om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m.
Prop.
1991/92:162
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 april 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Ulf Dinkelspiel
1 propositionen läggs fram förslag till ändringar i tulltaxelagen (1987:1068,omtryckt 1987:1186). Ändringarna rör dels tullskyddet för viss vegetabi-lisk olja, dels en anpassning av texten i 22 kap. till de förslag som lagtsfram i regeringens proposition 1991/92:116 om ändringar i lagen(1977:306) om dryckesskatt.
Enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. får regeringen meddelaföreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattningtillverkas i Sverige. Regeringen får också i enskilda fall besluta om dyliktullfrihet. I propositionen föreslås en liberalisering så att tullfrihet kanmedges i vissa fall även om tillverkningen i landet inte kan anses somringa.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 162
Härigenom föreskrivs att 15 kap. samt 22 kap. tulltaxelagen
(1987:1068)* skall ha följande lydelse.
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.09;
b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);
c. ätbara beredningar som innehåller mer än 15 viktprocent av produkter enligtnr 04.05 (i allmänhet 21 kap.);
d. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04 — 23.06;
e. isolerade fettsyror, beredda vaxer, medikamenter, färger, lacker, tvål och såpa,parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljoroch andra varor enligt sjätte avd.;
f. faktis framställd av oljor (nr 40.02).
2. Nr 15.09 skall inte tillämpas för oljor som erhållits ur oliver genom extraktionmed lösningsmedel (nr 15.10).
3. Nr 15.18 omfattar inte fetter och oljor som enbart denaturerats; sådana produkterskall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetteroch oljor.
4. ”Soapstocks”, bottensatser och avslemningsåterstoder erhållna vid rening avoljor samt stearinbeck, glycerolbeck och ullfettbeck skall klassificeras enligt nr15.22.
15.01 Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, ävenutpressade eller extraherade med lösningsmedel .... fri
15.02 Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa
eller utsmälta, även utpressade eller extraherade medlösningsmedel ............................. fri
15.03 Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin ochtalgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sättberedda.................................. fri
15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktio-ner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade meninte kemiskt modifierade ..................... fri
15.05 Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbe-gripet lanolin) ............................. fri
15.06 Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner avsådana fetter eller oljor, även raffinerade men intekemiskt modifierade ........................ fri
15.07 Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffine-rade men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja, även avslemmad ............ fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................ 8 %
Lagen omtryckt 1987:1186.
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.08 Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffine-rade men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja ..........................
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.09 Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade
men inte kemiskt modifierade:
A. jungfruolja .............................
B. andra slag:
1. avseddda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.10 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktionerav sådana oljor, även raffinerade men inte kemisktmodifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor el-ler fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:
A. oraffinerade oljor, även blandade med jungfruolja
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.11 Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinera-de men inte kemiskt modifierade:
A. oraffinerad olja ..........................
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.12 Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktio-ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemisktmodifierade:
A. solrosolja och safflorolja, oraffinerade; bomullsfrö-olja, oraffinerad, även befriad från gossypol.....
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................
2. andra:
a. fasta fraktioner .....................
b. andra produkter ....................
