om högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet
Regeringens proposition 1992/93:231
om högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoll den 1 april 1993 för de åtgärder som framgår av föredragandens hemställan.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Per Unckel
Propositionens huvudsakliga innehåll
Den högre utbildningens kvalitet främjas genom ökad mångfald. Statliga högskolor, fria högskolor och högskolor i stiftelseform kompletterar varandra. Mångfalden ger den enskilde studenten större möjligheter att välja utbildning. Regeringen föreslår att två i dag statliga högskolor överförs i stiftelseform. Regeringen bör, enligt vad som föreslås i denna proposition, bemyndigas att genomföra en sådan överföring och att tillskjuta nödvändigt kapital.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1857) om ändring i nämnda lag skall införas en ny punkt, 10, av följande lydelse.
10. Riksförsäkringsverket skall, efter beslut av regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt högst 11 700 miljoner kronor från avvecklingsstyrelsen till högst fem stiftelser enligt föl- jande - högst 6 000 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestämmer och som har till uppgift att stödja strategisk forsk- ning, främst inom naturvetenskap och teknik, - högst 2 500 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestämmer och som har till uppgift att stödja miljöstrategisk forskning, - högst 1 500 miljoner kronor till en stiftelse som regeringen bestämmer och som har till uppgift att stödja kulturvetenskaplig forskning samt - högst 1 700 miljoner kronor till två stiftelser som bildas för att överföra statliga högskolor till privaträttslig form; och skall fördelningen av medlen mellan dessa stiftelser göras i enlighet med regeringens bestämmande.
----------
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Unckel
---------------
Proposition om högskolor i stiftelseform - mångfald för kvalitet
1 Inledning
Sverige står inför stora utmaningar. Ekonomins styrka måste åter- upprättas. Kreativiteten skall främjas. Utbildningsnivån i arbetskraften, forskningsmiljöernas utveck- lingsförmåga och ett effektivt samspel mellan dessa och samhället i övrigt får en allt större betydelse för kompetensutvecklingen och därmed för vårt lands möjligheter att hävda sig i den inter- nationella konkurrensen. Sverige måste inta en tätposition i dessa avseenden för att säkerställa välstånd och trygghet för befolkningen. Universitet och högskolor spelar en central roll i främjandet av den nödvändiga kompetensen. Ett större antal unga måste kunna erbjudas utbildning av hög kvalitet. Universitetens och hög- skolornas forskning är av vital betydelse för industrins och det övriga samhällets utveckling. Universitetens och högskolornas uppgifter är emellertid vidare än så. De första universiteten i Bologna och Paris var ursprung- ligen autonoma institutioner. Sedemera kom emellertid många utbildningsinrättningar, inklusive de första universiteten i Sverige, att bli underställda och dominerade av staten och konungen. Gradvis har antalet fria och autonoma institutioner, vägledda av egna ideal och principer, ökat i världen. Ett nordeuropeiskt exempel på denna utveckling är bildandet av Berlinuniversitetet år 1810. Universitetet inrättades efter prin- cipen att det skulle stå fritt från statligt inflytande för att i stället organiseras kring den egna forskningen och undervis- ningen. Universitetet skulle vara en "republik" i staten med egen "senat", egna "medborgare" och med egen "ordningsvakt" på det sätt som varit fallet på många håll i övrigt i Europa även tidi- gare. Principerna för autonoma universitet stadfästes av Europas universitet i samband med firandet av Bolognauniversitetets 900- årsjubileum 1988. I det universitetens egna Magna Charta som därvid antogs framhålls det bland annat: "Frihet i forskning och utbildning är universitetens grund- läggande princip. Statsmakterna och universiteten måste inom sina respektive områden respektera detta grundläggande krav." Grundutbildning av hög kvalitet, bedriven i rationella former, tillsammans med forskning och forskarutbildning av högsta klass skall alltså i universiteten och högskolorna förenas med uppgif- ten att vara den kritiska motkraft vårt öppna samhälle behöver. Friheten måste värnas genom organisatorisk mångfald och oberoende gentemot staten och andra intressen. Samtidigt måste forskning och utbildning bedrivas inom de etiska ramar som utgör grundvalen för vårt samhälle. Det ställer höga krav på universitetens och högskolornas struktur.
