om ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag

Regeringens proposition 1992/93:152

om ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 december 1992 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Börje Hörnlund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att AMU-gruppen ombildas till aktiebolag. Bolagiseringen bör genomföras den 1 juli 1993 i form av en koncern med ett moderbolag och ett antal dotterbolag. Staten föreslås bli den ende ägaren i aktiebolagen, direkt genom ägarskap i moderbolaget och indirekt genom moderbolagets innehav av samtliga aktier i dotterbolagen. Styrelsen i moderbolaget utses av regeringen. Koncernens uppgift skall främst vara att erbjuda arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet. Bolagen bildas genom att till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar tillförs bolagen och genom att bolagen övertar de skulder och övriga förpliktelser som åvilar myndigheten. I propositionen redovisas översiktligt regeringens överväganden beträffande koncernens kapitalstruktur.

Propositionens lagförslag Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:519) om

Riksrevisionsverkets granskning av statliga

aktiebolag och stiftelser

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser skall ha följande lydelse.

1 §[1]

Riksrevisionsverket får granska den verksamhet som bedrivs i följande aktiebolag och stiftelser.

Aktiebolag Aktiebolag

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

V.T.I. Utveckling V.T.I. Utveckling Aktiebolag, Aktiebolag, Värdepapperscentralen Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. VPC Aktiebolag, AMU-Gruppen AB och de dotterbolag som ingår i AMU-gruppen.

___________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

**FOOTNOTES**

[1] Senaste lydelse 1992:611. Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 december 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Hörnlund

Proposition om ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag

1 Inledning

Riksdagen uttalade våren 1992 att AMU-gruppen bör ombildas till aktiebolag (bet. 1991/92:AU11, rskr. 1991/92:252), och att regeringen snarast bör återkomma med förslag till riksdagen i frågan. Genom regeringsbeslut den 25 juni 1992 bemyndigades chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en kommitté med uppgift att lämna förslag till organisation i bolagsform samt förbereda och, sedan riksdagen fattat beslut i frågan, vidta de åtgärder som behövs för ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag. En kommitté med tre ledamöter tillkallades den 6 juli 1992. Kommittén har den 11 november 1992 avlämnat betänkandet Ett hav av möjligheter (SOU 1992:123) som bl.a. innehåller förslag till AMU-gruppens organisation i aktiebolagsform. För att inhämta synpunkter på betänkandet har Arbetsmarknadsdepartementet anordnat en s.k. hearing. Ett antal inbjudna myndigheter och organisationer har i samband med hearingen erbjudits tillfälle att framföra sina synpunkter på betänkandet i de delar och de förslag som berör ombildningen av AMU-gruppen till aktiebo- lag. Av inbjudna myndigheter och organisationer deltog följande vid hearingen: Statens arbets- givarverk, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), AMU-styrelsen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO). Dessutom deltog Statsanställdas Förbund och Lärarnas riksförbund samt en personalföreträdare i AMU-styrelsens styrelse.

2 Bakgrund 2.1 Nuvarande organisation AMU-gruppen utgörs av en central myndighet, AMU-styrelsen, och 23 länsmyndigheter. För Kristi- anstads och Malmöhus län finns en gemensam myn- dighet. AMU-gruppens främsta uppgift är att anordna ar- betsmarknadsutbildning på uppdrag av Arbetsmark- nadsverket. Därutöver får gruppen anordna utbild- ning för andra uppdragsgivare, t.ex. företag och kommuner. Myndigheterna inom gruppen får också sälja andra tjänster och produkter som följer av utbildningsverksamheten. AMU-gruppens verksamhet skall finansieras genom intäkter och varje AMU-myndighet har ansvar för det ekonomiska resultatet av sin verksamhet. Full kostnadstäckning skall uppnås, inkl. statens avkastningskrav. För AMU-gruppens verksamhet gäller förordningen (1988:1076) med instruktion för AMU-gruppen. Före år 1986 anordnades arbetsmarknadsutbildningen under dubbelt huvudmannaskap från AMS och Skolöverstyrelsen. Den 1 januari 1986 bildades AMU-gruppen som en fristående organisation. Detta innebar också att Arbetsmarknadsverkets roll förändrades. Verkets ansvar är nu att upphandla arbetsmarknadsutbildning från den utbildningsanordnare som, i varje enskilt fall, bäst motsvarar kraven.

