om bostadsbidrag för år 1992
Prop.
1990/91:110
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogadeutdrag ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Ulf Lönnqvist
I propositionen föreslås ändringar av reglerna för bostadsbidrag. Ändringarnaföreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1992.
För barnfamiljer innebär ändringarna att inkomstgränsen för oreduceratbostadsbidrag höjs med 10 000 kr. till 91 000 kr. per år. De gränser övervilka hushållets sammanlagda förmögenhet skall påverka den bidrags-grundande inkomsten höjs till 180 000 kr. för ensamboende och till 360 000kr. för makar/samboende.
Den övre bostadskostnadsgränsen höjs med 400 kr. per månad till3 900 kr. för familjer med ett barn och till 4 400 kr. för familjer med tvåbarn samt med 500 kr. per månad till 5 000 kr. för familjer med tre eller flerabarn. Samtidigt höjs gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnadmed 100 kr. för samtliga barnfamiljer.
Bostadsbidragen till ungdomar och studerande anpassas till löne- ochprisutvecklingen genom att dels inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidraghöjs, dels gränserna för den bidragsgrundande bostadskostnaden höjs.
Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn anpassas till löneutvecklingengenom att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs.
Vidare föreslås vissa ändringar som främst syftar till att förenkla admini-strationen av bostadsbidragen.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 110
Härigenom föreskrivs att 9, 11, 14, 19-21 och 30-33 §§ lagen (1988:786)om bostadsbidrag1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9§
Bostadsbidrag lämnas med lägstdet bidragsbelopp som följer av 19och 20 §§, om den bidragsgrun-dande inkomsten inte överstiger81 000 kronor. Om den bidrags-grundande inkomsten är högre, skallbidragsbeloppet minskas med 20procent av den överskjutandeinkomsten.
11 Om bidragssökanden och sådanabarn under sjutton år som avses i3 § första stycket 1 eller andrastycket har en sammanlagd förmö-genhet som överstiger 90 000kronor eller, i fråga om makar, ommakarna och barnen har en samman-lagd förmögenhet som överstiger180 000 kronor, skall den bidrags-grundande inkomsten höjas med enfemtedel av det överskjutandebeloppet.
Bostadsbidrag lämnas med lägstdet bidragsbelopp som följer av 19och 20 §§, om den bidragsgrun-dande inkomsten inte överstiger91 000 kronor. Om den bidrags-grundande inkomsten är högre, skallbidragsbeloppet minskas med 20procent av den överskjutandeinkomsten.
Om bidragssökanden och sådanabarn under sjutton år som avses i3 § första stycket 1 eller andrastycket har en sammanlagd förmö-genhet som överstiger 180 000kronor eller, i fråga om makar, ommakarna och barnen har en samman-lagd förmögenhet som överstiger360 000 kronor, skall den bidrags-grundande inkomsten höjas med enfemtedel av det överskjutandebeloppet.
1 Lagen omtryckt 1990:792.
14 §2
Är bidragssökanden och dennesmake under bidragsåret under 29 årlämnas bostadsbidrag med lägst detbelopp som följer av 21 § förstastycket, om den bidragsgrundandeinkomsten inte överstiger 31 000kronor för en ensamboende och44 000 kronor för makar. Om denbidragsgrundande inkomsten ärhögre, skall bidragsbeloppet min-skas med en tredjedel av den över-skjutande inkomsten.
Har bidragssökanden eller dennesmake fyllt 29 år eller uppnår någonav dem denna ålder under bidrags-året lämnas bostadsbidrag med lägstdet bidragsbelopp som följer av21 § andra stycket, om den bidrags-grundande inkomsten inte överstiger66 000 kronor. Om den bidrags-grundande inkomsten är högre, skallbidragsbeloppet minskas med 10procent av den överskjutande in-komsten.
Är bidragssökanden och dennesmake under bidragsåret under 29 årlämnas bostadsbidrag med lägst detbelopp som följer av 21 § förstastycket, om den bidragsgrundandeinkomsten inte överstiger 33 000kronor för en ensamboende och47 000 kronor för makar. Om denbidragsgrundande inkomsten ärhögre, skall bidragsbeloppet min-skas med en tredjedel av den över-skjutande inkomsten.
Har bidragssökanden eller dennesmake fyllt 29 år eller uppnår någonav dem denna ålder under bidrags-året lämnas bostadsbidrag med lägstdet bidragsbelopp som följer av21 § andra stycket, om den bidrags-grundande inkomsten inte överstiger70 000 kronor. Om den bidrags-grundande inkomsten är högre, skallbidragsbeloppet minskas med 10procent av den överskjutande in-komsten.
Om en bidragssökande som avses i första stycket begär det, skall bo-stadsbidrag lämnas enligt andra stycket under förutsättning att det är förmån-ligare för denne.