En ny omvärld
I samspelet med samhället är universitet och högskolor beroende av den snabba omvärldsförändringen. Jag vill här peka på fyra faktorer av särskild betydelse, nämligen * snabbheten i kunskapsutvecklingen, * det ökade kunskapsinnehållet i såväl varu- som tjänstepro- duktionen, * den ökade komplexiteten i samhälls- och kunskapsutveck- lingen, och * den tilltagande internationaliseringen. Snabbheten i kunskapsutvecklingen kan illustreras på många sätt. Såväl patent- som publiceringsfrekvensen har t.ex. ökat inom flertalet forskningsområden. Tiden mellan grundläggande forskningsresultat och färdiga produkter har inom många områden minskat radikalt. För ett stort telekommunikationsföretag avsåg en tredjedel av orderingången 1992 produkter som inte fanns på marknaden för 1 - 1,5 år sedan. Kunskaper som förvärvats i även kvalificerad utbildning riskerar att på några få år i betydande utsträckning bli inaktuella beroende på den vetenskapliga utveck- lingen. Den snabba utvecklingen förändrar villkoren för all utbildning. Den understryker behovet av öppenhet och kontenuerlig förnyelse, men också av sådana kunskaper som är relativt oföränderliga över tiden. Flödet av kunskap mellan forskare och samhälle i övrigt måste förbättras. Nya krav ställs t.ex. på öppenhet i samspelet mellan akademisk forskning och industri. Det ökade kunskapsinnehållet i såväl varu- som tjänsteproduk- tionen leder till höga krav i fråga om utbildningens och forsk- ningens kvalitet. Kunskap i sig är en insatsfaktor av samma eller ofta större dignitet än råvaror och kapital. Det gäller särskilt för ett land som Sverige. För att vidareutveckla vårt välstånd måste Sverige ta nya marknadsandelar i snabbt växande, teknik- och kunskapsintensiva branscher. Begränsningar beroende på liten folkmängd och ett litet språkområde kan bara kompenseras genom att kvaliteten i det vi gör är högre än i våra konkurrentländer. Det ökade kunskapsinnehållet ställer också krav på högre utbildning för flera unga. I propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens har jag understrukit vikten av att öka antalet studerande vid längre akademiska utbildningar. I propositionen påpekar jag särskilt behovet av en utbyggnad av civilingenjörsutbildningen. Utbyggnaden av den högre utbildningen måste emellertid ske med iakttagande av höga kvalitetskrav. Den otillräckliga tillgången på kvalificerade lärare med doktorsexamen gör att utbyggnaden av den högre utbildningen måste tillåtas ta viss tid. Komplexiteten i kunskapsinnehållet tilltar. Med den ständigt ökande mängden kunskap ställs speciella krav på överblick och integration. Nya betydande vetenskapliga resultat uppkommer ofta i gränsskiktet mellan discipliner där olika kunskaper och an- greppssätt möts. Efterfrågan på varor och tjänster tillfredsställs inte längre i samma utsträckning med massproducerade, standardiserade produk- ter. Behoven har blivit mer komplexa och konsumenterna mer kunniga och kvalitetsmedvetna. Det har lett till en individuali- sering av såväl privata som offentliga varor och tjänster som måste tillgodose ökade kvalitetskrav. I skola och högre utbildning gör de komplexa utbildningsbehoven de unika kombinationerna intressantare. Inom forskningen får de gränsöverskridande ansatserna större betydelse. Denna utveckling understryker, som jag nyss nämnde, också betydelsen av kunskaper om vår historia och andra, humanistiskt och samhällsvetenskapligt analyserade begrepp och förhållanden. Dessa blir allt mer betydelsefulla för att människor skall kunna förstå och tolka förändringar. Högskolestuderande måste genom den högre utbildningen ges bättre beredskap att självständigt ta till sig nya kunskaper. Analys- och problemlösningsförmåga som är tillämpbar på många yrkesområden blir allt viktigare. Det internationella samspelet skärper - liksom det ökade kun- skapsinnehållet i varu- och tjänsteproduktionen - kvalitetskra- ven. Den internationella konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften kommer att tillta. Samtidigt ökar möjligheterna till internationellt samarbete som kan öka utbytet av det egna kunnandet inom ett stort antal områden. Det svenska utbildnings- och forskningssystemet måste verka under största möjliga internationella öppenhet. Såväl företag som enskilda forskare, forskargrupper och universitet måste i ökande utsträckning få tillgång till internationella nätverk. Det