om avbrytande av det pensionsanknutna premiegrundande allemanssparandet
Prop.
1992/93:133
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
I propositionen föreslås att det pensionsanknutna premiegrundande alle-manssparandet avbryts med verkan från den 6 november 1992. Dettainnebär att insättningar som efter den dagen görs på allemansfondskontonknutna till det premiegrundande allemanssparandet inte berättigar tillnågon sparpremie.
Regeringen kommer i en senare proposition att lämna förslag om bl.a.hur intjänade sparpremier skall beräknas och när dessa skall tillförasspararna.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 133
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:689) om pensionsanknutetpremiegrundande allemanssparande
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1992:689) om pensionsanknutetpremiegrundande allemanssparande skall föras in en ny paragraf, 7 §, avföljande lydelse.
7 §
I denna paragraf betyder
stoppdagen', den 6 november 1992,
den förkortade sparperioden: perioden från och med den 1 september1992 eller den senare dag då spararen anmälde sig till det pensionsan-knutna premiegrundande allemanssparandet till och med stoppdagen.
Insättning på premiegrundande konto som görs efter stoppdagen gerinte rätt till någon sparpremie.
För att spararen skall ha rätt till sparpremie på grund av sparande somskett under den förkortade sparperioden krävs att spararen inte innanpremien tillförs kontot gör uttag från kontot som medför att antaletandelar på kontot understiger antalet andelar på stoppdagen. Antaletandelar på kontot behöver dock inte överstiga det lägsta av följande antal,nämligen
- det antal som har tillförts kontot under den förkortade sparperioden,och
- 2 400 dividerat med den genomsnittliga anskaffningskostnaden församtliga andelar som har anskaffats under den förkortade sparperioden.
Bestämmelser i 1-6 §§, som strider mot vad som sägs i denna paragraf,gäller inte.
Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift påden kom ut från trycket i Svensk författningssamling.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1992
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-berg, Friggebo, Laurén, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble, Björck,Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Löntagarfonderna avvecklades vid utgången av år 1991 (prop.1991/92:36, bet. 1991/92:FiU9, rskr. 1991/92:91, SFS 1991:1857). Sommotiv för avvecklingen av fondema angavs i huvudsak följande. Statensgrundläggande näringspolitiska uppgift är att skapa en gynnsam miljö förföretagandet i form av ett stabilt och väl fungerande regelverk. De bästaförutsättningarna för en väl fungerande ekonomi skapas genom ett enskiltägt och decentraliserat näringsliv. Statligt ägande av stora delar avnäringslivet försämrar effektiviteten i ekonomin och leder till ett svagtproduktionsresultat. Den ställning som staten har när det gäller attutforma regler för privat näringsverksamhet gör det olämpligt att statensamtidigt ikläder sig rollen som ägare av företag. En intressekonfliktuppkommer om staten som ägare av företag samtidigt utformar de reglersom gäller för näringslivets verksamhet. De olika motiv som anfördes förtillskapandet av fondema håller inte för en närmare granskning.
1 avvecklingspropositionen konstaterades att avvecklingen skullegenomföras på ett sådant sätt att den blev definitiv, dvs. någon möjlighetborde inte finnas att föra tillbaka medel som förvaltades av löntagarfon-derna till fonder med samma eller liknande syften. Förvaltningen avlöntagarfondernas tillgångar överfördes i samband med avvecklingen tillen avvecklingsstyrelse (Fond 92-94) som har till uppgift att förvaltatillgångarna i avvaktan på en total utskiftning.
I propositionen angavs som målsättning att utskiftningen skulle varagenomförd senast den 1 juli 1994. Vidare anfördes att frågan om hur desamlade fondtillgångama slutligt skulle användas borde bli föremål förfortsatt beredning. Tillgångarna borde emellertid användas på ett sådantsätt att enskilt ägande och sparande stimulerades samt att möjligheternaatt varaktigt uppnå en högre ekonomisk tillväxt i den svenska ekonominstärktes. Främjandet av forskning och utbildning vid främst universitetoch högskolor omnämndes särskilt, liksom att överföring av fond-
förmögenhet kunde ske i form av sparpremier till sparare som sparadei en allemansfond.