2.2 Nuvarande verksamhet AMU-styrelsen har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1991/92. Årsredovisningen omfattar ett årsbokslut och en resultatredovisning. Enligt Riks- revisionsverkets bedömning är årsredovisningen rättvisande. Jag återkommer i mina överväganden och förslag till frågan om AMU-gruppens överskott. AMU-gruppens balans- och resultaträkningar för budgetåret 1991/92 bifogas som bilaga 1. AMU-gruppens försäljning av arbetsmark- nadsutbildning uppgick under budgetåret 1991/92 till 1 450 000 kursdeltagarveckor, vilket är en ökning med 40 % jämfört med föregående budgetår. AMU-gruppens andel av Arbetsmarknadsverkets köp har under samma period minskat från 64 till 49 %. AMU-gruppens försäljning av utbildning i företag ökade under budgetåret 1991/92 med 60 %, beräknat på intäkterna. Detta förklaras främst av försäljningen till försäkringskassorna av ut- bildning i rehabiliterande syfte. AMU-gruppens rörelseintäkter för budgetåret 1991/92 uppgick till 4 410 miljoner kronor, varav arbetsmarknadsutbildningen svarade för 3 753 miljo- ner kronor eller 85 %. Utbildning i företag svarade för 387 miljoner kronor, eller 9 % av rörelseintäk- terna. För budgetåret 1990/91 redovisades totala rörelseintäkter på 3 075 miljoner kronor. Motsvarande intäkter för budgetåren 1986/87 - 1989/90 uppgick till mellan ca 2 100 och ca 2 500 miljoner kronor. De senaste åren har således skett en väsentlig ökning av AMU-gruppens verksamhet. Detta har till stor del genomförts med tidsbegränsade anställningar av ytterligare personal. Antalet anställda, omräknat till heltidsanställda, uppgick den 30 juni 1992 till ca 6 700, varav 2 000 personer med tidsbegränsad anställning. AMU-gruppen redovisar samlade tillgångar per den 30 juni 1992 till ett värde av 1 445 miljoner kronor. Inför perioden 1991/92 - 1993/94 lades bl.a. följande mål fast av riksdagen. AMU-gruppen skall genomföra utvecklingsarbete för att ytterligare höja kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen. Myndigheten skall vidareutveckla uppföljningen, liksom vidta åtgärder för utvärdering, av kvaliteten. Vidare skall AMU-gruppen vidta åtgärder för att ytterligare förbättra effektiviteten och flexibiliteten i verksamheten vad avser anpassning av insatser och resurser till en förändrad utbild- ningsvolym. AMU-styrelsen har i sin resultatredovisning för budgetåret 1991/92 berört målsättningarna avseende kvaliteten. Mätningar av kvaliteten i arbetsmarknadsutbild- ningen har genomförts med hjälp av enkäter där kursdeltagarna fått ange sin bedömning av kvaliteten på en poängskala från 1 till 100. Det genomsnittliga resultatet uppgick till 75 poäng. Svarsfrekvensen var 64 %. Av dem som under budgetåret avslutade arbets- marknadsutbildning anordnad av AMU-gruppen fullföljde 85 % utbildningen, medan 12 % avbröt utbildningen av annan orsak än att de erhållit arbete. Härvid redovisas väsentliga skillnader mellan länen.

