om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt
Prop.
1990/91:33
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Erik Åsbrink
I propositionen föreslås att giltighetstiden för den nuvarande lagen omtotalisatorskatt med viss ändring av skatteuttaget förlängs till att omfattatotalisatorvadhållning under år 1991.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 33
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt
Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1984:351) om totalisatorskattskali ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Totalisatorskatt tas ut med elvaprocent av de sammanlagda insat-serna upp till
2 600 miljoner kronor år 1984
2 600 miljoner kronor år 1985
2 750 miljoner kronor år 1986
3 050 miljoner kronor år 1987
3 150 miljoner kronor år 1988
3 150 miljoner kronor år 1989
3 500 miljoner kronor år 1990och med åtta procent på översti-gande insatser.
Föreslagen lydelse
§'
Totalisatorskatt tas ut med elvaprocent av de sammanlagda insat-serna upp till
2 600 miljoner kronor år 1984
2 600 miljoner kronor år 1985
2 750 miljoner kronor år 1986
3 050 miljoner kronor år 1987
3 150 miljoner kronor år 1988
3 150 miljoner kronor år 1989
3 500 miljoner kronor år 1990
3 700 miljoner kronor år 1991och med åtta procent på översti-gande insatser.
7§2
Denna lag gäller för totalisa- Denna lag gäller för totalisa-torvadhållning enligt 1 § som sker torvadhållning enligt 1 § som skerföre utgången av år 1990. före utgången av år 1991.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
1 Senaste lydelse 1989:934.
2 Senaste lydelse 1989:934.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, statsråden Engström,Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johans-son, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström,Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Åsbrink
Totalisatorverksamhet i samband med trav- och galopptävlingar har iSverige förekommit sedan lång tid. År 1973 beslöt riksdagen (prop.1973:113, JoU 28, rskr. 235) om nya riktlinjer för hästtävlingar medtotalisatorverksamhet. Riksdagen bemyndigade regeringen att träffa avtalmed Svenska travsportens centralförbund (STC) och Svenska galoppspor-tens centralförbund (SGC) om sådana riktlinjer. Den 22 mars 1973 träffa-des ett avtal mellan staten och de båda förbunden. I anslutning härtillbildades Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG).
Efter riksdagens bemyndigande (prop. 1975/76:150, JoU 45, rskr. 382)träffades ett nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden den 13april 1976. Avtalet förlängdes att gälla t.o.m. den 30 juni 1984 genomtilläggsavtal den 27 juni 1980.
Nytt avtal mellan staten och trav- och galoppförbunden gällande tidenden 1 juli 1984 — den 31 december 1988 träffades den 3 april 1984. Avtaletbyggde bl.a. på att en ny lag om totalisatorskatt skulle införas. I proposi-tion 1983/84:180 redovisade regeringen huvuddragen i avtalet och före-slog riksdagen bl. a. att anta en lag om totalisatorskatt. Riksdagen biföllpropositionen (SkU 1983/84:41, rskr. 339 samt SkU 1983/84:55, rskr.411). Den 7 juni 1984 godkände regeringen avtalet och lämnade ATGtillstånd att t.o.m. år 1988 anordna vadhållning i samband med hästtäv-lingar.
Avtalet har förlängts på i princip oförändrade villkor 1988 och 1989.Vid båda tillfällena förlängdes avtalet med ett år. Riksdagen antog rege-ringens förslag till totalisatorskatt för 1989 resp. 1990 (prop. 1988/89:24,SkU 14, rskr. 32 och prop. 1989/90:32, SkU 11, rskr. 33) Regeringengodkände efter riksdagsbehandling av totalisatorskatten avtalen och läm-nade ATG tillstånd att anordna vadhållning i samband med hästtävlingaråren 1989 resp. 1990.
Jag avser nu att ta upp frågan om totalisatorskatt för år 1991.
Lagen (1984:351, ändrad senast 1989:934) om totalisatorskatt gällert. o. m. utgången av år 1990.
