om upphävande av 1905 års konvention mellan Sverige och Norge angående neutral zon, befästningars nedläggande m.m.
Prop.
1992/93:164
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Chefen för Utrikesdepartementet har varit föredragande vid regeringssam-manträdet.
Stockholm den 18 februari 1993
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Margaretha af Ugglas
I propositionen föreslås att riksdagen beslutar att godkänna ett mellan Sve-rige och Norge träffat avtal, som innebär att 1905 års konvention mellan Sve-rige och Norge angående neutral zon, befästningars nedläggande m.m. upp-hör att gälla.
Konventionen stadgar en cirka 30 km bred neutral zon mellan rikena längsden södra gränslinjen, inom vilken zon inga befästningar eller militära an-läggningar får förekomma. Konventionen har i dag förlorat sin betydelse.Några skäl att behålla konventionen föreligger därför inte.
1 Riksdagen 1992/93. 1 samt. Nr 164
Inför unionsupplösningen mellan Sverige och Norge år 1905 var situationentidvis spänd mellan länderna. Båda sidorna hade en vilja att lösa frågan påfredlig väg men räknade ändå med en risk för militära ingripanden. I Norgevar man oroad över de överlägsna svenska truppstyrkorna, i Sverige riktadesuppmärksamheten främst mot de många norska befästningarna i den södradelen av gränsområdet.
Detta är bakgrunden till att Sverige och Norge i samband med unionsupp-lösningen undertecknade en konvention, som proklamerade en demilitarise-rad zon längs gränsen. Konventionens artikel 1 stipulerar att zonen inte avnågon av parterna får användas för krigsoperationer eller som utgångspunktför sådana. Inte heller får väpnad militär styrka stationeras inom området.Dessutom stadgas ett förbud mot att bibehålla eller anlägga befästningar,krigshamnar eller militära förråd inom den neutrala zonen.
Norge tilläts emellertid behålla tre anläggningar, nämligen de gamla be-fästningsverken vid Fredrikssten, Gyldenlöve och Overbjerget. Dessa fickdock inte underhållas i fortifikatoriskt syfte.
Konventionen fogas till denna proposition som bilaga 1.
Den neutrala zonen utgörs av ett cirka 30 km brett område, beskrivet ikonventionens artikel 1, vilket sträcker sig på ömse sidor om riksgränsenfrån västkustens båda öar Nordkoster respektive Kirkön till de två punkterdär Klarälvens högra strand respektive Ulvån skär 61:a breddgraden.
Zonen omfattar allt landterritorium och det sjöterritorium som inte utgördelar av vad som i konventionen benämns ”själva havet”. Befästningar,krigshamnar och militära förråd får inte finnas inom zonen. Det är förbjudetför båda stater att inom zonen företa krigshandlingar eller att begagna densom bas för dylika samt att låta väpnade styrkor uppehålla sig där. Förbudengäller inte, om båda stater befinner sig i krig mot en gemensam fiende ellerom ena staten befinner sig i krig med tredje makt. I sistnämnda fal] får zonenutnyttjas för militära ändamål av såväl den krigförande staten, som av denandra staten. Åtgärder för att skydda neutraliteten får således i detta fallvidtas inom zonen.
Konventionen kan enligt sin artikel 9 inte sägas upp ensidigt. Norges utri-kesminister aktualiserade vid ett besök i Stockholm i maj 1992 frågan om ettupphävande av konventionen. Vid överläggningar mellan ländernas utrikes-ministrar enades man om ett upphävande. Ett avtal av denna innebörd hardärför träffats den 27 januari 1993. Avtalets text finns i bilaga 2.
Regeringens förslag: Avtalet av den 27 januari 1993 om upphävandeav konventionen mellan Sverige och Norge angående neutral zon, be-fästningars nedläggande m.m. godkänns.
