AB (30)

AB Tipstjänst

AB Trafik-

AB Vin-&

restauranger

Spritcentralen

(TR)

Värdepappers-

United Tours

centralen

AB (30)

VPC AB (53)

Skr. 1985/86:20

Socialdepartementet

Utbildningsdepartementet

Utrikesdepartementet

Televerket

ELLEMTEL Utvecklings AB (50)

Nordiska Telesatellit-akticbolaget (NOTEL-

SAT) (50)

Teleinvest AB

AB Aero-transport (ABA) (50)

AB Svensk Bilprovning

(52)

Swedish National Road Consulting AB (SweRoad)

Apoteksbolaget AB (67)

Een-Holmgren Ortopediska i Uppsala AB (33)

AB Kurortsverksamhet

Kungliga Dramatiska teatern aktiebolag

Kungliga Teatern

Aktiebolag

(Operan)

Svenska Statens Språkresor AB

Swedec International AB (50)

Den statliga företagssektorn ijuli 1985.

Siffror inom parentes anger statens, Procordia ABs resp.

Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de bolag

som inte är helägda.

Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register

på sid 231.

Skr. 1985/86:20

De statliga företagen

Organisalionstablän på sid. 4-7. omfattar 7 affärsverk, 8 kreditinstitut och 164 aktiebolag. Av dessa 179 företag har 108 fatt ett eget textavsnitt. För att ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till minst 50 % eller att företaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 172 bolagen äger helt, delvis eller innehar minoritets-andelar i 746 bolag som — tillsammans med de 179 företagen i organisalionstablän (totalt 925 företag) — redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren. Vilande bolag har inte tagits upp i det alfabetiska registret.

De 179 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinriktningar. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som ålagts speciella uppgifter av staten, t. ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB.

Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är representerade med företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företagen inom den statliga sektorn sorterade efter oHka mått.

Omsättningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år 1984 (eller motsvarande) till 153 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 148 miljarder kronor. Utlåningen för kreditinstituten var 134 miljarder kronor år 1984, föregående år 117 miljarder kronor.

Resultatet före dispositioner och skatt för hela den statliga förelagssektorn inkl, kreditinstituten försämrades från år 1983 tiU år 1984 med 3002 milj, kr, " Investeringsvolymen är i stort sett oförändrad.

Antalet anställda minskade med ca 1 %.

Skr. 1985/86: 20

År

Affärsverken

Kredil-

insti-

luten

Procordiagruppen

Svenska Varvkoncernen

Övriga aktiebolag

Summa

Omsättning milj. kr. Förändring i %

1984 1983

46103'

-5

-

-(-4

7254 9648 -25

87773' 78 136

+ 12

153 080

147 586 +4

Resultat före disp. o. skatt milj. kr.

1984 1983

4 326' 5801

1956 1977

-1035 458

4010' 3 833

9885 12887

Förändring i %

-25

-1

-23

-326

+5

-23

Investeringar milj. kr.

1984 1983

10682' 11706

243 193

624 523

265 105

8 636' 6169

20450 18696

Förändring i %

-9

+26

+ 19

+ 152

+40

+9

Medelantal anställda

1984 1983

157262 156706

4197 3970

24392 25 719

17714 19599

106 106 106355

309671 = 312349

Förändring i %

±0

-i-6

-5

-10

±0

-1

Utlåning milj. kr.

1984 1983

—

133516 117005

-

_____

:

-

Förändring i %

-

-t-14

-

-

-

-

Räntenetto milj, kr.

1985 1983

—

2876 2795

_

_

_

-

Förändring i %

-

-1-3

-

-

-

-

' Omfattar i flera fall annat redovisningsår

- De företag som redovisas i nästa avsnitt med företagsbeskrivningar och översikts-tabeller har 309671 anställda. Förutom dessa företag finns ett anial statliga företag i de organisatoriska och alfabetiska registren som inte redovisas med text. Dessa företag har tillsammans 2 205 medelantal anställda.

Skr, 1985/86:20

De tio största företagen inom den statliga sektorn

Omsättning (milj. kr.)

Televerket 15495

Systembolagel AB 12724

SSAB Svenskt Stål AB 11 960

Postverket 10147

Statens Järnvägar (SJ) 9358

Svenska Petroleum AB 8690

Apoteksbolaget 6395

ASG AB 6364

Statens Vattenfallsverk* 6079

AB Statens Skogsindustrier (ASSI) 5 391

Procordia AB (koncernen) 11 950

Svenska Varv AB (koncernen) 7 254

Resultatföre dispositioner och skatt (milj. kr.)

Televerket 1812**

Statens vattenfallsverk 1670**

PKbanken 1294

AB Tipstjänst ] 056 AB Statens Skogsindustrier (ASSI) 561

SSAB Svenskt Stål AB 534

AB Aerotransport 505

Postverket 496**

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag 461

Svenska Penninglotteriet 440

Procordia AB (koncernen) 628

Svenska Varv AB (koncernen) — l 035

Investeringar (milj. kr.)

Televerket 5 689

Statens Järnvägar (SJ) 2260

Forsmarks Kraftgrupp AB j 967

Statens vattenfatlsverk j 447*

Teleinvest AB 936

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB 857

Postverket 722

Svenska Petroleum AB 696

* avser 6 mån, 10 ** före ränta på statskapital

SSAB Svenskt Stål AB Zenit Shipping AB

Procordia AB (koncernen) Svenska Varv AB (koncernen)

533 501

624 265

Skr. 1985/86:20

Antal anställda

Postverket

Televerket

Statens Järnvägar (SJ)

Samhällsföretagsgnippen

SSAB Svenskt Stål AB

Statens vatlenfallsverk

Apoteksbolaget AB

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

Domänverket

Affärsverket FFV

Procordia AB (koncernen) Svenska Varv AB (koncernen)

24392 17714

II

Skr. 1985/86:20 Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter utom för affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1985 beräknas årsredovisningar finnas tillgängliga under november månad.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

översikt 1984 1983

milj. kr. milj, kr.

336,1

298,3

0,5

6,7

0,0

0,0

119,4

120,0

6,3

6,2

11,7

9,5

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovis.it årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 2082 2035

ABAB, Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efter ett riksdagsbeslut där tvä syften angavs. Dels att svara för bevakningen av särskilt vikliga statliga totalförsvarsobjekt och dels att vidmakthålla konkurrens på säkerhetsmarknaden i Sverige.

ABAB-gruppen består av moderbolaget och dotterbolaget Svenska Vakt AB, som drivs i kommission för moderbolaget. Gruppen har verksamhet på ett 50-tal platser i hela landet och sysselsätter ca 2 100 årsanställda.

Verksamheten inriktas på att leverera ett fullständigt säkerhetsskydd, dels med egna tjänster som bevakning, skyddsplanering, värdetransporter, åtgärdservice m. m. och dels i kombination med modern teknik och kompletterande ijänster från samarbetspartner.

Det ekonomiska resultatet år 1984 för ABAB-gruppen är i förhållande till tidigare år svagt, I förvaltningsberättelsen för år 1983 konstaterade styrelsen att ett antal kostnadskrävande aktiviteter påbörjats, vilka negativt skulle komma att belasta år 1984, Till den ogynnsamma resuUatutvcckling-en hör en hård prispress på uppdragen inom såväl offentlig förvaltning som näringslivet.

Under året har stora ansträngningar gjorts och betydande kostnader lagts ner på att marknadsföra de båda verksamhetsgrenarna ABAB-divi-sionen och Svenska Vakt,

I böljan av år 1985 har två konkurrerande företag, Larm-Assistans i Göteborg AB och Larm-Assistans i Malmö AB förvärvats. Härigenom förstärks ABABs position i de båda områdena,

ABAB-gruppen har en speciaU situation dels genom sin särställning med uppdrag inom delar av totalförsvaret och polisväsendet, dels genom spe ciella anställningsvillkor för delar av väktarpersonalen med högre koslna- 12 der än branschens övriga förelag som följd.

Bedömningen är att ABAB i framtiden måste räkna med att än större Skr. 1985/86: 20 delar av verksamheten sker i konkurrens med andra företag. Därmed blir det nödvändigt att förutsättningar och villkor för ABAB-gruppen är lika med konkurrenternas. Strategien och organisationsstrukturen måste också anpassas efter marknadens behov. Under år 1985 inleds därför ett omfattande program som kommer att successivt betyda avsevärda förändringar men också ge möjligheter tUl en positiv resultatutveckling.

AB Aerotransport (ABA)

översikt 1983/84* 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

315,8

260,6

504,9

334,2

28,1

56,3

5 625,8

4576,6

492,3

509,3

60,3

47.3 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984/85 1983/84

Antal anställda 474 446

* Räkenskapsåret omfattar tiden september-oktober,

ABA ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkonti-nental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den 1 oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavirm Airlines Syslem -SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vartdera för Det Danske Luftfarisel-skab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap AS (DNL) samt 3/7 för ABA. Svenska statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL och DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charterflygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är detsamma som i SAS,

Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS, Svenska statens andel utgör sålunda 5/14.

ABAs omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var 1983/84 88,6 milj. kr. Därtill kommer ett fmansnetlo på 14,9 milj. kr. samt ABAs andel (3/7) av SAS och Scanairs resultat på 393 milj. kr.

SAS-gruppens driftintäkter ökade 1983/84 med 13 % till 18005 milj, kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 968 milj. kr. Flygplansflotian uppgick den 30 september 1984 till 89 plan - 5 Boeing 747, 6 DC-10, 3 Airbus A300, 11 DC-8, 60 DC-9 ochg 4 Fokker F27,

SAS befordrade år 1983/84 10,1 milj. passagerare, vilket är en ökning med 10 %. Medelantalet anställda i konsortiet var 17710, varav i Sverige 5617,

Scanair har under verksamhetsåret befordrat ca 577000 passagerare till 17 länder utanför Skandinavien för 27 researrangörer. De vanligast förekommande mottagarländerna är traditionellt Spanien inklusive Kanarieöarna samt Grekland.

Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 30,1 milj. kr. varav ABAs andel (3/7) utgör 12,9 milj. kr. Omsättningen har uppgått till 959 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 319 anställ da. 13

Skr. 1985/86; 20 Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärtrafik på 22 orter. Under året be-

fordrade LIN 3 111 000 passagerare. Totalt uppgick driftsintäkterna till I 370,9 milj. kr. Resultatet före bokslutsdisposiiioner och skatt uppgick till 91,9 milj, kr. Aktiekapitalet uppgår tiU 100 milj, kr. Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal 1688 anställda. Flygplansflottan bestod vid verksamhetsårets utgång av 13 F28-4000 med vardera 85 platser samt 3 F28-1000 med vardera 70 platser.

Dotterbolaget Nya Snack AB bedriver hotell-, restaurang- och konferensrörelse i förhyrda anläggningar i Snäckgärdsbaden på Gotiand. Dotterbolagets resultat redovisas med O efter ett aklieägartUlskott med 2,6 milj, kr,, varav moderbolaget tillskjutit 2 milj, kr.

ABA Fastighetsförvaltning AB har ett aktiekapital på 1 milj, kr. Omsättningen under år 1983/84 var 36,2 milj, kr. Medelantalet anställda uppgick till 57 personer,

AB Bromma Kontorstryck, vars aktiekapital är 900000 kr,, hade år 1983/84 en omsättning på 13,7 milj, kr. Antalet anstäUda uppgick i medeltal till 46 personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 10 milj. kr. Omsättningen under år 1983/84 var 162 milj, kr. Antalet anställda uppgick i medeltal lill 330 personer.

Arne Svensson Offset AB har ett aktiekapital på 250000 kronor. Omsättningen år 1983/84 uppgick tUl 16,4 milj. kr. Medelantalet anställda uppgick till 18 personer.

Affärsverket FFV

översikt 1984 1983

(milj. kr) (milj. kr.)

84 Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 5 437 5870

Verkets anor går tillbaka tiU år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i verksamhet på samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintliga militära verksläder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talet log FFV även hand om försvarsverksläder for underhåll, samtidigt som koncernens kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tiUhör FFV industridepartementet.

Verkets uppgift och omfattning

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckUng och tillverkning 14 av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadspro-

dukter samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktom- Skr, 1985/86: 20 råden, framför allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen består dels av affärsverk med fyra sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier förvaltas av FFV Företagen AB, med säte i Eskilstuna. 1 Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter.

FFV Försvarsmateriel med ca 2000 anställda utvecklar, tillverkar och marknadsför försvarsmateriel, främst för pansarbekämpning. Sektorn har även verkstadsprodukter för civila ändamål samt jakt- och skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen finns i Eskilstuna, Produktion och utveckUng är förlagd till Karlstad, Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen och civila verkstadsprodukter), Motala (torpeder) och Åkers Styckebruk (explosivvaror).

FFV Underhån med ca 3000 anstäUda utför underhåll åt främst det svenska flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel civila Ijänster, Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, elektronisk utrustning, samt armé-, marin- och flygvapenmateriel.

Sektorledningen finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund, Växjö och Stockholm,

FFV Materialteknik, med ca 80 anställda, bildades under våren 1984 och arbetar som neutral och oberoende konsult för provning, utredning, utveckling och utbildning inom materialområdet. Huvudkontoret ligger i Linköping.

FFV Koncemservice, med 140 anställda, bildades under våren 1984 för att sälja dator-, administrativa och konsulttjänster till koncernens olika enheter. FFV Koncernservice har sitt säte i Eskilstuna.

Verksamheten under år 1984

Försvarets Materielverks ansträngda likviditet medförde under år 1983 kraftigt nedskurna beställningsvolymer, vilket tvingade FFV Underhåll att varsla personal och genomföra olika struktureringsåtgärder. FFV Försvarsmateriel genomför stora satsningar i produktutveckling, produktförnyelse och marknadsföring. Detta har medfört att år 1984 belastats med höga kostnader - delvis av engångskaraktär - och orsakat en kraftig resultatminskning.

Resultatet före bokslutsdispositioner är inte tillräckligt för att läcka statens förräntningskrav på statskapitalet och krav på överavskrivningar. Genom reservupplösningar kan dock statens förräntningskrav uppfyllas.

Resultatet före dispositioner och skatt uppgick till 57 milj, kr,, att jäm föras med 84 milj, kr, för år 1983, Faktureringen uppgick till 1913 milj, kr,, att jämföras med 1863 milj, kr, föregående år, 15

Skr. 1985/86:20 FFV är en av delägarna i Industrigruppen JAS AB, FFV ansvarar därvid

bland annat för specifikation och anskaffning av autotestsystem för såväl produktion som underhåll av JAS 39 Gripen, Arbetet fortskrider planen- ligt.

Inom Stiriingverksamheten har tekniska framsteg gjorts, och verksamheten fortskrider planenligt.

FFV kommer att inleverera 65 milj, kr, lill staten.

Framtidsutsikter

Utvecklingen av försvarsmateriel ställer sig allt kostsammare, varför FFV är beroende av stora serier. Mot denna bakgrund ger minskade svenska försvarsanslag anledning till oro. Exportmöjligheterna är för vissa delar av verksamheten av helt avgörande betydelse för FFVs lönsamhet och sysselsättning. Att direkt ersätta miHtär produktion med civU produktion är i de flesta fall orealistiskt. Den civila verksamheten måste utvecklas med hänsyn tUl de speciella affärsförutsättningar som finns inom dessa områden, FFVs ökade civila satsningar sker främst inom koncernens bolagsgrupp. Affärsverket har dock kunnat notera vissa framgångar genom att långsiktiga civila legoavtal tecknats. Målsättningen har sedan några år varit alt nå en fördelning mellan militär och civil produktion på 60-40% av koncernens totala leveranser, och under år 1984 ökade andelen civU fakturering från30%tin36%.

Apoteksbolaget AB

översikt 1984 1983

(milj, kr,) (milj. kr,)

6010,1

182,4

298,6

23,2

36,5

1 927.0

2380,2

144,5

123,5

125,6

97,5

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 10217 10147

Apoteksbolaget AB bildades i augusti 1970 och övertog den 1 januari 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget ägs f. n, tUl 2/3 av staten och 1/3 av Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m, m. Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten, vilket gäller t, o. m, den 31 december 1985, Riksdagen har våren 1985 godkänt riktlinjer för ett nytt avtal, vilket i huvuddrag innebär en prolongering av nuvarande avtal. Bolaget skaU svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet och att läkemedelskostnaderna samtidigt hålls pä en försvarbar nivå.

Bolaget har ett rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som bedriver 16 partihandel med läkemedel m. m.

Apoteksbolagels huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera

läkemedel, I rörelsen ingick vid utgången av år 1984 771 apoteksenheter Skr. 1985/86:20 med försäljning av läkemedel till aUmänheten. 1 detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca 1500 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1984 uppgick till 64 miljarder kronor (6,0),

Det ekonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var före bokslutsdispositioner och skatt 134,6 milj. kr, (240,3) och del redovisade nettoresultatet 22,6 milj. kr. (32,0),

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1984 en omsättning på 3,6 miljarder kronor (3,0) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt ett överskott på 52,8 milj. kr. (59,3), Nettoresultatet redovisades med 5,6 milj, kr, (5,5),

Investeringarna år 1984 uppgick för Apoteksbolaget till 123,5 milj. kr, (91,7) och för ADA till 3,6 milj, kr, (5,8).

Medelanialet anställda uttryckt i heltidsarbelande uppgick under året till 9624 (9569) i Apoteksbolaget och till 593 (578) i ADA.

Försäljningen av receptbelagda läkemedel väntas inte förändras volymmässigt under år 1985. Övrig apoteksförsäljning, receptfria läkemedel, kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar m. m,, beräknas visa viss volymmässig ökning. Apoteksbolagets överskott år 1985 beräknas bli lägre än år 1984 men tillräckligt för att behålla relationen mellan eget kapital och i rörelsen totalt engagerat kapital (soliditeten) oförändrad. ADA:s överskott år 1985 beräknas på grund av extraordinära kostnader i samband med uppförandet av nya distribunaler bli något lägre än år 1984.

ASGAB

översikt 1984 1983

(avser koncernen) (milj. kr,) (milj, kr,)

6364,5

5 896,6

20,9

11,5

10,5

1516,0

1 476,6

92,3

93,5

50,2

77,4

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 4 272 4371

Historik

ASG började sin verksamhet år 1935 under firma AB Svenska Godsbilcen- traler. Bolaget var från början ett helägt dotterbolag lill Rederi AB Svea och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av 1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvä garna) som hälflendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till att omfatta även inrikes samlaslning pä järnväg. Bolagets firma ändrades samtidigt till AB Svenska Godscentraler. Efter andra väddskrigets slut inledde ASG sin internationella trafik, som därefter successivt utvidgats och nu utgör en betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock 17

2 Riksdagen 1985/86. i saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 innkestrafiken på landsväg den omsättnings- och resursmässigt största

delen av bolagels verksamhet.

Begreppet ASG hade redan tidigt kommit att såväl nationeUt som internationellt helt stå för bolagets identifikation, men först år 1978 fann patent-och registreringsverket tillräckliga skäl alt godkänna begreppet ASG som bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG AB, registrerades i slutet av år 1978.

Bolagels syfte

Målet för ASGs verksamhet är att betjäna det svenska näringslivet i Sverige och i utiandet med att organisera och administrera transport, spedition och lagring, allt inom ramen för tillfredsställande lönsamhet.

Bolagets omfattning

ASG AB är moderförelag i en företagsgrupp, som omfattar ett 25-tal rörelsedrivande enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens omsättning uppgick år 1984 tiU 6364 milj. kr.

I koncernen sysselsätts ca 4300 personer, varav nära ca 500 i dotterbolag och försäljningskontor i uUandet.

Verksamheten under år 1984

Verksamheten inom ASG-koncernen har under år 1984 koncentrerats till transport, spedition och lagring till tiänst för svenskt näringsliv i Sverige och i utiandet. I linje med denna målsättning har aktierna i dotterbolagen Svenska Valvoline Oii AB och AB Nordiska Biltjänst försålts, varvid dock ASG i förhållande tUl Svenska Valvoline Oii AB även fortsättningsvis svarar för eventuellt uppkommande nettokostnader i samband med de rostskyddsgarantiavtal, som Svenska Valvoline OU AB ingått före den I januari 1984.

Genom etableringen av dotterbolaget Nordex A/S, har ASG förstärkt sitt engagemang på den norska marknaden,

1 USA har ASG förvärvat en ytterligare aktiepost i Intercontinental Forwarders Inc, varefter ASG äger 51 % av de röstberättigade aktierna i det amerikanska bolaget, som under år 1984 ändrat sin firma till ASG-Intercontinental Inc,

I slutet av år 1984 försåldes kontorsfastigheten vid Tegeluddsvägen i Stockholm liksom fastigheten Jursta 3:6 i Upplands Bro med därå uppförd lagerbyggnad. Såväl kontorsbyggnaden som lagerbyggnaden förhyres av ASG i minst 5 år framöver.

ASG gick den 1 januari 1984 in i en ny organisation, i vilken koncernche fen med hjälp av en stab svarar för den koncernövergripande styrningen och utvecklingen. Tre divisioner, ASG Sverige, ASG Europa och ASG Overseas, handhar med odelat resultatansvar inför koncernchefen den operativa verksamheten. Dotterbolagen är kopplade till respektive divi- 18 sion.

Den nya organisationen i förening med den under år 1984 rådande Skr. 1985/86:20 högkonjunkturen skapade förutsättningar för en gynnsam utveckling av ASG-koncernens utveckling med ökade godsvolymer såväl i inrikeslrafi-ken som i trafikerna mellan Sverige och utlandet. Såväl moderbolaget som de dotterbolag, vars verksamhet är direkt knuten till moderbolagels transport-, speditions- och lagringsverksamhet, redovisar år 1984 förbättrade rörelseresultat.

Koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev år 1984 38,6 milj. kr. bättre än år 1983, Finansnettot belastas år 1984 även med de orealiserade kursförluster på utlandslån som tidigare balanserats, ca 14 milj, kr. Det redovisade finansnettot för år 1984 blev 76,7 milj. kr. mot 70,5 milj. kr. år 1983.

ASG-koncernens resultat efter avskrivningar och finansnetto blev år 1984 41,4 milj. kr. mot 8,9 milj. kr. år 1983, en förbättring med 32,5 milj. kr. Tidigare omnämnda fastighetsförsäljningar innebar bokföringsmässiga realisationsvinster i storleksordningen 61 milj. kr. I samband med det tidigare dotterbolaget Swematex International AB:s konkurs fick ASG år 1984 vidkännas en förlust på 24,5 milj. kr., främst till följd av efter försäljningen kvarliggande borgens- och garantiåtaganden.

ASG-koncernen uppnådde är 1984 ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter om 74,7 milj. kr. mot 20,9 milj. kr. år 1983, Efter bokslutsdispositioner, innefattande främst avskrivningar utöver plan, skatter samt minoritetsandelar i dotterbolags årsvinster, redovisar ASG-koncernen en nettovinst för är 1984 om 11,5 milj, kr. (föregående år 10,5),

ASG-koncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick år 1984 till 51,2 milj. kr. (77,4). Härav faller på moderbolaget 23,6 milj. kr. (54,7),

Framtidsutsikter

Under senare delen av år 1985 synes en något långsammare konjunkturutveckling trolig. Trots detta förväntas ASG-koncernens transport-, speditions- och lagringsverksamhel år 1985 ge i stort sett samma rörelseresultat efter avskrivningar som år 1984, Nyemissionen i början av år 1985, innebärande en fördubbling av aktiekapitalet, i förening med under år 1985 inflytande iikvider för fastighetsförsäljningarna i slutet av år 1984, kommer att tillföra koncernen likvida medel av betydande storleksordning. Finansnettot år 1985 beräknas därför förbättras i jämförelse med år 1984, innebärande motsvarande förbättring av koncernens överskott efter avskrivningar och finansnetlo.

19 Skr. 1985/86:20 Berol Kemi AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

938,2

867,3

52,0

44,2

1,8

35,3

707,9

649,9

88,9

87,1

59,1

20,1

1984 1983

Antal anställda 787 742

Trots problem i form av stor överkapacitet, splittrad produktionsstruktur och höga råvarukostnader blev 1984 ändå ett ganska gott år för västeuropeisk petrokemisk industri.

För svensk industri kunde dock en klar avmattning noteras under fiärde kvartalet. De positiva effekter, som den svenska konkurrensutsatta industrin fick genom den tidigare devalveringen, har börjat avklinga; bland annat på grund av högre lönekostnadsökningar och inflation än i konkurrentländer.

Berols syfte och verksamhetsinriktning

Berols syfte är att med utgångspunkt frän sin grundtekonologi inom kol-loid- och ytkemi, där företaget har mer än 40 års erfarenhet, medverka till alt spara energi, minimera hälsorisker och förbättra kundernas produkter och processer. Företagets affärsutveckling är mål- och programstyrd och koncentrerad till fyra användningsområden: massa och papper, gruvor, energiteknik samt metallbearbetning.

Verksamheten under år 1984

Tvä huvudlinjer har präglat Berols utveckling under är 1984, en hög operaliv resurseffektivitet samt, selekliva utvecklingssatsningar inom valda affärsområden.

Under år 1984 byggdes företagels aminfabrik om liU att nu också omfatta en avsevärd tillverkningskapacitet för etanolaminer. Genom egen process-utveckling har Berol nu världens mest kostnadseffektiva tiUverkning av såväl etylen- som etanolaminer.

Under året beslutade företaget om en genomgripande ombyggnad av sin etylenoxidfabrik. Avsikten är att minska energibehovet med 75% och minimera ivångsutfaUet av glykoler. Efter ombyggnaden, som beräknas vara klar under hösten 1985, kommer Berols EO-fabrik att vara en av väridens mest resurseffektiva anläggningar.

Berol har under det gångna året starkt ökat sina satsningar på att utveck la helt nya affärsområden. En förtroendefuU samverkan med kunder är en förutsättning för ett gott resultat. En annan förutsättning är, att företaget självt kan kommersialisera sin teknologi internationeUt, Under senare år 20 har Berol byggt upp en effektiv internationeU försäljningsorganisation och

har därigenom uppnått god slagkraft i marknaden. Under år 1984 ökade Skr. 1985/86: 20 exportandelen ytteriigare och är nu uppe i 82%,

Trots bortfallet av en stor specialkemiaffär förbättrade Berol sitt resultat efter finansiella intäkter och kostnader med 20%, till 52 milj. kr. Koncernens försäljning uppgick till 937 milj, kr. Företagets samtiiga resultatenheter visade ett positivt operativt resultat, Soliditeten förstärktes och är nu 31%,

Under är 1984 knöts ytteriigare ett antal personer till forsknings- och utvecklingssidan i Sverige, För alt förbereda kommersialiseringen av de strategiska projekt som företaget bedriver förstärktes därtill försäljningsbolagens personalstyrka och kompelens.

Framtidsutsikter

År 1985 kommer av allt att döma att bli ett bekymmersamt år för västeuropeisk petrokemi. Detta förhällande kommer att påverka marknadsförutsättningarna för Berols standardprodukter negativt. Även av andra orsaker kan år 1985 resultatmässigt komma all bli ett mellanår för Berol.

Berols mål är dock alt inom några år fördubbla nuvarande resultatnivå, samtidigt som företaget planerar kraftigt ökade utvecklingssatsningar på helt nya affärer.

Beroxo AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj, kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

519,4

449,2

15,7

20,9

11,7

8,8

270,3

45,5

33,8

15,3

9,8

1984 1983

Antal anställda 233 238

Historik

Beroxo AB bildades i. december 1978, Verksamheten i Beroxo innefattar försäljning och produktion av petrokemiska produkter. Produktion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel för PVC sker vid anläggningar på Sandenområdet i Stenungsund, Vid Katalys AB i Nol tillverkas ftalsy-raanhydrid. Oktansyra och bulanoler produceras vid Domsjöanläggningar-na som företagel arrenderar av Berol Kemi,

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs är 1979 direkt av Statsföretag. Under år 1980 påbörjades en överföring av operativa funktio ner från Berol tUl Beroxo. Under år 1981 ersattes styrelse och verkstäl lande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo med en ny styrelse och egen verkställande ledning. 21

Skr. 1985/86:20 Som ett led i en finansiell rekonstruktion i bokslutet år 1982 av bolaget,

erhölls ett aktieägartillskolt frän Statsföretag AB. Detta uppgick tiU 442,5 milj, kr.

Verksamheten under år 1984

Beroxo ABs resultat år 1984 blev 16 milj, kr. (21). I realiteten innebär detta en förbättring jänrrförl med föregående års resultat, som även innefattade en lagervinst på 10 milj. kr,

Beroxos exportberoende är högt — omkring 80% - och konkurrensförmågan beroende av en väl avvägd geografisk spridning av försäljningen. Efter ett par år av expansion har försäljningen kommit in i en lugnare och mer stabU fas. Beroxo ABs andel av den Västeuropeiska marknaden ökade, vUket förde med sig en minskad exponering mot mer labUa och hårt konkurrensutsatta ijärran marknader.

Tillgänglighet och energioptimering lägger grunden till en hög produktionsekonomi i anläggningarna, I Nol och vid Sandenanläggningarna i Stenungsund kunde den tillgängliga produktionskapaciteten ökas, och totalt uppgick produktionen till 110 klon vilket jämfört med år 1983 innebär en ökning med 10%.

Med högre produktionskrav ökar kravet på säkerhet, speciellt då i äldre anläggningsdelar. Av en sammanlagd investeringsvolym på 15 milj. kr. användes en stor del till produktions- och säkerhetsförbättrande åtgärder i Domsjöanläggningen.

Framtidsutsikter

Petrokemin i Europa befinner sig i ett viktigt omvandlingsskede. TUlgång på biUig olja eUer gasråvara är avgörande för vilka petrokemistrukturer, som kommer att överleva 80-talet. Genom Norges och Finlands förvärv av Unifos och Hydro Plast, samt det förhållande att norska Siatoil övertar Essos kracker, borgar för att Stenungsunds petrokemi tillhör framtiden.

Ett slagkraftigt Beroxo utgör en viktig hörnsten i denna struktur. Lönsamheten de två sista åren har möjliggjort investeringar så att Beroxos konkurrenskraft nu ligger uppe på en internationell nivå, EmeUertid är produktionsstrukturen sådan att Beroxo AB är helt beroende av nuvarande råvaror och slutprodukter, Beroxo AB har därför inlett en satsning på att komplettera programmet med nya produkter.

22

BSK BS Konsult AB

Skr, 1985/86:20

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

61

69

-3

1

0

0

57

51

I

1

4

3

Antal anställda

1984 198

1983 203

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte dels alt ge ett kvalitetsmässigt tiUskott till konsuhverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning

BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i Stockholm samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund, Klem-mings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo, Energi- och VVS-kon-sulter AB, Göteborg, och Energo i Karlstad, Skandinaviska Projektlednings AB, Skandinavprojekt i Solna och Göteborg samt Innovent AB i Solna.

Delägda bolag är Skandinavprojekt AS i Oslo, Koggen AB och Sjukhuskonsult BSK/AN AB, de bägge senare i Stockholm.

Arkitekt- och byggprojektering bedrivs i BSK moderbolaget, Fojab och Klemmings medan VVS- och installationsprojektering bedrivs i BSK moderbolaget, Energo Göteborg och Energo Karlstad. I Innovent exploateras specialkunnandet inom området skyddsventilation bl.a. genom system-och produktutveckling. Sjukhuskonsults tjänster avser utrustningsplanering inom sjukvården. Koggen sysslar med förädling av fastigheter.

j

Verksamheten under år 1984

Även år 1984 har präglats av en dålig byggmarknad, dock med en svag tendens till förbättring under hösten, i synnerhet för konsulter och särskilt i Stockholmsområdet.

Inom BSK-gruppen har som en anpassning till minskningen i uppdragsvolym hösten 1983 - främst beroende på den snabba nedgången i det statliga byggandet - personalreduktion genomförts på arkitektsidan medan tillväxten har fortsatt på installationssidan.

Efter svårigheterna under början av året har situationen förbättrats, orderstocken ökat och förlusterna till stor del kunnat återhämtas. Det negativa resuhatet i koncernen beror på att alla utvecklingsinvesteringar i Innovent kostnadsförts.

Produktionens struktur har ändrats under året. Byggnadsstyrelsen har

23

Skr. 1985/86: 20 som tidigare varit den största beställaren, men andelen uppdrag för övriga beställare har ökat till två tredjedelar av hanterad volym. Andra stora uppdrag har kommit från SJ (stationer för utbyggnad av Stockholms lokaltrafik), Stockholms läns landstings sjukvårdsförvaltning, Teli och Volvo. Det största utlandsuppdraget under året var ett arkitektuppdrag åt MRT i Singapore som omfattar sex tunnelbanestationer.

Det mest uppmärksammade uppdraget i Innovent var installationen av en operationsbox av ny tup till S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Största enskilda satsning under året har gjorts i Innovent, där verksamheten utvecklas genom nyanställningar, marknadsföring, produktutveckling och uppbyggnad av eget laboratorium.

Gruppens växande verksamheter inom sjukhusseklorn - bl.a. genom Innovent - har lett till att BSK vid årsskiftet 1984-1985 går in som delägare i företaget Sjukhuskonsult BSK/AN AB.

För år 1985 förutses en i stort oförändrad konjunktur. Efter gjorda bantningar, rationaliseringar och marknadsinvesteringar väntas gruppens lönsamhet förbättras markant. Satsningen i Innovent väntas mot slutet av år 1985 ge positivt resultat.

Calor-Celsius AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

553

1411

40

17

34

7

772

611

160

126

30

23

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 3 932 3 886

Historik

Calor-Gelsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet av 1800-talet då Anderssons valtenledningsaffär startades i Umeå, Fram till andra världskriget växte företaget kontinuerligt i Norrland, Under 1950- och 1960-talen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av 1960-talel är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Cator-Celsius av AB Götaverken, och kom därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Bolagels verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas ledande rörin- 24 stallalionsföretag med 60 filialer i Sverige och med dotterbolag i Danmark,

Norge, Finland, Västtyskland och USA, Dessutom utförs entreprenader i Skr, 1985/86: 20 ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer av alla slag.

I Calor-Celsius ingår dessutom Centralsug, som installerar sop- och dammsugningssystem över hela världen, samt Celsius Vent som tillverkar system för utrustning av bil- och svetsgaser.

Verksamheten under år 1984

Koncernens totala fakturering uppgick till 1724 milj, kr, (1488). Den resultatavräknade faktureringen var 1 553 milj, kr, (1411).

Utlandsomsättningen inklusive exporten från Sverige motsvarade 29% (31) av den resultatavräknade faktureringen.

Av intressanta instaUationsuppdrag utomlands kan nämnas:

- Kärnkraftverk i Augusta, Georgia, USA

- Natriumkloratfabrik i Columbus, Mississippi, USA

- Sopsuganläggning, Hong Kong

- Ammoniaklager, Glomfjord, Norge

- Plattformsmoduler för GuUfaks A, Norge

- Naiurgasanläggningar i Danmark

Inom energiområdet har flera nya satsningar gjorts under året. För att ta hand om den ökade efterfrågan på energitekniska totalentreprenader och energisparpaket har ytterligare ett antal energitekniker anställts. Vanadis Entreprenad AB har förvärvat Fagersta Energetics AB som tillverkar och installerar rökgaskylare. Inom styr- och reglerområdet har AB Centralsug ökat sin ägarandel i Cenmatic AB.

Som exempel på uppdrag inom energiområdet kan nämnas:

- Värmeproduktionsanläggning för Tierps kommun, bestående av 1.8 MW värmepump och 4 MW elpanna

- Fastbränsleeldad hel valte ncentral i Gimo

- Energispaipaket avseende skolor, förvaltningsbyggnader och idrottshallar för Malmö kommun

- Rökgaskylaranläggning för en fastbränslepanna vid Fagersta Energiproduktion ab.

Industrisidan har förstärkts med två nya avdelningar inom moderbolagets södra resp. norra distrikt.

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 3961 (3901). Av dessa var 1264 (1138) anställda i utlandet.

Koncernen redovisar för 1984 ett resultat före dispositioner och skatt på 40 milj, kr, (17).

Resultatförbättringen hänför sig främst till industriverksamheterna i såväl moderbolaget som Vanadis och Sibis, Vidare har resultatet för den danska verksamheten förbättrats avsevärt liksom för moderbolagets.Norrlands-distrikt. Centralsug har fortsatt att utvecklas i positiv riktning.

Investeringarna uppgick till 30 milj. kr. (23). Dessa avser i huvudsak ersättningsinvesteringar. Fortsatta investeringar i omsättningsfastigheterna har dessutom gjorts med 30 milj, kr.

25

Skr. 1985/86:20 Framtidsutsikter

Tack vare ökningen inom energi- och industrisektorn är utgångsläget inför år 1985 gott. Orderstocken vid 1984 års slut uppgick för koncernen till 658 milj, kr, (666),

För koncernen i sin helhet har resultatet för år 1985 budgeterats lill 30 milj. kr. Resultatet förväntas bli något bättre.

Cea Aktiebolag

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.)

215,1

188,7

20,2

8,1

-2,9

-1,0

202,8

155,0

25,0

27,9

10,3

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 233 208

26 Botagets syfte

Cea Aktiebolag grundades år 1939, Ändamålet var tillverkning av folopap-per. Redan efter ett par år började staten intressera sig för förelaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av olika fotoprodukter, bl.a. röntgenfilm och något senare, år 1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från Cea Aktiebolag,

Sedan år 1970 ingår Cea Aktiebolag i Procordia AB (f, d. Statsföretag).

Fram liU år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska industrin, vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av världen.

Företagets syfte är alltjämt att tillverka olika fotografiskt material. Målsättningen är att inom den närmaste framtiden kunna täcka de primära behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin för tiUverkning av tidningar.

Verksamlieten under år 1984

Cea Aktiebolag har under året ändrat namn från tidigare Ceaverken AB till Cea Aktiebolag. I dagligt tal används bara namnet Cea.

Ceas affärsidé är att förse återförsäljare runt om i världen med mark-nadsanpassad röntgenfilm och fotosättningspapper.

Försäljning och resultat Skr. 1985/86:20

Koncernens resultat uppgick till 20 milj. kr. (8) före bokslutsdispositioner och skatt. Resultatet ger i avkastning på eget kapital 39% (17%) och på totaU arbetande kapital 18% (9%).

Valutakursernas utveckling under året har belastat koncernens finansiella kostnader med i huvudsak orealiserade kursförluster om 2,9 milj. kr. (0,6), Den stigande dollarkursen har därtUl på grund av kurssäkringar inte till fullo slagit igenom på dollarinflödet.

Den totala försäljningen i koncernen uppgick tUl 214 milj. kr, (186) en ökning från föregående år med 25 % (19 %). Ökningen hänför sig tUl försäljning utanför Sverige. Exportandelen i Ceas försäljning uppgick till ca 90%.

Utveckling under perioden 1980-1984

Under femårsperioden har den fakturerade årUga försäljningen ökat från 129 milj. kr, tUl 214 milj, kr., en ökning med 60%. Avkastningen på totaU arbetande kapital har under perioden varit 19,5 % och avkastningen på eget kapital 55%. Soliditeten har under samma period ökat från 13% tUl 29%. Den fakturerade försäljningen per anställd har ökat frän 0,69 milj, kr, tiU 0,92 milj. kr. och förädlingsvärdet har ökat från 0,20 milj, kr. 1980 till 0,32 milj, kr, år 1984,

Under perioden har produktionsanläggningarna successivt moderniserats. Den sammanlagda investeringen inklusive de åtgärder som färdigställs under år 1985 uppgår tUl ca 75 milj. kr. Genom den successivt genomförda upprustningen förfogar nu företaget över en tekniskt up-to-date och effektiv produktionsutrustning.

Förelagets produkter, medicinsk röntgenfilm och fotosättningspapper, är alt betrakta som standardvaror som utan processmodifiering skall kunna användas tillsammans eller växelvis med konkurrentprodukter hos slutanvändarna. Produktkvalitetsbegreppet är därför likvärdighet med produkter från ledande konkurrenter. De marknadsgenombrytningar som under 5-årsperioden gjorts i exempelvis Tyskland och USA tyder på alt kvalitetskraven kunnat uppfyUas, Successiv effektivisering av verksamheten och produkterna har medfört att konkurrenskraften kunnat bibehållas på en acceptabel nivå.

Cityvarvet AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj, kr.)

7 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1830 1767

27

Skr, 1985/86:20 Historik

Cityvarvel var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken, som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna skapade en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och underhållningsarbeten. Först under 1970-talet realiserades emellertid tankarna på att skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var Lisnave i Portugal, Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Götaverkens, Eriksbergs och Lindholmens reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Bolagets verksamhetsinriktning

Cityvarvets fyra huvudaffärsområden utgörs av

Fartygsunderhåll och reparationer vid varv

Fartygsombyggnader

Hamn- och resereparationer

Entreprenad och service inom verkstadsindustrin

Utöver detta erbjuder Cityvarvet marin speciaHstservice, flera fall i joint-venture med ledande företag inom respektive område.

Cityvarvet kan erbjuda varvsservice och dockning efter den svenska väst- och sydkusten i Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö och Sölvesborg,

Ombyggnadsverksamheten bedrivs projektinriktat inom ramen för en resultatenhet till vilken även hel- och delägda engineeringbolag är knutna.

Den fartygsinriktade hamn- och reseservicen bedrivs inom det helägda dotterbolaget CISERV,

Lego- och entreprenadverksamheten marknadsförs av resultatenheten CITY MEKAN huvudsakligen till nordiska företag. City Mekan förfogar över mycket kompletta resurser verkstadsmässigt, maskinellt och perso-neUt vad gäller stål- och lättmetaliego samt tyngre maskin- och plåtbearbetning.

Verksamlieten under år 1984

Under året anlitade 320 fartyg varvsenheterna Cityvarvet, Cityvarvet Lindholmen och Cityvarvet Öresund för underhålls- och reparationsarbe ten. SärskUt det internatibnellt inriktade Cityvarvet utsattes för konse kvenserna av den kraftigt ökade obalansen på marknaden vilken för stärktes av att flera nybyggnadsvarv orienterat sig mot reparationssektorn. Denna obalans har, jämte en katastrofal brand på en tanker vid Cityvarvel samt några kommersieUt olyckliga affärer, kraftigt bidragit till det negativa 28 resultatet under år 1984,

Utsikterna för år 1985 är något gynnsammare genom att enstaka konkur- Skr, 1985/86: 20 renter gått ur marknaden och andra dragit ner sin kapacitet.

Även inom detta affärsområde förstärktes konkurrensen genom nybyggnadsvarvens ökade intresse. Endast fyra medelstora ombyggnader utfördes under året till mycket pressade priser. Ombyggnaderna svarade för endast 10% av kapaciteten vilket är en kraftig minskning jämfört med år 1983 då andelen ombyggnader utgjorde 25%.

Det pressade marknadsläget har medfört att ombyggnadsverksamheten redovisar en föriust på drygt 20 mUj. kr. under är 1984.

Ciservverksamheten har kraftigt omstrukturerats under året. I Sverige har Ciservenheten i Sölvesborg halverats, verksamheten i Malmö har integrerats med Cityvarvet Öresund och den icke-marina legoverksamhe-ten integrerats med City Mekan, Fartygsmekano i Helsingborg och Swed-spares i Landskrona har förvärvats under året liksom ett företag i Singapore, Delta strukturarbete har negativt påverkat årets resultat.

Efterfrågan på hamn- och resereparationsservice ökar fortsatt. Den konkurrens Ciserv allt oftare möter är i form av att rederierna själva hyr in personal och administrerar arbetet, Ciserv eftersträvar därför att dels erbjuda en mer kvalUlcerad service, dels åtaga sig uppdrag till fasta priser.

Utvecklingen av utlandsetableringen fortsätter.

City Mekan har under året åter utökat sin verksamhet och har tagit 20% av Cityvarvets kapacitet i anspråk. Kundkretsen har vidgats, liksom arten av uppdrag. City Mekan's starka resurser har av flera kunder ansetts vara av avgörande faktor vid val av entreprenör.

City Mekan har förstärkt sin organisation genom övertag av Helsingborgs Varf, som tidigare varit en resurs inom Kockums,

Ciiyvarvet har under flera år låtit sina specialistavdelningar utvecklas till hel- och delägda dotterbolag respektive resultatenheter. Ett knappt tiotal sådana bolag har successivt utvecklat sig mot nya marknader samtidigt som de fortsatt kan ställa tjänster tiU City varvets förfogande till marknads-mässiga priser.

Den dramatiska försämringen på reparationsmarknaden och ett antal extraordinära händelser och affärer har resulterat i en myckel stor förlust på verksamheten uppgående till drygt 100 milj, kr. Vidare har en reserve-ring gjorts på cirka 37 milj. kr. omfattande ett åtgärdsprogram innebärande bl.a. kapacitetsanpassning, vilket har ökat årets förlust till 145 milj, kr.

Framtidsutsikter

Marknaden för fartygsreparationer och ombyggnader förväntas inte förbättras i sådan omfattning under år 1985 att fortsatta föriuster kan undvikas. Årets budgetmål är emellertid att med hjälp av ett åtgärdsprogram väsentligt begränsa föriusterna.

29 Skr, 1985/86:20 Domänföretagen AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resullat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

852,7

928,7

14,2

1,6

18,1

-24,7

631,1

758,7

208,8

190,7

60,3

50,1

1984 1983

Antal anställda 1007 1307

Historik

Domänföretagen AB bildades den 31 december 1975. Bolaget äger och förvaltar aktierna och andelama i domänkoncernens dotterbolag samt driver viss egen rörelse, bl.a. jordbruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är moderbolag i en koncern med ca 40 bolag.

Bolagets syfte

Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger all sin verksamhet på produkter från domänverkets marker och på det kunnande som utvecklats i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkoncernen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för skogsbruk, viss fastighetsförvaltning, grus- och vägentreprenader samt betongvaror.

Verksamheten under år 1984

Under år 1984 har följande strukturförändringar genomförts.

Per den I janauri 1984 har Domänföretagen AB avyttrat samtiiga aktier i VidaTimber AB.

Under år 1984 har Domänföretagen AB såll samtliga aktier i AB Creden-tia.

Som en följd av Domänföretagens avveckling av sitt energiengagemang har Domänföretagen per den I januari 1984 överlåtit sin 80%-iga andel i HB Torvfiber till Svenska Torv AB, Därmed har Domänföretagen AB avvecklat sitt totala engagemang inom energiområdet.

Domänföretagen AB har per den I januari 1985 försålt samtiiga aktier i Sverek Sverige Rekreation AB till Domänverket.

Striberg Skogar AB har per den 1 januari 1985 avyttrat sin verksamhet i

Förenade Arabemiraten, Bolaget har vidare under år 1984 avvecklat sin

30 Grön-Miljö-verksamhet. Denna verksamhet omfattade anläggning, vård

och underhåll av grönytor samt odling och försäljning av stora svenska Skr, 1985/86: 20 lövträd. Därefter är Striberg Skogar AB ett enbart fastighetsförvaltande företag, Hilleshögs AB har framställt krav med anledning av överlåtelsen av verksamheten i Förenade Arabemiraten. Styrelsen har inte ansett någon särskild reservering erforderlig.

AlgoTimber AB har under år 1984 avyttrat sin byggelementlillverkning samt sålt samtiiga aktier i Algol Byggköp AB. Algot Byggköp AB driver byggmaterialhandel i Örkelljunga och Markaryd.

Koncernens omsättning uppgick till 852,7 milj. kr., vilket är en minskning med 80,4 milj. kr. eller 8,7 %. Minskningen beror på att verksamheter avyttrats. Denna minskning har delvis kompencerats av ökning i omsättningen i kvarvarande verksamhet. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen för 579 milj. kr. eller 67,9 % (69,7).

Rörelseresultatet före avskrivningar enligt plan minskade från 81,1 milj. kr, till 78,1 milj, kr.

Räntenettot, skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, förbättrades med 6,3 milj. kr. tiU -12,7 milj. kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt förbättrades med 12,6 milj. kr. tiU 14,2 milj. kr. (1,6). Förbättringarna beror på att olönsam verksamhet har avvecklats. Domänföretagen ABs styrelse beslutade under år 1983 att genomföra omfattande strukturförändringar inom koncernen. Detta strukturförändringsprogram har i huvudsak avslutats under år 1984. Resultatet för år 1984 har belastats med extra ordinära nettokostnader på 20,7 milj, kr, (26) avseende detta strukturprogram.

I de extraordinära posterna har lagts dels rörelseförluster för under årel avvecklade verksamheter, dels kostnader och intäkter i samband med avveckling och försäljning av verksamheter.

Resultatet för år 1984 har belastats med föriuster i DomänGrus norska dotterbolag med 11 milj, kr.

Årets nettoinvesteringar uppgick till 38,2 milj. kr. mot 26,8 milj. kr, föregående år. Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 22,1 milj. kr,, vilket aren minskning med 1,2 milj. kr.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1984 till 30,3 milj, kr, (35,9),

Likvida medel exklusive outnyttjade checkräkningskrediter uppgick vid årsskiftet till 6,0 milj, kr. (25,3). Dessutom uppgår den outnyttjade checkkrediten i koncernens centralkonto lill 133,9 milj. kr.

Koncernens balansomslutning minskade från 758,7 milj. kr. tiU 631 milj. kr.

Soliditeten — räknad som summan av beskattat eget kapital och 50 % av de obeskattade reserverna i procent av balansomslutningen - uppgick vid årets slut tiU 41,9% (33).

Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 1007 (I 307). Minskningen beror främst på försäljning av företag.

31 Skr. 1985/86:20 Framtidsutsikter

De under år 1983 beslutade strukturförändringarna har i huvudsak slutförts under år 1984. Nettokostnader för dessa åtgärder och rörelserföriuster för avvecklade verksamheter har belastat år 1983 års resullat med 26 milj. kr. och 1984 års resultat med 20,7 milj, kr. Koncernen bedöms efter detta genomförda strukturprogram ha förutsättning att över en konjunkturcykel redovisa en tillräckligt god lönsamhet så att utdelning till ägaren i fortsättningen kan lämnas.

Mot slutet av år 1984 mattades konjunkturen för sågade trävaror samtidigt som kostnaden för limmerråvaran avsevärt ökade.

Resultat för Domänföretagskoncernens största verksamhetsområde, virkesförädlingen, kommer därför under år 1985 att försämras avsevärt.

Domänverket

översikt 1984 1983

(milj, kr,) (milj. kr.)

1979,7

i 952,3

211,4

278,5

166,7

227,2

2814,2

2771,1

1 729,2

1 553,0

198,2

219,8

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 5945 6241

32

Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva skogsmark förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domängruppen består av domänverket med dotterföretag.

Domänverket är i sin organisation indelat i sex regioner och en nyttjan-derällsdivision med resultat- och utvecklingsansvar.

Domänföretagen AB är ett holdingbolag som är moderbolag i en koncern med ett 15-tal rörelsedrivande dotterbolag. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsättning är ungefär 33 %.

VirkesförädHng är det dominerande verksamhetsområdet inom Domänföretagskoncernen. Koncernen är också verksam inom följande branscher: fastighetsförvaltning, skogstillbehör, konsultverksamhet, materialiäkter och betong.

Verksamheten under år 1984 Skr. 1985/86:20

1984 var ett bra år för den svenska skogsindustrin. Massa- och pappersindustrin kunde utnyttja tillverkningskapaciteten nästan fullt ut. Produktpriserna låg på en tillfredsställande hög nivå och lönsamheten kunde därför förbättras i förhållande till föregående är.

Domänverkets avverkningar har i stort kunnat genomföras enligt planen. Virkesuttaget frän egen mark minskade med ca 10%, från 6,6 milj, mfub till 5,9 milj. m'fub. Sänkningen av virkesuttaget är en anpassning till skogslillstånd och miljörestriktioner.

Virkesförsäljningen år 1984 fördelade sig i stort på följande sätt med 1983 års tal inom parentes: Massaved. flis och skogsbränsle 2,8 milj mfub (3,3), timmer 3,0 milj. mfub (3,4) samt virke på rot 0,3 milj, mfub (0,2).

De direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med 13% mellan åren 1983 och 1984. Trots kraftigt minskad avverkning och ökad andel gaUring har effektiviteten i avverkningsarbele kunnat hållas på oförändrad nivå.

De totala kostnaderna för skogsvårdande åtgärder uppgick år 1984 tUl 343,6 milj. kr. (326,4) varav från AMS och skogsvårdsstyrelser erhölls bidrag med 57,1 milj. kr. (61,0). Skogsvårdskostnaderna motsvarade 18% (18) av intäkterna inom skogsbruket. För beståndsanläggning användes 176,6 milj. kr, (155,7), För vård av ungskogar (röjning och stamkvistning) användes 96,1 milj. kr. (100,0) och för att höja produktionen genom gödsling och dikning 45,0 milj. kr. (43,3). Inom det särskilda programmet för eftersatt skogsvård, omfattande drygt 60000 ha i framför allt Norrland, har drygt 10000 ha åtgärdals till en kostnad för verket pä 15,6 milj, kr.

Domänföretagen AB förbättrade sitt resultat i förhållande till år 1983. Det strukturprogram som beslutades år 1983 har i stort sett avslutats under år 1984. Strukiurprogrammet har syftat till att koncentrera verksamheten till förelag som har nära anknytning till domänverkets ordinarie verksamhet. De företag som finns kvar inom Domänföretagen AB bör ha goda framtidsutsikter. Domänföretagen AB lämnar för första gången utdelning till domänverket och bör också i fortsättningen ha förutsättningar att göra det.

Domängruppens omsättning minskade under år 1984 till 2712,8 milj. kr, från 2759,6 milj. kr, under år 1983. Minskningen beror i huvudsak på försäljning av företag. Röreseresultatet före avskrivningar blev 450,8 milj. kr, (501,1), Efter avdrag för avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kostnader redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 231,5 milj, kr. (291,6). Efter skatter och dispositioner kvarstod ett överskott på 189,4 milj. kr. (203,5).

Enligt regeringsbeslut för perioden 1980-1984 skall domänverket som avkastning på domänfonden för vart och ett av åren 1980-1984 till statsverket inleverera dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30% av det redovisade överskottet i domänverket efter skatt, dock lägst 40 milj. kr. Av överskottet efter skatt på 166,7 milj. kr, betalar domänverket således för år 1984 80,0 milj, kr, (98,0) i inleverans till statsverket.

33

3 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr, 1985/86:20 Regeringen faststäUde i mars 1985 domänverkets årsbokslut för räken-

skapsåret 1983 med den ändringen att nedskrivningen av aktierna i Domänföretagen AB med 66 milj, kr, och föreslagen avsättning till skogsvårdsfond med 100 milj, kr, återföres till 1983 års överskott. Förändringen innebar bl, a. en ökad inleverans till staten med 49,6 milj, kr. Beloppet ingår i ovan angivna 98.0 milj. kr.

Räntabiliteten före skatt på gruppens totala kapital blev 9,8 % (11,8). För domänverket var motsvarande räntabilitetstal 8,9% (11,2), Domänverkets fastigheter är i balansräkningen lågt värderade. Om 1981 års taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för gruppen 3,3 (3,9).

Domängruppens investeringar uppgick tiU 266,4 milj, kr, (269,6). 1 maskiner och inventarier investerades 152,1 milj. kr. (121,6).

Framtidsutsikter

Under ar 1985 räknar vi med en resultatförsämring för Domängruppen som helhet. Domänverkets resultat försämras framför allt genom en ytterligare viss minskning i avverknings volymen. Resultatet för Domänföretagskoncernens största verksamhetsområde, virkesförädlingen, kommer under år 1985 att försämras.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ca 70% av omsättningen. Det innebär alt även små förändringar i virkespriserna ger stora utslag i resultatet. Varje förändring av virkespriserna med en krona per m' innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i verket medca6mUj, kr.

De största kostnadsposterna är löner och sociala kostnader. Varje procents förändring av dessa kostnader innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt med ca 8 milj. kr.

AB Eiser

översikt 1984 1983

(milj. kr,) (milj, kr,)

328,9

481,9

20,6

19,8

-2,3

16,2

291,0

380,0

56,4

6.2 OmsäUning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1644 2 235

Bolagets omfattning

AB Eiser är moderbolag för ett antal statligt ägda textil- och konfektions företag. Koncernen som ingår i Procordiagruppen bildades år 1978 genom samgående mellan de statiiga tekoföretag som då fanns (AB Eiser, Algots AB, Nylands Mattor AB, SweTecogruppen, Trivabs Konfektions AB samt 34 Stigtex AB), AB Eiser blev moderbolag i den nya gruppen.

Verksamheten under år 1984 ' Skr. 1985/86:20

1984 års verksamhet har präglats av fortsatta strukturförändringar innebärande bl. a. att ett antal helägda dotterbolag och industrifastigheter sålts under verksamhetsåret.

Efter genomförda strukturförändringar beslår Eiser-koncernen av följande rörelsedrivande bolag:

AB Malmö Strumpfabrik, AB Jersey Modeller, Eiser Trikå AB, Eiser International AB, Eiser Trading Oy, Suomen Eiser Oy, A/S Vogue Str0m-pen samt Eiser GmbH,

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 318,4 milj. kr. (479,4).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 20,6 milj. kr. (19,8).

Framlidsutsikter

Konkurrensen om marknadsandelar kommer även framåt i tiden att vara mycket hård inom tekoområdet. De förändringar som är genomförda år 1984 och planeras att genomföras under kommande är beräknas av AB Eiser ge betydande resultatförbättringar.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.)

304,3

257,5

1,2

2,7

0,9

2,3

125,4

123,5

22,1

22,5

24,2

20,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anstäUda 660 652

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till Hka delar av televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte alt sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekommunikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklings-och konstruktionsarbete, som beställs av delägarna.

Verksamheten under år 1984

Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M Ericsson uppgick för år 1984 till 360,0 milj, kr. (309,7). Av de tidigare erhållna och under året inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1984 års utgång 324,9 milj. kr, (269,1), Faktureringen uppgick till 304,2 milj, kr, (257,4), Verksamheten år 1984 har i huvudsak bedrivits inom produktområdena publika telefonstationer, publika datanät och företagsväxlar, 35

Skr. 1985/86: 20 Inom telefonstationsområdet har utveckHngsarbetet på en ny processor

för AXE-systemet avslutats. Anpassning av AXE-systemet mot framtida integrerade nät med datatransmission har demonstrerats internationellt med en prototyp och produktutveckling för dessa funktioner pågår.

Inom publika dalanätsområdel har arbeten på viss hårdvarurationalise-ring startats.

Utveckling av den nya digitala företagsväxeln har fortsatt med nya funktioner bl, a, datakommunikation,

AB Finnboda Varf

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj, kr.)

-64

-4

-22

-3

3 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 228 228

Historik

Finnboda Varf är ett företag med en över 100-årig tradition, beläget i Nacka strax utanför Stockholm. Verksamheten vid Finnboda Varf är inriktad på i första hand reparationer och ombyggnader av fartyg. Dessutom innefattar verksamheten affärsområdet industriproduktion - tung verkstadsproduktion av främst stålkonstruktioner samt legotillverkning och maskinbearbetning.

Verksamheten under år 1984

Den allmänna konjunkturförbättringen under år 1984 har inneburit en förbättrad orderingång samt ökade leveranser av verkstadsprodukter tUl industrin. Priskonkurrensen har emellertid varit fortsatt hård.

Marknadssituationen för fartygsreparationer och fartygsservice präglas alltjämt av en kraftig obalans mellan utbud och efterfrågan. För fartyg som byggnader är obalansen än mer markant.

Målsättningen för de framtida marknadsinsatserna är att förstärka Finn boda Varfs ställning som reparations- och underhållsvarv för tonnage som trafikerar mellersta Östersjön, Inköpet av en ny flytdocka under år 1984 är ett led i detta arbete. Dockan möjliggör torrsättning av de flesta fartygs typer som trafikerar Östersjön, Affärsområdet industri kommer att utveck las i syfte att erhålla en jämnare beläggning över året. Marknadsstrategin är att tillämpa en selektiv anbudsgivning samtidigt som samarbetsformer kommer att utvecklas tillsammans med andra företag i syfte all kunna erbjuda totallösningar till olika kunder, 36 Den totala produktionsvolymen ökade något under år 1984, Ökning har

skett inom industriverksamheten, som ökade sin andel av totalvolymen Skr, 1985/86:20 från 18% till 30%. Reparationsverksamheten har volymmässigt legat på samma nivå som under är 1983, Bland större fartygsreparationer och underhållsarbeten kan nämnas:

- Ombyggnad av isbrytare tiU representationsfartyg

- Ombyggnad av bogserbåt

- Klassnings- och ombyggnadsarbeten på tre cementtransportfartyg saml på ett antal fartyg som drabbats av bottenhaverier

Vidare har en koltransportponton på 6000 dwt och ett antal större stålkonstruktioner levererats till svenska beställare. Bland dessa kan nämnas en stålbro över Göta Kanal.

Under år 1985 kommer verksamheten vid Finnboda Varf att omorganiseras. Fartygsreparationer och legotillverkning för industrin blir två fristående enheter. Härigenom uppnås ett mer renodlat affärs- och resultatansvar.

Antalet anställda uppgick vid årets slut tiU 226 (220),

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick tUl ca -64 (-4) milj, kr. Av försluten är 47 milj. kr. en effekt av att beställare av tre fartygsombyggnader - genomförda under åren 1982 och 1983 - inte kunnat fullfölja sina åtaganden.

Årets investeringar, vilka uppgick till 15,5 (3) milj. kr, avsåg främst inköpet av flytdockan men även en del mindre ersättningsinvesteringar genomfördes.

Framtidsutsikter

Den svaga utvecklingen på fraktmarknaden väntas beslå även under år 1985. Genom den förbättrade dockningskapacileten på Finnboda bedöms dock en ökad orderingång för reparationsverksamheten kunna ske. Ett åtgärdsprogram genomförs under år 1985 för att öka totaleffektiviteten i företaget.

FFV Företagen AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj, kr,)

1 188,7

1217,0

62,8

111,8

0,7

44,8

1014,5

865,8

151,6

150,8

58,7

38,3

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1983 1982

Antal anställda 2397 2304

Bolaget bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bola get är ett holdingbolag som har tUl uppgift att förvalta aktier i dotterbola- 37

Skr, 1985/86:20 gen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och administrativ service till dotterbolagen,

FFV Elektronik AB tillhandahåller tekniska konsulttjänster och underhåll inom främst de datortekniska och teletekniska områdena. Största kund är det svenska försvaret.

Dotterbolaget Telub AB marknadsför tjänster och utför service inom området teknisk information och dokumentation samt utför service av datorer och terminalsystem. Förelaget är vidare leverantör och tillverkare av elektroniska vågar och vägningssystem, utrustningar för trafikstyrning samt tillverkare av styr- och reglerutrustningar på legobasis.

Under våren 1984 förvärvades Ergotesl AB, som är verksamt inom vägningsområdet och utgör ett komplement till enheten vägning inom Telub ABs Industridivision, .

Cipro AB, som tillverkar fordonselektronik, blev vid halvårsskiftet 1984 ett helägt dotterbolag till FFV Elektronik AB,

FFV Elektronikgruppens fakturering år 1984 uppgick till 426,5 milj, kr, med en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 51,6 milj, kr. Antalet anställda har varit ca I 100, Ett gott resultat förutses även för år 1985,

AB Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a, genom egna dotterbolag i Canada, USA, Storbritannien och Västtyskland. År 1984 blev ett mycket framgångsrikt år för företaget med en fakturering på 111,8 milj. kr. och ett resullat före bokslutsdispositioner och skatt på 32,3 milj. kr. Antalet anstäUda var ca 170. Ett mycket bra resultat förväntas även år 1985,

FFV Norma AB med ca 270 anställda i Åmotfors är en av Europas största tillverkare av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte. Ett eget försäljningsbolag är från och med år 1985 verksamt i USA, Faktureringen uppgick till 82,6 milj, kr, under år 1984 och resultatet före boksluts-dispositioner och skatt blev 3,9 milj. kr.

FFV AUmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övertalig och utrangerad material från statiiga och kommunala myndigheter och enskilda företag via varuhus pä halvdussinet platser runt om i Sverige, Faktureringen under verksamhetsåret 1984 uppgick till 204.4 milj. kr., och vinsten före bokslutsdispositioner och skall var 6,7 milj. kr. Ett resullat i samma storleksordning förväntas även år 1985. Antalet anställda har varit ca 160.

Östermans Aero AB sysslar huvudsakUgen med underhåll och reparation av helikoptrar och helikopterkomponenter, försäljning av helikoptrar, flygplan, flygelektronik och flyginstrument. Dessutom utbildar man heli-koplerpiloter och mekaniker saml bedriver viss flygverksamhet med helikoptrar. Faktureringen uppgick år 1984 till 64,6 milj. kr, och resultatet före boksiutsdispositioner och skatt blev 3,9 milj, kr. Antalet anställda var ca 100,

Den 1 maj 1983 förvärvades C E Johansson AB. Förvärvet innebar inte

bara en förstärkning av FFV-koncernens resurser inom områdena mät-

och kvalitetsteknik utan tillförde även en erfaren utlandsorganisation, C E

Johanssongruppens fakturering uppgick år 1984 till 127,3 milj, kr, Resulta-

38 tet före bokslutsdispositioner och skatt blev en vinst på 2,2 milj, kr, att

jämföras med en föriust på 16,5 milj, kr. för år 1983, Antalet anställda var Skr. 1985/86: 20 ca 310. De rationaliseringar och strukturförändringar som päböijades år 1983 har sålunda myckel snabbt haft effekt. För år 1985 förväntas en fortsatt positiv resultatutveckling, .

Det amerikanska bolaget Aero Systems Engineering, Inc. levererar provutrustning för jetmotorer till flygplan, militära förband, motorlillver-kare och verkstäder. Genom det helägda dotterbolaget ASE Texas har marknadsförts s.k, "hush houses", små hangarliknande byggnader som är ljuddämpande och specialutrustade så att kompletta flygplan kan rullas in i och miljövänligt få sin motorer fullständigt provkörda utan demontering. Kontrakt har funnits med amerikanska flygvapnet om leverans av 25 stycken sådana hus till ett värde av 50 milj. $. Slutleverans därav skedde under år 1983.

Faktureringen uppgick år 1984 till 101,7 milj. kr, och resultatet blev enligt svenska redovisningsprinciper en förlust på 15,4 milj, kr. att jämföras med en vinst på 28,3 milj, kr, år 1983 exklusive extraordinär intäkt. Resultatförsämringen är hänförUg till ovannämnda slutleverans samt lägre orderingång än väntat. För år 1985 förutses ett positivt resultat.

I FFV Företagen ABs bolagsgrupp ingår dessutom ett antal mindre dotterföretag. Faktureringen totalt för dessa uppgick tUl 51,4 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev en föriust på 1,5 milj, kr.

Sammantaget uppgick bolagsgruppens resultat till 62,8 milj, kr. år 1984 jämfört med 111,8 milj, kr, föregående år. Nedgången är helt beroende av resultatförsämringen vid Aero Systems Engineering, Inc. För är 1985 förväntas åter ett resultat som något överstiger 1983 ärs nivå.

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.)

2 539

1978 Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 7 8

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vUket statens vattenfallsverk äger 74,5 % och Mellansvensk Kraflgrupp Aktiebolag 25,5 %, har tiU syfte att uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland för att producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden har skett i två etapper. Den första etappen omfattade två kärnkraftblock om vardera 900 MW. Produktionen vid de båda blocken under år 1984 uppgick till sammanlagt 12378 GWh, Den andra utbyggnadsetappen omfattar ett kärnkraftblock om 1 050 MW med ursprunglig planerad idrifttagning år 1982. 39

Skr. 1985/86: 20 Den ovisshet om kärnkraftens användning i Sverige som har rått under

ett antal år har kraftigt försenat uppförandet av del tredje blocket i stationen. Idrifttagningen planeras nu till mitten av år 1985,

Investeringarna i bolagets anläggningar under är 1984 har uppgått till 1967 milj, kr. Större delen härav, 1 879 milj, kr., har investerats i block 3.

Företagskapital AB

översikt 1984 ' 1983

(milj. kr,) (milj. kr,)

29,0

24,9

7,5

10,0

5,2

2,4

1,0

55,0

49,0

26,6

25,2

1,3

11,4

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 4 3

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är att tiUhandahålla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens självständighet. Delta sker genom att Företagskapital går in med minoritetsposter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till tidsbegränsade minoritetsposter. Dessa avyttras efter börs- resp, OTC-notering eller återlöses av huvuddel-ägarna.

Företagskapital ägs till hälften av afförsbankerna och hälften av staten.

De intresseföretag i vilka Företagskapilal AB f, n, medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid utgången av år 1984 hade Företagskapital AB engagemang uppgående lill totalt ca 40 milj, kr, i 14 intresseföretag. Dessa företag sysselsätter 1880 personer och redovisar en omsättning år 1984 av 1 350 milj. kr, med ett resultat före skatt och dispositioner av ca 95 milj, kr.

Utöver de 14 intresseföretagen har bolaget lån i ytteriigare tre företag med 0,7 milj, kr.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag uppgick till 40,4 milj, kr,, varav 98% utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig på aktier (11,4 milj, kr,), konvertibla lån (8,3 milj. kr,), övrig utlåning (20,7 milj, kr,) inkl, garantiförbindelser (0,1 milj, kr,).

Räntenettot för år 1984 var 5,5 milj, kr. För år 1984 redovisas ett resultat för kundförluster, dispositioner och skatt av 10,0 milj, kr, jämfört med 5,2 milj, kr. för är 1983.

40

AB Gambrinus med AB Pripps Bryggerier Skr, 1985/86:20

översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

3 737

114 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1983/84 1982/83

Antal anställda 3271 3 383

Historik

Koncernens verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och mälte-rirörelse. I dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distribution av mahdrycker, mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrinkar, juicer, safter och pulverdryck.

Verksamheten under år 1984

Den formella aktieägarstrukturen har förändrats under året sedan regeringens proposition 1982/83:92 med smärre justeringar bifallits, vilket i huvudsak inneburit följande. Staten har låtit ombesörja en ökning av aktiekapitalet i Brygginvest AB bl.a. genom en till AB Volvo riktad nyemission, varigenom Volvo erhålHt 25 % av aktierna i Brygginvest i utbyte mot sitt innehav av 25 % av aktierna i AB Pripps Bryggerier. Pripps blir som följd härav ett helägt dotterbolag tUl Brygginvest. Sistnämnda bolag bedriver numera ingen rörelse utan förvaltar endast aktierna i Pripps och fr. o. m. den 1 oktober 1984 även aktierna i Bryggeri AB Falken. Brygginvest har i december ändrat namn till AB Gambrinus. Fr. o. m. den 1 januari 1985 har verkställande direktören Nils Holgerson lämnat sina befattningar i såväl Gamrinus som Pripps och på båda posterna efterträtts av budgetchefen i finansdepartementet BiU Fransson tiUika styrelseledamot i Pripps.

De anställdas representanter i styrelsen lämnade sina styrelseposter den 28 maj 1984 men har fr. o. m. den I oktober 1984 återinträtt i styrelsen.

Del strategiutvecklingsarbele, som pågått under året, har understrukit de huvudlinjer för koncernens verksamhet, efter vilka det fortsatta arbetet skall bedrivas. Dryckesrörelsen är - och kommer att förbU - den dominerande verksamheten i koncernen. En ökad internationalisering är en viktig komponent i dryckesverksamheten dels som motvikt tiU en fortsatt stagnerade totalmarknad, dels som uttryck för en målmedveten satsning att utnyttja tillgänglig produktionskapacitet.

En fortsatt diversifiering kommer i huvudsak att ske inom ramen för nuvarande dotterföretags intresseområden.

Moderbolagets tillverkning bedrivs i dag vid fyra produktionsställen, Bromma, Göteborg, Malmö och Sundsvall, Falken bedriver produktion vid anläggningen i Falkenberg,

Dotterbolaget L.G. Fredriksson Handels AB med kontor i Malmö är ett 41

Skr. 1985/86: 20 handelsföretag med tyngdpunkten på handel med förpackningar och livsmedelsråvaror. Ytterligare områden, vari företaget är engagerat, är viss försäljning av flytande gödselmedel till skogsindustrin samt kemikalier,

SoUebolagen AB, som är ett fodermedelsföretag, växer snabbt som ett intressant och efterfrågat alternativ till Lantmännen på marknaden. Inom SoUekoncernen finns vidare Skåne-Möllan AB, ett kvarn-företag som tillverkar och försäljer mjöl tiU bl. a, bagerier.

På den internationella marknaden märks fortsalla kraftiga satsningar på export av öl, Nordik Wölf, till USA. Efter tester på fyra delområden är ölet nu ute i ett 15-tal stater i USA och utveckUngen ser fortsatt positiv ut.

Ylterligare marknader av intresse för export av öl är Tyskland och England, där utsikterna att få fotfäste under året bedöms som goda.

Energidrycken Pripps Pluss har fortsatt att utvecklas positivt, särskilt i Japan trots den allt mer ökande konkurrensen. Försäljningen under det gångna året har hämmats något på grund av den osedvanligt kalla sommaren i Japan, På sportmarknaden i USA har Pripps Pluss haft framgång. Frågan om lämplig partner på konsumentmarknaden där är ännu inte definitivt löst.

Ytterligare marknader i Fjärran Östern bearbetas med sikte pä teslför-säljning under 1984/85.

Resullat

Dryckesrörelsens omsättning (exkl, dryckesskatter) ökade från 1 896 milj, kr, till 1988 milj, kr. Omsättningsökningen är i huvudsak hänförlig tiU mindre prishöjningar jämte mixförskjutningar i sortimentet. Den 21 november 1983 höjdes dryckesskatten på klass III med 70 öre per liter.

Produktiviteten (mätt i såld volym per anställd) i dryckesrörelsen har förbättrats ytterligare trots en något minskad försäljning. Medelantalet anställda! dryckesrörelsen sjönk med 123 eller med nära 4 %tiU3058. För moderbolaget sjönk medelantalet anställda med 113 lill 2629,

Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto sjönk med 44 milj, kr, till 161 milj. kr,, varav minskningen i finansnettot utgjorde knappt 8 milj. kr. Årets rörelseresultat har vidare belastats med 18 milj, kr. i marknadsföringskostnader till Carlton Importing Co och Pripps Inc. för satsningen i USA i samband med lanseringen av Nordik Wölf

I likhet med föregående år har kostnader i samband med nedläggningen av bryggeriverksamheten i Torsby, 1,0 milj. kr., redovisats som extraordinära (inkl, Tingsryd 2,5 milj. kr,).

Resultatet i Falken efter planenliga avskrivningar och finansnetto sjönk med 0,8 milj. kr. till 8,9 milj, kr, (9,7 milj, kr.).

Verksamheten i Pripps Inc, har liksom föregående år inriktats på den fortsatta marknadsbearbetningen för lågkaloriölet Nordik Wölf. Samtidigt har organisationen bantats och en neddragning på kostnadssidan skett. Resuhatet efter marknadsföringsbidrag, avskrivningar och finansiellt netto uppgick till 3,1 milj, kr, (-4,0 milj, kr,),

42

Investeringar ' Skr. 1985/86:20

Investeringarna under året uppgick tiU 97,3 milj. kr. (102,9 milj. kr.). I årets siffra ingår investeringar med 10,1 milj. kr. avseende silos samt andra maskiner vid Skåne-Möllans anläggning i Tågarp. Efter färdigställandet har nämnda maskiner leasats av Skåne-Möllan.

Sedan det tidigare omnämnda riksdagsbeslutet om införande av pant på aluminiumburkar tagits, har installation av utrustning för hantering av returburk vid bryggerier och depåer skett under året. Investeringarna i denna utrustning uppgick till 11,8 milj. kr.

Som ett led i moderniseringen av våra depåer har utbyggnad av Kristianstads-depån verkstäUts, Vid depåerna i såväl Falun som Gävle har övergång tiU bakstamslastning möjliggjorts genom ombyggnad av utiastningslo-kaler, vilka försetts med vädertätningsportar. Härigenom har man uppnått en klar förbättring av arbetsmiljön samtidigt som man vunnit ökade lagerytor och lägre kostnader för hantering och energi.

Vid anläggningen i Västra Frölunda har installation av ny paUastare skett. Vidare har nya system för förebyggande och förrådsstyrning imple-menterats.

I Bromma har ett antal ersättningsinvesteringar gjorts. Den föregående år nämnda översynen av de administrativa styrsystemen pågår. Den 1 oktober 1984 har ett nytt ekonomisystem (EPOK) tagits i bruk. På datasidan har utveckling av förordersystemet skett på Tandemdalorer. Tillbyggnad av huvudkontoret med ytteriigare ett våningsplan har skett under året.

Finansiella förhållanden

Under året har bryggerifastigheten i Torsby avyttrats till två företagare, som startat andra verksamheter i lokalerna. Härigenom har ett antal anställda kunnat beredas alternativ sysselsättning.

Finansnettot har försvagats något under året i huvudsak beroende på riksdagens beslut om förkortade kredittider för ett antal punktskatter, bl, a. dryckesskatten. De likvida medlen har minskat från 425 milj, kr, tiU 322 milj, kr.

Innehavet av börsnoterade värdepapper representerade vid årets slut ett börsvärde av 101,5 milj, kr. (105,3 milj. kr.).

Framtidsutsikter

Resultatet för 1983/84 stämde relativt väl med prognosen, vari förutskickades att resultatet - även vid bra sommarväderlek - inte skulle nå föregående års nivå.