3 Överväganden och förslag 3.1 En ny organisation

Mitt förslag: AMU-gruppen upphör som myndighet och verksamheten överförs till aktiebolagsform den 1 juli 1993. En koncern skall därvid bildas. Koncernen skall bestå av ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget skall ägas av svenska staten. Moderbolaget skall äga samtliga aktier i dotterbo- lagen. I moderbolaget skall styrelseledamöterna, inkl. styrelseordföranden, utses av regeringen. I dotterbolagen skall samtliga styrelseledamöter utses av moderbolaget. Koncernens främsta uppgift skall vara att erbjuda arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Yttranden över betänkandet: AMU-styrelsen och LO tillstyrker, och TCO accepterar, förslaget. AMU-styrelsen, LO och TCO betonar att koncernen även på längre sikt bör ägas av staten. Vidare bör koncernen ha en arbetsmarknadspolitisk uppgift. LO anser att bolagiseringen ställer ökade och tydligare krav på aktörerna. Arbetsmarknadsverket och AMU-gruppen måste bli mer kompetenta i sin roll som upphandlare resp. leverantör av utbildning. SACO anser att ett beslut om ombildning till bolag innebär ett vägval, om inte marknadsstyrning av verksamheten eftersträvas bör inte heller en bolagisering genomföras. AMS uttrycker oro över vilka konsekvenser bolagiseringen kommer att ha för förutsättningarna för en fungerande arbetsmark- nadsutbildning. AMS anser att konkurrenssituationen för närvarande inte är tillfredsställande och att det därför på kort sikt vore olyckligt om principen om lägsta möjliga pris överges. Kommittén har inte tillräckligt analyserat marknaden vad avser utbildningsanordnarna. Vidare har kommittén enligt AMS mening överskattat möjligheterna till en snabb volymökning av försäljningen till företag. Under förutsättning av att bolagiseringen genomförs tillstyrker AMS dock den föreslagna kon- cernstrukturen. Personalföreträdaren i AMU-styrelsens styrelsen påpekar att det finns en oro bland personalen för vilka effekter bolagiseringen, och en ökad marknadsinriktning till följd av detta, kan komma att ha för arbetsmark- nadsutbildningen. Skälen för mitt förslag: AMU-styrelsen föreslog i anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 att AMU-gruppen ombildas till aktiebolag. Erfarenheterna av de gångna åren som uppdrags- myndighet visar enligt AMU-styrelsen att myndig- hetsformen inte är lämplig. Argument för en över- gång till bolagsformen är bl.a. att AMU-gruppens verksamhet är affärsmässig och konkurrensutsatt. AMU-styrelsen har i skrivelse den 28 oktober 1991 lämnat förslag till organisation i bolagsform och till bolagsordning. Som jag inledningsvis har nämnt uttalade riksdagen våren 1992 att AMU-gruppen bör ombildas till aktiebolag (bet. 1991/92:AU11, rskr. 1991/92:252), och att regeringen snarast bör återkomma med förslag i frågan. Enligt min mening innebär en bolagisering av verksamheten vid AMU-gruppen möjligheter och stimulans till ökad effektivitet och produktivitet. Aktiebolagsformen är den effektivaste organisationen för konkurrensutsatt verksamhet. En överföring av verksamheten till aktiebolag innebär att affärsmässigheten i relationen mellan Arbetsmarknadsverket och AMU-gruppen förstärks. Vidare läggs grunden för konkurrensneutralitet mellan AMU-gruppen och andra utbildningsanordnare. Riksrevisionsverket (RRV) har på regeringens uppdrag gjort en översyn av konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna och bl.a. föreslagit vilka principer som bör gälla för bedömningar av när en affärsverksamhet bör bedrivas i bolagsform. Enligt förslaget bör bolagisering prövas för uppdragsverksamhet