om ändrad associationsform för verksamheten vid Försvarets mediecenter
Prop.
1992/93:162
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Anders Björck
I propositionen föreslås att regeringen får bemyndigande att överlåtastatens tillgångar och skulder i Försvarets mediecenter till ett statligteller privat ägt aktiebolag och att myndigheten i anslutning härtill läggsned.
1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 162
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Odell, Lundgren, Unckel,P. Westerberg och Ask.
Föredragande: statsrådet Björck
Proposition om ändrad associationsform för verksamheten vid För-svarets mediecenter
Myndigheten Försvarets läromedelscentral bildades år 1981, då decentrala stabernas och försvarets brevskolas publikations- och läromedels-resurser sammanfördes. Syftet var att på ett mer rationellt och kost-nadseffektivt sätt tillgodose det militära försvarets behov av varor ochtjänster inom detta område. Verksamheten utvidgades år 1986 genom attmyndigheten tillfördes en enhet för teknikinformation från Försvaretsmaterielverk. Från och med den tidpunkten har även verksamhetenintäktsfinansierats med krav på full kostnadstäckning. Myndigheten gavsdock ingen monopolställning när det gällde att tillgodose det militäraförsvarets behov, och den har heller inga myndighetsuppgifter vare sigi fred eller i krig.
År 1989 ändrades myndighetens namn till Försvarets mediecenter.
Den huvudsakliga uppgiften i dag är att bedriva uppdragsverksamhetinom utbildnings-, informations- och kommunikationsområdet. Försvaretsmediecenter är därmed främst inriktat på att försörja totalförsvaret medprodukter och tjänster inom områdena utbildning, reglementen ochteknisk information. Även den offentliga sektorn i övrigt och näringslivetär i växande omfattning kunder hos myndigheten.
Försvarets mediecenter har god kännedom om aktuella förhållandenhuvudsakligen inom den militära delen av totalförsvaret. Myndighetenhar en stor förmåga att utveckla och leverera produkter anpassade efter
försvarets villkor och verksamhet. En förutsättning för att på bästa sätt Prop. 1992/93:162kunna tillgodose det militära försvarets behov har varit möjlighetenatt till myndigheten knyta ett visst antal yrkesofficerare.
Försvarets mediecenter har en organisation som består av, förutom enchef och en styrelse, 85 anställda. Myndighetens totala omsättning underbudgetåret 1991/92 var 73 miljoner kronor. Verkskapitalet utgjorde ca12 miljoner kronor.
Myndighetens verksamhet skall vara ekonomiskt självbärande ochbedrivas i konkurrens med andra producenter inom multimediaområdettill lägsta möjliga kostnader för uppdragsgivarna.
I juni 1991 beslutade regeringen att bemyndiga chefen för Försvars-departementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra enöversyn av totalförsvarets ledningsorganisation och myndighetsstruktureninom Försvarsdepartementets verksamhetsområde (dir. 1991:44). Utred-ningen, som antagit namnet Utredningen (Fö 1991:04) om lednings- ochmyndighetsorganisationen för försvaret (LEMO), har i en delrapport den30 november 1992 om Försvarets mediecenters verksamhet redovisat sinaöverväganden och förslag beträffande myndigheten. Förslaget innebär ihuvudsak att verksamheten vid Försvarets mediecenter bolagiseras.Utredningen har samrått med Överbefälhavaren, Chefen för armén,Försvarets materielverk och Försvarets mediecenter, vilka lämnatförslaget utan erinran.
Utredningens delrapport har remissbehandlats. Remissyttrandena finnstillgängliga i Försvarsdepartementets akt i ärendet (DnrFo92/2700/CIV).
1 det följande tar jag upp frågan om en ny verksamhetsform m.m. för deuppgifter som ankommer på Försvarets mediecenter.
Mitt förslag:
Statens tillgångar och skulder i Försvarets mediecenter överlåts till
ett statligt eller privat ägt aktiebolag.
I anslutning till detta läggs myndigheten ned.
Regeringen bemyndigas att genomföra överlåtelsen.
Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i huvudsakutredningens förslag.