15.13 Kokosolja, palmkärnolja och babassuolja samt fraktio-ner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemisktmodifierade:
17%
15%
fri
8%
17%
15%
fri
8%
17%
15%
fri
8%
17%
15%
fri
8%
17%
15%
fri
8%
17%
15%
A. oraffinerade oljor ........................ fri Prop. 1991/92:162
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................ 8 %
2. andra:
a. fasta fraktioner ..................... 17 %
b. andra produkter .................... 15%
15.14 Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner avdessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifi-erade:
A. oraffinerade oljor ........................ fri
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................ 8 %
2. andra:
a. fasta fraktioner ..................... 17 %
b. andra produkter .................... 15 %
15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripetjojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor,även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
A. linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfrö-olja, tungolja och jojobaolja samt fraktioner av des-
sa oljor ................................ fri
B. andra slag:
1. oraffinerade fetter och oljor .............. fri
2. andra:
a. avsedda att användas uteslutande för tek-niskt bruk ......................... 8%
b. andra:
a. fasta fraktioner................... 17%
p. andra produkter .................. 15%
15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samtfraktioner av sådan fetter eller oljor, som helt ellerdelvis hydrerats, omförestrats (även internt) ellerelaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bear-betade:
A. produkter med karaktär av konstgjorda vaxer ... 5,8%
B. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk:
a. linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, to-baksfröolja, tungolja och jojobaolja samt
fraktioner av dessa oljor............... fri
b. andra ............................ 8%
2. andra............................... 17%
15.17 Margarin; ätbara blandningar och beredningar av ani-maliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller avfraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel,andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:
A. margarin i fast form och annat berett ätbart fett . . 25%
B. flytande fettemulsioner .................... fri
C. andra slag:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk................................ 8 %
2. andra............................... 15%
15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samtfraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxidera-de, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymerisera-de genom upphettning i vakuum eller i inert gas ellerpå annat sätt kemiskt modifierade, med undantag avprodukter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller be-redningar av animaliska eller vegetabiliska fetter elleroljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligtdetta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon an-nanstans:
A. linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaoljaoch ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemisktmodifierade; blandningar som huvudsakligen be-står av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ri-cinolja eller tobaksfröolja eller av fraktioner av des-
sa oljor, även kemiskt modifierade ......100 kg 3: —
B. andra oätliga blandningar som består av raffinerade
produkter enligt nr 15.07 —15.16 ............. 8 %
C. andra slag .............................. fri
15.19 Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffine-ring; tekniska fettalkoholer:
A. tekniska enbasiska fettsyror samt sura oljor från
raffinering.............................. fri
B. tekniska fettalkoholer:
1. produkter med karaktär av konstgjorda vaxer . fri
2. andra............................... 6%
15.20 Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvatten och glyce-
rollut.................................... fri
15.21 Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax,
andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raf-finerade eller färgade ........................ fri
15.22 Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor
eller andra fettartade ämnen eller av animaliska ellervegetabiliska vaxer.......................... fri
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar inte:
a. produkter enligt detta kapitel (andra än sådana enligt nr 22.09) som har berettsfor att användas för matlagningsändamål och därigenom blivit olämpliga somdrycker (i allmänhet nr 21.03);
b. havsvatten (nr 25.01);
c. destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande ren-hetsgrad (nr 28.51);
d. utspädd ättiksyra som innehåller mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.15);
e. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04;
f. parfymeringsmedel och toalettmedel (33 kap.).
2 Lydelse enligt prop. 1991/92:116.
2. Vid tillämpning av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller att alkoholhalten Prop. 1991/92: 162uttryckt i volymprocent skall bestämmas vid en temperatur av + 20°C.
3. Med alkoholfria drycker i nr 22.02 förstås sådana drycker som har en alkoholhaltav högst 0,5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klassificeras enligt nr 22.03 —22.06 eller 22.08, alltefter beskaffenheten.
22.01 Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineral-vatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker ellerannat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö . .
22.02 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten,med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller avaromämne, samt andra alkoholfria drycker, med un-dantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr20.09:
A. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 vo-lymprocent ........................ 100 1
B. andra slag..............................
22.03 Maltdrycker:
med en alkoholhalt:
A. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent
(lättöl) ............................ 1001
B. överstigande 2,25 men inte 3,5 volympro-
cent (öl) ........................... 1001
C. överstigande 3,5 volymprocent (starköl) . . . 100 1
22.04 Vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts starka-re genom tillsats av alkohol; druvmust, annan än sådanenligt nr 20.09:
A. druvmust i jäsning samt druvmust vars jäsning haravbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol.................................. 1001
B. andra slag:
1. musserande vin, med en alkoholhalt:
a. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent
b. överstigande 2,25 volymprocent.....1001
2. annat vin samt druvmust vars jäsning har för-hindrats eller avbrutits genom tillsats av alko-hol, med en alkoholhalt:
a. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent
b. överstigande 2,25 men inte 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter .. 100 1
p. på andra kärl ................1001
c. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter . . 100 1
p. på andra kärl ................1001
22.05 Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med
växter eller aromatiska ämnen:
med en alkoholhalt:
A. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent ....