I propositionen om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m.(prop. 1991/92:92) lämnade regeringen i enlighet med vad som tidigareaviserats förslag till hur utskiftningen av tillgångarna i de förutvarandelöntagarfonderna borde gå till. De förslag som därvid förelädes riksdagengick ut på att de medel som frigörs från de förutvarande löntagarfondernadels skulle avsättas till forskningsändamål, dels användas för sparstimule-rande åtgärder. I sistnämnda syfte föreslogs införande av ett pensionsan-knutet premiegrundande allemanssparande. I propositionen framfördesäven att de som av olika skäl inte deltog i den föreslagna sparformen, avrättviseskäl, borde få del av löntagarfondernas tillgångar. För att inteminska incitamenten för ett framtida sparande ansågs emellertid att detbelopp som dessa sparare kunde komma i åtnjutande av borde varamindre och dessutom bundet under en längre tid än vad som skulle gällaför dem som deltog i det premiegrundande sparandet. Slutligen angavs
1 propositionen att en del av löntagarfondernas tillgångar borde användasför främjande av små och medelstora företag.
Det pensionsanknutna premiegrundande allemanssparandet utformadessom ett specialreglerat sparande inom allemanssparandet. Sparandet somskulle stå öppet för alla som var folkbokförda i Sverige skulle endastkunna ske i en allemansfond och vara förenat med en skattefri sparpremiepå 1 200 kronor för dem som under en tolvmånadersperiod sparat minst
2 400 kronor under sparperioden den 1 september 1992 - den 31 augusti1994. Sparpremien skulle senast den 31 december 1994 tillföras spara-rens allemansfondskonto om förutsättningarna för erhållandet av premienuppfyllts. När premien tillförts spararens konto skulle det lägsta tillåtnasparbeloppet och sparpremien vara spärrade på kontot fram till utgångenav år 1997.
Vid finansutskottets behandling av propositionen anslöt sig utskottettill huvuddragen i utskiftningsförslaget. I anledning av motion1991/92:FiU37 gjordes emellertid en precisering i fråga om hur stödettill de små och medelstora företagen borde utformas. Detta borde enligtutskottets mening kanaliseras via ett nytillskapat riskkapitalbolag somskulle tillföras 6,5 miljarder kronor ur löntagarfondernas tillgångar.Riskkapitalbolagets uppgift angavs vara att på kommersiella villkor bidratill finansieringen av små och medelstora företag. Utskottet erinrade ibetänkandet om det angelägna i att även de som av en eller annan orsakinte skulle komma att delta i det premiegrundande allemanssparandetskulle få del av löntagarfondernas tillgångar och menade att en möjlighetskulle kunna vara att i samband med privatiseringen av riskkapital-bolaget låta dessa personer komma i fråga som ägare.
Riksdagen följde utskottets förslag (bet. 1991 /92:FiU21, rskr.1991/92:339). Den 1 juli 1992 trädde lagstiftningen om det pensionsan-knutna premiegrundande allemanssparandet (SFS 1992:689) i kraft ochsparande kunde påbörjas den 1 september 1992.
I den överenskommelse om åtgärder för att stabilisera den svenskaekonomin som den 20 september 1992 träffades mellan regeringen och
Socialdemokratiska arbetarepartiet ingick att utdelning av sparpremier Prop. 1992/93:133ur de förutvarande löntagarfonderna skulle avbrytas under förutsättningatt detta inte skulle möta rättsliga hinder. Vid ett eventuellt avbrytandeskall enligt överenskommelsen intjänade premier tillgodoräknas spararnaoch kompensation för eventuella förluster som i detta sammanhangåsamkas berörda institutioner prövas.
Den 24 september 1992 gav regeringen professorn Ulf Bemitz ochadvokaten Bertil Södermark i uppdrag att studera de rättsliga aspekternavid ett eventuellt beslut om att avbryta det premiegrundande allemansspa-randet. Uppdraget omfattade att
- analysera de rättsliga förutsättningarna för att avbryta det premiegrun-dande allemanssparandet och konsekvenserna av ett sådant beslut,
- göra en bedömning av de rättspolitiska effekterna av ett beslut omavbrytande av sparandet,
- göra en bedömning av om och i vilken omfattning olika intressenter,såsom sparare och fondbolag, som kan komma att lida skada vid ett av-brytande av sparandet, bör kompenseras av staten.
Vid sin bedömning hade utredningsmännen att utgå från att ett beslutom att avbryta sparandet inte skall ges retroaktiv verkan.