av tillräcklig omfattning som med framgång verkar i en fungerande konkurrens. En förutsättning är att affärsmöjligheterna är goda och att det inte finns lämplighetsskäl som talar emot bolagisering. RRV bedömer att AMU-gruppen uppfyller de angivna kriterierna för bolagisering. Jag anser att en sammanhållen organisation, som kan erbjuda arbetsmarknadsutbildning i hela landet, tills vidare är nödvändig för att klara kraven på bredd och flexibilitet i arbetsmarknadsutbildningen. Jag föreslår därför att en koncern bildas. Koncernen utgörs av ett moderbolag, AMU-gruppen AB, och ett antal dotterbolag. Samtliga aktier i moderbolaget bör ägas av svenska staten. Moderbolaget bör äga samtliga aktier i dotterbolagen. Vid bolagsbildningen bör en utgångspunkt vara nuvarande länsorganisation. Om behov föreligger bör dock förändringar kunna göras redan vid bildandet av bolagen. Styrelsen för moderbolaget bör utses av regeringen. Att utse styrelser för dotterbolagen blir moderbolagets uppgift. Att de anställda får styrelserepresentation i bolagen följer av lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. I likhet med kommittén anser jag att bolagens främsta uppgift skall vara att erbjuda arbetsmarknadsutbildning av hög kvalitet i hela landet. Koncernen bör dessutom kunna erbjuda konkurrenskraftig företagsutbildning. Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om bolagens roll på marknaden. Koncernens ansvar att tillhandahålla arbetsmarknadsutbildning i hela landet är som jag tidigare nämnt en förutsättning för att klara kraven på arbetsmarknadsutbildningen. I övrigt bör koncernen så långt möjligt verka under samma villkor som andra icke-statligt ägda utbildningsföretag. Att ytterligare reglera verksamheten i bolagen, t.ex. vad avser prissättningen inom arbetsmarknadsutbildningen, skulle enligt min mening strida mot syftet med en övergång från myndighetsformen till aktiebolagsformen. Liksom kommittén anser jag att en förutsättning för bolagisering är att bolagen verkar på marknadens villkor. Statens inflytande utövas i rollen som ägare och i rollen som beställare av arbetsmarknadsutbildning. Staten bör som ägare av bolagen utöva en aktiv ägarroll och ansvara för att företaget fortsätter att utvecklas. En bolagisering ställer självfallet stora krav på Arbetsmarknadsverkets roll som upphandlare av arbetsmarknadsutbildning. Verket måste enligt min mening i sin upphandling agera professionellt och affärsmässigt och därigenom aktivt bidra till att en väl fungerande marknad, med fler aktörer än i dag, utvecklas. Detta förutsätter att AMS förstärker sin upphandlingskompetens. Jag har erfarit att ett sådant utvecklingsarbete pågår. På detta sätt kan också bättre än i dag säkerställas att en väl fungerande arbetsmarknadsutbildning kan erhållas till priser satta på marknaden. Jag vill här nämna RRV:s granskning av den särskilt anordnade utbildningen, "Effektivitetsproblem i arbetsmarknadsutbildningen", F 1992:15. Granskningen visar på att åtgärder kan och måste vidtas för att förstärka upphandlingskompetensen inom Arbetsmarknadsverket i syfte att uppnå en bättre hushållning av de resurser som satsas på ut- bildning. Enligt RRV:s iakttagelser föreligger brister bl.a. vad avser affärsmässigheten vid länsarbetsnämnderna då man ofta underlåtit att ta in anbud från fler än en utbildningsanordnare. Jag bedömer mot bakgrund av det nämnda att koncernen under ett antal år kommer att vara ett helägt statligt bolag. På längre sikt bör prövas om bolaget skall privatiseras. En eventuell förändring i detta avseende bör emellertid underställas riksdagens prövning.