10:-
fri
10: —
12: —
14: —
10:-
fri
40: —
fri
15: —
7:-
40: —
30: —
fri
B. överstigande 2,25 men inte 15 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter.......1001
2. på andra kärl .....................1001
C. överstigande 15 volymprocent:
1. på kärl rymmande högst 10 liter.......1001
2. på andra kärl .....................100 1
22.06 Andra jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvinoch mjöd; blandningar av jästa drycker samt bland-ningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, intenämnda eller inbegripna någon annanstans:
A. musserande, andra än äppel- och päronvin, med enalkoholhalt:
1. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent .
2. överstigande 2,25 volymprocent.......1001
B. andra slag, med en alkoholhalt:
1. överstigande 0,5 men inte 2,25 volymprocent .
2. överstigande 2,25 men inte 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.......100 1
b. på andra kärl.....................1001
3. överstigande 15 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter.......1001
b. på andra kärl .....................1001
22.07 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av minst80 volymprocent; etylalkohol och annan sprit, denatu-rerade, oavsett alkoholhalt:
A. avsedda att användas uteslutande för kemisk om-vandling ...............................
B. andra .................................
22.08 Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mind-re än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdryc-ker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av såda-na slag som används för framställning av drycker:
A. drycker med en alkoholhalt överstigande 0,5 men
inte 2,25 volymprocent ....................
B. andra slag:
1. likör, bitter och liknande drycker ......100 1
2. andra drycker, inbegripet sprit och odenatu-rerad etylalkohol med en alkoholhalt av mindreän 80 volymprocent:
a. på kärl rymmande högst 10 liter:
a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;
vodka; gin och genever.........1001
p. andra slag ..................1001
b. på andra kärl:
a. whisky; brännvin, okryddat eller kryddat;
vodka; gin och genever.......100 lav
Prop. 1991/92; 162
15:-
7: —
40: —
30:-
fri
100:-
fri
25: —
10:-
40: —
50: —
fri
6%
fri
92:50
40: —
67:50
50 volymprocent alkoholhalt vid +20°C
P. andraslag ................100 lav
50 volymprocent alkoholhalt vid + 20°C
3. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av så-dana slag som används for framställning av
drycker ................... ..........
22.09 Ättika ...................................
15:- Prop. 1991/92:162
17:50
5%
6%
Anm. För spritdrycker, vin eller starköl, som infors i den ordning somanges i 18 § 3, 4, 6 eller 7 lagen (1977:293) om handel med drycker, utgår,
om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter:
Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 .................. 210: —
Vin:
med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent 65: —
med en alkoholhalt överstigande 7 men inte 15 vo-lymprocent .............................. 32: —
med en alkoholhalt om högst 7 volymprocent..... 16: —
Starköl ....................................... 16: —
Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt81 eller 82 § tullagen (1987:1065).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1987:1069)3 om tullfrihet m. m.skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 §
Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte ellerendast i ringa omfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får medde-las för högst fyra år i sänder.
Regeringen får i enskilda fall besluta om tullfrihet för varor som inteeller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet.
Om särskilda skäl föreligger fårregeringen meddela föreskrifter omtullfrihet enligt första stycket eller ienskilda fall besluta om tullfrihetenligt andra stycket för varor somtillverkas inom landet även om till-verkningen inte är att anse somringa.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
3 Senaste lydelse 1989:988.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1992.
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkel-spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P.Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Dinkelspiel
Det nuvarande tullskyddet för vegetabiliska oljor infördes 1973. Tullsat-sen på raffinerad vegetabilisk olja är vanligen 15% medan en sådan oljamed tillsats av vitaminer är tullfri. Denna regim bibehölls i tulltaxelagen(1987:1068, omtryckt 1987:1186 och ändrad senast 1991:1526). Företrä-dare för näringslivet har påtalat att det nuvarande tullskyddet således kankringgås genom en tillsats av vitaminer till den vegetabiliska oljan. Jagämnar i det följande behandla frågan om tullskyddet för vegetabiliska oljorav aktuellt slag.
Regeringen har i propositionen 1991/92:116 om ändringar i lagen(1977:306) om dryckesskatt föreslagit en ändring av 22 kap. tulltaxelagen.Mot denna bakgrund har jag funnit det lämpligt att göra anpassningar i 22kap. till den systematik som föreslås i nämnda proposition.