En prognos för 1984/85 blir med alla faktorer, som kan påverka resulta tet i branschen, mycket osäker. Även aUmänekonomiska parametrar är svårbedömbara. En väntad efterfrågeökning pä hemmamarknaden år 1985 kan mötas med köpkraftsindragningar av olika slag. Med understrykande av osäkerheten synes ett resultat, som ligger något över årets nivå, vara möjligt att uppnå. 43

Skr. 1985/86:20 GDG Biltrafik AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

753,4

30,1

3,1

4,6

448,5

399,3

33,2

31,8

117,5

75,6

44

1984 1983

Antal anställda 1948 1856

Historik

GDG Biltrafik AB, som är moderbolag i GDG-koncernen, bildades år 1932, då under namnet BJ Omnibus AB, för att bedriva den buss- och lastbilstrafik, som Bergslagsbanans styrelse beslutat starta i anslutning tUl järnvägsrörelsen.

År 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas järnvägars bussföretag med BJ Omnibus AB, varvid namnändring skedde till GDG Biltrafik AB.

I samband med förstatligandet av GDG-järnvägama år 1947 övergick aktierna i GDG Biltrafik AB i SJ ägo, Samma år startades bolagets affärsverksamhet med att man började bygga kiosker i anslutning till busstationerna. Påföljande år startades bilservicerörelsen. Under senare år har affärsverksamheten kompletterats med motell, cafeterior och gummiverkstäder. Bolaget bedriver också en fabrik för tillverkning av busskarosser samt en resebyråkedja.

Bolagets omfattning

Viss del av verksamheten drivs genom dotterbolag, varav de största är GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens lastbils-trafik (1984 års omsättning 89,7 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver försäljning och regummering av bilgummi samt släpfordonstillverkning (omsättning 79,6 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötiand, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Gästrikland samt i Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjetrafik med buss Sverige-Tyskland med anslutning till flera andra länder i Europa samt Turkiet och Iran, Denna trafik drivs i samarbete med Deutsche Touring GmbH, ett dotterbolag till Deutsche Bundesbahn,

Trafikrörelsen omfattade år 1984 642 bussar, 224 lastbilar och 209 släpvagnar till lastbilar. Totala körsträckan utgjorde för bussarna 40,7 milj km och för lastbilarna 9,3 milj, km. Antalet resebyråer uppgick tiU 25 st. Affärsrörelsen omfattade 15 st kiosker och cafeterior, 19 bilservicestationer, 2 st motell och 20 st gummiverkstäder inkl regummeringsfabriker. Härtill kommer konferenshotellet Bjertorp Slott i Västergötiand,

Verksamheten under år 1984 Skr. 1985/86: 20

Under år 1984 utgjorde koncernens omsättning 842 milj. kr. Detta innebär en ökning gentemot föregående år med 88,6 milj, kr, eller 11,8 %. Den allra största delen av omsältningsökningen, ca 78 milj. kr. hänför sig till trafik-rörelsen, medan ökningen för affärsrörelsen stannade vid ca 12 milj. kr. Inom trafikrörelsen uppvisar busstrafiken en fortsatt stark utveckling. Denna beror dels på, alt trafikinsatserna för länsbolagen har fortsatt att öka och dels på satsningar på expressbusstrafik inom landet och på gränsöverskridande linjetrafik. Denna omfattar numera reguljära linjer från StockholmyGöteborg tUl Finland, Tyskland, Frankrike, England, Italien och Spanien.

För lastbilstrafiken innebar den fortsatta goda konjunkturen under år 1984 en viss ökning av den transporterade godsmängden. Detta har lett till en ökning av antalet bilkilomeler och arbetstimmar i verksamheten med drygt 3 %. Resebyråverksamheten omfattar ett 25-tal resebyråer, huvudsakligen belägna i GDG:s trafikområde. Ca 30 % av omsättningen utgöres av försäljning av GDG:s egen produktion av sällskapsresor och biljetter.

Inom affärsrörelsen faller den största omsättningsökningen på bilservicerörelsen, som lyckats att behålla och något öka den försålda volymen drivmedel gentemot föregående år. För gummiverkstadsrörelsen förorsakade den sena vintern en nedgång av försäljningen av personbildäck och fälgar, medan en ökning noterades för nya och regummerade lastbilsdäck.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 30,1 milj, kr, en förbättring med ca 2 milj, kr i jämförelse med föregående år. Investeringarna belöpte sig till 117,5 milj, kr mot 76,6 milj, kr år 1983.

Framtidsutsikter

Entreprenadtrafiken synes nu ha kulminerat, och flera tecken tyder på att länsbolagen måste minska gapet mellan kostnader och intäkter. Detta kan ske bl.a. genom laxehöjningar, indragning av dåligt utnyttjade turer och genom omläggning av skol- och arbetstider så att fordonen kan utnyttjas mera eflektivt. Behovet av bussar kommer sannolikt att minska.

Även förväntad ändring i trafiklagstiftningen, vilken går ut på alt trafikföretagens Irafiktillstånd skall dras in till förmän för länshuvudmännen, som får obegränsad trafikeringsrätt inom sina län, väntas få samma effekt.

Ur trafikföretagens och inte minst GDG:s synpunkt är trafiktillstånds-ändringen oroande eftersom huvudmännen lätt kan slå ut seriösa företag genom att anta dumpingpriser.

För att möta den nya situationen måste GDG, förutom att driva trafiken så effektivt att företaget är konkurrenskraftigt, fortsätta på den inslagna vägen att genom ny verksamhet minska beroendet av entreprenadtrafiken.

Ett led häri är den satsning på hotell verksamhet, som skett under senare år, Elt konferenshotell med 30 rum Bjertorp slott, drivs sedan några år i Västergötland, Ett hotell med 50 rum har under 1984 förvärvats i Bengts fors och ett hoteU med 75 rum är under uppförande i Borlänge. Även i Göteborg och Malmö kommer hotell att byggas. Hotellen är bl, a, avsedda 45

Skr, 1985/86: 20 att delvis läcka de ökande behoven av hotellrum för sällskapsreseverksamheten.

Busskarosstillverkningen, som är föriagd till Kungälv, har fått utökad produktionskapacitet och för år 1985 har beräknats en tillverkning av 70 busskarosser.

För lastbilstrafiken och affärsrörelsens övriga verksamhetsgrenar förväntas inga förändringar utöver normala anpassningar till de förhållanden som kan uppkomma.

Koncernens totalresultat år 1985 har beräknats bli något lägre än det som uppnåddes föregående år.

AB Gävle Vagnverkstatd (AGEVE)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

150,1

207,4

18,9

5,5

0,0

113,2

103,3

18,2

18,1

0,9

8,5

Omsättning

Resultat före disp. och skall

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 294 322

AB Gävle Vagnverkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933 som ett helägt dotterbolag tiU statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog AB Trafikförbundets Verkstäder. Detta företag bildades år 1919 av Uppsala-Gävle Järnvägsaktiebolag (UGJ) och Ostkustbanans aktiebolag (0KB) för att gemensamt driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagets syfte är att utföra nytillverkning av och förändringsarbeten på rullande järnvägsmateriel saml att bedriva annat mekaniskt verkstadsarbete.

Faktureringen under år 1984 stannade vid 149,7 milj. kr, mot 206,4 milj. kr. för år 1983. Minskningen pä mer än 56 milj, kr. beror i första hand på minskad efterfrågan på godsvagnar från statens järnvägar.

För att klara sysselsättningen under främst andra halvåret 1984 tecknades order på 90 boggivagnar för coilstransporter och 100 slutna boggi-vagnar från privata beställare.

Ökade material- och produktionskostnader i förening med produktions-störningar och försenade leveranser av inköpt teknisk utrustning har varit de främsta orsakerna tiU att resultatet starkt försämrats.

Med hänsyn till ytterligare minskat nyanskaffningsbehov av godsvagnar hos SJ under åren fram till år 1990 och den hårda konkurrenssituationen på privatvagnsmarknaden har företaget tvingats varsla 98 personer om uppsägning.

Leveransåtagandena tillsammans med den tyska firman Linke-Hof-

mann-Busch om gemensam tillverkning av blockbromsade personvagns-

46 boggier tiU statens järnvägar avslutades under året. Samarbetet fortsätter

under år 1985 med gemensam tiUverkning av ett mindre antal skivbrom-sade personvagnsboggier.

Intresset på marknaden för de nykonstruerade rangerioken för industriväxling och de moderna tyristorstyrda gruvloken har påtagligt ökat och medför att ytterHgare ökad marknadsföring av produkterna planeras.

Utvecklingen av anordningar för överförande av laster från lastbilar till järnvägsvagnar och omvänt är nu inne i slutskedet. Utprovningen av anordningen i praktisk drift beräknas kunna ske under år 1985,

Skr, 1985/86:20

AB Göta kanalbolag

Översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

24,0

23,0

8,0

-1,9

7,7

-1.3

8,9

8,6

4,5

-3,2

0,4

0,4

Antal anställda

1984 99

1983 100

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag enligt kungligt privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i bolaget och sedan i maj 1984 förvaltas dessa av domänverket,

Kanaltrafiken, som numera huvudsakligen omfattar fritidsbåtar och passagerarfartyg, har ökat under året. Särskilt gäller detta passagerartrafiken, där antalet fartyg i reguljär trafik varit fler än tidigare.

Den av riksdagen år 1977 beslutade tekniska upprustningen av kanalanläggningen har fortsatt under året och bl. a, omfattat hamn- och pirarbeten, anläggning av bryggor samt muddrings- och strandskoningsarbeien.

Skogs- och fastighetsförvaltningen omfattar dels mark och byggnader utmed kanalen, dels skogs- och jordbruksegendomar i Skaraborgs och Örebro län.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs huvudsakligen vid bolagets varv i Sjötorp vid Vänern.

Kanalrörelsen gär sedan lång tid tillbaka med underskott. Detta underskott har inle kunnat täckas med överskotten från övriga verksamheter och med de driftbidrag som lämnas av vissa landsting.

Det försämrade rörelseresultatet beror på ökade kostnader för kanaldriften och för utrednings- och utvecklingsarbete samt minskad skoglig verksamhet inför övergång till ändrad förvaltningsorganisation.

Genom riksdagsbeslut i december 1984 har grunden lagts för en sanering av bolagets ekonomi. Staten har i form av aktieägartillskott tUlskjutit 10,5 milj. kr., varigenom tidigare upptagna lån kunnat lösas. Den balanserade förlusten från tidigare års underskott läcks nu av årets överskott på 8 milj, kr.

47

Skr, 1985/86:20 Götaverken Arendal AB

översikt 1984 1983

(avser koncernen) (milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

-14

1984 1983

Antal anställda 3 032 3 372

Historik

AB Götaverken grundades år 1841, Sedan dess har i Göteborg byggts omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvel vid Göta Älv har förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Götaverken Cityvarvel. Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats tiU Götaverken Arendal, som blev klart år 1963.

År 1978 påböljade Götaverken Arendal en omorientering av verksamheten. Numera vänder sig Götaverken Arendal till offshore-marknaden med produkter och tjänster för utvinning, undersökning och lagring av olja och gas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under året har produktprogrammet utvecklats och omfattar framför aUt flytande enheter med tillämpning på bortning, produktion, bostäder, dykeri, övrig service - samtUga avsedda för olje- och gasfält i de ur alla synpunkter mest svårtillgängliga områdena i världen. Dessutom ingår moduler till boltenfasta anläggningar.

GVA samarbetar med flera utländska företag för att finna nya vägar all komma in på intressanta marknader. Under 1984 inleddes samarbete med bl, a, Trafalgar House, en brittisk industrikoncern med omfattande engagemang inom bl, a. olje- och gasindustrin. Främst gäUer det tekniskt och marknadsmässigt stöd till det tidigare statsägda varvet Scott Lithgow i Skottland, Diskussioner om vidgad samverkan i olika offshoreprojekt pågår.

Verksamheten under år 1984

GVA befäste under året sin ställning inom offshore bl, a, genom att teckna kontrakt på den första flytande semi-submersibla produktionsplattformen GVA 5000. Beställare är North Sea Sun OU Co Lid med partners, Storbritannien.

Under året levererades: — "Safe Lancia", bostads- och serviceplattform GVA 2000, till Consafe 48 Offshore AB, Göteborg

- bensatser till plattsformar för Dolphin A/S, Norge Skr. 1985/86:20

- färdigställande och testning av semisub-borriggen "Sovereign Ex-plorer" för Cammell Laird Shipbuilders Ltd, Storbritannien

- ombyggnad av jack-up-riggen "Maersk Endeavour" för A P Möllergruppen, Danmark

- konstruktion och utveckling av tunglyftsplattform GVA 25000 för Brown & Root Construction Ltd, Storbritannien

Dessutom slutfördes studier och utvecklingsuppdrag för oljebolag i Norge, Kanada, Storbritannien.

Orderingången är 1984 uppgick liU 2700 (1 500) milj, kr, och bestod bl, a, av:

- Flytande produktionsplattform (GVA 5000) för North Sea Sun Oii Com-pany Ltd och partners, Storbritannien, Leverans år 1986,

- Föriängning av ben till en jack-up-rigg för A P Möllergruppen, Danmark. Leverans år 1984,

- Dykeri- och serviceplattform (GVA 3000) för Consafe Offshore. Leverans år 1987,

- Ombyggnad av borrplattform "Vildkål" (Åker H3) för Sverre Ditlev-Simonsen DriUing A/S, Norge, Leverans år 1985.

- Designarbete och tekniskt stöd till Daewoo Shipbuilding & Heavy Machinery, Korea, avseende byggande av 2-6 borrplattformar (GVA 4500) för Sonat Offshore Drilling Inc, USA.

- Bosladsmodul för Hamilton Brothers, Storbritannien. Leverans år 1985. (Avser dotterbolaget SLP, Storbritannien).

- En bostads- och en kraftanläggningsmodul för Britoil Ltd, Storbritannien. Leverans år 1986, (Avser dotterbolaget SLP).

- Studier och utvecklingsuppdrag för oljebolag i Norge, Storbritannien, USA och Kanada. Leverans år 1984 och framåt.

En starkt bidragande orsak till Götaverken Arendals framgångar är ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som i första hand avser semi-submersibla plattformar i olika storiekar och för olika användningsområden - det s, k. GVA semikoncéptet.

Antalet anställda vid årets utgång uppgick tiU 3420 personer varav 2087 arbetare och I 333 tjänstemän/arbetsledare.

Resuhatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 12 (303) milj. kr. Resultatet har påverkats av att endast elt fåtal leveranser skett jämfört med föregående år. Dessutom tecknades kontrakten i en marknad med låga priser. Sämre kostnadsutveckling än beräknat har också inverkat.

Investeringar i produktionsanläggningar uppgick till 27 milj. kr. (9), varav huvudparten utgjorde en satsning på Computer Aided Design (CAD).

Framtidsutsikter

Götaverken Arendal AB har uppnått ett gott anseende på offshoremarkna- den och företagets tekniska kunnande är efterfrågat. Fortsatt följsamhet vad gäller marknadens krav innebär ännu intensivare satsning på teknisk utveckling i såväl egen regi som tillsammans med oljebolag i Norge, 49

4 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86:20 Storbritannien, USA och Kanada. Utvidgat samarbete med företag i oljeländerna även i andra sammanhang ingår också. Samtidigt måste person-antal och personalsammansättning förändras. På kort sikt innebär detta att minskningar av bl. a. tillverkningskapaciteten på stälsidan kommer att ske.

Götaverken Energy Systems AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

-3

-14

-4

12 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1561 1114

Historik

Götaverken Energy Systems AB försöijde ursprungHgen Götaverkens fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på ceUu-losaindustrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit verksamhetens särart. I början av 1970-lalet ombildades Götaverken Energy Systems AB tiU ett aktiebolag.

Bolagets verksamhetsinriktning

Götaverken Energy projekterar och tillverkar anläggningar och komponenter för termisk energiomvandling. Företaget är en av världens ledande leverantörer av återvinnings- och barkpanneanläggningar.

Götaverken Energy är vidare en av Sveriges ledande leverantörer av store fastbränsleeldade hetvattenanläggningar och kraftvärmepannor för kommunal energiförsöijning. Även för mindre anläggningar har positionen förstärkts genom lansering av den s. k, cirkulerande virvelbäddslekniken (CFB-tekniken).

Inom det marina området marknadsför hjälpångpannor under beteckningen Sunrod,

Götaverken Energys produktprogram har under året kompletterats med värmepumpar, dieselkraft samt marina och stationära 2-lakts dieselmotorer inkl reservdelar. När det gäller stationär dieselkraft har företaget en god StäUning på den internationella marknaden.

Verksamheten under år 1984

Utbyggnaden av den skandinaviska ceUulosaindustrin har nätt en viss

mättnadsgrad och efterfrågan kommer därför framför allt från den interna-

50 lioneUa marknaden. Inom den nordamerikanska cellulosaseklorn är inves-

teringsbehovet stort, dock har flera planerade upphandlingar senarelagts. Skr. 1985/86: 20 Under år 1984 tecknades en order om 550 milj, kr, med S:l Regis Corporation i USA gällande leverans av en turnkey sodahusanläggning. Ordern är den största i företagels historia.

Efterfrågan på större pannor från den svenska energisektorn minskade under år 1984 till följd av minskade statliga bidrag för ersättning av olja med andra bränslen. Trots detta kunde Götaverken Energy i början av året teckna order pä en anläggning om fem pannor tUl Nobel Chematur i Kariskoga, Dessutom visade orderingången för elpannor och ombyggnader en klar ökning.

Även den internationella satsningen på faslbränsleteknik har gett resultat och under året erhölls i konsortium med bl. a. ASEA Stal AB en order på ett nyckelfärdigl koleldat kondenskraflverk tUl Indian Charge Chrome Ltd (ICC).

Göta verken Energy kunde under år 1984 notera den bästa orderingången någonsin, totalt 1493 (727) milj. kr. Orderstocken per den 31 december uppgick till 1900 (682) milj, kr.

Fakturerad försäljning uppgick till 718 (1037) milj, kr. Eftersom den endast omfattar årets leveranser kommer 1984 års orderingång att tUl huvudsaklig del redovisas åren 1985 och 1986,

Under år 1984 levererades bl.a. följande anläggningar och pannor:

- Sodapanna till Zululand Constiuction Ltd

- Fastbränsleanläggning till Sundsvalls Energiverk, företagets första CFB-leverans

- Kolpulvereldad hetvatlenpanna tUl Malmö Energiverk

- 2-takts dieselkraftverksanläggning tUl Bermuda Electric Light Company Ltd

- 4-lakts dieselkraftverksanläggningar till Electricité du Senegal i Senegal samt Ministry of Fish Wealth i folkrepubliken Jemen.

Den 1 januari 1984 förvärvades det danska ingenjörsbolaget Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S från Götaverken Motor. Bolaget ansvarar för försäljningen av stationära dieselkraftverk. I slutet av år 1984 förvärvades även Götaverken Motor AB.

I samarbete med PLM SeUbergs AB etablerades ett försäljningsbolag i USA för sopförbränningsanläggningar, Swentec Inc.

Genom förvärven av Götaverken Motor och Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S har Götaverken Energy tiUförts ca 400 personer. Samtidigt har vissa personalreduktioner ägt rum, främst genom avveckling av Gävleverksamheten. Antalet anställda uppgick vid årsskiftet lUl 1 561 (1114).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick tUl -3 (-14) milj. kr.

Årets investeringar, exkl. anläggningstiUgångar övertagna i samband med bolagsförvärv, uppgick till 10 (12) milj. kr. och avser i huvudsak ersättningsinvesteringar.

51 Skr. 1985/86:20 Framtidsutsikter

Investeringsbehovet inom den nordamerikanska cellulosaindustrin resulterade i en ökad efterfrågan på företagets produkter.

Efterfrågan frän den svenska marknaden på fastbränsle- och oljeeldade pannor bedöms minska under år 1985. Företagets satsning på fastbränsle-teknik, kommer att intensifieras och bedöms kunna resultera i nya order.

Utvecklingen av ett eget koncept för rökgasrening förväntas innebära en förbättrad konkurrensposition på den skandinaviska marknaden.

Resultatet år 1985 förväntas bli bättre än år 1984.

AB Industrikredit (inkl. AB Företagskredit)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

13352,5

12169,9

112,3

76,0

91,9

9,8

8,0

13 946.3

12767,0

101,4

98,8

0,3

•0,1

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 69 69

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker och staten. Fr. o, m. år 1962 drevs verksamheten i de två parallellt ägda bolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit, Krediterna med den bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB Företagskredit, Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB Industrikredit, AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna medel- och långfristiga krediter till mindre och medelstora förelag inom alla branscher. Undantagna är företag/organisationer, som ej driver näringsverksamhet såsom offentliga institutioner, ideella organisationer, bostadsföretag m.fl. Undantaget är även sådan finansiering för vilken det har bildats särskUda kreditinstitut. Ändamålet med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansiering men kan även vara t. ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital. Företagsformen inverkar ej på länemöjligheterna, Kreditgivningen sker på företagsekonomiska grunder.

Till tryggande av upplåningen ligger, förutom de egna utlåningsreverserna med tillhörande säkerheter, det redovisade egna kapitalel (f. n. 101,4 milj. kr.), värderegleringskonlot (f n. 250,0 milj. kr.), garantikapitalet (f, n, 365,9, max, belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna förlagslån (f n. 257,8 milj. kr.).

Maximal amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f, n. erbjuds en

begränsad del av utlåningen på 20 år. För mycket långsiktiga investeringar

52 kan Industrikredit sedan våren 1982 därutöver ställa till kundkretsens

förfogande 15-åriga krediter baserade på en 30-årig amorleringsplan Skr. 1985/86:20 (3 1/3 % per år); vid en fungerande kapitalmarknad bör det vara möjligt att efter den första 15-årsperiodens slut erbjuda en ny kredit på 10 eller 15 år på oamorterad del av lånet,

Industrikredil kan numera också bevilja lån med amorteringsfrihet under de första åren av lånetiden. Dessa lån kan även erhållas med ränleomför-delning — en kontinuerligt stigande ränta — under den amorteringsfria perioden.

För att möta framförallt industrins behov av medelfristiga krediter har under senare lid i större omfattning än tidigare erbjudits löptider på 5 resp, 10 är. Industrikredit har även i högre utsträckning än tidigare beviljat lån med enbart företagsinteckningar som realsäkerhet,

Industrikredil har under år 1984 beviljat lån på sammanlagt 2949 milj, kr., en ökning med 883 milj. kr. jämfört med år 1983. Även utbetalade lån har ökat från 1918 milj, kr. tiU 2531 milj. kr.

Under år 1984 föll 72 % a v antalet beviljade lån på företag med mindre än 20 anstäUda. Beloppsmässigt uppgick nybeviljningen till denna företagsgrupp tUl runt 1500 milj. kr. eller 51 % av den totala nybeviljningen.

Vid utgången av år 1984 uppgick utestående lån till 13 353 milj. kr. BevUjade ej utbetalda lån (summa lånelöften) var vid samma tillfälle 1 161 milj. kr.

AP-fonden har under senare år svarat för den helt dominerande delen av Industrikredits upplåning.

Industrikredils överskott före dispositioner och skatt uppgick till 76,0 milj. kr., en ökning med 15,9 milj. kr. eller 17,3% jämfört med år 1983. 1984 års bokslut har påverkats av en ändrad redovisningsprincip avseende lånefordringar. I bokslutet har 33,4 Mkr. kostnadsförts som bedömd förlustrisk i lånestocken. Beloppet motsvarar 0,25% av utestående lån. Räntenettot uppgick är 1984 tUl 136,0 milj. kr., en ökning med 21,2 milj, kr, från år 1983. Överskott före dispositioner och skatt i relation till eget kapital och värderegleringskonto uppgick till 16,3% (21,8%),

Antalet ingångna låneansökningar uppgick år 1984 tdl 2800 jämfört med 1719 under verksamhetsåret 1983.

Industrigruppen JAS AB

Industrigruppen JAS AB bildades år 1981. Bolaget har till föremål för sin verksamhet att genom samordning av aktieägarnas insatser åstadkomma leverans av flygplan och typbundna underhållsresurser för JAS-systemet.

Bolaget drivs i kommission för aktieägarnas räkning och ägs tUl lika delar av:

Saab-Scania AB

Volvo Flygmotor AB

Telefonaktiebolaget LM Ericsson

Ericsson Radio Systems AB

Affärsverket FFV

Bolagets aktiekapital uppgår till 5 milj. kr. 53

Skr. 1985/86: 20 KabiVitrum AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr,)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 2325 2260

Koncernen bildades år 1972 sedan Procordia AB (tidigare Statsföretag AB) under år 1971 förvärvat samlHga aktier i AB Kabi med dotterföretag, AB Kabi förvärvade samma är Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Procordia AB (tidigare Statsföretag AB), Verksamheten i ACO, Kabi och Vitrum ingår i Kabi Vitrum AB,

Koncernen utvecklar och marknadsför internationellt en grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden. Intravenös näringstillförsel, produkter framställda ur blodplasma samt tiUväxthormon är koncernens viktigaste områden.

Koncernens försäljning har under år 1984 uppgått liU 1521,1 milj. kr. (1268,3). Av ökningen, 20%, faller 3% på förändringar av koncernens struktur, 14% på volymökning samt 3% på prisökning. Försäljningens utlandsandel var 61 % (60%),

Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan uppgick till 231,3 milj. kr. (221,7). Motsvarande resultat för moderbolaget var 217,3 milj. kr. (211,4).

Antalet anställda har under år 1984 ökat med 65 årsanställda, varav 3 årsanställda i Sverige och 62 årsanställda i ullandel.

Koncernens investeringar i anläggningar har uppgått till 112 milj, kr. (74,7).

KabiVitrum AB förvärvade den 1 september 1984 ytterligare 49% av aktierna i Cutter-Vitrum Inc. från Miles Laboratories Inc. Företaget som därmed blir dotterbolag till KabiVitrum AB har i samband härmed bytt namn till KabiVitrum Inc. (Berkcley, CA, USA).

Ett nytt dotterbolag - N, V, KabiVitrum S, A, - har bildats i Belgien.

I ItaUen har KabiVitrum S.r.l. bildats.

Swe Drug Consulting AB, som drivits i kommission för moderbolagets räkning har avyttrats.

Ytterligare 40% av aktierna i Kabi-Fides Internacional S.A., Barcelona har förvärvats efter verksamhetsårets utgång. KabiVUrum AB äger därmed 90% av aktierna i bolaget.

Kalmar Industries AB Skr, 1985/86:20

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.)

871,7

833,8

6,9

20,1

-8,3

24,8

769,1

748,9

127,6

135,9

27,0

35,1

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1358 1343

Kalmar Industries AB är elt helägt dotterbolag till Procordia AB (f d. Statsföretag AB),

Bolaget har till uppgift att förvalta aktier och andelar samt att svara för vissa övergripande funktioner inom Kalmar Industries koncernen. Verksamheten har bedrivits för Qärde året i sin nuvarande omfattning.

Under år 1984 har Trollhättans kommuns andel (9%) av aktierna i Kalmar Nohab förvärvals varefter bolaget är 100%-igt ägt av Kalmar Industries AB, I samband med omstruktureringen av Kalmar LMVs försäljnings- och serviceorganisation i Sverige har ett bolag ägt tUl 50% av Kalmar LM V och 50% av Bygg och Transportekonomi bildats, Kalmar Industries AB har p. g. a. denna omstrukturering förvärvat samlHga aktier i Kalmar LMVs agent i MeUansverige, Melbergs Truck AB. Verksamheten i detta bolag kommer under år 1985 att avvecklas.

Nyemissioner har under året genomförts i Kalmar Verkstads AB med 12,5 milj. kr. tiU kurs 120%, i Kalmar Nohab AB med 2,0 milj. kr. tiU kurs 125%, i Kalmar LMV AB med 20,0 milj, kr, tUl kurs 120% samt i Kalmar Lagab AB med 2,0 milj. kr. tUl kurs 120%,

Frän den 1 januari 1985 har flertalet av Procordias verkstads- och verk-stadsrelaterade företag sammanförts till en enhetlig ledning under Kalmar Industries. Det juridiska tillvägagångssättet vid bUdandet av den nya gruppen innebär, att Kockums Industri AB blir det nya moderbolaget i den nya koncernen. Bolaget byter namn till Kalmar Industries AB, Det nya Kalmar Industries förvärvar från Procordia följande bolag: SMT Machine Company AB, Uddcomb Sweden AB, Ulveco AB, samt det gamla Kalmar Industries (som namnändras tUl Kalmar Kockum AB),

Den nya koncernens fakturering beräknas uppgå till ca 1 750 milj, kr, och antalet anställda till ca 3000,

Nettoresultatet för Kalmar Industries AB uppgår lUl -7,9 milj kr, (6,7). Från dotterbolag har mottagils koncernbidrag på totalt 13,3 milj. kr, och till dotterbolaget Kalmar Inc, USA, har lämnats aktieägartiUskott med —5,6 milj kr.

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgår till 13,8 milj, kr, (20,4), TiU företag inom Procordiakoncernen ((. d. Statsföretag) har lämnats koncernbidrag med 6,0 milj, kr.

Koncernens soliditet har sjunkit till 22% (23).

Koncernens export uppgick till 289 milj, kr, (306) vUket motsvarar 33%

55 Skr. 1985/86:20 (37%) av faktureringen. Av koncernens totala fakturering har 27% (28) eller 230,4 milj. kr, (230,2) sålts genom majoritetsägda utländska säljbolag,

KAPAB Kapitalutveckling AB

översikt 1984 1983

(milj. kr,) (milj. kr.)

2,5

71,8

0,8

2,6

0,8

2,5

23,0

17,8

11,1

10,4

0,0

1,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda - ~

Företaget hette ursprungligen Nyckelhus AB och startades år 1962 som elt privatägt företag. Bolaget övergick i statlig ägo år 1969.

Den ursprungliga verksamheten - tillverkning och försäljning av småhus — avvecklades under år 1983 till Modulentgruppen.

Företagets nuvarande verksamhet utgöres av förvaltning av ett antal lopplån - reverser — i tidigare försålda småhus. Därutöver tillkommer avveckling av eftersläpande ärenden från den tidigare verksamheten.

Förvaltningen av lånen ger ett icke obetydligt räntenetto, som förväntas kunna noteras under ett antal år framöver.

Karlskronavarvet AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

9 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1 121 1 102

Historik

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och således har byggt fartyg i över 300 år. Varvet var från böljan helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av underhåU, reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efter andra världskriget genomfördes en omorganisation pä grund av marinens mins kade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvar vet sammanfördes till Marinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961 56 ombildades företagel till Kariskronavarvet AB. År 1970 överfördes

Kariskronavarvet till industridepartementet och gick upp i det då nybil- Skr. 1985/86:20 dade Statsföretag AB, Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB, Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Under 1970-talel har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskat. Karlskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven under högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under är 1981 och verksamheten koncentreras äter på örlogs- och bevakningsfartyg samt fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning

Karlskronavarvet är inriktat på liHverkning och underhåll av fartyg för svenska marinen samt produktion av örlogs- och bevakningsfartyg för export. Fortsatt utveckling sker av större specialfartyg av plast. För den svenska marinen sker nyproduktion, moderniseringar och underhåll omfattande främst minfartyg, robotfartyg, ubåtar, minröjningsfartyg och be-vakntngsfartyg. Exportsatsningarna inriktas i första hand på patruUbåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg.

Verksamheten under år 1984

Under år 1984 levererade Karlskronavarvet tre fartyg till svenska marinen, nämligen minröjningsfartygen Landsort och Arholma samt bevakningsfartyget Orion. Dessutom påbörjades leveranskontrollen av den första kust-korvetten HMS Stockholm.

Generalöversyner, årsöversyner, ombyggnader, reparations- och moderniseringsarbeten har utförts på marina över- och undervattensfartyg. Den civila reparentverksamheten har varit av ringa omfattning,

I januari 1984 tecknades kontrakt med Försvarets Materielverk avseende ytterligare fyra minröjningsfartyg typ Landsort, Produktionen av dessa kommer att pågå fram tifl och med år 1988,

Under året förvärvades Mölnlycke Marin AB, som har verksamhet i utvecklingsländer avseende bruksbåtar av plast, antingen tUlverkning eller försäljning av färdiga båtar.

En stor framgång på det internationeUa planet noterades under hösten 1984. Karlskronavarvets samarbetspartner i USA, Bell Aerospace Textron, erhöll då i hård konkurrens order från den amerikanska marinen på en prototyp till minjaktfartyg, där Karlskronavarvets GRP-sandwichteknik skall användas. Ordern innebar även en option på en serie om ytterligare åtta fartyg.

I januari 1985 tecknades kontrakt med danska marinen vad gäUer kon struktion av en ny fartygstyp, en s.k. Standard Flex 300. Den skaU vad avser skrovet byggas helt enligt Karlskronavarvets GRP-sandwichmetod, 57

Skr. 1985/86:20 Den totala orderingången under året var 450 (155) milj, kr. InneUggande

orderstock vid årets slut uppgick till 929 (823) milj. kr.

Antalet anställda var vid årsskiftet 1122 (1 091).

Resuhatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 26(36) milj. kr. Resultatet har belastats med reservering för kundfordringsrisk avseende borgensåtaganden för tidigare civila fartygsnybyggen med betydande belopp.

Framtidsutsikter

För framtiden satsar Karlskronavarvet speciellt på utveckling av sandwichtekniken för att bibehålla sin världsledande position inom detta område.

Lönsamheten i befintlig orderstock och beläggningen ser lotaH sett tillfredsställande ut för de närmaste verksamhetsåren. En förutsättning är dock att order erhåUes på de fyra ylterligare kustkorvetter, som för närvarande projekteras.

Kockums AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

4 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 3 438 3769

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och järnvaror. År 1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då.främst i form av reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget (1914). År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. År 1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp tiU 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974. Kockums har fram tiU i dag konstruerat, byggt och levererat över 550 fartyg, varav bl. a. 46 ubåtar tiU Svenska Marinen.

Botagets verksamhetsinriktning

Kockums verksamhet är uppdelad på tre affärsområden - Civila Fartyg, 58 Marin- & Undervattensteknik samt Verkstadsprodukler,

Civila fartyg är Kockums dominerande affärsområde. Fartygstillverk- Skr. 1985/86:20 ningen svarar för cirka 80 procent av den totala produktionsvolymen. Från ledande producent av stora serietillverkade tankfartyg under 1970-talet har Kockums omvandlats till ett "skrädderi" för tektiiskt avancerade fartyg, Kockums har i samverkan med rederierna utvecklat, konstruerat och byggt världens mest sofistikerade Ro-Ro tonnage. Genom ordern (1983) på två kryssningsfartyg för vardera drygt I miljard kronor har Kockums gjort en inbrytning pä ytteriigare ett marknadsområde med tekniskt avancerade fartyg,

Marin- & Undervattensteknik med över 130-tal kvahficerade experter är Sveriges enda enhet för både utveckling och konstruktion av ubåtar. Inom avdelningen bedrivs en omfattande utveckling för såväl miHtär som civU användning.

För det trejde affärsområdet - Verkstadsprodukter - svarar dotterbolaget Kockums Verkstäder AB. I detta bolag ingår Laboratorium med 35-talet specialister, Maskinverkstad med cirka 100 anställda och Marine Equipment som svarar för försäljning av reservdelar och fartygsutrustning.

Verksamheten under iir 1984

Under året har tre 35250 tdw Ro-Ro fartyg levererats tUl de svenska delägarna i Atlantic Container Line, Samtiiga tre fartyg färdigställdes och levererades före kontraktsenlig leveranstidpunkt. Faktureringen omfattar dessutom en pråm tiU MP-bolagen, legouppdrag, reservdelsleveranser samt projekterings-, konstruktions- och utvecklingsuppdrag. Faktureringen uppgick sammanlagt tiU 1450 (1489) milj. kr.

Kockums tecknade under år 1983 order till ett värde av ca 3 miljarder kronor. Sista civila fartyget i orderstocken levereras vid årsskiftet 1986/87. Inneliggande beställningar pä ubåtar till Svenska Marinen slutlevereras år 1989. Den långa orderstocken vid årets böljan har medfört att år 1984 ordermässigt blev ett mellanår.

Det sammanlagda värdet av orderstbcken vid årets slut uppgick till 3 757 (4824) milj, kr, 1 orderstocken ingår de under år 1983 tecknade orderna på två 750-hytters kryssningsfartyg till Carnival Cruise Lines samt två 17000 tdw biltransportfartyg till Walleniusrederierna. Dessutom omfattar orderslocken fyra ubåtar till Svenska Marinen samt diverse lego- och konstruktionsuppdrag.

Utvecklingsarbetet avseende civila fartyg har främst inriktats pä utveckling av skrovformer och arrangemang för kryssnings- och passagerarfartyg samt optimering av lasthanteringsförmåga och bränsleförbrukning för Ro-Ro fartyg.

Inom området undervattensteknik fortsätter arbetet med projektering av bl. a. exportversioner av militära ubåtar samt utveckling av luftoberoende energisystem. Genom dotterbolag Sub Power tecknades kontrakt om leverans av ett luftoberoende energisystem till en fransk offshore-ubåti Inom civil undervattensteknik inriktas utvecklingsarbetet främst på produkter för inspektion och underhäU av ofTshoreanläggningar,

Den under år 1983 beslutade reduktionen av kapaciteten för nyproduk- 59

Skr, 1985/86:20 tion av handelsfartyg med 30% har planenligt genomförts och avslutats

under år 1984.

Antalet anstäUda i koncernen har under året minskat med 331 personer och uppgick vid årsskiftet till 2 142 arbetare och 797 tjänstemän och arbetsledare.

Under året avslutade investeringar i anläggningar uppgick till 9 (4) milj, kr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 42 (75) milj, kr. Resultatet för år 1984 har belastats med 20 milj. kr, för befarad kostnad avseende borgensförbindelse för Saléninvest AB.

Kockums Industri AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj, kr,)

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

459,0

571,4

41,7

47,4

57,0

9,1

551,2

623,7

149,3

42,4

4,5

39,9

1984 1983

Antal anställda 830 1044

Koncernen

Under år 1984 har en omfattande omstrukturering och rekonstruktion av Kockums Industri avslutats. De stora svårigheter som uppstod under år 1982 i sågverksmaskin verksamheten dels i moderbolag och dels i dotterbolagen i USA och Kanada har nu övervunnits. Genom desinvestering i skogsmaskinbranschen har finansiella resurser frigjorts så att kvarvarande verksamhet har en god finansiell bas. Varje verksamhet har genom program anpassats till respektive marknadsförutsättningar under krav på avkastning.

Koncernen består av moderbolaget Kockums Industri AB med såg-verksmaskinverksamhet samt Waco Jonsereds AB vars verksamhet utgörs av tiUverkning och försäljning av hy velmaskiner. I gruppen ingår Kockums Industri A/S i Norge och Kockums Industries Ply Ltd i AustraHen. Kockums Industri har även ett 20% intresse i Kockums CanCar Inc i Kanada och Kockums CanCar Corp i USA.

Under året har skogsmaskinverksamheten avyttrats till Rauma Repola/ ÖSA AB. I försäljningen ingick även OY Kockums Industri AB i Finland. Vidare har Kockums Industri A/S förvärvats under året. Beslut har vidare fattats som innebär att sågverksmaskindivisionen inom moderbolaget om-bildas till bolag under namnet Söderhamns Verkstäder AB fr, o, m. den 31 december 1984,

Moderbolaget Kockums Industri AB bytte per den 1 januari 1985 namn 60 till Kalmar Industries AB med säte i Kalmar. Bolaget förvärvar Procordia-

gruppens verkstadsföretag och blir moderbolag för den nya verksladsgrup- Skr, 1985/86: 20 pen.

Koncernens fakturering minskar på grund av genomförda omstruktureringar till 459 milj, kr, (566), På mellan åren jämförbara verksamheter har faktureringen ökat med 11 %.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades till 11,1 milj. kr. (-11,5). Resultatet före dispositioner och skatt uppgår till 41,7 milj. kr. Några koncernbidrag eller ägartillskott har inte mottagits under året.

Soliditeten i gruppen har genom omstruktureringen förstärkts under året tiU 29,5% (10,5%).

Genomsnittligt antal anställda var 830 (1044) varav 92 (120) i utlandet.

Moderbolagets fakturering uppgick till 310 milj, kr. (405), Minskningen beror på att skogsmaskinverksamheten faller bort fr, o. m, den 1 september

1984, Sågverksmaskin verksamhetens fakturering ökade med 12% till 142 milj, kr, (126). Dess resultat har förbättrats och ligger på en tillfredsställan de nivå.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader för moderbolaget uppgick till 4,3 milj. kr. (-12,9), en förbättring pä 17,2 milj. kr.

Det extraordinära resultatet på 38 milj. kr. har belastats med förväntade återstående omstruktureringskostnader i moderbolaget.

Medelantalet anställda i moderbolaget under år 1984 var 564 (752).

Söderhamns Verkstäder AB

Söderhamns Verkstäder AB övertar per balansdagen personal, omsätt-ningstUlgångar saml skulder från moderbolaget. Övriga maskiner och inventarier, exklusive fastighet, övertas från moderbolaget per den 1 januari

1985. Söderhamns Verkstäder AB har under året inte bedrivit någon verk samhet.

Waco Jonsereds AB

Den fakturerade försäljningen blev 63 milj. kr. (61). Resultatet efter fman-sieUa kostnader och intäkter förbättrades påtagligt tiU 1,8 milj. kr, (-2,5) som elt resuhat av genomförda program. Företaget har under året tagit sig ur förlustsvackan. Normal avkastningsnivå skaU kunna uppnås under 1985/86,

Satsningen på nya marknader har under året börjat ge vissa resultat. Orderingången under året har ökat.

Kockums Industri AlS

Företaget förvärvades per den I januari 1984 från Kalmar Industries AB. Fakturerad försäljning uppgår lill 41 milj. kr. och utgörs av sågverksmaski ner, hyvelmaskiner och skogsmaskiner. Resultatet är tillfredsställande. Bolaget har som ett led i Kockums Industris försäljning av skogsmaskin- rörelsen under februari 1985 sålt sina skogsmaskintillgängar och anpassats till kvarvarande produktlinjer, sågverk och hyvelmaskiner. 61

Skr. 1985/86:20 Kockums Industries (Aust) Pty Ltd

Fakturerad försäljning blev knappt 81 milj. kr. (36) en ökning med 125%. Denna ökning sker dock från en mycket låg nivå. Resultatet förbättrades påtagligt men nivån är inte tillfredsställande, men dock positiv.

Konjunkturen under året har varit god för samtliga produktlinjer, varför orderingång och orderstock har ökat. Under år 1985 förväntas en bättre balans mellan försäljning och leveranskapacitel varvid resultatet åter förväntas bli tillfredsställande.

Avveckling av dotterbolag i Nordamerika

Reserver för framtida awecklingskosinader i bolagen täcker beräknade kostnader om ca 33 milj. kr. samt risker för ytterligare förluster vid avyttring av tillgångar om 14 milj. kr. Den totala avvecklingskostnaden inklusive lagda reserver uppgår i och med detta till 81 mUj. kr. I koncernre-sultaträkningen är dotterbolagen i Nordamerika hanterade som en extra ordinär verksamhet. Detta betyder att dessa bolags totala förluster sammanförs under raden Extra ordinära kostnader.

I koncernbalansen ingår KlL:s och KIUS:s balansräkningar omräknade i enlighet med "current-metoden". Motivet till detta är att samtliga till-gängar i dessa bolag skall avyttras snarast möjligt och är därför värderade till de belopp som förväntas erhållas då tiUgångarna säljs. Ett ytterligare motiv är att bolagens skulder kommer att lösas i samma takt som tillgångarna säljs.

Investeringar

Årets investeringar i byggnader, maskiner och inventarier uppgick för koncernen tiU 4,3 milj. kr. och för moderbolaget tiU 1,6 milj. kr. Därutöver har moderbolaget investerat 46,5 milj. kr. i aktier i helägda dotterbolag samt i minoritetsintressen.

Genom försäljningen av skogsmaskinverksamheten var likviditeten vid årets slut hög. Resultatförbättring och minskad kapitalbindning har förbättrat finansnettot.

Vid extra bolagsstämma har beslut fattats om en ökning av bolagets aktiekapital med 25 milj. kr. genom utgivande av 250000 stamaktier ä nom 100 kr. Emissionen sker till en kurs av 200% och överkursen sammanlagt 25 milj. kr. tillföres reservfonden. Emissionen har ännu inte registrerats hos Patent- och Registreringsverket.

62 AB Kurortsverksamhet

Skr. 1985/86: 20

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

64,2 0,0 0,0

45,0 0,6 0,0

62,2 0,0 0,0

47,4 0,6 0,0

Antal anställda

1984 304

1983 303

AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjukvårdande verksamhet.

Aktiekapitalet tiUsköts av dåvarande Kungl. Pensionsstyrelsen med medel från folkpensioneringsfonden.

Bolagets sjukvårdande verksamhet består till övervägande del i medicinsk rehabiUtering och utredningsverksamhet för de aUmänna försäk ringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn (231 platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranstah ombesörjs vården vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås med totalt 295 platser, varav 78 platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1984 var totalt 304 personer anställda i koncernen.

AB Kämkraftutbildning (AKU)

Översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsäuning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

54,9

41,4

0,1

0,0

9,0

174,4

193,8

9,4

9,5

11,7

0,8

Antal anställda

75 AB Kärnkraftutbildning (AKU) bUdades år 1972 av statens vattenfallsverk, OKG Aktiebolag och Sydkraft AB. VattenfaU äger 50% av aktierna och de båda övriga kontrahenterna 25 % vardera.

AKU bidrar till grund- och vidareutbildning av kärnkraftverkens driftpersonal. Det sker vid bolagets anläggning i Studsvik, strax utanför Nyköping. Här har bolaget låtit uppföra tre fuUskalesimulalorer för alt under realistiska förhållanden träna och utbilda personal.

AKU utarbetar även läromedelspaket för självstudier vid de olika kärnkraftverken.

Motivet till satsningen på simulator är att kärnkraftverk drivs vid full effekt under så stor del av året som möjHgt, varför personalen inte kan ges tillfälle till nämnvärd träning under andra driftförhållanden. I simulatorn

63 Skr. 1985/86: 20 kan man på ett realistiskt sätt åskådliggöra förhållanden vid start och stopp av ett aggregat, liksom vid olika typer av fel, vilka kan inträffa i ett kärnkraftverk. Personalen tränas till att göra riktiga ingripanden under onormala driftförhållanden. Simulatonitbildningen blir därigenom ett viktigt komplement tiU den utbildning som bedrivs vid kärnkraftverken.

En simulator består av tvä kompletta kontroUrum anslutna till en datoranläggning.

BI-simulatorn är en kopia av kontrollrummet i Barsebäcksverkets första aggregat, vilket är en BWR (kokarreaktor), R3-simulatorn är en kopia av kontrollrummet i Ringhalsverkets tredje aggregat, en PWR (tryckvatten-reaktor). En ny simulator för Forsmark 3 och Oskarshamn 3, F03-simula-torn, togs i drift vid årsskiftet 1983/84. Den är också av BWR-typ.

De kärnkraftverk, som nu är i drift eller under uppbyggnad i Sverige, är antingen av typen BWR eller PWR. All driftpersonal vid kärnkraftverken i Sverige kan därför tränas i simulatorer. Vid BI-simulatorn utbildas även personal för det finska kärnkraftföretaget Teollisuuden Voima Oy i Olki-luoto.

Efter teoretisk utbildning och praktik vid kärnkraftstationerna ges nyanställda grundträning vid Kärnkraftskolan innan tjänstgöring i kraftverkskontrollrummen. Dessutom ges aU kontrollrumspersonal årlig återkommande simulatorträning.

Under år 1984 har 450 personer genomgått simulatorutbildning.

Investeringarna under år 1984 har uppgått tUl 10,1 milj. kr.

Antalet anställda har uppgått till 76 personer. Någon utökning av personalstyrkan planeras inte för överskådlig tid.

AB Landtransport

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

75,7

65,2

2,0

2,1

0,2

0,4

30,3

25,5

5,0

5,0

7,4

6,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 268 255

AB Landtransport administreras av ASG AB och bedriver genom dotterbolag åkeriverksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö och Växjö.

Dotterbolagen, som tillsammans innehar ca 190 fordon, är i stort sell sysselsatta i ASG trafiksystem.

Koncernens investeringar i fordon uppgick är 1984 till 7,4 milj. kr. Den fakturerade omsättningen uppgick år 1984 lill 75,7 milj. kr. mot 65,2 milj. kr. år 1983, innebärande en ökning med 10,5 milj. kr. eller 16%.

Rörelseresultatet efter avskrivningar och finansiella poster uppgick till 2,1 milj. kr. (1,9). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar koncer- 64 nen en nettovinst för året om 0.2 milj. kr (0,4).

Lantbrukskredit Aktiebolag

Skr. 1985/86:20

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

2501,4

2320,9

22,0

19,9

19,7

17,9

0,6

0,6

2571,2

2401,1

26,1

26,1

0,0

0.0 Antal anställda

1983 Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965, Bolaget skall genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket eller binäringar till dessa eUer också distribution av förnödenheter tiU samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagels aktier ägs tiU hälften av staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garanlifonder till bolagels förfogande.

Upplåningen vid utgångenavår 1984 uppgick till 2 384,2 milj. kr. Nyupp-låningen under året blev 400,0 milj. kr. och amorteringarna 251,3 milj, kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2501,4 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 448,8 milj. kr. och amorteringar pä lån inflöt med 268,4 milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av företag som driver handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Av årets överskott - 12,7 milj. kr. - har 15,5 milj. kr. avsatts tiU värdeminskningskontot för fordringar, som därefter uppgår lill sammanlagt 100,1 milj, kr, och utgör 4,0% av utlåningen. Till aktieägarna har utdelats 0,6 milj, kr.

Bolagets kontorsadministration ombesörjs av Sveriges allmänna hypo-teksbank, som ställt erforderlig personal och lokaler tUl förfogande mot särskild ersättning.

Liber AB

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj, kr,)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

-44

-6

-4

40 Antal anställda

1984 1180

1983 1259

65

5 Riksdagen 1985186. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86:20 Liber är en koncern inom Procordiagruppen. Under år 1984 drevs verk-

samheten inom moderbolaget Liber Grafiska AB i tre produktområden -Förlag, Media och Utbildning, Som självständiga dotterbolag drevs Allmänna Föriaget, Fritzes, Skrivab och Liber Systems, Verksamheten bedrevs i huvudsak i Stockholm, Malmö, Växjö, Linköping och Sala. Dotterbolaget Unicom i Norge såldes under år 1984.

Från och med februari 1985 heter moderbolaget Liber AB.

Libers verksamhet har år 1984 karaktäriserats av en genomgripande omstrukturering, vilken också medfört betydande ekonomiska påfrestningar. Samtidigt har några av Libers delverksamheter redovisat underskott. Sammantaget har detta lett till att Liber redovisar en kraftig förlust för år 1984.

En ny organisation infördes från och med år 1985. I moderbolaget kommer förlags- och utbildningsverksamheten att bedrivas i de fyra produktområdena Liber Läromedel, Liber Utbildningsföriaget, Liber Förlag och Allmänna Förlaget. Produktområdena får en självständig ställning med totalt ansvar för det egna resultatet och kapitalanvändningen. Övriga verksamheter i Liber skall drivas i dotterbolagsform, till exempel Liber Tryck som svarar för tryckeriverksamheten och Skrivab, som svarar för försäljning av förbrukningsmateriel till skolor och kontor.

Genom omstruktureringen har Libers verksamhet koncentrerats till områden där Liber har god marknadskännedom, traditionellt bra resultat och dessutom högt kvalificerade medarbetare. Grunden har därigenom lagts för en god resultatutveckling och för år 1985 förutses ett positivt resultat.

Liber ökade under år 1984 sin fakturerade försäljning med 3% till 691 milj. kr. Unicom ingår inte till någon del 1984, men med 28 milj. kr. i 1983 års fakturerade försäljning.

Resultatet efter finansiella poster sjönk med 57,7 milj. kr. till —54,6 milj. kr. Flera olika poster redovisas som extraordinära, däribland vinst vid försäljning av Libers fastighet i Vällingby, Resultatet före dispositioner uppgår till -42,6 milj, kr. För de största förlusterna svarar Liber Syslems, Liber Teknikutbildnings verksamhet i Sala och avveckling av en engagemanget i Unicom,

Liber Förlags omsättning ökade med 6% under år 1984 och når nu över 100 milj, kr, Föriagsutgivningen inom ekonomi, data och management visar på fortsatta framgångar.

Verksamheten inom Liber Kanor såldes i december 1984 till lantmäteriverket. En nödvändig utveckling mot datoriserad kartografi krävde ett omfattande investeringsprogram, vilket Libers finansiella resurser inte medgav.

Liber Tryck har i en klart förbättrad trycksaksmarknad presterat sitt bästa resultat sedan verksamheten införlivades med Liber, Omsättningen ökade med 9 milj. kr, (9%) under år 1984,

Liber Trycks verksamhet har strukturerats om under år 1984. En koncentration har skett till tryckeriverksamheten i Vällingby.

Från och med år 1985 drivs tryckeriverksamheten i dotterbolagsform, Liber Tryck AB. 66 Läromedelsmarknaden har varit pressad under år 1984, Omsättningen

ökade med endast 2%, Särskih marknaden för yrkesutbildning stagnerade Skr. 1985/86: 20 under år 1984. Detta slår hårt på Liber, som pä många av dessa delmarknader har en dominerande ställning. Resultatet försämrades under året.

Allmänna Förlaget ökade 1984 omsättningen nied 34 milj. kr. till 204 milj, kr. Huvuddelen av ökningen är hänförlig till statliga myndigheter. Resultatet före dispositioner har förbättrats under är 1984 och uppgår till 2,9 milj. kr.

Verksamheten i Allmänna Föriagei har drivits i dotterbolagsform sedan år 1983, När all förlagsverksamhet inom koncernens samlas in under moderbolaget från och med år 1985 kommer Allmänna Förlaget att där bilda ett av de självständiga produktområdena,

Fritzes ökade omsättningen med 2,4 milj. kr. (8%) under år 1984. Resultatet förbättrades men når inte en tillfredsställande nivå. Vid rekonstruktionen av Liber konstaterades en bristande synergi mellan Liber och Fritzes. Det enda positiva sambandet fanns inom området statliga publikationer. Libers aktier i Fritzes såldes den 1 februari 1985 lill PIA-koncer-nen. Ett särskilt avtal klargör dock samarbetet meUan Liber och Fritzes inom området statliga publikationer.

Under år 1984 ökade Skrivab sin omsättning med 8,4 milj. kr. (9%). Genom effektiviseringar i framför allt lager och distribution har resultatet före dispositioner och skatt förbättrats med 2,9 milj. kr. till 5,0 milj. kr. Detta medför en god lönsamhetsnivå,

Liber Systems-gruppen svarar inom Liber för TIPS-projektet, Liber Systems har under år 1984 koncentrerat verksamheten till interaktiv bildbehandling inom det grafiska området. Verksamheten i dotterbolaget IM-TEC i Linköping har delats upp så all moderbolaget Liber Systems förutom grafiska tillämpningar behåUit utveckling och tillverkning av hård-och mjukvara för bildbehandlingsdatorer. Medicinska tillämpningar överfördes genom försäljning av aktierna i IMTEC i augusti 1984 på Svenska Utvecklings AB.

Verksamheten år 1984

Liber-koncernens balansomslutning minskade under är 1984 med 19,6 milj. kr. till 363,0 milj. kr. Till största delen beror detta på lägre kundfordringar samt på att värdet av investeringarna i utvecklingsprojekt har skrivits ned. Avkastningen på totalt kapital är negativ.

Procordia tecknade nya aktier i Liber för 5 milj. kr. i februari 1984. Aktierna emitterades till en överkurs av 5 milj, kr,, vilket belopp förts till reservfonden. Vid bokslutet lämnade Procordia ett koncernbidrag till Liber om 20 milj, kr. Båda åtgärderna var ett led i finansieringen av Liber Systems,

Soliditeten uppgick vid 1984 års slut till 14,3% mot 20,3% år 1983,

67 Skr. 1985/86:20 Luftfartsverket

översikt

1984/85 (milj. kr.)

1983/84 (milj. kr.)

Omsättning

Resuhat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1051,9

951,3

68,7

90,2

68,7

90,1

2565,5

2502,4

1 469,5

) 445,7

196,3

401,6

Antal anställda

1984/85 2380

1983/84 2403

68 Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart (linjefart) bedrivs f, n. på 38 flygplatser i Sverige, På 11 av flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, bl, a. linjetaxitrafik. Av de 38 trafikflygplatserna drivs 14 av luftfartsverket, medan 5 är militära flottiljflygplatser, där den civila flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 19 flygplatser är 7 militära övningsfält med kommunal huvudman och 11 kommunala flygplatser. En trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping, Skellefteå, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmänflygplats (Eslöv).

Verket har fyra huvuduppgifter. En av dessa är att driva och förvalta statens flygplatser för civil luftfart och svara för därmed sammanhängande verksamhet. Detta innefattar förutom att bedriva verksamhet vid 14 egna civila trafikflygplatser även att ansvara för driften av stationsområdena för den civUa luftfarten, vid fem militära flygplatser, som enligt avtal mellan luftfartsverket och flygvapnet upplåtits för civil trafik.

Den andra huvuduppgiften är att i fred svara för flygtrafikledning för såväl civil flygtrafik som militär flygverksamhet. Verket utför regelbundet flygtrafiktjänst på 35 platser i landet samt periodvis på ytterligare ett antal platser i samband med försvarsmaktens övningar. Häri ingår också att samverka med försvarsmakten i frågor som rör den militära luftfartens tillgäng till luftrummet och luftrumsreglering för andra försvarsändamål.

Den Iredje huvuduppgiften är att ha tillsynen över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Detta sker genom att reglera, övervaka och stödja utvecklingen av den civila luftfartens säkerhetssystem.

SluUigen skall luftfartsverket utföra vissa trafikala myndighetsuppgifter inom områdena transportreglering, transportförsörjning och transportplanering. Här ingår också att medverka i det internationella luftfartssamarbetet på transportförsörjningens och transporlregleringens område, samt att övervaka att internationella överenskommelser tillämpas rätt. Verket skall dessutom sötja för beredskapsplanläggningen för den civila luftfarten under beredskap och krig.

Verkets driftkostnader täcks genom trafikavgifter, hyror och arrenden m.m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl.a. att luftfartsver-

ket skall bedriva sin verksamhet sä att fult kostnadstäckning erhåUs och sä Skr. 1985/86:20 att ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravel på det av stat och kommun tillskjutna investeringskapitalet.

Investeringarna finansieras med anslagsmedel, kommunala finansieringsbidrag i särskilda fall när kommuner är kravställare, rörelsemedel, arbetsmarknadsmedel samt finansieringsbidrag eller lån från kunder och övriga intressenter. Fr.o.m. budgetåret 1985/86 finansieras investeringarna även genom upplåning via riksgäldskontoret.

Verksamheten under verksamhetsåret 1984185

Flygtrafikutvecklingen

På de statliga flygplatserna expedierades 10,2 milj. passagerare under verksamhetsåret 1984/85, en ökning med 5% jämfört med verksamhetsåret 1983/84. Antalet landningar ökade jämfört med föregående år och uppgick tiU 286000.

I utrikes Hnjefart ökade antalet passagerare med 4%, medan antalet landningar minskade med 3%.

I utrikes chartertrafik ökade antalet passagerare med 3% till 1,8 milj. Antalet landningar var 7200 dvs, oförändrat jämfört med föregående budgetår.

Antalet landningar i taxi- och allmänflyg minskade i omfattning. Antalet passagerare i taxiflyg utgjorde under verksamhetsåret 1984/85 35000,

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1984/85 uppgick till 87000 ton, vilket är en ökning med 7% jämfört med föregående budgetår. Under samma period befordrades 17000 ton post, en minskning med 2%,

Ekonomi m.m.

Luftfartsverkets totala intäkter uppgick under verksamhetsåret 1984/85 tiU 1052 mUj. kr, vilket är en ökning med 101 milj. kr. eller 10% jämfört med 1983/84. Verkets intäkter är till största delen flygtrafikberoende och består främst av landnings- och passageraravgifter, undervägsavgifter samt sta-lionstjänstavgifter. De sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering m.m. Trafikutvecklingen har varit positiv trots arbetsmarknadskonflikten i maj för inrikes Hnjefart, Även chartertrafiken har visat en viss återhämtning efter flera år av nedgång.

Ovan angivna trafikavgifter inklusive avgifter för hangarer och flygplansparkering utgjorde drygt 60% av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främst nämnas hyres- och omsättningsintäkter samt ersättning för flygtrafiktjänst åt flygvapnet.

Kostnaderna uppgick verksamhetsåret 1984/85 tiU 984 milj, kr,, en ök ning med 123 milj, kr. eller 14%. Av de totala kostnaderna utgjorde löner (inkl, sociala kostnader) ca hälften. Andra stora kostnadsposter är materi al, energikostnader, ersättningar tUl andra myndigheter samt avskrivning ar. Luftfartsverket skall också betala ränta till kommuner och övriga externa finansiärer på tillskjutet investeringskapital. Dessa räntekostnader utgjorde 1984/85 109 milj. kr. Dessutom gjordes återbetalning av ränie- skuld till kommunerna med 21 milj. kr. 69

Skr. 1985/86:20 Överskottet, för inleverans till staten, utförde för 1984/85 69 milj. kr.

För att klara full förräntning av statskapitalet hade krävts preUminärt ca 157 milj. kr.

De totala investeringsutgifterna uppgick under året liU ca 196 milj. kr. Av dessa avser ca 154 milj, kr, investeringar i flygplatser, 18 milj, kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och 24 milj. kr. i fordon, maskiner, utrustning m. m.

GenomsnitUigt antal anställda (uttryckt som årsanställda) i luftfartsverket var verksamhetsåret 1984/85 2380 personer.

Framtidsutsikter

Enligt verkets prognoser över flygtrafikutvecklingen t. o. m. år 1990 beräknas det totala antalet landningar öka med genomsnittligt 4,5% per år och antalet passagerare med 5,5% per år. Beräkningarna är gynnsammare än vad som antogs för några år sedan, vilket främst beror på inrikestrafikens fortsatta expansion som varit betydligt högre än beräknat efter utflyttningen tiU Arlanda.

Luftfartsverket har också inlett en ökad satsning på extern marknadsföring av ej direkt trafikberoende tjänster. Bl. a. kan nämnas konferensservice på flera av verkets flygplatser samt en fortsatt utbyggand av Arlanda med planer på bl. a. ytterligare kommersiella anläggningar.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

översikt 1984 1983

(milj. kr) (milj, kr.)

3 340,0

2648,8

403,7

65,1

180,7

10,6

4 924,6

4286,9

1 480,7

1 299,9

173,7

207,6

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 4922 5 670

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens ledande järnmalmsexportör. Under 1960-ialel ändrades strukturen på han deln med järnmalm genom att dels nya gruvor började brytas i bl, a, Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram tUl minskad efterfrå gan på fosforrik malm, vUket i sin tur innebar att LKAB, som frän starten levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar. Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och 70 den svåra konjunkturnedgången, som började vid mitten av 1970-talet,

påverkade LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det Skr, 1985/86: 20 förr så vinstgivande företaget har sedan år 1977-1982 gått med föriust — järnmalmen svarar för 90 % av LKAB-koncernens intäkter. År 1983 innebar dock ett trendbrott och företaget visade vinst. Är 1984 redovisar LKAB en ytteriigare resultatförbättring.

Verksamheten under år 1984

Världsproduktionen av stål ökade under år 1984 med nära 50 Mt till 710 Ml som resuhat av ett bättre produktionsutfall i praktiskt taget alla stålprodu-cerande länder. EG:s stålproduktion steg till drygt 120 Mt, en ökning med 11 Mt,

Uppgången av stålproduktionen resulterade i en ökning av den internationella handeln med järnmalm från 300 till 350 Mt, TiU denna utveckling bidrog dels den kraftiga avveckling av malmlagren, som några av de stora jämmalmsimporterande länderna företog år 1983, dels att andelen skrot i slålframstäUningen minskade under är 1984,

Den positiva utvecklingen av LKAB:s försäljning fortsatte under år 1984 och totalt levererades 18,4 Mt mot 14,7 Mt år 1983, Exportkvantiteten ökade med 3,4 Mt och leveranserna inom landet med 0,3 Mt,

LKAB återtog ytterligare marknadsandelar inom EG-länderna, till vilka levererades 12,9 Mt jämfört med 9,6 Mt år 1983.

Årets produktion uppgick totalt till 15,4 (11,2) Mt. Lagervolymen minskade härigenom med 3,0 Mt och uppgick vid årets slut tiU 3,4 Mt.

På grund av de högre leveransvolymerna av pellets, i stor utsträckning säkrade genom långtidskontrakt, togs under året beslutet att på nytt starta peUetsverket i Svappavaara. Driftstarten skedde den 1 november. Produktionen baseras på rågods, som transporteras från Kiruna.

Koncernens rörelseintäkter ökade med 691 milj. kr. tiU 3 340 milj. kr. Av förändringen kan ca 680 milj. kr. hänföras till högre leveranser och ändrad produktsammansättning, medan nettoeffekten av pris- och valutakursförändringar svarade för ca 10 milj. kr.

Koncernens rörelsekostnader steg trots volymökningen endast med 213 milj. kr.

Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar om 330 (110) milj. kr, blev 539 (281) milj. kr.

Koncernens finansiella intäkter och kostnader uppgick till netto 6 (-179) milj. kr. Därav utgjorde kursförluster 69 (102) milj. kr. De stora kursförlusterna sammanhänger med alt större delen av utiändska lån 756 (806) milj. kr. är upptagna i doUar. Resultatet efter finansiellt netto uppgick till 545 (101) milj, kr.

Koncernens investeringar uppgick tUl 174 (208) milj. kr, varav 54 milj. kr. hänförde sig till Kiruna, 72 milj. kr. till Malmberget och 22 milj, kr. tUl LKAB Viscaria AB.

Antalet anställda i koncernen uppgick vid årets slut tUI 4786 (4834).

71

Skr, 1985/86:20 Framtidsutsikter

Världens stålproduktion beräknas öka något också under år 1985. Det är dock länderna utanför de tre stora stålproducenterna Västeuropa, USA och Japan som väntas svara för hela ökningen. Produktionen inom EG och i Japan beräknas sålunda bli i stort sett oförändrad. Sannolikt bibehålls också nuvarande relationer mellan skrot och råjärn i stålframställningen under år 1985. Ingel talar heller för att stålindustrin kommer att bygga upp sina malmlager ytterligare under året. Därför antas den internationeUa malmhandeln år 1985 komma att bli av ungefär samma omfattning som år 1984,

Mot denna bakgrund räknar LKAB med i stort sett oförändrad försäljning år 1985. Malmprishöjningar räknat i svenska kronor beräknas kompensera inflationens effekter på kostnaderna, varför även år 1985 bedöms bli ett resultatmässigt bra år för företaget,

Luxor AB

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.)

1 134,0

864,7

47,5

27,1

14,3

21,1

813,0

710,4

219,8

148,6

34,7

23,4

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1478 1397

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en finansiell rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägi. Luxor grundades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under aUa är fram tiU TVs genombrott den dominerande produkten. Färg-TV svarar fortfarande för den största delen av omsättningen. Persondatorns och industrielektroniks andel av omsättningen har successivt ökat under senare år.

Under år 1984 fortsatte den positiva utveckUngen för Luxorkoncernen. Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 1134 milj. kr., vilket är en ökning med 269 milj. kr. eller med 31 % jämfört med år 1983. Moderbolagets fakturerade försäljning ökade med 261 milj. kr. eller med 33% och uppgick till 1041 milj. kr. Exportandelen inom koncernen var 54% jämfört med 45% är 1983.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 48 milj. kr., vUket är en ökning med 75%jämfört med resultatet år 1983 på27 milj. kr.

Moderbolagets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 41 milj. kr. (31).

Moderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick under året till 14% av det totala inköpsvärdet. Moderbolagets försäljning till andra kon- 72 cernföretag utgjorde 27% av fakturerad försäljning.

Avkastningen på det i koncernen genomsnittligt arbetande kapitalet efter justering för icke räntebärande skulder uppgick till 17% (15).

Luxorkoncernens egna kapital inkl. obeskattade reserver uppgick per den 31 december 1984 tiU 290 milj. kr., vUket efter justering för latent skatt innebar en soliditet på 31 % (24).

Aktiekapitalet ökades med 67,5 milj. kr. genom en riktad nyemission från Nokia Oy. Efter nyemissionen ägs Luxor lill 70% av den finska Nokiakoncernen och till 30% av svenska staten.

Efter det att Nokiakoncernen övertog aktiemajoriteten har Luxor organisatoriskt ingått i industrigruppen Salora/Luxor med produkter inom den lättare elektroniken. Delta har bl.a. resulterat i att Luxor samproducerat TV-apparater med Saiora.

Verksamheten inom Luxorkoncernen bedrivs inom tre olika s. k. produktlinjer: Konsumentelektronik, Industrielektronik och Datorer.

Tillväxten under är 1984 gällande såväl omsättning som resultat berodde framför allt pä försäljningsframgångar för Industrieleklronik och Konsumentelektronik, medan marknadssituationen för Datorer inie utvecklades som förväntat.

Luxor introducerade under året en rad nya produkter; bl. a. kan nämnas Luxor Datorers fleranvändarsystem ABC 1600 och 9000, produkter inom fordonselektroniken samt en fortsatt uppgradering av saleUitprodukter för den nordamerikanska marknaden.

Luxor förstärkte under år 1984 sina resurser för forskning och utveckling, som bl.a. resulterade i etableringen av Luxor High Technology Center i anslutning tiU Linköpings Universitet.

De totala investeringarna uppgick till 35 milj. kr. (8), varav huvuddelen utgjordes av rationaiiseringsinvesteringar inom produktionen.

På marknadssidan har investeringar gjorts i Nordamerika för att öka försäljningen av Luxors produkter. Den 1 januari 1985 etablerades ett dotterbolag i USA.

Skr. 1985/86:20

Nordiska Telesatellitaktiebolaget (NOTELSAT)

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resuhat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

3,4

0,5

0,0

0,0

0.0

0,0

1,7

0,1

0.1

0,0

0,6

0,0

Antal anställda

1983 Historik, syfte och verksamhetsinriktning

De svenska och norska regeringarna har den 11 april 1983 tecknat överenskommelse om samarbete mellan Sverige och Norge på telesateUitområdet.

73

Skr. 1985/86:20 Samarbetet skall ske inom ramen för ett konsortium, benämnt Nordiska

TelesateUitkonsortiet. Stadgar för konsortiet har fastställts av de båda regeringarna, Syftet med samarbetet är bl. a. att ge televerken möjlighet till kompetensuppbyggnad och att vidareutveckla användningen av telesatel-liter.

Enligt stadgarna skall bl.a. ett driftbolag etableras, som skall ägas av ländernas teleförvaltningar och ha tiU uppgift att vara verkställande organ i det framtida samarbetet om operativa telesatellitprojekt. För delta ändamål har NOTELSAT, Nordiska Telesatellitaktiebolaget, bildats. Enligt bolagsordningen skall bolaget ha lill föremål för sin verksamhet att utveckla, upphandla, försälja och svara för drU"t av telesateUitsystem samt att utöva annan därmed förenlig verksamhet. Aktierna i bolaget skall tills vidare ägas av de svenska och norska teleförvaltningarna i följande proportioner: Sverige 50%, Norge 50%, 1 samarbetet skall TELE-X-systemet ingå som ett första projekt.

Verksamheten under år 1984

NOTELSAT har under året etablerat huvudkontor i Stockholm i förhyrda lokaler. Personal har anställts löpande under året för att vid årets slut omfatta 7 personer (1 sekreterare samt 6 ingenjörer). För alt underlätta kontakterna med norska televerket och norska företag/institutioner har en sådan ordning valts att bolagets vice verkställande direktör, som är norsk och bosatt i Oslo, delar arbetsveckan mellan Oslo och Stockholm,

NOTELSAT har tillsammans med representanter för de båda televerken deltagit i det specifikationsarbete inom TELE-X-projektet som NOTELSAT enligt avtal skall genomföra i samarbete med Rymdbolaget i Sverige, Specifikationerna ligger tiU grund för den upphandling av rymd- och jordsegment som Rymdbolaget gör enligt avtal med det Nordiska Telesatellit-konsortiets inköpsbolag Nordiska SatelUtaktiebolagel, Alla större kontrakt i TELE-X-projektel är tecknade med berörd nordisk och europeisk industri,

NOTELSAT har under årel tillsammans med televerken och inhyrda konsulter arbetat med framlagning av specifikationer för den operativa kontrollcentral som skall finnas vid NOTELSAT's huvudkontor för telekommunikationsexperimenten, I denna central skall också byggas in möjligheter för satellitkontroll för utbUdnings-, demonstrations- och reservändamål i syfte att erhåUa en bred kompetensuppbyggnad inom satellitområdet.

Under året har NOTELSAT beställt vissa tekniska utredningar hos televerken.

NOTELSAT fungerar som koordinator för telekommunikationsexperi menten och är ansvarigt för experimentplanen i TELE-X. För framlagning av denna plan har NOTELSAT till sitt förfogande tre norsk-svenska ar betsgrupper, en för direkt-TV, en för data/video-experimentets marknads frågor och en för data/video-experimenlets teknikfrågor. Representanter för televerken ingår i samtliga grupper och i direkt-TV-gruppen ingår även 74 representanter för rundradiobolagen.

Ett annat viktigt område där NOTELSAT deltar är frekvenskoordine- Skr. 1985/86:20 ring av TELE-X med andra telesateUitsystem med syfte all få TELE-X noterad i Internationella Teleunionens frekvensregister. Det svenska televerket har ansvaret för koordineringsarbetet enligt regeringsöverenskommelsen.

Framtidsutsikter

NOTELSAT är inne i en planeringsfas för de experiment som av teleförvaltningarna skall bedrivas i TELE-X-systemet, Efter experimentperiodens slut, vilken inte är definierad men kan inträffa vid utgången av år 1988, skall NOTELSAT överta TELE-X-satelUten med tillhörande jordsegment frän Nordiska Satellitaktiebolaget enligt vissa villkor för uthyrning till teleförvaltningarna. Etablering av sateUitsystem utöver TELE-X skall beslutas från fall tUl fall,

Norrbottens Järnverk AB (NJA)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

0,0

60,8

49,5

58,2

49,5

547,8

541,0

545,2

532,0

0,0

0,0

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda - -

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och stålrörelsen tiU SSAB Svenskt Stål AB. Den 31 december 1982 förvärvade svenska staten samtliga aktier i bolaget från Procordia AB (f. d. Statsföretag AB).

Under åren 1978—1982 har de delar av verksamheten, som inte ingick i överlåtelsen till SSAB, successivt avvecklats.

Rörelseresultatet uppgick till -0,1 milj, kr.

Efter finansiellt netto om 60,9 milj. kr. uppgick resultatet efter finansiella intäkter och kostnader tiU 60,8 milj. kr.

Efter vinstdelningsskatt om 2,6 milj, kr, blev årets vinst 58,2 milj, kr.

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

3519,3

3 207,9

313,6

170,0

24,5

90,6

2614,9

2456,5

599,5

457,3

387,9

133,6

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 4376 4488

75

Skr. 1985/86:20 Norriands Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhet är 1961.

Företaget bildades av skogsägareföreningarna frän Dalarna och norrut. Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979-1981 äger svenska staten 72% av aktiekapitalet som uppgår till 488,7 milj. kr. Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden:

- Cellulosa tillverkas vid Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret tillverkades 158900 ton cellulosa,

- Papper. Totalt tillverkades år 1984 445 100 lon fördelat på: kraftpapper - Dynas

finpapper — Alfeld (Tyska förbundsrepubliken) mjukpapper - LiUa Edel, Tilburg (Holland)

- Papperskonvertering. Mjukpapper konverteras till hygienprodukter vid fabriker i LiUa Edel, Bury (England) och Tilburg (Holland). Säckar tillverkas vid fabriker i Wieda (Tyska förbundsrepubliken), delägda Charfa (Frankrike), S&M (Belgien), Solem (Luxemburg), och Embal lage de QueviUy (Frankrike).

- Kemikalier. 30500 ton tillverkades dels som biprodukter vid massa-framstäUning, dels vid en klor/alkalifabrik i Köpmanholmen.

- Sågade trävaror. 165800 m-' tillverkades vid tre sågverk i Mockfjärd, Kilafors samt Edsbyn.

- Board, plywood och spånskivor tillverkades i Edsbyn. År 1984 producerades 57900 m\

- Hus. Permanenthus tiUverkas vid Elementhus i MockQärd. År 1984 levererades och monterades 409 hus.

Koncernen redovisar en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 314 milj. kr. efter avdrag av extraordinära poster på -26.2 milj. kr. Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår årsresultatet till 24,5 milj, kr.

Ncb-koncernen består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbolag. I moderbolaget ingår Dynas pappersbruk och Vallviks sulfatfabrik samt Forss klorfabrik. Dotterbolaget Edel AB, Dalaträ Mockflärd AB, Edsbyn—Kilafors AB, Hannover Papier (majoriletsandel 51 %). Koncernen har 4 376 anställda.

Som ett led i koncentrationen av Ncbs verksamhet har AB Elementhus husrörelse avyttrats medan sågverksrörelsen drivs vidare i Dalalrä Mockfjärd AB.

