om ombildning av statens hundskola till aktiebolag
Prop.
1991/92:7
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 augusti 1991.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Ulf Lönnqvist
I propositionen läggs fram förslag om ombildning av statens hundskolatill aktiebolag. Regeringen avser att senare i höst återkomma till riksdagenmed förslag i vissa ekonomiska frågor som sammanhänger med bolags-bildningen.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 7
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 augusti 1991
Närvarande: Statsministern Carlsson, statsråden Göransson, Gradin, Dahl,R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds,Lööw, Persson, Sahlin, Larsson
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Staten har sedan mitten på 1930-talet svarat för olika samhällssektorersbehov av tjänstehundar. Ursprungligen avsåg den statliga tjänstehunds-produktionen försvarsmaktens behov, senare tillkom polisväsendets ochtullverkets behov i kampen mot narkotika. Staten har sedan början på1960-talet också ansvaret för produktion av ledarhundar till synskadade.Försvarsmaktens behov av tjänstehundar har minskat och tidigareförekommande myndighetsuppgifter inom försvaret som utfördes medsådana hundar kvarstår inte längre.
Den statliga produktionen av tjänstehundar sker idag på statenshundskola som är förlagd till Sollefteå.
Hundskolan har under de senaste decennierna haft svårigheter attuppfylla de produktionsmål som uppsatts och att uppnå en positivresultatutveckling. Återkommande underskott i verksamheten har lett tillförändringar av organisationsformen vid flera tillfällen sedan Armé-hundskolan tillskapades år 1962. De ekonomiska svårigheterna hade vidårsskiftet 1987/88 gett upphov till ett rörelseunderskott på drygt12 milj.kr. Regeringen uppdrog år 1986 åt statskontoret att göra enöversyn av hundskolans verksamhet. På grundval av översynen föreslogregeringen i prop. 1987/88:126 att statens hundskola skulle vara en ren-odlad uppdragsmyndighet med uppgift att i första hand tillhandahållapolis- och ledarhundar. Riksdagen beslöt i enlighet med regeringensförslag (1987/88:SoU24, rskr. 303). Den ackumulerade skulden regleradesoch för att underlätta övergången till en intäktsfinansierad myndighet,utgick ett omställningsbidrag t.o.m. budgetåret 1990/91.
Under budgetåret 1989/90 erhöll skolan utöver omställningsbidragetextra medel om 1 milj.kr. för att täcka förluster i samband med envalpsjukeepidemi. För budgetåret 1990/91 uppgick rörelseunderskottet till3,5 milj.kr. och den totala omslutningen till drygt 25 milj.kr.
Statens hundskola begärde i anslagsframställningen för budgetåret1991/92 att verksamheten vid skolan skulle delas upp i skilda redovis-
ningsenheter. Den ena delen föreslogs omfatta avelsverksamheten med ettårligt bidrag på 3,8 milj.kr. och övrig verksamhet föreslogs bli helt finan-sierad av intäkterna från försålda hundar och övriga tjänster.
Samhället har ett intresse att skapa förutsättningar för en kvalificeradproduktion av tjänstehundar. Hundskolan har sedan 1970-talets börjantidvis finansierats med anslag och tidvis varit en renodlad uppdragsmyn-dighet. En fortgående negativ resultatutveckling har lett fram till attskolans nuvarande organisationsform har ifrågasatts. Regeringen beslutadedärför i november 1990 att bemyndiga mig att tillkalla en särskildutredare med uppgift att analysera förutsättningarna för att driva statenshundskola i aktiebolagsform. Med stöd av bemyndigandet utsågs en sär-skild utredare att utföra utredningsuppdraget. Den särskilde utredaren harden 12 februari 1991 redovisat uppdraget i rapporten Statens hundskola,översyn av utvecklingsmöjligheter (Dnr. S91/845/H).
Jag tar i det följande upp frågan om åtgärder beträffande hundskolansorganisation med syfte att åstadkomma en förbättrad resultatutvecklingoch en även i fortsättningen kvalificerad produktion av tjänstehundar.
Statens hundskola leds av en styrelse, som består av chefen för hund-skolan och sex av regeringen utsedda ledamöter. Enligt förordningen(1988:654) med instruktion för statens hundskola har hundskolan tilluppgift att mot ersättning tillhandahålla ledar- och polishundar samtbedriva därmed sammanhängande och förenlig verksamhet. Skolan skallsärskilt samarbeta med rikspolisstyrelsen, Synskadades riksförbund ochandra intressenter för att effektivt utnyttja skolans resurser och medSveriges lantbruksuniversitet i forsknings- och utvecklingsfrågor inomavelsverksamheten. Hundskolans ledning har, med utgångspunkt i deriktlinjer för verksamheten som riksdagen beslutat, genomfört en omor-ganisation och minskat personalstyrkan från ursprungligen ett 90-tal tillnumera 54 anställda.