bör vara ett mål att varje elev eller student någon gång under ut- bildningstiden tillbringar någon period vid en skola eller ett universitet i ett annat land. Det nordiska utbildnings- och forskningssamarbetet sker bl.a. genom Nordplus och Nordiska forskarutbildningsakademien. Med ett ökat internationellt utbyte ökar också kravet på att Sverige skall kunna erbjuda den som genomgått längre utbildning goda arbetsmöjligheter och rimlig ekonomisk avkastning på utbild- ningen. Särskilt i det senare hänseendet har Sverige i dag ett tydligt handikapp jämfört med andra viktiga länder. Det som brukar benämnas utbildningspremien, dvs. avkastningen på ett extra utbildningsår, är i Sverige för låg. Det kan på sikt leda till ökade svårigheter att rekrytera tillräckligt många till högre utbildning, till ett utflöde av välutbildad svensk arbets- kraft till utlandet och till ett otillräckligt inflöde av välut- bildade medarbetare från andra länder. Alla dessa tre effekter är oacceptabla. Den s.k. Lindbeckkommissionen har särskilt pekat på behovet av förändringar inom detta område. Kommissionen pekar på att såväl löne- som skattestrukturen måste reformeras. En kunskaps- och samhällsutveckling av det slag jag här har skisserat kommer att göra det omöjligt att i framtiden centralt planera utbildningens inriktning och innehåll. Det understryker betydelsen av flexibilitet och mångfald som drivkrafter för hög kvalitet.
2 Reformstrategin
För att möta de utmaningar som här har skisserats har regeringen initierat reformer på flera plan. Rätten och möjligheten att välja skola, inom det kommunala skolväsendet och mellan kommunala och fristående skolor, har vid- gats. Den ökade valfriheten gör det lättare för elever och föräl- drar att ställa personliga krav, samtidigt som det främjar dyna- miken i hela utbildningssystemet. Parallellt härmed pågår arbetet med att utforma en ny läroplan för grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Den en- skildes möjligheter att forma personligt inriktad utbildning kommer att förstärkas. I gymnasieskolan främjas en mera kursin- riktad utbildningsuppläggning. Inom den högre utbildningen sker förändringar i två avseenden. Universiteten och högskolorna får större möjligheter att erbjuda fler studenter utbildning, samtidigt som den högre utbildningens struktur reformeras. Genom de förslag som presenterats för riksdagen i propositionerna 1992/93:170 Forskning för kunskap och framsteg respektive 1992/93:171 Forskning i frontlinjen förstärks forskningen väsentligt. Den högre utbildningen i Sverige måste ha en omfattning som är jämförbar med vad som erbjuds i andra länder. Sedan 1991 pågår en betydande utveckling av den högre utbildningen. Den sker mot bak- grund, dels av de längre utbildningarnas otillräckliga omfatt- ning, dels av den högre utbildningens alltför starka inriktning mot den offentliga sektorn. Av följande diagram framgår den högre utbildningens omfattning enligt de dimensioneringsnivåer som gällde 1991 respektive uppnås genom de beslut som fattats de senaste åren. Dessutom åskådlig- görs inriktningen mot olika utbildningsområden.
Figur 1 Antal utbildade från universitet och högskolor under 65 år
Figur 2 Antal utbildade per utbildningsområde enligt 1992/93 års kapacitetsnivå
Genom de beslut som fattats de senaste åren kommer antalet studenter vid universitet och högskolor att öka med drygt 50 000 fram till mitten av 1990-talet. Parallellt med utbyggnaden genom- förs ett kvalitetsprogram under tre år, omfattande drygt 700 mil- joner kronor. Bland åtgärderna finns en ökning av andelen lärare med doktorsexamen och pedagogisk utbildning av alla lärare. I propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens förordar jag en utbyggnad av civilingenjörsutbildningen med 400 platser. Jag delar i allt väsentligt den uppfattning om behovet av en större andel tekniskt utbildade som angivits av Ingenjörs- vetenskapsakademien (IVA) i en särskild studie 1992. Jag sätter samtidigt upp mål för den framtida utbyggnaden av den högre utbildningen. En minst lika stor andel av varje ung- domsgrupp som i andra jämförbara länder bör i vårt land genomgå högre utbildning. Särskild betydelse läggs vid de längre utbild- ningarna. Vid sekelskiftet bör åtminstone 20 000, helst 25 000 examina årligen avläggas efter längre akademiska utbildningar. I dag examineras ca. 14 000 från utbildningar av detta slag.
