om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz
Prop.
1990/91:112
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
I propositionen föreslås att det förfarande med brevröstning i Förbundsre-publiken Tyskland, som har tillämpats sedan valet år 1982, skall kommatill användning också vid 1991 års val. Förutom i Tyskland föreslås brev-röstning kunna äga rum också i Schweiz.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 112
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Vid 1991 års ordinarie val till riksdagen och det samtidiga valet avlandstingsledamöter och kommunfullmäktige samt vid extra val till riks-dagen och folkomröstning som infaller före 1994 års motsvarande val fårröstberättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland eller Schweizrösta genom att från samma land sända sina valsedlar till valnämnden medposten (brevröstning).
Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), ominte annat följer av denna lag.
2 § Brevröstning skall gå till på följande sätt.
Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. Inärvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ettytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefterskriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete atthan gjort på detta sätt och att försändelsen har ställts i ordning i Förbunds-republiken Tyskland respektive Schweiz. Vidare anger han på ytterkuver-tet dels den dag då brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning, dels sittpersonnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigtundertecknat försäkran samt att de inte känner till något förhållande somstrider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adres-ser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens makeeller barn eller makens barn får inte vara vittne.
Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andrastycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ettomslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för post-befordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen iallmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, tillvalnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där densärskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1972:620) skall finnastillgänglig.
Vid val till riksdagen, vid val i hela landet av landstingsledamöter ochkommunfullmäktige och vid en folkomröstning får brevröstningsförsän-delsen vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avgessenast dagen före valdagen. Vid extra val till riksdagen och vid folkomröst-ning samtidigt med sådana val får brevröstningsförsändelsen vara iord-ninggjord tidigast 20 dagar före valdagen. Försändelsen skall anses avgivenden dag då den är poststämplad. Brevröstningsförsändelsen bör lämnas förpostbefordran i så god tid att den kan beräknas vara valnämnden tillhanda senast andra dagen efter valdagen.
3 § Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till val-nämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. 1 väntan på den 2
offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelserna Prop. 1990/91:112förvaras på ett betryggande sätt.
4 § Granskning och rösträkning skall i fråga om brevröstningsförsändel-ser ske vid den offentliga forrättning som avses i 13 kap. 9§ vallagen(1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma paragrafs första styckehar vidtagits, skall brevröstningsforsändelserna granskas på följande sätt.
Granskningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brevröst-ningsförsändelser räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Däreftergranskas omslagskuverten. Därvid kontrolleras att
1. omslagskuvertet inte har blivit öppnat efter tillslutandet,
2. omslagskuvertet har avlämnats for postbefordran i Förbundsrepubli-ken Tyskland eller Schweiz,
3. brevröstningsförsändelsen inte har avgetts senare än dagen före val-dagen.
I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas omslagskuvertetpå det sätt som föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs omslagskuvertet åt sidan.Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flerasärskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.
5 § När kontrollen enligt 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert sominte har lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att
1. omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort,
2. samma väljare inte har avgivit sådant fönsterkuvert som avses i 13kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brevröstnings-försändelse,
3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,
4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen.
I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas ytterkuvertet pådet sätt som föreskrivs i 6 §. I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammansmed väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet, som läggs åt sidan.Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flerasärskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.
6 § När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytterkuverten till devalförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att försän-delsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven tidsamt att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. Inner-kuverten granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffen-het, att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert for vaije val ochatt innerkuverten inte är försedda med obehörig märkning. Godkändainnerkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarensnamn i röstlängden att han har utövat sin rösträtt.
Föreligger någon brist eller felaktighet i ett hänseende som valnämndenskall kontrollera enligt första stycket, skall det eller de bristfälliga kuvertentillsammans med väljarens röstkort och ytterkuvertet åter läggas in i om-slagskuvertet. Detsamma gäller, om ett innerkuvert är tomt eller om detinte klart framgår att ett kuvert innehåller en valsedel. Omslagskuverten
läggs i sin tur in i ett eller flera omslag som förseglas och förses med Prop. 1990/91:112anteckning om innehållet.
Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i 13
kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och gäller till utgången av år1994.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991
Närvarande statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson
Föredragande: statsrådet Freivalds
För att de väljare som vistas utomlands skall kunna utöva sin rösträttanordnas sedan lång tid tillbaka vid de allmänna valen röstmottagning påsvenska beskickningar och konsulat samt på fartyg. Regler om sådanröstmottagning finns i 10 kap. 7 — 16 §§ vallagen (1972:620). Vid 1988 årsval avgavs drygt 20 000 röster på detta sätt.
I stort sett har röstmottagningen hos de svenska utlandsmyndigheternakunnat genomföras utan några invändningar från den berörda staten. Detfinns emellertid två undantag härifrån: Schweiz och FörbundsrepublikenTyskland. Sedan 1956 års val har någon röstmottagning inte kunnat ge-nomföras hos de svenska utlandsmyndigheterna i Schweiz och sedan 1979års val inte heller i Förbundsrepubliken Tyskland. De tyska myndigheter-na har dock accepterat att utländska medborgare deltar i val i sina hemlän-der genom att sända sina valsedlar till hemlandet med posten, s. k. brev-röstning. I Schweiz har inte heller detta varit möjligt. De svenskar iSchweiz som har velat delta i svenska val har därför fått bege sig till enutlandsmyndighet i något grannland och lämna sina röster där.