Om en bidragssökande som avses i andra stycket begär det, skall bo-stadsbidrag lämnas enligt första stycket under förutsättning att det är förmån-ligare för den sökande och att denne eller dennes make uppbär studiemedel.
2 Senaste lydelse 1990:976.
1* Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 110
19 §
Bostadsbidrag lämnas månadsvis
1. med 1 000 kronor samt
2. med 75 procent av den del avbostadskostnaden per månad somför
familjer med ett barn överstiger
1 800 kronor men inte 2 400kronor,
familjer med två barn överstiger7 500 kronor men inte 2 800kronor,
familjer med tre eller flera barnöverstiger 1 200 kronor men inte3 200 kronor.
Om bostadskostnaden överstigerde belopp som anges i första stycket2, lämnas bostadsbidrag med 50procent av den överskjutande bo-stadskostnaden per månad upp till
3 500 kronor för familjer med ettbarn,
4 000 kronor för familjer med tvåbarn,
4 500 kronor för familjer med treeller flera barn.
Bostadsbidrag lämnas månadsvis
1. med 1 000 kronor samt
2. med 75 procent av den del avbostadskostnaden per månad somför
familjer med ett barn överstiger7 900 kronor men inte 2 400kronor,
familjer med två barn överstiger7 600 kronor men inte 2 800kronor,
familjer med tre eller flera barnöverstiger 7 300 kronor men inte3 200 kronor.
Om bostadskostnaden överstigerde belopp som anges i första stycket2, lämnas bostadsbidrag med 50procent av den överskjutande bo-stadskostnaden per månad upp till
3 900 kronor för familjer med ettbarn,
4 400 kronor för familjer med tvåbarn,
5 000 kronor för familjer med treeller flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, ombidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad ochsocialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek med-delas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
20 §
Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast till familjer medbarn som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrarna inte bor tillsam-mans men har gemensam vårdnad om barnet, skall bidraget tillfalla den avföräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos.
Är föräldern under bidragsåretunder 29 år och får denne inte bidragenligt första stycket, skall bidrag en-ligt 19 § första stycket 2 beräknaspå den del av bostadskostnaden permånad som överstiger 800 kronoreller för den som får studiemedel7 500 kronor.
Är föräldern under bidragsåretunder 29 år och får denne inte bidragenligt första stycket, skall bidrag en-ligt 19 § första stycket 2 beräknaspå den del av bostadskostnaden permånad som överstiger 900 kronoreller för den som får studiemedel7 600 kronor.
Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf fårlämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar medhyres- eller bostadsrätt.
Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upp- Prop. 1990/91: 110låtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera famil-jer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
21 §
Är bidragssökanden och dennesmake under bidragsåret under 29 år,lämnas bostadsbidrag med 75 pro-cent av den del av bostadskostnadenper månad som överstiger 800kronor men inte 2 300 kronor förensamboende och 2 900 kronor förmakar. För hushåll där någon fårstudiemedel lämnas bostadsbidragdock endast för den del av bostads-kostnaden per månad som överstiger1 500 kronor.
Är bidragssökanden och dennesmake under bidragsåret under 29 år,lämnas bostadsbidrag med 75 pro-cent av den del av bostadskostnadenper månad som överstiger 900kronor men inte 2 500 kronor förensamboende och 3 100 kronor förmakar. För hushåll där någon fårstudiemedel lämnas bostadsbidragdock endast för den del av bostads-kostnaden per månad som överstiger1 600 kronor.
Har den bidragssökande eller dennes make under bidragsåret fyllt 29 åreller uppnår någon av dem denna ålder under bidragsåret, lämnas bostadsbi-drag med 30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som över-stiger 1 600 kronor men inte 3 500 kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket får beak-tas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämn-den har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek med-delas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
30 §
Vid omprövning av bidragsbeslutskall 23 § andra stycket tillämpas.Omprövning pä grund av ändrad in-komst eller ändrad bostadskostnadfår dock avse endast tiden frånkvartalsskiftet närmast före den dagdä ansökan om omprövning kom intill kommunen.
Vid omprövning av bidragsbeslutskall 23 § andra stycket tillämpas.
31 §
Kommunen skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag helt eller del-vis, om bidragstagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt harförorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp.Detsamma gäller om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats medför högt belopp och bidragstagaren skäligen borde ha insett detta.
Krav på återbetalning får inte Prop. 1990/91: 1 10framställas mot bidragstagaren se-nare än tre är efter utgången av detkalenderår då bidraget lyftes. 1 defall den taxering som avses i 10 och15 §§ har överklagats får dock tidenutsträckas till ett är efter utgången avdet kalenderår dä taxeringen vunnitlaga kraft.