Ett investeringsprojekt i Dynas fabriker har påbörjats under år 1984. Investeringskostnaderna har beräknats till 450 milj. kr. och omfattar en genomgripande modernisering av sulfatfabriken samt en kapacitetsökning till ca 200000 ton säckpapper per år. Projektet finansieras med egna medel och genom att staten i egenskap av majoritetsägare i bolaget omvandlat ett län på 100 milj. kr, till eget kapital i bolaget. Regeringen har också beviljat Ncb ett iokaliseringslån på 150 mUj. kr. för finansiering av investeringen.

Produktionsbortfall och marknadsförsvagning leder till att resultatet för år 1985 blir klart lägre än 1984 års resultat.

76 Oljeprospektering AB (OPAB)

Skr. 1985/86: 20

Översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

17,5

1,8

2,1

0,2

0,4

14,7

10,0

5,7

5,8

1,3

3,8

Antal anställda

1983 Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969, Av aktiekapitalet 5 milj, kr, äger Svenska Petroleum AB drygt 62 % och åtta enskilda företag och OK drygt 37 %.

Syftet med bolagets verksamhet är att inom Sverige eftersöka och utvinna olja och gas samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget skaU genom geofysiska mätningar och genom borrning eUer på annat sätt utforska hela det havsområde på vilket lagen den 3 juni 1966 om kontinen-talsockeln har sin tillämpning. Undantagna är Bottenviken, Bottenhavet och den del av Östersjön som ligger norr om 59:e breddgraden samt inre delen av Hanöbukten och ett område söder om Skåne. Bolaget skall dessutom bedriva undersökningsarbeten inom vissa områden på Gotiand. Förlängning av tidigare gällande undersökningskoncessioner och tUlstånd, på ovan angivna områden har beviljats bolaget för en tid av fem år räknat från den 1 januari 1983. Om bolaget påträffar en kommersiellt utvinnings-bar fyndighet, skaU bolaget kunna få utvinningstillstånd. Det skall innefatta rätt för bolaget att bearbeta och tillgodogöra sig fyndigheten. SP Explo-ration utför fr. o. m. den 1 oktober 1979 på uppdrag av OPAB den prospek-teringsverksamhel som OPABs styrelse fattar beslut om. Bolaget har därför inga anställda.

Under år 1984 har undersökningsarbetena varit förlagda tiU Gotiand och yttre Hanöbukten, Seismiska mätningar har utförts på Gotland (151 km) och yttre Hanöbukten (630 km).

Borrningarna på Gotiand har totalt omfattat 15 borrhål. Borrningarna har resulterat i ett fynd inom tidigare fyndområde.

Oljeproduktionen på Gotland har pågått under hela året och totalt har 14427 m-* råolja utvunnits. Den hilliUs utvunna volymen uppgår därför vid årets utgång lill 62 396 m råolja.

Den utvunna oljan har liksom tidigare med en mindre tankbåt skeppats från lagringsanläggningen i Fårösund till fastlandet.

Sedan verksamhetens början i augusti 1969 har i och med utgången av år 1984 geologiska och geofysiska undersökningar samt borrningar ulförts till en kostnad av 254,8 milj. kr.

Verksamheten under är 1984 har täckts genom intäkter från råoljeproduktionen.

77

Skr. 1985/86:20 AB Oljetransit

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

2,2

2,0

0,0

0,0

0,0

0,0

12,9

13,2

1,0

1,0

0,0

0,1

1984 1983

Antal anställda 6 5

AB Oljetransit äger en oljelagringsanläggning vid Trondheimsfjorden uppförd under åren 1956-1962 på mark arrenderad av Norske Statsbaner,

Lagringsutrymmena har under verksamhetsåret tiU 1/3 varit uthyrda till svensk statlig myndighet som utnyttjat desamma för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel. Till 2/3 har de varit uthyrda till ett norskt oljeföretag som utnyttjat sina utrymmen för mottagning, lagring och distribution till den norska marknaden. Ett markområde har likaså varit uthyrt till ett annat norskt oljeförelag som där uppfört en lagrings- och distributionsdepå för gasol.

Bolagets norska dotterföretag, Listora A/S, har svarat för driften vid anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i frågor som berör norska statliga och kommunala myndigheter samt enskilda personer. Listora A/S har för perioden redovisat varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolaget, AB Oljetransit, har för perioden redovisat vinst eller förlust.

Förhållandet det närmaste året beräknas vara oförändrat.

Postbolagen AB

översikt 1984 1982/1983

(milj, kr,) (milj, kr,)

12 mån. 18 mån.

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

12,6

435,5

9,8

0,8

83,2

82,8

7,0

7,0

3,2

3,0

1984 1982/83

Antal anställda 1858 1863

Bolaget som är ett helägt dotterföretag till postverket har till uppgift att vara moderbolag i koncernen samt att bedriva fastighetsförvaltning, fi nansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag ingår i koncernen: Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Poslens Vär deservice AB, Swedposl AB och AB Repris. Sistnämnda bolag har under 78 det senaste budgetåret inte bedrivit någon verksamhet medan Swedposl

AB t. v. drivs i kommission av Postbolagen AB. Omsättningen för koncer- Skr. 1985/86:20 nen uppgick till 312,6 milj. kr.

Tidningstjänst AB bildades är 1969 på uppdrag av regeringen i samband med att samdistribulionsrabatt infördes som en statlig stimulans till att samordna och förbilliga distributionen av dagstidningar. Avsikten med bildandet av bolaget var främst att på denna distributionsmarknad skapa konkurrens med de tidningsägda företag som tidigare varit ensamma om denna verksamhet. Samdistributionsrabatten, som administreras av Press-stödsnämnden, förmedlas till tidningarna av distributionsbolagen.

Samdistribution utförs ät de tidningsföretag som antagit bolagets offerter, vilka avges i konkurrens med de tidningsägda distributionsföretagen. Fr.o.m. den 1 november 1984 vidtog stockholmstidningarna en stor omläggning av tryckning och transporter som medförde, att dessa tidningar numera finns med i samdistributionen i den tidiga morgonturen inom bolagets samtliga distributionsområden. Konkurrensens verkningar åskåd-Hggöres av att bolaget under året fick avstå distributionen i västerviksområdet medan avtal även träffats om att bolaget i höst övertar distributionen i falköpingsomrädet. Förutom samdistribution tillhandahåller bolaget transport-, packnings- och adresseringstjänster. Totala antalet anstäUda var 3740, varav ca 3 500 deltidsanställda tidningsdistributörer. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick personalstyrkan tiU 1 795.

Under räkenskapsåret har ingen större förändring i bolagets uppdragsvolym ägt rum. Rationaliseringsverksamhet har i likhet med tidigare år bedrivits i stor omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen uppgick under räkenskapsåret till 280,6 milj. kr. Nettovinsten efter skatt var 13 000 • kr. Bolagets förmedling av samdistribulionsrabatt uppgick år 1984 till 18,7 milj. kr.

Postens Transporttjänst AB har till uppgift att komplettera postverkets och Tidningstjänsts distributionsservice med budbils- och speciallranspor-ter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen uppgick till 22,5 milj. kr. och antalet anställda var 84, fördelade på Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessutom har från Posten inlånats 30 posttjänstemän. Nettovinsten efter dispositioner och skatt uppgick till ca 2000 kr.

Poslens Värdeservice AB har haft tiU uppgift alt organisera och kontraktera värdetransporter och bevakningstjänster, att marknadsföra tekniska hjälpmedel för post, bank och handel samt alt bedriva konsultverksamhet inom samma områden. Under året har beslut fattats att bolagets verksamhet med svag postal anknytning skall säljas eller avvecklas. Viss marknadsföring av teknisk utrustning skall dock t. v. utföras av bolaget. Detta program hade vid årets utgång i stort sett kunnat genomföras enligt planerna. Bolaget omsatte under året 14,8 milj. kr. och redovisar ett underskott på 46000 kr. Antalet anstäUda uppgick tiU 5.

Swedpost AB marknadsför postala produkter och postalt kunnande på utlandsmarknaden. Bolaget drivs i kommission för Postbolagen AB:s räk ning och de aktiviteter som hittills kommit till synes i räkenskaperna har redovisats av moderbolaget. 79

Skr. 1985/86:20 Post- och Kreditbanken, PKbanken

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

3 334

123 326

1984 1983

Antal anställda 3 945 3729

Historik

PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker.

Genom en nyemission riktad till allmänheten ökades det egna kapitalet under 1984 med 512,2 milj. kr.; aktiekapitalet ökade med 116,4 milj, kr, medan 395,8 milj, kr. tUlfördes reservfonden. Aktiekapitalet uppgår därefter tUl 750,0 milj. kr., varav staten äger 84,45 % och återstoden, 15,55 %, är fördelad mellan ca 25000 privatpersoner, företag och organisationer. Aktien noteras på Stockholms fondbörs.

PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten tUl Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaför-bundet, SBmf

Bolagets omfattning

PKbanken har 131 egna kontor, organiserade i fem regioner och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter då det gäller att bevilja krediter, PKbanken har betydligt större inlåning från allmänheten än någon annan svensk bank, och banken är också den största utlånaren (i svenska kronor) tiU svenskt näringsHv,

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken till gång till ca 1800 postkontor och 2600 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste banktransaktionerna, t, ex. insättningar och uttag. En viktig uppgift sedan PKbanken kom till har varit att bygga ut det avgränsade sortimentet av spar- och betalningstjänsler i Postens kontorsnät till en mångsidig privatservice, där bl. a, kreditmöjligheter, aktiefonder och rese valuta ingår. Samarbetet mellan postverket och banken har här givit resul tat som torde sakna motsvarigheter i andra länders postala bankservice. För kassatjänst och bokföring m.m, betalar PKbanken tUl postverket en ersättning, som år 1984 uppgick till 804 milj. kr. Postgirorörelsens inlå ningsmedel förvaltas av PKbanken, Förräntningen är densamma som den 80 avkastning banken får pä sina egna placeringar, minus hanteringskosl-

nåder. Ett avtal mellan postverket och banken reglerar både hanterings- Skr. 1985/86: 20 och ränteersättning.

PKbankskoncernen domineras storleksmässigl av PKbanken, som svarar för ca 90% av koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen, som är inriktad på företagsfinansiering i form av bl.a. leasing, factoring och kontraktsfinansiering. PKfinans sysslar även med kontokort, men denna verksamhet är av mindre betydelse. Verksamheten utomlands har fortsatt att expandera och kapitalbasen har breddats genom nyemissioner. PKbanken International (Luxembourg) är främst inriktad på affärer med skandinaviska företag. Upplåningen på eurovalutamarknaden finansierar verksamheten. PKkreditgruppen sysslar främst med finansiering av äldre villor i samband med ägarbyten och ombyggnader men belånar också hyresfastigheter och kontorsfastigheter. Via dotterbolaget PKbo sker belåning av bostadsrätter. PKfonder Administrations AB förvallar aktiefonder och AB Pundet sysslar med fastighetsförvaltning och fastighetsvärdering.

Verksamheten under år 1984

Rörelseresultatet för PKbankskoncernen blev 1296 milj. kr. för 1984, en nedgång med 136 milj. kr. eller 10% från föregående år. Utfallet motsvarar i stort sett den prognos som angavs i resultatrapporten per augusti. En begränsad volymökning och försämrad placeringsmarginal till följd av den penningpolitiska åtstramningen har lett till en minskning av bankens resultat med 14%. Detta har endast till en mindre del kunnat uppvägas av att dotterbolagen överlag haft en mycket positiv utveckling med betydande ökning av affärsvolym och rörelseresultat. PKfinansgruppen har visserligen påverkats av volymrestriktioner i Sverige men har kunnat kompensera detta i sin internationella verksamhet. Gruppens rörelseresultat steg med 28% tUl 83 milj. kr. PKbanken International förbättrade sitt resultat med 24% lill 80 milj. kr. beroende på ökad affarsvolym och förbättrad räntemarginal. Även PKkreditgruppen uppnådde en kraftig volymexpansion och förbättrade sitt resultat med 32% till 37 milj. kr.

Inlåningsutvecklingen blev dramatisk under 1984. Under våren och försommaren påbörjades en mycket kraftig likviditetsindragning främst från företagssektorn. Effekten förstärktes av den säsongmässiga nedgången av hushållssparandet, som också påverkades av det statliga allemanssparan-det. Räknat på dagsmedelsaldon stannade inlåningsökningeh i PKbanken vid 3% 1984.

Hushållsinlåningen, som svarar för 53 % av bankens inlåning i svenska kronor, utgjorde som vanligt en stabiliserande faktor men fick ändock en svagare utveckling än året innan. Ökningen blev 5% mot 7% under 1983. Konkurrensen om privatpersonernas inlåning är mycket hård och bankens andel har fortsatt alt sjunka. Inlåningen via Posten är viktig i denna sektor men är speciellt utsatt för konkurrenstryck. Marknadsföringsinsatserna ökas systematiskt men effekterna kan endast förväntas komma på läng sikt.

Inlåningen från företag, kommuner, organisationer m, m, sjönk med 1 % 81

6 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 under året. Den domineras av den s.k. storinlåningen, dvs. inlåning i stora poster och till speciellt avtalade räntevillkor. Även inlåning mot bankcerti-fikat räknas in i denna kategori. Storinlåningen är vanligen mycket lättrörlig och likviditetsindragningen under året hänförde sig i stor utsträckning till sådana konton.

Genom fortsatta avlyft till kapitalmarknaden har näringslivets efterfrågan på krediter kunnat tillgodoses trots rådande kreditrestriktioner. Banken har under året hävdat sin stäUning som ledande kronutlånare. Dessutom har en betydande ökning skett av utlåning i utländsk valuta där banken medvetet arbetat pä att kunna erbjuda låga refinansieringskostnader. Utlåningen till privatpersoner fortsätter att öka i överensstämmelse med bankens långsiktiga mål. Marknadsandelen inom denna viktiga sektor beräknas öka med omkring 1 procentenhet under året till ca 11,5%. Det är dock fortfarande alltför lågt i förhållande till marknadsandelen på inlåningssidan, 18,5%,

Räknat på årsskiflessiffror steg bankens utiåning i svenska kronor tUl annat än bostadsbyggande med 8% medan utlandsrefinansierade krediter steg med 33% exklusive valutakursförändringar. Ökningen för bostads-byggnadskrediler stannade vid I %.

PKbankens rörelseresultat stannade vid I 090 milj, kr, jämfört med 1275 milj, kr. för 1983. Intäkterna steg med endast 108 milj, kr. eller 3% (föregående år 26%) på grund av en negativ utveckling av räntenettot samtidigt som kostnaderna ökade med 292 milj. kr. eller 14% (17). Kreditförluster och kursförluster på valutor ökade sammantaget väsentiigt snabbare än föregående år medan ökningstakten för de egentliga driftskostnaderna reducerades.

Räntenettot minskade med 49 milj. kr. eller 2%. Att diskontot höjdes och att inlåningsräntorna steg mer än diskontot försämrade placeringsmarginalen samtidigt som volymlUlväxten var begränsad. De stigande inlåningsräntorna försämrade åter marginalen mellan obHgationsportföljens avkastning och den genomsnittliga räntekostnaden för inlåning i svenska kronor. I medeltal för året blev den 1,28% mot 1,66% under år 1983. Inlåningsräntorna påverkades främst av att medeldiskontot steg från 8,69 till 9,01 %. Den extra höjningen av straffräntan i samband med diskontoförändringen i slutet av juni bidrog till att ytterligare driva upp räntorna för specialinläning och bankcertifikat. Det höga ränteläget på penningmarknaden blev beslående tiU lång in på senhösten.

Provisionsintäkterna ökade med 25 % (31). Frånsett fondrörelsens provisioner, som sjönk från föregående års rekordnivå, var utvecklingen mycket gynnsam för samtUga provisionsslag. Utlåningsprovisionerna ökade sålunda med 33% och övriga inhemska provisioner exklusive fondprovisioner med 45 % medan uUandsrörelsens provisioner steg med 26%,

Bankens totala kostnader steg med 14% (17) till 2418 milj. kr. För de egentiiga driftskostnaderna, som uppgick till 2098 milj. kr., stannade kost nadsökningen vid 11 % mot 19% föregående är. De som ett treärsgenom- snitt beräknade kreditförlusterna, inklusive reserveringar för länderrisker, saml valutaförlusterna ökade med sammanlagt 35% tUl 320 milj. kr. 82 Ersättningen till Posten, som utgör den största enskilda posten bland

driftskostnaderna, ökade med 13% (15) tUI 804 milj, kr, Personalkostna- Skr. 1985/86:20 derna ökade sammanlagt med 11% (19) tUl 575 milj. kr. Ökningstakten dämpades av att ingen premielön utgick under året, Å andra sidan steg pensionskostnaderna kraftigt på grund av ökade kostnader för förtida pensionsavgångar.

Den negativa resultatutvecklingen avspeglade sig i en markant nedgång i avkastningen pä eget kapital. Räntabiliteten räknad efter schablonskatt 50% stannade sålund vid 13,2% jämfört med 18,3% föregående år. Med hänsyn till den betydligt långsammare lUlväxten i balansomslutning (me-delsaldon) var avkastningsnivån i sig tillräcklig för alt bankens eget kapital skaU vä.\a i takt med placeringarna. Räknat pä årsskiftessiffror steg emellertid balansomslutningen betydligt snabbare än som dagsmedeltal. Vid årets slut uppgick konsolideringsgraden, dvs. eget kapital och värderegle-ringskonton i relation till balansomslutning, till 6,2% jämfört med 6,0% vid slutet av 1983. Förbättringen var därmed mindre än vad som motsvarade tillskottet genom 1984 års nyemission.

Även vinstnivån i förhållande till bankens totala placeringar försämrades under året. Utvecklingen berodde såväl på lägre intäkter som på ökade kostnader. En fortsatt låg volymexpansion kommer mot denna bakgrund att kräva hård press på kostnadsutvecklingen i banken.

Framtidsutsikter

PKbankens bedömning för verksamhetsåret 1985 är att räntabilitetsutvecklingen då åter skall vända uppåt efter den markerade nedgången föregående år. Prognosen bygger bl. a. pä förutsättningen att diskontot och räntorna på penningmarknaden antas ligga kvar på samma nivå som i början av är 1985. Penningpolitiken antas vidare fungera utan ytteriigare åtstramningar; inlåningen antas öka ungefär i samma takt som år 1984.

Postverket

Översikt 1984/85* 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

23 363

469 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984/85 1983/84

Antal anställda 50350 49150

* Preliminära siffror. Även siffrorna i texten är preliminära.

Posten är ett afFärsdrivande statligt företag med huvuduppgift att svara för landets postservice inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att Posten i första hand skall förmedla försändelser, lättare gods och betal ningar. Detta sker genom ett effektivt utnyttjande av Postens unika riks täckande distributionsnät som när alla företag, organisationer och hushåll. 83

Skr. 1985/86:20 Dessutom skall Poslen bedriva annan verksamhet som den har speciella

förutsättningar för. Bl.a. skall Posten mot ersättning utföra uppdrag för statens räkning och ål PKbanken. Posten åtar sig också uppdrag ål andra bankinstitut.

Riksdagsbeslutet i april 1985 om Postens treårsplan för 1985/86-1987/88 innebär att staten i fortsättningen styr Posten genom beslut om servicemål och ekonomiska mål. Underlag för dessa beslut redovisas av Posten i rullande treårsplaner. Genom övergången till målstyrning får Posten en utökad beslutsrätt när del gäUer strategiskt viktiga frågor som exempelvis investeringar och konsolidering.

Posten skall som allmännyttigt, marknadsinriktat företag bedriva sin verksamhet så att både företagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen tillgodoses.

Staten ställer som ägare två huvudkrav på Posten. Dels krävs en tillförlitlig postservice tUl ett av kunderna accepterat pris och dels krävs en lönsamhet som medger avkastning pä ägarkapitalet.

Postservice och betalningsförmedling utgör väsentliga delar i elt lands infrastruktur. Verksamheten inom Posten skall därför bedrivas så att den bidrar till hög effektivitet inom näringsliv och förvaltning. Den skall också tillgodose efterfrågan från enskilda människor. TillförHtligheten när det gäller att klara utlovade servicemål skall vara hög.

Postens samlade verksamhet skall vara lönsam så att ett långsiktigt ekonomiskt oberoende garanteras.

Den egentliga postverksamheten bedrivs inom två resultatansvariga huvudaffärsområden, ett område för förmedling av försändelser och lättare gods benämnt Brev och Paket och ett område för förmedling av betalningar benämnt Giro och Kassa. Landet är i postalt hänseende indelat i 32 regioner.

Utanför den egentliga postverksamheten bedrivs i resultatenhetsform busstrafik i Norriand (Postens Diligenstrafik, DIL), upphandling av kontorsmaterial för statsverket (Postens inköpscentral, PIC) och viss industriell verksamhet (Postens Industrier och Postens Tryckeri) i första hand för att tillgodose Postens egna behov. Övriga resultatenheter är Postens Adressregister PAR som bedriver verksamhet inom direktreklamområdel och PFA Postens Frimärksavdelning som producerar frimärken för Posten och distribuerar frimärken på samlarmarknaden samt Postens Fastighetsenhet som förvaltar Postens hela fastighetsbestånd. Dessutom finns en enhet för Administrativ Service.

Posten driver också verksamhet i aktiebolagsform inom Postbolagen AB och Fastighetsaktiebolaget Certus, Postbolagen är ett helägt dotterföretag till Posten vars främsta uppgift är att vara moderföretag i en dotterbolagskoncern som består av Tidningstjänst AB (TAB), Postens transporttjänst AB (PTAB) och Swedpost AB. Verksamheten omfattar bl. a, samdislribu-tion av dagstidningar (TAB) och distribution med budbilar (PTAB).

84 Verksamheten under verksamhetsåret 1984/85 Skr. 1985/86: 20

Brev och Paket

Efterfrågan på Postens tjänster inom brev- och paketområdet har varit god. Bortsett från intäktsökning p.g.a. höjda porton ökade försäljningen totalt sett med drygt 4,5%.

Postens mål är att inte höja portot för den egentiiga monopoltjänsten -20 grams inrikes normalbrev — mer än den allmänna prisökningen i samhället. Sedan slutet av 1970-talel har den allmänna prisnivån i samhället ökat snabbare än portot.

Antalet brev - brev svarar för 41% av Postens intäkter - beräknas ha ökat med 3 %. På marknaden för information riktad till olika mottagargrup-per har massbreven ökat med 3%. Gruppreklamen ökade med 4%.

På lältgodsmarknaden arbetar Posten i stark konkurrens med andra distributions- och transportföretag. Posten har under året hävdat sin ställning pä marknaden och antalet paket ökade med 3%, Den nya produkten företagspakel har haft stor framgång,

Sverige är ett av världens tidningsrikaste länder. Posten distribuerar f n. ca 2000 olika tidningar som kommer ut med minst 4 nummer per år. Antalet postdistribuerade tidningar var under verksamhetsåret ungefär oförändrad.

Försäljningen av rabatthäften minskade något jämfört med år 1984. År 1984 var det ovanligt förmånligt att köpa rabatthäften eftersom priset var oförändrat trots att portot för normalbrev höjts. Försäljningen vid postkontoren är 1985 uppgick till 5,2 miljoner häften.

Giro och Kassa

Postens kontorsnät består f.n. av ca 2200 postkontor som besöks av 600000 kunder per dag. Dessutom finns ca 2700 lantbrevbäringslinjer på vilka lantbrevbärarna fungerar som ambulerande postkontor.

Arbetsmängden i Postens kassor ökade sammantaget något även 1984/ 85. Ökande andel kontoinsättningar gör dock att vissa tjänster minskar.

Postgirots huvuduppgift är att förmedla betalningar och medverka till att betalningar underiättas. En bärande princip är att betalningsuppdragen effektueras samma dag de kommer till Postgirot (24 timmars service).

Den 30 juni 1985 fanns det 1287477 postgirokonton. Antalet konton och behållningens storlek är viktiga föruisättningar för att Postgirot skall kunna erbjuda avgiftsfria gireringar och övriga tjänster till låga avgifter.

Antalet betalningsuppdrag i postgirorörelsen ökade under verksamhetsåret 1984/85 med 2% till 365 miljoner uppdrag. 195 miljoner var inbetalningar, 48 miljoner utbetalningar och 122 miljoner gireringar. Det förmedlade beloppet steg med 19% till 5467 miljarder kronor.

På uppdrag av PKbanken svarar Postgirot för driften av personkonto systemet. Ca 1,6 miljoner personer får sin lön eller pension genom person konto. Under 1984/85 bokfördes på personkonto 114 miljoner transaktio ner till ett belopp av 363 miljarder kronor. Antalet transaktioner ökade med 12%. 85

Skr. 1985/86:20 Kostnader

Postens personalkostnader ökade 1984/85 med 9% liU 7 162 milj. kr. En stor del av ökningen beror på höjda löner och sociala avgifter. Personalvolymökningen var 2,5%. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna minskar.

Postens sakkoslnader ökar bl. a. som en följd av satsningar på rationella tekniska lösningar och pä modernisering av lokalbeståndet. Även serviceförbättringarna driver på sakkostnadsutvecklingen.

Posten är ett av landets personalmässigt största företag. Antalet anställda uppgår f n. till ca 63 500 personer. Av dessa är ca 36% anställda på deltid. Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under verksamhetsåret i genomsnitt 50350 personer.

Rörelseintäkterna för verksamhetsåret 1984/85 uppgick till 10147 milj. kr. (9130). Därav utgjorde försändelseintäkterna 6631 milj. kr. (5970), räntenettot 1290 milj, kr, (1089), entreprenadersättningen från PKbanken 774 milj, kr. (766) och övriga intäkter 1452 milj. kr. (1305). Personalkostnaderna uppgick tiU 7162 milj. kr. (6552) och sakkostnaderna till 2401 milj. kr. (2 141).

Efter avskrivning enligt plan och finansiella intäkter redovisas ett resultat före avsättningar på 496 milj. kr. (298). 1984/85 års avsättning på 386 milj. kr. (361) inkluderar, förutom normala avskrivningar utöver plan, en av regeringen föreskriven extra avskrivning på 300 milj. kr. Enligt gällande förräntningskrav skall Posten inleverera 13,00% (13,00) på det av staten tillskjutna kapitalet, vilket innebär 29 milj. kr. (74). Resterande överskott avsätts till konsolideringsfonden.

Fram tidsutsikter

Kommunikationsmarknaden är en mycket expansiv marknad där Posten arbetar under stark konkurrens. Särskilt stark konkurrens råder inom områdena bank- och betalningsverksamhet, varudistribution och direktreklam. Monopolverksamheten fär allt mindre betydelse och den egentliga monopolprodukten, 20-grams normalbrev, svarar endats för en knapp femtedel av Postens intäkter.

För att möta den hårda konkurrensen satsar Posten framför allt på hög servicekvalitet och på en teknisk utveckling som är nödvändig för att kunna behålla konkurrenskraftiga priser. Några exempel på nya satsningar är utökad övernattbefordran med flyg, inköp av en ny generation post-kassamaskiner, omfattande investeringar inom postbehandlingen och post-girokonloret samt en affärsmässig inriktning av Postens nya organisation.

86 Procordia AB Skr. 1985/86:20

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

12)21

523 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 24 392 25 719

Statsföretag bildades den 1 januari 1970 med syfte att organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen.

Den gamla Statsföretagsgruppens totala förluster efter finansiella intäkter och kostnader uppgick för åren 1976-1982 tiU drygt 6 miljarder kr. Problemen accentuerades åren 1981 — 1982 då de finansiella resurserna tömdes och gruppen knappast längre kunde fungera.

Med den rekonstruktion som genomfördes per den 31 december 1982 fick Statsföretagsgruppen en ny struktur. Rekonstruktionen gav en rimlig avvägning meUan egna resurser, resursgenereringsförmåga och förutsett kapitalbehov.

Koncernen (som bytte namn till Procordia den 1 januari 1985) hade år 1984 en fakturerad försäljning uppgående till 11815 milj. kr. (11336) en ökning med 479 milj. kr. eller med 4% mot föregående år. Efter justeringar för större strukturförändringar blev försäljningsökningen ca 10% för jämförbara enheter. Värdet av leveranser till kunder utanför Sverige uppgick till 4246 milj. kr, (4079) vUkel Hksom föregående år utgör 36% av koncernens totala försäljning. Större delen av utlandsförsäljningen eller 73% (81) består av export från Sverige.

Under år 1984 har koncernen fått 26 milj. kr. (43) i allmänt näringspolitiskt stöd av den typ som är tillgängligt för alla företag. Häri ingår bl. a. äldrestöd tUl tekoindustrin med II milj. kr. (17) och ersättning från ÖEF för beredskapsförsörjningsuppdrag med 2 milj. kr, (6).

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader kvarstår i det närmaste oförändrat, 533 milj. kr, mot 529 milj. kr. 1983. Ett försämrat rörelseresultat före avskrivningar på 60 milj. kr. pch ökade negativa valutakursdifferenser har kompenserats med ett kraftigt förbättrat räntenetto.

Det förbättrade räntenettot om 147 milj. kr. hänför sig såväl till ökade ränteintäkter som till minskade räntekostnader. Ca 70 milj, kr, av förbättringen kan hänföras till effekten av den aktieHkvid som år 1983 erhölls från ägaren inom ramen för koncernens rekonstruktion.

Valutakursdifferensema som minskade under år 1983 ökade åter och uppgick år 1984 till 92 milj. kr. mot tidigare 44 milj. kr. 60 milj. kr. avser moderbolaget som på balansdagen hade 1283 milj, kr. (1322) i utiändska lån.

Sammanfattningsvis kan sägas att de olika resultatnivåerna förändrats på följande sätt: 87

Skr. 1985/86:20

1983 Förändr.

Rörelseresultat

före avskrivning.-vr

-60

Avskrivningar enl plan

-26

Rörelseresultat efter

avskrivningar

-86

Valutakursdifferenser

-92

- 44

-48

Räntor och övr finansiella

poster, netto

-28

-166

138 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

529 Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 628 milj. kr. (818). Resultatförsämringen i förhållande till år 1983 avseende de extraordinära posterna kan helt hänföras till en väsentligt minskad upplösning av den i 1982 ärs bokslut avsatta rekonstruktionsreserven. Den sammantaget positiva resuhateffekten är i huvudsak hänföriig till en fastighetsförsäljning i Liber som givit en realisationsvinst om 66 milj. kr. och till statliga tillskott.

För rekonstruktion och för förlusttäckning i Uddcomb erhöll Procordia år 1981 214 milj. kr, från staten. Beloppet redovisas som beskattad reserv i Uddcomb och upplöses successivt i takt med rörelsens behov. Under år 1984 har 65 milj. kr. tagits i anspråk och vid utgången av år 1984 kvarstår 83 milj. kr. i denna reserv.

För att stödja marknads- och produktutveckling, omstrukturering och rekonstruktioner erhöll Regioninvestföretagen år 1984 230 milj. kr. i form av statligt liUskott. Beloppet redovisas som förskott från staten. 11983 års bokslut utnyttjades 42 milj. kr. och under år 1984 96 milj. kr. av dessa medel. Av årets ianspräktagande har 68 milj. kr. bokförts som extraordinär intäkt medan resterande 28 milj. kr. gottskrivits rörelsen. Av det ursprungliga beloppet om 230 milj. kr. kvarstår efter räntegottgörelse 102 milj. kr.

Efter offertbegäran från staten har Procordia förbundit sig att genom Malmö Strumpfabrik fortsätta tUlverkningen av strumpor i Borås fram till den 30 juni 1986. För detta har Procordia erhälUt 38 milj. kr. i statUgt stöd. Under år 1984 har Malmö Strumpfabrik tagit i anspråk 10 milj, kr, av dessa medel. Beloppet redovisas i röreisen. Efter räntegottgörelse kvarstår därefter 33 milj. kr.

I samband med rekonstruktionerna i 1982 års bokslut avsattes i moderbolaget en rekonstruktionsreserv om 365 milj. kr. för all läcka ännu inte beslutade rekonstruktioner. Sedan 270 milj. kr. tagits i anspråk i 1983 års bokslut kvarstod vid årets början 95 milj. kr. Under år 1984 har därefter ytteriigare 35 milj. kr. av reserven upplösts. Rekonstruktions- och avveck-Hngskoslnader redovisas till 141 milj. kr.

Procordiakoncernens resultat efter finansnetto år 1984 ligger kvar på samma nivå som föregående år. Bakom siffrorna döljer sig dock en splittrad bild för de olika företagen i koncernen.

ABAB Allmänna Bevaknings ABs resultat har försämrats tUl 1 milj, kr. (15) genom en allt hårdare priskonkurrens inom branschen. Under årel har dessutom extra marknadssatsningar gjorts för att profilera ABAB-gruppen

och dess serviceutbud. Åtgärderna beräknas få positiv effekt först under år Skr. 1985/86: 20 1985.

Kemiföretaget Berol Kemi har fortsatt sin satsning på prestationskemikalier och förbättrat resultatet tiU 52 milj. kr, (44) medan bulkkemiföreta-get Beroxos resultat något försvagats och för år 1984 uppgår till 16 milj, kr. (21). Som nedan framgår har 50% av Beroxo avyttrats under år 1985.

Eiser visar fortfarande negativt resultat med en förlust på 71 milj. kr. (-68). Resultatet harbiand annat påverkats av kraftiga nedskrivningar av varulager i samband med koncentration av företaget. Den nu rekonstruerade Eiser-koncernen räknar med att under år 1985 kunna bryta de gångna årens mycket svaga resultatutveckling. Även textilföretaget Saxylle-Kilsund har som förberedelse till försäljning och omstrukturering av verksamheten rensats och rekonstruerats, något som bidragit till bolagets försämrade resultat efter finansnetto -29 milj. kr. (-6).

KabiVitrum har i stort bibehållit 1983 års resultatnivå med 180 milj. kr. (175). Försäljningen har ökat med 20% men marginalerna har sjunkit till följd av satsningar på såväl forsknings- och utvecklingsresurser som marknadsorganisation. Introduktion av nya väsentliga produkter har förberetts.

Verkstadsföretagen exkl Transduktor och det under året inköpta Ulveco vilka brutits ul ur Investment AB Procordia per den I september 1984 och exkl. Navigatör som brutits ut ur samma bolag vid årsskiftet visar sammantaget en fortsatt förlust på 33 milj. kr. (—72). Kockums Industri AB och SMT Machine Company AB visar emellertid kraftiga resultatförbättringar.

Libers resultat har försämrats kraftigt. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader på -55 milj. kr. (3). Bakom resultatförsämringen ligger dels löpande rörelseförluster i några av Libers divisioner, dels även kostnader i samband med en genomgripande rekonstruktion av företaget.

Tobaksbolaget inom Investment AB Procordia har åter visat att man är en stabil vinslgenerator med en vinst på 539 milj. kr. (531). Vinsten inom Investment AB Procordias livsmedelsbolag kvarligger på i stort oförändrad nivå.

Förlusterna i Regioninvest har varit fortsatt stora, 64 milj. kr. (—87). Företaget har emellertid rekonstruerats under året och de verksamheter som på sikt inle bedömts kunna visa lönsamhet har i huvudsak avvecklats.

Rockwool har ånyo haft ett tillfredsställande och förbättrat resultatet till 60 milj. kr. (45). Trots minskad byggvolym hävdar Rockwool väl sin position på marknaden.

SARA visar ett nästan oförändrat resultat mot år 1983 pä 55 milj. kr. (53).

Moderbolagets resultatförsämring efter finansnetto på 59 milj. kr. till 20 milj. kr. beror bl.a. på att nettot mellan erhållna utdelningar/koncernbidrag och lämnade aktieägartiUskott sjunkit. Räntenettot har dock förbättrats med 76 milj. kr. medan valutakursdifferenser och övriga finansiella poster förämrats med 37 milj. kr.

89 Skr. 1985/86:20 Kapitalavkastning

Koncernens avkastning pä justerat eget kapital (resultat efter finansnetto och avdrag för 50 % av bokslutsdispositioner och verklig skatt i förhållande till genomsnittligt justerat eget kapital) uppgick till i det närmaste 6%. För år 1983 uppgick avkastningen lill 6%.

Avkastningen på sysselsatt kapital (resultat före finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning exkl. inte räntebärande korta rörelseskulder) uppgick till 13% både år 1984 och år 1983. Spridningen mellan dotterbolagen är betydande.

En något minskad vinstmarginal - från 10,3% till 9,7% — kompenseras av en ökning i kapitalomsättningshastigheten frän 0,89 till 0,96 så att avkastningen på totalt arbetande kapital hållits oförändrad på 9%.

Investeringsnivån inom Procordiakoncernen har under år 1984 höjts påtagligt. Investeringar i anläggningar uppgår till 574 milj. kr. (458) att jämföra med avskrivningar enligt plan som uppgår till 338 milj. kr. (312).

Den övervägande delen av investeringarna har genomförts inom koncernens mest lönsamma företag. Investment AB Procordia, KabiVitrum, Rockwool, SARA, Berol Kemi och Cea svarande år 1984 för 446 milj. kr. eUer 78 % av investeringsvolymen. 76% av investeringarna avser maskiner och inventarier.

Gruppens investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 154 milj. kr. och i aktier till 50 milj. kr.

Kapitalbindningen i lager ligger på samma nivå som år 1983 och uppgår till 2784 milj. kr. (2858). Största lagret fanns i Investment AB Procordia (huvudsakligen Tobaksbolaget) med 1041 milj. kr. Andra företag med omfattande lager var KabiVitrum, Kalmar Industries och Berol Kemi.

I början av år 1985 har ett konsortium bildats med bl.a. ABV för att restaurera det s. k. Norra Bahcohuset på Skeppsbron i Stockholm. Procordiakoncernen som svarar för 50% av ägandet i samarbetet avses här få sitt huvudkontor hösten 1986.

1984 års nettoresultat uppgick till 58 milj. kr. (269) och internt genererade medel till 596 milj. kr. (599). Självfinansieringsgraden avseende investeringar i anläggningar uppgick därmed tiU 104% (131).

Koncernens verksamhet under år 1984 medförde inga krav på ökad extern finansiering. Tvärtom hårde likvida resurserna varit betydande. De räntebärande skulderna har minskat medan de icke räntebärande har ökat.

Likvida medel inklusive kortfristiga placeringar utgjorde vid årets utgång 3 389 mUj. kr. och därmed nära 30% av balansornslutningen. Av koncernens likvida medel fanns 2057 milj. kr. i moderbolaget och 1332 i övriga koncernbolag. Vid bedömningen av likviditetens storlek måste hänsyn tas till att koncernens amorteringar av långfristiga lån de närmaste åren uppgår till över 1000 niilj. kr. varav 725 milj. kr. avser moderbolaget.

90 Koncernens skulder i utländsk valuta utgjorde på balansdagen 1819 milj. kr. (1864). Motsvarande fordringar var 625 milj. kr. (504). Soliditeten, definierad som eget kapital plus hälften av obeskattade reserver plus beskattade reserver utgjorde på balansdagen 26% jämfört med 24% vid utgången av föregående verksamhetsår. Som en följd av alt aktiekapitalet nedsattes vid 1983 års bolagsstämma kan i princip utdelning till ägaren/ staten inte komma ifråga förrän avseende verksamhetsåret 1986.

Under år 1984 har nyemissioner gjorts med 50 milj. kr. i Kockums Skr. 1985/86:20 Industri i samband med omstruktureringen av verkstadssektorn, med 10 milj. kr. i Liber saml med I milj. kr. i Svenska Lagerhus.

Medelantal anställda i Procordiakoncernen har under året miskat till 24392 (25719). Av dessa har 2804 (2875) varit anställda i utlandet. Vid utgången av året uppgick personalen uttryckt i helårsanställda lill 24903 personer. Medelantalet anstäUda i moderbolaget uppgick till 37 (47). Nedgången i medelantalet anställda kan främst hänföras till de företag som omstrukturerats under året. Utförsäljningar och avvecklingar inom Eiser, försäljning av delar av Isenta-divisionen inom Rockwool och rekonstruktionen av Regioninvest har medfört att antalet anställda minskats inom dessa företag. Bland de bolag som ökat antalet anställda märks främst SARA, ABAB, Berol Kemi och KabiVitrum.

Strukturförändringar

Som ett led i koncernens strategi att koncentrera verksamheten till färre och slagkraftiga verksamhetsområden och underlätta styrningen av gruppen har under år 1984 ett stort antal strukturförändringar genomförts. Dessutom har naturligtvis en rad förvärv och försäljningar skett som ett led i den vanliga affärsverksamheten. Under perioden september 1984 fram tUl årsskiftet 1984/85 har dotterbolagen i tidigare Investment AB Procordia överförts tUl Statsföretag AB som vid årsskiftet bytt namn till Procordia AB.

Per den 1 september 1984 överfördes Transduktor AB och Ulveco Elektronik AB.

Per den 31 december 1984 överfördes Navigatör AB och Vilhelmina Plast AB. Vilhelmina Plast har därefter avyttrats i början av är 1985.

Per den I januari 1985 överfördes Svenska Tobaks AB. Samtidigt bildades Procordia Foold AB som en särskild livsmedelsgrupp under Procordia AB. Gruppen bygger på det tidigare Investment AB Procordias Hvsme-delsföretag, de under året inköpta Boviks Konservfabrik, Friggs Naturprodukter AB och det 40-% innehavet i AB Önos.

Per den I januari 1985 sammanfördes koncernens verkstadsföretag under dotterbolaget Kalmar Industries AB. Detta innebär att denna verkstadskoncern nu förutom tidigare Kalmar Industri-företag också omfattar SMT Machine Company AB, Söderhamns Verkstäder AB, Waco Jonsereds AB, Uddcomb AB och Ulveco AB som bildats av Transductor-gruppen och Ulveco Electronic AB vUka överförts från Procordia AB.

I september 1983 försåldes AB Thörns Mekaniska Verkstad tUl Modern Systemering AB.

I december år 1984 försåldes även Pullmax AB till Infina AB m. fl.

Per den 1 januari 1985 har 50% av Beroxo i Stenungsund sålts till det finska företaget Neste Oy. Från samma datum har Procordias 45% innehav i Beijer Bygg avyttrats. Det 40% innehavet i AB Sajo Maskin såldes i april 1984 tiU Munksjö AB.

Procordiakoncernen har även förvärvat ett antal företag, främst inom dotterbolagen, för att förstärka produktsortiment och marknadsandelar. 91

Skr. 1985/86: 20 Ett 20-tal bolag har sålunda under året förvärvats och införlivats med koncernen.

Bland större förändringar i Procordias dotterbolag/underkoncerner märks:

AB Eiser. Dotterföretaget Trivab Konfektion AB, Craftgruppen AB, Tiger-Rang AB och Cewilko AB har avyttrats.

KabiVitrum harförvärvat 49% av det amerikanska Cutter-Vitrum, USA från tidigare delägaren. KabiVitrum äger därmed 89% av bolaget med option på resterande aktier. För att sprida ägandet i KabiGen har en nyemission till andra intressenter i bolaget skett. KabiVitrums andel i bolaget är nu 35 %.

Kockums Industri AB. För att åstadkomma en strukturering av skogsmaskinbranschen träffades hösten 1984 en överenskommelse med ÖSA AB (ägt av Rauma-Repola Oy) om försäljning av Kockums Industris skogsmaskinsverksamhet. I uppgörelsen ingick också skogsmaskinverksamheten i Finland och Norge. Resterande delar av Kockums Industri har sedan årsskiftet införiivats med Kalmar Industries.

Regioninvest i Norr AB. Omstruktureringen i regioninvest är i linje med en ny strategisk plan för bolaget. Nejubir AB, Labstatus AB, Miljöförbättring AB, Ocotpus Energi AB, Mekinor Metall AB, Elenorr AB, Re-marko AB samt Ekonomisystem AB har avyttrats. I flertalet fall behåller Regioninvest i Norr ett minoritetsintresse. Isolamin-Ecomax AB har tUl-sammans med Perstorps AB bildat ett försäljningsbolag.

Rockwool. Avyttring har skett av verksamheten Isenta Ventilation tiU Fläkt AB och Rockwools marina inredningssystem har sålts till Isolamin-Ecomax AB.

Verksamheten under år 1985.

Effekten av 1982 års devalvering avtar. Oklarhet råder om tidpunkten för en kommande konjunkturnedgång, Petrokemin som brukar ligga i ett tidigt skede av konjunkturcykeln visar emeUertid sedan slutet av år 1984 tecken på att nedgången redan börjat,

Procordiakoncernens ändrade sammansättning och de upprensningar som genomförts i dotterbolagen de senaste åren bedöms dock göra koncernen väsenlHgt mindre konjunkturkänslig är under tidigare konjunktursvängningar. För såväl moderbolaget som för koncernen förväntas ett bättre resultat under år 1985 än under år 1984.

Procordia Food AB

Översikt 1984

(milj. kr.)

Omsättning 303,0

Resultat före disp. och skatt 21,0

Redovisat årsresultat 1,4

Balansomslutning 249,0

Redovisat eget kapital 37,0

Investeringar 4,7

92 1984

Antal anställda 283

Procordia Food bildades den I januari 1985 av de i Investment AB Skr. 1985/86:20 Procordia ingående livsmedelsbolagen, I Procordias nya organisation har livsmedel definierats som ett av de områden man vill satsa på. Den totala konsumtionen av livsmedel är svagt minskande sedan några är, men det är en gigantisk marknad där många segment och delmarknader är mycket expansiva. Dessutom är konsumtionen av livsmedel relativt oberoende av konjunktursvängningar och därför en stabiliserande faktor i elt industri-konglomerat som Procordia AB. Nybildade Procordia Food utgör den plattform från vilken expansionen skall ske.

Under hela år 1984 ingick i denna grupp Ekströms LivsmedelsProdukter i Örebro, Jede-Aulomaler i Mariestad och Hugo Österberg i Stockholm. Den sammanlagda omsättningen för dessa tre bolag uppgick till 303 milj. kr. (284), en ökning med 7% jämfört med år 1983. Vinsten efter finansiella intäkter och kostnader blev 21 milj. kr. eller ungefär samma som föregående år.

Resultatet för Ekströms LivsmedelsProdukter nådde inte förväntad nivå. Detta berodde dels på att marknaden för några av Ekströms huvudprodukter minskade markant, dels på att vissa marknadssatsningar inte gav planerad utdelning. Försäljningen ökade till 185 milj. kr. (173), medan vinsten efter finansiella intäkter och kostnader stannade på samma nivå som år 1983, dvs. 12 milj. kr.

Jede-Automater hade elt år med både ökad försäljning och förbättrat resultat. Omsättningen steg med 8% till 75 milj. kr. och vinsten efter finansnetto ökade och uppgick till 7 milj. kr. Resultatet för utlandsbolagen försämrades på grund av tUlfailiga negativa händelser. Den försäljnings-mässiga utvecklingen blev dock positiv. Den väntas fortgå även under år 1985. Under år 1984 påbörjades lanseringen av del nya Hot Cup-systemet där lagom mängd pulver finns färdigt i koppen. Detta system har fått ett mycket gott mottagande och kan ge företaget én god tUlväxt under kommande år.

AB Hugo Österberg uppnådde ett efter omständigheterna gott resultat. Huvuddelen av AB Hugo Österbergs sortiment importeras. Pä grund av den höga dollarkursen drabbades företaget av höjda importpriser, vUket i sin tur medförde prisökningar med åtföljande köpmolstånd hos konsumenterna. Dessutom försvann ett säljuppdrag som blivit stort nog att bära en egen säljkår. Även detta påverkade resultatet negativt. Flera nya försäljningsavtal med intressanta möjUgheter har ingåtts under hösten. Bland uppdragsgivarna märks Lerstens Kvarn som tillverkar mjöl från obesprutad säd och Boviks Konservfabriker. Under de närmaste åren väntas betydande resultatförbättringar. Försäljningen nådde ungefär samma nivå som tidigare år, dvs, 44 milj. kr. Resultatet uppgick lUI närmare 3 milj. kr., vilket var något lägre än år 1983.

Framtidsutsikter

Procordia Foods tillväxt skall ske dels genom vidareutveckling av de bolag man redan har, dels genom att nya företag med starka varumärken och god tillväxtpotential knyts lill gruppen. Procordia Food skall vara ett attraktivt 93

Skr. 1985/86: 20 alternativ när svenska livsmedelsföretag överväger att låta sig förvärvas av utländska intressenter.

De företag som övertogs när Procordia Food bildades den I januari 1985 från Investment AB Procordia var:

- Ekströms LivsmedelsProdukter AB, Örebro

Produkter: Pulverbaserade soppor och krämer för mellanmål, dessert

m.m.

Fakturerad försäljningar 1984: 185 milj, kr.

- Jede-Automater AB, Mariestad

Produkter: Pausdrycker för mindre och medelstora arbetsplatser Fakturerad försäljning år 1984: 75 milj. kr,

- AB Hugo Österberg, Stockholm

Säljbolag för i huvudsak importerade speciallivsmedel

Fakturerad försäljning år 1984: 44 milj, kr. Vidare övertog Procordia Food tre tidigare under hösten förvärvade företag med goda marknads- och tillväxtmöjligheter.

- Önos-Gruppen AB, Tollarp (40%)

Produkter: Saft, sylt, marmelad, gurkinläggningar, pickles, fiskkonserver Fakturerad försäljning år 1984: 189 milj. kr.

- AB Boviks Konservfabriker, Lysekil Produkter: Fiskkonserver, fiskbullar, kaviar m.m. Fakturerad försäljning år 1984: 17 milj. kr.

- Friggs Naturprodukter AB, Ekerö

Produkter: Vitaminer, mineraler, kosttiUskott, sojarätter, bönor m. m.

Fakturerad försäljning år 1984: 40 milj. kr.

Procordia Food inklusive Önos-Gruppen förväntas under år 1985 omsätta drygt 600 milj, kr.

Utmaningen för Procordia Food blir under år 1985 att höja lönsamheten i de nuvarande företagen genom att ta tillvara de uppenbara samordnings-och rationaliseringsmöjligheter som finns samt att till gruppen knyta nya företag som naturligt passar in och kan ges rätt utvecklingsmiljö,

Regioninvest i Norr AB

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.)

265,2

284,9

-57,7

-91,3

26,5

8,6

308,0

246,6

40,2

13,9

14,8

12,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 586 637

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till Norrbottens Järnverk 94 AB under namnet NJA-Invest. När NJA gick in som en del av SSAB

Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till Skr. 1985/86: 20 Statsföretag. 1 samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Regioninvest i Norr AB.

Bolagets syfte

Regioninvest i Norr AB är ett helägt dotterbolag till Procordia AB (f d. Statsföretag AB), Förelaget är ett rörelsedrivande investmentbolag och moderbolag i en grupp företag med verksamheten huvudsakligen förlagd till Norrbotten, Som ett led i en rekonstruktion av företaget erhöll Regioninvest av staten under året ett medelstiUskott om 230 milj, kr. att användas för lönsamhetsinriktade åtgärder.

Verksamheten under år 1984

Rekonstruktionsarbetet

Under andra halvåret bedrevs ett intensivt arbete med målet att företaget skall redovisa vinst år 1985. De åtgärder som vidtogs syftade til! en koncentrering av verksamheten. Förändringar har därför genomförts genom att:

— ett antal bolag helt eller delvis avvyttrats

— personalavvecklingar och organisatoriska åtgärder vidtagits

— ingångna avtal av projektkaraktär upplösts

— samarbetsformer sökts och i vissa fall förverkligats med externa partners.

Detta rekonstruktionsarbete medförde att kostnader av engångskaraktär i storleksordningen 45 milj. kr. uppstått och belastat 1984 års resultat.

Kvar i bolaget finns nu ett antal dotterbolag med ett produktsortiment som kan ge en lönsam avsättning, till väsentlig del på export. Dotterbolagen kan kortfattat presenteras pä följande sätt.

Alfatherm AB

Bolaget har under hösten 1984 kraftigt omstrukturerats till mycket stora kostnader. De egna produktprogrammen har försålts samt personal avvecklats. Alfatherm är numera elt renordlat verkstadsföretag med maskin-bearbetade svetsade konstruktioner som specialitet, företrädesvis som underleverantör till systerbolaget Kiruna Truck.

Antalet anställda har under året uppgått till 73 personer och omstättning-en tiU 20 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på -17,7 milj. kr.

Isolamin-Ecomax AB

Bolaget har sedan ett tiotal år specialiserat sig på inredningar för marina projekt och utvecklat ett integrerat inredningssystem. Som ett led i bran schens strukturering har Isolamin fusionerats med Rockwools paneltill- 95

Skr. 1985/86: 20 verkning i Skövde och i samband därmed ändrat namn till Isolamin-Ecomax.

Industrifastigheten i Överkalix har under året förvärvats frän moderbolaget Regioninvest i Norr AB.

Huvudkontoret är lokaliserat till Luleå och tUlverkningsenheter finns i Överkalix och Skövde. Antalet anställda har under året uppgått lill 131 personer och omsättning till 106 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på -0,3 milj. kr.

Kiruna Truck AB

Bolaget tiUverkar sedan ett tjugotal år fordon för tunga transporter inom gruv-, entreprenad- och stålindustrin. Genom ett internt s.k. kraftprogram har bl. a, urval och koncentration skett inom produktprogrammet. Försäljningsbolaget i USA, Kiruna Truck Incorporated, samt eltrucksprojeklet hanteras nu ledningsmässigt av företaget. Resultatmässigt svarar dock moderbolaget Regioninvest i Norr AB genom särskilda anslag för under året uppkomna kostnader i USA och för eltrucksprojektet.

Antalet anställda har under året uppgått till 101 personer och omsättningen till 51 milj. kr. Företaget redovisar för åren en föriust efter finansiellt netto på -5,8 milj. kr.

Kryotherin AB

Bolaget har sedan ett tiotal är utvecklat, tillverkat och marknadsfört produkter baserade på värmepumpsteknik. Huvudkontor och tillverkning finns i Piteå. Antalet anställda har under året uppgått till 73 personer och omsättningen till 42 milj. kr. Företaget redovisar för året en vinst efter finansiellt netto på 3,3 milj. kr. och är nu mycket välkonsoliderat.

Norrbit AB

Bolaget med tillverkning och huvudkontor i Haparanda har under året avvecklat en mycket olönsam tillverkning av stativ till trädgårsstolar. En koncentration har skett till produkten bromsskivor för personbilar till eftermarknaden. Antalet anställda har under året uppgått till 38 personer och omsättningen till 16 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust på -5,6 milj. kr.

Pajala Mekaniska AB

Bolaget bearbetar plåt i framförallt aluminium och rostfritt och har under året koncentrerat sig främst på den egna produkten Pajala-bron samt ett antal legoprodukler. Antalet anställda har under året uppgått till 26 personer och omsättningen lill 5 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansieUt netto på -3,1 milj. kr.

96 Rinergo AB Skr. 1985/86:20

Under året har ett antal produkter och konstruktioner inom energiområdet färdigutvecklats, exempelvis

- pulvereldad hetvattenpanna inom effektområdet 3-6 MW

- tork för skogsbränslen

- rekuperator för värmeåtervinning efter bränsletork eller efter en virkestork

- hetvattenlagringssyslem.

Avsikten är nu att snarast kommersialisera detta produklprogram. Antalet anställda har under året uppgått till 6 personer. Företaget redovisar för året en förlust på -1,4 milj. kr.

Steel Building Contractors AB

Bolaget har specialiserat sig inom stål- och plåtbyggnadstekniken med ett flexibelt byggsystem och en organisation som är anpassad för ett samarbete med företag som levererar lurn-key-anläggningar anpassade mot ställda krav och utiändska normer. Huvudkontoret är beläget i Luleå. Antalet anställda har under året uppgått tiU 6 personer och omsättningen tiU 6 milj. kr. Företaget redovisar för året en förlust efter finansiellt netto på -1,8 milj. kr.

Rockwool AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

934,6

976,5

63,3

44,9

6,7

14,7

593,2

543,7

121,6

119,4

44,3

20,1

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1881 2150

Historik

Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade och mark nadsförde isoleringsmalerial. Under 1950- och 1960-talen växte företaget snabbt. Fabriker för tiUverkning av isoleringsmaterial startades i Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB, tillver kare av bl. a isoleringsmateriai. Vid samma tid bidrog bolaget till en struk turrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom om rådet isolering genom en sammanslagning av en rad mindre företag inom branschen till nuvarande Isenta AB. Ar 1975 övertogs bolaget helt av Statsförelag AB. Den starka tiUväxten på företagets isoleringsprodukter under 1970-lalets senare del tillgodosågs genom starten av en ny fabrik i Hällekis år 1978. År 1982 avyttrade Rockwool dotterbolagen Laxå Bruk 97

7 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr. 1985/86:20 och Delax Fiber AB. År 1984 avyttrades dotterbolaget Isentas ventilationsverksamhet saml Rockwools marinenhet, vilken sammanfördes med Isolamin AB i Isolamin-Ecomax AB. År 1984 förvärvades Itaab Trading AB, elt ledande undertaksföretag och investerades ca 40 milj. kr. i en produktionsanläggning för plastisolerprodukter.

Bolagets omfattning

Rockwoolkoncernen omfattar moderbolaget Rockwool AB, Skövde samt dotterbolagen Isenta AB, Örebro, Ecomax (UK) Ltd, Northampton, England samt Itaab Trading AB (91 %), Mosas. Rockwool har därutöver ägar-intressen i Rockwool-Ecoprim AB (50%), Skövde, samt Isolamin-Ecomax AB (9%), Luleå.

Inriktning

Rockwool utvecklar, tUlverkar och marknadsför produkter och system för isoleringsändamål för bygg-, VVS- och akustikområdena. Koncernen bedriver även kvalificerad entreprenadverksamhet inom områdena industri-och marinisolering.

Organisation

Moderbolaget Rockwool är organiserat i marknadsmässigt avgränsade affärsenheter med resultatansvar och stark kundorientering. Koncernens entreprenadverksamhet drivs i bolagsform (Isenta AB), Hksom försäljningen av isolerprodukter tiU England (Ecomax (UK) Ltd).

Verksamheten under är 1984

Rockwoolkoncernens fakturerade försäljning uppgick till 934,6 milj. kr., vilket är en minskning i förhållande till år 1983 med 41,9 milj. kr. Minskningen är främst hänförbar till

- avyttring av verksamhet med svag anknytning till Rockwools affärsidé

- fortsatt nedgång i byggvolymen i Sverige som är koncernens huvudmarknad

- minskad försäljning till de utländska marknaderna.

Trots minskad byggvolym hävdade Rockwool väl sin starka position på marknaden.

Det ekonomiska resultatet efter finansiella intäkter och kostnader utgjorde 59,8 milj. kr. I förhållande lill år 1983 är det en ökning med 14,9 milj. kr.

Resultatet har trots fortsatt volymnedgäng kunnat förbättras. Förbätt ringen hänför sig bl. a. till entreprenadrörelsen Isenta, gynnsam utveckling av räntenetto samt fortsatt positiv effektivitetsutveckling inom moderbola get. Koncernens resultat har också påverkats positivt av vidtagna slruklu- reringsålgärder inom moderbolaget och Isenta. 98 Rockwool förändrade under år 1984 sin strategiska inriktning. Från en

koncentrationsstrategi övergick Rockwool till en offensiv expansionsstra- Skr. 1985/86: 20 tegi baserad på komplettering av sortimentet, systemutveckling och ökad internationaUsering.

Som ett led i denna strategiska inriktning beslöt Rockwool år 1984 att starta egen produktion av plastisolerprodukter. Ca 40 milj. kr. investeras åren 1984—1985 i en ny anläggning i Skövde med en unik amerikansk tillverkningsteknologi. Den nya produkten, Ecoprim, kommer all finnas på marknaden under första halvåret 1985.

Som ett annat led i den nya inriktningen förvärvades ett av Sveriges ledande undertaksföretag, llaab-gruppen. Genom förvärvet kan nu "Rockwool Akustik & Interiör" också erbjuda kunderna ett brett sortiment av plåtundertak.

Rockwool har satsat på att utveckla produkter, hela systemlösningar och service med inriktning på marknadens behov. Dessutom har organisationen uppdelats i marknadsmässigt avgränsade affärsenheter med resultatansvar för att bättre tillgodose marknadens krav och behov.

Framtidsutsikter

Den svenska och de utländska byggmarknaderna förväntas är 1985 fortsätta att minska. Rockwool avser att möta denna situation med komplettering av sortimentet, och omfattande marknadsföringsinsatser i marknadsvid-gande syfte samt satsning på fortsatt produktions- och kostnadseffektivi-sering.

SARA AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

1 329,5

54,9

56,3

0,9

12,3

818,7

775,3

125,7

124,8

109,2

104,4

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 5 705 5136

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talel elt i hög grad traditionellt hotell- och restaurangtänkande. Företaget hade i detta skede en mycket svag lönsamhet och hade sannolikt inte överlevt utan snabba och omfat tande ingrepp i verksamheten. SARA-gruppen har de senaste sex åren visaL en god utveckling om man ser till resultat och strukturomvandling. Trots en allmän konjunkturavmattning och en stagnerande utveckling för svensk industri har SARA-gruppen visat en ökning av sina marknads andelar och goda resultat flera år i rad. Verksamhetsåret 1984 blev för SARA-koncernen både framgångsrikt 99

Skr. 1985/86: 20 och spännande. SARA färdigställde sitt nya hotell i Kina, den första satsningen utanför den nordiska hemmamarknaden. SARA kompletterade sin företagsservice med förvärv av tre större personalrestaurangkedjor. SARA renoverade och byggde till ungefär en tredjedel av sina svenska hotell och avslutade därmed en mycket intensiv investeringsperiod innebärande satsningar under åren 1982-1984 på sammanlagt 294 milj. kr.

Omsättningen för år 1984 ökade med 21% till 1603 milj. kr. Resultatet efter finansiella poster steg från 52,6 milj. kr. till 54,5 milj. kr.

Samtliga affärsområden utvecklades posUivi, även om hoiellverksamhe-ten delvis belastades av det stora om- och tillbyggnadsprogrammet. Det traditionellt svaga sommarhalvåret blev i år dessutom sämre än väntat för samtliga verksamhetsområden. SARA bedömer resultatet totalt sett som tillfredsställande men ser goda möjligheter till förbättringar.

Under de senaste åren har SARA arbetat på att koncentera koncernen till tre affärsområden, nämligen hotell, restauranger och företagsservice, SARA har sålt, av artfrämmande rörelsegrenar samtidigt som SARA ökat sitt engagemang inom affärsområdenas basverksamhet. Samtidigt härmed har arbete bedrivits i syfte att decentralisera verksamheten och föra ut lönsamhetsansvaret i organisationen. Koncernledningens uppgifter kommer därigenom att i fortsättningen främst kretsa kring frågor om fördelning av de gemensamma ekonomiska resurserna, ansvaret för den långsiktiga finansieringen samt den fortsatta internationaliseringsprocessen,

SARA avser att växa inom sina etablerade områden och har inga planera på diversifiering annat än vad som kan sägas ingå i elt affärskoncept för UtveckUng av kringserivce.

Den svenska marknaden, som utgör basen för verksamheten, karaktäriseras av en viss överetablering men framför allt av hårdnande konkurrens inom samtliga rörelsegrenar.

SARA:s hotellkedja är landets tredje största. SARA riktar sig i första hand tiU affärsresenären med sina centralt belägna hotell i storstäderna. Efterfrågan var fortsatt god under 1984 trots att det senaste året medfört en kraftig ökning av antalet hotellrum,

SARA driver sina hoteU rationellt. Jämfört med sina internationella konkurrenter har de en högre automatiseringsgrad och färre antal anställda dock med bibehållande av en personlig service. SARA tror sig veta att delar av konceptet kan finna tillämpning även utanför Sverige. 1 första hand inom de nordiska länderna men även inom storstadsregionerna i Västeuropa. Fjärran Östern är härjämte en mycket expansiv marknad och SARA räknar med att del nya hoteUel i Kina kommer alt få efterföljare i denna del av världen. SARA kommer i första hand att inrikta sig på själva driften av hotell och är inte främmande för att i olika partskonstellationer förvärva enskUda enheter eller hela kedjor för att underlätta och påskynda expansionen.

I likhet med den internationella trenden äter den svenska konsumenten

allt fler måltider utanför hemmet, SARA har också fått en annoriunda

matkultur, som öppnar nya intressanta perspektiv. Det nya franska köket,

mat från exotiska länder som Kina, Japan och Latinamerika samt pizza,

100 hamburgare m, m. har lett till ökade valmöjligheter både i fråga om pris och

kvalitet på uleätandet. Subventionerade luncher antingen i den egna personalmatsalen eller genom kuponger gör alt matlådan snart är ett minne blott. SARA avser att täcka de intressanta delarna av den här marknaden med utbud av produkter och tjänster. En förskjutning av tyngdpunkten i verksamheten frän den traditionella represenlationskrogen till stordrift i form av catering, fast-food och personalrestauranger kan skönjas. Här kan SARA tillgodogöra sig ny teknik, datorisering, hantering och inköp av råvaror, kontrollsystem och annan system- och produktutveckling i denna typiska lågmarginalbransch.

Personalrestauranger har sedan länge funnits på de riktigt stora företagen och här är SARA marknadsledande i Sverige, Det blir nu aUt vanUgare att även mindre och medelstora företag erbjuder måltider på arbetsplatsen. För denna speciella marknad kommer att lanseras ett nytt program, som SARA väntar sig mycket av.

Även utvecklingen inom den offentliga sektorn — där SARAs system och metoder nu tillämpas i ökande omfattning — följs med uppmärksamhet. SARA är övertygade om att delta samarbete kommer att utvecklas gynnsamt för alla parter.

Skr. 1985/86: 20

SMT Machine Company AB

översikt

1984 (milj. kr,)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

-28

7 Antal anställda

467 SMT Machine Company AB har gamla traditioner som verktygsmaskintillverkare. Redan i mitten av 1800-talet tillverkade företaget svarvar. Som en del av produktprogrammet i Köpings Mekaniska Verkstad tillverkades under lång tid bl.a, de välkända "Köpingssvarvarna", År 1969 sålde Volvo verktygsmaskintillverkningen tiU FFV, verksamheten flyttade till Västerås och SMT Machine Company AB bildades. Sedan år 1970 ägs bolaget av Statsföretag AB. Företaget har haft ett flertal uppmärksammade teknologigenombrott genom åren; NC-styrda svarvar under 1960-talet, CNC-tekniken kring ett i egen regi utvecklat och producerat styrsystem under 1970-talel och under böljan av 1980-talet CPC-tekniken, dvs. maskiner för produktion med begränsad bemanning.

SMT's verksamhet omfattar i första hand utveckling, tillverkning och marknadsföring av numeriskt styrda verktygsmaskiner med integrerade materialhanteringssystem och övervakningssystem för produktion med begränsad bemanning (PBB).

SMT Machine Company AB är moderföretag i koncernen och är helägt dotterbolag till Procordia AB (f d. Statsföretag AB). Fr. o. m. den 1 januari

101 Skr. 1985/86:20 1985är SMT Machine Company AB ett dotterbolag tiU Kalmar Industries

AB, och därmed ett dotlerdotterbolag till Procordia AB.

Orderingången för svarvar blev under år 1984 högre än under år 1983, Den begynnande konjunkturuppgången medförde en förbättrad orderingång från flertalet exportmarknader.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 247 milj, kr, (265), en minskning härrörande från att agenturen för plåtbearbetningsmaskiner upphörde den I oktober 1984. Omsättningen på den svenska marknaden blev 67 milj. kr. (90).

De utiändska försäljningsbolagen svarade för 63 % (53) av koncernomsättningen.

Moderbolagets omsättning uppgick tiU 156 milj. kr, (t58). Av moderbolagets fakturering utgjorde 63 milj, kr, (39) leveranser lill andra bolag i koncernen.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till -28,1 milj. kr. (-49,9). Efter bokslutsdispositioner och skatter uppvisar koncernen en förlust på 10,3 milj. kr. (0,3). Moderbolagets resultat efter bokslutsdispositioner och skatter uppgår till O milj. kr. (4,6). Koncernbalansräkningen ulvisar en ansamlad förlust på 35,4 milj. kr. (25,1).

SSAB Svenskt Stål AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj, kr.)

316 Omsäuning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 15012 14711

SSAB Svenskt Stål AB bildades år 1978. De tre tidigare konkurrerande verken Domnarvet, Oxelösund och Luleå sammanfördes i SSAB-koncer-nen tillsammans med de mellansvenska järnmalmsgruvorna och järnvägen TGOJ, Syftet med bolagsbildningen var att skapa ett konkurrenskraftigt och lönsamt handelsstålföretag.

Under rekonstruktionsperioden åren 1978-1982 rationaliserades och koncentrerades tiUverkningen och olönsamma enheter avvecklades. Totalt har närmare 3 miljarder kr. investerats i anläggningar, vilket bLa. resulterat i en av Europas modernaste metallurgier i stålverken i Luleå och Oxelösund samt en av världens mest moderna tunnplåtanläggningar i Domnarvet.

SSAB-koncernen ägs numera till 75% av staten samt till 25% av Gränges AB.

102 Verksamheten under år 1984 Skr. 1985/86: 20

Under år 1984 förbättrades situationen för väridens stålindustri. Efterfrågan på stål ökade för andra året i följd och världsproduktionen av rästäl steg med 7% till 710 miljoner ton.

Stålproduktionen inom OECD ökade med ca 10%. Ökningstakten var dock avtagande under hela årel. Samtidigt som produktionen av råstål ökade minskade tillverkningskapaciteten inom OECD med ca 5 %.

Fortfarande är dock kapaciteten inom OECD för stor i förhällande till stålefterfrågan, vilket medför en fortsatt svag lönsamhet i branschen. Den nödvändiga anpassningen av kapaciteten tycks dock ha kommit igång vilket medfört att kapacitetsutnyttjandet ökat väsentligt både i USA och inom EG.

De svenska järnverkens totala leveranser av stål ökade med 11 % till 4,1 miljoner ton.

I Sverige har stålefterfrågan ökat med knappt 5%, i huvudsak beroende på verkstadsindustrins produktionsökning. Varvens produktion liksom byggnads- och anläggningsverksamheten har däremot fortsatt sin fleråriga tillbakagång.

Koncernens intäkter ökade med 15% till 11960 (10435) milj. kr. Prisökningar svarade för 7 (7)% medan leveransvolymen ökade med 8 (9)%. Exportandelen ökade tUl 41 (38)%. Ökningen av exporten är främst hänförlig till USA som nu blivit koncernens enskilt största exportmarknad.

Rörelseresultatet före avskrivningar förbättrades med 274 milj. kr. tiU 1127 (853) milj. kr. Förbättringen berodde på ett högt kapacitetsutnyttjande i stålrörelsen och en förbättrad kostnadseffektivitet vilket medförde att kosttiadsökningarna mer än väl kompenserades av prishöjningarna.

Det finansiella nettot är oförändrat i jämförelse med år 1983 och uppgår till -199 (-200) milj. kr. Resuhatet efter finansieUa intäkter och kostnader förbättrades med 262 milj. kr. tUl 565 (303) milj. kr.

De stora strukturinvesteringarna under koncernens rekonstruktionsperiod är slutförda. Förutom nödvändiga ersättningsinvesteringar inriktas investeringsverksamheten nu på att stödja satsningar på kvalitet, leverans-säkerhet och service. En normal investeringsnivå för de närmaste åren bedöms vara ungefär 500 milj. kr./år. Investeringarna under året var emellertid något högre och uppgick tUl 533 (316) milj. kr.

Antalet anställda i koncernen ökade med 270 huvudsakligen till följd av företagsförvärv och uppgick vid årets slut tUl 15202.

Framtidsutsikter

SSAB fortsätter arbetet med att förbättra kostnadseffektiviteten och öka marknadsorienteringen. Genom fortsatt satsning på kvalitet, leveranssäkerhet och service skall koncernen kunna bibehålla sin konkurrensförmåga.

Koncernens resultat är starkt beroende av konjunkturutvecklingen. Un der senare delen av är 1984 märktes tendenser tiU en viss utplåning av konjunkturen. Under är 1985 är det därför sannolikt att konjunkturen 103

Skr. 1985/86; 20 försämras. Resultatet bedöms därigenom försämras mot slutet av året men ändå ligga på ungefär samma nivå som år 1984.

SSPA Maritime Consulting AB

översikt 1984

(milj. kr.)

Omsättning 17,3

Resultat före disp. och skatt 2,6

Redovisat årsresultat 2,6

Balansomslutning 28,4

Redovisat eget kapital 22,6

Investeringar 19,7

1984 Antal anställda 145

Historik

Den statliga myndigheten marintekniska institutet SSPA ombildades den 1 juH 1984 tUl ett statligt aktiebolag, SSPA Maritime Consulting AB. Vid ombildningen överfördes myndighetens verksamhet och personal samt tillgångar och skulder i sin helhet till det nya bolaget. Bolagets verksamhet startade därmed.

Bolagets syfte

Bolaget skall bedriva konsult-, provnings- och forskningsverksamhet inom det marintekniska området samt idka annan därmed förenlig verksamhet, äga och förvalta aktier och fastigheter samt därmed förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhetsinriktning

Bolagets affärsidé är att genom teoretiska beräkningar och praktiska försök i speciallaboratorier och fuU skala analysera och lösa tekniska problem kring projektering, konstruktion och drift av fartyg, offshorestruklur och andra marina installationer samt att sälja know-how på områden där bolaget har speciell kompetens.

Verksamheten är främst inriktad på fyra affärsområden, nämligen shipping (handelsfartyg), offshore (oljeutvinning tiU havs), naval (marinmilitära projekt) samt port & fairways (hamn- och kanalprojekt).

Verksamheten under år 1984

Som nämnts ovan startade verksamheten den 1 juli 1984.

Inom shippingområdet är marknaden vikande. Den minskade efterfrå gan från Sverige och Europa har under år 1984 kompenserats med order frän FjäiTan Östern. 104 Situationen inom offshoreområdet har under år 1984 varit avvaktande.

Orderingången för SSPA frän offshoremarknaden har dock varit tillfredsställande.

För navalområdel har marknaden ökat något. Försvarets materielverk är den största kunden inom detta affärsområde.

Uppdragen inom port & fairways utgörs i huvudsak av simuleringar av fartygsrörelser i olika farleder. Simuleringar av "Sigyn" har hittills utgjort en väsentlig andel.

Bolaget redovisade för år 1984 en vinst på 2,6 milj. kr. före disp. och skatt. I detta ingår extraordinära intäkter och kostnader som är hänförbara tiU ombildningen från myndighet tiU bolag. För verksamheten under tiden den 1 juli 1984 till och med den 31 december 1984 redovisades en föriust före extraordinära intäkter och kostnader på 1,4 milj. kr.

Utöver övertagandet av anläggningar från myndigheten på 18,6 milj, kr. gjordes ersättningsinvesteringar på 1,1 milj. kr. under perioden.

Medelantalet anställda var under perioden 145 personer. Antalet anstäUda minskade under perioden från 148 tUl 142 personer.

Skr. 1985/86:20

Framtidsutsikter

Bolaget siktar på alt för år 1985 förbättra resultatet något och redovisa en vinst före dispositioner och skatt på 1,0 milj. kr. Bolaget räknar med att minska personalstyrkan ytterligare under året från 142 tiU 124 personer.

Intäktsprognosen för år 1985 baseras på en vikande marknad för shippingområdet. För övriga affärsområden förutses en något ökad efterfrågan,

AB Statens Anläggningsprovning

Översikt

1984 (milj. kr,)

1983 (milj, kr,)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

159,2

165,4

4,8

8,9

1,0

1,1

81,3

82,8

11,9

1,8

2,9

Antal anställda

1983 546

Historik

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA) bildande i maj 1975. I oktober samma är inregistrerades bolaget. År 1976 användes för förberedelser och verksamheten startade med ca 500 anställda vid årsskiftet 1976/77,

105 Skr. 1985/86:20 Bolagets syfte

SA är riksprovplats för tryckkärl, cisterner, containrar, lyftanordningar, maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den officiella provningen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning och montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Mänga objekt besiktigas därefter regelbundet med ett eller några års intervall. På begäran utför SA även icke officiell provning av säkerhetsinriktad karaktär.

Verksamheten under år 1984

Det gångna året har inte inneburit några störte förändringar. Officiell provning har bedrivits efter i stort sett samma tekniska regler och i samma omfattning som föregående år. Liksom tidigare har resurserna anpassats strikt tUl den officiella provningens behov. Denna inskränkning har möjliggjort en hög produktivitet, varigenom priserna på bolagets tjänster har kunnat hållas något lägre än de som tillämpats av flertalet kontroll- och konsultföretag för liknande arbeten.

Framtidsutsikter

För närvarande pågår förberedelser för en uppmjukning av lagen om riksprovplatser och även i övrigt diskuteras avreglering och minskning av den officiella provningen. En anpassning till denna utveckling kommer alt ske genom att verksamheten breddas med rådgivning, utbildning och prov-ningstjänster åt industrin. Förberedelser för en sådan omställning har påbörjats.

Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag

I maj 1984 beslöt riksdagen (BoU 1983/84:28, rskr 303) pä grundval av prop. 1983/84:90 alt ett särskilt av staten helägt kredilakliebolag skall bildas. Bolagets uppgift är alt på den prioriterade kreditmarknaden låna upp de medel som behövs för den statliga bostadsiångivningen. Utiånings-verksamhelen handhas av bostadsverkel på uppdrag av bolaget.

Bolaget skaU finansiera de lån som betalas ut fr, o, m. den 1 juli 1985.

Bolagets aktiekapital är 50 milj. kr. Som säkerhet för obligationsupplåningen finns en statiig garantiförbindelse pä 1000 milj. kr.