Regeringen får med stöd av 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringaomfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får meddelas för högstfyra år i sänder. Regeringen får också i enskilda fall besluta om tullfrihetför varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige.Företrädare för näringslivet har föreslagit en viss liberalisering av detsvenska tullsuspensionssystemet. Jag ämnar i det följande ta upp fråganom utvidgning av tullfriheten i dessa fall.
Mitt förslag: Tullskyddet för raffinerad vegetabilisk olja utvidgas såatt det även omfattar sådan olja med tillsats av vitaminer. Vidareändras vissa tulltaxenummer i 22 kap. tulltaxelagen så att alkohol-halten endast anges i volymprocent.
10 Skälen för mitt förslag: Raffinerad vegetabilisk olja är hänförlig till tull- Prop. 1991/92:162taxenummer 15.07—15.15 i tulltaxelagen. Tullsatsen är vanligen 15% omoljan är avsedd för annat än tekniskt bruk. Har vitaminer tillförts oljanhänförs den i stället som regel till tulltaxenummer 15.17 C. där tullfrihetråder.
Sydsvenska handelskammaren har i skrivelse den 1 november 1991påtalat förhållandet och hävdat att konkurrensen härigenom snedvrids.Att tillsätta vitaminer till en vegetabilisk olja är relativt enkelt och billigt.Dessutom är det ofta ett önskemål från kunder inom livsmedelsindustrinatt oljan innehåller vitaminer.
Statens jordbruksverk har efter hörande av generaltullstyrelsen ochkommerskollegium yttrat sig i frågan den 15 januari 1992. Enligt jord-bruksverket torde en tillsats av vitaminer till vegetabilisk olja endastmedföra en obetydlig fördyring på något eller några ören per kg och ärtekniskt sett ett enkelt blandningsförfarande. Trots att det enligt jord-bruksverkets bedömning ännu inte förekommit någon import i störreomfattning av vegetabiliska oljor med tillsats av vitaminer, bedöms tullfri-heten utgöra ett högst reellt hot mot inhemsk oljeindustri. Jordbruksverketär av uppfattningen att tulltaxelagen bör ändras så att större enhetlighetuppnås om det är förenligt med gällande svenska åtaganden inom ramenför den s. k. Uruguay-rundan. För att inte onödigtvis tullbelasta vissavaror som hittills har importerats tullfritt har jordbruksverket inkommitmed ett förslag till en ny uppdelning av tulltaxenummer 15.17 i tulltaxe-lagen.
Sverige har inte bundit tullsatsen för det aktuella tulltaxenumret inomramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreementon Tariffs and Trade, GATT). Dock har Sverige i likhet med övrigadeltagare gjort ett s. k. frysningsåtagande på jordbruksområdet. Detta in-nebär att några höjningar av gränsskyddet inte skall göras under pågåendeUruguay-runda. Dock är GATT-legala åtgärder godtagbara, dvs. en omför-handling enligt artikel XXVIII är möjlig för en bunden tullsats. Enligt detännu inte antagna förslaget till slutuppgörelse i Uruguay-rundan fråndecember 1991 skall på jordbruksområdet samtliga obundna tullar bindas.Basnivå skall vara utgående tullar i september 1986.
Mot bakgrund av det reella hot mot svensk oljeindustri som den rådandesvenska tullregimen bedöms vara, och eftersom det knappast kan ha varitavsikten att tullskyddet skulle kunna kringgås genom en enkel vitamintill-sats, förordar jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet attjordbruksverkets förslag till ändring i tulltaxelagen för vegetabilisk oljainnehållande vitaminer bör genomföras. Vare sig vårt frysningsåtagande iGATT eller förslaget till slutuppgörelse i Uruguay-rundan bör enligt minmening tolkas så att Sverige har avstått från möjligheten att, i ett mycketspeciellt fall som detta, höja gränsskyddet för ett varuslag där tullsatsen ärobunden. En annan tolkning medför en längre gående förpliktelse förobundna varuslag än för bundna varuslag, där en höjning är möjlig efter engenomförd omförhandling enligt artikel XXVIII.
Ändringsförslagen i 22 kap. tulltaxelagen innebär i princip en anpass-ning till förslagen i propositionen 1991/92:116 om ändringar i lagen
(1977:306) om dryckesskatt, där det föreslås att dryckesskatten i fortsätt- Prop. 1991/92: 162ningen endast ska beräknas på dryckens alkoholhalt uttryckt i volympro-
cent. På motsvarande sätt föreslår jag att ändringar görs i 22 kap. tulltaxe-lagen så att indelningen i olika klasser enbart baseras på volymprocent.