Om kommunen har ålagt en bidragstagare återbetalningsskyldighet enligtförsta stycket, får kommunen vid senare utbetalning till denne hålla inne ettskäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket. Om återbe-talningsskyldigheten inte fullgörs på detta sätt, skall kommunen vidta de åt-gärder som behövs för att driva in fordringen.
Om det finns särskilda skäl, får kommunen efterge belopp som skall åter-betalas.
32 §
För bostadsbidrag som kommunen har lämnat enligt denna lag får kom-munen statsbidrag med 50 procent av sina kostnader. Bidraget lämnas i efter-skott för ett kalenderår i sänder.
Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.
Ansökan om statsbidrag skalllämnas in till länsbostadsnämnden.Plan- och bostadsverket sköter utbe-talningen av statsbidrag.
Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av regeringen ellerden myndighet som regeringen bestämmer.
Ansökan om statsbidrag skalllämnas in till länsbostadsnämnden.Boverket sköter utbetalningen avstatsbidrag.
33 §
Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsbostadsnämn-
den.
Länsbostadsnämndens beslut fåröverklagas hos plan- och bostads-verket.
Plan- och bostadsverkets beslutfår inte överklagas.
Länsbostadsnämndens beslut fåröverklagas hos boverket.
Boverkets beslut får inte över-klagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången i frågaom bostadsbidrag för år 1992.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 14 februari 1991.
Närvarande: statsministern Carlsson, statsråden Hjelm-Wallén,
S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,
Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,
Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1988:786) om bostadsbidragoch i bostadsbidragsförordningen (1988:787). Fr.o.m. bidragsåret 1991 läm-nas bostadsbidrag till barnfamiljer, ungdomar och studerande samt andrahushåll utan barn.
Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett fast belopp, dels av ettbelopp som beror av bostadskostnadens storlek och antalet barn.
Det fasta beloppet är för närvarande 1 000 kr. per månad oberoende avhur många barn det finns i familjen.
Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundas på bostadskostna-den mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Inom detta in-tervall lämnas bidrag med 75 eller 50 % av bostadskostnaden. Bostadskost-nadsgränsema framgår av följande sammanställning.
Familjer med
Lägsta bidrags-
Bidrag med 75%
Bidrag med 50%
grundande
upp till en
upp till en
bostadskostnad
bostadskostnad
bostadskostnad
(kr ./mån)
av (kr./mån)
av (kr./mån)
1 bam
1 800
2 400
3 500
2 bam
1 500
2 800
4 000
3 eller flera bam
1 200
3 200
4 500
Bidragen är inkomstprövade och reduceras med ett belopp som svarar mot20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 81 000kr. per år.
Bostadsbidrag enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnasäven till sådana ensamboende och makar/samboende som har s.k. umgänges-rättsbarn. Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror avbostadskostnadens storlek och antalet barn.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn består av ett belopp som beror av bos- Prop. 1990/91: 110tadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas på bostadskostnaden mellanen nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Inom detta intervall lämnasbidrag med 75 % av bostadskostnaden till ungdomar och 30 % av bostads-kostnaden till andra hushåll utan barn. Bostadskostnadsgränsema för hushållutan bam framgår av följande sammanställning.
Hushållstyp
Lägsta bidrags-grundandebostadskostnad
(kr./mån)
Högsta bidrags-grundandebostadskostnad(kr./mån)
Bidragsandcl
(%)
Ungdomar 18-28 iM akar/sam boende
med studiemedel
1 500
2 900
utan studiemedel
2 900
75 Ensamboende
med studiemedel
1 500
2 300
utan studiemedel
2 300
75 Andra hushållutan bam
1 600
30 Även detta bidrag är inkomstprövat. Det reduceras för ungdomar mellan18 och 28 dr med ett belopp som svarar mot en tredjedel av den del av den bi-drugsgrundande inkomsten som överstiger 31 000 kr. per år för ensambo-ende och 44 000 kr. per år för makar/samboende. För andra hushåll utanbarn reduceras bidraget med ett belopp som svarar mot 10 % av den del avden bidragsgrundande inkomsten som överstiger 66 (XX) kr. per år.
Om bidragstagaren eller dennes make uppbär studiemedel lämnas bidragenligt reglerna för bostadsbidrag till ungdomar även till dem som är äldre än28 år. Till ungdomar kan bostadsbidrag lämnas enligt reglerna för andra hus-håll utan barn om det är förmånligare för bidragstagaren.
Regeringen uppdrog den 21 juni 1990 åt boverket att mot bakgrund av för-ändringarna i skattesystemet och inom en oförändrad finansiell ram se över debestämmelser om prövning av bostadsbidrag som avser värderingen av in-komster och bostadsutgifter. Boverket överlämnade den 6 december 1990 enrapport med anledning av uppdraget.