106 Statens Järnvägar (SJ) Skr. 1985/86:20

översikt 1984/85* 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning 9358 8885

Resultat före disp. och skatt 40 109

Redovisat årsresultat 40 109

Balansomslutning - 10862

Redovisat eget kapital - 8126

Investeringar 2260 2452

1984/85 1983/84

Antal anställda 36918 37335

* Prel. uppgifter enligt tolvmånadersrapport. Räkenskapsåret omfattar tiden 1 juli 1984-31 december 1985. I fortsättningen utgör kalenderåret räkenskapsår.

Verkets uppgift och omfattning

SJ är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt busstrafik och färjetrafik. Kompletterande verksamhet bedrivs inom ett antal dotterbolag.

SJ:s bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1984/85 ca 11 300 km järnväg i huvudspår, vilket var ca 95% av de svenska järnvägarna. SJs busstrafik trafikerade en väglängd av ca 21000 km.

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av ca 38 800 godsvagnar med en lastkapacitet på 1,3 milj. ton samt drygt 2000 person- och motorvagnsfor-don med ca 115 000 sittplatser, 6600 sovplatser och 3 400 platser i liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med ca 1650 fordon.

Till den i samarbete med utiändska järnvägar drivna fäijetrafiken bidrog SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg-Sassnitz och Malmö-Köpenhamn.

Verksamheten under verksamhetsåret 1984185

Periodens trafik och ekonomi påverkades av den extremt kalla vintern och vårens arbelskonflikt. Resultatet beräknas härigenom ha försämrats med nästan 100 milj. kr.

Vagnslasttransporterna, som dominerar SJ:s godstransporter, ökade volymmässigt med drygt 4% under perioden. För den snabbaste tillväxten stod kombitransporter (-1-11%) samt inländsk och nordisk trafik (-1-4%). Kontinenttrafiken (-1-2%) fick vidkännas ett bortfaU i transporterna över Trelleborgsleden p.g.a. strejken. Transporterna av lapplandsmalm fortsatte att öka kraftigt under hela perioden (-1-26% mätt i tonkm). Även styckegodstrafiken (C-sam), som drivs i samarbete med Svelast, uppvisade en stark tiUväxt (-1-30%).

SJ:s persontrafik på järnväg består dels av egen trafik, dels av entrepre nadtrafik, som SJ utför ät huvudmän för lokal och regional koUektivtrafik. Efterhand som nya avtal med länshuvudmän tillkommit har entreprenad- trafUcen ökat betydligt. Tillväxten har delvis skett på bekostnad av SJ:s egen trafik, framförallt beträffande resor pä månadskort. Egen trafik sva rade under verksamhetsåret för 29% av resorna och 81 % av persontrafik- 107

Skr. 1985/86:20 volymen, mätt i personkm. Antalet järnvägsresor minskade obetydligt jämfört med föregående är. Vinterproblemen bedöms ha medfört bortfall av resor och intäkter. Persontrafikvolymen steg dock något. Ökningen gällde entreprenadtrafik - bortsett från SL-trafik - och resor i egen trafik tiU normalpris.

SJ:s bussar körde sammanlagt 109 milj. km. Det innebar en ökning med 5% jämfört med föregående år. På fäijelederna överfördes bl.a. 6,8 milj. ton järnvägsgods och 7,8 milj. resande. På tågfärjorna överfördes även sammanlagt 793 000 motorfordon. Lastbilsgodset uppgick till 1,5 milj. ton,

SJ:s totala omsättning (exkl. finansiella och extraordinära poster) ökade med 5% till 9358 milj. kr. Härav utgjorde intäkterna för godstransporter inkl. posttransporter och fätjetrafik 40%, persontrafik inkl, busstrafik 38%, av staten köpta Irafiktjänster 16% samt övriga rörelseintäkler (provisioner, hyresverksamhel, arbeten åt utomstående m.m.) 6%.

Rörelsekostnaderna steg med 6% till 8475 milj. kr. Härav utgjorde löner och sociala avgifter 5374 milj. kr., eller 63%. Dessa ökade med 4% jämfört med föregående är medan övriga rörelsekostnader avseende material, entreprenader, energi m. m. steg med 10%.

Avskrivningarna enligt plan uppgick till 453 milj. kr. Efter avskrivningar enligt plan samt finansieUa och extraordinära poster redovisas ett överskott om 475 milj. kr. Efter avskrivningar utöver plan, som motsvarar skillnaden mellan avskrivningar på nuvärden och anskaffningsvärden, redovisar SJ ett överskott om 40 milj, kr, jämfört med 109 milj, kr, föregående år. Resultatförsämringen kan hänföras lUl lägre malmtransportintäkter till följd av det nya malmtransportavtalet med LKAB fr, o. m. är 1984 samt till vinterproblem och arbelskonflikt.

Den totala investeringsvolymen under, 1984/85 blev 2260 milj. kr. De fasta anläggningarna tillfördes totalt 1 337 milj. kr,, varav 685 milj, kr, för bangårds- och spårarbeten, 110 milj. kr. för signalanläggningar och 116 milj, kr. för elanläggningar. I rullande järnvägsmateriel investerades 507 milj. kr., varav 235 milj. kr. i lok, 182 milj. kr. i person- och motorvagnar och 74 milj. kr. i godsvagnar. Investeringarna inom ersätiningsberättigade järnvägslinjer och försvarsberedskap 226 milj. kr. har avskrivits med medel från staten.

Personalantalel fortsatte att minska under 1984/85. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick det totala antalet anställda till 36918, vilket var 417 mindre än föregående är.

Framlidsutsikter

Riksdagens järnvägspolitiska beslut år 1985 innebar dels att en koncern strategi lagts fast och att ett särskilt förvaltningsbolag, AB Swedcarrier, bildats för samordning mellan SJ och SJs dotterbolag samt mellan de oHka dotterbolagen, dels ett ändrat kostnadsansvar för SJ. SJ-företaget kommer i fortsättningen att redovisas i en trafikrörelse- och en infrastrukturdel dvs. bannätet. Vidare skall avskrivningarna i fortsättningen räknas på historis ka anskaffningsvärden i stället för som hittills på återanskaffningsvärden. 108 Staten tar ett visst ökat ansvar för infrastrukturens kostnader - endast

80% av investeringarna i infrastrukturen behöver förräntas.

Den svenska konjunkturen kan komma att försvagas mot slutet av innevarande år på viktiga marknader som eftefrågar järnvägstransporter. För att möta effekterna av denna utveckUng förstärks satsningarna pä kvalitets- och marknadsföringsåtgärder. Vidare genomförs ett åtgärdsprogram för att förbättra resultatutvecklingen. Programmet syftar till att minska personalantalel genom nyanställningsstopp inom huvudkontoret och i övrigt mycket restriktiv nyanställning samt att skära ned kostnaderna för material m. m.

Skr. 1985/86:20

AB Statens Skogsindustrier (ASSI)

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

5 391

276 Antal anställda

1984 7734

1983 8301

ASSI, Aktiebolaget Statens Skogsindustrier startade sin verksamhet år 1942. Bolaget bildades för att driva 16 sågverk och en liten sulfatmassafabrik som dåvarande Domänstyrelsen förvärvat under 1920- och 1930-talen.

ASSI är idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag. Med en produktion av olika kvaliteter förpackningspapper på 800000 ton/år är företaget störst i Europa inom området. ASSI har fem pappersbruk varav tre är integrerade med sulfatfabriker. Ca 200000 ton blekt och oblekt ceUulosa marknadsförs också. Sågade trävaror utgör alltsedan starten en viktig produkt. Produktionen är ca 650000 m' per år fördelat på fem sågverk. Slutligen har ASSI en tUlverkning av ca 240000 ton wellpapp per år fördelade pä 17 anläggningar. Dessa finns i Sverige, Danmark, England, Tyskland och Schweiz. Wellpappfabrikerna använder ca 25 % av ASSls största papperskvalitet, kraftliner (vertikal integration).

Organisationen är decentraliserad och uppbyggd kring 12 självständiga resultatenheter. Större minoritetsintressen finns i Swedspan AB (49 %), Swanboard Masonite AB (24 %), Töreboda Limträ AB (40 %) och Empee Golflcarton B.V. (30 %).

ASSI och domänverket har under år 1984 enats om ett samarbetsavtal och ett leveransavtal. Dessa avtal ger möjligheter för båda parter att tillvarata sina ekonomiska intressen i det nära samarbete som ägargemen-skapen förutsätter. Domänverket svarade år 1984 för 40 % av koncernens virkesbehov.

Under år 1984 sålde ASSI det tyska kartongföretaget FS-Karton. ASSIs sågverksrörelse har från och med år 1984 brutits ut ur moderbolaget. Verksamheten bedrivs i en särskild juridisk enhet ASSI Timber AB, ett helägt dotterbolag till ASSI.

109 Skr. 1985/86:20

Konjunkturen utvecklades positivt under år 1984 på ASSIs viktigare marknader. Därmed blev efterfrågan på bolagets produkter god. Dock försämrades efterfrågan på sågade trävaror under året och mot dess slut försvagades efterfrågan på blekt cellulosa.

Den i huvudsak positiva marknadsutvecklingen, den höjda dollarkursen och minskande räntenetto medförde att koncernens resultat efter finansiella kostnader mer än fördubblats. Resuhatet blev år 1984 645 milj. kr., en förbättring med 400 milj. kr. jämfört med är 1983.

Rörelseresultatet ökade före räntor och avskrivningar med 219 milj. kr. till 1000 milj. kr. Resultatförbättringarna hänför sig främst till ASSIs cellulosa- och pappersprodukier. Byggnadsmaterialföretagens rörelseresultat minskade med 16 milj. kr. och blev 160 milj. kr, beroende pä den under året vikande marknaden. Den stabila lönsamhetsutvecklingen hos föipackningsföretagen fortsatte. Rörelseresultatet ökade med 26 milj. kr. tiU 182 milj. kr.

Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 23 % och på totalt kapital till 15%.

Amorteringar på utestående lån uppgick till 282 milj. kr. Årets investeringar har helt självfinansierats. Investeringarna uppgick tUl 366 milj. kr.

Som ett led i koncernens vidare utveckling har program för personal och ledarutveckling startats.

Sågade trävaror möter är 1985 en trög marknad. De höjda råvarupriserna kommer inte att kunna kompenseras. För kraftliner (den största papperskvaliteten) och cellulosa stärktes konkurrenskraften under år 1984 gentemot Nordamerika av den stigande dollarkursen. Under senare delar av år 1984 utvecklades en viss överkapacitet som lett till fallande priser. Den allmänna ekonomiska utvecklingen är dock fortfarande positiv, vilket borde förhindra alltför besvärliga störningar på huvudmarknaderna. För wellpapprörelserna inom och utom Sverige bör år 1985 medföra en fortsatt tillfredsställande utveckling.

Statens vattenfallsverk

översikt*

juli/dec 1984* (milj, kr,)

1983/84 (milj. kr,)

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

19 134

3173 Antal anställda

1984* 11192

1983/84 11406

Avser kraflverksrörelsen * Avser 6 mån.

110 Historik

Statens vattenfaUsverk grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal- och vattenverk, som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m. m, i TroUhät-

tefallen, ombildades till ett nytt statUgt verk, Kungliga Vattenfallsslyrelsen Skr, 1985/86: 20 sedermera statens vattenfallsverk, med hela riket såsom verksamhetsområde.

Vattenfall fick till uppgift att bl.a, främja utbyggnaden och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesöoa utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrörelse.

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamheten genom utbyggnad av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna Trollhättan, Älvkarleby och Poijus. Elförbrukningen ökade snabbt, mycket beroende på högkonjunkturen under första världskriget.

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överföring vid 200 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så småningom förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till konsumtionscentra i söder.

År 1938 var hela landet sammankopplat via storkraftnätet (200 kV).

Det andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen. Ökningen har sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot mitten av 1970-talet visa en stagnerande tendens.

Den stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr. o. m. 1970-talets böljan har vattenfall varit engagerat i utbyggnad av två kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och 1960-talen. På grund av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet kom idrifttagningen av delar av de nu aktuella kärnkraflsanlägg-ningarna att fördröjas till början av 1980-talet.

Under 1970-talet byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna värmekraftstationer varav sju gasturbinstationer.

Under efterkrigstiden har del svenska storkraftnätet byggts ul väsentligt innebärande bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva storkraftnätet men att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle fa överföra ström på detta.

De delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora kraftproducenter kallas stamnätet och omfattar 12530 km.

Genom utbyggnad av storkraftnätet blev det möjligt för alla stora kraftproducenter att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga användande av såväl produktions- som distributionsapparaten. Sådan samköming inleddes bland de svenska kraftföretagen under 1940-talet och har successivt förbättrats samt utbyggts lill att omfatta även de nordiska grannländerna.

Verkets uppgifter

Vattenfall skall enligt sin instruktion handha statens kraflverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell elförsörjning inom riket.

Kraftverksrörelsen omfattar produktion, distribution och försäljning av elenergi samt överföring av elenergi på storkraftnätet. 111

Skr. 1985/86:20 I ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med andra

företag i branschen framställa företagets produkter och tjänster lill lägsta möjliga kostnad. Vattenfalls intäkter skall — förutom att täcka löpande kostnader - medge tUlfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott som uppfyller gällande krav på förräntning av disponerat statskapital.

Utvecklingen under senare år inom energiförsörjningen har motiverat att Vattenfall engagerat sig pä nya områden inom energiverksamheten såsom utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraftteknik.

Vattenfall ombesöijer också i samverkan med totalförsvarets övriga myndigheter beredskapsplanläggning av rikets elförsöijning.

Verkets omfattning

Produktionen av den elektriska kraften sker dels i ett hundratal egna och delägda vattenkraflstationer, dels i hel- och delägda värmekraftstationer.

Vattenkraftstationerna ligger till största delen i de norrländska älvarna. Dessutom finns vattenkraftstationer bl. a. i Dalälven, Göta älv och Motala ström. Lule älv är landets mest kraftproducerande älv. I denna älv ligger Harsprånget som är den största vattenkraftstationen på 940 MW (megawatl - 1000 kilowatt) installerad effekt.

Vattenfalls konventionella värmekraftanläggningar utgörs av fyra egna oljekondensstationer samt elva gasturbinstationer i Svealand och Götaland inkl. Gotiand. VattenfaU driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg pä västkusten där samlHga fyra block med en sammanlagd effekt om 3 380 MW har tagits i drift.

På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkrafistation som ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Vattenfall handhar byggande och drift av anläggningarna i Forsmark, Stationens tre block är tagna i drift.

Det svenska storkraftnätel består nu av kraftledningar med 220 och 400 kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 15 039 km varav 13314 ägs av staten.

Den elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggningar säljs direkt engros till större industrier, SJ samt kommunala energiverk och andra återdistributörer. VattenfaU har dessutom en egen detaljdistribution med ca 300000 abonnenter samt driver även detaljdistributions-verksamhet tillsammans med kommuner och enskilda företag.

Samarbetet i delägda produktions- och distributionsanläggningar tUlsam-mans med kommuner och andra intressenter sker i bolagsform där Vattenfall i regel har majoritetsställning i.bolagen.

Samverkan i bolagsform sker även inom andra verksamhetsområden som berör energisektorn.

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) är ett förvaltningsbolag söm ägs av Vattenfall till 100% med uppgift att bl a administrera statens aktieinnehav i eldistributions- och energiverksbolag. År 1984 omsatte SEAB-kon-cernen drygt en miljard kronor.

Vattenfall förvaltar aktier i Qorton produktionsbolag bland vilka Fors- 112 marks Kraftgrupp AB är det största. Dessutom förvaltar Vattenfall ak-

tierna i nio distributionsbolag utöver de sjutton som förvaltas av SEAB. Skr. 1985/86:20 Vattenfall har bildat bolag med var och en av nio kommuner för produktion och distribution av Qärrvärme inom kommunens centralort.

Vattenfall förvaltar aktier även i sex bolag med andra uppgifter inom energiområdet.

VattenfaU deltar dessutom i ett viktigt samarbete tillsammans med andra kraflföretag i Sverige och de nordiska grannländerna för att genom kraftutbyte uppnå bästa utnyttjande av de berörda företagens produktions- och distributionsanläggningar. Kraftutbytet sker via ett tiotal samkörningsför-bindelser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det nordiska elkraftsamarbetet sker tiU stor del inom organisationen Nordel.

En viktig del av Vattenfalls verksamhet är att projektera och uppföra de anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelsen.

Verksamheten under andra halvåret 1984

Vattenfall övergick den 1 januari 1985 till att använda kalenderår som räkenskapsår. Budgetåret 1984/85 avkortades därför till att för Vattenfall endast omfatta andra halvåret 1984. För denna period lämnas följande redovisning.

Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och ersättningskraft från andra företags kraftstationer uppgick under andra halvåret 1984 till 31150 GWh (miljoner kilowattimmar). Detta innebär en ökning med 3 324 GWh eller 12% jämfört med motsvarande period 1983.

Vattenkraftproduktionen, i egna och delägda anläggningar uppgick tiU 16574 GWh eller 53% av VattenfaUs totala produktion under juli-december 1984. Motsvarande värden under juli-december 1983 var 16665 eller 60% av den totala produktionen under samma tid.

Kärnkraftproduktionen ökade med 3530 GWh eller 32% jämfört med motsvarande period år 1983.

Av den totala kärnkraftproduktionen om 14563 GWh och som utgör 47% av Vattenfalls totala elproduktion under den aktuella perioden kom 9984 GWh från Ringhalsverket och 4579 GWh från Forsmarksverket som tiU 74,5% ägs av Vattenfall.

De fyra Ringhalsblocken uppnådde i medeltal 75 % och de båda Fors-marksblocken 86%. Ett aktuellt medelvärde för världens kärnkraftblock är 65%.

Försäljningen av fast kraft exklusive saxningskraft uppgick under andra halvåret 1984 tiU 26378 GWh, en ökning med 5,2% jämfört med motsvarande period 1983. Industrin som förbrukar cirka 25% av den totala fasta kraften ökade med 7,4% medan leveranser till gruppen återdistributörer som svarar för ca 56% av förbrukningen av den fasta kraften ökade med endast 4,8%. Utvecklingen tyder på en minskande tillväxt för såväl industri som återdistributörer.

Försäljningen av tillfäUig kraft ökade med 167 GWh eller 3,1 %.

Den totala exporten minskade med 417 GWh beslående av en ökning av den fasta exporten med 11 GWh och en minskning av den tillfälliga expor ten med 428 GWh. 113

8 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr. 1985/86:20 Vattenfalls vidgade verksamhet på värmemarknaden har resulterat i en

väsentlig ökning av elleveranserna till främst avkopplingsbara elpannor. Under andra halvåret 1984 uppgick försäljningen till 1,6 TWh, en ökning med nära 100% jämfört med motsvarande period år 1983. Den avbrytbara leveransformen, som introducerades from 1984, har däremot utvecklats väsentligt långsammare.

Kraflverksrörelsen

Intäkterna från den fasta kraftförsäljningen ökade med 638 milj. kr. eller 18% jämfört med motsvarande period år 1983. Ökningen beror i huvudsak på att försäljningsvolymen ökat med drygt 5 %. Intäkterna från den tiUfal-liga kraftförsäljningen ökade från 386 milj. kr. till 545 milj. kr. på grund av ökad försäljningsvolym om 3 % jämfört med motsvarande period föregående är. Samtiiga rörelseintäkler uppgick tUl 6079 milj. kr., en ökning med 17% jämfört med juH-december 1983.

Rörelsekostnaderna ökade från 3711 milj. kr., andra halvåret 1983, tUl 3890 milj. kr. eller med 5%.

Den måttliga ökningen berodde på den gynnsamma kraftsituationen.

Periodens avskrivningar enligt plan uppgick tUl 436 milj. kr. mot 370 milj. kr. motsvarande period år 1983. Periodens kalkylmässiga avskrivningar var 968 milj. kr. mot 942 milj. kr. motsvarande period år 1983.

Skillnaden mellan planenliga och kalkylmässiga avskrivningar redovisas som avskrivningar utöver plan.

De extraordinära intäkterna och kostnaderna redovisar ett negativt netto om 316 milj. kr. på grund av ökad kraftavgift till Forsmarks Kraftgrupp AB om 292 milj. kr. avsedd att läcka Vattenfalls andel av extra avskrivningar på detta företags anläggningar.

Kommunalskatten för perioden beräknas till 66 milj. kr. jämfört med 87 milj. kr. föregående år.

Den ränta som inlevereras till statsverket på det disponerade statskapitalet placerat i idrifttagna anläggningar uppgår till 1 024 milj. kr. eller 13%. Redovisat resultat efter fastställd ränta utgör O milj. kr.

Det totala förräntningspliktiga kapitalel uppgick vid slutet av år 1984 till 18664 milj. kr. jämfört med 17378 milj. kr, vid slutet av är 1983.

Kanalrörelsen

Trollhätte kanal hölls öppen för trafik hela tiden den 1 juH-31 december 1984. SäfUe kanal hölls öppen från 1 juli fram till 19 december 1984,

Sedan de särskilda kanalavgifterna slopades 1978/79 har Trollhätte ka nalverk för detta intäktsbortfall kompenserats med bidrag från statsverket. För andra halvåret 1984 har erhållits ett anslag beräknat som skillnad meUan uppburna avgifter och totaU budgeterande kostnader. Den transporterade godsvolymen på kanalen har uppgått till cnka 1,9 114 Mton.

Rörelseintäkterna uppgick lill 24,9 milj. kr. och fördelade sig på kanal- Skr. 1985/86: 20 trafikintäkter 4,3 milj. kr., driftbidrag 19,9 milj. kr. och övrigt 0,7 milj. kr. inklusive arbeten åt utomstående.

Under andra halvåret 1984 passerade 4292 fritidsbåtar slussarna i Trollhättan.

Totalt sett har kanalverkets intäkter för perioden överensstämt med budgeterat värde.

Rördsekostnaderna uppgick till 23,4 milj. kr. och översteg därmed budgeterat värde med 0,4 milj, kr. Avskrivningarna uppgick till 0,2 milj, kr, vilket överensstämmer med budgeten.

Räntan på statskapitalet uppgår till 1468000 kr. för perioden jämfört med 3 100000 kr. som beräknats för hela 1984/85. Det ianspråktagna statskapitalet har ökat från 22870000 kr. den 30 juni 1984 till 24750000 kr. vid utgången av är 1984. Det av statsmakterna fastställda förräntningskravet om 13% har uppnåtts.

Under sexmånadersperioden investerade VattenfaU 1449 milj, kr, i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 3 179 milj. kr. under 1983/84,

I vattenkraftanläggningar har investerats 284 milj, kr. Dessa investeringar har väsentiigen avsett effektutbyggnader och arbeten i redan befintliga kraftstationer.

I kärnkraftanläggningar har investerats 267 milj. kr. De aktuella investeringarna avser bland annat kapitaltillskott till Forsmarks Kraflgrupp AB för avslutande arbeten på block 3 i Forsmark samt byggande av utrymme för underjordiskt slutförvar för reaktoravfall (SFR) vid Forsmark.

I konventionella värmekraftanläggningar samt värmeproduktionsanläggningar har investerats 22 milj. kr,

I distributionsanläggningar har investerats 832 milj. kr. Dessa investeringar avser utbyggnad av såväl storkraftnätet som de regionala överföringsnäten samt detaljdistributionsnälen. Ett antal större ledningar och transformatorstationer har färdigställts under andra halvåret 1984.

Investeringarna för övriga ändamål uppgick tiU 44 milj, kr. under perioden.

Antalet anställda inom Vattenfalls kraftverksrörelse var vid utgången av år 1984 11 192 personer, varav 900 deltidsanställda. Detta innebär en minskning med 214 (2%) det senaste halvåret. 17% av de anställda är kvinnor. Under den senaste femårsperioden ligger medeltalet anstäUda på 11475.

Framtidsutsikter

Nya högspänningstariffer, som gäller under fem år böljade tillämpas år 1984, Elpriserna väntas under femårsperioden öka mindre än inflationen.

Några beslut om nya produktionsanläggningar behöver enligt Vattenfall inte tas under innevarande år för att elförsörjningen inom det statliga avsättningsområdet skall kunna klaras under 1980-talet.

Antalet anställda inom Vattenfall kommer på grund av nedgång i anläggningsverksamheten att minskas under de närmaste fem åren.

115 Skr. 1985/86:20 Statsföretag International AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

3,9

6,0

0,0

0,0

0,0

0,0

1,5

2,6

0,2

0,2

0,0

0,0

1984 1983

Antal anställda 4 6

Bolaget har till uppgift att initiera och utveckla export- och importverksamhet med COMECON (SEV), Eget representationskontor finns i Moskva sedan juni 1982,

Statskonsult AB

Översikt 1984 1983

(milj, kr,) (milj, kr,)

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat ärsresuhat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

131,8

99,2

3,5

2,6

0,2

55,4

41,2

4,6

4,6

6,4

1,6

1984 1983

Antal anställda 297 275

Historik

Statskonsult AB bildades är 1969 och dess uppgift var i första hand att tillgodose de statliga myndigheternas behov av rationaUseringsexpertis, Dock skulle det ha samma expansionsmöjligheter som andra företag inom branschen och kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Det skulle drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföretag.

Inledningsvis låg tyngdpunkten i bolagets uppgifter på system- och programmeringsarbete för ADB och på sådan allmän kontorsrationaUsering som en direkt följd därav. De uppdrag som bolaget fick visade dock tidigt på behovet av en bredare kompelens. Därför skapades år 1971 sektorer för projektstyrning, utbildning och organisation.

Utbudet av tjänster utökades samtidigt med aUmän kursverksamhet.

Bolagets syfte Skr. 1985/86: 20

Syftet är att aktivt sälja och utföra konsulttjänster för effektivisering av organisationer inom såväl den offentliga sektorn som näringslivet, Stats-konsultkoncemen skall i fri konkurrens och med lönsamhet, inom varje verksamhetsgren och totalt, tUlhandahålla kvalificerade och resultat-inriktade konsulttjänster främst inom områdena företagsledning och administration.

Företagets basmarknad skall vara den offentiiga sektorn, i första hand statliga myndigheter. Inom denna skaU koncernen vara marknadsledande. En väsentlig del av verksamheten skall riktas och aktivt marknadsföras mot övriga delar av marknaden.

Integrerat i och stödjande konsultverksamheten skaU närliggande tjänster, såsom allmänna och företagsinterna kurser, nyckelfärdiga ADB-sy-stem, programvaror och handböcker, tillhandahållas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Expansion mot näringsHvet har skett dels inom ramen för Statskonsult AB's verksamhet enligt ovan, dels genom förvärv av igång varande konsultbolag. Bolaget har även expanderat geografiskt genom öppnande av regionkontor i Örebro, Norrköping, Jönköping, Malmö, Sundsvall, Karlstad, Göteborg och Falun. Denna expansion initierades av utlokaUseringen av statliga verk och myndigheter, men den har framförallt inneburit att företaget vänder sig till det regionala näringslivet med sitt tjänsteutbud.

Genom Statskonsult International AB inleddes år 1976 även konsultation utanför Norden. Uppdragen har som kunder statlig förvaltning i tredje världen.

Ytterligare en professionell breddning skedde år 1978 genom inrättandet av ett separat bolag för arbelstagarkonsultation.

Vid ingången av år 1979 överlät Statskonsult AB sin rörelse på fem nybildade dotterbolag. Statskonsult AB utövar numera endast koncernledning.

De rörelsedrivande konsultföretagen i koncernen är Statskonsult Administrationsutveckling AB, Statskonsult Projektstyrning AB, Statskonsult International AB, Statskonsult Arbelstagarkonsultation AB, Statskonsult Data AB och Bohlin & Strömberg AB.

Verksamheten under år 1984

Verksamhetsåret har i stort präglats av en ökande uppdragsingång för merparten av organisationen. Nedgången i efterfrågan på konsulttjänster från den statliga sektorn tidigare år bröts och en ökning skedde under året.

De lönsamhetsproblem som existerat tidigare år i delar av koncernen har i stort eliminerats och resultatutvecklingen under är 1984 har varit tillfredsställande. Endast Statskonsult International AB har, på grund av senare-läggning av några större projekt, redovisat ett rörelseunderskott.

Erbjudandet till personalen om aktieförvärv i dotterbolagen följdes un- 117

Skr. 1985/86:20 der är 1984 upp genom att de anstäUda i Bohlin & Strömberg AB erbjöds teckna ca 30 % av aktierna i företaget.

Under verksamhetsåret har, som ett led i koncernens affärsutveckling, beslul fattats att investera i utveckling och försäljning av programvaror. För det ändamålet har ett nytt dotterbolag, Statskonsult Programvaruhuset AB, bildats.

Lönsamheten i de rörelsedrivande dotterbolagen har med undantag för Statskonsult International AB varit klart tillfredsställande.

Statskonsult Administrationsutveckling AB har redovisat en mycket stark resultatförbättring jämfört med föregående år.

Statskonsult Arbelstagarkonsultation AB och Statskonsult Projektstyrning AB har liksom föregående år nått mycket bra resultat för verksamhetsåret.

Bohlin & Strömberg AB visar ett resuhat som är tillfredsställande och klart bättre än resultatet år 1983.

För att stärka Statskonsults konkurrenskraft har under är 1984 arbetet med en omstrukturering av koncernen påbörjats.

De motiv som varit vägledande för strukturförändringen av Statskonsultkoncernen är följande:

Profilen med marknaden skall skärpas så att AU/ADB-området resp. managementområdet tydUgt kan marknadsföras och utvecklas självständigt med krav på hög lönsamhet.

Den marknadsposition som utvecklats under den senare tioårsperioden skall vårdas i syfte att vidareutveckla en framgångsrik AU/ADB resp. managementkonsultverksamhet samtidigt som nya satsningar och inbrytningar inom ADB-området beträffande distribution och försäljning av programvara och smådatorer kan genomföras utan störningseffekter inom företagsgruppen.

Den ekonomiska målsättningen är att de olika delarna i den nuvarande koncernen i sin nya form långsiktigt skall kunna mäta sig med de främsta konkurtentema på marknaden.

Finansieringsfrågorna kommer framgent ha allt större betydelse för företagsgruppen. Detta beror främst på engagemanget inom försäljning av persondatorer och programvara. Detta kräver finansiella resurser såväl för UtveckUng av nya produkter som den rena hanteringen av försäljning och distribution av hårdvara. Vidare kommer sannolikt marknaden att i än högre grad kräva medverkan vid finansiering av produkter inom AU/ADB-området.

I syfte att anpassa övergripande koncernstruktur, ledningsmönster och finansiering tUl nya förutsättningar kommer koncernen att indelas i två separat verkande företagsgrupper.

Den del av den nuvarande Statskonsultkoncernen som har sin huvud sakliga inriktning mot AU/ADB-konsultation och utbildningsområdet samt försäljning av programvaror och persondatorer, kommer att utgöra en företagsgrupp under beteckningen Statskonsult-företagen, där priorilering- arna mot marknaden inom persondator- och programvaruområdet inttiall kommer att koncentreras mot den offentliga sektorn, medan konsultations- 118 och utbUdningsverksamheien kommer att verka för att vidmakthålla sin

marknadsposition mot såväl offentlig förvaltning som näringsHv.

Den andra delen av den nuvarande Statskonsultkoncernen som verkar inom managementområdet kommer att bygga på en företagsgrupp under beteckningen Bohlin & Strömberg-företagen som kommer att kraftsamla sin kompetens och kapacitet mot såväl näringslivssektorn som den offentliga sektorn.

Som ett led i strategiprövning och omstrukturering har Statskonsult Arbelstagarkonsultation AB köpts av personalens stiftelse.

Avsikten med den planerade omstruktureringen är att inom AU/ADB-området verka för att Statskonsult-företagen utgör en väsentiig del av statsmakternas ambition att utveckla verksamheten inom det ADB-tek-niska området. Vidare skall BohUn & Strömberg-företagen möjliggöra en utveckling inom managementområdet som kan tilHredsstäUa såväl offentiig som privat sektor avseende kvalificerade tjänster inom området ledning och organisation.

Skr. 1985/86:20

Samhällsföretagsgnippen

översikt

1984/85* (milj. kr.)

1983/84 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1 J

223 Antal anställda

1984/85 27 300

1983/84 27027

* Preliminära siffror baserade på prognoserat utfall för året.

Historik

Samhällsföretagsgnippen etablerades den I januari 1980 och övertog ansvaret för dåvarande verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentra-ler, industriella beredskapsarbeten och vissa former av hemarbete. Huvudmannaskapet för denna verksamhet var tidigare spiittral på över 100 olika huvudmän.

Den nya organisationen skapades för alt genom samordning förbättra verksamhetens affärsmässiga förutsättningar och ekonomi. Syftet var också alt fä jämnare tillgäng till skyddat arbete i olika delar av landet, större enhetlighet i fråga om personalpolitik och anställningsvillkor samt ett förbättrat utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och resurser.

Syfte

Samhällsföretagsgruppen har till uppgift att bereda meningsfullt, avlönat arbete för de arbetshandikappade som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som efter anvisning av arbetsförmedlingen erhållit anställning inom företagsgruppen. En anställning inom företagsgruppen

119 Skr. 1985/86: 20 skall ge den arbetshandikappade möjligheter till personlig utveckling och förstärka förutsättningarna att gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärsmässigt och vara en resurs inom det svenska näringsHvet. Detta innebär bl. a. att företagsgruppen har att iaktta de regler och principer som är normalt inom näringslivet i övrigt.

Omfattning

Samhällsföretagsgruppen omfattar SamhäUsföretag, som moderbolag, och 24 företag med huvudkontor och verkstäder i varje län. Till SamhäUsföretag är knutet dels ett marknadsföringsbolag - SAMHALL AB -, dels en fastighetsfond som äger och förvaltar företagsgruppens fastigheter.

De 24 företagen har ansvar för företagsgruppens verksamhet inom resp. län. Företagsgruppen har år 1985 totalt 31100 anställda fördelat pä 340 verkstäder och 25 huvudkontor. Av de anställda är ca 26300 arbetshandikappade.

Följande företag ingår i företagsgruppen: AVEBE-industrierna, Stockholms län, UPSAM, Uppsala län, ALEA VERKEN, Södermanlands län, KLINTLAND, Östergötiands län, HÖGLANDSVERKEN, Jönköpings län, G-VERKSTÄDERNA, Kronobergs län, KALMARSUNDSGRUPPEN, Kalmar län, VISBY-PRODUKTER, Gotlands län, BLEKINGEPRODUKTER, Blekinge län, LA VI, Kristianstads län, PILEPRODUKTER, Malmöhus län, LUMATIC, Hallands län, BOHUSGRUPPEN, Göteborgs och Bohus län, DALVÄST, Älvsborgs län, SAV, Skaraborgs län, ERRESS, Värmlands län, STALAN, Örebro län, WMP, Västmanlands län, DALAGRUPPEN, Kopparbergs län, EXELLAN, Gävleborgs län, MIDLAND, Västemorrlands län, JHP, Jämtlands län, SAFAC, Västerbottens län, FORMELPRODUKTER, Norrbottens län och SAMHALL AB, marknadsföringsbolag. Tullinge,

SamhäUsföretag, med staten som stiftelsebildare, är moderföretag och svarar för den övergripande ledningen och samordningen av gruppens företag. SamhäUsföretag skall bl.a,:

- fördela medel som tilldelas företagsgruppen och fastställa budget för företagen,

- fatta övergripande beslut beträffande ekonomi, planering, personal- och rehabiliteringspolitiska frågor,

- tillgodose behovet av branschmässig samordning,

- utse vissa styrelseledamöter och VD,

Tre kontaktavdelningar inom SamhäUsföretag företräder SamhäUsföretag gentemot var sin grupp regionala företag.

Verksamhetsinriktning

Samhällsföretagsgruppens verksamhet utgörs i huvudsak av tiUverknings-

industri. Gruppens andel av den svenska tillverkningsindustrins saluvärde

är ca 0,4%. Antalet anställda är 3% av antalet sysselsatta inom tillverk-

120 ningsindustrin. Större delen (ca 65%) av företagsgruppens omsättning

utgörs av underleverantörs- och legoförsäljning. Ca 12% exporteras. De Skr. 1985/86:20 största exportartiklarna är innemöbler, utemöbler, hyllsystem och trätofflor.

Företagsgruppen finns representerad inom de flesta branscher inom tillverkningsindustrin. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs dock inom metalivaru- och träindustribranscherna samt den grafiska branschen.

Tillsammans med Sveriges Industriförbund, SHIO-Familjeföretagen och Svenska Handelskammarförbundet har SamhäUsföretag ett gemensamt kontaktråd för marknadsfrågor. Dess uppgift är bl.a. att bedöma otillbörliga konkurrensförhållanden på marknaden. De regionala företagen är medlemmar i handelskammare och i andra näringslivsorganisationer i sina resp.län.

Verksamlieten under åren 1983/84 och 1984185

Under verksamhetsåren 1983/84 och 1984/85 har företagsgruppens positiva resultatutveckling fortsatt. Ett gynnsamt konjunkturläge har bidragit till alt företagsgruppens försäljning ökat i relativt hög takt. Den positiva försäljningsutvecklingen är också ett resultat av det omfattande strukturarbete som bedrivits under företagsgruppens inledande år. Försäljningsökningen tiUsammans med effektiviseringsåtgärder, kostnadsbesparingar och omfattande utbildningsinsatser har medverkat tUl ett förbättrat resultat och givit fler arbetshandikappade möjligheter tiU arbete inom företagsgruppen.

Under år 1983/84 nyanställdes 3 191 arbetshandikappade efter anvisning från arbetsförmedlingen, vilket innebar en nettoökning med 517 personer. För år 1984/85 beräknas en motsvarande ökning med ca 1000 personer. Personalökningen har skett utan utbyggnad, varför kapacitetsutnyttjandet ökat betydligt.

Den totala personalavgången inom gruppen uppgick tiU 10,6 % år 1983/ 84. 362 personer (1,4 %) övergick till arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom arbetsförmedlingens försorg. Under år 1984/85 beräknas drygt 500 anställda (2 %) övergå till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Aktiva insatser för introduktion, utbildning, arbetsanpasning m, m, har förstärkt personalutvecklingen inom gruppen.

Företagsgruppens försäljning uppgick år 1983/84 till totalt 1 701 milj. kr., vilket var en ökning med 24 % jämfört med föregående år. För är 1984/85 beräknas försäljningsintäkterna öka med ytterligare 20 % till totalt 2050 milj. kr. För år 1983/84 erhöll Samhällsföretagsgruppen ett statligt bidrag på totalt 2605,2 milj. kr. Bidraget kan ses som samhäUets ersättning för de sociala prestationer som företagsgruppen utför och de merkostnader detta ger. Företagsgruppens behov av driftbidrag uppgick år 1983/84 till 128 % av lönekostnaderna för de arbetshandikappade anställda. För år 1984/85 . beräknas behovet av driftbidrag motsvara 124 %. För år 1985/86 har företagsgruppen tilldelats en bidragsram om 120 % av lönekostnaderna för arbetshandikappade anställda.

121 Skr. 1985/86:20 Framtidsutsikter

Våren 1984 erhöll SamhäUsföretag regeringens uppdrag att pröva åtgärder för att minska bidragsbehovet fram t. o. m. år 1988/89. Resultatet av detta utredningsarbete överlämnades till regeringen under hösten 1984 i form av den s.k. effeklivitetsrapporten "Samhällsföretagsgruppen fram t.o.m. 1988/89". Rapporten utgör samtidigt företagsgruppens gemensamma hand-Ungsprogram för de närmaste årens arbete. Programmet innebär att följande tre målområden prioriteras:

- åtgärder som i ökad takt sänker behovet av statsbidrag

- en fortsatt hög ambition vad gäller förutsättningarna för att även personer med grava handikapp skall fä anställning med en efter behovet jämn fördelning över landet

- övergängen till reguljära arbetsmarknaden uppgår till 2-4 % av antalet anställda/år i en gynnsam arbetsmarknadssituation.

Utifrån dessa prioriteringar bygger handlingsprogrammet på elt fördjupat samarbete mellan gruppens företag. Kompeienssamling på ett färre antal produktionsområden, satsning på export och nya verksamhetsområden, utveckling av materialadministration samt ökade utbildningsinsatser, förbättrad arbetsanpassning och systematisk arbetsväxling är några av de viktigaste delarna i programmet. SamhäUsföretag har också för avsikt att utvidga försöken med att bygga in företagsgruppens verksamhet i andra företag. Detta skall ske genom försök med inbyggda verkstäder och entreprenader.

Sammanfattningsvis tar handlingsprogrammet sikte på en sänkning av bidragsbehovet med 24 %-enheler och en ökning av antalet arbetshandikappade anställda med 3000 personer fram t.o.m. år 1988/89. Samtidigt har SamhäUsföretag redovisat för regeringen att en åriig sysselsättningsökning med 5 % skuUe leda till ett fullt utnyttjande av företagsgruppens anläggningstillgångar år 1988/89. Detta skulle totalt motsvara ca 6000 nya arbetstiUfällen för handikappade inom gruppen. Inför år 1985/86 har regering och riksdag beslutat att volymen arbetstillfällen inom företagsgruppen skall vara oförändrad.

Studsvik Energiteknik AB

översikt

1984/85* (milj. kr.)

1983/84 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

487,8

445,1

16,2

8,1

10,0

416,1

378,5

100,7

90,7

54,1

47,5

Antal anställda

1984/85 ca 1 190

1983/84 1 187

* avser 12 mån. av förlängt räkenskapsår om 18 mån.

Studsvik Energiteknik AB, med verksaniheten koncentrerad till Studsvik ca 90 km sydväst om Stockholm och 26 km nordost om Nyköping, är ett svenskt centrum för energi- och miljöforskning.

Bolagets verksamhet var tidigare övervägande kärntekniskt inriktad, men omfattar numera också annan energiteknik. Studsvik Energiteknik AB arbetar t, ex. med förbränning och förgasning av fasta ämnen som kol, torv och biomassa, med solenergi, energilagring, fjärrvärmesystem m.m. STUDSVIK är internationellt mycket välkänt bl.a. för sina resurser för utveckling och provning av kärnbränsle.

Bolagets huvuduppgift är att utveckla ny, förbättrad och anpassad teknik med särskild inriktning på energiteknik och med specialisering på områden av stor principiell betydelse för Sveriges energiförsörjning och näringslivet inom energisektorn.

Studsvik Energiteknik AB är moderbolag i en koncern där flertalet av dotterföretagen är etableringar som kommit tiU stånd för att exploatera den teknik som kommit fram genom moderbolagels utvecklingsverksamhet.

Skr, 1985/86: 20

SvalöfAB

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

17 Antal anställda

1984 771

1983 782

Historik

I februari 1979 tecknades avtal mellan svenska staten och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) angående SvalöfAB. Enligt detta avtal överläts till staten Sveriges utsädesförenings nettotillgångar, vilka sedan i form av apportegendom tillfördes del nybildade växtförädlings- och utsädesbolaget Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom apportegendomen ökades aktiekapitalet till 22,4 milj. kr. Efter genomförd kapitalökning ägs Svalöf AB till lika delar av svenska staten och SLR. Ovanstående avtal intogs i regeringens proposition 1978/79:130 varefter godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verksamhet den I januari 1980.

Botagets syfte

Enligt bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sorlmaterial som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

123 Skr. 1985/86:20 Botagets omfattning

Huvuddelen av lantbruksrörelsen är förlagd till Svalöv och trädgårdsrörelsen är föriagd till Hammenhög. Verksamhet avseende växtförädling och trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ett flertal platser inom landet. Bolagets centrala administration är föriagd lill Svalöv. Koncernomsättningen uppgick tiU 318 milj. kr. Totalt antal anställda inom koncernen utgör 771.

Bolaget har under år 1984 kunnat stärka sina marknadsandelar för huvuddelen av växtslagen. Produktionsapparaten har utbyggts och effektiviserats. Dotterbolaget J E Ohlsens Enke A/S har försålts under året.

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.)

51,7

33,7

-10,9

4,2

-10,9

3,9

283,1

312,6

34,5

45,4

14,7

109,3

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 79 70

Historik

År 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta sådant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallsproducenter ej själva kan ta hand om på ett från resurs- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om miljöfarligt avfall (SFS 1975:346) och sker på non-profit bas,

I samband med detta beslut rekonstruerades SAKAB och några av de gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperativa Förbundet och Alfa Laval) lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytillkomna ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets stiftelse för avfallsbehandling.

Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB en behandlingsresurs (dotterbolaget IndustridestUlation i Lövsta), Detta företag utförde återvinning av lösningsmedel och olja samt förbränning av pumpbart och fast avfall,

I september 1976 övertog SAKAB en våtkemisk anläggning av Terra Bona i Norrtorp och senare knöts ännu en våtkemisk anläggning vid Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långtidsarrende,

SAKABs verksamhet började med en inventering av befintliga behand lingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Det konstatera des att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor brist på resurser för kvalificerad förbränning. Mot denna bakgrund beslöt SAKAB alt låta Götaverken Ångteknik som totalentreprenör projektera en central behandlingsanläggning med förläggning till Norttorp i Kumla kom- 124 mun.

Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsan- Skr. 1985/86: 20 läggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. statens naturvärdsverk har ett flertal olika alternativa lokaHseringsorter för anläggningen prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte framkommit. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av koncessionsnämnden lämnade tillståndet. Genom beslutet har dock villkoren för verksamheten i flera avseenden skärpts. Vid årsskiftet 1983/84 är anläggningen uppförd och i drift.

Botagets syfte

SAKABs verksamhet är inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning.

Bolagets omfattning

Bolagets egna resurser är för närvarande endast de våtkemiska anläggningarna i Norrtorp och Göteborg.

Bolaget har etablerat ett lager för emballerat avfall i Göteborg samt lager för pumpbart avfall i Göteborg, Karlskrona och Gävle.

SAKAB har under de gångna åren byggt upp ett regionalt system av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå, Göteborg, Gävle, Helsingborg, Kumla och Karlskrona. Deponier för metallhydroxid-slam finns i Gävle, Kumla, Helsingborg och Umeå.

SAKAB siktar mot att successivt minska exporten av miljöfarligt avfall så att aU export tiU förbränningsanläggningar utomlands skall vara avslutad senast år 1985.

Verksamheten under år 1984

Bolagets verksamhet har Hksom tidigare år varit inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom alt ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning.

En ny mottagningsstation för Stockholmsregionen i Högbytorp togs i bruk årsskiftet 1983/84.

Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med ett flertal myndigheter och organisationer utarbetat ett program avseende en förundersökning av mark, luft, vatten m. m. för att kartlägga rådande förhållanden i Norrtorp med kringliggande områden, innan den planerade verksamheten kommer i drift. Denna kartläggning av omgivningens bakgrund, som startades under år 1983, kan sedan vid eventuella uppföljningar ligga till grund för en kontroll av verksamhetens eventuella påverkan på omgivningsmiljön.

SAKAB har tillsammans med Finlands Problemavfall AB och Kom munekemi A/S i Danmark anslagit medel för att låta analysera rökgaserna 125

Skr. 1985/86: 20

och kontrollera förbränningsbetingelserna vid det senare företagets nyupp-förda förbränningsanläggning. Man vUl få bakgrundserfarenheter tUl den svenska och den finska anläggningen.

Under året har stora delar av den centrala behandlingsanläggningen i Norrtorp färdigställts. Totalt har i anläggningen per den 31 december 1984 investerats 250,1 milj. kr. (235,4). Vidare har med Kumla kommun slutits avtal om spillvärmeleveranser till Kumla. Härav betingad investering uppgår för SAKABs del till 6,4 milj. kr. Kommunen investerar ca 20 milj. kr.

Omsättningen under året har uppgått tUl 51,7 milj. kr. (33,7).

Antalet anställda under året uppgick i medeltal till 79 (70),

AB Svensk Bilprovning

översikt

1984/85* (milj. kr.)

1983/84 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

486,8

478,6

-11,6

44,3

0,4

3,6

351,1

351,3

27,7

27,4

47,2

28,0

Antal anställda

1984/85 2153

1983/84 2154

* Preliminära siffror

Historik

AB Svensk BUprovning började sin verksamhet den 1 januari 1965 i anslutning till att bestämmelserna om den allmänna periodiska fordonskontrollen trädde i kraft. Från den 1 januari 1971 gäller den ärliga kontroUbesikt-ningsskyldighelen för samtUga registrerade motorfordon och släpvagnar som är två år eUer äldre. Sedan den 1 juli 1978 är bolaget riksprovplats för motorfordon, terrängfordon och släpfordon lill motorfordon.

Bolagets syfte

Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den officiella provningen inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare kontroll av kilometerräknarap-paratur på brännoljedrivna och övriga kUometerskatlepliktiga fordon samt utfärdar intyg om att kontrollmärke har förstörts. Däijämte utför bolaget frivilliga trafiksäkerhetskontroller och konditionsbesiktningar samt väg-ningar av fordon.

Bolagets verksamhet skall drivas på självkostnadsbasis, dvs. intäkterna från besiktningsverksamheten skall täcka bolagets totala kostnader.

126 Verksamheten under verksamhetsåret 1984185

Under verksamhetsåret 1984/85 utförde bolaget 4.26 miljoner fordonsbesiktningar (1983/84 4,21), vilket innebären ökning med 1,2%.

Under verksamhetsåret 1984/85 godkändé.s 79,3% av de kontrollbesik- Skr. 1985/86:20 tade fordonen (1983/84 80,5) medan 20,7% underkändes på grund av en eller flera bristfälligheter av betydelse för trafiksäkerheten.

För besiktningsverksamheten disponerades 175 bilprovningsstationer i 161 kommuner. Bolaget äger 102 anläggningar, övriga är förhyrda.

Det ekonomiska utfallet för verksamhetsåret blev ett underskott på ca 12 milj. kr.

Framtidsutsikter

TUlväxttaklen i fordonsbeståndel är och förutses bli låg. Underlaget för bolagets verksamhet är sålunda stagnerande. Besiktningsvolymen förefaller de närmaste åren att öka med omkring en procent per år.

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

4222,5

4915,1

158,0

113,8

110,9

7,0

6,3

46918,5

42791,4

67,0

66,3

6,0

1,0

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 63 61

Historik

BOFAB är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står under tillsyn av bankinspektionen. BOFAB bildades år 1971 av dåvarande Postbanken och Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. År 1973 utvidgades ägarkretsen tiU att omfatta alla de privata affärsbankerna utom Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och fördelades så all hälften innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av affärsbankerna i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skaU medverka till finansiering av bostads-, kontors- och affärs byggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt, som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — utan inteckningssäkerhet — i vissa gemensamhelsanläggningar enligt lagen (1974: 172) om samfäUighetsföreningar, Dessutom kan lån lämnas utan inteckningssäkerhet till kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyg gelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt län för 127

Skr. 1985/86: 20 anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utlåningen kan anskaffas genom emission av obligationer.

Verksamheten under år 1984

I likhet med år 1983 satte riksbanken även för år 1984 en ram för bolagets möjligheter att emittera obligationer. Denna ram uppgick lill 6000 milj. kr, (6000). Totalt tecknades — exklusive konverteringsobligationer - 4154 milj. kr. (4650). Bolagets upplåning (obligations-, förlags- och reverslån) utgjorde vid årsskiftet 44869 milj. kr. (40844),

Totalt utbetalades 5950 st. lån (10473) till ett värde av 4223 milj. kr. (4915). Lånestocken utgjordes vid årsskiftet av 143410 st. lån (138397) tiU ett sammanlagt belopp av 45075 milj. kr. (41148).

Inläktsräntorna uppgick till 5 117 milj. kr. (4515) och kostnadsräntorna till 4949 milj. kr. (4365). Räntenettot utgjorde sålunda 168 milj. kr. (150).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skall, 114 milj. kr. (III), har disponerats genom avsättning till värderegleringsreserv med 70 milj. kr. (86) samt avsättning till särskild investeringsfond med 9 milj. kr. (5). Av den särskUda investeringsfonden har tagits i anspråk 5 milj. kr (0). Efter gjorda överavskrivningar med 4 milj. kr (0) uppgår resultatet före skatt till 36 milj, kr (20), Bolaget visar en nettovinst på 7 milj, kr (6).

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB)

översikt 1984 1983

(milj. kr,) (milj, kr.)

020,5

911,1

4,5

55,7

-1,9

8,7

058,5

998,6

66,2

68,1

182,0

270,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 785 775

Historik

Statens vattenfallsverk engagerade sig första gången år 1930 i eldistributionsverksamhet bedriven i bolagsform genom förvärv av Motala Ströms Kraft AB. Först under 1960-talet påbörjades emellertid i samband med en målmedveten omstruktureringspolitik från statsmakternas sida avseende landets eldistribution ett mer omfattande engagemang i eldistributionsbolag parallellt med en utökning av verkels egen detaljdistributionsverksam-het. Vid slutet av 1970-talet omfattade verkets bolagsengagemang ett 20-tal förelag.

Under är 1978 gjorde verket en framställan om att få bilda ett särskilt 128 förvaltningsbolag för att administrera statens aktieinnehav i de olika el-

distributionsbolagen. Detta godkändes av riksdagen och vid årsskiftet Skr. 1985/86:20 1979/80 kunde Svensk Energiverksgrupp AB - SEAB - starta sin verk-'samhet som moderbolag i en koncern - SEAB-koncernen - genom att förvärva statens aktier i ett antal eldistributionsbolag.

Bolagets syfte

Genom inrättande av ett särskilt moderbolag med skyldighet att upprätta eget årsbokslut och koncernbokslut erhålls en förstärkt insyn från såväl statens som övriga intressenters sida. Utöver en effektivisering av ägarefunktionen med bl.a. målsättningen att förränta statens kapitalengagemang pä ett tillfredsställande sätt kommer bolagsgruppens finansieringsfrågor, gemensamma avialsfrågor, försäkringsfrägoretc. att kunna underlättas.

Verksambeten under år 1984

År 1984 var SEAB;s och SEAB-koncernens femte verksamhetsår,

I SEAB-koncernen ingick år 1984 utöver moderbolaget, som är helägt av statens vattenfallsverk, följande dotterbolag: AB Boxholms Elverk, Dom-neåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, KaUx Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB SkilUngaryds Elektricitetsverk, Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk, Västerbergslagens Energi AB och AB Ange Elverk,

Moderbolaget ägde härutöver aktieandelar i följande bolag: Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk AB,

Koncernens omsättning uppgick till 1020 milj, kr, och årets resultat till — 1,9 milj, kr. Koncernens balansomslutning per den 31 december 1984 var 1059 milj. kr.

Koncernens inköp och produktion av el var 4072 GWh (inköp 95 %, produktion 5 %) till en kostnad av 640 milj. kr. Intäkterna av elförsäljning-en uppgick tiU 926 milj. kr., varav 282 för högspänning och 644 för lågspänning. Av lägspänningsförsäljningen uppgick försäljning för elvärme till 291 milj. kr. Antalet lågspänningsabonnenter var ca 194000 varav ca 48 100 elvärmeabonnemang.

Koncernen har försålt fjärrvärme för 31 milj. kr. Under året investerades 182 milj. kr. inom koncernen. Koncernen hade 785 årsanställda. Från Vattenfall inlånades på entreprenadbasis 34 årsanställda.

Moderbolagets omsättning uppgick till 45,9 milj. kr. varav eriades 45,5 milj. kr. som räntor till statens vattenfallsverk motsvarande en förräntning av det ställiga kapitalengagemanget i SEAB med 13,1 %.

Moderbolaget hade en anställd - verkställande direktören. För administrativa uppgifter anlitades pä entreprenadbasis personal anställd hos statens vattenfallsverk.

9 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr. 1985/86:20 Framtidsutsikter

Under år 1985 kommer SEAB att utöka sitt aktieengagemang i Östhammars Energiverk AB från 5 till 28,7 %,

Statens förräntningskrav, som under år 1984 var 13 %, prognoseras kvarligga vid denna förräntningsprocent under år 1985. SEAB torde kunna uppfylla delta förräntningskrav.

AB Svensk Exportkredit

översikt 1984 1983

(milj, kr,) (milj. kr.)

32938,1

28110,5

-1229,2

-1148,3

255,0

197,4

35,1

40639,8

31924,1

768,4

754,4

7,7

1,1

Utlåning

Räntenetto (inkl, provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 61 57

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 och ägs riU häUten vardera av staten och affärsbankerna. Bolagets ändamål är att genom kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredittider från lägst två till vanligen högst åtta ä tio är.

Från den 1 juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt stöd som krediter lill marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export lill u-länder och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören, för att statsstöd skall utgå, att i någon form styrka att utländsk kredilkonkurrens föreligger. Fast ränta tUlämpas och i mars 1985 låg räntesatserna för statsstödda krediter i utländsk valuta mellan 10,6% och 13,0% per år beroende på kredittid och importiand och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statUga kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Därefter har det s.k. SEK-syslemet flera gånger förlängts och gäller f n. tills vidare.

Krediter till marknadsmässiga vUlkor lämnas då exportör inte avser all alls utnyttja statligt stöd eller som komplement till en statsstödd kredit för att finansiera t. ex. tredjelandsdel i projekt eller lokala kostnader. Räntesatsen för SEKs krediter till marknadsvillkor i kronor var i mars 1985 13,5%-14,25%.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter fastställd plan, vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skaU enligt SEKs bolags ordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exportkre- 130 ditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1984 uppgick bolagets utlåning tiU 32938 milj. kr. Skr, 1985/86: 20 varav 30303 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt utestod bolaget med kreditofferter och kreditavtal på tillsammans drygt 37569 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd (32439), och 6785 milj. kr avseende krediter tUl marknadsviUkor (1 591).

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har från år 1978 fram till utgången av år 1984 uppgått till knappt 5 150 milj. kr.

SEKs kostnadsmarginal på 0,25 %, som avser täcka bolagets hanteringskostnader samt vissa kreditrisker vid slatsstödd kreditgivning, har hittills inkluderats i det statliga åtagandel. Från den 15 april 1984 skall denna ersättning uttagas av låntagaren i form av förhöjd ränta. Den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferter är 0,5% per år vad gäller statsstödda krediter och marknadsmässiga krediter i valutor, och 0,6% för marknadsmässiga krediter i kronor.

Bolagets upplåning har i växande grad skett i utlandet. Av totala upplåningen under år 1984 på 8984 milj. kr. genomfördes 98% i utiandet.

Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för är 1984 till 255,0 milj. kr (197,4). Förbättringen beror huvudsakligen på 1983 års kraftiga konsolidering och på rörelsevoiymens successiva ökning under året. Efter skatteavsättning och avsättning av 202 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning, uppgick nettovinsten till 35,1 milj. kr. Av tiU 1984 års bolagsstämmas förfogande stående medel, 41,0 milj. kr., föreslås en utdelning av 45 kr. per aktie (30), vilket tar i anspråk 31,5 milj. kr., samt en avsättning till reservfonden med 3,6 milj. kr. I ny räkning överföres 5,9 milj. kr.

Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

475,7

459,4

0,1

0,5

0,1

0,5

1252,1

1 167,7

1,4

856,9

749,7

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 40 32

Historik

Vid 1984 års bolagsstämma beslöts att företagets namn fr. o. m. I juli 1984 skall ändras från Svensk Kärnbränsleförsöijning AB till Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB).

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ett mellan statens vattenfalls verk, Sydkraft AB och Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB träffat konsortialavlal. 131

Skr. 1985/86: 20 Enligt nu gällande konsortialavtal .som trätt i kraft den 1 juli 1981 äger

Vattenfall 36 %, Forsmarks Kraftgrupp AB 30 %, OKG AB 22 % och Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget 12 % av aktierna.

Bolagets omsättning har ökat från ca 0,5 milj. kr 1972/73 till c:a 475 milj. kr år 1984.

Bolagets syfte

SKB har av de svenska kärnkraftföretagen fått uppdraget att utveckla, planera, bygga saml driva anläggningar och system för hantering och omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken.

SKB svarar också för den omfattande forskningsverksamheten inom kärnavfallsområdet som staten ålagt de svenska kärnkraftproducenterna.

Slutligen handlägger SKB frågor beträffande prospektering, anriktnings-och upparbetningstjänster och reservlagring av uran för den svenska kärnkraftindustrin samt medverkar på begäran av delägarföretagen vid urananskaffning.

Verksamheten under år 1984

Verksamheten har under året omfattat utredningar, projektering och byggande samt drift av anläggningar och system för omhändertagande av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från de svenska kärnkraftverken m. fl. SKB har också genomfört forskningsverksamhet inom kärnavfallsområdet samt handlagt frågor betr. uranprospektering, beredskapslagring av uran samt vissa anriknings- och upparbetningstjänster.

SKB:s beredskapslager omfattar anrikat uran och zirkaloy motsvarande behovet för en elproduktion av något över 35 TWh, i enlighet med avtal med Överstyrelsen för Ekonomiskt försvar - ÖEF.

Prospekteringsverksamheten under året har omfattat borrningar och andra undersökningar vid Lilljuthatten i Krokoms kommun, Vaksliden i Arvidsjaur samt Björkråmyran i Åsele.

Vid Lilljuthatten har undersökningarna påvisat en mineralisering om minst 3000 lon uran. Denna har bedömts utgöra en viktig och värdefull malmreserv, varför SKB avser att behålla undersökningskoncessionema i området.

Under år 1985 koncentreras prospekteringen till vissa undersökningar främst inom Åseie kommun.

SKB är avtalsslutande part för vissa uranrikningskontrakt med US De partment om Energy och Techsnabe-xport i Sovjetunionen. Några av USA- konlrakten är tecknade för Vattenfalls räkning. Under år 1984 har Vatten fall sagt upp en del kontrakt och tecknat nya anrikningsavtal i Europa, varför SKB:s åtagande betr. USA-kontrakten successivt kommer att av vecklas. Betr, SKB:s kontrakt med Techsnabexport har en anpassning av priset framförhandlals med hänsyn tiU priset för motsvarande tjänster i USA. 132 Under år 1984 har en översyn av SKB:s organisation och uppgifter

genomförts. Inom försöijningsledet skall SKB utgöra organ för samord- Skr. 1985/86:20 ning och stöd vid upphandling av nukleärt material och tjänster samt svara för elt antal gemensamma och allmänna uppgifter.

Från den 1 februari 1984 gäller ny lagstiftning för kärnteknikområdet, lag om kärnteknisk verksamhet (SFS 1984:3). För kärnkraftföretagens och SKB:s del innebär lagen utökade åligganden att bedriva och redovisa en allsidig forskningsverksamhet, främst med inriktning på slutförvaring av högaktivl radioaktivt avfall. Lagen föreskriver bl.a. att industrins forskningsinsatser skall redovisas i ett program som fr, o. m. år 1986 vart tredje år skall inges via nämnden för hantering av använt kärnbränsle, NAK, lill regeringen för utvärdering.

Mot bakgrund av den nya lagens krav har SKB genomfört en omfattande forskningsverksamhet i huvudsak med hjälp av företagsextema resurser, såsom forskningsresurser vid högskolor, forskningsinstitut, konsultförelag m, fl. Platsundersökningar har pågått i bl. a. Klipperåsen i Småland.

I juni 1984 beviljade regeringen Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag -FKA - och OKG Aktiebolag - OKG - tillstånd att tillföra reaktorerna F3 resp 03 kärnbränsle pä grundval av den inom SKB sammanfattade rapporten KBS 3 och ett i februari 1984 inlämnat program för forskning och utveckling i enlighet med krav i den nya lagstiftningen.

I juni 1984 inlämnade SKB i enlighet med finansieringslagens krav en kostnadsberäkning för kämkraftproduktionens radioaktiva restprodukter (Plan -84) tUl NAK. Efter beredning hos NAK fastställde regeringen avgiften för 1985 till 1,9 öre/kWh el från kränkraftproduktionen.

Byggnadsarbeten för SFR, SKB:s centrala lager för slutförvaring av driftavfall från de svenska kärnkraftverken samt visst avfall från Studsvik, sjukhus och industri har kunnat genomföras planenligt. Under året har anläggningens tilUartstunnlar sprängts. Arbetet genomförs på SKB:s upp- . drag såsom totalentreprenad av Statens Vattenfallsverk. Den första lagringsetappen omfattande sUo och fem förvaringstunnlar, sammanlagt 50000 m\ beräknas vara färdig för drift 1988.

Byggnadsarbete, montage samt driftsättning har fortgått vid SKB:s centrala mellanlager för använt kärnbränsle, CLAB. OKG skall för SKB;s räkning handha driften av CLAB. OKG:s driftorganisation för detta har till fullo etablerats och trätt i funktion under årel. Anläggningen beräknas bli färdig för bränslemottagning under juli 1985, vilket innebär försening jämfört med ursprunglig planering.

Uppbyggnaden av ett transportsystem för använt kärnbränsle och radioaktivt avfall har fortsatt planenligt och är i stort slutfört med avseende på transporter av använt kärnbränsle. Förutom det specialbyggda fartyget M/S Sigyn består utrustningen av tio transportbehållare med insatser för kärnbränsle, två transportbehållare för härdkomponenter, tre terminalfordon med lastbärare samt mobilt kylsystem m. m.

M/S Sigyn har legat upplagd med reducerad besättning vid Nya Oskars hamns Varv sedan 1 oktober 1984. SKB har fr. o. m. 1 mars 1985 övertagit fartyget från det franska dotterbolaget Sofrasam. I samband härmed har rederiaktiebolaget Gotland kontrakterats för drift av fartyget och förbere delser har vidtagits för att avveckla bolaget Sofrasam samt övriga engage- 133 mang i Frankrike med anknytning till Sigyn.

Skr. 1985/86:20

SKB har under året fört diskussioner med främst andra s. k. Baseload Customers i syfte att överlåta delar av det s.k. 80-ialskonlraktet med Cogéma. Några avtal har dock ej träffats varför SKB:s åtagande är oförändrat.

SKB har ett förhållandevis omfattande internationellt samarbete inom hela företagets verksamhetsområde. Viktigt härvidlag är det forskningssamarbete som sker betr. radioaktivt avfall med systerorganisationer i USA, Schweiz, Kanada och Frankrike samt organ inom lAEA och OECD/ NEA. Ett betydande internationeUt forskningsutbyte sker också inom det OECD-projekt som under SKB:s administration genomföres i Stripa gruva med deltagande av nio länder.

Även för övrig verksamhet är det internationella informationsutbytet och konlraktverksamheten omfattande. Viktigt är här bl.a. arbetet inom Uranium Institute där SKB företräder Sverige i uranförsöijningsfrågor.

Det råder ett förhållandevis stort internationellt intresse för SKB:s forsknings- och övrig verksamhet. Uppdrag har erhålUts från Finland, Schweiz och kontakter har tagits med stort antal andra länder.

AB Svensk laboratorietjänst (Svelab)

översikt

1983/84* (milj. kr.)

1982/83** (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

50,3

0,2

0,2

15,5

14,6

6,8

6,8

1,2

2,8

Antal anställda

1983/84 148

1982/83 149

* Räkenskapsåret 1983/84 föriängt till 18 månader. (1983-07-01-1984-12-31) ** 1982-07-01-1983-06-30

Svelab bedriver vid elva regionlaboratorier laboratorieverksamhet inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroU, veterinärmedicinsk diagnostik, fodermedelskontroll och miljökontroll. Verksamheten bedrivs pä affärsmässig grund och dess kostnader finansieras via avgifter för utförda uppdrag.

134 Historik

Från starten år 1970 och fram t.o.m. år 1974 var staten och dåvarande Sveriges Lantbruksförbund ägare av bolaget. Ar 1974 utökades ägarkretsen med Kooperativa Förbundet och Industrins Livsmedelsgrupp. Vid årsskiftet 1982/83 inträdde Svenska kommunförbundet bland ägarna. Aktiekapitalet ökades till 4560 milj. kr.

Det nuvarande ägarförhållandet är följande: staten 34%, Svenska kommunförbundet 34%, jordbruksnäringen 16%, konsumentkooperationen 8% och den privata livsmedelsindustrin 8%.

Bolagets syfte Skr. 1985/86:20

Svelabs huvuduppgift är att mot ersättning ge laboratorieservice inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll. Viss laboratorieservice kan också ges inom t. ex. det lantbrukskemiska området. Vidare bedrivs provtagning, utvärdering och rådgivning inom ramen för Svelabs verksamhetsområden.

Verksamheten under tiden 1983-07-01-1984-12-31

Fr.o.m. den 1 januari 1985 sammanfaller verkamhetsäret med kalenderåret, varför denna redovisning omfattar 18 månader. Under verksamhetsåret har två beslut fattats av statsmakterna som är av särskild betydelse för bolaget. Det ena och mest betydelsefuUa beslutet, avser den obligatoriska salmonellakonlrollen av fjäderfä. Uppfödarna skaU fr. o. m. den I juli 1984 själva svara för samtliga laboratoriekostnader i samband med kontrollen. Tidigare ersatte staten större delen av dessa direkt tiU bolaget.

Kontrollen har minskat i omfattning till följd av förkortade uppfödningstider och därmed minskad provtagningsfrekvens enligt författning meddelad av lantbruksstyrelsen. Genom den volymminskning som således uppstått har bolagets intäkter inte oväsentligt minskat.

Det andra beslutet innebär att statsbidraget för obduktioner ändrats fr.o.m. den 1 juli 1984. Även detta har medfört minskade intäkter för bolaget.

De nämnad förändringarna har starkt påverkat del ekonomiska resultatet för verksamhetsårets senare del. Trots detta har resuhatet för hela perioden blivit betydligt bättre än väntat.

Vissa rationaliseringar har genomförts under verksamhetsåret. Sä t. ex. har ett ADB-system införts som innebär en effektivisering av utskrift av analysprotokoll och fakturor samt ett underlättande av statistikarbetet. Bolagets huvudkontor har övertagit samtliga de ekonomi- och personaladministrativa rutiner som tidigare handhafts av ett servicebolag. Härigenom har uppnåtts snabbare och smidigare hantering av dessa rutiner, resultatuppföljningen har blivit bättre och kostnaderna inte oväsentligt lägre. Huvudkontoret har flyttat in i större och billigare lokaler på Apelbergsga-lan 40, Stockholm. Under räkenskapsåret har bolaget startat en ny service till framförallt mindre livsmedelsföretag. Den innebär utbildning av personal i livsmedelshygien, upprättande av kontrollprogram, bearbetning och uppföljning av analysresultat samt rådgivning.

Framtidsutsikter

Den ändrade situationen till följd av de tidigare nämnda författningsändringarna innebär att det ekonomiska resultatet för är 1985 och år 1986 beräknas bli otUlfredsställande. För att få till stånd en anpassning efter de ändrade förhåUandena har förslag tagits fram till en ändrad organisation — förslag som är föremål för diskussion mellan ägarna.

135 Skr. 1985/86:20 Svensk Miljöteknikutveckling AB

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

0.1

0,2

0,1

0,4

0,1

0,0

5,6

5,8

5,0

5,0

0,0

0,0

1984 1983

Antal anställda 1 Q

Historik

Bolaget bUdades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 28 augusti 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att inle lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981, Egentiig operativ verksamhet inleddes i augusti är 1982 i samband med bolagets etablering i Östersund.

Bolagets syfte

Bolagels verksamhet syftar till att i samverkan med eller på uppdrag av andra företag och organisationer kommersiellt nyttiggöra svensk miljöteknik för svenska och internationella marknader.

Bolagets verksamhetsinriktning

Verksamheten inriktas mot miljöområdet och bedrivs i projektform. Bolaget åtar sig projektlednings- och koordineringsuppgifler.

Verksamheten under år 1984

Avtal har träffats mellan staten och TEMU Interactor AB med innebörden att staten överlåter sina aktier i Svensk Miljöteknikutveckling AB till TEMU Interaktor AB, Aktieöverlåtelsen är ett första steg i en fusion meUan de bägge bolagen och Svensk Transportsystemutveckling AB,

Ett projekt avseende forsknings- och åtgärdsbehov inom området vibra-tionsrelaterade arbetsmiljöproblem har avslutats. Projektet, som bedrivits med anslag från Arbetarskyddsfonden, väntas få en fortsättning i form av teknikupphandling av vibrationseliminerande processer.

Avtal har under året slutits med Sveriges meteorologiska och Hydrolo- giska Institut (SMHI) om samarbete vid utveckling och kommersiell explo atering av system för lokala prognoser avseende marin miljö. En teknisk ekonomisk förstudie har inletts liksom överläggningar med köpare av 136 referensanläggning i en svensk hamn.

1 ett annat samarbetsprojekt har arbetet inletts på utveckling av system för förbättring av den träbearbetande industrins arbetsmiljö. Projektet är baserat på ett samarbetsavtal med tre företag med för projektet kompletterande kompelens.

Skr. 1985/86:20

Svensk Transportsystemutveckling AB

översikt

1984 (milj, kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsäuning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

0,0

0,0

0,1

0,4

0,0

0,0

6,7

5,7

5,0

5,0

0,0

0,0

Antal anställda

1983 Historik

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 28 juli 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att inte lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i Östersund.

Bolagels syfte

Bolagets verksamhet syftar till att i samverkan med eller på uppdrag av andra företag och organisationer kommersieUt nyttiggöra svensk transportteknik för svenska och internationella marknader.

Bolagets verksamhetsinriktning

Verksamheten inriktas mot transportområdet och bedrivs i projektform. Bolaget ålar sig projektlednings- och koordineringsuppgifter.

Verksamheten under år 1984

Avtal har träffats mellan staten och TEMU Interactor AB med innebörden att staten överlåter sina aktier i Svenska Transportsystemutveckling AB lill TEMU Interactor AB. Aktieöverlåtelsen är ett första steg i en avtalad fusion mellan de bägge bolagen och Svensk Miljöteknikutveckling AB.

Inför förestående fusion har verksamheten haft begränsad omfattning. Den har främst omfattat studier av projektförutsättningar samt medverkan i licensförhandlingar.

137 Skr, 1985/86:20 SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB

översikt 1983/84 1982/83

(milj. kr.) (milj. kr.)

61,4

1,5

5,6

1,7

5,0

99,2

100,4

24,2

22,7

9,0

70,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1983/84 1982/83

Antal anställda 218 217

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB är riksprovplats för elektrisk materiel, huvudsakligen för sådan materiel som används i hem och hushåll.

Aktieägare är svenska staten med 51 %, Svenska Elverksföreningen med 29,4% och Svenska Brandförsvarsföreningen med 19,6%.

SEMKOs uppgift är att svara för all officiell provning, dvs. av myndighet föreskriven provning på sädana produkter som ingår i SEMKOs ob-jektområdet. Den helt övervägande delen av provningen har föreskrivits av Statens Energiverk och gäller elsäkerheten, dvs. säkerheten mot elektrisk stöt och brand. Genom att staten har huvudinflytande har Statens Energiverk kunnat delegera rätten att falla beslul om godkännande. Viss provning görs även enligt andra myndigheters föreskrifter. Det gäller t. ex. uppmätning av ultraviolett strålning från solarier, joniserande strålning frän TV-apparater och kontroll av mikrovågsugnar.

När kraven är uppfyllda godkänner SEMKO produkter och fabrikanten kan då genom S-märkning för allmänheten visa att den är godkänd. Fabrikanterna ansvarar för att de godkända produkterna tillverkas och säljs i det av SEMKO godkända utförandet. Genom att göra stickprovskontroller på marknaden och genom att följa upp anmälningar och rapporter om olycksfall, får SEMKO kännedom om sådana fall då produkter säljs i ett utförande som avviker från det godkända. SEMKO kan då påyrka rättelse och i svårare fall anmäla förseelsen lill ansvarig myndighet för åtgärd.

Verksamheten under verksamhetsåret 1983/84

Personalstyrkan var vid verksamhetsårets början 217 personer och vid dess slut 218.

Vid årets slut tjänstgjorde 45 personer inom ledning och administration, 22 personer inom norm- och utredningssektionen samt 153 inom typprov-ningssektionen. Av dessa vara 135 direkt engagerade i provningsverksamheten.

Sedan verkamheten kommit igång i de nya lokalerna efter inflyttningen i februari-mars 1983, har under året en stabilisering skett, innebärande att diverse "barnsjukdomar" botats både med avseende pä lokaler och prov ningsutrustningar och på den nya organisationen som infördes under före- 138 gående år.

uppdragstiderna har kunnat hållas pä en acceptabel nivå. Vissa "puck- Skr, 1985/86: 20 lar" som fanns vid verksamhetsårets början, som en följd av dels flyttningen, dels den sedvanliga semesterperioden, har kunnat bortopereras genom en god arbetsinsats av personalen.

Under året har vidtagits en del åtgärder för att även rationalisera det konlorstekniska arbetet, således har l.ex, ordbehandlingsapparater införskaffats till ett flertal sekreterare.

Inom den internationella certifieringen arbetas på en finslipning av procedurer avsedda att underlätta utfärdandet av nationella godkännanden genom tUIämpning av principen om ömsesidigt erkännande av provningsresultat.

Under verksamhetsåret har ca 13600 provningsuppdrag avslutats. Av uppdragen var 2720 (20%) förstagängsuppdrag med fuUständig provning, 1795 (66%) kunde godkännas redan efter första provningen, 925 måste underkännas,

SEMKOs förteckning över godkänd elektrisk materiel innehåller:

67000 typgodkännanden för 2800 uppdragsgivare från olika länder. 980 (35%) är svenska uppdragsgivare.

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj, kr.)