3 Frihet för kvalitet
I propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor - frihet för kvalitet angav jag riktlinjerna för den strukturella förändring av universitet och högskolor som genomförs parallellt med utbygg- naden av den högre utbildningen. Propositionen antogs av riks- dagen den 15 december 1992 (bet. 1992/93:UbU3, rskr.1992/93:103). Bakom propositionens förslag låg övertygelsen att den centra- liserade och linjeinriktade utbildningsordning som fastlades 1975 var illa anpassad att möta de nya krav som jag tidigare beskri- vit. Den strukturförändring som propositionen förespråkade angavs på följande sätt: (1) ökad frihet och skapande av incitament för utveckling och kvalitet inom statliga universitet och högskolor, (2) fasta och entydiga regler för relationerna mellan staten och fristående universitet och högskolor, (3) förändrat, icke-statligt, huvudmannaskap för vissa univer- sitet och högskolor. De tre delarna av strukturförändringen kompletterar varandra för att göra hela universitets- och högskolesystemet mera mång- facetterat. I propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens fullföljs frigörelsen av de statliga universiteten och högskolorna. I översiktliga utbildningsuppdrag skall regeringen ge besked om vilka mål som skall uppnås under treårsperioden 1993--1996 samtidigt som nödvändiga resurser anslås. Varje uni- versitet och högskola tillförsäkras, i enlighet med vad som angavs i propositionen 1992/93:1 Universitet och högskolor - fri- het för kvalitet, en betydande frihet när det gäller formerna för att nå målen. Studenternas val och intressen ges en avgörande tyngd i inriktningen av universiteten och högskolornas arbete. Genom Universitetskanslerns försorg prövas för närvarande frågan om examensrätt för vissa helt fria högskolor. Det gäller Teologiska högskolan i Stockholm (Betelseminariet och Teologiska seminariet), Johannelunds teologiska institut, Metodistkyrkans teologiska seminarium, Missionsskolan Götabro, Missionsskolan Kortebo och Örebro missionsskola. Efter Universitetskanslerns prövning räknar jag med att regeringen under våren 1993 skall kunna fatta beslut om dessa skall få utfärda examina och i så fall vilka. Eventuell ekonomisk ersättning kommer att regleras i avtal mellan staten och utbildningsanordnarna.
4 Fristående stiftelser
Den tredje delen av regeringens strategi för en frigörelse av den högre utbildningen från statens detaljinflytande utgörs av hög- skolor i stiftelseform. I regeringsförklaringen från 1991 framhölls: "Strävan skall vara att skapa mer autonoma universitet och hög- skolor. De principiella och praktiska frågorna vid en omvandling av universitet och högskolor till fristående stiftelser klarläggs snabbt." Formerna för en övergång av någon eller några högskolor i stif- telseform har sedan hösten 1991 utretts i samarbete med intresse- rade högskolor. För den stiftelseägda högskolan avses inte den nya högskole- lagen eller den nya högskoleförordningen komma att gälla. Det innebär att stiftelsehögskolan tillerkänns ytterligare frihets- grader i planering och organisation av verksamheten jämfört med de statliga universiteten och högskolorna. Det innebär vidare att statsmaktens rätt att genom ensidiga beslut styra verksamheten ersättes med en relation grundad på avtal mellan två parter, staten och högskolan. Stiftelsebildningen möjliggörs genom att staten tillskjuter kapital för ett klart definierat syfte: att bedriva högre utbild- ning och forskning. Staten ersätter härutöver stiftelsehögskolan för insatser inom forskning och utbildning.