I ett utlåtande av den 26 oktober 1992 presenterade utredarna sittresultat. Utredarnas slutsats gav vid handen att rätten till sparpremienendast vilar på offentligrättslig reglering, dvs. grunden utgörs av den avriksdagen antagna lagen om pensionsanknutet premiegrundande allemans-sparande. Några för staten - såvitt gäller rätten till sparpremien -bindande civilrättsliga avtal föreligger inte. För det fall sparformen skallavbrytas förordade utredningsmännen att detta sker på ett sådant sätt attdet inte medför någon retroaktivitet. Enligt utredarna talar starka skäl föratt ett avbrytande sker så att de sparare som anmält sig till sparformeninnan en ny lag utfärdas varigenom sparformen avbryts skall ha rätt attfortsätta sitt sparande på oförändrade villkor.
Mitt förslag: Det pensionsanknutna premiegrundande allemans-sparandet avbryts med verkan från den 6 november 1992. Av-brytandet innebär att insättningar på premiegrundande konto somgörs efter nämnda datum inte ger någon rätt till sparpremie.
Skälen för mitt förslag: Efter överläggningar har regeringen ochSocialdemokratiska arbetarepartiet enats om att det pensionsanknutnapremiegrundande allemanssparandet bör avbrytas med verkan från den6 november 1992. Avbrytandet innebär att insättningar som görs påpremiegrundande konto efter den angivna dagen inte ger någon rätt tillsparpremie. Sparande som skett fram till avbrytandet skall däremot gerätt till en proportionell premie.
Det har diskuterats om ett avbrytande av sparandet på det föreslagna Prop. 1992/93:133sättet har sådana inslag av retroaktivitet som gör det oacceptabelt frånrättspolitiska utgångspunkter. Jag gör följande bedömning.
Något förbud i lag mot retroaktivt verkande ändringar i lagar av det nuaktuella slaget, som i grunden är gynnande för medborgarna, finns inte.Som jag nyss angett skall vidare en proportionell premie utgå för detsparande som har skett före den 6 november 1992, vilket påtagligtminskar de negativa effekterna av avbrytandet. Med hänsyn härtill ochtill att förslaget i praktiken omgående blir känt för spararna, så att densom så önskar kan avbryta sitt nysparande, finns det enligt min meninginte något hinder mot att avbrytandet får verkan även för tid innanlagändringen har trätt i kraft. Som en jämförelse kan erinras om attavbrytandet sker i förmer som enligt 2 kap. 10 § andra stycket regerings-formen kan godtas för införande av retroaktiv skattelagstiftning.
Frågan om hur sparpremien närmare skall beräknas och vilka villkorsom i övrigt skall gälla beträffande rätten till sådan premie bör bliföremål för ytterligare beredning. I avvaktan på att ett slutligt förslaghärom utarbetas bör för att rätt till sparpremie skall föreligga krävas attbehållningen på det premiegrundande kontot den 6 november 1992, dockhögst 2 400 kronor eller det lägre belopp som under den förkortadesparperioden brutto har tillförts kontot, skall stå kvar på kontot till dessatt premien tillförs kontot.
Även andra med avbrytandet sammanhängande frågor behöverövervägas ytterligare. Till dessa hör frågan om kompensation från statentill fondbolagen. Vidare behöver de skattebestämmelser avseendesparpremiema som finns i 1 och 2 §§ lagen (1988:847) om skattelätt-nader för allemanssparande och ungdomsbosparande m.m. justeras.
Jag avser att senare i år återkomma med förslag i de nu nämndafrågorna. I det sammanhanget bör även frågan huruvida de som intedeltagit i det premiegrundande allemanssparandet eller som inte får rätttill någon premie skall få del av de förutvarande löntagarfondernas medeltas upp. Med hänsyn till den begränsade omfattning som premietilldel-ning kan förväntas få i och med att sparandet avbryts i förtid bedömerjag det dock i nuläget som mindre sannolikt att utdelning av medel tillnämnda kategorier kommer i fråga.
I enlighet med vad jag nu anfört har inom Finansdepartementet upprättatsförslag till lag om ändring i lagen (1992:689) om pensionsanknutetpremiegrundande allemanssparande.
Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft dagen efter den dag dålagen enligt uppgift på den kom ut från trycket i Svensk författnings-samling.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1992:689)om pensionsanknutet premiegrundande allemanssparande.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-den har lagt fram.
Innehåll
Proposition.................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll .................1
Propositionens lagförslag.........................2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
5 november 1992 3
1 Bakgrund.................................3
2 Överväganden ..............................5
3 Upprättat lagförslag...........................6
4 Ikraftträdande ..............................7
5 Hemställan................................7
6 Beslut...................................7
gotab 42234, Stockholm 1992