15,0

24,0

-0.4

0,5

-0,4

0,2

133,0

181,5

53,9

54,3

16,0

18,4

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 16 73

Svetab är ett investmentbolag som arbetar enligt s. k. venture capitalmo-dell med inriktning på små och medelstora förelag. Denna verksamhet bedrivs i fem regionala investmentbolag, Svetab Nord AB, Svetab Bergslagen AB, Svelab Syd AB, Svetab Väst AB och Svetab Öst AB. Dessa fem regionala bolag utgör den centrala delen av Svelabs totala verksamhet, som dessutom omfattar delägarskap i två amerikanska venture capital fonder samt konsultverksamhet.

Under de tre senaste åren har den regionalt bedrivna investeringsverk samheten med inriktning på minoritetsengagemang stått i centrum för Svelabs aktiviteter. Affärsidén för denna investeringsverksamhet är att med riskkapital och kunnande medverka i expansiva och utvecklingsbara småföretag genom tidsbegränsat delägarskap i minoritetsställning kombi nerat med fortlöpande affärsutveckling, främst genom aktiv styrelseinsats. Detta affärsutvecklingsarbete påbörjas redan under sökprocessen med tankeutbyte med Svelabs tilltänkta partners om deras affärsplan och dess utveckling, vilket ytterligare fördjupas innan Svetab går in som delägare. 139

Skr. 1985/86: 20 Riskkapitalet i de regionala bolagen utgör tillsammans 70 milj. kr., som har finansierats genom anslag från riksdagen.

Verksamheten röner ett fortsatt positivt intresse såväl hos företag som hos finansieringsinstitut. Vid årsskiftet 1984/85 var Svetab genom de regionala investmentbolagen delägare i tjugoen förelag.

Eftersom de regionala investmentbolagens affärsidé bygger på alt gå in som minoritetspartner med riskkapital - kapital som inte kräver säkerhet — gäller det att på speciellt sätt hantera risktagandet. Detta görs genom en särskild utvärderingsprocess, som innebär att utöver en analys av företagels framtida möjligheter, bedömningen starkt inriktas på kompetens och förutsättningar hos förelagaren själv och ledningsgruppen.

Den process som ligger tiU grund för utvärderingen av riskerna i de minorilelsengagemang som de regionala investmentbolagen överväger, hanleras av Personorientering AB som har ett nära samarbete med Svetab. Personorienteringsinstrumenl för sådana bedömningar av investeringsalternativ är de s. k. investeringsprogrammen som ger underlag för bedömning av styrkan hos företagaren, ledningsgruppen och affärsidén.

Sedan Svetab-gruppen avyttrat två majoritetsägda företag redovisas ingen fakturerad försäljning under år 1984, Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgår tiU -0,4 milj, kr. (0,4). Balansomslutningen uppgår till 133 milj, kr., varav 70 milj. kr. utgör riskkapital i de regionala investmentbolagen och 100 milj. kr. i den samlade koncernen.

Svenska Lagerhus AB

översikt 1984 1983

(milj- kr.) (milj. kr.)

10,3

0,6

0,5

0,3

0,2

19,8

18,0

7,1

5,8

1,6

2,8

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 24 22

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och fodermedel för bl.a. Svensk Spannmålshandel ek, förening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel pä uppdrag av statens jordbruksnämnd.

Utöver företagets ursprungliga uppgift att ombesöija beredskapslagring av livsmedelsprodukter och proteinfodermedel har bolagets avdelning för arkivtjänster, "BergArkivering", etablerat sig på marknaden. Konceptet innefattar förutom förvaring, systematisering av material, snabb återsök-ning och vid behov gallring och destruktion. Denna arkivlagringstjänst är förlagd till bergrum i Kumla kommun. 140

Svenska Penninglotteriet AB Skr. 1985/86:20

översikt 1984 1983

(milj. kl.) (milj. kr.)

387,t

1210,6

440,5

385,8

456,1

401,5

703,7

599,7

456,7

402,1

1,8

0,7

Omsältning*

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 116 115

* Avser lottsedelsförsäljning.

Bolagets uppgift är att tUlgodose allmänhetens behov av lotterispel samt driva rörelsen så att den lämnar överskott till statskassan.

Verksamheten under år 1984

I enlighet med av regeringen utfärdat tillstånd har bolaget anordnat 38 dragningar med penningvinster under år 1984. TiU det s. k. Penninglotteriet som omfattade 24 dragningar såldes 26,2 milj. (26,2) lotter. Till Bellmanlot-teriets 12 dragningar såldes 17,0 milj. (13,3). Till 1984 års Kulturiotteri till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, vars behållning disponeras av utbildningsdepartementet, såldes 338500 (252000) lotter ä 100 kr. och till Fredslotteriet vars överskott skaU gå till svenskt fredsarbete således 559000 lotthäften (med 4 lotter) å 100 kronor. Den totala försäljningen omfattade sålunda 44,1 milj. (39,8) lotter tiU ett sammanlagt värde av 1387,1 milj. kr. (1210,6). Priset på penning- och beUmanlotlerna var 30 kr. Nettovinsten uppgick tUl 456,1 milj. kr. (401,5). I vinstskatt har för bolagets samtiiga lotterier inlevererats 155,2 milj. kr. (144,1). Vid bifall till styrelsens förslag tiU vinstdisposition erhåller staten hela nettovinsten 456,1 milj. kr. inkl. utdelningen på aktier med 5000 kr. Sammanlagt skulle staten därmed erhäUa 611,3 milj. kr. (545,6), varav 8,7 milj. kr. (5,8) avsatts för Kulturlotteriets ändamål och 20,0 milj. kr. till svenskt fredsarbete. Till vinnare har utbetalats 680,5 milj. kr. (594,2).

Den fakturerade försäljningen uppgick tiU 1 388,2 milj. kr. (1 211,8), de administrativa kostnaderna till 136,1 (110,0). De likvida tillgångarna vara 68,9 milj. kr. (64,6), fordringarna 203,1 milj. kr, (151,8) och anläggningstUl-gångarna 8,6 milj, kr. (8,9).

Kortfristiga skulder uppgick till 219,8 milj. kr. (170,4), långfristiga tiU 27,2 milj. kr. (27,2) saml det egna kapitalet till 456,7 milj. kr. (402,1), varav i aktiekapital 0,1 milj. kr. (0,1). Investeringar 1,8 milj. kr. (0,7) och perso nalkostnader 15,2 milj. kr. (13,7).

Medeltal anställda under året var 116.

141 Skr. 1985/86:20 Svenska Petroleum AB

översikt

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

Antal anställda

(milj. kr.)

(milj. kr.)

8 690,5

7059,9

-4,4

-29,9

-8,6

-37,3

3 160,7

2419,3

300,0

297,4

695,7

50,1

177 Svenska Petroleum AB (SP) bildades år 1975 och började med oljehan-delsverksamhet under år 1976.

SP marknadsför främst eldningsoljor och drivmedel genom egen försäljningsorganisation samt genom dotterbolagen VISAB Värmecenter i Sverige AB, SP Bensinstationer AB, AB Gefle Kolimport, Värmecenter i Sörmland Ulf Taléus & Co AB, Trelleborgs Olje AB, Motell Glasblåsaren AB och Oljeprodukter Helge Karlsson AB.

SP:s totala försäljningsvolym inom landet uppgick under år 1984 tiU 2,2 milj. kubikmeter (2,3). Den marknadsandelsgrundande försäljningen inklusive drivmedel var 9 (8)%. Icke marknadsandelsgrundande försäljning avser försäljning av eldningsolja och diesel till lokala oljebolag samt försäljning av bensin till bl. a. Din-X.

Utöver inhemsk försäljning omsätter bolaget råolje- och produklvo-lymer genom sin internationella tradingverksamhet. Företagets totala försäljning av råolja och produkter uppgick under året tUl 4,5 (4,1) miljoner kubikmeter.

SP lagrar och distribuerar olja över hela landet genom Svensk Oljedistribution AB (ODAB), där SP har en ägarandel på 36% och BP resterande andel.

SP äger 14% i Scanraff i LysekU och 22% i BPs raffinaderi i Göteborg och raffinerade under år 1984 vid dessa raffinaderier 2,1 (2,3) miljoner kubikmeter råolja.

SP bedriver genom dotterbolaget SP Exploration AB egen oljeprospektering främst i Nordsjön. SP-koncernen har per den 31 december 1984 investerat 549 MSEK i ULA-fältet, som beräknas börja producera olja under sista kvartalet 1986.

SP förvärvade under år 1984 Svenska Fina AB, som vid förvärvstillfället hade en marknadsandel på ca 3 % i genomsnitt för eldningsolja och drivmedel på den svenska marknaden. Svenska Fina AB har under året namnänd-rat till SP Bensinstationer AB. Under året har aktierna i försäljningsbolagen Trelleborgs Olje AB, Motell Glasblåsaren AB och Oljeprodukter Helge Karlsson AB förvärvats. Genom köpet av dessa bolag har medeltalet anställda i koncernen under år 1984 ökat från 177 tiU 330.

Resultatet efter finansieUt netto blev för år 1984 -5,6 (-29,9) milj. kr.

Priserna pä petroleumprodukter på den svenska marknaden torde - mot

bakgrund av utfallet för de svenska oljebolagen av de senaste årens för-

142 ödande priskonkurrens — bli bättre anpassade till anskaffningskostnader-

na. Resultatet av de internationella affärerna bedöms bli positivt. SP- Skr. 1985/86: 20 koncernens resultat för år 1985 bör mot denna bakgrund kunna bli bättre än 1984 ärs resultat.

Svenska Petroleum Exploration AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

187,8

188,2

0,1

0,1

0,0

0,1

67,2

63,2

6,0

6,0

0,1

0,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 44 38

Bolaget bildades år 1973 och har som syfte att utomlands eftersöka och utvinna råolja och naturgas. Fr.o.m. den 1 januari 1979 är bolaget ett helägt dotterbolag tiU Svenska Petroleum AB sedan de enskilda aktieägarna i bolaget överlåtit sina aktier till Svenska Petroleum AB. Under år 1979 har bolaget ändrat firma frän Petroswede AB tiU Svenska Petroleum Exploration AB (SP Exploration). Finansiering av verksamheten har t.o.m. utgången av år 1978 skett genom bidrag från aktieägarna och fr. o. m. den 1 januari 1979 genom statliga bidrag.

Bolagels och Svenska Petroleum AB:s styrelser har under år 1979 antagit vissa riktlinjer för SP Explorations verksamhet. Dessa riktlinjer har legat till grund för en verksamhetsplan för tiden 1980-1984 som har redovisats t prop. 1979/80:100 bil. 17.

Genom avtal mellan bolaget och Oljeprospektering AB (OPAB) har bolaget fr.o.m. den 1 oktober 1979 övertagit OPABs personal liksom kontorslokaler med inventarier och maskiner och har vidare åtagit sig att som operatör svara för OPABs verksamhet.

Bolagets ändamål är att etablera lönsam produktion av olja och gas. Bolaget bedriver härför prospektering efter olje- och gasfyndigheter samt genomför utbyggnad för produktion ur sådana fyndigheter. Verksamheten har under året alltmer koncentrerats till Nordsjön och angränsande områden.

Bolagets verksamhet finansierades vad avser prospekteringsverksamheten till och med den 30 juni 1984 genom särskilda bidrag ur den statliga oljeprospekteringsfonden. Administrationskostnaderna finansierades under samma tid till del även genom ett reservationsanslag i statsbudgeten. Från och med den I juli 1984 finansieras bolagets verksamhet i enlighet med det av riksdagen beslutade reservationsanslaget "Program för prospektering efter olja och naturgas". Genom beslutet har regeringen givits fullmakt att till SP utbetala sammanlagt 540 milj, kr. för finansiering av prospekleringsinsatser.

För erhållna statliga bidrag till prospekteringsverksamheten föreligger återbetalningsskyidighet under vissa förutsättningar. 143

Skr. 1985/86: 20 Bolaget har under året reducerat sitt intresse i de två brittiska konces-

sionerna i blocken 3/lOb och 22/2. I Tunisien fränträdde bolaget helt sin andel i Dehibat-koncessionen och beslut fattades också om att under år 1985 helt frånträda Enfida-koncessionen.

Genom ansökan ingiven i den första danska anbudsrundan erhöll bolaget del i två koncessioner. Den ena avser ett område i danska Nordsjön och den andra ett område till lands på norra Jylland.

Bolagets verksamhet under året har förutom prospektering inriktats mot utbyggnaden av det under år 1983 förvärvade Ulafältet i vilket SPE A/S äger 15%. Vidare har under årel verksamheten inriktats mot förvärv av utvinningsprojekt främst i den brittiska delen av Nordsjön. Med utvinningsprojekt menas andelar i olje- eUer gasfält, vilka redan är utbyggda eller vUka upptäckts och huvudsakligen utvärderats, men ännu inte utbyggts. Sådana förvärv avses bli finansierade genom extern upplåning, när så erfordras, mot säkerhet i form av statliga garantier, som regeringen av riksdagen bemyndigats att utfärda intill ett belopp f n. uppgående till 8000 milj. kr.

Enligt tidigare fattat beslut har samtliga aktier i bolagets norska dotterbolag, Svenska Petroleum Exploration A/S - SPE A/S, överlåtits tUl moderbolaget SP. Verksamheten inom SPE A/S handhas dock av bolaget på uppdrag av SP.

Bolaget svarar även för Oljeprospektering AB:s - OPAB — prospektering och produktion i Sverige enligt särskilt avtal och erhåller för delta ersättning från OPAB,

Svenska rymdaktiebolaget

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj, kr.)

459,3

541,6

5,9

1,1

-1,1

-2,8

568,6

258,3

14,7

15,8

21,6

25,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 176 155

Svenska rymdaktiebolaget, som bUdades år 1972, har följande huvuduppgifter:

— att tekniskt verkställa det svenska rymd- och fjärranalysprogrammet

— att projektera och utveckla satelliter för bl.a. kommunikation, jordobservation och rymdforskning

— att bedriva teknisk konsultverksamhet i högteknologisekiorn, inte bara inom rymdområdet, åt myndigheter och företag

— att ta emot bilder från fjärranalyssatelliter vid Esrange, bearbeta alla slags bilder i dator för olika tillämpningar och kunder såväl inom som

144 utom Europa

—att utveckla och driva operativa Qärraiialyssystem för miljökontroll l.ex. oljespillövervakning

—att driva Esrange raketskjutfält och markstation för satelliter. Verksamheten bedrivs vid huvudkontoret i Solna samt vid raketskjutfäl-

tet och markstationen för satelliter Esrange i Kiruna kommun.

I koncernen ingår dotterbolaget Satellitbild i Kiruna AB med uppgift att mottaga, bearbeta samt marknadsföra data från fjärranalyssatelliter.

Under är 1984 hade koncernen i medeltal 176 anställda och en omsättning på 459,3 milj. kr.

Koncernens resultat för år 1984 utgjorde efter boksiutsdispositioner och skatt en förlust på 1070000 kr. Moderbolaget redovisar en vinst på 1739000 kr. och dotterbolaget en föriust på 1627000 kr. Enligt vUlkoren för det statliga stöd som beviljats dotterbolaget torde staten komma att medge eftergift av lämnat lån med ett belopp som motsvarar dotterbolagets förluster under de första verksamhetsåren.

Skr. 1985/86: 20

Svenska Statens Språkresor AB

Översikt

1984 (milj. kr.)

(milj

1983 kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

32,9

29,4

0,2

3,2

0,0

2,7

11,0

3,0

3,1

0,6

0,2

Antal anställda

1983 13

Svenska Statens Språkresor AB .bildades år 1979 och övertog då den verksamhet som sedan år 1938 drivits av Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Detta enligt riksdagens beslut hösten 1979.

Bolaget har till syfte att ulan egentligt vinstintresse förmedla utiands-kontakter för främst svensk skolungdom, såsom språkkurser utomlands, vistelser i USA under ett läsår med studier i high schools, deltagande i brittiska internatskolor, skolungdomsutbyte samt brevvänsförmedling.

Bolagets verksamhet med resor lill USA visar en fortsatt uppåtgående trend. Utöver ett samarbete med övriga nordiska länder förmedlas USA-vistelser även för brittiska och västtyska skolungdomar. Språkreseverksamheten inom Europa har efter ett par år med minskad volym ånyo ökat i omfattning.

Framlidsutsikterna är svåra att bedöma med hänsyn till den allmänna åtstramningen och viss försiktighet hos föräldrar att investera i ungdomarnas utbildning. Den f n. höga dollarkursen kan påverka resandet till USA i negativ riktning.

10 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

145 Skr. 1985/86:20 Svenska Tobaks AB

översikt 1984 1983

(milj, kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1855,1

1658,0

558,5

538,1

52,4

42,0

2767,3

2597,0

727,7

675,3

49,8

86,1

1984 1983

Antal anställda 2224 2224

Svenska Tobaks AB - i dagligt tal Tobaksbolaget - har sitt ursprung i ett monopol som enligt riksdagsbeslut bUdades år 1915, När monopolet avskaffades år 1961 fick Tobaksbolaget sin nuvarande form som statsägt aktiebolag och bildar idag tillsammans med dotterbolaget Elisabel Bas B, V. en koncern, helägd av Procordia AB (f d. Statsförelag),

Tobaksbolaget ska enligt bolagsordningen "tillverka tobaksvaror och idka handel med tobak och tobaksvaror samt driva annan därmed förenlig verksamhet". Bolaget tillverkar, säljer och distribuerar cigaretter, ciga-riller, cigarrer, pip- och rulltobak samt snus och portionstobak. Dessutom säljer och distribuerar förelaget större delen av de importerade tobaksprodukter som finns pä den svenska marknaden. I samarbete med andra företag har Tobaksbolaget också ett antal säljuppdrag (bl.a, chokladprodukter).

Marknadsutvecklingen för snus och ruUtobak var positiv. Cigarettförsäljningen var oförändrad jämfört med föregående år och försäljningen av cigariller/cigarrer liksom av piptobak gick tillbaka.

Exporten omfattar främst piptobak till ett 70-tal länder över hela världen, men också snus och cigariller.

Det holländska dotterbolaget Elisabet Bas B.V. tillverkar och säljer cigariller och cigarrer såväl på hemmamarknaden, där huvudmärket La Paz är störst, som på olika exportmarknader.

Koncernens omsältning år 1984 uppgick till 1831 milj. kr. exklusive tobaks- och konfektyrskatt och vinslen efter finansieUt netto blev 559 milj. kr. Investeringar i anläggningar uppgick till 45 milj. kr. Medelantalet anställda var 2224 varav 1428 i Sverige. De anställdas löner uppgick till 211 milj. kr.

Av vinsten utgavs i koncernbidrag tiU bolag inom Procordiakoncernen 254 milj. kr.

För år 1985 beräknas koncernens omsättning uppgå tUl cirka 2000 milj. kr. och resultatet efter finansiellt netto väntas öka något.

Svenska Utvecklings AB (SU)

Skr. 1985/86:20

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

16,4

30,1

4,2

11,7

3,8

11,7

43,4

39,5

31,5

30,8

4,7

6,1

Antal anställda

1984 25

1983 46

Historik

Svenska Utvecklings AB bUdades år 1968 som elt led i den ökade satsningen på forskning och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde en rekonstruktion av SU under år 1976. I samband därmed överfördes aktierna i SU från fonden för statens aktier liU Procordia AB.

Bolagets syfte

SUs uppgift är alt analysera och utveckla nya affärsidéer och företag. SU har därvid i främsta rummet inriktat sig på högteknologiska projekt inom områden som bedöms ha stor tillväxtpotential.

Verksamheten under år 1984

SU bildade år 1982 ett bolag för bildbehandling. IMTEC Image Technology AB i Linköping, där SU hade en minoritetspost. Under år 1984 förvärvade SU samtliga aktier i IMTEC, vars verksamhet avser bildbehandling, främst för medicinska och industriella applikationer. Verksamheten flyttades från Linköping till Uppsala med anknytning till universitetets bildanalyslaboratorium samt akademiska sjukhuset..

Under är 1984 förvärvade SU 20% av aktierna i Idé-Dala AB med möjlighet att senare erhålla ytterligare aktier. Idé-Data utvecklar och marknadsför programvaror inom området affärsgrafik.

TUl informationsområdet hör också Infovox AB - ett bolag som bildats av SU för verksamhet avseende talöverföring. SU har 38% av aktierna. Infovox har nyligen träffat ett avtal med Televerket om utveckling av talteknologiprodukier. Såväl IMTEC, Idé-Data som Infovox har utvecklats gynnsamt under året.

Under år 1984 bildade SU tillsammans med en grupp forskare SU Infologics AB, som är Sveriges första kommersiella företag inom området artificiell intelligens. SV äger 75% av aktierna. En uppbyggnad av företagets verksamhet har skett under år 1984 och fortsätter under år 1985.

Exploateringen av den av SU utvecklade metoden för avsaltning av havsvatten har påbörjats. Utöver en referensanläggning utanför Göteborg, som togs i drift i början av år 1985, pågår förhandUngar även om en referensanläggning i Medelhavsområdet.

147 Skr. 1985/86:20 Inom SU sker utvärdering av olika projekt, som kommit in tiU Procordia

eller till företag och institutioner, åt vilka SU åtagit sig att göra sådan utvärdering. Denna verksamhet har bl. a. lett till att SU och Statens Väg-och Trafikinstitut bildat ett gemensamt till lika delar ägt bolag, SU-VTI Exploatering AB, med uppgift att utveckla och marknadsföra metoder och utrustningar inom bl. a. trafiksäkerhetsområdet.

På uppdrag av ett antal företag samt myndigheter och utvecklingsfonder söker och förmedlar SU licenser från Japan, Frankrike och USA.

SU-koncernens fakturerade försäljning utgjorde under året 16,4 milj. kr. (30). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 4,1 milj. kr. (11,7), Avvikelserna i förhåUande till år 1983 sammanhänger med att i slutet av år 1983 överfördes den elektrokemiska verksamheten i Åkers-berga liksom verksamheten avseende talöverföring i separata bolag, varvid SU avyttrade en del av aktierna.

Framtidsutsikter

Genom sin uppbyggnad medverkar SU vid exploatering av projekt och utveckling av företag inte endast finansiellt utan bistår också med management samt teknisk och kommersiell expertis. Genom dessa olika möjligheter till medverkan kan SU även fortsättningsvis fyUa en viktig funktion.

Svenska Varv AB

översikt 1984 1983

■ (milj. kr.) (milj. kr.)

-1035

-1046

12 359

2 342

105 Omsättning

Resullat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 17714 19599

148 Historik

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten övertog Salén-invests aktier i AB Götaverken söm tiUsammans med tidigare helstatliga Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom all ingå i den nya koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirörelse i koncernen. Under år 1982 överfördes aktierna i Zenit Shipping AB direkt till staten. Den 11 december 1984 fattades beslut om att uppta förhandlingar om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet. I mars 1985 träffades så överenskommelse med de fackliga organisationerna vid varvet om avveckling av verksamheten.

Marknad och orderingång Skr. 1985/86: 20

Flertalet av koncernens företag arbetar inom affärsområden som under de senaste åren kännetecknats av en mycket svag efterfrågan. Inom vissa områden har marknaden ytteriigare försämrats under det gångna året och endast inom delar av energisektorn har en förbättring kunnat noteras.

Fartygsmarknaden är fortsatt mycket dålig med stort tonnageöverskott och kraftig överkapacitet. Balansen mellan efterfrågan och kapacitet bedöms inte uppnäs under 1980-talet,

Offshore. Den nuvarande utvecklingen med dämpad efterfrågan är främst orsakad av osäkerhet om de framtida oljepriserna och kursen på US-dollar. Ökad konkurrens från i första hand Sydkorea innebär dessutom ytteriigare pressad prisnivå. Ett ökande intresse för flytande produktionssystem och semisubmersibla borriggar har dock kunnat noteras under senare tid.

Fartygsreparationer. Den fortsatta dåliga fraktmärknaden har medfört kraftigt försämrad ekonomi för rederierna, vilket i sin tur har inneburit minskad benägenhet att underhålla fartygen.

Inom energiområdet har en markant volymökning skett, medan byggnadssektorn legat på en oförändrat låg nivå.

Totalt har orderingången uppgått tiU 7 100 milj. kr. under år 1984 jämfört med 9600 milj. kr. år 1983.

Offshore

Koncernens offshoreproduktion bedrivs i huvudsak vid Götaverken Arendal, som är världens ledande tillverkare av semisubmersibla plattformar för oHka användningsområden.

Offshoremarknaden har under år 1984 varit fortsatt svag för service- och bostadsplattformar. När det gäller flytande produktionssystem för utvinning av olja och gas har intresset däremot ökat väsentiigt. Den lägre investeringskostnaden för flytande produktionsplattformar i jämförelse med bottenfasta anläggningar gör att mindre fyndigheter kan bli lönsamma. Delta resulterade under böijan av år 1984 i en uppmärksammad order lill GVA från North Sea Sun OU på en flytande produktionsplattform med ett ordervärde på 1400 milj. kr.

För semisubmersibla borriggar har intresset successivt ökat under året och förväntas öka ytteriigare under är 1985. Främst gäller detta mer avancerade semisubmersibla borriggar till nya block på djupare vatten utanför Norge, Storbritannien och,Mexikanska Golfen.

Förutom nybyggnation av riggar har Götaverken Arendal erhållit ett antal tekniska konsultuppdrag. Bland annat har den amerikanska borrentreprenören Sonat Offshore Drilling Inc tecknat avtal med ett koreanskt varv om tillverkning av borrplattformar, av typ GVA 4500. Götaverken Arendal kommer att svara för designarbete och visst tekniskt stöd.

149 Skr. 1985/86:20 Energi

Koncernens energiverksamhet är i första hand koncentrerad till Göiaver-ken Energy Systems men även Calor-Celsius bedriver en relativt omfattande verksamhet inom detta område.

År 1982 beslutades att samordna delar av koncernens aktiviteter inom energiområdet till Gölaverken Energy Systems. Som ett led i denna samordning har Götaverken Motor som tillverkar dieselmotorer överförts till Götaverken Energy Systems under är 1984.

Marknadsutvecklingen för cellulosaindustrin har varit god under hela år 1984. Detta ledde bl a till att Götaverken Energy Systems i början av år 1984 kunde teckna avtal med S:t Regis Corporation i USA om leverans av en turnkey sodahusanläggning med ett ordervärde på 550 milj. kr.

Efterfrågan inom den svenska energisektorn minskade under år 1984 till följd av bl. a. förändrade statliga bidragsnormer inom energiområdet. Trots detta har flera order kunnat tecknas på fastbränslepannor.

I syfte att ytterligare förstärka koncernens energisatsning har i böljan av är 1985 78% av aktierna i OTC-bolaget Generator AB förvärvats.

Fartygsproduktion

Koncernens fartygsproduktion bedrivs vid Kockums, Uddevallavarvet och Karlskronavarvet. Kockums och UddevaUavarvet tiUverkar handelsfartyg, medan tillverkning av bevaknings- och örlogsfartyg sker vid Karlskronavarvet, U-båtar tillverkas i samarbete mellan Kockums och Karlskronavarvet.

Vid årsskiftet 1982/83 gjordes inom koncernen en omfattande analys av storvarvens konkurrenskraft och marknadsförutsättningar. Analysen visade att konkurrenskraften väsentligt förbättrats jämfört med läget i slutet av 1970-talet. Överkapaciteten inom världens varvsindustri bedömdes emellertid vara betydande och bli bestående ett antal år. Mot denna bakgrund beslutade riksdagen ijuni 1983 om fortsatt stöd till den svenska varvsindustrin. Ett villkor för stödet var att kapaciteten reducerades med ca 25 % för att minska riskexponeringen. Under år 1982 kunde UddevaUavarvet och framför allt Kockiims teckna ett antal order, som medförde att varven fick en förhållandevis lång orderstock i jämförelse med konkurrenterna.

Under år 1984 har marknaden försämrats. Prisnivån har sjunkit ytterligare och nya marknadsbedömningar har visat att balans mellan utbud och efterfrågan troligen inte kommer att uppnås under 1980-talet.

Under år 1984 kunde inga nya order på handelsfartyg tecknas. Detta medförde att Uddevallavarvet icke hade sysselsättning i den första delen av produktionskedjan under hösten 1984, Styrelserna i IJddevallavarvet och Svenska Varv beslöt därför den 11 december att MBL-förhandlingar skulle inledas om avveckling av verksamheten, I syfte att underlätta avvecklingen har beslutats att producera två 20000 dwt produkttankfartyg.

För Kockums del har den långa orderstocken som sträcker sig fram till år 1987 inneburit svårigheter att teckna nya order, dä leveranstiderna inte varit attraktiva för rederierna. Kockums bearbetar för närvarande en rad 150 förfrågningar på främst kryssningsfartyg.

Kariskronavarvets lönsamhet i befintlig orderstock och beläggning un- Skr. 1985/86:20 der år 1985 bedöms som helt tillfredsställande.

Fartygsreparation

Koncernens verksamhet inom affärsområdet fartygsreparationer och -ombyggnader bedrivs huvudsakligen vid Cityvarvet i Göteborg. Cityvarvel har även mindre reparationsstationer i Landskrona, Malmö, Helsingborg och Sölvesborg. Reparationsverksamhet bedrivs dessutom vid Finnboda Varf i Stockholm och marint fartygsunderhåll vid Karlskronavarvet.

Reparationsmarknaden har genom den dåliga fraktmarknaden kraftigt försämrats under året. Internationellt sett har dessutom en betydande obalans uppstått genom att flera nybyggnadsvarv i Västeuropa orienterat sig mot reparationssektorn. Orderingången, och därmed beläggningen, har varit mycket svag vid reparationsvarven och prisnivån pressad.

Även pä ombyggnadsmarknaden har konkurrensen skärpts genom nybyggnadsvarvens ökade intresse.

Finnboda Varf har investerat i en flytdocka som ger varvet möjligheter alt torrsätta de flesta fartygstyper som trafikerar Östersjön.

Stadigt stöd titt varvsindustrin

Det statliga stödet till den svenska varvsindustrin har varit mycket omfattande, särskilt i slutet av 1970-talet och början av 1980-talei. Staten övertog i mitten och slutet av 1970-talet merparten av de då privatägda och konkursfärdiga svenska varvsföretagen. Betydande belopp fick användas för att täcka förluster i samband med åtaganden som dessa företag hade när de övertogs av staten. Dessutom satsade staten betydande belopp för all täcka förluster för omstrukturering respektive nedläggning av övertagna varvsföretag. Dessa satsningar har i allt väsentiigt tillförts Svenska Varv i form av ägartillskott.

Stödet har även kanaliserats som generellt stöd till den svenska varvsindustrin i sin helhet, dvs såväl tUl stadigt som privat ägda varv. Dessa stöd omfattar dels åtgärder för att underlätta varvens finansiering av sin produktion och av sina kundfordringar och dels direkta stöd av typen bestäl-larstöd, generellt varvsstöd (produktionsstöd) och u-landsstöd.

Svenska Varvs andel av generella stöd påverkar direkt eller indirekt rörelseresultat. Stödens resultateffekt framgår av tabellen nedan.

'

1984 U-landsstöd

Produktionsstöd

Stöd till sysselsätlningsfrämjande

åtgärder vid Karlskronavarvet

125 9

142« 6

158** 6

* motsvarar förlustreservering för tecknade kontrakt.

** varav 155 milj. kr. utnyttjats för avveckling av UddevaUavarvet

151 Skr. 1985/86:20 För att underlätta såväl de privat- som statsägda varvsföretagens finansiering av produktion och kundfordringar utfärdar staten kreditgarantier. Mot säkerhet i dessa kan varvsföretagen sedan göra erforderlig upplåning.

Varvets refinansiering av kundfordringar har tidigare varit mycket omfattande. För närvarande är andelen komanlaffarer vid försäljning av såväl fartyg som riggar emellertid väsentligt högre, I sådana fall finansierar beställaren i regel viss del av produktionen genom förskott och erlägger resterande köpeskilling vid leverans.

Beställaren finansierar i sin tur oftast betalningarna till varvet genom upplåning med hjälp av statliga kreditgarantier. Som säkerhet för dessa kreditgarantier lämnas panter i fartygen resp. riggarna men dessutom krävs från statens sida borgen av de statsägda varven på fulla beloppet. Behovet av statsgarantier men även de statsägda varvens kreditrisk blir sålunda desamma som vid kreditaffärer. För de privatägda varven gäller däremot i allmänhet krav på borgen motsvarande endast 10% av kreditbeloppet.

Denna typ av finansiering görs normalt via Svensk Exportkredit. Utländska bestäUare av fartyg erhåller finansieringsvillkor som för närvarande innebär att kredit lämnas på 80% av kontraktspriset över 8,5 år till 8,5% ränta. Härtill kommer kreditgarantiavgift till staten om 0,5% samt bankavgifter. OECD-överenskommelsen avseende finansiering av fartyg medger statiig subventionering ner till en total finansieringskostnad om 8%. ■

Samma kreditvillkor som tillämpas för fartyg gällde tidigare även riggar. Från slutet av år 1982 tUlämpas emellertid vid sådana affärer de s.k. consensus-villkoren som i dagens marknadsräntor inte innebär någon fördel för köparen.

Finansiering och likvididet

Koncernens likviditet har varit mycket god under år 1984.

Den räntebärande låneslocken uppgår till 6404 (5682) milj. kr. Härav utgör USD-lån 75% medan resten av upplåningen huvudsakligen skett i svenska kronor.

Likvida medel uppgår totalt inkl. konto hos Riksgäldskontoret och korta placeringar tiU 3251 milj. kr.

Utbetalning på kontot hos Riksgäldskonlorel görs när likviditeten understiger viss nivå och beslutas av regeringen. Saldot på kontot uppgick vid årsskiftet 1984/85 tiU 2200 milj. kr.

Koncernens omsättning minskade tiU 7078 (9452) milj. kr. huvudsakligen beroende på leveransförskjutningar mellan åren. Resultatet före bokslutsdispositioner försämrades med nära 1500 milj. kr. till -1035 (+458) milj. kr.

Rörelseresultat efter avskrivningar uppgår lUl -(-140 milj. kr. vilket är ca

160 milj. kr. sämre än år 1983. Främsta anledningen till det försämrade

resultatet är lägre rörelseresultat i Götaverken Arendal och Cityvarvet.

Calor-Celsius och Karlskronavarvet redovisar däremot förbättrade rörel-

152 seresultat. Förbättringar har även skett bl.a. genom att Vindenergi, Öre-

sundsvarvet och Utvecklingsbolaget avvecklats eller minskat verksamhe- Skr. 1985/86: 20 ten under är 1984.

För att bedöma varvens resultat måste summan av det redovisade rörelseresultatet samt gjorda kundfordringsreserveringar beaktas. Det redovisade rörelseresultatet blir missvisande om betydande kundförluster mer eller mindre regelmässigt uppkommer,

UddevaUavarvet redovisar för är 1984 ett positivt rörelseresultat efter planenliga avskrivningar om 369 milj. kr. Fraktmarknaden har emellertid varit svag även under år 1984, vUket medfört fortsatta förluster för många rederier. Ett antal kunder har därigenom inte heUer år 1984 kunnat eriägga kontraktsenliga amorteringar och räntor på fordringar avseende levererade fartyg. Dessa fordringar bedömdes i 1983 års bokslut som, osäkra och värderades då till erhållna panters — inteckningar i fartyg - värde.

I årets bokslut har lill följd av betydande försämring av priserna på andrahandstonnage av den typ som Uddevallavarvets kundriskengage-mang avser en nedvärdering skett med 674 milj. kr. Dessutom har reserverats 200 milj. kr. i första hand avseende beräknade framtida ränteförius-ter i samband med avveckling av Uddevallavarvets fartygsengagemang. HärtiU kommer att räntenettot belastats med 202 milj, kr. (88) tUl följd av att vissa av Uddevallavarvets kunder ej förmått erlägga fuUa räntor. De sammanlagda förlusterna hänförliga tUl Uddevallavarvets kundengagemang uppgår därmed tUl ca 1075 milj. kr.

Utöver det kundengagemang som bedömts som osäkert har Uddevallavarvet kundfordringar på sammanlagt ca 2400 milj. kr., vUka idag bedöms som säkra. Förmånliga kreditvillkor har emellertid lämnats. Detta innebär att om dagens svaga fraktmarknadsläge består under hela 1980-talet kan det finnas risk för att även vissa av dessa kunder kommer att få svårigheter att mot slutet av 1980-talet fullfölja uppgjorde amorteringsplaner och betala fuUa räntor.

Kostnaderna för avveckHng av verksamheten vid Uddevallavarvet beräknas tiU 351 milj. kr. Av dessa täcks 155 milj, kr, genom tidigare beslutade statliga avskrivningslån. Reserveringar för dessa kostnader ingår i posten extraordinära kostnader med 196 milj. kr. . ,

Sammantaget innebär detta att koncernens resultat belastats med totalt netto 906 milj. kr. avseende Uddevallavarvet.

I Finnboda Varf och Karlskronavarvet har reserveringar för kundförluster gjorts med 14 milj. kr. resp 18 milj. kr.

Resultatet för de större dotterbolagen framgår av nedanstående tabell.

Resultat före bokslutsdisposi- Fakiurering tioner och skatt

■ 42

-706

-145

-64

-3

Götaverken Arendal

Kockums

Uddevalla varvet

Karlskronavarvet

Cityvarvet

Finnboda Varf

Calor-Celsius

Götaverken Energy Systems

153 Skr. 1985/86:20 Valuta

Koncernens upplåning har tiU stor del skett i främmande valuta, företrädesvis i USD, eftersom efterleveransfinansiering till kunder skett i denna valuta. Vidare har även upplåning skett i USD för att finansiera egna andelar i skepp och riggar. Exponering i andra valutor är försumbar.

1 samband med att Zenit Shipping avyttrades till staten år 1982 sjönk upplåningen i USD kraftigt. Detta gav koncernen möjligheter att balansera USD-skulden med tillgångar i form av fordringar och orderstock.

Koncernens valutapolitik innebär således att skuldsättningen i USD skall balanseras av fordringar och orderstock i USD. Den obalans som uppkommer terminssäkras. Vid årsskiftet 1984/85 uppgick lerminssäkring-ar i orderstocken till 375 MUSD.

Under år 1984 har i det närmaste nollbalans kunnat håUas mellan skulder och tillgångar, varför kursdifferensen uppgår till endast -19 milj. kr.

Avveckling av Uddevallavarvet

I januari 1984 hade Uddevallavarvet en orderstock som sträckte sig fram till mitten av år 1985. Varvet hade inte tecknat några nya order sedan juH 1983. Då ledtiden för att projektera, nykonstruera och bygga ett fartyg är ca 1 år borde Uddevallavarvet ha tecknat en order vid halvårsskiftet 1984 för att inte produktion och ritkontor skulle bli iindersysselsatta. I juni tecknades också ett avtal på två st 20000 dwt produktlankers. Senare under sommaren annuUerades ordern, varvid orderläget blev mycket bekymmersamt. Nya order kunde inte erhållas till ekonomiskt försvarbara priser, varför ritkontor och en viss del av produktionen blev utan beläggning under hösten.

Internationella bedömningar visade att sjöfartskonjunkluren fortfarande låg kvar på en låg nivå och alt överkapaciteten inom världens varvsindustri på 40—50% inle hade förändrats nämnvärt. I ett antal marknadsprognoser gjordes bedömningen att tidpunkten för balans mellan utbud och efterfrågan låg åtskUliga år framåt i tiden och att balans på marknaden troligtvis inte skulle uppnås förrän någon gång pä 1990-talet.

Mot denna bakgrund beslöt styrelserna i Uddevallavarvet och Svenska Varv den 11 december 1984 att MBL-förhandlingar skulle inledas om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet. Beslutet blev definitivt då överenskommelse om aweckUng av verksamheten träffades rhellan företaget och de anställdas organisationer i mars 1985.

Som avvecklingsproduktion har beslut fattats om att producera tvä 20000 dwt produkttankfartyg.

Vidare kommer de anstäUdas situation att underlättas genom särskilda utbildningsåtaganden och arbetsmarknadssatsningar av stat och kommun. Åtgärder kommer också att vidtas för att skapa nya företag inom varvets anläggningar, bland annat kommer data- och konstruktionsbolag att bildas.

154 Soliditet och eget kapital Skr. 1985/86: 20

Koncernens verksamhet är förenad med stora ekonomiska risker. Genom det kapitaltillskott om 1850 milj. kr. som erhölls år 1983 och 1983 års posUiva resultat blev soliditeten vid utgången av föregående år 19%. 1984 års resultat innebär alt soliditeten sjunkit till 10%. Det bör dock beaktas att balansomslutningen inkluderar fordran på svenska staten samt koiito på riksgäldskontoret om totaU ca 3300 milj. kr. Om detta belopp hade kunnat användas för amorteringar av koncernens lånestock hade soliditeten ökat. Vidare bör beaktas att när avvecklingen av UddevaUavarvet genomförts kommer koncernens balansomslutning att ha minskat.

Å andra sidan måste beaktas alt koncernen iklätt sig betydande borgensförbindelser till följd av att beställningar av fartyg och riggar finansierats med hjälp av statliga kreditgarantier. Dessa borgensförbindelser uppgår till totalt ca 11900 (11300) milj. kr.

Personal

Antalet anställda i koncernen har minskal under år 1984. Detta gäUer främst Kockums och Uddevallavarvet eftersom den kapacitelsneddrag-ning som riksdagen beslutade om den I juni 1983 har genomförts under år 1984. Antalet anställda på de båda varvsorterna Malmö och Uddevalla har minskat med 820 resp 570 från 1982 ärs nivå vilket motsvarar 25 %.

Även antalet anstäUda vid koncernens övriga varvsorter har kraftigt minskat sedan år 1977 då koncernen bildades. Reduktionen har varit speciellt kraftig i Göteborg och Landskrona genom nedläggningar av hela varvsföretag.

Framtidsutsikter

Alltsedan koncernen bildades har ett väsentligt inslag i arbetet varit att successivt minska beroendet av fartygsproduktion. År 1984 svarade denna för endast ca 33 % av koncernens verksamhet mätt i antal anställda. Detta är en kraftig förändring jämfört med läget år 1977. Genom de beslut som tagits under årel om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet kommer denna andel att ytterligare minska. Samtidigt som fartygsproduktionen minskat har övrig industriproduktion och engineeringverksamhet ökat sin andel av koncernens verksamhet. Detta är en utveckling som kommer att fortsätta även under år 1985. Förvärvet av aktiemajoriteten i Generator Industri AB är ett exempel på delta.

Årets resultat visar; emeUertid att det är nödvändigt att minska koncernens riskexponering. Därför måste en fortsatt anpassning av kapaciteten ske till en förväntad framtida efterfrågan och vidare krävs att riskerna för kundförluster i samband med leveranser från koncernens bolag minskar.

Fortlöpande måste åtgärder vidtas för att eUminera förluslkäUor och för att utvärdera verksamheten i koncernbolagen. En genomgripande analys av de framtida förutsättningarna för de olika verksamheterna inom koncer nen har påböijals och som ett resultat av denna kartiäggning kommer en handlingsplan innefattande åtgärder för att säkerställa en förbättrad lön samhet att presenteras under hösten 1985. 155

Skr. 1985/86:20 Sveriges geologiska AB (SGAB)

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

174,6

161,1

12,9

3,7

1,0

0,7

188,7

195,1

67,2

66,2

7,0

8,0

1984 1983

Antal anställda 506 518

Historik

Sveriges geologiska AB (SGAB) övertog den 1 juli 1982 uppdragsverksamheten från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som genom riksdagsbeslut delades i en myndighelsdel och en affärsdel. SGAB är helägt av staten genom industrideparternentet.

Bolagets syfte

Företagets övergripande affärsidé är att sälja konsulttjänster och produkter inom geoområdet i Sverige och utomlands. Resursbasen är främst det kunnande och den erfarenhet som finns i SGABs egen organisation men företaget söker även aktivt samarbetspartners inom områden där i dag kompetens saknas och där det blir för krävande att bygga upp den på egen hand. Syftet med mera samarbete skall vara att företaget med kompletterande kompetens skaU kunna erbjuda hela systemlösningar med kompletta paket. Konsulttjänsterna skall kunna skräddarsys direkt efter kundernas behov.

Bolagets verksamhet

Verksamheten är indelad i fyra affärsområden: prospektering, miljö, mark-och bergundersökningar, samt instrument.

SGABs huvudkontor ligger i Luleå och filialer finns i Uppsala, Mala, Göteborg, Stockholm och Lund.

Bland större uppdragsgivare i Sverige kan nämnas Nämnden för Statens Gruvegendom (NSG), Svensk Kärnbrärislehantering (SKB), gruv- och kraftföretag, länsstyrelser och kommuner.

Utomlands genomförs uppdrag för bl.a: SIDA, utvecklingsbanker och företag. Utiandsuppdragen har hittills omfattat 14 länder representerade i fyra världsdelar. Det hittills största och mest omtalade projektet har varit och är gruvrestaureringen i Nicaragua.

, Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 1,2 milj. kr. Efter finan sieUt netto om 9,4 milj. kr., extraordinära intäkter och kostnader om 2,3 milj. kr. och vinslavsältningar om 11,9 milj. kr. blev årets vinst 1,0 milj. kr. 156 Medelantal anställda under året har varit 506.

Framtidsutsikter Skr, 1985/86:20

På den svenska marknaden som är basen för företagets verksamhet har en drastisk neddragning skett i uppdragsvolymen från de etablerade kunderna, NSG har fått sitt anslag nedskuret med 25 milj, kr. för budgetåret 1984/85, SKB har upphört med sin uranprospektering och uppdragen åt SGU avtar betydligt. Sammantaget innebär detta en djup svacka som det krävs tålmodiga ansträngningar för att överbrygga. Resultatmässigt förväntas därför en nedgång under år 1985, men med den handlingsplan som företaget arbetar efter skall under är 1985 skapas den grund som fordras för att under kommande är kunna uppnå goda resultat.

Utlandsuppdragen har ökat årligen och utgör ett av de områden som har bäst utsikter att fortsätta expandera.

Sveriges Investeringsbank AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

5087,5

, 5 350,6

351,0

311,3

187,3

184,2

12,1

30,2

6183,1

6170,9

1 497,3

79,0

60,0

Utlåning

Räntenetto (inkl. provisioner)

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 55 51

Historik

Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967. Staten tillsköt i tre olika poster sammanlagt 1000 milj. kr. i eget kapital. Sedermera ökades delta år 1978 med 300 milj. kr., varefter det insatta kapitalet uppgår till 1300 milj. kr. Vid sidan härav har slaten ställt en generell garanti om 5000 milj. kr. för bankens förbindelser. Under de gångna åren har bankens reservfond tillförts 110 milj. kr. av egna vinstmedel samt 75 milj. kr, i aktieägartillskott.

Bolagets syfte

Investeringsbanken har till uppgift att bidra till finansieringen av näringslivet, bl. a. avseende strukturanpassning och utveckling samt att lämna lån till statliga och kommunala affärsverk och bolag.

Verksamheten under år 1984

Omväridsfaktorer. Det är främst tre omvärldsfaktorer som påverkar Inves teringsbankens verksamhet, närigslivets investeringsnivå, tillgången på kapital och ränteutveckling. 157

Skr. 1985/86:20 Industriinvesteringarna har sedan bottenläget är 1982 åter tagit fart.

Totalt steg industrins investeringar enligt SCB:s beräkningar med 16%. Uppgången har dock skett från elt bottenläge och investeringsvolymen har ännu inte nått den nivå som rådde i mitten på 1970-talel,

Den ökade investeringsviljan beror på att industrins lönsamhet förbättrats under den senaste tvåårsperioden samt att kapacitetsutnylljandet börjat närma sig taket. Det senare märks inte minst på att det är investeringarna i byggnader och anläggningar som visat den relativt starkaste tillväxten under år 1984, med en uppgång på drygt 50% jämfört med 15% för maskininvesteringarna.

Uppgången i industrins investeringar har för bankens del inneburit en ökad efterfrågan på lån. Under verksamhetsåret ökade banken sin nyutlå-ning med 14% från I 032 milj. kr. till 1182 milj. kr. Härutöver utfärdades nio garantier på sammanlagt 68 milj. kr.

Företagens överlikviditet har i de fall den inte utnyttjats för egna nyinvesteringar eller företagsköp i stor utsträckning använts till återbetalning av egna lån eller bjudits ut på marknaden. Låneutbudet från industrin i sin helhet torde också under år 1984 ha varit så stort att industrin totalt varit nettolångivare. Den ökade investeringsvolymen har därmed inte i sig lett till en ökad efterfrågan på längre krediter. I själva verket mötte banken under året i stället ökad konkurrens i sin utlåningsverksamhet.

Ut- och upplåning

Under året erhåUna amorteringar på utestående lån har varit större än utlåningen. Bankens utelöpande lånestock har därför minskat från 5484 milj. kr. till 5326 milj. kr. brutto. De ökade amorteringarna kan förklaras av att en stor del tidigare lämnade kortfristiga lån förfallit under året.

Resultatmässigt har detta varit positivt för banken eftersom erhållna amorteringar medfört att för banken dyr nyupplåning nära nog helt kunnat undvikas. Under år 1984 har den långfristiga upplåningen i Sverige kunnat begränsas till ett lån på 200 milj. kr. från Allmänna Pensionsfonden.

Banken har tagit två mindre lån i utländsk valuta i samband med utlandsinvesteringar samt fefinansierat ett utländskt lån.

Riksbanken tillåter fortfarande inte förtidsinlösen på utländska lån. Banken har därför i samband med uppgången av dollarkursen drabbats av kursförluster.

Resultat

Ett fortsatt högt ränteläge har inneburit alt årets ränteintäkter kunnat förbättras med 4,1 %, motsvarande 31,4 milj. kr., till 800,2 milj. kr.

1983 och 1984 års positiva rörelseresultat har medfört alt främmande kapital kunnat ersättas med eget kapital. Detta tillsammans med att er hållna amorteringar varit av en sådan omfattning att endast marginell nyupplåning krävts har inneburit att bankens räntekostnader kunnat mins kas något, från 459,6 milj. kr. lill 451,2 milj. kr. 158 Detta har inneburit ett med 39,8 milj. kr. eller 12,9% förbättrat ränle-

netto under år 1984. Försäljningar av aktier i samband med avvecklade Skr. 1985/86: 20 ägarengagemang gav ett ytteriigare resultattillskott över Qolåret med 17,5 milj. kr. Provisioner och övriga intäktsposter var i stort oförändrde under året.

Totalt ökade därmed bankens nettointäkter med 18,2% eller 57,3 milj. kr. till 371,3 milj. kr. Samtidigt har kostnaderna kunnat hållas under kontroll. De allmänna omkostnaderna har visserligen ökat med 22%, motsvarande 6,2 milj. kr. Men ca hälften av dem utgörs av marknadsinvesteringar.

De kalkylmässiga kreditförlusterna, beräknade som genomsnittet av de senaste fem årens kreditförluster, har ökat något till 116,3 milj. kr. De verkliga kreditförlusterna minskade däremot från 51,5 milj. kr. till 18,8 milj. kr.

Före valulakursdifferenser ökade därmed bankens resultat med 36,3 milj. kr. eller 19,8% tUl 219,8 milj. kr..

Uppgången av bl.a. doUarn har under verksamhetsåret lett till kursförluster på netto 32,5 milj. kr., mot positiva kursdifferenser föregående år på 0,7 milj, kr. Efter belastning för dessa kursföriuster redovisar banken ett resultat före extraordinära poster och dispositioner på 187,3 milj. kr., mot 184,2 milj. kr. för 1983. Av årets resultat har 145,5 milj. kr. (146,4 milj. kr.) avsatts till värderegleringskonlot och 8,4 milj. kr. (7,6 milj. kr.) till särskild investeringsfond. Efter årets inkomstskatt på 20,0 milj. kr. (0,4 milj kr.) och vinstdelningsskatt på 1,3 milj. kr. redovisas årets nettovinst tUl.12,1 milj. kr. mot 29,8 milj. kr. för år 1983.

Koncernen redovisar ett rörelseresultat före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatter om 188,1 milj. kr., mot 184,2 milj, kr. för år 1983. Efter dispositioner och skatter redovisar koncernen en nettovinst på 12,9 milj. kr, mot 29,8 milj. kr. år 1983. Koncernens disponibla medel uppgår tiU 13,2 milj. kr. Nägon avsättning till bundna fonder föreslås inte.

Ägarengagemang

Under år 1984 engagerade sig banken i sammanlagt 16 nya företag lill en total kostnad på 27*9 milj. kr.

Bland de nya direkta ägarengagemangen kan nämnas att banken dessutom beslutat att för 24,7 milj. kr. teckna,49,5% i ett bolag, som ägs gemensamt med Mo och Domsjö och Götabankens pensionsstiftelse. Bolagets uppgift är att bygga och äga en pappersmaskin för finpapper i Modo:s anläggningar i Husum. Delta projekt har kostnadsberäknats tiU totalt 650 milj. kr. som i väsentlig utsträckning finansieras med lån från banken.

Utöver att direkt ställa ägarkapital till förfogande gör banken det också indirekt genom ägarandelar i olika utvecklingsbolag. De tidigare engagemangen i de regionala investmentbolagen Finnveden Invest och Utvecklings AB Sydostinvest utökades under år 1984 med andelar i Gävleborgs Invest och H-Invest, Kalmar. Dessutom förvärvades av staten samtliga aktier i Z-Invest i Östersund och AC-Invest i Skellefteå.

Banken är sedan ett par är delägare även i några utländska venture capital-företag i syfte att vinna erfarenheter från den utländska venture 159

Skr. 1985/86:20 capital-marknaden samt knyta kontakter mellan bankens kunder och de företag i vilka de utländska venture capilal-företagen engagerat sig. Under verksamhetsåret har banken förvärvat 4% i San José Capital Partners, beläget i det s. k. Silicon Valley i Kalifornien och inriktat på bolag inom databranschens härd- och mjukvarusida.

Under verksamhetsåret har ett flertal av bankens äldre ägarengagemang framgångsrikt kunnat avslutas. Ägarandelarna i Sagax International, Sin-cotron, El-Fi Innovationer, Finnveden Invest, UGT Informationssökning och Rockhammars Bruk har avyttrats, det senare i samband med OTC-notering. Den sammanlagda vinsten har uppgått till 17,6 milj. kr. Ägarandelen i Finnveden Invest har under året överlåtits till den av banken administrerade Småföretagsfonden (se vidare nedan under Särskilda uppdrag). Då banken för sina ägarengagemang inte ställer krav på direktavkastning i form av utdelning bör dessa vinster betraktas som engångsersättning i efterskott för disponerat riskkapital.

Efter dessa förändringar i bankens ägarengagemang hade banken vid 1984 års utgång ägarandelar i totalt 26 företag till ett ursprungligt investeringsbelopp om 104 milj, kr. De aktier banken förvärvar skrivs omedelbart ner och värderas lill högst substansvärde. Det bokförda värdet på bankens ägarandelar uppgår därmed till 77,5 milj. kr. jämfört med 69,2 milj. kr. vid utgången av är 1983.

Utöver dessa direkta ägarengagemang har banken också möjlighet att bli delägare i ytterligare 16 företag via konvertibla lån och optionslån. Under år 1984 har 5 konvertibla län lämnats tUl ett totalt belopp om 108,7 milj. kr. Det största av dessa avser ett lån till Nynäs Petroleum på 100 milj. kr. Av den totalt utestående lånestocken hänför sig 110 milj. kr. tiU konvertibla lån.

SärskUda uppdrag

Under år 1984 beslöt riksdagen att inrätta en s. k. Småföretagsfond på 100 milj. kr. Banken gavs i uppdrag att administrera fonden. Organisatoriskt har Småföretagsfonden lagts under bankens avdelning för företagsutveck-Hng. Fondens styrelse är i sin helhet rekryterad bland ledamöterna av bankens styrelse.

Sedan flera år tiUbaka utför banken konsultuppdrag för olika kunders räkning. Dessa uppdrag spänner över ett flertal verksamhetsområden, l.ex. branschslrukturella analyser, företagsrekonstruktioner,' företagsöverlåtelser och styrelseengagemang.

Den statliga strukturdelegationen för specialståUndustrin leds av en av bankens tjänstemän och förvaltningen av dess medel handläggs av banken.

Bland de tiotalet uppdrag banken medverkat i under år 1984 kan bha. nämnas att banken på uppdrag av Statens Industriverk (SIND) och Sveri ges Trähusfabrikanters Riksförbund utfört en selektiv strukturanalys av svensk trähusinduslri. För Söderhamns kommun har banken utrett de industriella förutsättningarna för etablering av ett skogskombinat inom kommunen. I Rockhammars Bruk medverkade banken i en finansiell re- 160 konstruktion med åtföljande nyemission. Delta möjliggjorde en senare

introduktion av bolaget pä OTC-marknaden.

Utvecklingsfonderna Skr. 1985/86: 20

Bankens mångåriga samarbete med de regionala ulvecklingsfonderna har fortlöpt under året. Totalt beviljade banken under är 1984 17 (37) kombinationslån på sammanlagt 10,9 milj. kr. (21,4 milj, kr,). Bankens utestående länefordran i dessa lån uppgick vid årets utgång till 107,0 milj. kr. mot 128,1 milj. kr. vid utgången av år 1983, Antalet anställda var under år 1984 i medeltal 55 (51).

Swedair AB

översikt 1983/84 1982/83

(milj, kr.) (milj, kr.)

304,5

252,2

19,5

4,7

2,1

0,1

213,0

179,1

35,7

34,7

9,3

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1983/84 1982/83

Antal anställda 542 551

Swedair AB ägs till 50 % av staten genom försvarsdepartementet och till vardera 25 % av AB Aerotransport och Linjeflyg AB. Bolaget bedriver flygoperativ verksamhet innefattande bl.a. reguljär trafik pä uppdrag av Linjeflyg och SAS, reguljär trafik på egna trafiktillstånd, målflygning för svenska försvaret och utomlands, kartfotoflygning, ambulansflygning samt annan specialflygverksamhet. Bolaget har vidare affarsflygverksamhet. Sammanlaget opererar Swedair med dotterbolag ca 50 flygplan. Vid sidan av flygverksamheten bedriver bolaget flygverkstadsrörelse samt betjänar försvarets robotförsöksplats i Vidsel. Bolaget svarar även för driften av vissa kommunala flygplatser. I anslutning till flygverkstadsrörelsen bedriver bolaget vidare en omfattande agenturverksamhet, främst inriktad på aUmänflygsektorn.

För målflygverksamheten utnyttjas två jet- och nio turbopropflygplan. Den flygoperativa verksamheten i övrigt inom moderbolaget bedrivs med 23 tvåmotoriga flygplan, fördelade på jet-, turboprop- och kolvmotorflygplan med en kapacitet varierande från 8 till 20 passagerare. Bolaget opererar också flygplan och heUkoptrar som ägs av det svenska försvaret. Huvudbas för den flygoperativa verksamheten är Bromma flygplats, men företaget har i anslutning till uppgifterna flygplan baserade även på andra platser i landet. Verkstadsrörelsen är lokaliserad till Bromma, Sturup och Vidsel.

Det helägda dotterbolaget Swedair Trade AB marknadsför på agenturbasis flygplan och komponenter m. m.

Det helägda dotterbolaget Swedair i Växjö AB bedriver reguljärt flyg på uppdrag av SAS och charterflyg med fem turbopropflygplan.

Bolaget äger vidare drygt 90 % av Basair AB, som bedriver affarsflyg 161

11 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr. 1985/86:20 med basering i Västerås, Basair opererar fyra jet-, turboprop- och kolvmotorn ygplan.

Antalet årsarbetare inom koncernen har framräknats enligt riksförsäkringsverkets normer och uppgick den 31 december 1984 till 542.

Koncernens totala omsättning för verksamhetsåret 1983/84 uppgick till 304,5 milj. kr. och för verksamhetsåret 1984/85 till preliminärt ca 350 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick för verksamhetsåret 1983/84 till 19,5 milj. kr.

Koncernens utveckling bestäms främst av utvecklingen av den framtida sekundärtrafiken inom det reguljära flyget, av försvarets framtida bestäU-ningar samt av allmänflygets tillväxttakt, vilken starkt påverkar verkstadsrörelsens och agenturverksamhetens volym.

AB Swedcarrier

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

49 Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 2685 2 673

Historik

Swedcarrier började sin verksamhet år 1937 under namnet Svenska Lastbil AB. Bolaget, som då var ett dotterbolag till Stockholm-Westerås—Bergslagens Järnväg (SWB) införlivades i SJ-koncernen år 1945, när SWB förstatligades.

Från början bestod verksamheten mest av utkörning av gods från järnvägsstationerna. Idag omfattar den ett rikstäckande transportnät för stycke- och partigods.

Statens Järnvägar var sedan 1930-talet engagerade i färjetrafik i Öresund. Delar härav överiäts i mitten av 1970-talet tiU Swedcarrier. Ungefär samtidigt blev Swedcarrier även involverat i färjetrafiken mellan Skåne och Tyskland genom övertagande av verksamhet från SJ.

Färjetrafikens kärna utgörs idag av linjerna Helsingborg-Helsing0r och Trelleborg—Travemunde. Denna grundstruktur är resultatet av ett flertal förändringar av ägarförhållandena tiU färjelinjerna i södra Östersjön samt även av deras geografiska sträckningar.

Bolagets omfattning

AB Swedcarrier är moderbolag i en koncern. Huvuddelen av verksamhe ten utföres av dotterbolag, varav de största är AB Svelast (omsättning 410 162 niilj. kr.) och Scandinavian Ferry Lines AB (omsättning 526 milj. kr.).

AB Svelast, som bedriver lastbilstrafik, förfogar över en fordonspark på Skr. 1985/86:20 drygt 1100 enheter inklusive släp- och påhängsvagnar. Regionkontor finns på 24 orter i landet,

Scandinavian Ferry Lines AB med huvudkontor i Helsingborg driver fätjefart i Öresund och södra Östersjön.

För övrigt omfattar koncernens verksamhet in- och utrikes flyttningsrörelse samt entreprenadrörelse med en unik teknik för tunga, avancerade montagelyfl.

Verksaniheten under år 1984

Landtransportverksamheten

Utvecklingen präglades främst av "C-sam", som är ett containersyslem (i samtrafik järnväg-bil), som fungerar utan kranar genom att bilen själv hanterar sin container. Den speciella transportteknik, som utvecklats, bygger på användandet av en container (16 m) särskilt lämpad för parti-och styckegods.

C-samtekniken har lanserats i ett samarbete mellan statens järnvägar och AB Svelast, där AB Svelast åtagit sig att svara för marknadsföringen av SJ:s styckegodstrafik. Inom ramen för detta samarbete ställer Svelast också fordonsresurser till SJ:s förfogande.

Omsätlningsmässigt svarade C-sam för ca 65% av koncernens landtransport verksamhet.

Färjetrafiken

Danmarkstrafiken, omfattande linjerna Helsingborg-Helsing0r och Limhamn—Drag0r, har under året haft en myckel gynnsam utveckling främst genom en kraftig ökning inom passagerarsektorn. Till resultatförbättringen har också bidragit avyttringen av flygbåtstrafiken Malmö-Köpenhamn.

Även tysklandslrafiken (upprätthålls i poolsamarbete med TToHG, Hamburg) har haft en stark volymtillväxt. SFL har deltagit i trafiken med traUerfarjorna Saga Siar och Saga Wind, som chartrats in från moderbolaget. Delta charterförhållande upphörde vid årsskiftet, men SFL bemannar även fortsättningsvis de båda fartygen.

Resultatutveckling

Koncernens resullat före dispositioner och skatt uppgick till 122,9 milj. kr.

Inom landtransportsektorn försämrades resultatet genom att den kraftiga volymutvecklingen bröt igenom kapacitetstakel.

För färjetrafiken noterades en markant resultatuppgång under senare hälften av årel. UtveckUngen initierades av ökad efterfrågan och effektivitetshöjning.

163 Skr. 1985/86:20 Framtidsutsikter

Koncernen bedöms ha goda förutsättningar att inom sina speciella nischer väl hävda sig trots en mycket hård konkurrenssituation.

Landtrafiken kommer att präglas av en fortsatt kraftig satsning på C-samsystemet. Verksamheten skall i första hand omfatta distribution och uppsamling av gods samt containertransporter.

Färjetrafikens marknadsposition kommer att förstärkas under år 1984 genom kapacitetshöjande ombyggnader av fartyg både i tysklandslrafiken och på leden HeIsingborg-Helsing0r. Vidare pågår förhandlingar om avveckHng av Scandinavian Ferry Lines AB:s föriustbringande engagemang i flygbåtstrafiken på linjen Malmö—Köpenhamn.

För år 1985 förutses likväl ett väsentligt sämre resultat än för år 1984. Tillbakagången sammanhänger bl.a. med extraordinära kostnadsökningar för sjötransporterna tUl följd av den stränga vintern och omfattande intäktsbortfall p. g. a, arbetsmarknadskonflikter.

Swedec International AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

5,0

11,4

-0,2

•0,8

-0,2

3,2

4,8

6,9

6,9

0,0

0,0

1984 1983

Antal anställda 14 11

Historik

Genom ett riksdagsbeslut år 1978 etablerades SWEDEC International AB, vars verksamhet startade år 1979. Företaget ägs av svenska staten med 50% och av 19 st svenska företag med 50%. Aktiekapitalet uppgår till 3,5 milj. kr.

Bolagets syfte

Företaget skall tUl framför allt u-länder sälja mjuk- och hårdvara inom utbildningsområdet och utnyttja den svenska resursbasen bestående bl.a. av skolöverstyrelsen, AMU-centra, högskolor, specialinriktade skolor m. fl. Bolaget skall pä detta sätt bidraga tiU att generellt öka exporten av produkter frän Sverige och bistå svenska företag i samband med leveran ser, där utbildning ingår. Bolaget har en styrelse bestående av ordförande samt fyra representan- 164 ter från näringslivet och fyra representanter från staten.

Botagets verksamhetsinriktning Skr. 1985/86:20

En stor efterfrågan förekommer frän u-länder, framför allt inom yrkesui-bildningsomrädet, dä man i dessa länder idag har en stor brist på yrkesul-bildade arbetare. Företaget har därför erbjudit utbildningsprogram inom bl.a. fordonsteknik, trä- och pappersteknik, mekanik, el/elektronik, byggnadsteknik och underhållsteknik. Företaget kan inom dessa områden erbjuda kompletta paket inkluderande byggnation av yrkesutbildningscentra, utrustning, framlagning av läromedel och läroplaner, tillhandahållande av lärare och experter; kurser och direkt utbildning i Sverige eller i utiandet. Bolaget har hittills varit verksamt huvudsakUgen i Afrika, Mellanöstern och Sydostasien och order har erhållits från Angola, Cape Verde, Tunisien, Sri Länka, Egypten och Tanzania. Omsättningen år 1984 var 5,0 milj. kr.

Antalet anställda är för närvarande 14 st. Bolaget arbetar dessutom med elt antal konsulter och specialister, som knyts till varje projekt.

Framtidsutsikter

Igångsättningsperioden för företaget har varit trög, då man ej haft några referensobjekl att stödja sig på. Genom att företaget fått större projekt i Cap Verde, Sri Länka och Egypten ter sig framtiden ljusare och förelaget ligger för närvarande i förhandlingar med ett antal marknader i Sydostasien, Mellanöstern och Afrika vilka förhoppningsvis leder till ytterligare uppdrag.

Vidare bearbetas internationella finansieringsinstitutioner såsom Världsbanken där intresse finns för företagets produkter.

Swedegas AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

0,0

0,0

0,0

3,8

0,0

0,0

607,1

322,2

20,1

0,1

152,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 19 21

Swedegas AB är ett av statens vattenfallsverk helägt dotterbolag. Bolaget har tiU föremål för sin verksamhet att planera, samordna och vidtaga åtgärder syftande tiU att främja landets försörjning med naturgas ävensom att utöva annan därmed förenlig verksamhet.

165 Skr. 1985/86:20 Sydgasprojektet

Det första naturgasprojektet i Sverige, Sydgasprojektet, fortskrider planenligt. Swedegas svarar där för tilU"örsel av naturgas och för stamledning för transport av gasen, medan det regionala gasbolaget Sydgas AB svarar för grenledningar och försäljning av gas till distributörerna inom Sydgas-området.

Anläggningen av Swedegas stamledning Dragör-Klagshamns udde— Hasslarp för transport av naturgas till Sydgasprojektet har fortsatt under år 1984. Läggningsarbetet avseende sjöledningen över Öresund och ledningen på land har avslutats medan vissa återfyllnadsarbeten återstår. Till och med utgången av år 1984 uppgår Swedegas investeringar i stamledningen till cirka 320 milj. kr. Finansiering av stamledningens kommersiella del, dvs. den kapacitet som las i anspråk för Sydgasprojektets volymer, sker genom upplåning på svensk penningmarknad mot statens vattenfallsverks borgen. Överkapaciteten i stamledningen avsedd för kommande naturgasprojekt finansieras genom vUlkorslån från statens vattenfallsverk, vilka tills vidare är ränle- och amorteringsfria.

1 Sydgasprojektet har naturgasvolymer överstigande det första driftårets planerade försäljning redan kontrakterats av Sydgasintressenterna. Swedegas har därför på deras begäran under sommaren 1984 träffat avtal med Dansk Olie & Naturgas A/S (D.O.N.G.) om utökade leveranser dels under perioden den 1 juli — den I oktober 1985 för en lidigareläggning av driftstarten, dels under perioden den 1 oktober 1985 - den 1 oktober 1987 med sammanlagt 95 Mm' naturgas.

Sedan naturgasverksamheten inom D.O.N.G. under hösten övertagils av det av D.O.N.G. helägda dotterbolaget Dansk Naturgas A/S har Swedegas ABs samtliga avtal med D.O.N.G. transporterats på Dansk Naturgas A/S med verkan från den 1 oktober 1984.

Utredningsverksamhet

På statens vattenfallsverks uppdrag har arbete pågått med att bearbeta nya marknader för naturgas i Sverige utöver Sydgasprojektet, Detta har omfattat utrednings- och kontaktverksamhet för fortsatt kartläggning av den potentiella marknadens storlek och sammansättning. Verksamheten har inriktats mot att stegvis genomföra en gasmarknadsetablering norrut från Hasslarp genom en förlängning av stamledningen via Halmstad mot Göteborg.

Under senare delen av året har förhandlingar bedrivits på tiUförselsidan med Dansk Naturgas A/S för att skapa förutsättningar för en fortsatt naturgasintroduktion i södra och västra Sverige.

För Östgasprojektei har slutrapport överiämnals till regeringen den 27 september 1984. Swedegas har i rapporten redovisat ställningstagandet att de fortsatta utredningarna för en naturgasintroduktion i östra och mellersta Sverige i första hand bör baseras på tillförsel söderifrån och tidsmässigt anpassas till utvecklingen av dels Sydgasprojektet, dels de gasprojekl som 166 planeras i södra och västra Sverige.

Arbetet med att finna en lämplig metod för lagring av naturgas har Skr. 1985/86:20 bedrivits vidare. Vad avser undersökningarna beträffande anläggandet av ett underjordiskt lager för naturgas (ett s. k. akvifäriager) i sydvästra Skåne har en ny undersökningsfas genomförts under somniaren och hösten. Efter utvärdering av de senast erhållna undersökningsresultaten har under år 1985 beslut fattats att i avvaktan på utredning av alternativa lagringsmöjligheter tills vidare avbryta akvifäriagerprojektet. Parallellt med detta har studerats uppläggningen av ett försöksprogram för bergrumslagring och vidare har diskussioner förts med Dansk Naturgas A/S om förhyrning av lagerutrymme i Danmark.

Vid extra bolagsstämma den 26 januari 1984 beslöts att öka bolagets aktiekapital med 16 milj. kr. genom nyemission till 125% kurs. Bolagets egna kapital uppgår härefter tiU 20,1 milj. kr.

För finansiering av den del av Swedegas slamledning, som tas i anspråk för Sydgasprojektet, har bolaget träffat avtal med två emissionsbanker om upplåning av upp till 340 milj. kr. på penningmarknaden genom att utge företagscertifikat. Upplåningen kan därigenom anpassas till aktuellt kapitalbehov. Finansieringsavial omfattar vidare en option att vid valfri tidpunkt t.o.m. juni 1990 konvertera hela eller del av certifikatprogrammet till obligationslän.

Swedish Aviation Development AB (Swedavia)

översikt 1984/85 1983/84

(milj. kr.) (milj. kr.)

11,1

6,8

0,2

0,1

0,0

0,0

7,6

6,2

3,6

0,4

0,3

0,0

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984/85 1983/84

Antal anställda 16 11

Swedavia är ett av luftfartsverket helägt dotterföretag. Dess huvuduppgift är att marknadsföra luftfartsverkets tjänster på den internationella marknaden, att organisera och genomföra ullandsprojekt samt att främja svensk export inom luftfartsområdet.

Aktiekapitalet uppgår efter en nyemission under budgetåret 1984/85 till 3,0 milj. kr. Luftfartsverket får teckna borgen intill högst 8,0 milj. kr. för lån till bolaget.

Verksamhetsåret 1984/85 har präglats av omfattande marknadsåtgärder främst i Kina, Thailand och vissa afrikanska stater. Insatserna har innefattat jämväl delegationsbesök i Sverige varvid andra svenska exportföretag inbjudits att medverka. Swedavia har också deltagit i Kinas första luftfartsutställning i Peking i december 1984.

Samverkan med andra svenska exportföretag inom luftfartssektorn har breddats och fördjupats. 167

Skr. 1985/86:20 Bolagets omsättning för verksamhetsåret uppgick till 11,1 milj, kr. vilket

innebär en ökning med ca 60% jämfört med 1983/84. Verksamheten har medverkat tiU en viss resultatförbättring för luftfartsverket. Exportförsäljning i samverkan med flygtrafikledningsskolan på Malmö/Sturup flygplats har ökat skolans omsältning med ca 30%.

Under året har 12 personer varit heUtdsanställda i bolaget varav 6 haft projektanstäUning. Därutöver har bolaget sysselsatt för utrikes tjänst 8 personer från luftfartsverket i form av projektanställning. Produktionen har genomförts i huvudsak genom leveranser från luftfartsverket.

Utbildningsverksamheten vid flyglrafikledningsskolan av flygledare från Saudi-Arabien har slutförts, varvid 27 elever utexaminerats. Ett antal specialkurser med elever från bl.a. Kina, Nigeria, Saudi-Arabien har genomförts.

Bolaget har arrangerat flygsäkerhetskurser genom "Institute of Aviation Safety" med 62 elever från 20 nationer.

168 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad)

Skr. 1985/86:20

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

15,3

11,7

0,2

-0,2

0,2

-0,2

5,3

6,0

1,9

0,4

0,6

.4,1

Antal anstäUda

1984 29

21 Historik

Vägverkets utlandsverksamhet initierades av önskemålet att utomlands kunna sälja personalens kunnande samt inom verket utvecklade väghållningshjälpmedel. I samband med InternationeUa Vägföreningens världskongress i Stockholm under juni 1981 lanserades tjänsterna under rubriken SweRoad Consulting. För att uppnå en i förhållande till verkets ordinarie arbetsuppgifter väl avgränsad verksamhet hemställdes i början av år 1982 hos regeringen om att få bilda ett separat bolag.

Efter riksdagsbehandHng medgav regeringen i beslut den 19 maj 1982 (I 873/82) vägverket att bilda ett av staten helägt aktiebolag vars aktier skuUe förvaltas av vägverket. Stiftelseurkund upprättades den 18 juni varefter konstituerande stämma hölls. Den utsedda styrelsen höll sitt första sammanträde den 17 augusti 1982. Beslut har sedermera fattats om att förlänga det första räkenskapsåret till att omfatta perioden till och med utgången av år 1983.

Bolagets syfte

Bolagels syfte är att bedriva konsulterande verksamhet främst i utlandet. Detta omfattar försäljning av produkter och tjänster liksom därmed förenlig verksamhet inom väghåUningsområdet. Resursbasen är främst det kunnande och den erfarenhet som finns i vägverkets ordinarie organisation. De marknadsförda produkterna har utvecklats i samarbete mellan vägverket, statens väg- och trafikinslilut (VTI) samt svensk industri. Marknadsförings- och försäljningsavtal har träffats med ett flertal utvecklande och tillverkande företag.

Verksamhetsinriktning

Avsikten är att i samarbete med konsulter, entreprenörer och svensk industri verksamma i utiandet bredda basen för svensk försäljning av produkter och tjänster. Det har därvid visat sig att administrativt och organisatoriskt kunnande inom väghållningen — främst vad gäUer vägunderhåll och trafiksäkerhet — har bästa förutsättningarna att konkurrera på den internationella marknaden. SweRoads profilering som ett av vägverket förvaltat dotterbolag har givit tillträde liH andra länders vägmyndigheter och beslutsfattare.

169 Skr. 1985/86:20 Verksamheten under år 1984

1 början av år 1983 påbörjades ett omfattande uppdrag i Zimbabwe, där vid årsskiftet 1984/85 18 personer var engagerade som experter inom vägmini-steriet, 3 bilinspektörslärare är också inkluderade i uppdraget som pågår till sommaren 1985, Bolagets engagemang i Zimbabwe kommer att fortgå fram till år 1987 enligt ett nyligen träffat avtal.

SweRoads dotterbolag SweRoad Consulting Zimbabwe (Private) Ltd har tUl uppgift att äga och förvalta de bostäder där de svenska medarbetarna bor. Ett trafiksäkerhetsprojekt har under hela årel pågått i Botswana med medverkan av flera svenska experter. Därutöver har i Zimbabwe utförts en förundersökning för ett trafiksäkerhetsverk. Mellan Sverige och Jordanien har skrivits ett avtal om samarbete inom vägsektorn. Två uppdrag pågår med fyra svenska experter.