3.2 Genomförande av bolagsbildningen

Mitt förslag: Bolagen bildas genom att till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar och skulder övertas av de nybildade bolagen. I fråga om tillgångarna övertas dessa till bokfört värde per den 30 juni 1993 och tillförs de nybildade bolagen genom kvittning. Bolagen övertar AMU-gruppens pensionsskuld. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.

Kommitténs förslag: Överensstämmer inte med mitt. Kommittén diskuterar två modeller för överförande av tillgångar och skulder från staten till de nybildade bolagen, dels kontantemission, dels apportemission. Den förstnämnda metoden rekommenderas. Dessutom föreslår kommittén att koncernen erhåller ett villkorat aktieägartillskott. Vidare föreslås att pensionsskulden avseende enbart pensionsrätt som har intjänats under anställningstiden i AMU-gruppen överförs till bolagen. Yttranden över betänkandet: AMU-styrelsen anser att föreslaget eget kapital om 215 miljoner kronor är för litet. Vidare avstyrker AMU-styrelsen förslaget om ett villkorat aktieägartillskott. SACO anser att pensionsskulden som överförs till bolagen skall avse statens samtliga pensionsförpliktelser för de anställda. Skälen för mitt förslag: Koncernen bildas genom att till AMU-gruppens verksamhet hörande tillgångar och skulder övertas av de nybildade bolagen. I fråga om tillgångarna övertas dessa till bokfört värde per den 30 juni 1993 och tillförs de nybildade bolagen genom kvittning. Det är en uppgift för regeringen att fastställa aktiekapitalets storlek och kapitalstrukturen i övrigt när verksamheten övergår i aktiebolagsform. Jag anser att en utgångspunkt vid bolagsbildningen bör vara att koncernen får en finansiell ställning som innebär att verksamheten kan bedrivas utan ytterligare kapitaltillskott från statens sida. I likhet med kommittén anser jag att koncernen måste kunna bära den omstrukturering som kan bli nödvändig till följd av en eventuellt vikande efterfrågan, sin konsolidering och affärsmässiga utveckling. Kostnaderna för avvecklingen av AMU-gruppen som myndighet kommer att belasta koncernen. Under de förutsättningar som jag nämner i det följande beräknar jag att det sammanlagda aktiekapitalet och koncernens rörelsekapital kommer att täckas av nettotillgångarna i AMU-gruppens balansräkning per den 30 juni 1993. Ett mål avseende soliditeten i koncernen bör vara att den genomsnittligt inte skall understiga 20 %. Aktiekapitalet i koncernen bör vid bolagsstarten uppgå till ca 100 miljoner kronor. Koncernens verksamhet skall ge marknadsmässig avkastning på insatt kapital. AMU-gruppen redovisar för budgetåret 1991/92, efter statens avkastningskrav, ett överskott på 424,7 miljoner kronor. Överskottet motsvarar ca 10 % av omsättningen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till disposition av AMU-gruppens överskott i samband med att regeringen tar ställning till frågan om koncernens kapital- struktur. I det statliga pensionssystemet har arbetgivaren staten betalningsansvaret för pensioner till aktiva pensionstagare. Detta innebär att pensionsut- fästelser inte skuldförs eller periodiseras i myndigheternas balansräkningar och att pensionskostnader belastar statens budget först i samband med pensionsutbetalningen. I den privata sektorn däremot görs normalt, i takt med att pensionsskulden uppstår, löpande avsättningar av de medel som krävs för framtida pensionsutbetalningar. AMU-gruppens pensionsskuld för anställda per den 1 januari 1993 bör överföras på koncernen. Pensionskulden skall redovisas som en långfristig skuld i koncernens balansräkning. Pensionsskulden har beräknats till ca 400 miljoner kronor för anställda per den 31 december 1992. En överföring av pensionsskulden medför att löneskatt skall betalas för överförd pensionsskuld i stället för att utfalla i takt med att pension- sutbetalningarna görs. Denna skatt beräknas till ca 80 miljoner kronor och skall i enlighet med beslutade riktlinjer i 1992 års kompletteringspro- position (prop. 1991/92:150 bil. 1, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:252) erläggas av bolaget. Bildandet av bolaget föranleder stämpelskatt. Denna skall erläggas av bolaget. Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal mellan staten och moderbolaget inom koncernen. I avtalet anges vilka tillgångar, skulder och andra förpliktelser samt rättigheter som överförs till koncernen. Avtalet avses att tecknas före halvårsskiftet 1993. RRV bör granska den verksamhet som bedrivs i bolagen. Detta föranleder en ändring i lagen (1987:519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser.

3.3 Personalfrågor

Min bedömning: Tjänsterna inom AMU-gruppen AB bör i första hand tillsättas med personal från myndigheten. Målsättningen bör vara att flertalet av de anställda i myndigheten skall erbjudas an- ställning i koncernen.

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med min.

Yttrande över betänkandet: Personalföreträdaren i AMU-styrelsens styrelse anser att det finns en osäkerhet om situationen hos personalen, bl.a. mot bakgrund av planerade neddragningar inom myn- digheten under innevarande budgetår och antaget behov av omstrukteringar under koncernens första verksamhetsår. Skälen för min bedömning: Tjänsterna inom koncernen bör i första hand tillsättas med personal från myndigheten och målsättningen bör därvid vara att flertalet av de anställda i AMU-gruppen skall erbjudas fast eller tillfällig anställning i koncernen, beroende av nuvarande anställningsform. Jag utgår från att bolaget kommer att agera utifrån denna målsättning. Samtidigt vill jag understryka att det är koncernen som har att avgöra dimensioneringen av bolagen med utgångspunkt från efterfrågan. De anställda vid AMU-gruppen omfattas av de kollektivavtal som gäller på den statliga arbetsmarknaden. Den som eventuellt inte erbjuds anställning i det nya bolaget kommer således att omfattas av det statliga trygghetssystemet. Trygghetssystemet gör det möjligt att lösa trygghetsfrågorna i samband med omställningar inom statsförvaltningen. Vilka kollektivavtal som skall gälla inom bolagskoncernen beror på vilken arbetsgivarorganisation man väljer att ansluta sig till. Det ankommer på parterna på arbetsmarknaden att avgöra vilka arbetsgivar- resp. arbetstagarorganisationer som koncernen och personalen bör tillhöra och därmed vilket avtal som kommer att gälla för arbetstagarna.

3.4 Tystnadsplikt

Min bedömning: Ombildningen av AMU-gruppen till aktiebolag föranleder inte behov av någon ytterligare lagreglerad tystnadsplikt i fråga om skyddet för enskilds personliga förhållanden.