Skälen för regeringens förslag: Militärstrategiskt sett är den neutrala zo-nens betydelse numera liten och zonen har under senare årtionden fått enalltmer undanskymd plats i utrikes- och försvarspolitiska sammanhang. I dagär konventionen att betrakta som obsolet. Då den neutrala zonen förloratsin betydelse som fredsgaranti mellan Sverige och Norge, talar övervägandeskäl för att 1905 års konvention upphävs. Överbefälhavaren har tillstyrkt attkonventionen upphävs.
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet om upphävande av kon-ventionen mellan Sverige och Norge angående neutral zon, befästningarsnedläggande m.m.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 februari 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren,Unckel, P. Westerberg, Ask
Statsrådet afUgglas anmäler fråga om avlämnande av proposition om upp-hävande av 1905 års konvention mellan Sverige och Norge angående neutralzon, befästningars nedläggande m.m.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen omupphävande av 1905 års konvention mellan Sverige och Norge angåendeneutral zon, befästningars nedläggande m.m. i enlighet med bilagan till dettaprotokoll.
Ur protokollet:Maud Melin
Konventionmellan Sverige och Norgeangående neutral zon, befästningars nedläggande m.m.;
af slutad i Stockholm den 26 oktober 1905.
Herr grefve Axel Fredrik Claesson Wachtmeister, Sveriges befullmäkti-gade, och herr Thor von Ditten, Norges befullmäktigade,
hvilka sammanträdt i ändamål att öfverföra till formlig konvention det för-slag till öfverenskommelse angående neutral zon, befästningars nedläggandem.m., som godkänts af svenska Riksdagen den 13 oktober 1905 och afnorska Stortinget den 9 oktober 1905, och hvilka blifvit behörigen bemyndi-gade därtill, hafva utan förbehåll om ratifikation undertecknat följande ar-tiklar:
Artikel 1.
Till betryggande af ett fredligt förhållande mellan de båda rikena upprät-tas på bägge sidor om gränsen mellan dem ett område (”neutral zon”), somskall njuta fördelarna af en beständig neutralitet.
Denna zon begränsas sålunda:
på svensk sida af en gränslinje, som går i räta linjer från Nordkosters norraudde öfver södra udden på norra Långö, sjön Färingens nordöstra ända,Lursjöns nordöstra ända, Kynne älfs utlopp i Södra Bullaren, Södra Korn-sjöns sydöstra ända, södra ändan af Stora Le, Ögnesjöns västra ända, Ly-sedstjärns södra ända, Svalsjöns södra ända, Nässjöns södra ända, Bysjönssödra ända, sjön Kymmens nordvästra ända, Grunnsjöns nordvästra ända,Kläggens nordvästra ända, Mangens norra ända, Bredsjöns västra ända tillden punkt, där Klarälfvens högra strand skär sextioförsta (61) breddgraden;
på norsk sida af en gränslinje, som går i rät linje öfver Kirkön, tangerandeSingleöns nordvästra spets, till Ingedals kyrka och vidare i räta linjer öfverRokke kyrka, udden på norra sidan af Fredrikshalds-vattendragets utlopp iFemsjön, utloppet i Femsjöns nordöstliga hörn af bäcken, som rinner förbigården Röd, östra ändan af Klosa tjärn, östra ändan af Grefslivand (norr omHaerland kyrka), udden i Ögderensjön sydväst om Kråktorp, sundet mellanMjermen och Gåsefjorden, Eidsdammen, sydvästra ändan af Dyrerud tjärn(i norra ändan af Liermosen), Urskog kyrka, södra ändan af Holm tjärn,Digersjöns södra hörn, norra ändan af Skasensjön, östra ändan af Norra Flö-gensjön till den punkt, där Ulvån skär sextioförsta (61) breddgraden.
I zonen inbegripas de öar, holmar och skär, men icke de delar af själfvahafvet med dess vikar, som falla inom zonens gränslinjer.