I Irak har ett flerårigt uppdrag med utlåning av vägkontrollanter avslutats under året. På uppdrag av FN har trafiksäkerheten i Bahrein undersökts. På uppdrag av SIDA har väghållningen i Laos inventerats. Seminarier har hållits i bl. a. Etiopien och Kenya.

Kontrakt skrevs under senhösten om ett stort vägunderhålls- och trafik-säkerhetsprojekl vid kommunikationsministerns besök i Saudi Arabien, Projektet påbörjades under våren 1985 och kommer att i en första etapp engagera 11 svenska långtidsanställda experter.

Marknadsföringen har varit omfattande, bl.a. i samarbete med Exportrådet, föredrag vid kongresser, besök och bevakningar vid biståndsorgan m.m.

En avancerad bU framtagen av vägverket för mätning av vägbelägg-ningars liUstånd, Laser RST, har utfört mätningar i USA och Canada. TUIsammans med privata intressenter har bolaget "RST System International AB" bUdats för mätningar utomlands.

Samarbetet med svenska material- och maskintiUverkare inom vägsektorn har utvidgats. Gemensamt uppträdande vid kongresser, utställningar och demonstrationer har organiserats. En film om vägunderhållsverksamhet har framställts.

Antalet anställda på långtidskontrakt var i respektive land i medeltal 29 personer. Därutöver har ett stort antal experter anlitats för kortare arbetsuppgifter vid SweRoads kansH. Sammanlagt har under året drygt ett hundratal personer arbetat i SweRoads verksamhet.

Kansliet har förstärkts med ylterligare en handläggare och en kamrer. Antalet personer verksamma utomlands som konsulter och som inlånade i landets vägverk har ökat kraftigt under verksamhetsåret.

Bolagets aktiekapital ökades i böijan av år 1984 från kronor 500000 till kronor 2000000. Della skedde genom en nyemission där vägverket förvärvade samtliga nyemitterade aktier.

Framtidsutsikter

Erfarenheterna från de första projekten och fortsatta förfrågningar från ett

stort antal länder pekar på vikten av goda språkkunskaper och dokumenle-

170 rat kunnande. Formell utbildning måste tillmätas stor betydelse, samtidigt

som den personliga erfarenheten av offentlig tjänst ger insteg hos myndig- Skr. 1985/86:20 heter utomlands.

Den fortsatta utökningen av verksamheten inriktas i första hand på engelskspråkiga länder i Afrika och Mellanöstern. I första hand inom områdena väghållning och trafiksäkerhet utökas aktiviteterna i Jordanien, Saudi-Arabien, Zimbabwe, Botswana m. fl. Offertgivning och förhandlingar pågår dessutom med ett flertal länder i Mellanöstern och Bortre Asien, några tillsammans med svenska konsulter och leverantörer. I Kina kommer ett seminarium om vägfrågor att hållas under hösten 1985. Kontakterna med Indonesien fördjupas.

Sydgas AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj, kr.)

26 Omsättning

Resullat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 15 . -

Historik

I början av år 1980 träffade företrädare för staten överenskommelse med kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund samt Sydkraft AB om genomförande av del s.k. Sydgasprojektet. Detta skulle ske genom Sydgas AB enligt förutsättningar som preciserades i ett av parterna godkänt dokument. Riksdagen godkände under våren 1980 överenskommelsen.

Till grund för parternas överenskommelse låg avtal mellan Swedegas AB och Dansk Olie & Naturgas A/S om leveranser och transport av naturgas. Dessa avtal hade träffats inom ramen för ett avtal den 29 februari 1980 meUan svenska och danska regeringarna om samarbete på nalurgasområ-det.

Analyser under är 1982 pekade på försämrade förutsättningar för projektet, främst beroende på en ogynnsam utveckling av gas- och oljepriser samt högre investeringskostnader. Under våren 1983 upptogs därför förhandlingar mellan staten och Sydgas dåvarande ägare, kommunerna Malmö, Lund och Helsingborg saml Sydkraft AB. Förhandlingarna ledde till att ett nytt konsortialavtal om Sydgas kunde tecknas den 26 oktober 1983 varvid staten inträdde som hälften-ägare i Sydgas AB.

Sydgas AB är det regionala gasbolaget i södra Sverige som levererar gas till de fyra distributörerna Sydkraft Naturgas AB och energiverken i Malmö, Helsingborg och Lund. I Sydgas uppgift ingår också att uppföra, äga och driva regionalt gasnät samt att, enligt särskilt avtal med Swedegas, bygga och driva Swedegas stamledning från Dragör i Danmark. 171

Skr. 1985/86: 20 Verksamheten under år 1984

Verksamheten i Sydgas AB har under år 1984 huvudsakligen utgjorts av utbyggnad av högtrycksgasledningar för Sydgasprojektet. Delta innebär uppbyggnad av en distribution av 440 miljoner m' naturgas om året i sydvästra Skåne.

Aiiläggningsverksamheten

Sydgas anläggningsverksamhet omfattar dels Swedegas stamledning från Dragör i Danmark till Hasslarp utanför Helsingborg, dels Sydgas AB:s egna anläggningar. Uppförandet av stamledningen sker enligt avtal med Swedegas träffat år 1981.

Sydgas AB:s anläggningar utgörs av grenledningar från stamledningen till de olika förbrukningsorterna samt mät- och reglerstationer (M/R-sta-tioner) där. Vidare ingår utrustning för övervakning och styrning av slamledning, grenledningar och M/R-stationer.

I den reviderade projektkalkylen i samband med konsortialavtalsför-handlingarna är 1983 beräknades Sydgas anläggningsinvestering till 245 milj. kr. i 1982 års penningvärde.

De uppföljningar av kostnaderna för anläggningsarbetena som hittills gjorts visar för Sydgas AB:s del god överensstämmelse mellan utfall och beräkningar.

Den 20 mars 1985 började gasfyllningen av högtryckssystemet.

Distributörerna har ansvaret för marknadsföringen av naturgas och för distributionen inom förbrukningsorterna. Sydgas AB:s uppgifter på denna punkt begränsas tiU viss informationsverksamhet som stöd för marknadsföringen samt sådan uppföljning av distributörernas verksamhet som är en följd av konsortial- och leveransavtalen.

Det blev redan under våren 1984 uppenbart att de naturgasvolymer som förde första två åren via Swedegas avtalats med D.O.N.G. — 135 Mm' resp. 260 Mm' - inte skulle räcka för vad som var möjligt för distributörerna att sälja. Den totalt kontrakterade volymen t.o.m. december 1984 utgjorde 174 Mm'. Samtidigt stod det klart att kunderna önskade leverans tidigare (1 juli 1985) än vad de ursprungliga avtalen med Swedegas/ D.O.N.G. medgav. Avtafhar därför träffats om ytterligare 95 Mm' för de två första drtftåren tillsammans.

Sydgas AB:s rörelseintäkter och rörelsekostnader (235 milj. kr. år 1984) utgörs, fram till leveransstarten, så gott som uteslutande av ersättning respektive kostnader för projektering och anläggning av Swedegas stamledning Dragör-Hasslarp.

Sydgas AB:s investeringar i grenledningar och M/R-stationer samt i uppbyggnad av driftorganisation har för år 1984 uppgått till 113,3 milj. kr. Hittills har därmed investerats för 161,4 milj. kr.

För den långfristiga externa finansieringen av anläggningarna har Sydgas AB statiig garanti för sin upplåning. Under hösten 1984 träffades överens kommelse med Allmänna Pensionsfonden och Sveriges Investeringsbank om ett cash-flow anpassat lån om totalt 200 milj. kr. Första dellånet om 25 172 miU. kr. lyftes i december.

Vid årsskiftet 1983/84 övergick den personal som tidigare ställts till Skr. 1985/86:20 förfogande av Sydkraft till anställning i Sydgas AB. Under början av år 1984 anställdes sedan ytterligare 6 personer som ingår i driftorganisationen för övervakning och kontroll av högtryckssystemet.

Den I oktober tiUträdde Christian Lenander som ny VD för Sydgas AB efter Arvid Persson som återgick till Sydkraft.

Medelantalet anställda under år 1984 utgjorde 15 personer.

Framtidsutsikter

Den snabbare marknadsuppbyggnaden jämfört med tidigare planer visar att marknaden för naturgas väl motsvarat förväntningarna. Bedömning av den totala avsättningsmöjligheten inom nuvarande geografiska område måste dock göras med beaktande av energisparålgärder inom industrin och bostadssektorn samt det ytterligare energisparande som en övergång till naturgas visat sig ge genom bättre verkningsgrad i industriprocesser.

Naturgasens möjligheter skall emellertid också bedömas utifrån del faktum att den är i det närmaste svavelfri och innehåller - jämfört med andra bränslen - försvinnande små mängder av tungmetaller. Miljöeffekterna av kol- och oljeförbränning, som blivit särskilt uppenbara på västkusten är luriga argument för ökad satsning på naturgas. Naturgasen ger möjlighet att komma tUlrätta med dessa problem på längre sikt.

Den förutsedda ekonomiska utvecklingen för Sydgas med betydande resultatunderskott i början är densamma som för varje investeringsinten-sivt projekt. I mitten på 1990-talet förväntas underskotten vara återhämtade och sett över hela kalkylperioden - 20 år - skall Sydgas uppnå en realavkastning på ca 10 %.

Systembolaget AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

12723,8

11970,5

383,9

439,5

144,3

113,3

2 125,4

2462,0

157,4

34,4

64,2

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Invesleringar

1984 1983

Antal anstäUda 2404 2429

Bolagets syfte

Bolaget bildades år 1954 i samband med riksdagsbeslutet om motbokssy- stemels avskaffande. Bolagets uppgift är att driva detaljhandel med sprit, vin och starköl samt att idka annan i samband därmed närstående rörelse. Enligt avtal med staten innehar bolaget den ensamrätt till detaljhandel med nämnda varor i Sverige som föreskrivs i lagen om handel med drycker. 173

Skr. 1985/86:20 Bolaget ombesöijer också partiförsäljningen till restaurangerna. Fr.o.m, den I januari 1978 sker dock partihandeln med svensktillverkat starköl direkt mellan bryggeri och restaurang. Bolaget säljer dessutom alkoholfria festdrycker.

Systembolaget är elt redskap för samhällets alkoholpolitik och arbetar för det mål för alkolholpoHliken som har ställts upp av riksdagen: att minska den totala alkoholkonsumtionen för att därigenom tränga tillbaka alkoholskadorna. Bolaget skaU sköta försäljningen på sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. Verksamheten skall skötas rationellt och allmänheten ges god service inom ramen för gällande försäljningsregler och andra av statsmakterna givna förutsättningar. Bolaget skall genom prissättningen få täckning för sina kostnader och skälig vinst. Nettovinsten levereras in till statskassan.

Botagets omfattning

Vid utgången av år 1984 har bolaget 320 butiker i 225 orter fördelade på 203 kommuner. (Stockholms och Göteborgs kommuner med förorter räknas vardera som en ort.) En av butikerna sålde ej sprit. Dessutom fanns 544 utlämningsställen — dvs. vanliga affärer samt järnvägs- och busstationer -där bolagets varor utan extra kostnad levereras till kunden efter bestäU-ning.

Verksamheten under år 1984

Den långsiktiga nedgången av alkoholförsäljningen fortsatte under år 1984. Systembolagets försäljning, mätt i ren alkohol, minskade med 1,4 % jämfört med årel innan, då minskningen var ännu större eller 4,5 %.

Skillnaden i minskningstakt mellan åren 1983 och 1984 torde i huvudsak ha berott på skattepolitiken. Under år 1983 höjdes skatten på alla tre dryckesslagen två gånger medan år 1984 endast innehöll en skattehöjning, den 3 december, då priserna höjdes med i genomsnitt 5,4 %,

Under år 1984 såldes 6,01 liter ren alkohol per invånare över 15 år (inklusive öl klass II), vilket kan jämföras med 6,12 liter under år 1983, en minskning med 1,8 %.

Bolagets konsumentupplysning har som tidigare år omfattat både sakinformation om varusortimentet och fakta om alkoholens verkningar och risker.

Varuinformationen tillgodoses främst genom skyltningar i butikernas fönster och montrar, trycksaker och utbildning av personalen. Övrig information sker genom fUm, video, annonsering i massmedia, faktaböcker, broschyrer, affischer m.m.- ofta i samarbete med olika myndigheter och organisationer såsom socialstyrelsen, sjösäkerhetsrådet, försvaret och idrottsrörelsen.

Rörelseresultatet blev 43,9 milj. kr. högre än år 1983 och uppgick till

244,7 milj. kr. (200,8). Läggs de finansieUa och extraordinära posterna tUl

är resultatet före bokslutsdispositioner och skatt 383,9 milj. kr. (439,5).

174 Efter bokslutsdispositioner, som uppgick till 38,7 milj. kr. (157,0), blev

resultatet före skatt 345,2 milj. kr. (282,5). Sedan avdrag av beräknad skatt Skr. 1985/86: 20 skett med 200,9 milj. kr. (169,2) redovisas ett nettoresultat på 144,3 milj. kr. (113,3).

Omsättningstillgångarna minskade med 380,0 milj. kr. till 1525,0 milj. kr. (1905,0), Det är framför allt kortfristiga placeringar som har minskat.

Anläggningstillgångarna upptas med 532,4 milj. kr. (557,0). Det lägre beloppet beror på avyttring av en större fastighet.

Kortfristiga skulder minskade med 383,7 milj. kr., beroende huvudsakligen på minskad leverantörsskuld till följd av ändrade regler för inleverans av dryckesskatt, och uppgick till 930,3 milj. kr. (1314,0),

Långfristiga skulder upptas till 458,8 milj. kr. (471,9), en minskning med 13,1 milj. kr.

Investeringar i inventarier, fastigheter m.m. uppgick till 34,4 milj. kr., varav i fastigheter 13,8 milj. kr.

Bolaget ägde vid 1984 ärs utgång 118 fastigheter på fri och egen grund varav 19 samägs med annan part. Pä ofri grund har bolaget 5 byggnader. Därutöver innehar bolaget andel tiU minst 1/3 i 10 aktiebolag och två handelsbolag som tillsammans äger 21 fastigheter i vilka bolaget har butik. Ökningen i fastighetsbeståndet hänger samman med förnyelsen i bolagets butiksnät. Investeringar i fastigheter för nya och bättre butiker kommer att fortsätta.

Bolagets butiksnät moderniseras fortlöpande, dels genom utbyte av gamla lokaler mot nya., dels genom ombyggnad, utökning och nyinredning av äldre lokaler. Under år 1984 har elva bunker kunnat bytas medan fyra har utökats och byggts om till modern standard. Genom nyetablering har tre butiker tillkommit under året. En butik har lagts ned.

Framtidsutsikter

Fyra nya butiker beräknas tillkomma under år 1985 medan fem butiker enligt planeringen skaU kunna flytta till nya lokaler.

Tendenserna från de senaste åren beträffande försäljningens utveckling slod sig även under år 1984. Det innebär en viss nedgång av den totala försäljningen av alkoholdrycker, mätt i ren alkohol. Den kraftiga förskjutningen från starksprit till vin fortsatte. Försäljningen av öl ökade något, med en viss förskjutning från öl klass II till starköl. Ungdomens alkoholkonsumtion minskade. Hur utvecklingen blir i framtiden beror i stor utsträckning på vilka beslul statsmakterna fattar om alkoholpolitiken, framför allt hur skatleinslrumentel hanteras. Försäljningen är priskänslig och priset beror till största delen på dryckesskatt och mervärdesskatt.

Även när det gäller verksamheten i övrigt är bolaget beroende av stats makternas beslut om det alkoholpolitiska regelsystemet. Under år 1984 har butikerna enligl riksdagens beslut varit öppna måndagar-fredagar. Den arbetsgrupp, som hade till uppgift att värdera effekterna av beslutet, re dovisade sitt resultat under våren 1984. Statsmakterna drog av detta slut satsen att butikerna även i fortsättningen skall vara stängda på lördagar och söndagar, men att bolaget bör ha frihet alt justera öppettiderna övriga dagar. Försök med ändrade öppettider har inletts. Riksdagen gjorde under 175

Skr. 1985/86:20

hösten 1984 uttalanden som möjliggör för bolaget att något öka etableringen av nya systembutiker i kommuner som saknar sådana. Med anledning härav har bolaget beslutat att under de närmaste åren besluta om etablering i 4-5 nya kommuner per år.

Teleinvest AB

översikt

1984/85* (milj. kr.)

1983/84 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1911,8

1 094,6

72,6

85,6

13,0

-22,3

1545,1

341,0

236,3

936,0

343,5

Antal anställda

1984/85 1693

1983/84 1481

Preliminära siffror.

Historik

Riksdagen antog den 20 december 1980 en proposition (1980/81:66) med förslag "om vissa åtgärder på teleområdet". I enUghet med riksdagens beslut bildades Teleinvest AB den 26 januari 1981 med uppgift att äga och förvalta aktierna i televerkets dotter- och intressebolag.

Botagets syfte

Teleinvest AB har som uppgift att självt och/eller genom andra företag och/ eller genom televerket dels verka inom områdena telekommunikation och elektronik samt därmed sammanhängande områden, bl. a. genom att bedriva tillverkning, försäljning saml konsult- och entreprenadverksamhet inom nämnda områden, äga och förvalta fast egendom, aktier och andra värdepapper med anknytning tiU nämnda områden, läriina administrativ och finansiell service såsom att genom upplåning pä den allmänna kreditmarknaden anskaffa erforderligt kapital för televerkets och bolagens räkning, hantera och förtänla likvida medel, anskaffa, sälja och hantera utlands valuta samt hantera betalningar till och från utiandet, dels bedriva annati med det föregående förenlig verksamhet.

Teleinvest skall utveckla affärsidéer och verksamheter som är förenliga med televerkskoncernens affärsstrategi och som förutsätter flexibilitet, snabbt och affärsmässigt effektivt handlande i konkurrensmiljö. Dessa utvecklingssatsningar kanaliseras till befintliga dotterbolag, nybildade förelag eller förvärvade företag och verksamheter.

176 Huvudsaklig verksamhet i moderbolaget

Inom Telejnvestgruppen svarar Teleinvest för koncerngemensamma funktioner som strategisk planering, samordning och uppföljning, finansförvaltning, fastigheter och service av olika slag tUl dotterbolagen.

Enligt beslut av statsmakterna kan televerket från den 1 juli 1984 uppta Skr. 1985/86:20 lån pä den allmänna kreditmarknaden. Utan att belasta statsbudgeten kan Televerkskoncernen utvecklas vidare som ett effektivt och dynamiskt serviceföretag och genom utnyttjande av de nya finansieringsmöjligheterna bidra lill en snabb och stabil utbyggnad av telekommunikationerna i Sverige.

För att svara upp mot de nya krav som ställs pä televerkskoncemen i finansiellt avseende har inom Teleinvest AB inrättats en central finansenhet (CFE) av internbanksmodell. CFE tillhandahåller åt televerkskoncernen de flesta traditionella banktjänsterna till konkurrenskraftigt pris och svarar för koncernens finansiering bl.a. genom att utge Telecertifikal och Teleobligalioner. Gentemot banksektorn representerar CFE hela televerkskoncemen och vice versa i förhällande till de olika koncernenheterna.

Per den 1 juli 1984 förvärvade Teleinvest AB aktierna i Teli Datorer AB från Teleindustrier AB. Teli Datorer AB har under året bytt namn till TeleNova AB. Vidare bUdade Teleinvest AB ett nytt helägt dotterbolag Tele-K AB vars verksamhet tidigare skett inom Teleinvest AB. Teleinvest AB har också blivit 25 procentig delägare i ett nybUdat aktiebolag TDL Transport Data Link AB. Telelogic AB har bildat två dotterbolag Telelogic Uppsala AB och Telelogic Sundsvall AB.

Fastighetsfunktionen inom moderbolaget har som huvuduppgift att långsiktigt säkra Teleinvestgruppens lokalbehov i strategiska områden. Funktionen bereder köp och nybyggnation, svarar för projektledning, samord-. nar förhandlingar och kontakter med myndigheter, konsulter och byggnadsföretag. Fastighetsfunktionen tecknar långfristiga hyresavtal, fungerar som rådgivare betr. kontraktsfrågor och hyresnivåer saml administrerar kontraktsenligt underhåll av lokaler som uthyres av Teleinvest. EnUgt särskilt avtal är funktionen konsult vid större ny-, om- och tillbyggnader för televerkets industridivision. Teli.

Framtidsutsikter

Under juni månad år 1985 säljer Teleinvest AB sitt aktieinnehav i IKAB och Ericsson Informations Systems AB. Vidare går Teleinvest in i följande intressebolag Infovox AB, SU-Tvt Infologic AB och AU-Nelwork AB med respektive 41%, 46% och 33%.

Per den 30 juni 1985 överiåler Teleinvest AB sitt aktieinnehav i Nerion A/S tiU Swedcom AB och aktieinnehavet i Swedcom AB till Teleindustrier AB innebärande en omstrukturering av exportverksamheten.

12 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr. 1985/86:20 Televerket

översikt

1984/85 (milj. kr.)

1983/84 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

14 047

23 082

4968 Antal anställda

1984/85 45 040

1983/84 44301

178 Verkets uppgift och omfattning

Televerket har av statsmakterna givits ett övergripande ansvar för telekommunikationerna i Sverige. Detta innebär ett sammanhållet systemansvar oavsett vilka företag som tillhandahåller den enskilda komponenten eller utrustningen. Televerkskoncernen skall ha en bred verksamhet inkl. egen produktion med syfte alt vidmakthålla en nationell kontroll över telekommunikationsnätet. Televerket skall i god tid informera utåt om sina utbyggnadsplaner och de möjligheter detta skapar.

Televerket svarar för anläggning, drift och förvaltning av de statliga teleanläggningar, som är underställda verket.

Televerket skall som affårsdrivande verk drivas enligt affärsmässiga principer med krav på tillfredsställande lönsamhet. Verksamhetens kostnader skall sålunda täckas med intäkter från dem, som utnyttjar televerkets tjänster.

Uppgiften för televerkskoncernen som företag har fastställts lill följande:

- Televerkskoncernens huvuduppgift är att i Sverige erbjuda och un derhålla kommunikation alla tUl alla. Detta skall ske på ett sådant sätt att behovet av kommunikationer för tal, data, text och bild tillgodoses med god kvalitet och bra förhållande mellan pris och prestanda, inklusive service. Verksamheten skall drivas affärsmässigt med lyhördhet för kun dernas önskemål. Televerkets profilmål är att uppfattas som ett kundstyrt, effektivt och kvalitetsmedvetet företag.

- Televerkskoncernen skall tillgodose statsmakternas krav på sociala och regionalpolitiska hänsyn.

- Televerkskoncernens långsiktiga lönsamhet skall vara 3% real avkastning på det egna kapitalet, dvs. en förräntning som är 3 % högre än inflationen enligt konsumentprisindex. Koncernens soliditet skall ligga på en hög nivå. Inom själva televerket skall arbetsproduktiviteten öka med 5% per år.

I televerkels ansvar ingår att utveckla och tillhandahålla en samhällsekonomiskt riktig teleinfrastruktur baserat på ett sammanhållet telenät (inklusive radionät) och tUl behoven anpassade grundtjänster.

Televerkels grundtjänster bör i tillämpliga delar tillgodose följande krav:

- full samtrafik mellan alla som är anslutna tUl tjänsten

- öppen, aktuell och pålitlig nummerinformation

- hög tillgänglighet och teknisk kvalitet Skr. 1985/86:20

- full internationell samtrafik

- största möjliga samtrafik och utbytbarhet mellan generationer av utrustning

- enhetliga taxor för hela landet

- tillgång till service i hela landet

Televerkskoncernen utgörs av televerket jämte de i Teleinvestgruppen ingående dotterbolagen. Styrningsmässigt är koncernen indelad i sex övergripande resultatområden:

- KUND

- TRAP (TRAFIKAPPARATEN)

- RADIO

- KABEL-TV

- ADB-SERVICE

- TELEINVEST/TELI

Verksamheten under verksamhetsåret 1984185

Televerkets och koncernens expansion har fortsatt under 1984/85. Inom resultatområdet 'KUND' kan nämnas:

- Antalet markeringar för automatisk telefontrafik uppgick tiU 28,9 miljarder vilket motsvarar en ökning med 7%.

- Antalet Datelanslutningar var vid slutet av budgetåret över 90000, vilket innebär en ökning med över 20% i förhållande till föregående budgetår.

- Vid utgången av budgetåret fanns i Sverige ca 15000 Datexanslutning-ar, vilket innebär en ökning med ca 60%.

- Under året har televerkels ledning fattat beslut om införande av en allmän videotextjänst.

- Fr. o. m. den 1 november 1984 får typgodkända telexterminaler anslutas tUI telexnätet. Detta innebär ätt all terminalförsäljning numera sker i konkurrens med andra leverantörer.

- Statsmakterna beslöt under budgetåret att televerkets monopol på telefoner skulle upphöra fr.o.m. den I november 1985. Det blir därmed fritt att välja typgodkända och T-märkla telefoner för anslutning till nätet.

Resultalområdet 'TRAP' svarar för utbyggnad och modernisering av telenätet. Under budgetåret har televerket fortsatt att byta ut de gamla elektromekaniska telefonstationerna mot det datorstyrda stationssystemet AXE. Ytteriigare 11 nya AXE-stationer har öppnats och sammanlagt har 232000 nummer AXE tillkommit under året. Vid slutet av budgetåret hade därmed 43 datorstyrda AXE-stationer tagits i drift med totalt 735000 anslutna kunder.

Under innevarande budgetår har ökningen av teletrafiken blivit betydligt starkare än väntat. Detta har inom teleområdena lett till ett ökande behov av investeringar för höjande av kapaciteten i telenätet. Nya kraftåtgärder kommer att krävas för nätutbyggnaden, inkluderande ett rikstäckande digitalt telenät. Den oväntat snabba ökningen av teletrafiken innevarande år kan i stort sett väntas bestå även för budgetåret 1985/86. 179

Skr. 1985/86:20 Inom resultatområdet 'RADIO' har den dominerande satsningen skett

inom landmobil radio. Så kommer även att bli fallet under de närmaste åren. Landmobil radio omfattar tjänsterna mobiltelefon, mobilradio och personsökning. Den största tjänsten intäktsmässigt inom landmobil radio är det automatiska mobiltelefonsystemet NMT, vUket vid budgelärsskiftet hade 61700 kunder i Sverige (i hela Norden var antalet kunder 168000).

Ett separat resultatomräde har inrättats för kabel-TV fr.o.m. 1984/85. Under våren 1985 har riksdagen tagit ställning liU den lagstiftning som skaU gälla för kabel-TV-verksamheten fr. o. m. den I januari 1986.

Resultatområdet ADB-SERVICE säljer ADB-produkter primärt till övriga delar av televerkskoncernen.

Teleinvestgruppen finns beskrivet under separat rubrik i denna publikation.

När det gäller slutiigt beslut om organisationsform för Teli, bör detta enligt beslul i riksdagen anstå. Förnyade överläggningar mellan televerket och de fackliga organisationerna med syfte att om möjligt nå samstämmighet om handlingslinjerna i organisationsfrågan bör avvaktas. Regeringen har för avsikt att förelägga riksdagen ett förslag om Telis verksamhetsform så snart överläggningarna är klara, dock senast i nästa budgetproposition. Teli och Teleindustrier AB redovisas i fortsättningen samlat och ingående i Teleinvestgruppen.

Rörelseintäkterna under budgetåret 1984/85 för televerkskoncernen uppgick till 15495 milj, kr., en ökning med ca 10% jämfört med föregående budgetår. Drift-, tillverknings- och administrationskostnader ökade med ca 21 % och uppgick tiU 10856 milj. kr.

Efter bokslutsdispositioner, i huvudsak avskrivningar utöver plan redovisar koncernen ett nettoresultat pä 580 milj. kr. varav 329 milj. kr. motsvarar statens avkastningskrav på det i medeltal disponerade statskapitalet.

Avkastningen på eget kapital uppgick under 1984/85 till 7,8%. På grund av att inflationen enligt konsumentprisindex blev högre än beräknat klarades inte del långsiktiga reala avkastningskravet under budgetåret.

Televerkskoncernens investeringar uppgick till 5 689 milj. kr. Detta är en ökning med 721 milj. kr, från föregående budgetår. Enligt statistik från Veckans Affärer är televerket det företag som investerar mest i Sverige.

Telekoncernens personal uppgick vid ingången av år 1984 till 44301. Vid slutet av årel hade antalet anstäUda ökat med 740 personer.

180 TEMU Interactor AB

(f. d. Svensk Energiteknisk Utveckling AB)

Skr. 1985/86:20

Översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

0,2

0,2

1,1

0,0

1,0

0,0

6,4

5,4

6,1

5,0

0,0

0,0

Antal anställda

3 Historik

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 10 september 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att inte lokalisera ny statiig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentiig operativ verksamhet inleddes i augusti är 1982 i samband med bolagets etablering i Östersund.

Botagets syfte

Bolagets verksamhet syftar till att i samverkan med eller på uppdrag av andra företag och organisationer kommersiellt nyttiggöra svensk teknik för svenska och internationella marknader.

Botagets verksamhetsinriktning

Verksamheten inriktas i första hand mot energi-, miljö- och transportområdena och bedrivs i projektform. Bolaget åtar sig projektlednings- och koordineringsuppgifler. Projekten innebär vanligen systemutveckling mot specifika marknadskrav och leder ofta till referensanläggningar.

Verksamheten under år 1984

Avtal har träffats mellan staten och bolaget med innebörd att staten till bolaget överiåler samtiiga aktier i Svensk TransportsystemutveckUng AB och Svensk Miljöteknikulveckling AB. Avtalet är ett första steg i en avtalad fusion mellan de tre bolagen. En förändring av bolagsordningen har skett med syfte att starkare markera bolagets primära affärsroll: att kommersiellt nyttiggöra svensk teknik för svenska såväl som internationella marknader.

Genom beslut av riksdag och regering har bolaget tUtförts en miljon kronor som aktieägartUlskotl. Tillskottet är avsett möjliggöra fortsatt resurs- och kompetensuppbyggnad.

Bolagets verksamhet har under året dominerats av ett projekt vars huvudmål är att skapa förutsättningar för en varaktig export samt exploa-

181 Skr. 1985/86: 20 tering av svensk teknik och svenskt kunnande inom området lågenergihus. Projektet, som inriktats mot US A-marknaden, har omfattat en tekniskekonomisk studie som avser all definniera krav på den svenska teknikens anpassning tUl lokala marknadskrav.

Bolagets övriga engagemang har främst omfattat uppdrag avseende projektbedömning och licensförmedling.

AB Tipstjänst

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

3 280,6

2875,9

1056,0

974,0

1 045,3

974,0

1312,2

1205,7

1 045.3

974,0

27,9

4,3

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 482 475

Historik

AB Tipsljänst startade sin verksamhet i oktober 1934 med ett aktiekapital på 45000 kr., vilket har höjts tiU nuvarande 100000 kr. Sedan år 1943 ägs samtliga aktier av staten. Bolaget erhåller regeringens tiUstånd att för bestämd tid anordna vadhållningsrörelse. Nuvarande tillstånd gäller för tiden den 1 juli 1979 t. om. den 31 december 1988 och innebär, att bolaget erhålUt koncessionen att för allmänheten anordna vadhållning dels i samband med tävlingar (tips), dels om nummer som bestäms genom lottning (lotto) och dels via utlottning på löpnummer som finns tryckta på tips- och lottokupongerna (Joker).

Verksamheten under år 1984

Under verksamhetsåret 1984 genomfördes 52 tipsomgångar med Stryktips, Måltips och Lotto. Fr.o.m. vecka 37 infördes dessutom tilläggsspelet Joker som innebär utlottning på löpnummer som finns tryckta på tips- och lottokupongerna.

Omsättningen ökade med 1,7 % på Stryktipset, 34,4 % på Måitipset och 9,1 % på Lotto. 64,9 % av kupongerna deltog fr. o. m. vecka 37 i tilläggsspelet Joker.

Antalet ombud hos bolaget uppgick den 31 december 1984 till 8919 (9263). Bolaget har distriktschefer stationerade i Skellefteå, Sundsvall, Boriänge, Stockholm, Göteborg, Växjö och Malmö.

Priset för varje tippad rad är för fotbollstipset 60 öre och för Lotto samt

Måltipset 1 krona. Spelinsatsen för Joker är 3 kr. per kupong. När det

gäller Lotto och Joker går 50 % av insatserna åter till lipparna i form av

182 vinster. För Stryktips och Måltips ökades vinnarnas andel fr. o. m. vecka

37 frän 50 % till 60 %, Resten minskat med bolagets omkostnader levere- Skr, 1985/86: 20 ras till staten.

I tipsinsatser inflöt under verksamhetsåret 3281 milj. kr., vilket innebär en ökning med 405 milj. kr. eller ca 14,1 % i jämförelse med år 1983. Av de influtna tipsinsatserna fördelade sig 1074 milj. kr. pä Stryktipset, 384 milj. kr. på Måltipset, 1 657 milj. kr. på Lotto och 166 milj. kr. på Joker, vilket motsvarar respektive 32,7, 11,7, 50,5 och 5,1 %.

TUl tipsomgångarna under år 1984 inlämnades 213,6 miljoner kuponger. Av dessa var 196,4 milj. enveckaskuponger och 17,2 mUj. flerveckorsku-ponger. För verksamhetsåret 1984 erhåller staten i innehållen vinstskatt 398,6 milj, kr, (338,6) samt bolagets nettovinst 1045,2 milj, kr, (973,9) eller totalt 1443,8 milj. kr.

AB Trafikrestauranger (TR)

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj, kr.)

310,7

260,2

3,8

10,0

2,0

3,3

391,8

237,7

35,8

36,6

140,2

127,7

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 1149 1025

AB Trafikreslauranger (TR) svarar för huvudparten av serveringarna ombord i svenska tåg. Företaget driver också restaurangrörelse i huvudsak koncentrerad tiU de större stationerna. Vidare svarar TR för restaurang-och kioskrörelsen på SJ:s fäijor.

Restaurangverksamheten drivs i de stora städerna Stockholm, Malmö och Göteborg inom TR:s gängse organisation. Restaurangerna utanför stationsområdena resp. järnvägsrestauranger i landsorten drivs via arren-datorer.

Den nya hotell- och kontorsfastigheten vid Centralen i Stockholm invigdes den 2 november 1984. Fastigheten är registrerad på tomträttsinnehavaren, det helägda dotterbolaget Fastighets AB Vasapalatset. Byggkostnaderna för fastigheten redovisas hos Trafikrestauranger.

Inom divisionen tågservice har i samarbete mellan SJ och TR ett omfattande designprogram påbörjats som innebär att 36 större serveringsvagnar inom ett år skall få ny och uppfräschad inredning. Under året har en ny försäljningsidé "Tågkaféet" tagits fram för att efter årsskiftet 1984/85 testas bl. a. pä linjen Göteborg—Malmö.

Under året har TR i samråd med SJ beslutat att TR övertar befintlig restaurangvagnspark saml köper 15 nya vagnar. Den befintliga parken tillföres som apportegendom och som 10 mUj. kr. i aktiekapital och 2 milj. kr. i reservfond under år 1985. Överföringen är godkänd av regeringen. Dessutom beställs 15 restaurangvagnar för sammanlagt cirka 85 milj. kr. 183

Skr. 1985/86:20 I Boden byggs en ny fumeringsbas med tillgång till kök och distribu-

tionslokaler. Denna enhet är en förutsättning för att kunna bibehålla service i tåg, numera även chartertåg på övre Norrland.

Restaurangdivisionen, dvs. restaurangerna i Stockholm, Göteborg och Malmö har haft en volymminskning med drygt 3%, bl.a. beroende på minskat antal resande med låg. Restaurang Markurells matsal har fått helt ny inredning. Driftsresultatet på restaurangdivisionen har förbättrats med 1,4 milj. kr.

Färjedivisionen i Trelleborg har under året haft en volymökning med 20%. Antalet resande på Sassnitzleden har under samma period ökat med 15%. Av en rad olika aktiviteter har konferensverksamheten lämnat det väsentiiga bidraget till divisionens utveckling.

Inom arrendedivisionen har omprofileringen av serveringarna vid de större järnvägsstationerna till "Järnvägs-Caféet" fortsatt. Under året färdigställdes Linköping, Halmstad och Sundsvall, Den nya satsningen innebär en utökad service i första hand för tågresenärerna. Skylten "Järnvägs-Caféet" skall vara en symbol för trygghet, kvalitet och god service.

Royal Viking Hotel har varit i drift alltför kort tid för att kunna bedömas långsiktigt. Det kan dock sägas att såväl rörelsens försäljningsvolym som investeringar Ugger inom budget.

Soliditeten har under år 1984 sjunkit från 25% tiU 14% beroende på finansieringen av hotellbyggnaden. Den beräknas sjunka ytterligare några procent i samband med att nya lån tages för köp och renovering av restaurangvagnar. Fastighetens centrala läge innebär att marknadsvärdet kraftigt ökar.

AB Tumba Bruk

Översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

181,5

23,6

19,0

1,6

1,0

142,6

146,2

38,5

37,0

24,3

13,6

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Invesleringar

1984 1983

Antal anställda 415 386

Historik

AB Tumba Bruk grundades år 1755 och är ett av Sveriges Riksbank helägt

bolag. Företaget beslår av två enheter, pappersbruk och värdetryckeri.

Vid pappersbruket tillverkas sedelpapper och säkerhetspapper, arkiv papper, broschyrpapper, postpapper m.fl. finpapperskvaliteter. Tryckeri et framställer värdetryck, såsom sedlar, pass, aktiebrev, obligationer, checkar, lotter och annat högt kvalificerat säkerhetstryck. 184 Verksamheten vid Tumba Bruk fick sin nuvarande utformning i sam-

band med integrationen år 1971 av Riksbankens pappersbruk och sedeJ- Skr. 1985/86:20 tryckeri i Aktiebolaget Tumba Bruk.

Målsättning

Målsättningen för verksamheten är att såväl i fråga om kvalitet — i vidaste mening - som i kostnadshänseende vara konkurrenskraftig på världsmarknaden, eftersom detta är ett kriterium som mest entydigt återspeglar effektiviteten i företaget. Genom att uppfylla detta mål skapar vi ökade arbetstillfällen för kvalificerad personal. Samtidigt får företaget en tillräck-Hgt stor volym för all uppnå en uthållig lönsamhet på investerade resurser och en bredare bas för tekniskt utvecklingsarbete.

Verksamheten under år 1984

Pappersbrukets produktion uppgick till 4 815 ton (4756).

Leveransvärdet av papper blev 108,11 milj. kr. (92,17).

Exportandelen var 48% (47), varav sedelpapper utgjorde 73%. Sedelpapper exporterades i likhet med tidigare år till Norge samt länder i Asien, Afrika och Sydamerika, medan övrigt finpapper levererades till länder i Västeuropa och USA/Kanada.

Försäljningsvärdet för tryckeriet utgjorde 102,53 milj. kr. (94,75), varav exporten svarade för ca 20%.

Marknaden för sedlar var pressad under första halvåret 1984 men förbättrades successivt under året. Detta innebar alt exporten av sedlar frän en svag början kunde utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Inför innevarande är har orderbeläggningen ökat, samtidigt som priserna förbättrats.

I avsikt att intensifiera marknadsföringen av värdetrycksprodukter kommer ett försäljningsbolag att inrättas i England under år 1985.

Investeringarna har under år 1984 uppgått till 21,1 milj. kr. för maskiner och inventarier och 3,1 milj. kr. för byggnader.

Uddcomb Sweden AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

107,0

103,8

-47,7

0,2

1,1

0,0

197,0

265,1

29,1

28,0

3,3

5,9

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresuhat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 297 356

Företaget är helägt dotterföretag tUl Procordia AB.

Årets resultatavräknade försäljning uppgick till 106,7 milj. kr. (103,5).

Resultatet för verkstadsrörelsen var för år 1984 helt otillfredsställande.

Årets rörelseresultat efter avskrivningar är -44,0 milj. kr. (-33,3). 185

Skr. 1985/86:20 Effekten av en stark underbeläggning i verkstaden, en alltför stor kostnadsmassa och negativa kalkylavvikelser i produktionen samt extra avskrivningar av maskiner och inventarier är de främsta anledningarna till årets förlust.

Årets finansnetto är +12,6 milj. kr. (-Hl2,l).

Resultat efter finansieUa intäkter och kostnader uppgick till —31,1 milj. kr. (-21,2).

Årets resultat har extra-ordinärt belastats med 15,1 milj. kr. avseende personalav vecklingskostnader.

Den totala ärsföriusten uppgående till 46,4 milj. kr. (21,2) har täckts genom ianspräktagande av beskattad reserv 47,4 milj. kr. (21,4).

Årets resultat efter skatt uppgår till O milj. kr. (0) t moderbolaget och i koncernen 1,1 milj. kr. (0),

Under år 1984 slutfördes leveranserna till kärnkraftverken i och med skeppningen av reaktortanken tUl Brokdorf. Omställningen tUl annan produktion var under årets första hälft inte framgångsrik och flera tagna order gav förlust. Under hösten utreddes åter företagels framlida inriktning och vid styrelsens möte den oktober 1984 beslutades om väsentiiga förändringar innebärande att:

Organisationen minskas med 102 personer till ca 140 anställda i verkstadsrörelsen och till ca 50 i Uddcomb Engineering AB.

Verksladsrörelsen anpassas efter personalminskningen liU en produktionsvolym om ca 100000 timmar. Uddcomb Engineering blir ett självständigt rörelsedrivande dotterbolag. Omkostnadsmassan reduceras. En resul-talorienterad organisation införes.

Förändringar verkställdes under oktober och november, I december var den nya organisationen i arbete.

Den nya verkstadsorganisationen väntas under år 1985 ge en produktivitetsökning. Frågor av typ information och resuUatuppföljning kommer att vara centrala.

Uddcomb Engineering har haft ett relativt framgångsrikt år. Viss del av kapaciteten har dock inte kunnat fyllas. Inför år 1985 har företaget etablerat sig bättre hos både kärnkraftverken och processindustrin.

Uddcomb erhöll i oktober en order tUl norsk offshoreindustri om 23 milj. kr. för leverans i augusti 1985 och juni 1986. Kontakterna med ASEA har utvecklats och väntas ge order på både tung bearbetning och kvalificerad svetsning. En systematisk marknadssatsning förbereds förär 1985.

Under verksamhetsåret uppgick investeringarna till 4,3 milj. kr. (5,9). Härav utgjorde aktier i dotterbolag 1,0 milj. kr, samt datoranläggning 1,5 milj. kr.

186 Uddevallavarvet AB

Skr. 1985/86; 20

Översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

-898

-110

18 Antal anställda

2 343

1983 2611

Historik

UddevaUavarvet AB grundades år 1946 av skeppsredare Gustaf B. Thor-dén. Företaget utvecklades snabbt och var efter ca 15 år ett av världens 10 största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker. Bakgrunden var att företaget i samband med investeringar råkat i likviditetskris. 1 januari 1963 träffades en överenskommelse mellan staten och Eriksbergs Mek. Verkstads AB om att de skulle bli hälftenägare i Uddevallavarvet. Avtalet skrevs pä tio år men det sades upp av staten i maj 1971. UddevaUavarvet blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB och övertogs är 1977 av Svenska Varv AB.

Bolagels verksamhetsinriktning

Uddevallavarvet är huvudsakligen inriktat på produktion av kvalificerade tank-, bulk- och enhetslastfariyg. Produktionsapparaten är flexibel och under senare år har flera nya fartygstyper introducerats på marknaden.

Verksamheten under år 1984

Den svaga fraktmarknaden för tank- och bulkfartyg under den senaste 10-årsperioden har inneburit kraftigt minskad lönsamhet för de rederier som verkar inom denna sektor. Efterfrågan på nyproduktion av dessa fartygstyper har därför minskat successivt.

Överkapaciteten inom varvsindustrin bedöms f.n. till 40-50%. Skilda marknadsbedömningar prognostiserar att tidpunkten för balans mellan utbud och efterfrågan ligger åtskilliga år framåt i tiden. Den västeuropeiska varvsindustriföreningen AWES bedömer i sin senaste prognos att marknadsbalans inte kommer att uppnås under resterande delen av 1980-talet.

Priserna på fartygsnybyggen har sjunkit ytterligare under år 1984. Prisni-, vän sätts i första hand i Sydkorea, som tack vare låga löner och regerings-stödda krediter kan erbjuda bestäUare mycket förmånliga vUlkor. Även de mindre och medelstora japanska varven har medverkat till en ytterligare prispress på marknaden och samtiiga japanska varv möter den härda priskonkurrensen genom att erbjuda mycket förmånliga kreditvillkor via de stora japanska handelshusen. TUl delta kommer att subventionerna till

187 Skr. 1985/86:20 varvsindustrin i Västeuropa nu åter ökar - i motsats till vad som tidigare har kunnat förmodas.

Uddevallavarvet har inte tecknat några nya fartygsorder sedan juli 1983 då order på två produkttankfartyg tecknades. Eftersom konkurrenssituationen redan då var svår understeg priset på dessa fartyg varvets självkostnad.

Under året levererades sex fartyg

- M/S Tromaas (55000 dwt OBO-fartyg) till K/S Tromaas A/S, Arendal

- M/S Slethav (20000 dwt produkt tanker) till I/S Slethav, Oslo

- M/S Philippine OBO 2 (55000 dwt OBO-fartyg) till Philippine OBO Carriers EN. C. S

- M/S PhUippine OBO 3 (55000 dwt OBO-fartyg) till Philippine OBO Ventures S. EN. C. S.

- M/S Philippine OBO 4 (55000 dwt OBO-fartyg) tUl PhiHppine OBO Transport S. EN. C. S.

- M/S Ugland OBO 5 (55000 dwt OBO-fartyg) till Silver Spur Ltd och Ugland Management Co A/S

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -706 (18) milj. kr. Resultatet har belastats med bedömda kostnader under avvecklingsperioden på 350 milj. kr.

Resultatet har vidare kraftigt belastats med förlustrisker avseende det äldre kundfordringsengagemanget. Till följd av den svaga sjöfartskonjunkturen försämrades priset på andrahandstonnage kraftigt under år 1984. Detta har inneburit en omvärdering med 674 milj. kr. av marknadsvärdena för de fartyg som varvet har som säkerhet för sina kundfordringar. Härtill kommer uteblivna räntebetalningar under år 1984 på 202 milj. kr. I syfte att avveckla Uddevallavarvets osäkra fartygsengagemang haren projektgrupp tillsatts under år 1985 under ledning av Svenska Varvs koncernchef.

Investeringarna uppgick tiU 35 (18) milj. kr.

A vvecklingsbeslut

Mot bakgrund av den svaga efterfrågan på de fartyg som produceras vid varvet, den mycket låga prisnivån och rådande framtidsbedömning beslöt styrelserna för Uddevallavarvet och Svenska Varv den 11 december 1984 att inleda MBL-förhandHngar om avveckling av verksamheten vid Uddevallavarvet. MBL-förhandlingarna avslutades i mars 1985, vilket innebär att överenskommelse om avveckling av verksamheten har träffats mellan företaget och de anställdas organisationer.

Orderstocken bestod vid årsskiftet av två 70000 dwt produktlankfartyg med leverans under år 1985. I syfte att underlätta de anställdas situation har beslutals att dessutom producera två 20000 dwt produkttankfartyg under avvecklingsperioden.

Dessa två fartyg kommer att ersätta de Uddevallavarvskontrakterade fartygen, Oktania och Oktella, som går i certeparti för OK.

Som en följd av tidigare beslutad kapacitetsneddragning minskade anta let anställda med 353 personer under året och uppgick vid årets slut till 188 2340.

För de anstälda som drabbas i samband med avvecklingen kommer särskilda åtgärder all vidtas i samarbete med stat, kommun och arbetsmarknadsorganisationer.

Åtgärder har även vidtagits för att skapa nya företag inom varvets anläggningar.

Skr. 1985/86:20

AB Vin- och Spritcentralen

översikt

1984 (milj. kr.)

1983 (milj. kr.)

Omsättning

Resultat före disp, och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

2 339

3 545

20 Antal anställda

1984 953

1983 950

AB Vin- & Spritcentralen (V&S) grundades den 17 oktober 1917 och ägs av staten. Verksamheten är reglerad genom ett avtal med staten som främst bygger pä lagen av den 12 maj 1977 om handel med drycker. EnUgt detta avtal har V&S ensamrätt till import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Ensamrätten omfattar även export av spritdrycker och eventuell re-export av importerat vin. Företagets huvudsakliga kund är Systembolaget AB, som svarar för försäljningen till allmänheten.

Tillsammans med Sveriges Bränneriintressenter äger V&S produktionsbolaget AB Skånebrännerier, som vid Gärdsbränneriet svarar för produktionen av råsprit från potatis och spannmål. I koncernen ingår förutom moderbolaget två bolag för teknisk sprit: AB Svensk Sprit, som svarar för leveranserna av teknisk sprit samt marknadsföring inom industri- och sjukvårdssektorn och Kemetylprodukter AB, som svarar för marknadsföring inom konsumentseklorn (Kemetylprodukter är dotterbolag till AB Svensk Sprit).

V&S har huvudkontor i Stockholm och anläggningar i Stockholm, Falkenberg, Sundsvall och Ähus. Fabrikerna i Stockholm, Falkenberg och Sundsvall har hand om försäljningen tiU var sin del av landet.

V&S totala försäljning av sprit, vin, starköl och alkoholfrilt ökade under år 1984, i volym räknat, till 154,4 milj. liter (150,7) eller med 2,5%. Den utlevererade volymen är den största någonsin. På den svenska marknaden fortsatte förskjutningen från buleljimporterade till härtappade varor, främst märkbart bland lältvinerna, där marknadsandelen för härtappningarna uppgick tUl 87%.

Leveranserna (exkl. Absolut Vodka för export) räknat i liter ökade med 1 % till 148,5 milj. liter.

Värdemässigt ökade den totala försäljningen år 1984 till 1 743 milj. kr. (1665), en uppgång med 5 %. Företagets nettovinst uppgick tiU 304 milj. kr. (247).

189 Skr. 1985/86: 20 Räknat i 100% alkohol visar försäljningen av vin och sprit (exkl. Absolut

Vodka för export) en minskning från 30,2 milj. liter till 29,2 milj. liter.

Förelagets import av spritdrycker, vin och starköl gick ned i värde under år 1984 med 8% till 607,3 milj. kr. (657,8), Den importerade kvantiteten minskade något och uppgick till 109,8 milj. liter (112,1).

1984 är ett år som på varuområdet dominerats av försäljningsframgångarna för de röda och vita lantvinerna. Redan år 1983 introducerades tre röda lantviner från Spanien, Frankrike och Italien. I april 1984 fullföljdes lanseringen med tre vita lantviner som har Tyskland, Österrike och Portugal som ursprungsländer. Lantvinerna har av konsumenterna mottagits synnerligen väl och svarade under år 1984 för en försäljning uppgående till 23,6 milj. liter, vUket innebär att ungefär var Qärde såld vinflaska under år 1984 var ett lantvin.

Under året har även en rad andra produkter introducerats. Bland lältvinerna kan nämnas elt cypriotiskt rödvin, Olympus, samt två italienska viner: det röda Barbaresco Riserva och det vita Orvieto Classico Secco. Dessutom har under året släppts ut ett drygt dussin härtappade röda slottsviner av årgångarna 1978 och 1979. Utgivningen av härtappade vita slottsviner från Bordeaux har fortsatt i ökad takt och uppgick tiU 18 viner, av vilka flertalet var torra. De härtappade varorna svarade totalt för 83 % av försäljningen i volym.

Exportförsäljningen av Absolut Vodka ökade åter kraftigt eller med 52% jämfört med år 1983 och nådde närmare 6 milj. liter. Absolut Vodka marknadsförs nu på 16 marknader, av vilka USA är den klart dominerande.

Medeltalet anställda år 1984 var 909.

De totala investeringarna under år 1984 uppgick till 28,5 milj. kr (17,9).

Värdepapperscentralen VPC AB

översikt 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

188,0

129,7

-1.2

0,2

0,5

50,0

58,3

6,1

6,3

2,3

4,3

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 138 108

Historik

I slutet av år 1970 slöts ett avtal mellan staten och fondhandlarna om att parterna skulle bilda Värdepapperscentralen VPC AB som ett. centralt serviceorgan för det nya aktiehanteringssystemet som möjliggjordes ge nom ikraftträdandet av lagen om förenklad aktiehantering: Bolaget, som till hälften ägs av staten och till hälften av fondkommissionärema, startade 190 sin verksamhet den I januari 1971.

Botagets syfte Skr. 1985/86:20

Bolaget skall i första hand fullgöra de pä bolaget enligt aktiebolagslagen och lagen om förenklad aktiehantering ankommande uppgifterna som serviceorgan för aktiebolag, vilka övergår till det nya aktiesystemet; dvs. att föra bolagens aktieböcker, att utfärda aktiebrev i samband med inregistrering av aktieinnehav, att utsända utdelningsbelopp och emissionsrätter (teckningsrättsbevis vid nyemission och nya fondaktier och/eller delbevis vid fondemission) till de inregistrerade aktieägarna eller de i deras ställe berättigade (förvaltare, panthavare etc).

Bolaget har dessutom möjHghet att utöva en liknande funktion för räntebärande värdepapper och fullgöra annan serviceverksamhet som är förenlig med de nämnda aktiviteterna.

Verksamheten bedrivs i nära samarbete med bankerna och de enskilda fondhandlarna.

EnHgt ett mellan staten och fondkommissionärema ingånget avtal skall bolagets målsättning vara effektivast möjliga drift och lägsta möjliga priser för bolagets tjänster, varför vinstutdelning utöver skälig avkastning pä insatt kapital och skälig ersättning för ställda garantier inte skall utgå.

Verksamheten under år 1984

Under år 1984, som var VPCis fjortonde verksamhetsår, ökade antalet anslutna bolag från 264 till 359. Åtta bolag utträdde och 103 bolag anslöt sig under året tiU VPC-systemel.

I samband med bolags anslutning till VPC-systemet har under året inregistrerats 183000 aktieägarposter (föregående år 184000).

Antalet ägarposter uppgick vid årets slut till 1 906000 (föregående år 1546000).

Omsättningen i fondhandeln för börsnoterade aktier minskade något i förhållande till år 1983. Däremot ökade omsättningen på OTC-marknaden, vilket medförde att totala volymen av- och omregistreringar ökade. Antalet vid omregistrering utfärdade aktiebrev blev 1611000, en ökning med 4% jämfört med föregående är. Trots den stora volymen har VPC:s produktion i huvudsak fungerat tillfredsställande.

Antalet utdelningsredovisningar ökade med 17% till 1364000 (föregående år 1169000), huvudsakUgen som en följd av anslutningen av nya bolag.

Utdelningsrutinen belastas fortfarande av en stor mängd returer och återutsändningar, på grund av felaktiga uppgifter i registret på avsläm-ningsdagen vad gäller ägare eller adress. Dessa felaktigheter beror främst på försenade aktiebrevsleveranser från fondhandlarna, varigenom aktieöverlåtelser som rätteligen skulle varit registrerade på avstämningsdagen inte blir införda i VPC:s register förrän efter denna dag eller att ägare underlåtit att anmäla adressändring.

Emissionsverksamheten under året slog alla tidigare rekord. Antalet fondemissioner var i stort sett oförändrat jämfört med år 1983 (55 st. mot 54 föregående år). Antalet nyemissioner ökade däremot med 50% (54 st. mot 36 föregående år). Antalet aktieuppdelningar genom s. k. split mer än

fördubblades (49 st. mot 24 föregående år). Det blev totalt en antalsmässig 191

ökning med nära 40% (158 st. mot 114 föregående år).

Skr, 1985/86: 20 Antalet utfärdade aktiebrev vid emissioner och split ökade förhållande-

vis kraftigare, eller med 110% (1831000 brev mot 870000 föregående år), till stor del beroende på att Volvo under året genomförde såväl split och fondemission som inköpserbjudande i Catena. Enbart i Volvo-spliten utfärdades 550000 aktiebrev, som av VPC redovisades till den handläggande banken fem dagar efter avstämningsdagen.

Antalet fondemissionsredovisningar var 323000 (föregående år 267000).

Antalet nyemissionsredovisningar var 421 000 (föregående år 372000).

Under år 1984 tillkom ett bolag, Nordisk Fjasrfabrik, del första danska bolag som anslutit sig til! VPC-systemel för svenska depåbevis representerade utländska aktier.

VPC:s bearbetningsvolym avseende räntebärande värdepapper har under året nära tredubblats. Efter registrering av 78000 nytecknade ägarposter uppgick totalantalet poster vid årets slut till 104000 (föregående år 26000).

En stor del av systemutvecklingsresurserna ägnades år 1984 åt utvecklingen av ett nytt ADB-system för ny- och fondemissioner. Systemet beräknas tas i drift under första halvåret 1985.

Ett system för automatisk adressuppdatering via SPAR-registret utarbetades under år 1984. Systemet togs i produktion med början i december 1984.

VPC;s fondaffärssystem, VPX, har under år 1984 genomgått en omfattande revision. Detta för att göra systemet mera användarvänligt och anpassat till den större affärsomsättningen.

Under hela år 1984 har dessutom relativt omfattande underhåll och utveckling av samtliga avsnitt inom ADB-systemet förekommit.

I oktober 1984 igångsattes ett specieUt projekt för utredning av möjligheterna att ytterligare rationalisera värdepappershanteringen genom att ersätta utfärdandet av aktiebrev och obligationer med registrering av värdepappersinnehav på värdepapperskonton. Ett nytt system kan troligen bli klart först år 1988.

Medelantalet anställda, räknat som normalårsarbetande enligl Bokföringsnämndens anvisningar, uppgick under året tiU 138 personer (föregående år 108).

Framtidsutsikter

Omfattningen av verksamheten är i mycket hög grad beroende av fondhandels- och emissionsaktiviteten. Den beräknas emellertid sjunka något i förhållande tUl år 1984,

192 Zenit Shipping AB Skr. 1985/86:20

Översiki 1984 1983

(milj. kr.) (milj. kr.)

624,2

309,9

2065,5

-747,5

1014,6

10,6

7 466,8

7169,4

383,4

501,4

240,9

Omsättning

Resultat före disp. och skatt

Redovisat årsresultat

Balansomslutning

Redovisat eget kapital

Investeringar

1984 1983

Antal anställda 22 15

Historik

År 1984 var andra verksamhetsåret iför projekt Zenit, en adekvat beteckning på ett förelag som inte har till syfte att såsom going concern utveckla och framdriva en lönsam affärsverksamhet ulan som huvudmål har att till minsta kostnad för ägaren avveckla ett väsentligt fartygsengagemang. Det synes viktigt alt framhålla denna egenskap för omvärlden som gärna glömmer företagets inriktning och därmed dess specifika karaktär av förlustföretag.

I riksdagsbeslut våren 1983 (prop. 1982/83:147) beslöts att sanera Svenska Varv-koncernen genom att bl.a. avskUja Zenit därur och samtidigt överföra till Zenit vissa fartyg och fordringar vilka blivit nödlidande eller där sädan risk fanns. Propositionen i vad avser denna del baserades pä marknadsundersökningar genom Svenska Varvs och Zenits försorg med olika scenarios för de kommande årens utveckling, vilka sedan bedömdes av regeringen. Därvid valdes ett försiktigt alternativ, vilket med hänsyn till dåvarande erfarenheter borde kunna realiseras. Härför erfordrades en finansiell rekonstruktion av Zenit vilken i propositionen omfattade ett totalanslag om 3000 milj. kr. Sålunda ingick i anslaget 841 milj. kr. för täckning av förlust från tidigare år och 769 milj. kr. för prognosticerad förlust under år 1983. Därutöver ökades bolagets egna kapital med 350 milj. kr. samt stäUdes 1040 milj. kr. till regeringens förfogande för framtida förluster. En differens mellan aktuellt marknadsvärde för fartygsengagemanget och dess bokförda värde motsvarande I 100-1400 milj. kr. bedömdes dock försvarbart kunna kvarstå i balansräkningen med hänsyn till fartygens långsiktiga verkliga värde. Modellscenariet för propositionen förutsatte tre ärs förluster som i ett fiärde år skulle resultera i en marknadsförbättring med fraktuppgång och därmed ökning av marknadsvärdet pä fartygsengagemanget.

Med denna modell och en uttalad ambition i proposhionen att avyttring skulle ske så snart marknaden så medgav men att eftersträva bästa ekono miska utfall för varje enskilt fartyg, måste strategin för projektet börja med en period av investering i trovärdighet för uppdraget att inte till vaije pris avyttra enheterna. Dessutom avsattes viss tid till all omstrukturera relatio nerna gentemot gäldenärer/tidigare beställare från fordringsförhållande till direkt ägande för att Zenit vid kommande försäljningstillfälle skulle ha full kontroll och beslutanderätt. 193

13 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Skr. 1985/86: 20 Propositionens huvudalternativ baserades pä antaganden om visst kon-

junkturförlopp med en blott blygsam ökning av OECDis bruttonationalprodukt under åren 1983—1986. Konjunkturen kan nu bedömas ha blivit klart bättre än den förutsatta. Basantagandet var därvid att en dylik förbättring skulle medföra ökad oljekonsumtion och därmed ökat behov för tankfartyg. Utfallet hittills har emellertid inte motsvarat dessa förväntningar. Skälen härför är främst att besparingsåtgärder på oljeområdet varit vida mer framgångsrika än vad som kunde antagas. Vidare har en ny lagrings-policy anammats av såväl stater som distributörer innebärande en markant nedskärning av oljelagren, såväl i absolut mängd som relaterat till antal dagars konsumtion. Efterfrågan av oljetransporter har därför trots kon-junkturförioppet sjunkit under åren 1983 och 1984. Fraktraler och andra-handspriser har icke i beräknad omfattning höjts annat än vid något enstaka tiUfälle av poHtisk oro i Mellanöstern.

Zenits försäljning har under dessa år varit inriktad pä att bevaka de speciella tillfallen som framkommit på marknaden för att uppnå relativt sett goda priser och då utnyttja desamma för enheter som ansetts lämpliga. Som exempel kan nämnas tankfartygen "Nanny" (500000 dwl - byggd 1978) och "Sea Scout" (260000 dwt - byggd 1973), samt två RoRo-fartyg.

I föregående års kommentar bedömdes marknadsutvecklingen vara på rätt väg under första tertialel om än försiktigt. Emellertid bröts den positiva trenden i mitten av året och återgick tUl sin tidigare låga nivå. Denna korta marknadsförbättring resulterade i en minskad skrotningstakt för tankfartyg liksom att cirka 10 milj. dwt bröt upplag och därmed förvärrade marknadsläget. Med likartad fortsatt inverkan av konjunkturförloppet på oljekonsumtionen torde en forcerad skrotning av tankfartyg vara enda realistiska möjligheten på kort sikt till eliminering av nu befintligt stort överskott av tanktonnage.

Utfallet för Zenit under dessa två år har varit förluster om 747 milj. kr. för år 1983 och 697 milj. kr. för år 1984, innefattande försäljning av 7 fartyg.

Det synes angeläget att slå fast att Zenits rörelseförluster under dessa år inte betyder, att fartygsflottan drivits under break even före räntor utan rörelseförlusterna motsvaras av negativt utfall på före rekonstruktionen ingångna tidscertepartier (cirka 500 milj. kr.), uppruslningskostnader för återtagna fartygsenheter samt ett fall av betalningsförsummelse från en befraktare. Vad räntenettot angår skall påpekas att detta innehåller även kostnadsräntor för finansiering av differensen mellan ingående aktuellt marknadsvärde och bokfört värde föri tonnagel, motsvarande för 1983— 1984 knappt 300 milj. kr. Slutiigen har resultatet påverkats av dollarkur sens uppgång från 7,29 till 9,- per dollar med en negativ resultateffekt om sammanlagt cirka 170 milj. kr., vilket inte förutsatts i propositionen. Sålun da kan sammanfattas att cirka 1 100 milj. kr. av Zenits förluster under 1983/ 84 icke hänför sig tiU grundkalkylen för Zenits fartygsinnehav. Resten eller något över 300 milj. kr. fördelar sig mellan ett positivt driftsresultat för 194 egna fartyg samt av det återstående negativa räntenettot, vilka tiUsammans

utgör det belopp som skall kompenseras av värdestegringen i kvarvarande tonnage och försäljningsresultatet.

Det kalkylmässiga resultatet av de olika försäljningarna visar att projekt- Skr. 1985/86:20 filosofin - åtminstone i dessa fall — gått hem. Det totala resultatet för de 7 försäljningarna utgör ett överskott om cirka 115 milj. kr., baserat pä det ingående marknadsvärdet år 1983 samt justerat med ränta därå och driftsresultat för fartygsenheterna under tiden fram till försäljning. Motsvarande resultat baserat på ingående bokfört värde utgör ett underskott om i runt tal 135 milj. kr. Siffrorna visar onekligen hur värdedifferensen döljer det verkHga kalkylmässiga utfallet.

Årets bokslut innehåUer en finansiell saneringsåtgärd av extraordinär karaktär, som på grund av sin följdeffekt kräver särskild kommentar. Tidigare i dessa kommentarer liksom i föregående års har behandlats som den värdedifferens för tonnaget som Zenits balansräkning innehållit alltsedan ingången av år 1983.

Såsom beskrivits ovan har påverkan på shippingmarknaden av förbättringen i den allmänna konjunkturen varit överraskande liten, vUket ger skäl till viss skepsis gentemot en utveckling som innebär att det framtida avvecklingspriset för fartygsflottan skall motsvara bokfört värde som förutsatts vid rekonstruktionen. Vidare har perspektivet mot avvecklingstidpunkten blivit ett år kortare. Styrelsen och företagsledningen har därför ingående analyserat dessa förhållanden och slutligen vid fastläggandet av 1984 års bokslut beslutat att skriva ned fartygsengagemanget till det aktueUa marknadsvärde som kunde anses råda vid bokslutslUlfället 1984/85 genom avsättning till en värderegleringsreserv med 1368 milj. kr. I och med detta beslut kom Zenits balansräkning att visa ett negativt eget kapital. Styrelsen föranstaltade därför om kallelse till extra bolagsstämma enligt aktiebolagslagen alt hållas den 26 april 1985.

Det skall framhållas att med hänsyn till de svåra värderings- och bedömningsfrågor som är förenade med den uppgift regering och riksdag lagt på Zenit, styrelsen och företagsledningen fäst särskild vikt vid att noga följa aktiebolagslagen och god redovisningssed samt att även i övrigt hälla uppdragsgivare och kreditorer väl informerade.

Samtidigt med beslut om extra bolagsstämma upptogs förhandlingar med riksgäldskontoret såsom garantigivare för bolagets fmansering om lämplig åtgärd med anledning av bolagets brist i det egna kapitalet. Zenit föreslog därvid alt riksgäldskonloret skulle överta betalningsansvaret för viss del av bolagets upplåning motsvarande 1400 milj. kr. Förhandlingarna förde fram till ett beslut av fuUmäktige i riksgäldskontoret den 11 april 1985 att överta cirka 1100 milj. kr. av bolagets gäld. Extra bolagsstämma har därefter konstaterat att bolaget efter en dylik åtgärd kan framlägga balansräkning som utvisar att aktiekapitalet är intakt.

Eftersom dessa extraordinära åtgärder faller på var sin sida av ett bokslutstillfälle, kommer den officiella balansräkningen att visa en stor brist i det egna kapitalet.

Det bör i sammanhanget poängteras att åtgärden från riksgäldskontoret inte innebär ett kapitaltiUskott för ytteriigare drift ulan i verkligheten representerar en antecipering av framtida eventuella realisationsförluster i förhållande till ingående bokfört värde. jp

Skr. 1985/86: 20 För att genomföra den av styrelsen beslutade värdenedskrivningen av

tonnaget måste därför i runt tal 300 milj. kr. tas ur det ursprungliga anslaget. Det av Zenit föreslagna beloppet hade även beräknats med hänsyn till en prognos av förbrukningen av eget kapital t. o. m. år 1986 vid ett oförändrat marknadsläge jämte en nödvändig riskmarginal. Eventuella försämringar beroende på marknadsförändringar, driftsavbrott, ökning av försäljningskostnader, ränle- och valutaeffekter etc. kan därför medföra svårigheter all hålla aktiekapitalet intakt under hela perioden fram till slutet av är 1986.

196 Styrelser

ABAB, AUmänna Bevaknings AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Gyll, Sören, direktör (ordf.)

Eriksson, Per-Axel, direktör

Gustrin, Anders, direktör

Landgren, Berne, direktör

Samuelsson, Ulf, kommendör 1 gr.

Waldau, Ulf, överdirektör

Wallroth, Bengt, generalmajor

Kåge, Anders, bevakningsman, arbetslagar-representant

NUsson, Hans, bevakningsman, arbetslagar-representant

Suppleanter

Hamilton, Gustaf, risk manager Tegnér, Per, departementsråd Wistedt, Åke, direktör

Skr. 1985/86: 20

Svedberg, Björn, direktör Wallander, Jan, fil doktor Wallenberg, Peter, ekonomie doktor

Suppleanter Bonde, Peder, direktör Ericsson, Gunnar, direktör Gunnarsson, Gösta, landshövding Munkberg, Carl-Olov, direktör Ullenhag, Jörgen, riksdagsledamot Zachrisson, Bertil, generaldirektör

Revisorer

Sträng, Gunnar, riksdagsledamot Finnhammar, Bo, aukt. revisor Nackstad, Sten, aukt. revisor Wikström, Sören, aukt. revisor

Suppleanter

Magnuson, Jan-Åke, aukt. revisor Nilsson, Roland, aukt. revisor Runesten, Sven-Olof kanslichef Spinnars, Ola, aukt. revisor

Revisorer

Gefors, Bengt, aukt. revisor

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Suppleanter

Axnér, Birgitta, aukt. revisor

Marcus, Stig, hovrättslagman

Direktion

Eriksson, Per-Axel, verkställande direktör Ericsson, Gösta, ekonomidirektör Flyghed, Lars-Gunnar, direktör Mattsson, Sven, marknadschef Bellander, Ingvar, direktör

AB Aerotransport

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Wickman, Krister, direktör (ordf)

Andersson, Börje, f d. statsråd.

Clarkson, Rolf, riksdagsledamot

Hugosson, Kurt, riksdagsledamot

Höijei, NUs, tekn. doktor

Johnson, Bo Ax:sön, direktör

Nicolin, Curt, tekn doktor

Persson, Karl-Erik, direktör

Rydin. Bo, direktör

Strömberg, Hjalmar, departementsråd

Sundström, Monica, statssekreterare

Direktion

Hedberg, Olle, verkst. direktör

Affärsverket FFV

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Sjöstrand, Wiking, direktör (ordf)

Barnéus, Rune, bankdirektör

Nyman, Rune, generaldirektör

Schönberg, Astrid, bankjurist

Wessberg, Erland, direktör

Werner, Erik, verkstadsingenjör, arbetsta-

garrepresentant Westberg, Hans-Olov, riksdagsledamot Westerberg, Per, riksdagsledamot Överström, Sven-Åke, maskinreparatör, ar-

betstagarrepresentant

Suppleanter

Gustavsson, Christer, verktygsslipare, ar-

betslagarrepresentant Havimäki, Yrjö, avdelningsingenjör, arbets-

tagarrepresentant

Koncernledning Nyman, Rune, generaldirektör Hedman, Ulf, direktör Hednert, Lennart, planeringsdnektör Jansson, Lennart, chef för stab. ekonomi och administration

197 Skr. 1985/86:20

Johansson, Tommy, sektorchef verkstadsdirektör Larsson, Anders, direktör Olsson, Börje, sektorchef, verkstadsdirektör Mejer, Staffan, personaldirektör Ramshorn, Hans, chefsjurist Sjöö, Kent, direktör Ungermark, Seve, informationschef

Apoteksbolaget AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Danielsson, BertU, bankdirektör (ordf)

Beckman-Danielsson, Kerstin, apotekstekn.,

arbetstagarrepresentant Eklund, Leif H, apotekare Gadd, Arne, revisionsdirektör Johansson, Bengt K Å, statssekreterare Lindberg, Ingemar, statssekreterare Löfgren, Gunnel, farm. kand., arbetstagarrepresentant Rosén, Ove, apotekare Slunge, Walter, förbundsdirektör

Suppleanter

Bråkenhielm, Anita, överläkare

Fredriksson, Ulla, apotekstekniker, arbetstagarrepresentant

Hammarström, Barbro, receptarie, arbetstagarrepresentant

Hultstrand, Lars, departementsråd

Ögren, Jan-Erik, apotekare

Revisorer

Sandell, Peter, aukt. revisor Sonesson, Birger, aukt. revisor Håvik, Doris, riksdagsledamot

Suppleanter

Giertz, Karl-Gustav, aukt. revisor Eriksson, Ingvar, riksdagsledamot NUsson, Lars-Göran, aukt. revisor

Direktion

Hallman, Åke, verkst. direktör BUl, Erik, direktör Johannesson, Dag, direktör Nordenstam, Jan, direktör Sarv, Hans, direktör Ström, Sven, direktör Wahlgren, Sven, direktör

ASGAB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Furbäck, Bengt, generaldirektör (ordf)

Edermark, Anders, direktör

Gottling, Lennart, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Högberg, Mats, direktör

Jönsson, Per, direktör

Olsson, Nils, direktör

Sandberg, Lennart, direktör

Stenkilsson, Göran, direktör

Sundén, Eric, direktör

Åhs, Roland, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Edermark, Thomas, direktör Jansson, Stig, chaufför, arbetstagarrepresentant Plyme, Arne, direktör Wegerup, Gunnar, direktör

Revisorer

Ehnborg, Jan, aukt. revisor

Egenäs, Ulf, aukt. revisor

Suppleanter

Höök, Böije, aukt. revisor

Gäfvert, Östen, aukt. revisor

Direktion

Jönsson, Bengt, verkst. direktör

Lundslröm, Agne, vVD

Berol Kemi AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Enstam, Olle, direktör (ordf)

Bohlin, Holger, professor

DellBorg, Rolf G, direktör

Edebo, Ralph, direktör, VD

Eklund, Ulla Brith, avdelningschef, arbetstagarrepresentant

Larsson, Kåre, professor

Persson, Ernst, direktör

Persson, Sven H, tekn. doktor

Rutgersson, John, operatör, arbetstagartep-resentant

Sundberg, Anders, direktör

198 Skr. 1985/86: 20

Suppleanter

Flodin, Sten, direktör

Ohldén, Bertil, processoperatör, arbetslagar-representant

Lundin, Tina, agentcoordinator

Revisorer

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Suppleanter

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Direktion

Edebo, Ralph, VD

Grahn, Jan Olof, finansdirektör

Hedlund, Siewert, förhandlingschef

Rutgersson, John

Törnqvist, Jan

Beroxo AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Albinsson, Jörgen, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Enstam, Olle, direktör, (ordf)

Franck, Tomas, direktör

Johansson, Gert-Inge, fabriksarb., arbetstagarrepresentant

Kvarnbäck, Tor, direktör

Leskinen, Jouko, direktör

Sundberg, Anders, direktör

Viinanen, Jukka.direktör

Wigstrand, Bengt, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Brazil Trading AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Sandberg, Per, direktör (ordf) Franson, Thomas, fil. kand. Grotenfelt, Tor, finanschef Järvengren, Lennart, bolagsjurist

Revisorer

Ahlman, Harry, aukt. rev.

Danielsson, Åke, aukt. rev.

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt, rev.

BSK BS Konsult AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Törnqvist, Harry, f d förvaltningsdir. (ordf.)

Ekberg, Jan, direktör

Eriksson, Olof, professor

Gustafsson, Vilgot, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Kolte, Lennart, tekn. direktör (v. ordf)

Lye, Karl-Gustaf, direktör

Paulsson, Gustav, direktör

Rosén, Cari-Eric, arkitekt, arbetstagarrepresentant

Smids, Åke, direktör

Suppleanter

Bagelius, Nils, civilingenjör

Norgren, Lars, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Vilcans, VUis, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Grottebom, Gunnar, konstruktionschef Wikström, Lars-Erik, fabriksarb., arbetstagarrepresentant

Revisorer

Blixt, Clas, aukt. revisor

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Suppleanter

Berglund, Sivert, aukt. revisor

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Direktion

Löfström, Magnus, vd

Wesslén, Gunnar, vvd

Revisorer

Tidström, Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Lundqvist, Gun, aukt. revisor

Calor-Celsius AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Lund, Olof, direktör (ordf) Abel, Enno, professor

Bergsten, Thore, verkmästare, arbetstagarrepresentant Gamner, Bengt, direktör

199 Skr, 1985/86:20

Larsson, Hans, direktör

Linder, Bo-Göran, rörmontör, arbetstagarrepresentant

Sandberg, Per, direktör

Sundqvist, Göran, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Wannheden, Christer, verkst. direktör

Ädehl, Egon, rörmontör, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Danielsson, Åke, aukt. revisor

Ahlman, Harry. aukt. revisor

Carlson, Stig, verkmästare, arbetstagarrepresentant

Janérus, Kaj, generaldirektör

Karlgren, Gert, fakturerare, arbetstagarrepresentant

Malmström, Sven, direktör

Nilsson, Hans, svetsare, arbetstagarrepresentant

Persson, Erkki, verkställande direktör

Pettersson, Kari-Henrik, bankdirektör

Sandberg, Per, direktör

Tengroth, Bengt, direktör

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Revisorer

Elvstad, Lars, aukt, revisor

Danielsson, Åke, aukt. revisor

Cea Aktiebolag

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Persson, Carl G, f d landshövding (ordf.)