Kommitténs bedömning: Överensstämmer med min. Yttrande över betänkandet: AMU-styrelsen anser att behov inte finns av någon särskild lagreglerad tystnadsplikt i berört hänseende. Skälen för min bedömning: Sekretesslagen gäller hos myndigheter men inte hos enskilda. När AMU-gruppens verksamhet övergår i bolagsform uppkommer därför frågan om det behövs någon ny tystnadspliktslagstiftning som skall gälla hos bolagen och som syftar till att erbjuda ett skydd motsvarande det som finns främst i 14 kap. 9 och 10 §§ sekretesslagen. Mot bakgrund av att varken kommittén eller någon av dem som beretts tillfälle att lämna synpunkter på betänkandet har förespråkat en sådan lösning avser jag inte att förslå någon ny lagstiftning i detta ämne. Jag vill emellertid erinra om att den tystnadsplikt som finns enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjuk- vårdspersonal m.fl., och som innebär att den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen bl.a. inte obehörigen får röja vad han i sin verksamhet har erfarit om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, kommer att gälla när AMU-gruppen övergår i bolags- form. Enligt 14 kap. 9 § sekretesslagen gäller vidare att en myndighet - i förevarande sammanhang t.ex. länsarbetsnämnden - kan uppställa förbehåll som inskränker enskilds rätt att lämna uppgifter vidare eller utnyttja den, om myndigheten finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt bestämmelserna om sekretess utgör hinder att lämna uppgift till enskild kan undanröjas genom ett sådant förbehåll.

3.5 Roll i totalförsvaret

Mitt förslag: Koncernen skall inom totalförsvaret ha uppgifter som motsvarar AMU-gruppens. Detta bör tas in i avtalet mellan staten och AMU-gruppen AB.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt. Skälen för mitt förslag: AMU-gruppen ingår som en del av totalförsvarets civila del inom funktionen Arbetskraft, för vilken AMS är ansvarig myndighet. AMU-gruppen har i dag en viktig roll inom funktio- nen, och bör därför som aktiebolag ha motsvarande roll. Koncernen bör således ha ansvaret för egen beredskapsplanläggning, beredskapsuppgifter och kunna delta i funktionens övningar. Detta bör regleras i avtalet mellan staten och koncernen.

3.6 Förarprov m.m.

Min bedömning: De föreskrifter m.m. som gäller i fråga om förarutbildning som bedrivs yrkesmässigt bör gälla även för de nybildade bolagen.

Kommittén: Kommittén har inte tagit ställning i denna fråga. Yttrande över betänkandet: AMU-styrelsen har yttrat sig i enlighet med min bedömning. Skälen för min bedömning: Enligt Trafiksäkerhetsverkets förskrifter (TSVFS 1987:2) gäller för yrkesförarutbildning vid AMU-myndighet - under vissa angivna förutsättningar - de bestämmelser om förarprov m.m. som enligt körkortsförordningen (1977:722) gäller för förarut- bildning m.m. i gymnasieskola. Innebörden härav är främst att förarprov inte behöver avläggas inför särskilt förordnad tjänsteman hos Trafiksäkerhetsverket, utan i stället kan avläggas inför lärare i förarutbildning hos AMU-myndighet. När verksamheten hos AMU-gruppen nu övergår till aktiebolag är det enligt min uppfattning följdriktigt att de bestämmelser om förarprov m.m. som gäller för andra enskilda som yrkesmässigt bedriver förarutbildning också bör gälla för de nybildade bolagen.

3.7 Arkivfrågor AMU-myndigheternas handlingar omfattas av offentlighetsprincipen. De handlingar som inkommer eller upprättas när verksamhet bedrivs i bolagsform omfattas däremot inte av denna princip. Enligt arkivlagen (1990:782) skall en myndighets arkiv, sedan myndigheten upphört och dess verksamhet inte har förts över till annan statlig myndighet, inom tre månader överlämnas till arkivmyndighet. När verksamhet som tidigare bedrivits i en statlig myndighet överförts till ett aktiebolag kan arkivmyndigheten, enligt vad jag har erfarit, låna ut de delar av arkivet som det nya bolaget behöver ha tillgång till. Det ankommer på Riksarkivet att utforma föreskrifter och villkor för lån och deposition av arkivhandlingar hos bolagen. Enligt vad jag har erfarit pågår ett samråd mellan AMU-styrelsen och Riksarkivet avseende arkivfrågor i samband med bolagiseringen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för Kulturdepartementet.