Den neutrala zonen skall vara fullkomligt fredlyst. Den må därför ej afnågot af rikena begagnas till krigsoperationer eller till stödje- eller utgångs-punkt för sådana, liksom ej heller inom zonen må stationeras (undantag: ar-tikel 6) eller samlas någon väpnad militär styrka, med undantag af hvad somkan vara nödvändigt för upprätthållande af allmän ordning eller till biståndvid olyckstillfällen. Om i något af rikena är eller varder anlagd järnväg, somskär någon del af rikets zonområde hufvudsakligen i dess längdriktning,
Bilaga 1
skola dessa bestämmelser icke utgöra hinder emot, att sådan järnväg använ-des till militär genomgångstransport. Bestämmelserna skola ej heller utgörahinder emot, att de inom ett rikes zonområde boende, till krigsmakten hö-rande personer samlas där för att utan dröjsmål föras utom zonen.
Befästningar, krigshamnar samt för här eller flotta bestämda förråd måicke bibehållas eller nya sådana anlägga^ inom den neutrala zonen.
Förestående bestämmelser skola likväl icke gälla för det fall, att rikenabistå hvarandra under ett krig mot en gemensam fiende; ej heller äro de, dåettdera riket invecklas i krig med en tredje makt, förbindande för detta rikei afseende å den del af zonen, som faller inom dess område, eller för detandra riket i afseende å dess zonområde, såvidt angår häfdande af rikets neu-tralitet.
Artikel 2.
Till följd af förestående bestämmelser skola de befästningar, som nu fin-nas inom den ofvan fastställda neutrala zonen, nedläggas, nämligen denorska befästningsgrupperna Fredrikssten med Gyldenlöve, Overbjerget,Veden och Hjelmkollen, Örje med Kroksund samt Urskog (Dingsrud).
Artikel 3.
De i artikel 2 afsedda befästningar skola göras oanvändbara såsom så-dana; de gamla fästningsverken vid Fredrikssten samt vid forten Gyldenlöveoch Overbjerget skola dock bibehållas, men må icke underhållas i fortifika-toriskt syfte.
Rörande i senare tid tillkomna anordningar å sistnämnda trenne befäst-ningar samt rörande de åtgärder, som skola vidtagas med öfriga befäst-ningar, intagas närmare bestämmelser i ett separataftal, hvilket skall ägasamma kraft, som denna öfverenskommelse.
Artikel 4.
De i artikel 3 afsedda åtgärder skola vara fullbordade senast åtta månader,efter det denna öfverenskommelse trädt i kraft.
Artikel 5.
Kontrollen öfver, att de i artikel 3 afsedda åtgärder blifvit behörigen verk-ställda, skall utöfvas af en kommission, bestående af tre officerare af ut-ländsk (hvarken svensk eller norsk) nationalitet, af hvilka hvartdera riketväljer en och den tredje utses af de två sålunda valde eller, i händelse dessaej kunna ena sig, af det schweiziska Förbundsrådets president.
Närmare bestämmelser rörande denna kontroll intagas i ofvannnämndaseparataftal.
Artikel 6.
Fredrikssten må fortfarande vara förläggningsplats för vederbörande dist-rikts-kommando samt garnisonsort för underbefälsskolan för de under
Bilaga 1
nämnda distrikts-kommando sorterande afdelningar, allt i hufvudsakligensamma omfattning, som före anläggandet af de nya befästningarna.
Artikel 7.
Kongsvingers befästningsgrupp må icke utvidgas, vare sig med afseende åanläggningar, bestyckning eller besättning, hvilken sistnämnda hittills ickeöfverstigit trehundra (300) man. Till besättning räknas icke det till årliga öf-ningar inkallade manskap. I följd af förestående bestämmelse må nya befäst-ningar icke anläggas inom ett afstånd af tio (10) kilometer från Kongsvingersgamla fästning.
Bilaga 1
Artikel 8.