5 Svenska och utländska erfarenheter
Sverige är internationellt unikt när det gäller statens absoluta dominans inom universitets- och högskoleväsendet. Det normala i andra länder är att universitet med andra huvudmän kompletterar de statliga universiteten och högskolorna. Handelshögskolan i Stockholm är Sveriges största icke-statliga högskola. Den grundades 1909 av handelshögskoleföreningen som fortfarande är huvudman för verksamheten. Högskolans inkomster utgörs till största delen av avkastningen från de fonder handels- högskoleföreningen byggt upp. Staten medverkar med bidrag som täcker ca 13% av högskolans kostnader. Tidigare har både Stockholm och Göteborg haft icke-statliga högskolor. I slutet av 1800-talet bildades i Göteborg och i Stockholm högskolor som var fristående från staten. De finansie- rades med donationer och bidrag från respektive kommun. Senare fick de även bidrag från staten. Dessa båda högskolor hade länge en delvis annan syn på sin upp- gift än andra universitet och högskolor. Så fördes t.ex. under lång tid diskussioner om huruvida Stockholms högskola skulle söka få examensrätt, eller om dess syfte var att tillfredsställa mer allmänna bildningsmål. Högskolorna i Stockholm och Göteborg bi- drog utan tvivel till en vitalisering av Sveriges akademiska liv. Stockholms högskola fick år 1884 Sveriges första kvinnliga pro- fessor, då man kallade Sonja Kowalewski till professor i mate- matik. De ökande studerandeantalen, inflationen efter andra världs- kriget och andra samhällsförändringar som gjorde det svårare att erhålla nya donationer, ökade högskolornas beroende av staten. Högskolorna i Stockholm och Göteborg förstatligades 1960 res- pektive 1954. Anledningen var att staten hade blivit en allt viktigare finansiär, och ville i kraft av detta ha ett mera totalt inflytande över högskolornas verksamhet. Handelshögskolan i Göteborg uppgick så sent som 1971 i Göteborgs universitet. Handelshögskolan i Stockholm har bibehållit sin självständiga ställning. Det har givit möjligheter till intressanta jämförelser med de ekonomutbildningar som universiteten erbjudit. Konkurren- sen har varit till nytta. Så har man t.ex. kunna se hur dona- tioner till ekonomutbildningar på andra håll kommit till stånd i syfte att skapa motsvarigheter till Handelshögskolan. Det är också anmärkningsvärt att ekonomutbildningen vid Stockholms uni- versitet, som har en mycket stor omfattning och räknat per student bland de lägsta resursnivåerna i Sverige, ändå kunnat visa en betydande vitalitet. Ett exempel på det är det försteg som universitetet fick vid datorernas introduktion i utbildningen under 1980-talet. I andra länder är det, som jag nyss nämnde, normalt att stat- liga universitet och högskolor kompletteras av högskolor med annan huvudman. Mångfalden anses berikande för såväl studenternas valfrihet som för kvaliteten. Japan har nära 3 900 universitet och högskolor, varav de flesta byggts upp under 1900-talet. Den övervägande delen av dessa är privata, med undantag av de tekniska högskolorna där situationen är den omvända. Ungefär 77% av Japans 2,8 miljoner studenter återfinns på privata universitet och högskolor. I USA svarar olika offentliga huvudmän för ca 64% av den högre utbildningen. För resterande del svarar privata huvudmän, stif- telser och föreningar. I Storbritannien är universiteten självstyrande och i kraft av tradition relativt fria, trots att de flesta är statliga. I Storbritannien finns dessutom ett privat universitet, University of Buckingham. Det grundades 1973 och fick kungligt brev 1983. Det har kvalitetsmässigt samma status som andra brittiska univer- sitet. I Tyskland är 62 av de cirka 300 anordnarna av högre utbildning ickestatliga. De är relativt små och drygt hälften av dem har som huvudmän olika religiösa samfund. 28 högskolor har studiegångar som motsvarar universitetens, medan resterande 34 betecknas som fackhögskolor. Av de universi- tetsliknande drivs 22 av religiösa huvudmän och har en inrikt- ning mot humaniora och/eller teologi. De övriga sex har andra huvudmän och är framför allt inriktade mot medicin, odontologi och ekonomi. Av fackhögskolorna är 17 kyrkliga med inriktning mot socialsektorn, elva tekniska eller ekonomiska och sex konstnär- liga. Finansieringsformerna är blandade. Av de sex icke-statliga "universiteten" finansieras fyra genom avgifter, ett genom medel från huvudmannen och ett genom statliga anslag. Det sista är det omtalade "Private Universität Witten/Herdecke", som sedan 1990 är erkänt som en del i det offentliga systemet för högre utbildning. Av fackhögskolorna får nästan alla offentliga bidrag.