4 Överläggning enligt MBA-R Överläggning enligt 2 § om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden har ägt rum den 00 december 1992. Till protokollet i detta ärende bör som bilaga fogas protokollet över överläggning- en.

5 Upprättat lagförslag I enlighet med vad jag har nu har anfört har inom Arbetsmarknadsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1987: 519) om Riksrevisionsverkets granskning av statliga aktiebolag och stiftelser. Lagförslaget har upprättats i samråd med chefen för Finans- departementet.

6 Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels 1. anta lagförslaget, dels 2. godkänna mitt förslag till ombildning av AMU-gruppen till aktiebolag och att AMU-gruppen därmed upphör som myndighet (avsnitt 3.1), 3. godkänna vad jag anfört om ägarförhållandena inom aktiebolagen (avsnitt 3.1), 4. godkänna att till AMU-gruppen hörande tillgångar och skuldertillskjuts de nybildade aktiebolagen (avsnitt 3.2), 5. bemyndiga regeringen att besluta om de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen (avsnitt 3.2), 6. godkänna vad jag anfört om aktiebolagens uppgift (avsnitt 3.1). Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att 7. ta del av vad jag i övrigt har anfört.

7 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och ändamål som föredraganden har anfört om.

AMU-gruppens balansräkning

_______________________________________________________ Miljoner kronor 1992-06-30 _______________________________________________________ TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kassa och bank 676,0 Kundfordringar 244,2 Periodavgränsningsposter 62,7 Övriga fordringar 38,0 Förskott till leverantörer 1,3 Övriga förskott 0,2 Varulager och förråd 49,4

Anläggningstillgångar Långfristiga fordringar 5,0 Maskiner och inventarier 367,9 _______________________________________________________ SUMMA TILLGÅNGAR 1 444,7 _______________________________________________________ SKULDER OCH VERKSKAPITAL Kortfristiga skulder Leverantörskulder 245,3 Personalens källskatt 55,1 Skatteskulder 12,7 Periodavgränsningsposter 186,3 Övriga skulder 20,6 Förskott från kunder 39,5

Långfristiga skulder 5,0

Verkskapital Statskapital 272,0 Övriga avsättningar1 45,2 Balanserat överskott 138,3 Årets resultat 424,6

_______________________________________________________ SUMMA SKULDER OCH VERKSKAPITAL 1 444,7 _______________________________________________________

1 Varav statens avkastningskrav 42,0 miljoner kronor

AMU-gruppens resultaträkning för budgetåret 1991/92

_______________________________________________________ Miljoner kronor _______________________________________________________ INTÄKTER Arbetsmarknadsutbildning 3 752,9 Övrig utbildning 386,8 Konsultuppdrag 34,5 Övrigt 236,0 _______________________________________________________ SUMMA RÖRELSEINTÄKTER 4 410,2 _______________________________________________________ KOSTNADER Arbetsmarknadsutbildning 3 504,9 Övrig utbildning 310,1 Konsultuppdrag 34,3 Övrigt 243,1 Internt AMU-gruppen -47,8 Ej fördelade kostnader -0,2

_______________________________________________________SUMMA RÖRELSEKOSTNADER 4 044,5 _______________________________________________________ RÖRELSERESULTAT 365,7 _______________________________________________________ Finansposter 65,4 _______________________________________________________ Extraordinära kostnader och -42,9 intäkter _______________________________________________________ Återföring av meravskrivningar1 36,4 _______________________________________________________ ÅRETS RESULTAT 424,7 _______________________________________________________

1Meravskrivningar ingår i rörelsekostnaderna

Innehållsförteckning Propositionens huvudsakliga innehåll.............1 Propositionens lagförslag........................2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 december 1992.................................3 1 Inledning.....................................3 2 Bakgrund......................................3 2.1 Nuvarande organisation....................3 2.2 Nuvarande verksamhet......................4 3 Överväganden och förslag......................5 3.1 En ny organisation........................5 3.2 Överföring av tillgångar och skulder......7 3.3 Personalfrågor............................9 3.4 Tystnadsplikt............................10 3.5 Roll i totalförsvaret....................10 3.6 Förarprov m.m............................11 3.7 Arkivfrågor..............................11 4 Upprättat lagförslag.........................11 5 Hemställan...................................12 6 Beslut.......................................12 Bilaga AMU-gruppens balnasräkning och resultat- räkning.........................................13