Lagen är utformad efter mönster av andra punktskattelagar. Skatt er-läggs for insatserna på sådan totalisatorvadhållning vid offentliga trav- ochgalopptävlingar, för vilken tillstånd krävs enligt lotterilagen (1982:1011).ATG är ensam skattskyldig.
Skattskyldighet inträder när vinstuträkning sker.
I de tidigare träffade avtalen har också ingått en bestämning av totalisa-torskattens storlek. Efter riksdagens beslut tas skatten ut med elva procentav insatserna upp till ett i lagen angivet grundbelopp för vart och ett avåren 1984—1990 och med åtta procent av insatserna därutöver. Följandegrundbelopp har tillämpats
2600 miljoner kronor år 1984
2600 ”
” år 1985
2 750 ”
” år 1986
3050 ”
” år 1987
3150 ”
” år 1988
3150 ”
” år 1989
3 500 ”
” år 1990.
Bakgrunden till gällande skattekonstruktion var att det vid de överlägg-ningar som ägt rum mellan staten och trav- och galoppförbunden införavtalsperioden 1984—1988 stått klart att några kraftiga skattehöjningarinte varit önskvärda. En begränsad höjning av statens andel ansågs dockmöjlig. Genom skattekonstruktionen skulle sporten ges den grundtrygghetsom ansågs nödvändig för att sporten och spelet även i fortsättningenskulle kunna utvecklas på samma gynnsamma sätt som tidigare.
Det nu aktuella avtalet är i huvudsak oförändrat jämfört med 1989 årsavtal och innebär i princip endast viss justering av skatteuttaget genom enhöjning av grundbeloppet från 3 500 till 3 700 milj. kr. jämfört med vadsom gällt för år 1990. Avtalet gäller endast för år 1991.
Bakgrunden till att man även för år 1991 valt en ettårig förlängning avtidigare avtal är följande.
Regeringen tillkallade den 16 november 1989 en utredningsman för attgöra en översyn av beskattningen av de spel som bedrivs av ATG och detvå statliga spelbolagen Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.Utredningen, som antog namnet spelskatteutredningen, har i sitt betän-kande (SOU 1990:56) Skatt på lotterier och spel föreslagit vissa föränd-ringar av beskattningen av bolagens spel och lotterier. Betänkandet beredsför närvarande i regeringskansliet. Innan ställning tagits till nya skattereg-ler har det varit naturligt att enbart förlänga avtalet för ett år.
Som en förutsättning för att det nu ingångna avtalet skall bli gällande
har angetts dels att regeringen godkänner avtalet, dels att riksdagen dess- Prop. 1990/91: 33förinnan beslutarom en totalisatorskatt för år 1991 i enlighet med vad jag
kommer att föreslå i det följande (avsnitt 4).
Mitt förslag: Skattesatserna för totalisatorskatten skall för år 1991vara oförändrade och tas ut med elva procent av de sammanlagdainsatserna upp till ett grundbelopp och med åtta procent på översti-gande insatser. Grundbeloppet föreslås höjt från 3 500 till 3 700miljoner kronor.
Skälen för mitt förslag: Någon ändring av de skattesatser som nu tilläm-pas bör inte ske för år 1991. Däremot anser jag att en viss anpassning avskatteuttaget bör göras i förhållande till nuvarande penningvärde ochkostnadsnivå. Detta bör ske genom en justering av grundbeloppet, sombör höjas från 3 500 till 3 700 miljoner kronor. Skatt bör således tas ut medelva procent av de sammanlagda insatserna upp till 3 700 miljoner kronoroch med åtta procent på överstigande insatser. Giltighetstiden för lagenom totalisatorskatt bör förlängas och gälla totalisatorvadhållning under år1991. Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1991.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-tats förslag till lag om ändring i lagen (1984:351) om totalisatorskatt.
De föreslagna ändringarna är enligt min mening av sådan beskaffenhet attlagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöverdärför inte inhämtas över lagförslaget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-den lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990