Chefen för armén framhåller dock det väsentliga i att man i det fortsattaarbetet säkerställer att en samlad bred kompetens kan bibehållas vid en
organisation även i framtiden.
Vidare påpekar Försvarets materielverk att direktiven till en särskildutredare måste säkerställa att mediecentret i första hand försäljs till ettföretag så att det inte uppstår en monopolsituation i förhållande tillförsvarsmakten. Försvarets mediecenter framhåller att den bästalösningen för att säkerställa den kunskap som byggts upp for ochanpassats till försvarets behov är en bolagisering med staten sommajoritetsägare och med huvudkundema som ombud för ägaren.
Riksrevisionsverket hänvisar till den av verket tidigare genomfördaöversynen av konkurrensutsatt affärsverksamhet hos vissa förvaltnings-myndigheter (RRV Dnr 20-91-0908). Därav framgår det att den kommer-siella mognadsgraden hos Försvarets mediecenter bör ökas, innan eneventuell privatisering genomfors.
Skälen för mitt förslag: Totalförsvarets behov av tjänster inom publi-kations- och läromedelsområdet kommer inte att förändras nämnvärtunder en överblickbar framtid. Försvarets och andra myndigheters behovär dock inte av den arten att någon särskild myndighet krävs för atttillgodose behoven. Tjänster av den art Försvarets mediecenter erbjuderkan tillhandahållas av andra liknande aktörer på den konkurrensutsattamarknaden.
Eftersom Försvarets mediecenter i dag har en god bredd i verksamhetenoch stor kunskap om försvarsmiljön och dessutom har kapacitet att hävdasig i konkurrensen med andra leverantörer, finns det anledning för statenatt genom avtal eller garantier söka bibehålla denna samlade resurs ochkompetens. Därför bör staten medverka till att verksamheten i framtidenkan överföras till och drivas i aktiebolagsform. Därigenom möjliggörs attredan investerat statligt kapital kan tillvaratas.
Försvarets mediecenter har inte några myndighetsuppgifter, och myndig-heten fyller inte heller någon tydlig strategisk roll för totalförsvaret, varesig i fred eller i krig. Det kan knappast hävdas att försvaret löper någonrisk i dessa hänseenden genom att förlita sig på en leverantörsmarknad.
Utredningen gör den bedömningen att det är fördelaktigt för försvars-makten om Försvarets mediecenters verksamhet i fortsättningen drivs iaktiebolagsform med anknytning till ett kunskaps- eller industriföretag.En sådan ordning medför enligt utredningen den fördelen att tydliga an-svarsförhållanden åstadkoms mellan totalförsvaret och bolaget och atttotalförsvaret bör kunna dra bättre nytta av konkurrensen mellan olikaleverantörer vid sin upphandling av informations- och läromedelstjänster.Utredningen pekar också på att ett samgående med ett redan etableratföretag medför en angelägen förstärkning av kompetensen på områdetoch att totalförsvaret därmed långsiktigt kan erbjudas kvalitativthögtstående tjänster. 4
Jag delar utredningens bedömning att totalförsvarets intressen bäst Prop. 1992/93:162tillgodoses om aktiebolagsformen väljs som associationsform för verk-samheten. Riksrevisionsverket har i en översyn av konkurrensutsattverksamhet hos vissa förvaltningsmyndigheter (RRV Dnr 20-91-0908)rekommenderat att bolagsformen som ett första steg övervägs för För-svarets mediecenter, dock med beaktande av att den ekonomiska kom-petensen bör utvecklas. Jag anser således att verksamheten i framtidenbör kunna bedrivas i aktiebolagsform.