Boverket föreslår en genomgripande förändring av inkomstprövningssys-temet. Fr.o.m. bidragsåret 1992 bör enligt förslaget den bidragsgrundandeinkomsten fastställas med hänsyn främst till sökandens beräknade för-värvsinkomst under bidragsåret och inte som i dag på grundval av den sam-manräknade inkomsten enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bi-dragsåret. Tillägg görs för förmögenhet samt för sökandens beräknade kapi-
talinkomst såvida inte inkomsten härrör från en realisationsvinst från försälj- Prop. 1990/91: 1 10ning av en permanentbostad som återinvesterats i sökandens aktuella bostad.En avstämning av det gångna årets bidrag bör enligt boverket ske mot denpreliminära taxeringen som skall vara klar senast den 30 juni året efter in-komst/bidragsåret. För högt bidrag skall kunna krävas tillbaka och för lågtbidrag betalas ut i efterskott.
Med hänsyn till förslagens betydande administrativa konsekvenser har bo-verkets rapport skickats på en snabbremiss. Yttrande har lämnats av riks-skatteverket, Svenska kommunförbundet, Stockholms, Flens, Malmö,Göteborgs och Örnsköldsviks kommuner samt av Föreningen KommunalaFörmedlingsorgan.
Frågan om vilket inkomstbegrepp som skall ligga till grund för inkomst-prövningen av bostadsbidrag har utretts vid ett flertal tillfällen, senast av bo-stadsbidragskommittén (SOU 1982:58) och av bostadskommittén (SOU1986:5). Bostadsbidragskommittén studerade utförligt olika möjligheter att fåfram ett mer aktuellt inkomstmått som uppfyller rimliga krav på säkerhet ochhanterlighet. Både bostadsbidragskommittén och därefter bostadskommitténfann emellertid att inkomstprövningen i allt väsentligt måste grundas på in-komstuppgifter från taxeringen.
Remissinstanserna är överlag positiva till tanken att gå över till en aktuellinkomst, men flera kommuner, bl.a. Stockholm och Malmö, framhåller att ensådan ändring kräver en betydligt mer ingående analys av konsekvenserna änden som boverket har genomfört. Föreningen Kommunala Förmedlingsorganframhåller att det råder skilda uppfattningar bland handläggarna i denna fråga.Hälften vill behålla taxeringsåret som utgångspunkt för inkomstprövningenoch hälften är beredda att pröva bidragsårets beräknade inkomster som bi-dragsunderlag. Svenska kommunförbundet och Malmö kommun förordar ettstatligt övertagande av hela bostadsbidragshanteringen, dvs. att staten bör tahela det ekonomiska ansvaret för bidragshanteringen inklusive ett över-tagande av den kommunala personalen och kostnaderna för administrationen.
Remissinstanserna har genomgående framhållit att en förändring i enlighetmed boverkets förslag inte går att genomföra inför bidragsåret 1992. Kom-munförbundet och flera av kommunerna anser därför att nuvarande systembör tillämpas även för bidragsåret 1992. I så fall kommer det att finnas tid tillatt utarbeta ett genomarbetat förslag.
Jag delar denna uppfattning. Innan man tar ställning till om en så genom-gripande förändring av inkomstprövningssystemet kan göras måste flera frå-gor studeras närmare, bl.a. mot bakgrund av de svårigheter som påtalats avde tidigare utredningarna. 1 samband med en sådan översyn måste också stu-deras effekterna av de ändringar av bostadsbidragen som genomfördes införbidragsåret 1991. Jag är därför inte nu beredd att överväga en ändring avreglerna för inkomstprövningen.
3.1 Bostadsbidrag till barnfamiljer
3.1.1 Bostadskostnadsgränser
Mitt förslag: Den övre bostadskostnadsgränsen höjs per månad med
400 kr. till 3 900 kr. för familjer med 1 barn,
400 kr. till 4 400 kr. för familjer med 2 barn och
500 kr. till 5 000 kr. för familjer med 3 eller flera bam.
Gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs med
1 (X) kr. per månad för samtliga barnfamiljer.
Skälen för mitt förslag: Det mål som riksdagen ställde upp år 1987(prop. 1986/87:48, BoU20, rskr.248) innebär att bostadsbidragen på siktskall byggas ut så att även de familjer som är beroende av bostadsbidrag skallkunna hålla sig med modema bostäder med ett eget mm för varje bam. För attdetta skall gälla även dem som bor i nyare bostäder har de kostnadsgränserinom vilka bidrag lämnas höjts väsentligt under senare år. Inför bidragsåret1991 genomfördes en särskilt kraftig utbyggnad av bostadsbidragen i högrebostadskostnadslägen för att möta effekterna av skatteomläggningen. De övrebostadskostnadsgränserna höjdes sålunda med mellan 900 och 1 300 kr. imånaden för familjer med 1-3 bam. Om målet för bidragsgivningen skall nåsär det dock nödvändigt att höja de övre bostadskostnadsgränserna ytterligareinför år 1992. För att en sådan justering skall kunna genomföras bör emeller-tid även gränsen for den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden höjas.