Hundskolans kennel skall enligt myndighetens budget för 1990/91producera ca 450 valpar. Vid 6-8 veckors ålder placeras valparna hosfodervärdar och de testas sedan vid 12 och 18 månaders ålder. Godkändahundar dresseras därefter i ca 3-6 månader och sluttestas före leverans.Andelen hundar som vid 18 månaders ålder godkänns som tjänstehundarär ca 20 %. Den höga kassationsandelen gör att produktionskostnadernamåste fördelas på relativt få hundar.
Priset för ledarhundar och sökhundar uppgick budgetåret 1990/91 till190 000 kr och för polishundar till 120 000 kr. Den verkliga produk-tionskostnaden per hund kan emellertid beräknas till 230 000 kr resp.150 000 kr.
Statens hundskola säljer tjänstehundar enbart inom Sverige. Densärskilde utredaren har kartlagt det årliga svenska behovet av ledarhundar,polishundar m.m. och funnit att det kan uppskattas till ca 270 hundar.
Hundskolans mål avseende produktion av hundar för budgetåret 1990/91
var att leverera 111 st, varav 80 i egen produktion. Uppgifterna visar att Prop. 1991/92:7hundskolan endast har kunnat tillgodose ca 42 % av det totala behovet avhundar. Leveransmöjlighetema varierade något beroende på typ avtjänstehund.
Hundproduktion förekommer också hos andra än hundskolan. MariboHundskola UB (f.d.Securitas) i Kungälv är den störste enskilde konkur-renten till hundskolan. I övrigt finns ett antal mindre företag i Sverige ochNorge som utbildar hundar för tjänsteändamål. Potentiella konkurrenterfinns i andra europeiska länder. Nuvarande karantänsbestämmelser gör detdock ännu så länge mindre intressant att importera hundar från dessaländer.
Som framgått har statens hundskola under en snart 20-årig period imyndighetsform haft svårigheter att skapa ekonomisk balans i sinverksamhet. Organisations- och finansieringsform för myndigheten harvarit föremål för återkommande utredningar och förändringar dock utanatt produktionsresultat eller ekonomisk situation har kunnat förbättras itillräcklig omfattning. Mot denna bakgrund finns det nu skäl att övervägaom hundskolans bedrivande i aktiebolagsform skulle kunna leda till attverksamheten utvecklas i en mer positiv riktning.
Utredaren redovisar bl.a. uppgifter från de två största avnämargruppema- Synskadades riksförbund och rikspolisstyrelsen - som tyder på att detfinns stora och ännu inte tillgodosedda behov av ledarhundar ochpolishundar. Utredaren bedömer att efterfrågan på tjänstehundar kan varatvå till tre gånger större än vad hundskolan kan producera. Jag vill i dettasammanhang framhålla att tjänstehundar av olika slag fyller viktigasamhällsfunktioner och att ansträngningarna för att åstadkomma en ökadproduktionsvolym måste intensifieras.
Tjänstehundsproduktion med höga krav på kvalitet förutsätter en välutvecklad avelsverksamhet. Sedan några år bedrivs ett systematisktavelsarbete i nära samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet och jag harerfarit att resultat bl.a. i form av lägre kassationsgrad kan påvisas. Ettbättre utfall avseende tillgången på godkända dressyrämnen innebär dockett mycket långsiktigt avelsarbete och kanske måste också andra vägarprövas för att öka antalet tillgängliga hundämnen, tex. genom samarbetemed andra nordiska länder och privata hunduppfödare.
Hundskolans höga kassationsprocent gör att de samlade kostnaderna föravel, kennel och fodervärdar belastar det begränsade antalet försåldahundar. Jag förutsätter att det finns skäl att se över möjligheterna attminska kassationens omfattning och har erfarit att hundskolans ledningbl .a. överväger olika sätt att utveckla fodervärdssystemet för att den vägenförbättra hundarnas egenskaper. Kassationsgraden sammanhänger ocksåmed de kvalitetskrav som ställs på tjänstehundsämnen. Olika hundtyperställs inför olika krav på vad som kan anses vara en godtagbar fysisk ochmental status. Utbildningen till ledarhund torde ställa särskilda krav på ett
stabilt psyke hos hunden men också en fysisk förmåga som medger enlång tjänstbarhetstid. För vissa tjänstehundstyper kan möjligen kassa-tionsgraden påverkas genom att de högt ställda kraven anpassas till enmer differentierad prissättning.
Mot bakgrund av de problem som tidigare beskrivits samt förslag tillutvecklingsmöjligheter anser jag i likhet med utredaren att en avgörandeförutsättning för en positiv resultatutveckling och ekonomisk utvecklingär att verksamheten kan tillgodose kundernas behov och önskemål samtatt den utformas och styrs enligt affärsmässiga principer. Det är givetvisockså av grundläggande betydelse att personalens kompetens och idéerom hur man skall kunna uppnå en positiv verksamhetsutveckling tastillvara.
Mitt förslag: Statens hundskola upphör som myndighet ochombildas till aktiebolag snarast efter den 1 januari 1992, docksenast den 1 juli 1992.