Tvister angående tolkningen eller tillämpningen af denna öfverenskom-melse skola, där de ej kunnat lösas genom direkta diplomatiska underhand-lingar, med det undantag, som följer af artikel 5, afgöras af en skiljedomstol,bestående af tre ledamöter, af hvilka hvartdera riket väljer en och den tredjeutses af de två sålunda valde eller, i händelse dessa ej kunna ena sig om valet,af schweiziska Förbundsrådets president eller, subsidiärt, på det sätt, somstadgas i de två sista styckena af artikel 32 i Haagkonventionen den 29 juli1899. Ingen af skiljedomarne må vara undersåte i något af rikena eller bosattinom någotdera rikets område, och ej heller vara intresserad i de frågor, somutgöra föremål för skiljedomen.
I brist af annat aftal bestämmer skiljedomstolen ort för sitt sammanträdeoch skiljedomsproceduren.
Artikel 9.
Denna öfverenskommelse träder genast i kraft. Den kan icke ensidigtuppsägas.
Som skedde i två exemplar i Stockholm den 26 oktober 1905.
F. CL:son Wachtmeister.
(L.S.)
v. Ditten.
(L.S.)
(Utrikesdepartementet.)
Bilaga 2
Avtal
mellan Konungariket Sverige ochKonungariket Norge
om upphävande av konventionenden 26 oktober 1905 angåendeneutral zon, befästningarsnedläggande m.m.
Konungariket Sverige och KonungariketNorge,
som den 26 oktober 1905 ingått Konventio-nen angående neutral zon, befästningars ned-läggande m.m.,
som erinrar om att Konventionen fastställeren neutral zon längs riksgränsen söder om sex-tioförsta breddgraden, omfattande ett områdesom sträcker sig omkring 15 kilometer på varsida om riksgränsen,
som är eniga om att Konventionen i dag harförlorat sin betydelse,
har kommit överens om följande:
Artikel 1
Konventionen mellan Sverige och Norge an-gående neutral zon, befästningars nedläg-gande m.m., undertecknad i Stockholm den 26oktober 1905, med tillhörande separatavtalsamma dag, skall upphöra att gälla då detta av-tal träder i kraft.
Artikel 2
Avtalet träder i kraft den dag då parternahar underrättat varandra om att deras respek-tive konstitutionella krav för ikraftträdandetav detta avtal har uppfyllts.
Upprättat i Stockholm den 27 januari 1993 itvå exemplar på svenska och norska språken.Båda texterna har samma giltighet.
För Konungariket Sverige
Margaretha af Ugglas
För Konungariket NorgeThorvald Stoltenberg
Avtale
mellom Kongeriket Sverige ogKongeriket Norgeom opphevelse av konvensjonenav 26. oktober 1905 angåendenöytral sone, befestningersnedleggelse m.m.
Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge,
som 26. oktober 1905 ingikk Konvensjonenangående nöytral sone, befestningers nedleg-gelse m.m.,
som minner om at Konvensjonen oppretteren nöytral sone langs riksgrensen sör for densekstiförste breddegrad omfattende et områdesom strekker seg omkring 15 kilometer påhver side av riksgrensen,
som er enige om at Konvensionen i dag harmistet sin betydning,
har kommet overens om fplgende:
Artikkel 1
Konvensjonen mellom Sverige og Norge an-gående npytral sone, befestningers nedleg-gelse m.m., undertegnet i Stockholm 26. okto-ber 1905, med tilhprende separatavtale avsamme dato, skal opphöre å gjelde når denneavtale trer i kraft.
Artikkel 2
Avtalen trer i kraft den dag partene har un-derrettet hverandre om at deres respektivekonstitusjonelle krav for ikrafttredelsen avdenne avtale er oppfylt.
Utferdiget i Stockholm den 27 januar 1993 ito eksemplarer på svensk og norsk. Beggetekster har samme gyldighet.
For Kongeriket SverigeMargaretha af Ugglas
For Kongeriket NorgeThorvald Stoltenberg
gotab 43213, Stockholm 1993