Vid ställningstagandet till frågan om verksamheten lämpligen bör be-drivas i aktiebolagsform, måste möjligheterna till sekretess och säker-hetsskydd beaktas. Här har regeringen i 5 § förordningen (1981:421) omsäkerhetsskyddet vid statliga myndigheter ålagt myndigheterna enskyldighet att förbinda utlämnandet av uppgifter till en organisation, ettföretag eller till någon annan enskild med sådant förbehåll rörandetotalförsvaret eller rikets säkerhet som anges i 14 kap. 9 eller 10 §sekretesslagen (1980:100). Om det föreligger ett kontraktsförhållandeskall, enligt samma föreskrifter, utlämnandet även förbindas med deavtalsrättsliga villkor som behövs till skydd för uppgifterna. Överbefäl-havaren och Rikspolisstyrelsen har utfärdat närmare föreskrifter ochallmänna råd beträffande säkerhetsskyddet kring upphandling och arbeteför statens behov som med hänsyn till rikets säkerhet skall hemlighållas.Mot bl.a. denna bakgrund anser jag att det från säkerhetsskyddssynpunktinte föreligger några hinder mot att fora över myndighetens verksamhettill ett aktiebolag.
Av betydelse i sammanhanget är också de krav som bör ställas på densom skall driva verksamheten. Både säljare och köpare kan antas haintresse av att få viss stabilitet och kontinuitet i verksamheten i sambandmed en överlåtelse av rörelsen. Detta kan troligtvis säkerställas genomavtal eller beläggningsgarantier som även kan förbättra möjligheten atterbjuda personalen fortsatt anställning. Jag anser att det finns godamöjligheter för såväl statligt som privat ägda företag att tillgodose dessakrav. Lämpliga intressenter bör enligt min mening finnas bland kunskaps-och industriföretagen i branschen. Innan slutlig ställning kan tas tillfrågan om ägarskapet, måste emellertid närmare kontakter tas medtänkbara köpare. När en överlåtelse av tillgångarna och skulderna iFörsvarets mediecenter kan genomföras på godtagbara villkor, börregeringen ha möjlighet att besluta om en sådan överlåtelse.
Regeringen bör därför bemyndigas att vid lämpligt tillfälle överlåtastatens tillgångar och skulder i myndigheten till ett lämpligt statligt ellerprivat ägt aktiebolag. Därvid utesluter jag inte att, i vart fall under enövergångstid, ett nytt statligt ägt aktiebolag bildas för ändamålet, eller attstaten blir delägare i ett nytt bolag. Snarast efter överlåtelsen börmyndigheten Försvarets mediecenter läggas ned. Bemyndigandet förregeringen bör också innefatta möjligheten att avyttra de aktier somstaten kan komma att äga i bolaget.
I samband med förändringarna måste tillgångar och skulder, bl.a. pen- Prop. 1992/93:162sionsskuldema, samt förpliktelserna i det statliga trygghetssystemet imyndighetens verksamhet utvärderas. Även möjligheterna för personalenvid myndigheten att få anställning hos den nye ägaren behöver klarläg-gas.
Utgångspunkten för reformen är i första hand att få till stånd en merändamålsenlig verksamhetsform, inte att åstadkomma besparingar. Detbör i sammanhanget påpekas att verksamheten hittills har gett ekonomisktöverskott. Om den kommersiella mognadsgraden kan ökas ytterligare,borde en större lönsamhet i rörelsen kunna uppnås. Därför delar jagutredningens uppfattning att en utgångspunkt bör vara att de anställdagenom avtal eller garantier erbjuds anställning i ägarföretaget.
De spörsmål som nu nämnts samt frågan om det behövs en särskildorganisation for avvecklingen av Försvarets mediecenter kräver ytterli-gare beredning och överväganden. Jag avser att senare föreslå regeringenatt bemyndiga mig att tillkalla en särskild utredare för dessa uppgifter.Utredaren bör få uppdrag att genomföra nödvändiga förberedelser ochförhandlingar inför bolagiseringen. Detta bör även innefatta förslag tillerforderliga författningsändringar m.m. och till lösning av frågan ombehandlingen av myndighetens arkiv. Utredaren bör vidare utarbeta deavtal som behövs inför regeringens beslut i frågan.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen att
1. godkänna att Försvarets mediecenter läggs ned,
2. bemyndiga regeringen att överlåta statens
tillgångar och skulder i Försvarets mediecenter till ettstatligt eller privat ägt aktiebolag i enlighet med vadjag förordat,
3. bemyndiga regeringen att försälja aktierna i ett sådantstatligt ägt aktiebolag.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-draganden har lagt fram.
gotab 43146, Stockholm 1993