Inför 1982 års val beslöt riksdagen som en försöksverksamhet att införabrevröstning för de röstberättigade som vistades i FörbundsrepublikenTyskland (prop. 1981/82:224, KU 37, rskr. 384, SFS 1982:414). En sär-skild lag om försöksverksamheten trädde i kraft den 1 juli 1982 och gälldeintill utgången av det året. På samma sätt beslutade riksdagen inför 1985års val en tidsbegränsad lag om brevröstning i Förbundsrepubliken (prop.1984/85:1 19, KU 28, rskr. 210, SFS 1985:205). Också vid 1988 års valägde brevröstning rum där. Inför detta val beslutade riksdagen (prop.1987/88:21, KU 15, rskr. 101, SFS 1987:1336) en lagsom inte bara gälldedet ordinarie valet utan också kunde tillämpas om ett extra val eller enfolkomröstning skulle infalla under perioden fram till nästa ordinarie val.Vid 1982 års val avgavs 2 157 brevröster från Tyskland, valet därpå 2 235och vid 1988 års val 1 916 brevröster.
Erfarenheterna från brevröstningen i Förbundsrepubliken utvisar att detinte är något större administrativt problem att hantera brevrösterna. An-
delen underkända röster (11 % år 1982, 8% år 1985 och 13% år 1988) har Prop. 1990/91:112dock varit stor. Riksskatteverket har i en promemoria om erfarenheterm.m. från 1988 års allmänna val som exempel på ofta förekommande felnämnt att röstkort saknas, att ytterkuvertet inte varit igenklistrat och attdatum på ytterkuvertet saknats eller varit felaktigt. Detta är en typ av felsom vid brevröstning upptäcks först vid rösträkningen och därför inte kankorrigeras. Motsvarande fel vid röstning med valsedelsförsändelse i Sveri-ge upptäcks normalt av röstmottagaren eller valförrättaren och kan därförrättas till. Verket har gjort bedömningen att det inte är möjligt att genomytterligare informationsinsatser eller dylikt åstadkomma någon radikalminskning av andelen underkända röster. Större förändringar skulle kun-na åstadkommas endast genom ändrad lagstiftning.
Det har i Schweiz hittills ansetts oförenligt med landets suveränitet attutländska medborgare i Schweiz deltar i det politiska livet i sina hemlän-der genom att rösta på beskickningar eller konsulat eller genom brevröst-ning. Den schweiziska regeringen har emellertid med ändring av tidigarepraxis beslutat att tillåta brevröstning. Röstning på utlandsmyndigheternaär dock fortfarande förbjuden.
De tyska myndigheterna har inte ändrat uppfattning i fråga om brevröst-ningen. Detta innebär att röstmottagning på utlandsmyndigheterna nume-ra inte heller kan äga rum i de förbundsländer som nyligen inträtt iFörbundsrepubliken. I den förutvarande Tyska Demokratiska Republikenvar däremot sådan röstmottagning tillåten. Denna möjlighet upphördeemellertid då de båda tyska staterna förenades.
Det är enligt min mening angeläget att så få undantag som möjligt görsfrån den i Sverige gällande huvudregeln att rösträtten utövas genom per-sonlig inställelse. Härigenom kan man bäst upprätthålla de krav på tillför-litlighet som måste ställas på valen. Det är emellertid samtidigt angelägetatt de väljare som befinner sig utomlands på ett rimligt sätt bereds möjlig-het att delta i valen. Brevröstning bör därför komma till användning isådana fall då det inte är möjligt att i något visst land genomföra röstmot-tagning på de svenska utlandsmyndigheterna. Enligt min mening börmöjlighet till brevröstning därför erbjudas inte bara som tidigare i För-bundsrepubliken Tyskland utan nu också i Schweiz.
Den stora andelen underkända röster gör att brevröstningen även fort-sättningsvis måste betraktas som ett provisorium. Riksskatteverket harsom jag nämnt ansett att ändrad lagstiftning är enda sättet att minskaandelen underkända röster. Mot intresset att så många röster som möjligtskall godkännas måste dock vägas intresset av ett korrekt val utan möjlig-heter till fusk. Jag avser att inom kort begära regeringens bemyndigandeatt tillkalla en särskild utredare för att överväga förändringsbehov ochutvecklingsmöjligheter inom valadministrationen. En teknisk översyn avreglerna om brevröstning torde komma att rymmas inom utredarens upp-drag. Som nämns i 1990 års budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 4 s.12) kan dessutom också andra valfrågor bli aktuella i utredningssamman-hang.
Svenska myndigheter står också i kontakt med tyska myndigheter för att
försöka finna en lösning som medger röstmottagning på beskickningar och Prop. 1990/91:112konsulat i Förbundsrepubliken.
Mot bakgrund av det anförda förordar jag att en ny lag om brevröstningi Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz liksom föregångarna görstidsbegränsad.
Liksom vid 1988 års val bör den nya lagen gälla inte bara det allmännavalet år 1991 utan också under perioden fram till nästa ordinarie val år1994. Härigenom kan brevröstning tillämpas också vid extra val till riks-dagen och vid folkomröstningar om några sådana skulle komma att ägarum under perioden.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen
att anta ett inom justitiedepartementet upprättat förslag till lag ombrevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutaratt genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra-ganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991