Cedervall, Mats, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Edebo, Ralph, direktör

Enstam, OUe, direktör

Kärlsson, Lennart, fabriksarbetare, arbetstagarrepresentant

Larsson, Kåre, professor

Larsson, Lars, direktör

Persson, Ernst, direktör (VD)

Suppleanter

Eriksson, Ragnvald, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Eriksson, UUa, fabriksarbetare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Odergren, Daniel, aukt. revisor

Tidslröm, Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Nordh, Jan, aukt. revisor

Wiklund, Rolf, aukt, revisor.

Cityvarvet AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Lund, Olof, direktör (ordf.) Blomqvist, Roger, maskinarbetare, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Domänföretagen AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Hedström, Bo, tf generaldirektör (ordf)

Ekholm, Ingvar, direktör

Johansson, Roland, skogsarb., arbetstagarrepresentant

Jansson, Rune, direktör

Lemne, Mats, f.d. landshövding (v. ordf.)

Lundmark, Börje, sågverksarb., arbetstagarrepresentant

Rothoff BertU, direktör

Öberg, Sören, direktör

Suppleanter

Häger, Per-Olov, direktör

Knudsen, Ib, skogsarbetare, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Bernt, skogvaktare

Nilsson, Bernt, sågverksarbetare, arbetsla-garrepr.

Stenberg, Jan, ingenjör, arbetstagarrepr.

Revisorer

Nyström, Bengt A, aukt. revisor

NUsson, Lars-Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Gustavsson, Hans, aukt. revisor

200 Domänverket

Styrelse

ordinarie ledamäter

Lemne, Mals, fd landshövding (ordf)

Carlsson, Hans, direktör

Carisson, May, kontorsföreslåndare, arbetstagarrepresentant

Danielsson, Bertil, direktör (v. ordf.)

Hedström, Bo, tf generaldirektör

Johansson, Arne, förbundsordförande

Johansson, Roland, skogsarbetare, arbetstagarrepresentant

Sundström, Anders, kommunalråd

Suppleanter

Heriitz, Nils, jägmästare, arbetstagarrepresentant

Lundgren, Sune, direktör

Rothoff, Bertil, direktör

Ågren, Kjell, skogsarbetare, arbetstagarrepresentant

AB Eiser

Styrelse

Ordinarie ledamöter

NUsson, Bertil, direktör, (ordf)

Fylking, Per-Erik, direktör

Israelsson, Sune, ombudsman

Jensen, Hans, snickerichef, arbetstagarrepresentant

Johansson, Bo, direktör

Koskenranta, Risto, direktör

Linden, Göran, direktör

Norving, Magda, fru, arbetstagarrepresentant

Paulsson, Gustav, direktör

Tegnér, Per, departementsråd

Revisorer

Okdahl, Berne, aukt. revisor

Sonesson, Birger, aukt, revisor

Suppleanter

Holm, Anders, aukt, revisor

Karisson, Hans, aukt. revisor

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

Styrelse

Ordinarie ledamäter

Svedberg, Björn, direktör (ordf)

Hagström, Tony, generaldirektör

Larsson, Torsten, teknisk direktör

Skr. 1985/86:20

Lindberg, Gösta, direktör

Stenberg, Jan, direktör

Wahlström, Ingemar, marknadsdirektör

Suppleanter

Carlsson, Anders, överingenjör

Ericsson, Ove, direktör

Revisorer

Jones, David. aukt. revisor

Theorin, Lars-Åke, aukt. revisor

Suppleanter

Näsman, Åke, aukt. revisor

Smitt, Bo, aukt. revisor

Eriksbergs Förvaltnings AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Lund, Olof direktör (ordf) Engberg, Jack, kontorist, arbetstagarrepresentant Franson, Thomas, fil. kand. Tengroth, Bengt, verkst. direktör

Suppleanter

Carlsson, Gunnar, intendent, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Ahlman, Harry, aukt, revisor

Danielsson, Åke. aukt, revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

AB Finnboda Varf

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Tengroth, Bengt, direktör (ordf.)

Berglund, Gotthard, svetsare, arbetstagarrepresentant

Bärlund, Guy, planerare, arbetstagarrepresentant

Forssell, Åke, direktör

Franson, Thomas, fil, kand.

Norberg, Erling, arb,ledare, arbetstagarrepresentant

Persson, Erkki, direktör

Pettersson, Evald, fackförman, arbetstagarrepresentant

201 Skr. 1985/86:20

Wijkmark, Bo, pol. mag. Åström, Uno, verkst. direktör

Revisorer

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Danielsson, Åke, aukt. revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

FFV Företagen AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Nyman, Rune, generaldirektör (ordf)

Bergman, Torsten, finanschef

Hednert, Lennart, planeringsdirektör

Jansson, Lennart, stf generaldirektör

Ramshorn, Hans, chefsjurist

Suppleanter

Vindevåg, Ando, bitr. finanschef

Revisorer

Bohlins Revisionsbyrå AB, Stockholm

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Nyqvist, Cari-Erik, generaldirektör (ordf)

Bålelson, Gunnar, direktör

Holdo, Jöran, ekonomidirektör

Norrby, Jonas, teknologie doktor

Ryman, Jan-Erik, direktör (v. ordf.)

Wivstad, Ingvar, tekn. direktör

Företagskapital AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Hörjel, NUs, f d. landshövding (ordf) Damberg, Bo, bankdirektör Frithiofson, Karl, landshövding Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare Karlsson, Gösta, bankdirektör Lignell, Ulf, bankdirektör Malmgren, Kurt, rättschef Nyrén, Lars, bankdirektör (v ordf) Rekke, Lars, förhandlingschef Sederholm, ErUc, bankdirektör Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör

Suppleanter

Björling, Göran, bankdirektör Hansson, LiUy, riksdagsledamot Jonsson, Göte, riksdagsledamot Rejdnell, Eric, riksdagsledamot Roos, Axel, bankdirektör Schotte, Gunnar, bankdirektör Selander, Jan, bankdirektör Södersten, Bo, riksdagsledamot Wikström, Ali, bankdirektör Öberg, Svante, departementsråd

Revisorer

Beskow, Karl-Henrik, aukt. revisor Boeryd, Agne, aukt. revisor Hedskog, Arne, bankdirektör

Suppleanter

Gadd, Arne, riksdagsledamot

Jacobson, Allan, aukt. revisor

Direktion

Sjöberg, Arne, verkstäUande direktör

Suppleanter

Kardefelt, Tord, avdelningsdirektör Nytén, Tage, planeringsdirektör Wikström, Olof direktör

Revisorer

Edlund, Bertil, aukt. revisor

Ståhl, Bertil, aukt. revisor

Suppleanter

Bengtsson, Sven, civilingenjör

Wahlnäs, Staffan, aukt. revisor.

AB Gambrinus med AB Pripps bryggerier

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lindmark, Lars, direktör (ordf.)

Bergquist, Eva, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Elfgren, Bengt, advokat

Forslund, Bo, riksdagsledamot

Fransson, Bill, direktör

Galme, RaU", direktör

Linden, Ulf, direktör

Sjökvist, Kenneth, processoperatör, arbetstagarrepresentant

Sohlman, Michael, t. f budgetchef

202 Suppleanter

Andersson, Gunnar, försäljare, arbetstagarrepresentant

Andersson, Lars, direktör

Eriksson, Björn, generaldirektör

Frigren, Richard, direktör

Holmquist, Jörgen, departementsråd

Noden, Leif, säljplanerare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Jacobsson, Gösta, aukt. revisor NUsson, KjeU, riksdagsledamot Sonesson, Birger, aukt. revisor

Suppleanter

Björklund, Stig, aukt. revisor Kockum, Peter, direktör Thiel, Thomas, aukl. revisor

Direktion

Fransson, Bill, verkst. direktör

Andersson, Rolf, t. f. produktionsdirektör

Bergström, Olle, informationsdirektör

Brodin, Stig, regionchef

Fägersten, Robert, förste marknadsdirektör

Larsson, Jörgen, regionchef

Malmquist, Wilhelm, regionchef

Norstedt, Curt, direktör

Olgård, Gunnar, direktör

Olsson, Hans, t.f. ekonomidnektör

Tilander, Lennart, regionchef

GDG Biltrafik AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Furbäck, Bengt, gen dir (ordf)

Hammarberg, Bertil, direktör

Högberg, Mats, direktör

Johansson, Sigrid, kontorist, arbetstagarrepresentant

Nordström, Clas, chefsjurist

Persson, Tage, direktör

Sundén, Eric, direktör

Wall, Ingemar, bussförare, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Bergqvist, Börje, förman, arbetstagarrepresentant

Blomberg, Hans, trafikchef

Dahlberg, Jerry, lastbilsförare, arbetstagarrepresentant

Skr. 1985/86:20

Karlsson, Nils-Allan, trafikchef Rennlun, Runo, trafikchef Sandberg, Lennart, verkst. direktör

Revisorer

Reuierwald, Charles, avd.dir Siesing, Thomas, aukt. revisor Törnebohm, Yngve, revisionsdir.

Suppleanter

Eriksson, Lars David, avd.dir. Jacobsson, Gösta, aukt. revisor Olsson, Rolf, aukt. revisor

Direktion

Sandberg, Lennart, verkst. dir Larsson, Björn, v. verkst. du-Berghagen, Lennart, direktör Wegerup, Gunnar, direktör

Generator Industri AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof direktör (ordf)

Darhoff, Kjell, direktör

Edenholm, Ingmar, verkst. direktör

Engman, Gunnar, direktör

Gamner, Bengt, direktör

Persson, Lars-Olof, svetsare, arbetstagarrepresentant

Rosén, Björn, bankdirektör

Torberntsson, Lennart, projektchef, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Nordin, Lennart, planeringsman, arbetstagarrepresentant

Nyberg, Lennart, svetsare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Ahlman, Harry, aukl. rev.

Danielsson, Åke, aukt. rev.

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. rev.

Tidström, Göran, aukt. rev.

20:

Skr. 1985/86:20

AB Gävle Vagnverkstad

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Furbäck, Bengt, generaldirektör (ordf.)

Andersson, Per-Gunnar, tekn. direktör

Hedlund, Erik, chaufför, arbetstagarrepresentant

Holmberg, Stig, bankdirektör

Högberg, Mats, ekon. direktör

Marklund, Bo, tekn. direktör

Lindblom, Kjell, chaufför, arbetstagarrepresentant

Sundén, Eric, direktör

Suppleanter

Fredriksson, Håkan, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Schultz, Bertil, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Wikström, Tryggve, Hilding, överingenjör

Tiger, Lars, bankdirektör

Revisorer

Lundström, Agne, direktör

Sundman, Gunnar, aukt. revisor

Suppleanter

Mårsell, Mals, aukt. revisor

Sandin, Anders, revisor

AB Göta kanalbolag

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Hedström, Bo S, generaldirektör (ordf)

Janérus, Kaj, generaldirektör (v. ordf.)

Gustafsson, Ragnar, landstingsråd

Högemark, Erland, landstingsråd

Jansson, Harald, fastighetsdirektör

Karlsson, Sven, slussvakt

Lundqvist, Sten-Inge, kanalingenjör

Suppleanter

Börjesson, Per, ekonomidirektör

Gustavsson, Allan, varvsarbetare, arbetstagarrepresentant

Larsson, John Georg, kapten

Nord, Elisabet, kamrer, arbetstagarrepresentant

Wiström, NUs-Åke, landstingsråd

Revisorer

Nyström, Bengt A, aukt. revisor

Ericson, Jan-Olov, departementssekreterare

Suppleanter

Gustavsson, Hans, aukt. revisor

Ringborg, Bengt, departementssekreterare

Direktion

Hast, Karl-Erik, verkst. direktör

Götaverken Arendal AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof, direktör (ordf)

Andréasson, Ulf, snickare, arbetstagarrepresentant

Bergstrand, Rolf, verkst. direktör

Eriksson, Bo, plätslagare, arbetstagarrepresentant

Frid, Bengt, direktör

Johansson, S Lennart, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Bengt, arbetsledare, arbetstagarrepresentant

Magnusson, Bengt, direktör

Norling, Åke, landshövding

Sandberg, Per, direktör

Simonsen Heiberg, Gustav, höyesterettsad-vokat

Tengroth, Bengt, direktör

Revisorer

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Tidslröm, Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Götaverken Energy Systems AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof direktör (ordf)

Björk, Bobby, kalkylator, arbetstagarrepresentant

Björkquist, Jan-Olof, metallarbetare, arbetstagarrepresentant

Claesson, Lennart, pannplåtslagare. arbetstagarrepresentant

Croon, Ingemar, professor

Darhoff, Kjell, verkst. direktör

Gamner, Bengt, direktör

Johansson, Göran, ordf Metall 41

Karlsson, Roland, arbetsledare, arbetstagarrepresentant

Larsson, Anders, direktör

Magnusson, Bo, direktör

204 Olving, Sven, professor Sandberg, Per, direktör

Revisorer

Elvstad, Lars, aukt. revisor Ahlman, Harry, aukt. revisor Danielsson, Åke, aukt. revisor

Suppleanter

Mattsson, Roger, aukt. revisor

Tidström, Göran, aukt. revisor

Götaverken Företagshälsovård AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Schildt, Rabbe, direktör (ordf)

Björkman, Brynolf, truckförare, arbetstagarrepresentant

Carlsson, Bo, ergonom, arbetstagarrepresentant

Jönsson, Stig A, personalchef

Lindau, Hans, personalchef

Nilsson, Hans, svetsare, arbetstagarrepresentant

Sanden, Åke, verkst. direktör

Schelin, Sven, direktör

Revisorer

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Gustavsson, Bo, aukt. revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

AB Industrikredit

• Styrelse

Ordinarie ledamöter Malmgren, Kurt, rättschef (ordf) Barnekow, Rutger, bankdirektör Börjesson, Lars, civilekonom Damberg, Bo, bankdirektör Essen, Ingemar, direktör Frithiofson, Karl, landshövding Hovhammar, Erik, riksdagsman Jerntorp, Anders, civilekonom, arbetstagarrepresentant Lignell, Ulf, bankduektör (v. ordf.) Karlsson, Gösta, bankdirektör Olsson, Lars-Ove, bankdirektör Södersten, Bo, riksdagsledamot

Skr. 1985/86:20

Suppleanter

Fransson, Yngve, civUekonom, arbetstagarrepresentant

Holm, Ernst O, direktör

Holmbeck, Kai, direktör

Jonsson, Björn, departementsråd

Ljunggren, Gunnar, bankdirektör

Roos, Axel, bankdirektör

Rydberg, Barbro, fru, arbetstagarrepresentant

Rekke, Lars, förhandlingschef

Schotte, Gunnar, bankdirektör

Sandin, Tore, kreditchef

Wikström, Ali, bankdirektör

Wranding, Bo, bankdirektör

Revisorer

Beskow, Karl-Henrik, aukt. revisor

Boeryd, Agne, aukt. revisor

Suppleanter

Jacobson, Allan, aukl. revisor

Orrö, Sven-Erik, departementsråd

Direktion

Henriksson, Erik, verkställande direktör

Hägg, Ingemar, direktör

Melin, Rolf, direktör

Ekgren, Stig, direktör

Gaude, Berndt, direktör

Industrigruppen JAS AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Kärnsund, Georg, direktör (ordf.)

Eriksson, Bengt, direktör

GuUstrand, Tore, direktör

Johansson, Gunnar L, direktör

Johansson, Ulf, direktör

Lundqvist, Åke, direktör

Malm, Karl Göte, arbetstagarrepresentant

Modig, Tore, arbetstagarrepresentant

Nyman, Rune, generaldirektör

Revisorer

Axberg, Bo, aukt. revisor

Eriksson, Jan, aukt. revisor

Suppleanter

Kaiser, Johan, aukt. revisor

Engström, Anders, aukt. revisor

205 Skr. 1985/86:20

KabiVitrum AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Enstam, Olle, direktör (ordf)

Du Rietz, Göran, reklamchef arbetstagarrepresentant

Gyll, Sören, direktör

Kärnek, Ruth, f d landstingsråd

Liljestrand, Åke, professor

Lindhagen, Sigvard, verkst direktör

Nyström, Sven-Olof, direktör

Persson, Carl G, f d. landshövding

Åkerman, Johan, ekonom, lic

Ålander, Nils-Erik, reparatör, arbetstagarre-presentatit

Suppleanter

Andrén, Maj, receptarie, arbetstagarrepresentant

Källman, Anders, linjemontör, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Markland, Björn, aukt. revisor

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Suppleanter

Billing, Ragne, aukt. revisor

Jansson, Thomas, aukt. revisor

Direktion

Lindhagen, Sigvard, verkst. direktör Thelin, Hugo, 1 :e vice VD Jäderberg, Tord, vice VD Pettersson, Mats, ekonom, direktör

Kalmar Industries AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Gyll, Sören, direktör (ordf)

Andrén, Sven G, direktör

Arnerius, Sven, direktör

Lundin, Bert, förbundsordf

Nilsson, Karl-Henrik, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Paulsson, Gustav, direktör

Sandell, Leif, ombudsman, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Larsson, Lennart, metallarbetare, arbetstagarrepresentant

Persson, Rolf, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Tidström, Göran, aukt. revisor

Kullman, Carl-Axel, aukt. revisor

KAPAB, Kapitalutveckling AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Landslröm, Lars, direktör (ordf.) Kvarnbäck, Tor, direktör Lindblad, Hugo, direktör, VD

Suppleanter

Nilsson, Tore, ekonomichef

Revisorer

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Suppleanter

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Karlskronavarvet AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof, direktör (ordf)

Andrén, Jan-Åke, förman, arbetstagarrepresentant

Danielson, Jan, direktör

Frisk, Hans G, verkst. direktör

Johansson, Bernt, svetsare, arbetstagarrepresentant

Johnson, Bernth, kommunalråd

Lifgren, Arne, kontorsföreståndare, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Jan, expeditionschef

Sandberg, Per, direktör

Svensson, Kenth, plåtslagare, arbetstagarrepresentant

Södersten, Bo, direktör

Tegnér, Per, departementsråd

Tengroth, Bengt, direktör

Revisorer

Elvstad, Lars, aukt. revisor Danielsson, Ake, aukt. revisor Öhrlings Rev.byrå AB

Suppleanter

Ahlman, Harry, aukt. revisor

206 Skr. 1985/86:20

Kockums AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof direktör (ordf.)

Berglund, Sven, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Ekvall, Kjell, arbetsledare, arbetstagarrepresentant

Gamner, Bengt, direktör

Herslow, Göran, verkst. direktör

Larsson, Ingemar, direktör

Lundquist, Åke, elektriker, arbetstagarrepresentant

Olsson, John-Erik, svarvare, arbetstagarrepresentant

Sandberg, Per, direktör

Senneby, Bengt, bankdirektör

Sjöholm, Sten, direktör

Wahlström, Björn, direktör

Revisorer

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Tidström, Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Kockums Computer Systems AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Sandberg, Per, direktör (ordf.)

Blitz, Thomas, civilekonom

Gustafsson, Stig, systemerare, arbetstagarrepresentant

Hansson, Nils-Eric, kontorist, arbetstagarrepresentant

Holmgren, Kai, verkst. direktör

Pålsson, Paul, direktör

Suppleanter

Berg, Lennart, systemerare, arbetstagarrepresentant

Ekdahl, Kurt Ingvar, systemerare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Danielsson, Åke, aukl. revisor

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Kockums Energisystem AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Sandberg, Per, direktör (ordf) Grotenfelt, Tor, finanschef Wallin, Ulf bolagsjurist

Revisorer

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Gustavsson, Bo, aukt. revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

AB Kurortsverksamhet

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Persson, Kurt-Inge, direktör (ordf)

Falk, Viking, avdelningschef

Karlsson-Pehrsson, Gullevi, sjukvårdsbiträde, arbetstagarrepresentant

Lagerström, Peggy, landstingsråd

Lekberg, Olov, landstingsråd

Maritz, Arvo, byråchef

Tisén, Lena, sjuksköterska, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Dahlström, Lars, försäkringdomare Eklund, Ylva, kurator, arbetstagarrepresentant Fredriksson, Göran, avdelningsdirektör Häger, Birgitta, sjukvårdsbitr., arbetstagarrepresentant Karlsson, Per-Olof försäkringschef

Revisorer

Andersson, Jan, byråchef

Berlin, Knut, aukt. revisor

Suppleanter

Lindqvist, Jörgen, auk. revisor.

Ringblom, Sune, avdelningsdu-ektör

Direktion

Nilsson, Jan-Eric, VD

207 Skr, 1985/86:20

Aktiebolaget Kärnkraftutbildning

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Fogelström, Lennart, direktör (ordf)

Calmtorp, Christer, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Gustafsson, Lars, tekn direktör

Ericsson, Evert, kraftverksdirektör

Josefsson, Leif direktör

Westrin, Bengt, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Ahlman, Bengt, överingenjör

Holmgren, Jan, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Kardefeldt, Tord, avdelningsdirektör

Leijon, Claes, civilingenjör, arbetstagarrepresentant

Salomonsson, Sten, direktör

Sandstedt, Karl-Erik, kraftverksdirektör

Revisorer

Jungnell, Stig, avdelningsdirektör

Löfgren, Sigurd, aukt. revisor

Suppleanter

Högström, Christina, avd.direktör

Ståhl, Bertil, aukt. revisor

Direktion Lindholm, Kaj, VD

Kylfinans Svenska Varv AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Sandberg, Per, direktör (ordf.) Grotenfelt, Tor, finanschef VD Wallin, Ulf, bolagsjurist

Revisorer

Ahlman, Harry, aukt. revisor Danielsson, Åke, aukl. revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

AB Landtransport

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Furbäck, Bengt, generaldirektör (ordf)

Högberg, Mats, direktör

Jansson, Curt, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Jönsson, Per, direktör

Nilsson, Bengt, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Sandberg, Lennart, direktör

Suppleanter

Dybeck, Tom, tjänsteman, arbetstagarrepr. Wärenfeldt, Per, tjänsteman, arbetstagarrepr.

Revisorer

Ehnborg, Jan, aukt. revisor

Egenäs, Ulf, aukt. revisor

Suppleanter

Höök, Börje, aukt. revisor

Gäfvert, Östen, aukt. revisor

Direktion Jönsson, Bengt, VD

Lantbrukskredit Aktiebolag

Styrelse

Ordinarie ledamöter Åsbrink, Erik, statssekreterare (ordf.) Litzell, Ingemar, direktör (v. ordf.) Andersson, Thorsten, direktör Josefsson, Mats, bankokommissarie Lorentzon, Sven Eric, riksdagsledamot Lundahl, Stig, direktör Lönnqvist, Ulf, statssekreterare Strömberg, Håkan, riksdagsledamot ToU, Magnus, lantmästare Tågmark, Sven, förbundsordförande

Suppleanter

Dahlgren, Anders, riksdagsledamot

Jonasson, Lars, ekonomidb-ektör

Nilsson, Bengt-Åke, departementsråd

Nilsson, Kerstin, riksdagsledamot

Nilsson, Thorsten, lantbrukare

Nyström, Ulf, direktör

Schierbeck, Per, direktör

Wickman-Paråk, Barbro, avdelningsdirektör

Widén, Ingvar, generaldirektör

Zetterström, Åke, direktör

208 Revisorer

Olofsson, Gunnar, överdirektör

Ståhl, Bertil, aukt. revisor

Suppleanter

Axnér, Birgitta, auktoriserad revisor

Laurén, Staffan, expeditionschef

Direktion

Abelin, Hans Henrik, verkställande direktör

Skr. 1985/86:20 Direktion

Johansson, Bengt A W, generaldirektör Duned, Hans, marknadsdirektör Håkansson, Jan, teknisk direktör Kårbro, John, trafikdireklör Swensson, Rolf, administrativ direktör Nilsson, Lars, driftdirekiör Nordström, Lars-Erik, flygsäkerhetsdirektör Westlund, Georg, ekonomidirektör Wigardt, Hans, planeringsdirektör

Liber AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

GyU, Sören, direktör, (ordf)

Brandinger, Rune, direktör

Folke, Barbro, redaktör, arbetstagarrepresentant

Höök, Sven, direktör

Larsson, Göran, offsettryckare, arbetstagarrepresentant

Mellqvist, Leif direktör

Paulsson, Gustav, direktör

Präntare, Bo, direktör

Suppleanter

Rosenberg, Birgitta, redaktör, arbetstagarrepresentant

Öhmell, Torbjörn, montör, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Lindskog, Rolf, aukt. revisor

Suppleanter

Holm, Anders, aukt. revisor

Luftfartsverket

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Andersson, Börje, f d. kommunalråd (ordf)

Lönnbom, Bengt, generalmajor

Hjorth, Nils, riksdagsledamot

Johansson, Bengt AW, generaldirektör

Lindström, Torsten, tekn. doktor

Månsson, Alf, flygledare, arbetstagarrepresentant

Palmgren, Sture, borgarråd

Rosenqvist, Per-Åke, rampmästare, arbetstagarrepresentant

Westergren, Stefan, informationssekreterare

Luossavaara-Kiirunavaara AB — LKAB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Wahlström, Björn, direktör (ordf) Boström, Curt, landshövding Burstrand, Folke, disponent Daun, Tore, direktör Haavisto, Helge, bergsråd Hägglöf, Thore, direktör Kalla, Sten, gruvarbetare, arbetstagarrepresentant Lorck, Karl, direktör

Moby, Ulf, förman, arbetslågarrepresentanl Resen, Maj-Britt, departementssekreterare Sjöstrand, Wiking, direktör Spärr, Jan, direktör

Suppleanter

Henriksson, Rune. ingenjör Larsson, Hans, gruvarbetare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Hanner, Per V A, aukt. revisor

Gefors, Bengt, aukt. revisor

Suppleanter

Linden, BertU, aukt. revisor

Nilsson, Roland, aukl. revisor

Koncernledning Sjöstrand, Wiking, VD Gustafsson, Ingemar, vVD Wuopio, Lars, vVD

Luxor AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Stehagen, Knut, direktör (ordf) Ekholm, Tommy, advokat Keränen, Heikki, direktör Koski, Timo, direktör

14 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 20

209 Skr. 1985/86:20

Lagerroos, Antti, direktör Vuorilehto, Simo, direktör (v. ordf.) Westin, Olle, departementssekreterare Bergqvist, Arne. postbud, arbetstagarrepresentant Högberg, Harald, personalass., arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Gehlin, Håkan, departementssekreterare

Olldén, Christer, civiHngenjör, arbetstagarrepresentant

Sjöblom, Anders, finansdirektör

Johansson, Sirkka, montör, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Öhrlings Revisionsbyrå AB

Nordiska Telesatellitaktiebolaget (NOTELSAT)

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Holler, KjeU, generaldirektör (ordf.)

Hagström, Tony, generaldirektör

Håkonsen, Ole Petter, teknisk direktör

Åsdal, Carl-Gösta, teknisk direktör

Suppleanter

Haugen, Rolf B, forskningschef

Jäger, Gunnar, avd.direktör

Revisorer

Ramsland, Tor Ivar, A/S Revisionen, Oslo Theorin, Lars-Åke, Bohlins revisionsbyrå AB

Norrbottens Järnverk AB (NJA)

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Rekke, Lars, förhandlingschef (ordf)

Johansson, Sven-Åke, direktör

Resen, Maj-Britt, departementssekreterare

Revisorer

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Suppleanter

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Johansson, Sven, direktör (ordf.)

Alkestål, Ingvar, lantbrukare

Barnéus, Rune, direktör

Brandinger, Rune, direktör

Bylund, Per-Erik, fabriksarbetare, arbetstagarrepresentant

Forssblad, Lars Henrik, direktör

Luhr, Fredrik, direktör

Löwenstein, Mats, sågverksarbetare, arbels-tagarrepresentanl

Stålfors, Margaretha, departementssekr.

Wessberg, Erland, direktör

Suppleanter

Gehlin, Håkan, departementssekreterare

Johansson, Bengt Arne, byggnadschef, arbetstagarrepresentant

Johansson, Sven G, arbetsledare, arbetstagarrepresentant

Olsson, Abel. direktör

Revisorer

Claesson, Ivar, aukt. revisor

Edlund, Bertil, aukt. revisor

Suppleanter

Lindholm, Erland, aukt. revisor

Jämtelid, Sune, aukt. revisor

Oljeprospektering AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Hjorth, Lars, direktör (ordf) Andersson, PaUe, direktör Bolding, Lars-Erik, direktör Gornitzka, Gunnar, civUingenjör Herrlin, Hans, direktör Holmbeck, Kai, direktör Högfelt, KjeU, direktör Lindberg, Karl-Olof, direktör Löfgren, Torsten, kansliråd Nelson, Olof direktör

Suppleanter

Bergstrand, Klas, disponent Grunewald, Hans, direktör Guniaelius. Jonas, pol. mag. Hansson, Bertil, direktör Holmgren, Bengt, direktör Jansson, Stig, direktör

210 Murray, Urban, direktör Neuman, Håkan, koncernstabschef Nyländer, Rune, direktör Skogö, Ingemar, departementsråd

Revisorer

Gefors, Bengt, aukt, revisor

Nyländer, Rune, aukt. revisor

Suppleanter

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Nilsson, Roland, aukt. revisor

Direktion

Agfors. Gunnar, VD

Skr. 1985/86: 20 Revisorer

Sonesson, Birger, aukt. revisor Lindskog, Rolf, aukl. revisor

Suppleanter

Linder, Peter, jur. kand.

Brusewitz, Erik, aukt. revisor

Direktion

Gerdland, Bengt, distribulionschef

Jakobsson, Alf ekonomichef

Jonsson, Olof vd

Nilsson, Stig, personalchef

Nordström, Kari Erik, marknadschef

AB Oljetransit

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lundberg, Sten, fd generaldirektör (ordf)

Andersson, Torsten, direktör

Linden, Lena, departementssekreterare

Suppleanter

Rockström, Hans. civilingenjör (VD)

Revisorer

TUlman, Torsten, aukt. revisor

Löfgren, Torsten, kansliråd

Suppleanter

Linden, Björn, aukt. revisor

Hjorth, Margareta, departementssekreterare

Postbolagen AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Zachrisson, Bertil, generaldirektör (ordf)

Gustafsson. Eskil, sektionsordförande

Jonsson, Olof verkst. direktör

Klevborn, Bo, direktör

Kruth, Bengt, direktör

Sandberg, Ingemar, avdelningsordförande

Sandrén, Per Olof direktör

Signell, Sven-Gösta, riksdagsledamot

Smids, Åke, bankdirektör

Suppleanter

Nordström, Kari Erik, marknadschef

Skoglund, Rune, direktör

Wallin, Bengt, avdelningsdirektör

Postverket

Styrelse

Zachrisson, Bertil, generaldirektör (ordf.)

Back, Klas, direktör

Danielsson, Bertil, bankdirektör

Eklöf Kurt, vice riksbankschef

Gustavsson, Eskil, sektionsordf, arbetstagarrepresentant

Komstedt, Wiggo, riksdagsledamot

Sandberg, Ingemar, avdelningsordf, arbetstagarrepresentant

Sandéhn, Margit, riksdagsledamot

SigneU, Sven-Gösta, riksdagsledamot

Virding, Gösta, direktör, medicine doktor

Direktion

Zachrisson, Bertil, generaldirektör

Klevborn, Bo, direktör

Krulh, Bengt, direktör

Mattsson, Ingegerd, direktör

Sandrén, Per-Olof direktör

Ställvik, Stig, direktör

Procordia AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Berg, Bengt, direktör (ordf)

Ahlin, Stig, förhandlingschef arbetstagarrepresentant

Danielsson, Bertil, bankdirektör

Forsberg, Hans G, professor

Gyll, Sören, direktör

Johansson, Sven-Åke, direktör

Mannheimer, Sören, kommunalråd

Molin, Rune, LO:s andre ordförande, arbetstagarrepr.

211 Skr. 1985/86:20

Sprängare. Björn, direktör Stehagen, Knut. direktör Tidala, Sven, direktör Tegnér, Per, departementsråd

Suppleanter

Jarhamn, Karl-Erik, ombudsman, arbetstagarrepresentant

Billström, Hans, förbundsordförande, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Tidström, Göran, aukt. revisor Nilsson, Kjell, riksdagsledamot Petersson. Karl-Anders, bankkamrer Karlsson, Hans, aukt. revisor

Suppleanter

Johansson, Anita, riksdagsledamot Holm, Anders, auktoriserad revisor Lundquist, Gun, aukt. revisor Westerberg, Per, riksdagsman

Direktion

Gyll, Sören, direktör Blomberg, Jan, direktör Enstam, Olle, direktör Linden, Göran, direktör Paulsson, Gustav, direktör Kvarnbäck, Tor, direktör Tjärnlund, Rolf, direktör

Procordia Food AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Andrén, Sven G, direktör (ordf.)

Barnéus, Rune, bankdirektör

Granö, Gerd, fabriksarbetare, arbetstagarrepresentant

Gyll, Sören, direktör

Johansson, Bo Ö, direktör

Lindmark, Lars, direktör

Nilsson, Gun-Britt, laboratorieassistent, arbetstagarrepresentant

Unger, Klaus, direktör

Suppleanter

Carlsson, Inger, fabriksarbetare, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Mats, maskininstallatör, arbetstagarrepresentant

Post- och Kreditbanken — PKbanken

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Persson, Karl Erik, direktör (ordf.)

Landqvist, Nils, docent (v. ordf)

Ahlsten, Yngve, lantbrukare

Danielsson, Bertil, bankdirektör, VD

Gustafsson, Eskil, sektionsordförande

Hagström, Tony, generaldirektör

Hambraeus, Gunnar, professor

Källén, Gösta, direktör

Lund, Olof, direktör

Lövgren, Bertil, bankdirektör, arbetstagarrepresentant

Malm, Stig, LO:s ordförande

Mogren, Håkan, direktör

Persson, Birgitta, bankkamrer, arbetstagarrepresentant

Renell, Gösta, direktör

Rosengren, Björn, TCO;s ordförande

Zachrisson, Bertil, generaldirektör

Suppleanter

Barnéus, Rune, bankdirektör

Jansson, Rune, bankdirektör

Klevbom, Bo, direktör

Piehl, Lars Erik, bankdirektör

Ragnarsson, Birgit, banktjänsteman

Rudholm, Inger, banktjänsteman

Revisorer

Hanner, Per V A, professor Carlslein, Rune A, riksdagsledamot Nyländer, Rune, aukt. revisor Weidenfors, Gunnar, ekonomichef

Revisorer utsedda av Bankinspektionen Gefors, Bengt, aukt. revisor Oredsson, Malte, generaldirektör Lövgren, Sigvard, aukl. revisor

Suppleanter

Hugosson, Kurt I, riksdagsledamot Karlsson, Torsten, riksdagsledamot Fridman, Bo, aukt. revisor Lundgren, Sune, aukt. revisor

Bankledning

Danielsson, Bertil, bankdirektör (vd) Barnéus, Rune, bankdirektör (vvd) Ericsson, Lars O, bankdirektör (vvd) Hansson, Sven, bankdirektör (vvd) Hedborg, Ann, bankdirektör (vvd) Hylén, Gunnar, bankdirektör (vvd)

212 Håkansson, Svenerik, bankdirektör (vvd) Jahn, Olof, bankdirektör (vvd) Jansson, Rune, bankdirektör (vvd) Karlsson, Göran, bankdirektör (vvd) Ragnar, Christer, bankdirektör (vvd) Mellqvist, Leif, bankdirektör (vvd) Olsson, Lars-Ove, bankdirektör (vvd) Smids, Åke, bankdirektör (vvd) Sundström, Göran, bankdirektör (vvd)

Regioninvest i Norr AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter GyU, Sören, verkst. direktör (ordf.) Enbom, Curt, metallarb., arbetstagarrepresentant Enstam, Olle, direktör Georgsson, Peter, direktör Högnelid, Lars, produktionschef Johansson, Sven-Åke, direktör Sjöström, Wiking, direktör

Suppleanter

Ilskog, Svante, tjänsteman, arbetstagarrepresentant Johansson, Curt, teknisk chef Kvambeck, Tor, förbundsjurist

Revisorer

Bohlins Revisionsbyrå AB

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Rockwool AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Enstam, Olle, direktör (ordf)

Adamson, Bo, professor

Anderberg, Bo, direktör

Byström. Anders, direktör

Ekberg, Jan, verkst. direktör

Malmborg, Bengt, fabr. arbetare, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Christer, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Scharf", Kim, direktör

Åberg, Lars, f d. bankdirektör

Suppleanter Hartung, Willy, direktör Carlsson, Elvi, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Skr. 1985/86:20 Kvarnbäck, Tor, direktör Rask, Alf, fabr. arbetare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Karisson, Hans, aukt. revisor

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Suppleanter

Kjellström, Lars, aukl. revisor

Direktion

Ekberg. Jan, VD, direktör Adolfsson, Owe, direktör Askstam, Ralph, direktör Koorp, Leif, direktör Strand, Rolf v VD, direktör Wigren, Per, direktör Ankersson, BUl, direktör Hansson, Göran, direktör Jeppsson, Lars, direktör Mide, Anders, direktör

SARA AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

GyU. Sören, direktör (ordf)

Ahlvarsson, Lars, direktör

Billström, Hans, förb ordf arbetstagarrepresentant

Engberg, Ulla-Britt, ink ass, arbetstagarrepresentant

Gustrin, Anders, verkst. direktör

Linden, Göran, direktör

Palmberg, Bo, direktör

Piehl, Lars, bankdir

Suppleanter

Königsson, Rolf, hotelldirektör, arbetstagarrepresentant

Modin, Anita, riksdagsledamot, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Ahlstrand, Bo, aukt. revisor

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Suppleanter

Jansson, Tomas, aukt. revisor

Holm, Anders, aukt. revisor

213 Skr. 1985/86:20

Direktion

Gustrin, Anders, VD-SARA AB Björk, Åke, vice VD Sarkia, Matti, vice VD Karlsson, Stefan, finansdirektör Marschall, William, direktör Stare, Peter, personaldirektör Stenudd, Leif ekonomidirektör Karlsson, Christer, direktör

SSAB Svenskt Stål AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Sköld, Per, direktör (ordf)

Ängel, Tryggve, direktör

Bystedt, Gösta, direktör

Ebbö, Rune, direktör

Gustafsson, Lennart, direktör

Hedman, Sören, järnvägsarbetare, arbetstagarrepresentant

Herslow, Göran, direktör

Karlsson, Georg, kommunalråd

Lund, Olof direktör

Störling, Göran, avdelningschef, arbetstagarrepresentant

Wikstedt, Bengt, järnvägsarbetare, arbetstagarrepresentant

SSPA Maritime Consulting AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Åkerman, Alf direktör (ordf)

Allenström, Björn, civUingenjör, arbetstagarrepresentant

Bergelin, Olof, marindirektör av l:a graden

Bergstrand, Rolf, direktör

Byström, Ulla-Britt, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Lindgren, Hans, verkst. direktör

Strömberg, Hjalmar, departementsråd

Trogen, Ingvar, direktör

Östlund, Sten, riksdagsledamot

Suppleanter

Forsman, Björn, civilingenjör, arbetstagarrepresentant

Thorstensson, Thorsten, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Jacobsson, Nils Göran, aukt. revisor

Skogö, Ingemar, departementsråd

Suppleanter

Kollberg, Carl Magnus, aukl. revisor

Suppleanter

Björk, Rainer, värmetekniker, arbetstagarrepresentant

Eriksson, Dan, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Jacobsen, Ejnar, valsverksarbetare, arbetstagarrepresentant

Resen, Maj-Britt, departementssekreterare

Werthén, Hans, direktör

Revisorer

Tillman, Torslen, aukt. revisor

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Suppleanter

Jansson, Thomas, aukt. revisor

Lundvall, Sten, aukl. revisor

Direktion

Lundberg, Henry, direktör Nyquist, Orvar, direktör Harvig, Hans, direktör Johansson, Erik, direktör Ullberg, Anders, direktör Vernersson, Carl G., direktör

AB Statens Anläggningsprovning

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Svahn, Hans, hovrättslagman (ordf.)

Andersson, Kjell, ombudsman

Cederlund, Kjell, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Danielson, Gunnar, generaldirektör

Hedenskog, Lars, direktör

Hörmander, Olof, generaldirektör

Kiessling, Roland, professor

Larsson, Herbert, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Pellijeff Alexej, direktör (v. ordf.)

Suppleanter

Asklöf, Carl, avdelningschef

Malmborg, Curt, departementssekreterare

Möllenberg, Marita, sekreterare, arbetstagarrepresentant

Wallin, Lennart, civUingenjör, arbetstagarrepresentant

214 Skr, 1985/86:20

Revisorer

Gefors, Bengt, aukt. revisor

Ranby, Knut, aukt. revisor

Suppleanter

Holm, Anders, aukt. revisor

Zahlander, Hans, aukt. revisor

Statens Bostadsflnansieringsaktiebolag

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Åsbrink, Erik. statssekreterare (ordf)

Birgersson, Bengt Owe, statssekreterare

Carnhagen, Göran, vice riksgäldsdirektör

Elison, Magnus, byråchef

Klangby, Lars-Erik, bankokommissarie

Suppleanter

Almgren, Gösta, byråchef

Andersson. Sven Åke, länsbostadsdirektör

Dalen. Ingrid, departementsråd

Nilsson, Bengt-Åke, departementsråd

Sahlén, Anders, riksbanksdirektör

Revisorer

Nordling, Carl-Einar, aukt. rev.

Sonesson, Birger, aukt. rev.

Suppleanter

von Hofsten, Kale Synnöve, aukt. rev.

Holmström, Bengt, aukt. rev.

Direktion Jussil, Sune

Statens Järnvägar — Sj

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Nicklasson, Lars Erik, f d. förbundsordförande (ordf)

Persson, Ture, seklionsordförande, arbetstagarrepresentant

Clarkson. Rolf, riksdagsledamot

Furbäck, Bengt, generaldirektör

Johansson, Rune, riksdagsledamot

Nilsson, Bertil, avdelningsordförande, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Knut. f d. landstingsråd

Odhner, Clas-Eric, utredningschef

Persson, Karl Erik, direktör

Torlund, Bengt, förbundsordförande, arbetstagarrepresentant

Sprängare, Björn, direktör Wallström, Margot, banktjänsteman

Suppleanter

Andersson, Enar, tjänsteman

Lind, Rune, tjänsteman

Direktion

Furbäck, Bengt, generaldirektör

Andersson, Per-Gunnar, chef banavdelning-en

Gelotle, Yngve, chef tågdriftavdelningen

Hammarberg, Bertil, chef persontrafikavdelningen

Högberg, Mats, chef finans- och inköpsavdelningen

Jönsson, Per, chef ekonomi- och planeringsavdelningen

Marklund, Bo, chef maskinavdelningen

Persson, Tage, chef personalavdelningen

Sundén, Eric, chef godstransportavdelningen

AB Statens Skogsindustrier — ASSI

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Persson, Karl Erik, direktör (ordf)

Brandinger, Rune, direktör

Carisson, Hans, direktör

Hedström, Bo, generaldirektör

Johansson, Sven, direktör

Lindberg, Henry, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Strömbäck, Ulf, avdelningsordförande, ar-betstagan-epresentant

Suppleanter

Danielsson, Anders, skogsmästare, arbetstagarrepresentant

Gehlin. Håkan, departementssekreterare

Katisko, Eino, sektionsordf, arbetstagarrepresentant

Stålfors, Margaretha, departementssekreterare

Öberg, Sören, direktör

Revisorer

Carlsson, Sune, aukt. revisor

Linden, Hans, aukt. revisor

Suppleanter

Nilsson, Lars-Göran, aukt. revisor

Tidström, Göran, aukt. revisor

215 Skr. 1985/86:20

Statens vattenfallsverk

Sr}'rdse

Ordinarie ledamöter

Andersson, Börje, fd kommunalråd (ordf) Philipson, Göran, direktör (v. ordf) Abel, Enno, professor Nyqvist, Carl-Erik, generaldirektör Friis, Gunnar, ombudsman, arbetstagarrepresentant Funegärd, Gustaf, driftchef Hjalmarsson, Lennart, professor Johansson, Göran, metallarb. Käck, Bengt-Olof, distriktslantmätare Lindström, Anders, direktör

Direktion

Nyqvist, Carl-Erik, generaldirektör Gustafsson, Lars, teknisk direktör Hultén, Sven-August, teknisk direktör Lalander, Sven, driftdirektör Nytén, Tage, planeringsdirektör Wivstad, Ingvar, teknisk direktör Öhrström. Lennart, administrativ direktör

Statskonsult AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Carlsson, Rune, direktör (ordf) Johansson, Bengt K Å, statssekreterare Eriksson, Per, direktör Lundqvist, Arne, direktör Nilsson, Lennart, byrådirektör Olausson, Eric, konsult, arbetstagarrepresentant Orrby, Ulf, konsult, arbetstagarrepresentant Sköld, Per, direktör Strindmark, Bertil, direktör Örtendal, Claes, statssekreterare

Suppleanter

von Bonsdorff. Gösta, konsult

Söderbergh, Gunnar, konsult

Revisorer

Andréasson, Håkan, aukt. revisor

Wahlgren, Iwan, avdelningschef

Suppleanter

Wickström, Stig, revisor Strömberg, Göran, revisionsdirektör

Samhällsföretagsgruppen

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Rehnberg, Bertil, f d. generaldirektör (ordf)

Brändström, KjeU, direktör

Eriksson, Lars, ombudsman

Ettarp, Lars, departementsråd

Fransson, Arne, riksdagsledamot

Hofring, Gunnar, landstingsråd (v. ordf.)

Hörnlund, Börje, riksdagsledamot

Nilsson, Börje, riksdagsledamot

Nyström, Leif, ombudsman

Radesjö, Wivi-Anne, riksdagsledamot

Svensson, Sten, riksdagsledamot

Wiklund, Bengt, riksdagsledamot

Suppleanter

Berglund, Frida, riksdagsledamot

Hammarbacken, Britta, riksdagsledamot

Mattson, Hans, utredningssekreterare

Mårtensson, Tore, ombudsman

Nilsson, Bertil, direktör

NUsson, Bo, landstingsråd

Ohlsson, Lennart, departementssekreterare

Petterson, Bo, landstingsråd

Persson, Magnus, riksdagsledamot

Silenstam, Per, överdirektör

Swartling, Fredrik, landstingsråd

Witlbom, Bengt, riksdagsledamot

Revisorer

Holm, Anders, aukt. revisor Gustafsson, Åke, aukt. revisor Lindström, Björn, aukl. revisor

Suppleanter

Dykert, Lars, aukt. revisor Christiansson, Annika, revisor Nyqvist, Nils, revisor

Direktion

Larsson, Gerhard, VD Kristofferson, Wiveca, bitr. direktör Lindblad, Åke, ekonomidirektör Lundman, Tage, direktör Nilsson, Bo, direktör Nyström, Sven-Olof, direktör Ovanmo, Ingemar, direktör Österberg, Hans, personaldirektör

Direktion

Strindmark, BertU, direktör

studsvik Energiteknik AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Stahle, Hans, direktör (ordf)

Gerholm, Tor Ragnar, professor

Håkansson, Kjell, direktör

Norrgärd, Kurt, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Pettersson, Lennart, riksdagsledamot

Sjöholm, Bertil, direktör

Sjölin, Per-Gunnar, fil. mag., arbetstagarrepresentant

Skogö, Ingemar, departementsråd

Svensson, Erik, kommunalråd

Ängfors, Rolf, direktör

Suppleanter

Carlsson, Gun-Britt, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Faugert, Sven, byråchef

Håkansson, Rune, tekn. lic, arbetstagarrepresentant

Magnusson, Jan, avdelningschef

Olsson, Birgitta, departementssekreterare

Selin, Eva, docent

Revisorer

Bexelius, Bo, aukt. revisor

Barndén, Robert, aukt. revisor

Suppleanter

Jakobsson, Evy, aukt. revisor

Svalöf AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Widén, Ingvar, generaldirektör (ordf.)

Ahlsten, Yngve, lantbrukare

Dockered, Bo, lantbrukare

Edwinson, Vanja, departementssekreterare

Holmgren, Anders, departementsråd

Håstadius, Birger, direktör

Johannesson, Barbro, assistent, arbetslagar-representant

Larsson, Lars-Olof, direktör

Svensson, Ann-Christine, förman, arbetstagarrepresentant

Åhlund, Christer, direktör

Suppleanter

Ahlenius, Inga-Britt, departementsråd Bergstedt, Jan, direktör Christensson, Arne, lantbrukare

Skr. 1985/86:20

Lyhagen, Roland, konsulent, arbetstagarrepresentant Sjöberg. Tommie, departementssekreterare Uppström, Bengt, fil. dr

Revisorer

Jademo, Evert, aukt. revisor

Johansson, Åke, lantbrukare

Wahlfisk. Kari-Olof f d. expeditionschef

Suppleanter

Hedin, Ingemar, aukt. revisor

Larsson, Ove, lantbrukare

von Schantz, Dag, departementssekreterare

Direktion

Kuylenstjerna, Göran, direktör Moberg, Sten, direktör Nillson, Bengt, forskningschef Arvidsson, Ulf planeringschef

S. V. Data AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Schelin, Sven, direktör (ordf.)

Andreasson, Bo, ekonomichef

Bengtsson, Tommy, systemman, arbetstagarrepresentant

Blitz, Thomas, civilekonom

Breding, Bo, verkst. direktör

Lindvall, Bo, AU-chef

Lundqvist, Per-Yngve, programmerare, arbetstagarrepresentant

Persson, Christer, direktör

Suppleanter

Holmberg, Förrest, civiHngenjör Larsson, Margareta, programmerare, arbetstagarrepresentant Melander, Jari, AR-chef Mellqvist, Gösta, AU-chef

Revisorer

Ahlman. Harry, aukt. revisor

Gustavsson, Bo, aukt. revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

217 Skr. 1985/86:20

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

Styrdse

Ordinarie ledamöter

Håkansson, Per-Olof, riksdagsledamot (ordf)

Eng. Göran, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Hillert, Ingvar, direktör

Johansson, Sven, direktör

Kardell, Arne, hovrättsassessor

Nordin, Martin, processarbetare, arbetstagarrepresentant

Sjöström, Mats, kommunalråd

Suppleanter

Ahlenius, Inga-Britt, departementsråd

Bergeborn, Arvid, fabriksarbetare, arbetstagarrepresentant

Gustavsson, Raymond, oppositionsråd, arbetstagarrepresentant

Jonsson, Rune, avdelningschef

Revisorer

Stensson, Björn, aukt. revisor

Markland, Björn, aukt. revisor

Suppleanter

Andersson, BertU, aukt. revisor

Sunesson, Bo, aukl revisor

Direktion

Ahlerup. Per, direktör

AB Svensk Bilprovning

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Hugosson, Kurt, riksdagsledamot (ordf.)

Andersson, Gösta, riksdagsledamot

Bryngelsson, Berndt, direktör

Gustafsson, Sven, direktör

Holm, Gunnar, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Karlsson, Alf. bUprovare, arbetstagartcpre-sentant

Lagerstam, Kurt. direktör

Schönmeyer, Richard, direktör

Tjäder, Claes, departementsråd

Wendin, Sture, förste ombudsman

Östrand, Olov, riksdagsledamot

Suppleanter

Andersson, Ingrid, riksdagsledamot

Ernmark, Göran, direktör

Grönberg, Johny, förbundsordförande

Gröndahl, Kurt, ombudsman

Lindstrand, Lennart, direktör

Ljungberg, Åke, direktör

Rasmusson, Leif, bitr. stationschef, arbetstagarrepresentant

Striby, Christina, hovrättsassessor

Sundén, Staffan, biiprovare, arbetstagarrepresentant

Sureli, Valeri, direktör

Thorblad, Ulf, direktör

Revisorer

Ericson, Jan-Olov, kansliråd

Gefors, Bengt, aukt. revisor

Suppleanter

Höök, Birger, departementssekreterare

Nilsson, Roland, aukt. revisor

Direktion

Pellijeff Alexej, verkställande direktör

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Styi-dse

Ordinarie ledamöter

Ragnar, Sven Erik, bankdirektör (ordO

Damberg, Bo, bankdirektör (v ordf)

Jansson, Rune, bankdirektör

Karlström, Gunnar, bankdirektör

Lignell, Ulf, bankdirektör

Lindgren, Peter, kamrer, arbetstagarrepresentant

Lundh, Gunnar, bankdirektör

Möller, Eric, kamrer, arbetstagarrepresentant

Piehl, Lars, bankdirektör

Smids, Åke, bankdirektör

Suppleanter

Björling, Göran, bankdirektör

Jahn, Olof, bankdirektör

Carlstedt, Hans, bankdirektör

Kurvinen, Helena, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Lindblom, Monica, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Kristoffersson, Arne, bankdirektör

Lundgren, Gunnar, bankdirektör

Schierbeck, Per, direktör

218 Revisorer

Nyländer. Rune, aukt. revisor Pramhäll, Ingvar, aukt. revisor Ström, Kari-Wilhelm, byråchef

Suppleanter

Fridman, Bo, aukt. revisor

Kjellström, Staffan, aukt. revisor

Direktion

Westman, Stig, bankdirektör, verkst. direktör Olséni, Anders, vice verkst. direktör (stf VD) Jernfast, Börje, vice verkst. direktör Wigren. Lennart, ekonomidirektör Kjällgren, Anders, direktör

Svensk Energiverksgrupp Aktiebolag

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Holmin, Nils, driftdirektör (ordf)

Fälth, Kaj, verkmästare, arbetstagarrepresentant

Friis, Gunnar, ombudsman, arbetstagarrepresentant

Helzén, Berndt-Olof, överingenjör

Holdo, Jöran, ekon. direktör

Lundberg, Lennart, kraftverksdirektör

Öhrström, Lennart, administrativ direktör

Suppleanter

Blomberg, Björn, ingenjör Deines, Walter, distriklsing. Ek, Birger, ombudsman, arbetstagarrepresentant Göthe. Stig, kraflverksdirektör TörneU, Torsten, direktör

Revisorer

Ståhl, Bertil, aukt, revisor

Suppleanter

Högström, Christina, avd.dir. Segerstolpe, Lars, avdelningsdirektör Bohlins Revisionsbyrå AB, Stockholm

AB Svensk Exportkredit

Styrdse

Ordinarie ledamöter Linderoth, Kari-Axel, direktör CoHert, Göran, direktör

Skr. 1985/86:20

Harrisen, Per Åke, direktör Holmquist. Jörgen, departementsråd Häggqvist, Göran, direktör Odnevall, Leon. direktör Ragnar, Christer, bankdirektör Sahlén, Anders, riksbanksdirektör Stångberg, Olle, departementsråd Westerberg, Sten, bankdirektör Öhman, Cari Ivar, departementsråd

Suppleanter

Beckvid, Cari-Otlo, bankdirektör Cederlund. Lars Johan, kansliråd Claesson, Anders, bankdirektör Engel, Rolf. bankdirektör Hammar, Tomas, bankdirektör Hansson, Lars. bankokommissarie Lindvall. KG, finansdirektör Nygren, Birgitta, departementssekr. Olsson, Frank, bankdirektör Söderström, Lars, bankdirektör Wallén, Axel, generaldirektör

Revisorer

Laurén, Staffan, expeditionschef Nackstad, Caj, aukt. revisor Petrén, Gustaf, regeringsråd

Suppleanter

Rekke, Lars, förhandlingschef

Linér, Anders, aukt. revisor

Direktion Marking, Bo, VD Ljunggren, Bernt, vvd Appelgren, Lars, kreditchef Frykhammar, Bo, ekonomichef Palmer, Roland, administrativ chef

Svensk Kärnbränslehantering AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Nyqvist, Cari-Erik, generaldirektör (ordf)

Ahlström, Göran, direktör

Fogelström, Lennart, direktör

Gustavsson, Lars, direktör

Wivstad, Ingvar, direktör

Suppleanter

Almgren, Birger, civ.ingenjör Holdo, Jöran, ekonomidirektör Josefsson, Leif direktör Sandklef, Stig, överingenjör Wikström, Olof direktör

219 Skr. 1985/86:20

Revisorer

Edlund, Bertil, aukl. revisor

Löfgren, Sigurd, aukl. revisor

Suppleanter

Heurlin, Sigvard, aukt. revisor

Lundqvist, Hans, aukt. revisor

AB Svensk laboratorietjänst (Svelab)

Styrdse

Ordinarie ledamöter

Håkansson, Per Olof, riksdagsledamot (ordf)

Björzén, Karl, riksdagsman

Eländer, Lars, lantbrukare

Granlund, Kristina, departementsråd

Johansson, Allan, länsräd

Johannesson, Erik, direktör

Jönsson, Liisa, kontorist, arbetstagarrepresentant

Lundin, Anders, departementsråd

Marklund, Aron, kommunalråd

Nilsson, Anders, agronom

Sjölund, Bengt, direktör

Slarkhammar, Lars, chefsvelerinär, arbetstagarrepresentant

Yngvesson, Nils, kommunalråd

Suppleanter

Anderholm, Lennart, distriktsveterinär

Andersson, Jörgen, kommunalråd

Henricson, Bengt, avdelningschef

Holmqvist, Göran, direktör

Holmström, Anne-Marie, laboratorieassistent, arbetstagarrepresentant

Hugoson, Göran, professor

Lagerquist, Ulf chefsveterinär, arbetstagarrepresentant

Möller, Christina, provkökschef

Nilsson, Alf, agronom

Nilsson, Torsten, professor

Persson, Berit, kommunalråd

Salqvist, Bengt, direktör

Revisorer

Gefors, Bengt, aukt. revisor Pettersson, Rolf, aukt. revisor Persson, Mats, departementssekreterare

Suppleanter

Ossmark, Claes, aukt. revisor Sonesson, Birger, aukt. revisor Vestlund, Håkan, kommunalråd

Svensk Miljöteknikutveckling AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Stillesjö, Staffan, civilingenjör (ordf.)

Elgslrand, Lage, departementssekreterare

Eskilsson, Claes, civilingenjör

Örtegren, Lars, direktör

Revisorer

Karlsson, Gunnar, aukt. revisor

Tidström, Göran, aukt. revisor

Svensk Transportsystemutveckling AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Stillesjö, Staffan, civilingenjör (ordf)

Elgslrand, Lage, departementssekreterare

EskUsson, Claes, civilingenjör

Örtegren, Lars, direktör

Revisorer

Karisson, Gunnar, aukt. revisor

Tidström, Göran, aukl. revisor

SEMKO

Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Brodin, Gunnar, professor (ordf.)

Svahn, Hans, hovrättslagman (v. ordf)

Hagson, Carl, direktör

Jonsson, Rune, riksdagsledamot

Järdler, Sven. direktör

Jönsson, Per, direktör

Karisson, Ingvar, riksdagsman

Leander, Åke, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Nabseth, Torslen, ekonomidirektör

Sundstedt, Håkan, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Gunnarson, Kjell, direktör Sjöberg, Svante, departementssekr. Stam, Ingvar, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Sandell, Peter, aukl. revisor

Gefors, Bengt, aukt. revisor

220 Skr. 1985/86:20

Suppleanter

Tidström, Göran, aukt revisor

Ahlstrand, Bo, aukt. revisor

Svenska Lagerhusaktiebolaget

Styrdse

Ordinarie ledamöter

Widén, Ingvar, generaldirektör (ordf)

Borg, Sune, byråchef

Enstam, Olle, direktör

Eriksson, Per Axel, direktör

Fyrenius, Anders, direktör

Sorte, Per, direktör

Suppleanter

Rasmusson, NUs, lagerhusföreståndare

Revisorer

Giertz, Karl-Gustav, aukt. revisor

Svenska Penninglotteriet AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Ericsson, Gunnar, direktör (ordf) Gabrielsson, Edmund, expeditionschef/rättschef NUsson, Per-Axel, riksdagsledamot Nordberg, Bertil, köpman, v. ordf Pettersson, Hans, riksdagsledamot Sandström, Bertil, kontorist, arbetstagarrepresentant Söderberg, Agneta, kontorist, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Fredriksson, Karin, kontorist, arbetstagarrepresentant

Holgersson, Jörgen, expeditionschef/rättschef

Norbäck, Roland, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Sjöberg, Erik, verkställande direktör

Stenström, Carl-Bertil, f.d. kommunalråd

Revisorer

Sjöåkers Revisionsbyrå AB

Lewin, Roy, revisor

Suppleanter

Ekman, Christine, revisor

Direktion

Sjöberg, Erik, verkst. direktör Berntsson, Kerstin, ekonomichef Enström, Rolf, administrativ chef Wallin. Gunnar, försäljningschef Carlsson, Hans, datachef

Svenska Petroleum AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Gallans, Arne, bankdirektör (ordf) Annerberg, Rolf statssekreterare Dahlberg, Hans, direktör Enstam, Olof, direktör Hjorth, Lars, direktör

Larsson, Inga-Britt, operationschef, arbetstagarrepresentant Nordenfalk, Johan, ambassadör Sundberg, Ove, direktör Wessberg, Erland, direktör Åberg, Carl Johan, statssekreterare

Suppleanter

Andersson, Lars, riksdagsledamot Holmbäck, Kai, direktör Holmquist, Jörgen, departementsråd Kristoffersson, Nils, förbundsekreterare Skogö, Ingemar, tf departementsråd Åkerlind, Lars, regionchef, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Gefors, Bengt, aukt. revisor

Nyländer, Rune, aukt. revisor

Suppleanter

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Nilsson, Roland, aukt. revisor

Direktion

Agfors, Gunnar, direktör Hjorth, Lars, koncernchef och VD Jinghall, Kent, direktör Keikkala, Ove, direktör Svensson, Nils, direktör

Svenska Petroleum Exploration AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Hjorth, Lars, direktör (ordf) Agfors, Gunnar, direktör (VD)

221 Skr. 1985/86:20

Andersson,.Lennart, direktör Holmbeck, Kai, direktör Jinghall, Kent, direktör Nordenfalk, Johan, ambassadör Skogö, Ingemar, departementsråd

Suppleanter

Svensson, Nils, direktör

Neuman, Håkan, koncernstabschef

Revisorer

Gefors, Bengt, aukt. revisor

Nyländer, Rune, aukt. revisor

Suppleanter

Nilsson, Roland, revisor

Sonesson, Birger, aukt. revisor

Direktion

Agfors, Gunnar, VD

Holmgren, Bengt, v, VD

Svenska rymdakticbolaget

St}'relse

Ordinarie ledamöter

Håkansson, Hans, direktör (ordf)

Colliander, Christer, civ,ingenjör, arbetstagarrepresentant

Engström, Fredrik, fil. lic. verkst. direktör

Huitqvisl, Bengt, professor

Kylberg, Lars, direktör

Liibeck, Lennart, civ,ingenjör

Pettersson, Karl Henrik, bankdirektör

Sjöholm, Börje, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Berggren, Sten, fil. kand., arbetstagarrepresentant

Lundahl, Kaj, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Bexelius, Bo, aukt. revisor

Lindeborg, Lennart, avd.dir

Suppleanter

Jacobsson, Evy, aukt. revisor

Fischerström, Hans, avd.dir

Svenska Statens Språkresor AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Stenholm, Britta, fd skoldirektör (ordf)

Andersson, Bengt, förbundssekreterare

Björnerstedt, Lena, producent, arbetstagarrepresentant

Hildeberg, Maja, producent, arbetstagarrepresentant

Hjorth, Sonja, departementsråd

Svensson, Nils, direktör

Peterson, Bo, direktör

Thulin, Jan, skolråd

Suppleanter

Hedberg, Stig, ekonomichef arbetstagarrepresentant

Kumm, Gunnar, datachef, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Gäfvert, Östen, aukt. revisor

Falk, Anders, departementssekreterare

Suppleanter

Egenäs, Ulf aukt. revisor Grunewald, Ingelise, departementsekrelera-re

Svenska Tobaks AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Andrén, Sven G, direktör (ordf.)

Bohman, Clas, direktör

Holgerson, Nils, direktör

Jonason, Ragnar, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Kristenson, Valter, riksdagsman

Nordgren, Christer, lobaksarbetare, arbetstagarrepresentant

Renell, Gösta, direktör

Tillmar, Stig, direktör

Unger, Klaus, direktör (VD)

Suppleanter

Jenner, Sven, direktör

Johansson, Bo Ö, direktör

Källström, Lennart, tobaksarbetare, arbetstagarrepresentant

Zetterlund, Thore, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

222 Revisorer

Carlsson, Sune, aukt. revisor

Johansson, Sven-Erik, professor

Suppleanter

Wingren, Pål, aukt. revisor

Östman, Lars, professor

Direktion

Unger, Klaus, direktör (VD)

Bolander, Max, personaldirektör

Falk, Georg, marknadsdirektör

Franzén, Carl-Åke, ekonomi- och finansdirektör

Öhrström, Stellan, produktionsdireklör

Andersson, Arne, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Eriksson, Torsten, tobaksarbetare, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Almqvist, Sven-Olof, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Johansson, Eva, tobaksarbetare, arbetslagar-representant

Kopec, Margareta, tobaksarbetare, arbetstagarrepresentant

Svenska Utvecklings AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Enstam, Olle, direktör (ordf)

Bergström, Bert, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Bucht, Göran, civilingenjör, arbetstagarrepresentant

Gustafsson, Orwar, docent, VD

Kvarnbäck, Tor, direktör

Paulsson, Gustav, direktör

Thelin, Hugo, direktör

Suppleanter

Rodesjö, Bo, civilingenjör, arbetstagarrepresentant

Ehsing, Nils, sekreterare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Stenson, Björn, aukt. revisor

Tidström, Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Östberg, Anders, aukt. revisor

Lundqvist, Gun. aukt. revisor

Skr. 1985/86: 20 Direktion

Gustafsson, Orwar, VD Storåkers, Owe. vVD

Svenska Varv AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Ohlsson, Cari-Olof direktör (ordf)

Blomberg, Leif förbundsordf, arbetstagarrepresentant

Janérus, Kaj, generaldirektör

Lund, Olof, verkst. direktör

Malmström, Sven, direktör

Olving, Sven, professor

Ramstedt, Lars-Bonny, ombudsman, arbetstagarrepresentant

Simonsen Heiberg, Gustav, höyesterettsad-vokat

Tegnér, Per, departementsråd

Wahlström, Björn, direktör

Suppleanter

Ekvall, Kjell, arbetsledare, arbetstagarrepresentant

Mårtensson, Tore, ombudsman, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Tidström, Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Ahlman, Harry, aukl. revisor

Danielsson, Åke, aukt. revisor

Direktion

Lund, Olof verkst. direktör, koncernchef

Gamner, Bengt, direktör

Sandberg, Per, direktör

Tengroth, Bengt, direktör

Svenska Varv Vindenergi AB

Styrdse

Ordinarie ledamöter Sandberg, Per, direktör (ordf) Gamner. Bengt, verkst. direktör Grotenfelt, Tor, finanschef

Revisorer

Ahlman. Harry, aukt. revisor

Danielsson, Åke, aukl. revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

223 Skr. 1985/86:20

Sveriges geologiska AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Hjorth, Lars, direktör (ordf)

Bjurström, Dag, direktör

Gerdin, Per, geolog, arbetstagarrepresentant

Johansson, Sven-Åke, direktör

Näslund, Inge, mättekniker, arbetstagarrepresentant

Sandberg-Stenlund, Barbro, tekniker, arbetstagarrepresentant

Stångberg, Olle, departementsråd

Wesslén, Arne, generaldirektör

Suppleanter

Lindberg, Kjell, ingenjör

Noréhn, Martin, mättekniker

Rehnberg, Britt, departementssekreterare

Tirén, Sven-Arne, geolog

Revisorer

Lundslröm, Roland, auktoriserad revisor,

Öhrlings Revisionsbyrå, Norrlands AB StareU, Lars, departementssekreterare

Direktion

Zweifel, Hans, direktör

Öqvist, Ulf vice VD

Sveriges Investeringsbank AB

Styrdse

Ordinarie ledamöter

Linderoth, Karl-Axel, direktör (ordO

Ekström, Bert, statssekreterare (v ordf)

Häll, Karl-Erik, riksdagsledamot

Kristensson, Elaine, sekreterare, arbetstagarrepresentant

Landqvist, Nils, docent

Lanneberg, Kurt, ekonomichef

Linden, Ulf, direktör

Mikaelsson, Hans, direktör

Schein, Harry, verkst. direktör

Wehlin, Sven, 2:e förbundsordförande, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Althin, Anders, direktör Andersson, Rolf, direktör Andersson, Thorsten, direktör Blom, Rolf, förbundsordförande Carling, Jan, planeringschef Ekberg, Uno, förbundsordförande Ekström, Birger, direktör

224 Forsberg, Hans G, professor Helleday, Robert, civilekonom, arbetstagarrepresentant Lund, Olof direktör

Revisorer

PramhäU, Ingvar, aukt. revisor Sonesson, Birger, aukt. revisor Palm, Sture, aukt. revisor

Suppleanter

Carlsson, Sune, aukt. revisor

Gabrielsson, Edmund, expeditions- och

rättschef Holmström, Bengt, aukt. revisor

Direktion Schein, Harry Fylking, Per-Eric Holmbeck, Kai Lindvall, K.G. Persson, Dag Wikström, Ingrid

Statsföretag International AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter GyU, Sören, direktör (ordf) Enstam, Olle, direktör Kvarnbäck, Tor, direktör Vestersten, Nikolai, direktör Willner, Percy, direktör

Revisorer

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Suppleanter

Holm, Anders, aukt. revisor

Svetab, Svenska Industrietablerings-aktiebolaget

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Enstam, OUe, direktör (ordf)

Nilsson, Åke, direktör

Olofgörs, Gunnar, direktör

Stångberg, Olle, departementsråd

Suppleanter

Fomstad, Bengt, direktör

Revisorer

Karlsson, Hans, aukt. revisor

Skr. 1985/86:20

Swedair AB

Styrdse

Ordinarie ledamöter

Hörjel, Nils. landshövding (ordf)

Cars, Hans Christian, kansliråd

Munkberg, Cari-Olov, direktör

Nilsson, Bengt, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Nilsson, Karl-Erik, mekaniker, arbetstagarrepresentant

Stenberg, Dick, generallöjtnant

Strömberg, Hjalmar, departementsråd

Wiberg, Ulf flygkapten, arbetstagarrepresentant

Nylén, Karl-Erik, chaufför, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Persson, Bengt, aukt. revisor

Rydström, Erik, aukt. revisor

Suppleanter

Jonsson, Thorwald, aukt. revisor

Gyllenswärd, Bernt, aukt. revisor

Direktion

Landeberg, Nils-Olof verkst. direktör

Suppleanter

Flodin, Sten, flygdirektör

Hedberg, Olle, direktör

Johansson, Eriand, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Lundgren, Bo, ingenjör, arbetstagarrepresentant

Lundmark, Birgitta, departementssekreterare

Magnusson, Christer, direktör

Nilsson, Alf, departementsråd

NUsson, Mona, flygkapten, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Wikström, Sören. aukt. revisor

Vikström, Stig, aukt. revisor

SWEDEC International AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Heckscher, Gunnar, professor (ordf)

Brenner, Lars, direktör

Ehnmark, Ernst Erik, departementsråd

Forsse, Anders, generaldirektör

Franzén, Anders, undervisningsråd

Hunhammar, Curt, direktör

Sjöö, Kent, direktör

Svensson, Sven-Ingvar, direktör

Wiik, Curt, ambassadör

Revisorer

Markland, Björn, Bohlins Revisionsbyrå

Törnqvist, Hans, Öhriings Revisionsbyrå

Suppleanter

Nackstad, Sten, aukt. revisor

Stenson, Björn, aukt. revisor

AB Swedcarrier

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Furbäck, Bengt, generaldirektör (ordf)

Högberg, Mats, direktör

Magnusson, Bo, chaufför, arbetstagarrepresentant

Persson, Jan, chaufför, arbetstagarrepresentant

Sundén, Eric, direktör

Öhrn, Bruno, departementsråd

Suppleanter

Landeberg, Nils-Olof, direktör (vd) Nordström, Claes, chefsjurist Nordström, Bengt, platschef, arbetstagarrepresentant

15 Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 20

Swedegas AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Norrby, Jonas, generaldirektör (ordf)

Nylén, Tage, planeringsdirektör (v ordf.)

Andersson, Börje, f.d. statsråd

Hjorth, Lars, direktör

Holdo, Jöran, ekonomidirektör

Holmin, Nils, driftdirekiör

Högfelt, Kjell, direktör

Skogö, Ingemar, departementsråd

Suppleanter

Groop, Sven, civilingenjör Helzén, Berndt-Olof, överingenjör Löfgren, Torsten, kansliråd

Revisorer

Bohlins Revisionsbyrå AB

225 Skr. 1985/86:20

Swedish Aviation Development AB (SWEDAVIA)

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Johansson, Bengt AW, generaldirektör

(ordf) Ahlström, Per, verkst. direktör Danielsson, Jan, administrativ direktör Lindström, Torsten, teknologie doktor Sundberg, Kjell, departementssekreterare Westlund, Georg, ekonomidirektör

Suppleanter

Dahlstedt, Ewert, verkst. direktör

Nordström, Lars-Erik, flygsäkerhetsdirektör

Sparre, Bengt, kansliråd

Wigardt, Hans, planeringsdirektör

Revisorer

Bröte, Olof, aukt. revisor

Christiansson, Annika, revisionsdirektör

Suppleanter

Hultberg, Rolf, aukt. revisor

Lyth. Torsten, revisor

Swedish National Road Consulting AB (SweRoad)

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Örtendahl, Per Anders, generaldirektör

(ordf) Frick-Meijer, Sven-Erik. direktör Malmeblad, Sven-Erik, direktör Senneby, Bengt, bankdirektör Wiklund, Rune, teknisk direktör

Suppleanter

Ekwall, Folke, verkst. direktör

Rumar, Kåre, professor

Revisorer

Ericsson, Erik, avd, direktör

Ståhl, Bertil, aukt. revisor

Suppleanter

Eriksson, Jan-Olof, kansliråd

Linden, Björn E, aukt. revisor

Direktion

Henriksson, Jan, verkst, direktör

Swedyards International AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof direktör (ordf.)

Johansson, Kent, verkst. direktör

Sandberg, Per, direktör

Revisorer

Ahlman, Harry. aukt. revisor

Danielsson, Åke, aukt. revisor

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. revisor

Sydgas AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter Englund, Åke, generaldirektör (ordf) Björgerd, Anders, direktör Carlsson, Owe, direktör Gustavsson, Erik, energiverksstyr. ordförande Jönsson, Sven-Åke, kommunalråd Magnusson, Jan, avdelningschef Skogö, Ingemar, departementsråd

Suppleanter

Ahlström, Göran, direktör Löfgren, Torsten, kansliråd Thyberg, Jan, föredragande Wallin, Staffan, kommunalråd

Revisorer

Svensson, Eriksson & Tjus Revisionsbyrå

Öhrlings Revisionsbyrå

Direktion

Lenander, Christian, VD Tillberg, Göran, teknikchef Kallmén, Christer, marknadschef Regårdh, Stefan, ekonomichef

Systembolaget AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Göransson, Bertil, landshövding (ordf)

Andréasson, Owe, riksdagsledamot

Elm, Ingegerd, riksdagsledamot

Fridolin, Hans, fd departementsråd (v, ordf)

Hallman, Åke, direktör

226 Johansson, Bengt, butikschef, arbetstagarrepresentant Lindberg, Jacob, departementsråd Lundgren, Tuve, kanslichef Nilsson, Lennart, generaldirektör Romanus, Gabriel, verkst. direktör Ström, Nils-Thure, butikschef, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Andersson, Kerstin, butikschef, arbetstagarrepresentant

Ifvarsson, Carl-Anders, överdirektör

Karlsson, Torsten, riksdagsledamot

Lindstam. Leif, departementsråd

Olsson, Martin, riksdagsledamot

Persson, Berit, butikschef, arbetstagarrepresentant

Stensson, Börje, riksdagsledamot

Revisorer

TiUman, Torsten, aukt. revisor Fridolfsson, FiHp, riksdagsledamot Hansson, Lilly, riksdagsledamot Wahlgren, Iwan, avdelningschef Westberg, Hans-Olov, riksdagsledamot

Suppleanter

Friberg, Torsten, avdelningschef Lindskog, Rolf, aukt. revisor Lundgien, Bo, riksdagsledamot Sitfverstrand, Bengt, riksdagsledamot Strömberg, Karl-Erik, skoldirektör

VD-grupp

Romanus, Gabriel, direktör Carlsson, Tore, personaldirektör Jansson, Lennart, planeringsdirektör,

vice VD Lindblad, Gunnar, faslighetsdirektör Ragnarsson, Lennart, driftdirektör Svensson, Ingvar, ekonomidirektör Thagesson, Jan, marknadsdirektör

Skr. 1985/86:20

Lennartsson, Gunnar, byrådirektör

Letzén, Sven-Roland, VD

Pettersson, Margareta, instruktör, arbetstagarrepresentant

Qvarnström, Björn, administrativ direktör

Sikander, Åke, civilekonom

Westin, Hans, anläggningsarbetare, arbetstagarrepresentant

Wikander, Sten, direktör

Wahlström, Ingemar, marknadsdirektör

Suppleanter

Granlund, Torgny, produktionstekniker, arbetstagarrepresentant

Sundelius, Claes-Göran, departementsråd

Östlund. Sven-Erik, ekonom, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Bohlins revisionsbyrå AB

Televerket

Styrelse

Hagström, Tony, generaldirektör (ordf) Benn, Rolf, sektionsordförande Bergander, Lilly, riksdagsledamot Giesecke, Curt-Sleffan, direktör Hambraeus, Gunnar, professor Kindbom, Bengt, riksdagsledamot Lennartsson, Gunnar, avdelningsordförande Lundh, Gunnar, direktör Rosqvist, Birger, riksdagsledamot Rydin, Bo, direktör

Direktion

Hagström, Tony, generaldirektör Larsson, Torsten, teknisk direktör Qvarnström, Björn, administrativ direktör Letzén, Sven-Roland, ekonomidirektör Rangborg, Åke, informationsdirektör Wahlström, Ingemar, marknadsdireklör

Teleinvest AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Hagström, Tony, generaldirektör (ordf.)