Mitt förslag: Möjligheterna att medge tullfrihet enligt 12 § lagen(1987:1069) om tullfrihet m. m. utvidgas så att tullfrihet kan medgesäven om den inhemska tillverkningen inte kan anses som ringa, omsärskilda skäl föreligger.
Skälen för mitt förslag: Enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte ellerendast i ringa omfattning tillverkas i landet. Regeringen får också i enskil-da fall besluta om dylik tullfrihet.
Kemikontoret har föreslagit att det svenska tullsuspensionssystemetskall liberaliseras så att tullfrihet kan medges när en vara importeras av ensvensk ensamtillverkare.
Kommerskollegium har efter remiss yttrat sig i frågan den 10 februari1992.1 sitt yttrande framhåller kollegiet att vid ett EG-medlemskap måsteSverige tillämpa den gemensamma tullregimen inom EG. Tullsuspen-sionssystemet inom EG liknar i sina grundläggande drag det svenska.Huvudkriteriet för tullfrihet är att konkurrerande tillverkning inte före-kommer internt. Inom EG är suspensionema starkt koncentrerade tillolika insatsvaror, t. ex. inom kemi- och plastområdet. Suspensionemainom EG beviljas för tre, sex eller tolv månader i taget. Förlängningar ärdock vanliga. I Sverige ges ofta tullsuspension även för färdigvaror, såsommaskiner och apparater. Detta förekommer normalt inte i EGs system.Vidare saknar EG motsvarighet till det svenska in casu-institutet, dvs. attregeringen medger tullfrihet i enskilda fall. En annan särskiljande punkt ärsådana fall där konkurrerande tillverkning förekommer inom landet resp,gemenskapen. I EGs system är tullnedsättning eller tullbefrielse möjlig, omtillverkningen inom gemenskapen är otillräcklig för att täcka behovet. Detär inte ovanligt att tullnedsättningen eller tullbefrielsen ges i former av entullkontingent.
Kollegiet anför att det i och för sig finns skäl som kan anföras för enfullständig EG-anpassning redan i dessa sammanhang av Sveriges tullsus-pensionssystem. Detta skulle dock innebära en avsevärd förändring av dengällande ordningen, vilket inte anses motiverat i dagsläget. Dock föreslårkollegiet en mer begränsad ändring för att möjliggöra tullfrihet i vissaspeciella fall där flexibilitet också finns inom EGs system. Ett utvidgatbemyndigande för regeringen bör enligt kollegiet endast vara tillämpligt iundantagsfall och inte utgöra någon ny allmän tullfrihetsgrund. En typ avfall där sålunda tullfrihet enligt kollegiet inte borde vara utesluten i fort-sättningen kan vara sådana ärenden där förekommande tillverkning avser
varor som enbart är avsedda för internt bruk hos det tillverkande företa- Prop. 1991/92:162get. Det kan vara fråga om en mellanprodukt som kommer fram hosföretaget som ett led i tillverkningen av en annan produkt. Det skulle ävenkunna gälla t. ex. maskiner som ett företag tillverkar enbart med tanke påden egna verksamhetens behov. En annan typ av fall kan vara sådana därtillverkningen av någon anledning enbart avsätts på export.
Frågan om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattningtillverkas i Sverige har senast behandlats i propositionen 1989/90:24 omändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m. Därvid berördes frågan omtullfrihet för ensamtillverkare (avsnitt 2.3). Regeringen beslutade att inteföreslå någon ändring på denna punkt.
Efter förnyad prövning delar jag kollegiets uppfattning att en viss flexi-bilitet bör införas i det svenska tullsuspensionssystemet. Mitt förslag om-fattar både bemyndigandet att meddela ifrågavarande föreskrifter samtbeslut i in casu-fallen. Jag förordar att de liberalare reglerna i första handtillämpas i in casu-fall.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.
I enlighet med vad jag anfört har inom utrikesdepartementet upprättatsförslag till
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),
2. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
De föreslagna ändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets höran-de skulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslag till
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),
2. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandenhar lagt fram.
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992