Den bostadskostnadsgräns där bidragsandelen sänks från 75 till 50 % avbostadskostnaden bör däremot hållas oförändrad. Detsamma gäller det bi-dragsbelopp om 1 000 kr. per månad som saknar direkt anknytning till hus-hållets bostadskostnad.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att maximalt oreduce-rat bostadsbidrag till barnfamiljer fr.o.m. den 1 januari 1992 skall utgöras avdels ett belopp på 1 000 kr. per månad oavsett hushållets bostadskostnad ochantal barn, dels ett belopp som beror på hushållets bostadskostnad och antalbam. Det senare beloppet lämnas inom de gränser och med de bidragsandelarsom framgår av följande sammanställning.
_____Prop. 1990/91: 110
Familjer med
Lägsta bidrags-grundandebostadskostnad(kr./mån)
Bidrag med 75%upp till enbostadskostnad av
(kr./mån)
Bidrag med 50%upp till enbostadskostnad av
(kr./mån)
1 bam
2 bam
3 eller flerabam
1 900 (+ 100)
1 600 (+ 100)
1 300 (+ 100)
2 400 (oförändrat)
2 800 (oförändrat)
3 200 (oförändrat)
3 900 (+ 400)
4 400 (+400)
5 (XX) (+ 500)
Mitt förslag föranleder ändringar i 19 § lagen om bostadsbidrag. Meddessa förändringar kommer de maximala bostadsbidragen för hushåll medbam att uppgå till följande belopp.
Familjer med
Bostadsbidragår 1992 (kr./år)
Ändring frånår 1991 (kr./år)
1 bam
25 500
+1 500
2 bam
32 400
+ 1 500
3 eller flera bam
39 900
+2 100
Jag vill i detta sammanhang även ta upp en fråga som rör beräkningen avbidragsgrundande bostadskostnad för de hushåll som bor i kooperativ hyres-rätt.
Fr.o.m. bidragsåret 1991 får räntor på lån för förvärv av bostadsrätts-lägenhet räknas in i den bidragsgrundande bostadskostnaden om lånet hartagits upp i direkt anslutning till förvärvet av lägenheten och bostadsrätten ärpantförskriven som säkerhet för lånet. Kommunstyrelsen i Stockholms stadhar begärt att även räntor för lån till insats i kooperativ hyresrätt får beaktasvid beräkningen av bostadsbidrag. Enligt min mening finns det inte anledningatt i detta sammanhang göra åtskillnad mellan de olika upplåtelseformerna.Även räntor for lån till insats eller liknande kapitaltillskott i kooperativ hyres-rätt bör därför få räknas in i den bidragsgrundande bostadskostnaden. Detkrav som i fråga om bostadsrätter gäller om pantsättning kan dock inte utgöraen förutsättning för att räntorna skall beaktas i dessa fall. Ändringen bör gällaför bidrag till såväl barnfamiljer som ungdomar och andra hushåll utan bam.Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bo-verket att meddela närmare föreskrifter i frågan.
3.1.2 Inkomstgränser m.m.
Mitt förslag: Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs med10 OCX) kr. till 91 000 kr. per år.
De gränser över vilka hushållets sammanlagda förmögenhet skall på-verka den bidragsgrundande inkomsten höjs till 180 000 kr. för en-samboende och till 360 000 kr. för makar/samboende.
Skälen för mitt förslag: Bostadsbidragen är behovsprövade i den me-ningen att bidragets storlek beror på det enskilda hushållets inkomster ochförmögenhet. Under bidragsåret 1991 reduceras bidraget med 20 % av dendel av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 81 000 kr.Inkomstprövningen grundas på 1990 års taxering, dvs. 1989 års inkomster.De bostadsbidrag som lämnas under år 1992 kommer att grundas på in-komsterna för år 1990. För att stödet inte skall urholkas måste inkomstpröv-ningen anpassas till löneutvecklingen mellan åren 1989 och 1990. Det betyderen uppräkning av gränsen för oreducerat bidrag med ca 10 000 kr. Jag för-ordar alltså att gränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs till 91 000 kr. Förinkomster över denna gräns bör bidraget, liksom nu, reduceras med 20% avden överskjutande inkomsten.
Vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten skall för närvarande enfemtedel av den del av hushållets sammanlagda förmögenhet som överstigerför ensamboende 90 OCX) kr. och för makar/samboende 180 OCX) kr. läggastill inkomsten. Även barns eventuella förmögenhetstillgångar beaktas därvid.Boverket har föreslagit, bl.a. mot bakgrund av att nya taxeringsvärden gällerför egnahem fr.o.m. inkomståret 1990, att dessa gränser höjs till 180 OCX)resp. 360 OCX) kr. inför bidragsåret 1992. Även jag anser att gränserna börhöjas. Jag förordar en höjning av förmögenhetsgränserna i enlighet med bo-verkets förslag.
Mina förslag till ändringar av inkomst- och förmögenhetsgränser föran-leder ändringar i 9 och 11 §§ lagen om bostadsbidrag.
Jag vill i detta sammanhang ta upp en fråga som rör förmögenhetstill-gångar som bam får genom testamente eller försäkring efter avliden förälder.Det förekommer att sådana tillgångar är spärrade och inte kan disponeras förbarnets räkning. Enligt gällande bestämmelser skall även dessa förmögen-hetstillgångar beaktas vid beräkning av hushållets bidragsgrundande inkomst.Detta kan innebära att bostadsbidrag inte lämnas eller lämnas med ett väsent-ligt lägre belopp än vad som svarar mot familjens ekonomiska förhållanden iövrigt. En sådan effekt bör enligt min mening undvikas. Det kan lämpligenske genom att barns spärrade förmögenhetstillgångar inte skall beaktas vidberäkningen av den bidragsgrundande inkomsten om den bidragssökande be-gär det och om det finns särskilda skäl. Det bör ankomma på regeringen, eller
den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela de närmare föreskrif- Prop. 1990/91: 110ter som behövs.
De ändringar som jag nu har förordat bör tillämpas för bidragsom lämnas fr.o.m. den 1 januari 1992.
3.1.3 Förslagens effekter
De sammanlagda effekterna av mina förslag för hushåll med olika inkomsteroch bostadskostnader belyses genom följande exempel. De avser ensambo-ende med ett bam och makar/samboende med tre bam. Exemplen visar hurbidragen förändras mellan åren 1991 och 1992 vid genomsnittliga ökningarav löner och bostadskostnader. För hushåll med en familjeförsörjare har i ex-emplet antagits att bidragsförskott lämnas för barnet.
Bostadsbidrag år 1992 och ändring från år 1991 (kr.lmån)
Ensamboende med ett bam
Förvärvsinkomst Bostadsbidrag vid en bostadskostnad
år 1990 (kr./år) (kr./m ån) år 1992 på
2 700 3 100 3 500 >3 900
80 000
1 510
1 710
1 910
2 110
(+60)
(+70)
(+80)
(+210)
110 000
1 010
1 210
1 410
1 610
(+30)
(+35)
(+45)
(+175)
130 000
1 075
1 275
(+10)
(+20)
(+25)
(+160)
Makar/samboende med tre bam
Förvärvsinkomst Bostadsbidrag vid en bostadskostnad
år 1990 (kr./år) (kr./mån) år 1992 på
3 500
4 000
4 500
>5 000
90 000
2 575
2 825
3 075
3 325
(+45)
(+55)
(+65)
(+225)
1 925
2 175
2 425
2 675
(+25)
(+35)
(+45)
(+210)
160 000
1 425
1 675
1 925
2 175
(+10)
(+15)
(+20)
(+175)
Mina förslag om ändringar av reglerna för bostadsbidragen till barnfamiljerinnebär att de totala kostnaderna för bostadsbidrag till dessa hushåll för bi-dragsåret 1992 kan beräknas uppgå till ca 4 200 milj.kr. Hälften av detta be-lopp betalas av staten och hälften av kommunerna.
3.2 Bostadsbidrag till hushåll utan bam
3.2.1 Inkomst- och bostadskostnadsgränser
Mitt förslag: Bostadsbidragen till ungdomar anpassas till löne- ochprisutvecklingen.
Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs
med 2 000 kr. till 33 OCX) kr. per år för ensamboende ochmed 3 000 kr. till 47 000 kr. per år för makar/samboende.
Den nedre bostadskostnadsgränsen per månad höjs med 100 kr. permånad,för dem som inte har studiemedel till 900 kr. ochför dem som har studiemedel till 1 600 kr.
Den övre bostadskostnadsgränsen höjs med 200 kr. per månad,för ensamboende till 2 500 kr. ochför makar/samboende till 3 100 kr.
Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn anpassas tilllöneutvecklingen. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjsmed 4 000 kr. till 70 000 kr. per år.
Skälen för mitt förslag: Bostadsbidragen till hushåll utan barn lämnastill ungdomar , studerande och andra hushåll utan bam. Bidragens storlek be-ror på bostadskostnaden och den inkomst som hushållet har. Boverket har,av förenklingsskäl, föreslagit att bostadsbidrag skall lämnas till samtliga hus-håll utan barn efter enhetliga regler, dvs. att samma inkomst- och bostads-kostnadsgränser samt bidrags- och reduktionsandelar skall tillämpas vid be-räkning av bostadsbidrag till dessa hushåll.