Andrén, Sven G., direktör

Benn, Rolf, sektionsordförande

Bohlin, Holger, professor

Hallberg, Björn, byrådirektör

Larsson, Torsten, teknisk direktör

TEMU Interactor AB

(f. d. Svensk Energiteknisk Utveckling AB)

Styrelse

Ordinarie ledamöter Sjönell, Bengt, direktör (ordf) Gustafsson, Orwar, direktör Haberl, Johann, direktör Linder, Georg, jur. kand. Lundgren, Bengt, direktör Modéer, Bengt, tekn. dr

227 Skr. 1985/86:20

Suppleanter

Elgslrand, Lage, departementssekreterare

Revisorer

Karlsson, Gunnar, aukt. revisor

Tidslröm. Göran, aukt. revisor

Aktiebolaget Tipstjänst

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Johansson, Bengt, K Å, statssekreterare (ordf)

Andersson, Gunnar, avdelningschef, arbetstagarrepresentant

Ankers, Mikael, departementsråd

Brodd, Tore G, organisationschef

Ehlin, Svea, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Holgerson, Nils, direktör

Lundberg, Sten, generaldirektör (v. ordf)

Nordberg, Ivar, riksdagsledamot

Suppleanter

Frigren, Richard, verkst. direktör

Gullesjö, Bengt, advokat

Johansson, Lennart, direktör

Palm, Ulla-Maria, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Rämgård, Rolf, riksdagsledamot

Wahlström, Lotta, systemerare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Sjöåker Revisionsbyrå AB

Höök, Börje, aukt. revisor

Järlebro, Ulf aukt. revisor

Sandström, Staffan, departementsråd

Suppleanter

Hinno, Rein, kansliråd

Direktion

Frigren, Richard, verkst direktör Björklund, Lars-Gunnar, marknadsdireklör Jönsson, Göran, produktionsdirektör Prim, Owe, administrativ direktör

AB Trafikrestauranger

Styrdse

Ordinarie ledamöter

Furbäck, Bengt, generaldirektör (ordf)

Bjelkenstedt, Göran, direktör

Brommesson, Per-Axel, direktör

Engdahl, Anders, departementsråd

Gunnarsson, Håkan, promotionschef, arbetstagarrepresentant

Hammarberg, Bertil, direktör

Högberg, Mats. direktör

Svensk, Seine, andre ordf, arbetstagarrepresentant

Suppleanter

Adebäck, Conny, direktör

Andersson, Per-Gunnar, direktör

Eriksson, KjeU, hovmästare, arbetstagarrepresentant

Virtanen, Leila, kontorist, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Höök, Börje, aukt. revisor

Nyström, Göran, departementssekreterare

Ringström, Björn, revisionsdirektör

Suppleanter

Ehnborg, Jan, aukt, revisor

Hallsten, Lars, departementssekreterare

Landgren, Lena, revisionsdirektör

Direktion Wetter, Hans, VD Axelsson, Peder, direktör Berntson, Bernt, direktör Davidsson, Staffan, direktör Nilson, Rolf, direktör Olofsson, Thore, direktör Rynebrant, Bo, direktör

AB Tumba Bruk

Styrelse

Ordinarie ledamöter Gernandt, Johan, advokat (ordf) Bengtson, Torsten, f.d. riksdagsledamot Björkman, Rolf, fabriksarbetare, arbetstagarrepresentant Carlsson, Berndt, tryckeriarbetare, arbetstagarrepresentant Carlsson, Hans, direktör Gustafsson, Åke, riksbanksdirektör Karlsson, Rune, skalteutsk. ordförande

228 Skr. 1985/86: 20

Lindgren, Tom. tryckeriarbetare, arbetstagarrepresentant Lundgren, Tuve, kanslichef Mossberg, Bengt, direktör Nordberg. Ivar, riksdagsledamot Siilberg, Lennart, direktör

Revisorer

Geijer, Reinhold, aukt. revisor Gustafson, Sven, bankkamrer Blomberg, Tommy, bankokommissarie

Suppleanter

Geijer. Wilhelm, aukt. revisor

Nilsson, Mats, byrådirektör

Vantet AB

Styrdse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof direktör (ordf)

Gamner, Bengt, direktör

Sandberg, Per, direktör

Schildt, Rabbe, verkst. direktör

Tengroth, Bengt, direktör

Revisorer

Ahlman, Harry, aukt. rev,

Gustavsson, Bo, aukt. rev.

Suppleanter

Elvstad, Lars, aukt. rev.

Uddevallavarvet AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lund, Olof, direktör (ordf)

Andersson, KjeU, verkstadsingenjör, arbetstagarrepresentant

Björkegren, Carl-Eric, direktör

Bladh, Jan-Eric, direktör

Gamner, Bengt, direktör

Carlson, Lennart, svarvare, arbetstagarrepresentant

Kratz, Gunnar, inköpare, arbetstagarrepresentant

Molinder, Leif, verkst. direktör

Nyquist, Orvar, direktör

Pettersson, Karl Henrik, bankdirektör

Sandberg, Per, direktör

Ulfstad, Rune, varvsarbetare, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Elvstad, Lars, aukt. revisor Ekwall, Stig, aukt. revisor Tidström, Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Ahlman, Harry, aukt. revisor

Sundaeus, Pär, aukt. revisor

AB Vin- & Spritcentralen

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Jacobsson, Egon, riksdagsledamot (ordf)

Dahlström, Kurt, lUlverkningschef, arbetstagarrepresentant

Ehn, Erik, bankdirektör

Gustafsson, Sten, direktör

Huerta, GuiUermo, truckförare, arbetstagarrepresentant

Larsson, Einar, riksdagsledamot (v. ordf)

Lindmark, Lars, verkställande direktör

Montgomery, Henry, kammarrättspresident

Normark, Hagar, riksdagsledamot

Petersson, Per, riksdagsledamot

Suppleanter

Arnebranl, Anders, planeringschef, arbetstagarrepresentant

Bengtsson, Sven-Uno, lagerarbetare, arbetstagarrepresentant

Elfgren, Bengt, advokat

Hägelmark, Eric. riksdagsledamot

Sellvall, Göran, expeditionschef

Thun, Sture, riksdagsledamot

Revisorer

Carlslein, Rune, riksdagsledamot Fransson, Bo-Gunnar, avdelningschef Radesjö, Wivi-Anne, riksdagsledamot Regelius, Karl Erik, aukt. revisor Wennerfors, Alf, riksdagsledamot

229 Skr. 1985/86:20

Suppleanter

Josefsson, Stig, riksdagsledamot Lindby-Ragsten, Barbro, revisionsdirektör Lorentzon, Sven Eric, riksdagsledamot Rejdnell, Eric, riksdagsledamot Widhagen, Gunnar, aukt. revisor

Direktion

Carlson, Björn, personaldirektör Carnestedt, Sven, teknisk direktör Danielsson, Ingvar, ekonomidirektör Lindmark, Lars, verkst. direktör Nycander, Curt, v, verkställande direktör Sandberg, Göran, informationschef Stille, Erik, inköpsdirektör Cederschiöid, Robert, försäljningsdirektör

Värdepapperscentralen VPC AB

Styrdse

Ordinarie ledamöter

Ragnar, Sven Erik, bankdirektör (ordf)

Malmgren, Kurt, rättschef (v. ordf)

Dahlström, Lennart, direktör

Damberg, Bo, bankdirektör

HaUman. Eric, direktör

Lönnquist, Birger, bankdirektör

Martinsson, Evald, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Maxé, Kurt, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Direktion

Carlsson, Ulf verkst. direktör Fridman, Magnus, administrationschef Hedeli. Bengt, direktör Strömberg, Lars-Olof, produktionschef Ma.xé, Kurt, tjänsteman, arbetstagarrepresentant Nilsson, Lars-Roland, utvecklingschef Johnsson, Sverre, bitr. produktionschef

Zenit Shipping AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Lewin, Leif, direktör (ordf.)

Andrén. Lars, byråchef

Dybeck, Clarence, direktör

Ebbö, Rune, kanslichef

Lund, Ole, direktör

Mannheimer, Sören, kommunalråd

Molander, Harald, verkställande direktör

Wessberg, Erland, direktör

Westin, Olle. departementssekr.

Revisorer

Tidström, Göran, aukt. revisor

Suppleanter

Sundaeus, Per, aukt. revisor

Suppleanter

Almgren, Gösta, byråchef

Fransson, Hans, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Hagströmer, Sven, direktör

Lundahl, Ulf, bankdirektör

Nilsson, Karl-Johan, skattedirektör

Nyström, Annette, tjänsteman, arbetstagarrepresentant

Revisorer

Gustafsson, Åke, avdelningschef Hanner, Per V A, professor, aukt. revisor Holmström, Bengt, aukt. revisor

Suppleanter

Elväng, Katja, aukl. revisor

Skogwik, Christer, revisionsdirektör

230 Skr. 1985/86:20

Organisatoriskt register

1 registret anges företagen och de övriga juridiska personerna enligt samma princip som i tablån över den statliga företagssektorn pä sid 4—7. För varje juridisk person anges innehav av aktier i dotter- och dotlerdotterbolag samt minoritetsposter. Siffra inom parentes anger resp. juridisk persons direkta ägandedel i procent.

1 AB Tumba Bruk (100) Bradbury-Tumba AB (49) Tumba Bruk Sales Limited (100)

2 Cementa AB (5)

Cementa International AB (100)

Eresal AB (90)

AB Ignaberga Kalksten (100)

Malmö-Limhamns Järnvägs AB (100)

Svenska Cementföreningen upa (62,5)

AB Inter-Cemex(lOO)

Inter-Cemex Consulting Aps (100)

Gullitt AB (100)

Mark och vattenvård MOVAB AB (100)

Nycol AB (33)

Nordkalk AB (50)

A/S Scancem (33)

AB Svenska Karbonatprodukter (20,5)

3 Kockums Air AB, (100) United Stiriing AB (50)

Stiriing Power Systems Corp. (100)

4 Luossavaara-Kiirunavaara AB LKAB (100)

Bergverks AB Freja (100) A/S Bukserbåter (40) Svenska Forshammar AB (100) Svenska Kyanite AB (59) Ing; fa Anders Wijkström AB (100) Bergslagens Mineralteknik AB (100) Svenska Silika GmbH (100) KimitAB(lOO) Kostförsörjning AB (33) LKABs Fastighets AB (100) A/S Taraldsvik (99) LKAB International AB (100) LKAB International Canada Incorporated (100)

LKAB Far East Pte Ltd (100) LKAB Svartögärden AB (100) LKAB Norge A/S (100) LKAB Prospektering AB (100)

Malmexport AB (90)

LKABS. A. (100)

Fastighets AB Sjöfågeln (100)

LKAB Torv AB (100)

Malminformation MIFO AB (100)

LKAB GmbH (100)

LKAB IronOre Ltd (100)

TuoUuvaara Gruv AB (100)

AB Statsgruvor (100)

AB Yxsjö Gruvor (100)

AB Svensk Alunskifferutveckling (50)

Ranstad Skifferaktiebolag (50)

Närke Mineral AB (50)

AB Kiruna Grus & Stenförädling (49)

LKAB Viscaria AB (100)

Skandinavisk Reduksjonsverk AS

(33 1/3)

5 Lu.xor AB (30)

Luxor Communication systems AB (100)

Luxor Datorer AB (100)

Luxor Electronics AB (100)

Luxor Konsumentelektronik AB (100)

Skantic Radio AB (100)

Plastbolaget i Vadstena AB (100)

Gösta Cederberg & Co AB (100)

Göta Bostads AB (100)

Radio Invest AB (100)

Skandinaviska Radio AB (100)

Luxor A/S, Norge (100)

Luxor Oy, Finland (100)

Luxor Elektronik, Danmark A/S (100)

Luxor Electronic GmbH, Västtyskland

(100)

Luxor (UK) Ltd, England (100)

Luxor Far East Ltd, Hongkong (100)

Luxor GmbH, Östertike (100)

Luxor (North America) Corp, USA (100)

6 Norrbottens Järnverk AB (NJA) (100)

7 Norrlands Skogsägares CeUulosa AB, Ncb (72)

231 Skr. 1985/86: 20

Edel AB (100)

Dalaträ Mockljard AB (100)

Edsbyn-Kilafors AB (100)

Emballage de QueviUy (13)

AB MockQärdshusdOO)

Dynapak Papper AB (100)

Forss AB (100)

Dynas AB (100)

Hannoversche Papierfabriken AG (51)

Ncb Cellulose GmbH (100)

Dynapak GmbH (100)

Ncb Papier s a r I (98)

Ncb Forest Products Ltd (100)

NorrceU sri (100)

The Northern Paper Ltd Co (100)

Ncb France Cellulose s a r 1 (100)

SWEP Schwedenprodukt und Vertriebs-

gesellschaft mbH (95)

Société Fran9aise CHARFA (24)

S & MSA (6,3)

Solem S A (24.4)

8 AB OlJetransU (100) Listora A/S (100)

9 AB Statens Anläggningsprovning (100)

10 AB Statens Skogsindustrier, ASSI (100) Töreboda Limlrä i Västervik AB (100) ASSI Forest Industry Holdings Ltd (100) ASSI Pulp & Paper Sales (UK) Ltd (100)

ASSI Timber (UK) Ltd (100) Dolan Packaging Ltd (100) Aston Packaging Ltd (100) The Birmingham Waste Co Ltd (100)

Dolan Corrugated Containers Ltd (100)

Dolan Corrugated Containers (Bristol) Ltd (100) Dolan Wellpack Ltd (100) Gwent Packaging Ltd (100) Phoenix Packaging Ltd (100) Smith Stone & Knight Ltd (100) ASSI Holding A/S (100)

Dansk Kraftemballage A/S (100) ASSI-Emballage A/S (100) ASSI Holding GmbH (100) ASSI Forstprodukte(lOO) ASSI Well Verpackungswerke (99) Top Well Verpackungen GmbH (100) ASSI Holding (Nederland) B. V. (100) ASSI Houtprodukten B.V. (80)

ASSI Pulp & Paper (Nederland) B.V.

(100) ASSI Productos Forestales S.A. (50) ASSI Råvara Norr AB (100) ASSI Timber AB (100) ASSI Traeprodukter ApS (100) ASSI Verkaufs AG (100)

ASSI Italiana s.r.l. (100) Bottenvikens Stuveri AB (10,7) Empee Golfkarton B. V. (30) Elri Fönster AB (75)

StarfönsterAB(lOO) FröviforsBruk AB(IOO) Förenade Well AB (100)

Modefa AB (100)

Por-Pac Plast AB (100) Linde ModeUsnickeri AB (100)

SWelleman AB(IOO) IGI Packaging IPACO AB (100) AB Industrileveranser (16,7) AB Kalmar Kök (100) Massaindustrins Virkesimport AB (5) Moelvens Limtre A/S (40) Skinnskattebergs Utvecklings AB (24) ASSI France S.A.R.L. (100)

Statens France & Cie (25) Statens Skogsindustriers fastighets AB

i Karlsborgsverken (100)

i Valåsen (100) Swanboard Masonite AB (24) Swedforest Consulting AB (30) Swedspan AB (49) Töreboda Limträ (40) Wellkarton AG Swisswell (100) Wellretur AB(16,7) Örebro Pappersbruk AB (100)

Hortopaper Growing Systems (12)

AB Brukens Säcksystem (25)

11 Studsvik Energiteknik AB (100) AlnorAB(lOO)

Alnor Instrument AB (100)

Alnor Instrument Co (100)

Alnor Oy (100) AB Atomenergi (100) C-E/Sludsvik, Inc (45) Fjärrvärmebyrån i Västerås AB (80)

FVB District Heating Engineering,

Inc (80) Imco Vision AB (33) Mellanlnvest AB (2,5) Miljökonsulterna i Studsvik AB (75) MPC, Metal Process Control AB (100) MPC, Metal Process Control GmbH (90)

232 MPC, Metal Process Control Inc (50) Pacific Nuclear Syslems Inc (13) Ranstad Skifferaktiebolag (20) Saudi Exploration Co (30) Scandenergy AB (100) Scanning AB (25) Studsvik Analytica AB (25) SFC Engineering AB (50) Solmecs Corporation (8) Slensand Specialserviceföretaget AB (33)

Studsvik of America, Inc (100) Studsvik Bailey Ltd (49) Studsvik FireSeal AB (100)

Firetech Security AG (40) Studsvik Japan Ltd (100) Studsvik Projektadministration AB (100) Studsvik SA (100) Sunstore KB (100) SwecoNuclear AB (14) Svensk Drivmedelsteknik AB (95)

12 AB Svensk Exporikredil (SEK) (50)

13 Svensk Miljöteknikutveckting AB (100)

14 Svensk TransportsystemutveckUng AB (100)

15 SEMKO, Svenska Elektriska Maleriel-kontrottanslalten AB (51)

16 Svenska Petroleum AB (100) SP Exploration AB (100) VISAB-Värmecenter i Sverige AB (100) SPTechnology AB(IOO)

Swedish Petroleum Ltd, London (100) Svenska Petroleum Exploration A/S, Oslo (100)

Svensk Petroleum Förvaltning A/S, Oslo (100)

Swedish Overseas OU AB (100) SwedoU AB, Stockholm (100) Oljeprospektering AB (OPAB) (62) ODAB-Svensk oljedistribution AB (36) Petroswede AB (100) BP Raffinaderi (Göteborg) AB (22) Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraff (14) Petroswede Espanola SA (100) SP Exploration (Ireland) Ltd (100) Petroswede UK Ltd (100) SMOFAB Smörjoljefabrik AB (20) SP Exploration (UK) AB (100) SP Gävle AB (100)

Skr. 1985/86:20

AB Gefle Koiimport (100)

AB KW Sundgren (100)

Värmecenter i Sörmland Ulf Taléus &

Co (100)

Värmecenter i Sörmland Nyköping AB

(100)

Värmecenter Talis Johansson AB (100)

Eurobensin AB(IOO)

Hudiksvalls Oljeimport AB (100)

Oljeprodukter Helge Karlsson AB (100)

Motell Glasblåsaren AB (100)

Petrolease i Södertälje AB (100)

Petrolease i Helsingborg AB (100)

Petrolease i Oskarshamn AB (100)

Petrolease i Eskilstuna AB (100)

Petrolease i Orsa AB (100)

Petrolease i Sk Fagerhult AB (100)

Petrolease i Ystad AB (100)

SP Bensinstationer AB (100)

Trelleborgs Olje AB (100)

17 Svenska rymdaktiebolaget (100) Satellitbild i Kiruna AB (90) SSC Telecom Ventures AB (100)

17A Nordiska Satellilaktiebolaget (85)

18 SSAB Svenskt Ståt Aktiebolag (75) SSAB Gruvor AB (100) PlannjaAB(lOO)

Primdata AB (100) Bevaknings AB Företagsskydd (100) OrticAB(lOO) Dickson Fastighets AB (100) Dobel AB(IOO) TibnorAB(lOO) Sigvard Kämpe AB (100) Oy Svenskt Stål AB (100) Plannja Dobel Oy (100) Svensk Stål A/S Norge (100) Plannja A/S (100)

SSAB-Svensk Stål A/S, Danmark (100) Dobel Coated Steel A/S (100) Scandia Steel Gmbh (100) Scandia Steel SA (100) Plannja Ltd (100) Dobel Coated Steel Ltd (100) Dobel Fönsterprofiler AB (96) Scandia Steel Ltd (100) Scandia Plate AB (100) Scandia Steel Ltd (Canada) (49) SSAB Stål AB (100) Metallurgiska Restprodukter Oxelösund, Merox AB (100) OxgasAB(lOO) SSAB Energi AB (100) Svenskt Stål Oxelösund AB (100)

233 Skr. 1985/86:20

Svenskt Stål Domnarvet AB (100) Dickson Förvaltnings AB (50) North Coal AB (50) TGOJ AB (50) Lulekraft AB (50) Oxelösunds Hamn AB (50) PlåtlunaAB(lOO) Oxelö Invest AB (20)

19 SSPA Maritime Consulting AB (100) Swedport Consulting AB (5)

20 Sveriges geologiska AB (100)

21 Sveriges Investeringsbank AB (100) Bröyt A/S (20,5)

Fastighets AB SIBOS (50)

SIB-Invest AB(IOO)

Svensk Företags Garanti AB (50)

AC Invest AB (100)

APA Capital Risque (2,5)

Cord Capital Nv (6,9)

Data Varuhuset Arvanius AB (20)

Does Idé AB (20)

Hambro International Venture Fund

(3,3)

Paralog AB (27)

Västerbottens Energi AB (50)

Z Invest AB (100)

Comex Elektronics AB (15)

ContortaAB(2l)

Jämtlands Mineral AB (51)

San José Capital Partners (4)

Scandinavian Mumps Center AB (25)

SIB-Invesl (Quebec) Inc (100)

Sibtex AB (100)

AB Sukab Finans (7,7)

Sutec AB (20)

Teknikinvest AB (19,5)

Teknikinvest Tefima AB (22)

UmbicotAB(IOO)

Malmö Börshus AB (2)

Versal AB (14,9)

Xitec Electronic AB (12,5)

ABPM 8 i Husum (49,5)

22 Sydgas AB

23 TEMU Interactor AB (f d. Svensk Energiteknisk UlveckHng AB) (100)

24 Zenit Sliipping AB (100) ZenitTank AB(IOO) Zenit Shipping A/S (100)

Zenit Produkttank AB (100)

Crown CaiTiers AB (20) ZenitO.B.O. AB (100) A/S SeaTeam (43) SeaTeam AB(IOO) ZenitDry Cargo AB(IOO) Zenit Gas AB (100) Jörgen P Jensen Rederi A/S (20) A/S Hansen-Tangen Rederi 4 (20) Suecia Shipping 1 A/S (100) Suecia Shipping II A/S (100) Zenit Aurora Shipping Inc (100) Zenit Bellona Shipping Inc. (100) Zenit Diana Shipping Inc. (100) Zenit Fortuna Shipping Inc. (100)

25 Procordia AB (lOQ)

26 ABAB, Allmänna Bevaknings AB (100) ABAB Svenska Vakt AB (100) AUsec AB (100)

Larm-Assistans i Göteborg AB (100) Larm-Assistans i Malmö AB (100)

27 Berol Kemi AB (100)

K.B.K. Aromatkemi AB (33 1/3)

Berochem AB (100)

Berol Chemicals Corp. (100)

Berol Kemi (UK) Ltd (100)

Berol ChemieBV (100)

Berol Chimie SA (100)

Berol-Chemie Deutschland GmbH (100)

Berol Norden AB (100)

Berol Scandinavia AB (100)

Oy Berol Ab (100) Berol Verkstadskemi AB (100) Etenförsörjning i Stenungsund AB (20) Nissho Berol Chemicals Far East Inc (49)

Stenungsunds Kemiska AB (33 1/3) Swedish Amine Manufaciuring (SAMCO)AB(IOO)

28 Beroxo AB (50) Katalys AB (100)

29 Bilfragmenteriiig AB (25)

30 BSK BS KONSULT AB (100) Energo, Energi- och VVS-konsulter AB (100)

Energo, Energi- och VVS-konsulter i

Karlstad AB (100)

Fojab Arkitektkontor AB (100)

Innovent AB (100)

Klemmings Arkitektkontor AB (100)

234 Skr. 1985/86:20

Koggen AB (70)

Skandinaviska Projektlednings AB

(Skandinavprojekt) (67)

Skadinavprosjekt A/S

Project Management Consultants (80)

Sjukhuskonsull BSK/AN AB (55)

AB SACCOS, State and Cooperative

Consultants of Sweden (100)

31 Cea Aktiebolag (100) Cea America Corp. (100)

Cea (Deutschland) GmbH (100)

32 AB Eiser (100) Eiser GmbH (100)

Eiser International AB (100) Eiser International Inc (100) Eiser Sport & Fritid AB (100) Eiser Strump AB (100) Eiser Trading Oy (100) Eiser Trikå AB (100) Oy Finn Algots AB (100) Jersey Modeller AB (100) AB Malmö Strumpfabrik (100) Malmö Strömpefabrikk A/S (100) Suomen Eiser Oy (100) AB Textilkredit (4) A/S Vouge Str0mpen (100)

33 KabiVitrum AB (100) ACO Läkemedel AB (100) Alar Förvaltnings AB (100) Deutsche KabiVitrum GmbH (100) GaUia AB (100)

Jästbolagel AB (25) Kabi AB (100) KabiGen AB (35) AB Kabi Diagnostica (100) Kabi-Fides Internacional SA (90) KabiVitrum Inc (89) Kabi-LangSpA(lO) KabiVitrum Canada Inc (100) KabiVitrum BV (100) KabiVitrum Ltd (100) A/S KabiVitrum (100) KabiVitrum A/S (100) KabiVitrum SA (99) Oy KabiVitrum Ab( 100) KabiVitrum Handelsgesellschaft mbH (100)

KabiVitrum Sverige AB (100) KabiVitrum SRL, Italien (100) S.A. KabiVitrum N.V., Belgien (100) Konsortiet för Svensk Läkemedelsindustri Handelsbolag (30)

AB Recip (100) Vitrum AB (100)

34 Kalmar Industries AB (100)

Deutsche Interkonsult GmbH, Tyskland

(100)

Kalmar BT Försäljnings AB (50)

Kalmar France, Frankrike (100)

Kalmar Industries Ltd, England (100)

Kalmar Inc, USA (100)

Kalmar Kockum AB (100)

Kalmar Kockum A/S, Norge (100)

Kalmar Kockum GmbH, Tyskland (100)

Kalmar Kockum Leasinggesellschaft

fur Transportmaschinen und Geräte

mbH, Tyskland (100) Kalmar Kockum France, Frankrike (100)

Kalmar Lagab AB (100) Kalmar Last Maskin Verkstad AB (100)

Kalmar LMV A/S. Norge (90)

Kalmar LMV East Asia Pte Ltd, Singapore (100)

Stokvis Kalmar Container CV, Holland (33,3)

Stokvis Kalmar Container Handling,

Holland (33.3) OY Kalmar LMV, Finland (100) Kalmar Nohab AB (100) Kalmar Trading AB (100) Kalmar Verkstads AB (100) Kockums Cancar Corp. Canada (20) Kockums Cancar Inc. USA (20) Kockums Industri A/S, Norge (100) Kockums Industries Inc, USA (100) Kockums Industries Ltd, Canada (100) Kockums Industries Pty Ltd, AustraHen (100)

Kockums Engineering Proprietary

Ltd, Australien (100) Lipton France, Frankrike (74) AB Ljungbytruck (100) Melbergs Truck AB (100) SMT Machine Company AB (100)

UMV-Export AB (100)

SMT-InveslAB(IOO)

SMT Machine Company GmbH,

Tyskland (100)

SMT Machine Company Inc, USA

(100)

SMT Machine Company Ltd. England

(100)

SMT Machine Company SARL,

Frankrike (100)

235 Skr. 1985/86:20

Söderhamns Verkstäder AB (100) Söderhamns Verksläder GmbH. Tyskland (50)

Proba Data i Söderhamn AB (25) Söderhamns TUIväxl AB (10)

Uddcomb Sweden AB (100) Uddcomb Engineering AB (100)

Ulveco AB (fd Kockumation AB) (100) Transduktor Computer AB (100) Ulveco A/S, Danmark (100) Ulveco A/S, Norge (100) Ulveco Electronics AB (100) Ulveco Elektronik GmbH. Tyskland (100)

Ulveco Hamar A/S, Norge (100) Ulveco Inc, USA (100) Ulveco Kockum Sonics AB (100) Ulveco Kockum Sonics AG, Schweiz (100)

Ulveco Personalrestauranger AB (100) Ulveco Power Products AB (100) Ulveco Power System AB (100)

Waco Jonsereds AB (100) Waco AG, Schweiz (100)

Broyt A/S, Norge (15,4)

Miller Nohab AB (10)

35 KAPAB Kapitalutveckling AB (100)

36 Laxå Bruks AB (91)

37 Liber AB (100)

AB Allmänna Föriagei (100)

DV-Dalautbildning HB (25)

Ekonomitryckblanketten i Stockholm

AB (33)

Graphic Syslems i Göteborg AB (40)

Hermods Gleerups Utbildningscentrum

AB (100)

Oy Liber Skrivab AB, Finland (100)

KIDA System och Kontorsdata AB (33,

34)

Liber Information AB (100)

Liber Skrivab A/S, Norge (100)

Liber Systems-Text and Image AB (100)

Liber Grafiska Deutschland, GmbH

(100)

Näringslivets Utbildnings AB (6)

Liber Distribution AB (100)

Skrivab Skol- och Kontorsmateriel AB

(100)

Svenska Reproduktions AB (100)

Svenska Utbildningsförlaget Liber AB

(100)

Stiftelsen Affärsrättsligt Forum (50)

LiberTryck AB(IOO)

38 Procordia Food AB (100)

AB Boviks Konservfabriker (91) Ekströms LivsmedelsProdukter AB (100)

Friggs Naturprodukter AB (100)

Ketefa AB(IOO) Jede-Automater AB (100)

Jedematic Getränkeautomaten GmbH

(100)

Jedematic Norge A/S (100)

Jedematic S.A.R.L. (100) AB Hugo Österberg (100)

Grillmästaren AB (69)

39 Regioninvest i Norr AB (100) Alfatherm AB (100) De-lcing Intressenter AB (20) De-Icing System KB (20) Eddytron AB (100) Elenorr AB (25)

GälHvare Mekaniska AB (100) Isohousing Development AB (100) Isolamin-Ecomax AB (91) Kiruna Truck AB (100) Kryotherm AB (100) Källdata-Ekonomisystem AB (25) Lokalinvest i Norr AB (100) Mek- och Elmontering i TaUvik AB (METAB)(100) Mekinor Metall AB (50) Miljöförbättring AB (2) Nordkalotten Trading AB (35) Norrbit AB (100)

Pajala Mekaniska Verkstad AB (100) ReginorAB(IOO) Remarko AB (20) Rinergo AB (100)

Fastighetsaktiebolaget Spiggen (50) Steel Building Contractors AB (100) Suna Verkstads AB (100) Texpan Development AB (100)

40 Rockwool AB (100)

Ecomax Dämmstoffliandels GmbH (100) Ecomax (UK) Ltd (100) GrolettAB(lOO) Isenta AB (100)

AB M Anderssons Isolering (100)

Isoplåt AB (100)

Isenta i Örebro AB (100)

Isenta Bygg i Karistad AB (100)

Isenta AS (100)

Tenhults Isolering AB (100) Nordiska Frigolit AB (100) Svenska Mineralullsförsäljnings AB (100)

ITAAB Trading AB (91) Rockwool-Ecoprim AB (50) Isenta Luleå AB (100) Isenta Risberg Umeå AB (51) Isenta Örnsköldsvik AB (51) Isenta Sundsvall AB (51) Isenta Stockholm AB (51) Isenta Västerås AB (51) Isenta Norrköping AB (91) Isenta Jönköping AB (91) Isenta Karlstad AB (51) Isenta Stenungsund AB (51) Isenta Malmö AB (51) Isenta OY (100) Isenta Bygg AB (100)

41 SARA AB (100) Arena Kök AB (100) CanmoAB(lOO)

Canteen/Pan-Nordic i Sthlm City AB (25)

Göteborgs Universitetsrestauranger AB,

GU AB (100)

Kostförsörjning AB (33)

Kowin Xian Hotel Company (Hong

Kong) Ltd (30)

Norma AB (100)

SARA Kommunservice AB (100)

SARA ServiceMaster AB (91)

SARA Norge A/S (100)

Universitetsreslauranger i Linköping

AB, ULAB (100)

Voksenåsen Hotell A/S (100)

SARA Fast Food AB (100)

SARA Fisk AB (100)

SARA Företagsservice AB (100)

SARA Hotels AB (100)

SARA Restauranger AB (100)

SARA Universitets Service AB (100)

SARA Hotel A/S (100)

SARA International AB (100)

SARA Investment AB (98)

SARA Catering AyS (100)

SARA Kostservice AB (100)

SARA Hotel Management (Far East)

Ltd (100)

SARA Restauranger i Malmö AB (100)

42 Statsförelag International AB (100)

43 AB Statsföretagens Samköp (100)

44 Stigtex AB (100)

45 Svensk Industridt Bioteknik AB (100)

Skr. 1985/86: 20

46 Svenska Industriciabteringsaktiebotagel (SVETAB) (\Q0)

Serva Promotion AB (100) Svetab Bergslagen AB (100) Svetab Mälardalen AB (100) Svetab Nord AB (100) Svetab Syd AB (100) Svetab Öst AB (100) Svetab Väst AB (100) Cento Invest AB (100) Ellipse Partners AB (100)

47 Svenska Lagerhusakliehotaget (100) Svenska Spannmålsaktiebolaget (100)

48 Svenska Risk Management Service AB (100)

PRO RE (Luxembourg) S. A. (100)

49 Svenska Skifferolje AB (100)

50 Svenska Tobaks AB (100) DR Volym AB (100) Elisabeth Bas B. V. (100)

El Bas France SARL (100)

La Paz France SARL (100)

La Paz Belgium N. V. (100)

La Paz Sigarenfabrieken B. V. (100)

VidamN. V. (100) FleximarkAB(IOO) AB Kornet (100) United Scandia International (50)

51 Svenska Utvecklings AB (SU) (100) EleclroCell AB (42)

IMTEC Image Technology AB (100)

Infovox AB (38)

SU Infologics AB (75)

AB Grundstenen 21147 (50)

Idé-data AB (20)

SU-VTI Exploatering AB (50)

52 Sweden Center Japan AB (33) Sweden Center Japan KK (33)

53 Swedish Industrial Development Corporation (SID) (100)

54 Svenska Varv AS (100)

55 BrazU Trading AB (100) Gotaverken Representacoes e Consul-toria Lida (100)

237 Skr. 1985/86:20

56 Calor-CeLsius AB (\0Q)

Emil Anderssons Röriednings AB (100)

Friedrich Burmeister Nachf GmbH

(100)

Calor-Celsius A/S (100)

A/S Danthor-Tubo Tec (100)

KamoAps(lOO)

L&H Entreprise Aps (100)

L&H International Contractors A/S

(100)

Ludvigsen & Hermann A/S (100)

TuboTec A/S(100) Celsius Vent AB (100)

Celsius Vent GmbH (100)

Cenmatic AB (49) AB Centralsug (100)

Centralsug GmbH (100) OyKalmeriAb(lOO)

PutkialaOy(IOO) Calor Celsius, Inc., (100) Centralsug Far East, Ltd (100) Industriplasterna i Karistad AB (100) Kenith Fortson & Co, Inc. (49) S.l, Bengtssons Industriservice. SIBIS AB (100)

Lindens Rörlednings AB (100) Faslighets AB Elektra (100) AB H Anderssons Värme (100) Calor-Celsius Norge A/S (100) Drabanten VVS-Service AB (100) Friberg &StiU AB (100) Karistads Allrör AB (100) Krister Nilsson Specialservice AB (49) OMM, Chr, Oisen & Meilgaard Morten-sen Ingeniörsfirma A/S (100) Rättviks Rör AB (100) Rörtjänst Norberg & Johansson AB (100)

Simco Vanadis A/S (100) AB Termostatik (100) Thermo Rör AB (100) AB Värme & Energikontroll, ABVEK (100)

Värme & Sanitet Anders Siggstedt AB (100)

AB Stockholms Rörjour (21,5) Vanadis Entreprenad AB (100) G. Anderssons Värme och Sanitets AB (100)

Fagersta Energetics AB (100) Gl. Kalkbraenderivej Aps (100) Lendzian Haus-technik GmbH (100) Maribo VVS Center Aps (100) AB More (100)

Rehab, TV-inspektion och rörsanering AB (32) Transflex AB (100)

57 Cityvarvet AB (100) Cimar Systems AB (50) CicleanAB(IOO) Cirig KB (50) Citrans KB (50) MetoregAB(lOO)

INFIS Lindholmen AB (100)

Ciserv Singapore Pte Ltd (100)

Götaverken Företagshälsovård AB (30)

Cirig AB (50)

Citrans AB (50)

Ciiyvarvet Norsk A/S (100)

City Mekan AB (100)

Götaverken Japan Inc. (50)

Ciserv AB (100)

Ilab KB (50)

Bostadsföreningen Koltunnan upa (100)

Lips Nordic AB (50)

Ingenjörsfirman El-Marin AB (50)

Rör-Marin AB (100)

S. V. Data AB (30)

Ciserv Norfolk Inc (50)

Fartygsmekano AB (100)

Helsingborgs Varfs AB (100)

AB Elektrodynamo (100)

Swedspares AB (100)

58 Eriksbergs Förvaltnings AB (100) Förvaltnings AB Pölsebo (100)

59 AB Finnboda Varf (100)

60 Generator Industri AB (78) Andeze AB (100) Genovo AB(IOO)

VEÅ AB(IOO) Generator (UK) Ltd (100)

61 Götaverken Arendal AB (100) AB Arendals Bätvarv (100) Arendal Offshore AB (100)

GVA Nybygge 947 AB (100) Arendal Regalia AB (100) Arendal Safe Tritonia AB (100) Arendal Nybygge 911 AB (100) Arendal Treasure Supporter AB (100) Arendal Safe Gothia AB (100) Arendal Safe Lancia AB (100) Götaverken Arendal Canada Ltd (100) Götaverken Arendal Inc (100)

238 Gölaverken Arendal (Investment) Ltd (100)

Götaverken Arendal Offshore (UK)

Ltd (100) Sea and Land Pipe Lines Group Ltd (100)

Sea and Land Pipe Lines Contracting

Ltd (100)

Sea and Land Pipe Lines Fabricating

Engineers Lid (100) Götaverken Arendal Norge A/S (100) Götaverken Företagshälsovård AB (45) Offsec Offshore Security System AB (50)

Götaverken Vilande AB (100) Röriednings AB Celsius (100) S V Data AB (40) Svenska Varv Utveckling AB (100)

62 Gölaverken Energy Systems AB (100) EnergusAB(lOO)

Gölaverken Energy Systems Ltd (100) Sunrod International AB (100) Götaverken Energy Systems Inc (100) Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S, Danmark (100) Götaverken Energy Systems A/S, Norge (100)

Götaverken Boiler Services Ltd, Canada (100)

Götaverken Företagshälsovård AB (25) S. V. Dala AB (30)

Swedish Environmental and Energy Technology, S.W.E,N,T.E.C., AB (50) KLT Konsult AB (25) Bostads AB Hetas (100) AB Bioförgasning i Göteborg (100) Kuntek of Canada Ltd (30) AAraujoS. A. (7,8) PL Process Konsult AB (25) Götaverken Motor AB (100) Götaverken Japan Inc (50) Götaverken Konsult AB (100) Götaverken Motor US Inc (100) Götaverken Marine UK Ltd (100) Swedish Environmental and Energy Technology Inc (50)

63 Karlskronavarvet AB (100) Götaverken Sölvesborg AB (100) Karlskronavarvets Försäljnings AB (100)

Mölnlycke Marin AB (100)

Skr. 1985/86:20

64 Kockums AB (100) Kockums Verkstäder AB (100) Kockums Works Hellas EPE (100) Kockums Technology Center AB (100) Subcraft AB(IOO)

Lisnave Estaleiros Navais de Lisboa

SARL (10)

Sub Power AB (51)

Subtech Norway AS (40)

Malmö Tandvård (20)

Uddevalla Engineering AB (49)

Vaksam i Malmö AB (10)

65 Kockums Computer Systems AB (100) Swedcad AB(IOO)

66 Kockums Energisystem AB (100) Svenska Varv Vilande Tjugotre AB (100) Svensk Kolteknik AB (100) Förvahnings AB Stapeln (100) Svensk Fartygsmotor AB (100) Svenska Varv Vilande Tjugofyra AB (100)

AB Svenska Maskinverken i Göteborg (100)

67 Kylfinans Svenska Van- AB (100)

68 Svenska Varv Vindenergi AB (100)

69 Swedyards Iniernational AB (100)

70 UddevaUavarvet AB (100)

71 Vantet AB (\Q0) Fastighets AB Fribordet (100) Semaforen AB (100) Fastighets AB Durken (100)

72 Domänverket

73 AB Böksholms Sulfitfabrik (100)

74 Domänföretagen AB (100) AlgoTimber AB (100) DomänGrus AB (100)

AB BeUinga Stenindustri (100) AB Getinge Betongvarufabrik (100) Nykvarns Cementgjuteri AB (100) A/S Hålogaland Grus och Betong (100) Intersten AB (50) AB Bergslagsbetong (50) Domän Housing AB (100)

239 Skr. 1985/86:20

Domän Service AB (100)

Förest Contracting AB (100)

Hjäimare Kanal och Jäders Bruk AB

(100)

Horndals Trä AB (100)

Hälleskog AB (100)

ABLannaBruk(lOO)

LatorpsAB(iOO)

AB Mala Trä (100)

Mala Panel AB (100)

Mala Tre Norge A/S (100) NUssons Industriemballage AB (100)

Lidhults Emballage AB (100)

Niab International SA (100)

Niab A/S(I00) Nordforest AB (100)

Skogsmateriel AB (91) AB Orrefors Skogar (100) E A Sandströms Trävaru AB (100)

Lig-Scandia AB (100) Skogsdon AB (100) Striberg AB (100)

Domän Tjänst AB (100) Swedforest Consulting AB (100)

Teknicus Interconsulting AB (100) AB Venintressenter (100)

Hvens Tegelbruks AB (100) Vilhelmina-Sägen AB (100)

Dorotea Emballage AB (100) Doroteapallen AB(IOO)

Dorotea Emballage Industri AB (100) Wedde&Co AB(]00)

Särna Såg & Hyvleri AB (100) Öreryds Trävaru AB (100)

75 Fastigheten kvarteret Skogen nr 1 AB (50)

76 AB Göta kanalbolag (100)

77 Högaskog AB (100) Granfjällsstöten Alpin AB (50)

78 AB Lessebo Skogar (100)

79 Svenska Ton'AB (100) Kronmull AB (100)

Svensk Torvförädling AB (100) Svenska Torv Skåne AB (100) HB Torvfiber (80) Nordpellets AB(IOO)

80 Sverek Sverige Rekreation AB (100) Höglekardalens Semeslerby AB (100)

81 Affärsverket FFV

82 FFV Företagen AB (100) FFV Elektronik AB (100)

Telub AB (100)

Telub Ergotesl AB (100)

Telub/Stathmos A/S, Norge (100)

Telub A/S, Danmark (100)

AB Teleunderhåll (100)

Telub-Norden AG (Schweiz) (100)

OY Telub AB (Finland) (100)

Telub Comp AB (100)

Cipro AB (100)

AB Stathmos(IOO) Stathmos Corporation, USA (100) OY Stathmos AB, Finland (100) Mikrodatorhuset i Växjö AB (100) FFV AUmateriel AB (100)

AB Basimans Auktioner (100) FFV Norma AB (100)

FFV Norma Inc. (100) AB Samefa (100)

CaroIiner(UK)Ltd(IOO)

SUA Maskin Aps (100)

Caroliner Deutschland GmbH (100)

Samefa Inc., USA (100) Östermans Aero AB (100) C E Johansson AB (100)

AlfredeenCEJAB(lOO)

C E Johansson & Cie, Frankrike (100)

C E Johansson A/S, Norge (100)

C E Johansson Ltd, Storbritannien

(100) SJ-Invest AB (100)

C E Johansson Inc., USA (100)

C E Johansson GmbH, Västtyskland

(100)

Metron AB (100)

Microbas AB(IOO) FFV Mipro AB (100) Air Target Sweden AB (100) FFV Transmission AB (100)

Miki Cipro Ltd. (50) FFV Trading AB (100) ASE Europé AB (100) FFV Sjövärme AB (100) FFV AB (100) FFV Deltateknik AB (100) Aero Systems Engineering Inc., USA (83)

FFV Development Inc., USA (100) FFV A/S (Norge) (100) FFV Deutschland GmbH, Västtyskland (100) Innovations AB Projection KB (14,3)

240 Innovations AB Projection (14,3) De-Icing System AB (16,7) De-lcing Intressenter AB (20)

83 IG.IAS AB (20)

84 United Stirling AB (50) Sub Power AB (49)

Stiriing Power Systems Corp (100)

85 Statens vattenfallsverk

86 Bastusels Kraft AB (72)

87 Bengtsfors Kraft och Industri AB (40) Bengtsfors Sågverks AB (100)

88 Bergeforsens Kraft AB (60)

89 AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning (100)

Blåsjöns Kraftaktiebolag (25) Frostvikenkraft AB (20) Gulsele AB (50) AB Ludvika Kraftverk (100) AB Sembs Kraftstation (100) AB Norbergs Elverk (50)

90 BJörkö-Arholma Elektriska AB (100)

91 Bodens Torvvärme AB (50)

92 Bråvallakraft AB (50)

93 Fagersta Energiproduktion AB (50)

94 Forsmarks Kraflgrupp AB (74,5) Svensk Kärnbränslehantering Aktiebolag (30)

95 Fyriskraft AB (50)

96 Färgelanda Elverk AB (71)

97 Grundsunda Elektriska AB (100)

98 AB Grytforsen (50)

99 Götakraft AB (100)

100 Haparanda Värmeverk AB (50)

101 Jokkmokks Värmeverk AB (50) Jokkmokks Energi AB (100)

Skr. 1985/86: 20

102 Kalix Värmeverk AB (50)

103 AB Kattstrupeforsen (55)

104 Kolbäcks Belysnings AB (79,9)

105 Korssdbränna AB (29,8)

106 AB Kärnkraftuibildning (50) Kraftindustrins Redovisnings AB (15)

107 Lida Edets Fjärrvärme AB (50)

108 Ljusfors Kraft AB (99)

109 Pajala Värmeverk AB (50)

110 Rebnis Kraft AB (52)

111 Roslags Energi AB (10) Roslagsservice AB (100)

112 Rönninge Elektriska AB (50)

113 AB Saltsjöbadens Elverk (100)

114 Stockholms Kraft grupp AB (50)

115 Svensk Energiverksgrupp AB (100) Bodens Energiverk AB (40)

AB Boxholms Elverk (95) Domneåns Kraft AB (100) AB Finspångs Elverk (100) Gotiands Energiverk AB (75) KaUx Elverk AB (100) Luleå Energiverk AB (30) Motala Ströms Kraft AB (90) Piteortens Eldistributions AB (50) AB SkiUingaryds Elverk (100) AB Stenungsunds Elverk (50) Vingåkers Elverk AB (100) Viskans Kraft AB (100) AB Värmdö Elverk (100) Västerbergslagens Energi AB (58) AB Ange Elverk (55) Östhammars Energiverk AB (5)

116 Svensk Kärnbränslehanlering AB (36) Kraftindustrins Redovisnings AB (15) Société Franco-Suédoise d'Armement Maritime (Sofrasam) (68)

117 Svenskt Kotkonsorlium AB (50) Mellansvenska Kol AB (100)

16 Riksdagen 1985186. 1 saml. Nr 20

241 Skr. 1985/86:20

118 Swedegas AB (lOQ) Mittgas AB (51)

Nordeuropäische Gastransportgesell-schaft mbH (Nordgat) (49) Västgas AB(51)

119 Swedish Power Service AB (51)

120 Söderfors Kraft AB (99)

121 Tierps Fjärrvärme AB (40)

122 AB Umeforsen (50)

123 Umeå Elektriska Distributions AB (100)

124 Valbo Kraft AB (\00)

125 Vikbolandets Elektriska Kraft AB (88)

126 Älvkarleby Fjärrvärme AB (50)

127 Överkalix Värmeverk AS (50)

128 Övertorneå Värmeverk AB (50)

129 Stiftelsen SamhäUsföretag Samhall AB (100) SAMHALL, INC (100) Samgros AB (100)

Svenska Vågfabriken AB (100) TROLLS-SAMHALL, INC (100) WMP-Dedab AB (100) AVEBE-industrierna UPSAM

ALEA VERKEN KLINTLAND HÖGLANDSVERKEN G-VERKSTÄDERNA KALMARSUNDSGRUPPEN VISBYPRODUKTER BLEKINGEPRODUKTER LA VI

PILEPRODUKTER LUMATIC BOHUSGRUPPEN DALVÄST SAV ERRESS STALAN WMP

DALAGRUPPEN EXELLAN MIDLAND JHP SAFAC

FORMELPRODUKTER 242

130 Företagskapilal AB (50)

131 AB Gambrinus (75)

AB Pripps Bryggerier (100)

Apotekarnes Mineralvattens AB (100)

Arboga Bryggeri AB (100)

Porterbryggeri AB D Carnegie & Co

(100)

AB Diplombryggeriel (100)

Bryggeri AB Falken (91)

L G Fredriksson Handel Aktiebolag

(91)

Mineralvattenfabriks AB Gripen (100)

Mineralvattenfabriken Liljan AB (100)

AB Femkanten (100)

AB Fest-is (100)

AB Pomril (100)

AB Pripp & Lyckholm (100)

Pripps Inc (100)

AB Ribello (98)

AB Skånebryggerier (100)

SoUebolagen AB (51)

AB Stockholms Bryggerier (100)

S:t Eriks Bryggeri AB (100)

Swedish Beer Export Co, AB (100)

AB Klosterbryggeriet (100)

AB Ölbruket i Göteborg (50)

132 AB IndustrikredU (50) AB Företagskredit (100)

133 LantbrukskredU AB (50)

134 Post- och Kredit banken, PKbanken (84)

American Scandinavian Banking Corporation (25)

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB (50)

Bankomatcentralen AB (40) AB Bernina (100) Borlänge Centrum AB (33) ABCorner(lOO) Fastighets AB Villahem (100) Företagskapital AB (7) AB Industrikredit (11) Kommunlåneinstitutet (50) ABOikos(IOO)

Omnium Bancaire el Commercial S.A. (20)

PK Christiania Bank (South East Asia) Ltd (50)

PK Christiania Bank (U.K.) Ltd (50) PK Christiania (Hong Kong) Ltd (50) PKbanken International (Luxembourg) S A (100)

PKfinans AB (100)

PKfactoring AB (70)

PKfinans Iniernational S A (100)

PSB Finansiering AB (20)

PKfinans International Corporation

(100) PKfonder Administrations AB (100) PKkredit AB (100)

PKbosiadsrättsfinansiering AB, PKbo

(100) AB Pundet (100) AB Securum (100) AB Svensk Exportkredit (SEK) (10) Upplysningscentralen UC AB (13) Värdepapperscentralen VPC AB (3) A.S. Global Finans (40) PKfinans Ltd (100) PKLeasing International Gmbh (100)

135 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (100)

136 Statskonsidt AB (100) Statskonsult Administrationsutveckling AB (70)

Statskonsult Arbelstagarkonsultation AB (90)

Statskonsult International AB (100) Statskonsult Projektstyrning AB (67,5) Statskonsult Data AB (100) Bohiin & Strömberg AB (100) Informationshuset i Oslo A/S (100) Sintservices AB (100)

137 Svenska Penninglotteriet AB (100)

138 Systembolaget AB (lOQ) AB Borlänge Centrum (33) Centrumhus i Sala AB (50) Fastighets AB Nötskrikan, Malmö (50) Industrihälsan i Landskrona AB (0,4) AB Kungsportsavenyen nr 18, Göteborg (50)

AB Ljungby Centrum (33,3) AB Skurups Centrum (50) AB Systemica, Göteborg (50) AB Tippen, Saltsjöbaden (33,3) Tjäderhuset i Hedemora AB (50) Vinica AB, Västerås (50)

139 AB Tipstjänst (\00)

140 AB Vin- & Spritcentralen fV5) (100) AB Svensk Sprit (100)

Kemetylprodukter AB (100) AB Skånebrännerier (50) Åhus Stuveriaktiebolag (7)

Skr, 1985/86:20

141 Värdepapperscentralen VPC AB (50)

142 Swedair AB (50) Basair AB (92)

AB Flygmål Air Target Ltd (100) SwedairTrade AB(IOO) Svensk Flygtjänst AB (100) Swedairi Växjö AB (100)

143 Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) (96)

144 AB Svensk laboratorietjänst (Svelab) (34,21)

145 SvalöfAB (50)

Allmänna Svenska Utsädes AB (100)

Halvdan Nielsen A/S (99,5)

AB Hammenbögs Frö (100)

JE Ohlsens Enke AB (100)

Primo Foder AB (100)

Svalöf APS (100)

Zambia Seed Company (10)

146 Luftfartsverket

147 Swedish Aviation Development (Swedavia) Aktiebolag (100)

148 Postverket

149 Fastighets AB Certus (100)

150 Postbolagen AB (l(X))

Postens Transportljänst AB (100) Postens Värdeservice AB (100) AB Repris (100) Swedpost AB (100) Tidningstjänst AB (100)

151 Sollefteå Omnibus AB (100)

152 Umeå Bussgarage AB (45)

153 Umeå Omnibusstation AB (33)

154 Statens Järnvägar (SJ)

155 ASG AB (50)

Malk Anderssons Åkeri AB (100) ASG Intertrans AB (100) ASG Trailer-Container AB (100) ASG Västgöta-Trafik AB (100) Bergtrans AB (100) Birsta Åkeri & Service AB (100) ERT Trailer & Spedition AB (100) European Container Service AB (100)

243 Skr. 1985/86:20

Kellgrens Expressfrakt AB (100)

Hultberg Inrikes Transporter AB (51)

AB Karishamns Expressbyrå (92)

AB Karistads Godsdistribution (100)

AB Nordiska Godscentraler (100)

Nordwaggon AB (100)

Erik Petterssons Åkeri AB (100)

AB Road Ferry (100)

Stockholm-Westeräs-Bergslagens

Transport AB (100)

SundsvaUs Fjärrtransport AB (100)

AB Svensk Fjärrtrafik (100)

AB Svensk Flygfrakt (100)

AB Svenska Flygfraktterminaler (100)

Texport Sweden AB (100)

Finska Godscentraler AB, Finland (100)

Nordiska Godscentraler AB, Finland

(100)

ASG (Danmark) A/S, Danmark (100)

ASG (Deutschland) GmbH (100)

ASG Belgium N V, Belgien (76)

ASG (Tanzania) Lid, Tanzania (100)

ASG Intercontinental Inc, USA (51)

ASG (Australia) Pty Ltd, Australien

(100)

ASG (UK) Ltd, England (100)

Flygods A/S, Norge (65)

Nordex A/S, Norge (60)

AB Confracta (37)

Landvetter Cargo Center AB (20)

Lokahransporter i Norrköping AB (50)

Malmö Flygfraktterminal AB (10)

Teamco Terminaldala AB (8)

AB Knut Sjögren (25)

Swedish Air Cargo Terminals AB (50)

AB Visby Bilgods (12)

Finnexpress OY, Finland (20)

ASG Transport Development AB (100)

AB Helge Asplunds Åkeri (100)

ASG (Hong Kong) Ltd, Hong Kong

(100)

ASG (France) SARL, Frankrike (100)

ASG Shipping Agencies AB (100)

AB Eskadern (100)

Intercontinental Forwarders AB (100)

Tex Innovation AB (100)

ASG Transport Ltd (Kenya) (100)

156 GDG Biltrafik AB (100)

ABC-Resor Resebyrå AB (100)

AlfBusservice AB(25)

Alpus AB (100)

ASG AB (24,9)

AB ASG-Transportörerna Linje Ett

(12,5)

Bussbeställningscentralen i Göteborg AB (100)

Centrum i Hedemora AB (1) Continentbus Deutschland GmbH (100) Dahlgren & Johansson AB (100) Dala Buss AB (100) Drivmedelscentralen AB (I) Finn Sanomat Resetjänst/Matkapalvelu AB (100)

GDG Buss- och Limousineservice AB (100)

GDG Kiosk AB (100) GDG Service AB (100) GDG Transport AB (100) Tysks Express AB (100) AB Gefle Busscentral (90,3) AB Gävle Bil & Traktor (100) AB Göteborgs Express (100) AB Karistads Express (100) Köpmännens Hus AB (0,9) AB Landtransport (45,3) Nymans Turistbussar AB (100) Holger Rehnbergs Åkeri AB (100) Hotell AB Strömkullen (99) Restaurang AB Tre Kungar (100) Ringspecialisten i Kristinehamn AB (100)

SAM BussreseaiTangörer Samverkan AB (16,7)

Surahammars Trafik AB (100) AB Svensk Petroleumadministration (1,7)

Svensk Petroleumlagring Tre AB (0,5) AB Transportförvallning (1,7) Vikströms Buss AB (100)

157 Gullivers Resebureau AB (38)

158 AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE) (100)

159 AB Landtransport (55)

AB Henrik Hanssons Åkeri (100) Lemnells Express & Åkeri AB (100) Hugo Svenssons Åkeri AB (100) Transport AB Framåt (100) AB ASG Transportörerna Linje Elt (12)

160 Rimbobanans Fastighets AB (100) Fastighetsföreningen Roslagsbanan nr 10 upa (100)

Fastighetsföreningen Roslagsfinken upa (100)

161 Stockholms Läns Omnibus AB (100) SJ-Invest AB (100)

244 Utvecklings Aktiebolag

162 AB Swedcarrier (\00) Freys Express AB (100)

AB Containersamlastning (C-sam)

(100)

Svelast Närfrakt AB (100) AB Svelast (100)

Hillerström Freys Transport & Spedition AB (7)

Norströms Åkeri AB (100) AB Resmastservice (100) Resmastservice A/S (100) Scandinavian Ferry Lines AB (100) Scandinavian Ferry Lines A/S (100) Swedcarrier Terminalservice AB (100) Svelast Landtransport A/S (100) Swedcarrier Rederi AB (100)

ABSydspedition(lOO) TT-Saga Line AB (50)

163 SwederaU Consulting AB (30)

164 AB Trafikrestauranger (TR) (100) Fastighets AB Vasapalatset (100) Motor Inn Restaurang AB (100) Royal Viking Hotel AB (100) Svensk Delivery AB (100)

165 United Tours AB (30)

166 Televerket

167 ELLEMTEL (50)

168 Nordiska Tdesatellitaktiebolagei (NOTELSAT) (50)

169 Teleinvest AB (100) Industrikommunikation AB (IKAB) (100)

Nerion A/S, (Norge) (100)

Nerion S.E.A. Pte Ltd (Singapore)

(100) Swedish Telecoms Contracting Company AB (Swedcom) (100) Swedish Telecoms International AB (Swedtel) (100) Teleannons AB (100) Telefinans AB(IOO) Teleindustrier AB (100)

Telefabrikation i Kristinehamn AB

(100)

Telefabrikation i Skellefteå AB (100)

Systeminnovation AB (12)

Tele-K AB (100)

Skr. 1985/86: 20

Tele Larm AB (100) Telelogic AB (100)

Telelogic Uppsala AB (100)

Telelogic Sundsvall AB (100) TeleNova AB (100)

Norsk LCD A/S (13) Ericsson Informations Systems AB (9,5)

Ericsson Informations Systems AB

Gmbh (Österrike) (100)

Ericsson Informations Systems AB

NV/SA (Belgien) (70)

Ericsson Informations Systems AB

SA (Spanien) (50)

Ericsson Informations Systems AB

SA (Frankrike) (100)

Ericsson Informations Systems AB

B V (Nederiändema) (100)

Ericsson Informations Systems AB

A/S (Norge) (100)

Ericsson Informations Systems AB

Sverige AB (100)

Ericsson Informations Syslems AB

AG (Schweiz) (100)

Datasaab Contracting AB (100)

Facit AB (100)

Addo Försäljnings AB (100)

Datasaab Pty Ltd (AustraHen) (50)

Tasvir Corporation (USA) (67)

Facit SA (Frankrike) (5)

Oy DAVA AB (Finland) (40)

Vertimag Syslems Corporation (USA)

(12) SOS Alarmering AB (50)

Svensk Flygambulans (50)

TaxiTel Beställningscentraler AB (51) Svenska Telebild AB (25)

Telebild EcoTel AB (100) TDL Transport Data Link AB (25) TeleplanAB(l7)

Frontec AB (100)

170 AB Aerotransport (ABA) (50) ABA Flyg AB (100)

ABA Fastighetsförvaltning AB (100)

AB Bromma Kontorstryck (100)

Sörmlands Grafiska AB (100)

Linjeflyg AB (50)

Scanair (43)

Scandinavian Airlines System (SAS) (43)

Swedair AB (25)

Svenska Flyglinjer AB (100)

Arne Svensson Offset AB (90)

171 AB Svensk BUprovning (52)

245 Skr. 1985/86:20

172 Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) (100)

173 Apoteksbolaget AB (67) ADA AB (100)

Apoteksdistribution AB (100) Apoteksinformation AB (100) Apoteksproduktion AB (100)

174 Een-Holmgren Ortopediska AB (33) Protesindustri Een-Simonsson AB (100) G, Marklund & Co AB (100)

175 AB Kurortsverksamhet (100) AB Tranås Kuranstalt (100)

176 Kungtiga Dramatiska teatern aktiebolag (100)

177 Kungliga Teatern Aktiebolag (Operan) (100)

178 Svenska Statens Språkresor AB (100)

179 Swedec International AB (50)

246 Alfabetiskt register

Registret omfattar samma företag och övriga juridiska personer som det organisatoriska registret dock inte vilande bolag. Sifferkod vid namnet anger var den juridiska personen återfinns i del organisatoriska registret. Statens ägarandel avser i detta register den totala andelen, dvs summan av direkt och indirekt aktieägande.

ABA Fastighetsförvaltning AB 170

Adress: 16187 Bromma

Telefon: 08-78015 54

VD: Kjell Severin

Statens andel av aktiekapitalet: 50%

Verksamhet: Fastighetsförvaltning

AnstäUda: 57

Omsättning: 36,2 milj kr

ABAB, Allmänna Bevaknings AB 26

Adress: Box 27326, 10254 Stockholm

Telefon: 08-6795 00

VD: Per-Axel Eriksson

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Bevakning

Anställda: 2082

Omsättning: 336,1 milj kr

ABAB Svenska Vakt AB 26

Adress: Box 170, 12723 Skärholmen Telefon: 08-7100540 VD: Ingvar Bellander Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Bevakning. Drivs i kommission med moderbolaget.

Alfredeen - CEJ AB 82

Adress: Götlundagatan 4, 12446 Bandhagen

Telefon: 08-472880

VD: Bo Sonesson

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Mätteknik

Anställda: 66

Omsättning: 25,8 milj kr

AC-Invest AB 21

Adress: c/o Företagarnas Hus, Domarevägen

5, 90252 Umeå Telefon: 0910-88050 VD: Henrik Delden Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Regionalt investmentbolag

Skr. 1985/86:20

ACO Läkemedel AB 33

Adress: Box 3026, 171 03 Solna

Telefon: 08-7300220

VD: Björn Öländer

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Produktion och marknadsföring

av läkemedel och hygienprodukter Arbetar i kommission för KabiVitrum AB

ADA AB 173

Adress: Box 49, 40120 Göteborg Telefon: 031-520400 VD: Åke Hallman

Statens andel av aktiekapitalet: 66,7% Verksamhet: Partidistribution av apoteksvaror Anställda: 593 Omsättning: 3571 milj kr

Aero Systems Engineering Inc. 82

Adress: 358 East Fillmore Avenue, St Paul,

Minnesota 55107, USA Telefon: 612-227/7515 VD: Robert Lucas

Statens andel av aktiekapUalet: 83% Verksamhet: Utveckling, tillverkning och

försäljning av motortestutrustningar AnstäUda: 154 Omsättning: 101,7 milj kr

AB Aerotransport (ABA) 170 Adress: Box 10043, 16187 Bromma Telefon: 08-7801000 VD: Olle Hedberg

Statens andel av aktiekapitalet: 50% Verksamhet: Flygtrafikrörelse AnstäUda: 474 Omsättning: 315,8 milj kr

Air Target Sweden AB 82

Adress: Box 10188, 10055 Stockholm

Telefon: 08-679900

VD: Bo Eklund

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: TiUverkning och försäljning av

målindikeringsutrustningar Anställda: 26 Omsättning: 12,2 milj kr

Alar Förvaltnings AB 33 Adress: c/o KabiVitrum AB,

11287 Stockholm Telefon: 08-138000 Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Förvaltar fastighet

247 Skr. 1985/86:20

Alea Verken 129

Adress: Box 8064, 63008 Eskilstuna Telefon: 016-117220 VD: Eric Ericsson

Verksamhet: Samhällsföretags regionala företag i Södermanlands län Anställda: 580 Omsättning: 33,7 milj kr

Alf Busservice AB 156

Adress: Svetsarevägeh 1, 77100 Ludvika Telefon: 0240-183 30 VD: Pentti Vauro

Statens andel av aktiekapitalet: 25 % Verksamhet: Reparationer och ombyggnadsarbeten av bussar Anställda: 15 Omsättning: 2,0 milj kr

Alfa Therm AB 39

Adress: Box 826, 98128 Kiruna

Telefon: 0980-18860

VD: Christer Swedin

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Mekanisk verkstadsindustri

Anställda: 73

Omsättning: 20 milj kr

Alfredeen - CEJ AB 82

Adress: Götlundagatan 4, 12446 Bandhagen

Telefon: 08-472880

VD: Ivar Oskarsson

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Tillverkning och försäljning av

mätutrustningar Anställda: 32 Omsättning 13,1 milj kr

Algö Timber AB 74

Adress: Box 2007, 28702 Traryd

Telefon: 0433-62280

VD: Per-Olof Skoogh

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Virkesförädling

Anställda: 76

Omsättning: 63,1 milj kr

AB Allmänna Förlaget 37

Adress: Box 5227, 10245 Stockholm Telefon: 08-7399000 VD: LeU" Fahrman

Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Servicetjänster inom det grafiska området AnstäUda: 37 Omsättning: 204 milj kr 248

,4lnor AB 11

Adress: 611 82 Nyköping

Telefon: 0155-21000

VD: RoUTedestedt

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Holdingbolag

Alnor Instrument AB 1 ]

Adress: 611 82 Nyköping

Telefon: 0155-68050

VD: Tofte Måriind

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Försäljning av instrument

Anställda: 14

Omsättning: 16,1 milj kr

Alnor Instrument Co 11

Adress; 7555 North Linder Avenue, Skokie,

lUinois 60077, USA Telefon: 312-647-7866 VD: William J Kennedy Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Tillverkning och försäljning av

instrument Anställda: 100 Omsättning: 51,7 milj kr

Alnor Oy 11

Adress: P O Box 506, SF-20101 Åbo 10,

Finland Telefon: 921-308-700 VD: Urpo Pietilä

Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Tillverkning och försäljning av

instrument Anställda: 98 Omsättning: 29,3 milj kr

Alpus AB 156

Adress: c/o GDG Biltrafik AB,

Gullbergs Strandgala 34, 41104 Göteborg

Telefon: 031-804000

VD: Lennart Sandberg

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Bilgummiförsäljning och släp-

vagnstUlverkning Anställda; 68 Omsättning: 79,6 milj kr

American Scandinavian Banking

Corporation 134 Adress: 437 Madison Avenue, 22nd floor

New York, N Y 10022, USA Telefon; 0091-212371 1090 VD: Åke Svensson

Statens andel av aktiekapitalet: 21 % Verksamhet: Bankrörelse Anställda: 48 Omslutning: 5286 milj kr

G. Anderssons Värme och Sanitets AB 56

Adress: Timmergatan 1, 65226 Karlstad

Telefon: 054-100230

VD: Gösta Andersson

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Rörinstallationer

Anställda: 10

Omsättning: 5 milj kr

Malk Anderssons Åkeri AB 155

Adress: Box 324, 33101 Värnamo

Telefon: 0370-11620

VD: Georg Åberg

Statens andel av aktiekapitalet: 50%

Verksamhet: Åkeri, transportförmedling

Anställda: 166

Omsättning; 86,1 milj kr

Andeze AB 60

Adress: Gustav Adolfs Torg 6, 25225 Helsingborg

Telefon: 042-120565

VD: Lennart Strand

Statens andel av aktiekapitalet: 78%

Verksamhet: Försäljning och installation av utrustning för rökgasrening

Anställda; 4

Omsättning: 3 milj kr

APA Capital Risque Venture Fund 21

Adress: 67, Rue de Monceau 75008 Paris, Frankrike

Telefon: 15633513

VD: Maurice Tchénio

Statens andel av aktiekapitalet: 2,5%

Verksamhet: Franskt venture capital-företag. Ingår som minoritetsdelägare i små tillväxtföretag.

Anställda: 5

Apoteksbolaget AB 173

Adress; Humlegårdsgatan 20, 105 14 Stockholm

Telefon: 08-7839500

VD; Åke Hallman

Statens andel av aktiekapitalet: 66,7%

Verksamhet: Upphandling och distribution av läkemedel samt därmed förenlig verksamhet

Anställda: 10217

Omsättning: 6395,2 milj kr

Skr. 1985/86:20

Arendal Nybygge 911 AB 61

Adress: Box 8733, 40275 Göteborg

Telefon; 031-503000

VD; Ragnar Stenberg

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Offshore

Arendal Offshore AB 61

Adress: Box 8733, 40275 Göteborg

Telefon: 031-503000

VD: Ragnar Stenberg

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet; Offshore

Arendal Regalia AB 61

Adress; c/o Götaverken Arendal AB, Box

8733, 40275 Göteborg Telefon: 031-503000 VD: Ragnar Stenberg Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Offshore

Arendal Safe Gothia AB 61

Adress: Box 8733, 40275 Göteborg

Telefon; 031-503000

VD: Ragnar Stenberg

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Offshore

Omsättning: 2,7 milj kr

Arendal Safe Lancia AB 61 Adress: c/o Gölaverken Arendal AB,

Box 8733, 40275 Göteborg Telefon: 031-503000 VD: Ragnar Stenberg Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Offshore Omsättning: 7,0 milj kr

Arendal Safe Tritonia AB 61

Adress: c/o Götaverken Arendal AB, Box

8733, 40275 Göteborg Telefon: 031-503000 VD: Ragnar Stenberg Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Offshore

Arendal Treasure Supporter AB 61

Adress: Box 8733, 40275 Göteborg

Telefon; 031-503000

VD; Ragnar Stenberg

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

249 Skr. 1985/86:20

Verksamhet: Offshore Omsättning: 5,0 milj kr

ASE Europé AB 82

Adress: Box 1012, 73200 Arboga

Telefon: 0589-177 15

Statens andel av aktiekapitalet; 100%

Verksamhet; Motortesl

Anställda: 17

Omsättning: 3,1 milj kr

ASG AB 155, 156

Adress: Box 27075, Tegeluddsvägen 64,

10251 Stockholm Telefon: 08-7822000 VD: Bengt Jönsson Statens andel av aktiekapitalet: 75% Verksamhet; Transportförmedling AnstäUda: 4272 Omsättning 6364 milj kr

ASG Belgium N.V. 155

Adress: Verbindingsdok W.K. 26-30

Bus 8, B 2000 Antwerpen Telefon; 3-2338875 VD: Alfons Stulemeijer Statens andel av aktiekapitalet: 38% Verksamhet: Transportförmedling Anställda: 15 Omsättning: 38 milj kr

ASG Danmark A/S 155

Adress: PO Box 149, DK-2770 Kastrup,

Danmark Telefon: 02-5035 55 VD: Nils Dreyer

Statens andel av aktiekapitalet; 50% Verksamhet: Flygspedition Anställda: 113 Omsättning: 141,4 milj kr

ASG (Hong Kong) Ltd 155

Adress: Cargo Centre 8th Floor, Godown

"A", 59 Tai Yip Street, Kowloon, Bay,

Hong Kong Telefon: 3-7577711 VD: Bengt Sjöberg Statens andel av aktiekapitalet: 50% Verksamhet: Transportförmedling Anställda: 36 Omsättning: 37,4 milj kr

ASG (Deutschland) GmbH 155

Adress: Bredowstrasse 14,

D-2000 Hamburg 74 Telefon; 40-3250 VD; Jörn Andresen Statens andel av aktiekapitalet: 50% Verksamhet; Transportförmedling Anställda; 123 Omsättning; 320.0 milj kr

ASG Intercontinental Inc (USA) 155 Adress: One Intercontinental Way, Peabody

MA 01960 Telefon; 617-535-5020 VD: Peter Powell

Statens andel av aktiekapitalet: 25,5% Verksamhet; Transportförmedling Anställda; 83 Omsättning: 255,9 milj kr

ASG (Tanzania) Ltd 155

Adress: Box 4595, Dar-Es-Salaam, Tanzania

Telefon: 51-68465

VD: Ulf Nilsson

Statens andel av aktiekapitalet: 50%

Verksamhet: Transportförmedling

AnstäUda: 25

Omsättning; 9,0 milj kr

ASG Intertrans AB 155

Adress; Box 232, 57301 Tranås

Telefon; 0140-141 30

VD; Sture Ling

Statens andel av aktiekapitalet: 50%

Verksamhet; Åkeri

Anställda: 14

Omsättning; 4,7 milj kr

ASG Transport Development AB 155

Adress: Box 27001, 10251 Stockholm

Telefon: 08-7822000

VD: Kurt Nilsson

Statens andel av aktiekapitalet: 50 %

Verksamhet: Konsultverksamhet

Anställda; 33

Omsättning: 11,6 milj kr

ASG Transport Ltd 155

Adress: Po Box 99018, Mombasa, Kenya

Telefon: 11-314322

VD: Mats Olsson

Statens andel av aktiekapitalet: 50%

Verksamhet; Spedition

Anställda; 13

Omsältning: 8,3 milj kr

250 AB ASG Transportörerna Linje ETT 156,

159 Adress: Gullbergsvassagatan 6,

41105 Göteborg Telefon: 031-158000 VD: Carl-Otto Cronander Statens andel av aktiekapitalet: 19,1 % Verksamhet: Åkeriverksamhet Anställda; 6 Omsättning: 15 milj kr

ASG (Australia) Pty Ltd 155 Adress: 12 Freight Road, P O Box 11,

Tullamarine 3043 Telefon: 3-338-51-22 VD: Stephen Mc Kittrick Statens andel av aktiekapitalet: 50% Verksamhet: Flygspedition Anställda: 46 Omsättning: 144,4 milj kr

ASG (UK) Ltd 155

Adress; Shiriey Lodge, 470 London Road,

Slough, Berkshire SL3 8QY Telefon: 753-48845/6/7 VD: Desmond Kearney Statens andel av aktiekapitalet: 50% Verksamhet: Flygspedition Anställda; 22 Omsättning: 34,9 milj kr

ASSI, se Statens Skogsindustrier (ASSI)

ASSI-Emballage A/S 10

Adress: Islandsvej 2, DK-46S1 Herfölge,

Danmark Telefon: 00945-3674233 VD: PovI Andersen Statens andel av aktiekapitalet; 100% Verksamhet: Wellpappindustri

ASSI Forest Industry Holdings Ltd 10

Adress; Dolan House, Manor Lane, Holmes Chapel Crewe, Cheshire CWA 8AD, England

Telefon: 00944-477-37351

VD: Bo Kungberg

Statens andel av aktiekapitalet: 100%

Verksamhet: Holdingbolag

ASSI Italiana Sri 10

Adress: Via Ruggero di Laurio 4,

1-20149 Milano, Italien Telefon: 00939-23189960

Skr. 1985/86:20 VD: Giacomo Penna Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet; Försäljning av skogsindustriprodukter Anställda: 2

ASSI Forstprodukte GmbH 10

Adress: Chilehaus A, D-2000 Hamburg 1 Telefon: 00934-40-322898 VD: Heinrich Meyer Statens andel av aktiekapitalet: 100% Verksamhet: Försäljning av skogsindustriprodukter Anställda: 14 Omsättning; 11 milj kr

ASSI Holding A/S 10

Adress: c/o Dansk Kraflemballage A/S,

Nordre Havnvej, 6000 Kolding, Danmark Telefon: 00945-5-523255 VD: P E Nielsen

Statens andel av aktiekapitalet; 100% Verksamhet: Holdingbolag

ASSI Holding GmbH 10

Adress: Postfach 305426, D-2000 Hamburg I,

Västtyskland Telefon: 00949-40322898 Statens andel av aktiekapitalet; 100% Verksamhet: Holdingbolag

ASSI Houtprodukten B.V. 10

Adress; PO Box 362, 1800 Aj Alkmaar, Holland

Telefon: 00931-72-12 7450

VD: Fred Kalf

Statens andel av aktiekapitalet: 80%

Verksamhet: Import och export av skogsindustriella produkter

Anställda: 9

Omsättning: 73 milj kr

ASSI Productos Forestales S.A. 10

Adress: Almiranle, 10, Madrid-4, Spanien

Telefon: 00934-1 231 8742, 22211 39

VD; Bengt Daller

Statens andel av aktiekapitalet: 50%

Verksamhet: Försäljning av ASSI produkter i

Spanien Anställda: 2 Omsättning: 0,2 milj kr

ASSI Pulp & Paper (Nederland) BV 10 Adress: Postbus 19792 1000 GT Amsterdam, Holland

251 Skr. 1985/86:20