Utredarens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: Det är enligt min bedömning mycket angelägetmed en utveckling och förnyelse av verksamhetsformen vid statens hund-skola som kan möjliggöra en ändamålsenlig och effektiv styrning avverksamheten. Det finns inte längre några starka motiv att bedriva tjänste-hundsproduktion som statlig anslags- eller uppdragsmyndighet. Enligtriksdagens senaste beslut om inriktningen av hundskolans verksamhetförutsätts finansieringen ske enbart genom intäkter från försäljning avprodukter och tjänster. Under senare år har prissättningen dock indirektanpassats till avnämarnas anslagsvolym och rörelseunderskott har uppståttJag anser nu, i enlighet med utredarens förslag, att bästa sättet att renodlarollerna och effektivisera beslutsfattandet är att ombilda hundskolan ochge den aktiebolagsform. Denna företagsform torde vara den för hund-skolan effektivaste och dessutom underlättas samarbetet med andra hund-producenter inom och utanför Sverige.
Med aktiebolagsformen kan förutsättningar skapas för ett mer marknads-ekonomiskt agerande mellan olika parter. Prisbildningen kommer ocksåtydligare att avspegla de verkliga kostnaderna och samtidigt kan ettöppnare konkurrensläge på sikt förhoppningsvis innebära en lägreprisnivå. Bolagsformen medger en större flexibilitet i finansiering och or-ganisation och en smidigare beslutsprocess kan möjliggöra att resursernasnabbare anpassas till variationer i efterfrågan. Ett mer utvecklatkostnadsmedvetande skulle vara styrande bl.a. ifråga om investeringar ochnya marknader. Bolagsformen ger också stönre förutsättningar att medlönsamhet driva en mångfacetterad verksamhet än vad som är fallet i enhelt eller delvis anslagsfinansierad myndighet
För att få ett bredare inflytande och större riskspridning i verksamhetenanser jag att möjlighet bör öppnas för fler ägare än staten att ingå ibolaget. I de diskussioner som förevarit under beredningen av förevarandeärende har Sollefteå kommun, Sollefteå Djursjukhus AB samt MariboHundskola UB anmält intresse att ingå som delägare. Genom de fortsattadiskussioner och förhandlingar som bör föras i en särskild kommitté skallframgå vilka parter som bör ingå som delägare. Staten kommer att innehaaktiemajoriteten i bolaget vilket ger möjligheter för riksdagen att beslutaom en inriktning för hundproduktionen som kan omfatta hänsynstagandetill vissa samhällsmål.
Enligt min bedömning är det angeläget att myndigheten statenshundskola snarast ombildas till aktiebolag. Förändringen förutsätterriksdagens godkännande. Mot bakgrund av de mångåriga diskussionersom förts om hundskolans organisationsform anser jag det viktigt att riks-dagen ges möjlighet att skyndsamt ta principiell ställning till ombild-ningen av hundskolan till ett aktiebolag. Även för hundskolan, dess an-ställda och kunder m.fl. är riksdagens ställningstagande till verk-samhetsformen av stor betydelse.
För att förslaget att ombilda hundskolan till ett aktiebolag skall innebäraen förbättring av förutsättningarna för tjänstehundsproduktionen behövsockså en genomgripande strukturförändring. Det föreslagna bolaget måstedärför ges finansiella och organisatoriska förutsättningar att genomföra destrukturförändringar som nu krävs för att skapa en effektiv verksamhet.En målsättning bör vara att den personal, som idag finns vid statenshundskola, kommer att beredas fortsatt anställning inom det nya bolaget.
En ombildning till bolag är komplicerad och omfattar många detalj-frågor som ännu inte kunnat slutligt beredas. Till dessa hör bl.a. en slutligvärdering av tillgångar och skulder samt bedömning av aktiekapitaletsstorlek. Staten avses erbjuda bolaget ett lån motsvarande köpeskillingenoch villkoren för detta lån skall därvid fastställas. Vidare behöverpreciseras i vilken omfattning statliga medel behöver anslås för att täckadet negativa verkskapitalet. Det kvarstår också frågor rörande semester-skuld, pensionsskuld, hundskatt m.m.
För att bereda dessa och andra frågor inför bolagiseringen avser jagsenare föreslå regeringen att besluta om att inrätta en särskild kommitté.Kommittén avses få till uppgift att inleda och, under förbehåll avriksdagens godkännande av att hundskolan upphör som myndighet,slutföra nödvändiga förberedelser och förhandlingar inför bolagsbild-ningen. Bolagsbildningen bör därefter genomföras snarast efter den1 januari 1992, dock senast den 1 juli 1992.
Jag avser att senare i höst i samband med tilläggsbudgeten återkommatill riksdagen med förslag angående tidigare berörda ekonomiska frågor.
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen att
godkänna att statens hundskola upphör som myndighet ochombildas till ett aktiebolag i enlighet med de riktlinjer som angettsi avsnitt 4.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-den lagt fram.
Proposition........................................ 1
Propositionens huvudsakliga innehåll...................... 1
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 augusti 1991 . 2
1 Inledning.....................................2
2 Nuvarande verksamhet............................3
3 Problem och utvecklingsmöjligheter ..................4
4 Ombildning av statens hundskola ....................5
5 Hemställan....................................7
6 Beslut .......................................7
gotab 40005. Stockholm 1991