Bostadsbidragen till ungdomar och studerande är avsedda att ge det eko-nomiska stöd som är nödvändigt för att också de som har låga inkomster skallkunna efterfråga en bostad. Dessa bidrag ger främst ett högkostnadsskydd.Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn riktas till dem som till följd avlåga inkomster endast får begränsat utbyte av sänkningen av den statliga in-komstskatten.
Bostadsbidragen till ungdomar och till andra hushåll utan barn har såledesskilda syften. Enligt min mening bör någon ändring i denna del inte göras.Jag är därför inte beredd att biträda boverkets förslag om att lämna bidrag tillsamtliga hushåll utan barn efter enhetliga regler. Mina förslag begränsas tillsådana justeringar som krävs för att anpassa stöden till ändrade inkomster ochbostadsutgifter.
För att bostadsbidragen till ungdomar inte skall urholkas bör de anpassastill inkomst- och bostadskostnadsutvecklingen. Jag förordar att inkomstgrän-sen för oreducerat bostadsbidrag höjs, för ensamboende med 2 000 kr. till
33 000 kr. per år och för makar/samboende med 3 000 kr. till 47 000 kr. per Prop. 1990/91: 1 10år. Jag förordar vidare att den nedre bostadskostnadsgränsen per månad höjsmed 100 kr. för dem som inte har studiemedel till 900 kr. och för dem somhar studiemedel till 1 6(X) kr. samt att den övre bostadskostnadsgränsen höjsmed 200 kr. för ensamboende till 2 500 kr. och för makar/samboende till
3 100 kr.
Bostadsbidragen till andra hushdll utan barn avser, som jag tidigare redo-visat, att i huvudsak kompensera för de samlade effekterna av skatteomlägg-ningen. Med hänsyn härtill finns det inte-skäl att göra några justeringar avbostadskostnadsgränserna. Det maximala bostadsbidraget under år 1992 förandra hushåll utan barn bör därför vara oförändrat i förhållande till inneva-rande bidragsår (6 840 kr ./år). För att bidragen inte skall urholkas bör dockgränsen för oreducerat bidrag anpassas till inkomstutvecklingen. Jag förordaratt inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs med 4 000 kr. till70 000 kr. per år.
De ändringar som jag nu har förordat, och som föranleder ändringar i 14och 20-21 §§ lagen om bostadsbidrag, bör tillämpas för bidrag som lämnasfr.o.m. den 1 januari 1992.
3.2.2 Förslagens effekter
Mina förslag i det föregående innebär att de maximala bostadsbidragen förungdomar mellan 18 och 28 år kommer att uppgå till följande belopp.
Bostadsbidragår 1992 (kr./år)
Ändring frånår 1991 (kr./år)
Makar/samboende
med studiemedel
13 500
+900
utan studiemedel
19 8CX)
+900
Ensamboende
med studiemedel
8 100
+900
utan studiemedel
14 400
+900
15 Effekterna av mina förslag i fråga om ungdomar kan vidare belysas genom Prop. 1990/91: 110följande exempel.
Bidragsgrundandeinkomst (kr./år)
Bostadsbidrag vid en bostadskostnad(kr./mån) år 1992 på
1 500 2 000 2 500 >3 100
Utan studiemedel
Ensamboende
-33 000
1 200
1 200
50 000
-
60 000
-
-
450 Sam boende
-47 000
1 200
1 650
70 000
-
1 010
90 000
-
-
-
455 Med studiemedel
Ensamboende
-33 000
-
50 000
-
-
60 000
-
-
-
-
Samboende
-47 000
-
1 125
70 000
-
-
90 000
-
-
-
-
Effekterna av mina förslag i fråga om andra hushåll utan barn kan belysasgenom följande exempel.
Bidragsgrundandeinkomst (kr./år)
Bostadsbidrag vid en bostadskostnad(kr./mån) år 1992 på
3 000
>3 500
-70 000
95 0(X)
-
110 000
•
235 Jag beräknar kostnaderna för bostadsbidrag till hushåll utan barn enligtdessa regler under bidragsåret 1992 till ca 310 milj.kr. Hälften av detta be-lopp betalas av staten och hälften av kommunerna.
Som jag tidigare har redovisat beräknas de totala kostnaderna förbostadsbidragen till barnfamiljer under bidragsåret 1992 uppgå till ca 4 200milj.kr. De sammanlagda kostnaderna för bostadsbidragen under år 1992beräknas således uppgå till ca 4 500 milj.kr.
16 Mitt förslag: Reglerna i 23 § andra stycket lagen om bostadsbidragom den tidigaste tidpunkt från vilken bostadsbidrag lämnas görs till-ämplig även vid omprövning av beviljat bidrag på grund av ändrad in-komst och ändrad bostadskostnad.
En särskild preskriptionstid om tre år införs i fråga om återkrav avfelaktigt utbetalat bostadsbidrag.
Boverket: Verket har lämnat vissa förslag till ändringar av bidrags-reglerna som inte har direkt samband med förslaget till nytt inkomstpröv-ningssystem utan som främst syftar till att förenkla administrationen av bo-stadsbidragen. Bl.a. har verket föreslagit att den särskilda retroaktivitets-regeln i 30 § lagen om bostadsbidrag slopas och att en preskriptionsregel in-förs vid krav på återbetalning av felaktigt utbetalat bostadsbidrag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak inte haft någraerinringar eller har inte behandlat förslagen.
Skälen för mitt förslag: Enligt huvudregeln i 23 § lagen om bo-stadsbidrag lämnas bostadsbidraget från och med månaden efter den då rätttill bostadsbidrag har uppkommit. Bidrag lämnas dock inte för längre tid till-baka än tre månader före den månad då ansökan om bidrag gjordes. Vid om-prövning på grund av ändrad inkomst och ändrad bostadskostnad får enligtbestämmelserna i 30 § bidrag endast avse tiden från kvartalsskiftet närmastföre den dag då ansökan om omprövning kom in till kommunen.
För den enskilde bidragstagaren är det svårt att förstå varför det nya bidra-get inte gäller för hela den tid som den högre bostadskostnaden eller ändradeinkomsten avser. Enligt boverket försvårar denna särskilda retroaktivitets-regel handläggningen av bidragsärendena i kommunerna. Verket föreslår där-för att regeln slopas av förenklingsskäl. Jag delar verkets uppfattning ochförordar att den särskilda bestämmelsen som nu gäller vid omprövning pågrund av ändrad inkomst och ändrad bostadskostnad slopas i 30 §. Reglernaför omprövning av bidragsbeslut kommer härigenom att bli enhetliga.
Enligt 31 § skall kommunen besluta om återbetalning av bostadsbidragsom har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. För närvarande finnsingen särskild tidsfrist angiven inom vilken ett återkrav måste aktualiseras.Återkrav torde därför vara underkastade vanliga regler om tio års preskrip-tion.
Det förekommer i dag enligt boverket att kommunerna ställer krav på åter-betalning många år efter bidragsårets utgång. För egen del anser jag att kravpå återbetalning bör framställas skyndsamt. För fordringar i vanliga konsu-mentförhållanden gäller sedan några år en preskriptionstid på tre år. Jag anseratt en motsvarande preskriptionstid bör införas i fråga om krav på återbetal-ning av felaktigt utbetalat bostadsbidrag. Jag förordar därför att det införs en
särskild preskriptionsregel om att krav pä återbetalning förfaller om det inte Prop. 1990/91: 110framställs inom tre år efter utgången av det kalenderår då bidraget lyftes. I defall taxeringen har överklagats bör dock tiden kunna utsträckas till ett år efterutgången av det kalenderår då taxeringen vunnit laga kraft. En regel av dennainnebörd bör tas in i 31 § lagen om bostadsbidrag.
I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om på vilka grundereftergift bör lämnas. Enligt 31 § tredje stycket lagen om bostadsbidrag fårkommunen efterge belopp som skall återbetalas om det finns särskilda skäl.Boverket har efterlyst riktlinjer för denna prövning. I dag tillämpas i praxisriksskatteverkets regler för existensminimum i förhållande till hushållets in-komst- och förmögenhetsförhållanden pä längre sikt. Verket anser emellertidatt detta mått inte är något bra mått på återbetalningsförmågan utan föreslår attprövningen i stället utgår från konsumentverkets riktlinjer för skälig konsum-tion.
Enligt min uppfattning kan det finnas skäl att inte längre göra bedöm-ningen av om eftergift skall lämnas med utgångspunkt i reglerna för exi-stensminimum. I likhet med boverket menar jag att det i stället kan vara moti-verat att utgå från konsumentverkets riktlinjer för skälig konsumtion. Det kandock bli nödvändigt att göra avvikelser i enskilda fall. Jag anser därför inte attdet är lämpligt att i lagtext ange någon bestämd riktlinje. Det får liksom hittillsöverlämnas åt rättstillämpningen att avgöra när en bidragstagare bör slippas.k. återbetalningsskyldighet.
I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom bostadsdepartementet upp-rättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.Förslaget innefattar även ändringar föranledda av riksdagens beslut omboverkets namn (prop. 1990/91:34, Boll 4, rskr.92).
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1988:786) ombostadsbidrag.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-nom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden harlagt fram.
gotab 98070. Stockholm 1991