6 Motiv för stiftelsehögskolor
Det finns flera motiv för en överföring av högskolor i stiftelseform.
6.1 Mångfald i institutionella former
I min tidigare beskrivning av villkoren för uppbyggnad och sprid- ning av kompetens i vårt samhälle betonade jag de förändrade villkoren för den högre utbildningen. Mångfald även i institu- tionella former är ett starkt redskap för främjande av den dyna- mik och den flexibilitet som i större utsträckning kommer att behövas i framtiden. Den frigörelse för de statliga universiteten och högskolorna som nyligen beslutats ger betydande utrymme för initiativ, successiv anpassning till nya omständigheter, profilering m.m. Frigörelsen av de statliga universiteten och högskolorna är emellertid bara en del av den nödvändiga förändringen. I Sverige har universitet och högskolor under lång tid verkat inom ramen för en ordning präglad av en omfattande central stat- lig styrning. Nästa steg i den förändring som inleddes genom 1992 års beslut, bör nu tas. Remissvaren på departementspromemorian (Ds 1992:1) Fria univer- sitet och högskolor som föregick propositionen 1992/93:1 Univer- sitet och högskolor - frihet för kvalitet visar på behovet av friare komplement till de statliga universiteten och högskolorna. Intressanta skiljelinjer redovisades i det samlade remissma- terialet från universiteten och högskolorna. I flera fall argu- menterade t.ex. styrelsen för en läroanstalt för autonomi i förhållande till statsmakten, medan underremissinstanserna kunde hävda behovet av en relativt detaljerad central reglering. Även mellan läroanstalter finns liknande nyansskillnader. I riksdags- behandlingen av propositionen framfördes flera, långt gående för- slag till ett bibehållande av den hittills gällande styrnings- filosofin. Den slutsats man kan dra av detta är att den statliga myndighetsformen alltjämt tenderar att ge upphov till normering av beteende och en benägenhet för, respektive krav på, enhetliga lösningar som inte är förenliga med verksamhetens behov av mång- fald och flexibilitet.
6.2 Stimulans för kvalitet och effektivitet
De svenska universiteten och högskolorna arbetar i hård kon- kurrens på två fronter om de bästa forskarna och lärarna. Den ena fronten är internationell. Att så många svenska forskare hävdar sig väl i en internationell konkurrens är i sig bara positivt. Svenska forskare förmår att med framgång kon- kurrera om professorstjänster i bl.a. USA, Tyskland och Danmark. Ur den svenska utbildningens och forskningens synpunkt måste detta emellertid motsvaras av ett inflöde av samma storlek. Så är inte fallet i dag. Den andra fronten är inhemsk. Industrin erbjuder inom vissa ämnesområden anställningsvillkor som mer än väl uppvägt de förde- lar vad gäller arbetets innehåll och organisation som högre ut- bildning och forskning normalt sett ger. Inom teknik, naturveten- skap och företagsekonomi är denna tendens särskilt tydlig. Det kan noteras i detta sammanhang att de högskolor som visat intresse för att ombildas har en sådan inriktning. Staten har ett uppenbart intresse av att stimulera hög kvalitet inom högre utbildning och forskning, liksom ett effektivt resurs- utnyttjande. I det system för resurstilldelning för grundläggande högskoleutbildning som jag i propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kompetens föreslår skall gälla från den 1 juli 1993, finns viktiga inslag för att främja båda de syften jag just har angett. Olika huvudmän för olika lärosäten kan säker- ställa att dessa ambitioner fullföljs, dels genom att den flexi- bilitet i verksamhetens inriktning som jag nyss pekat på kan komma att härledas ur nya organisatoriska villkor, dels genom att konkurrensen mellan organisationsformerna i sig kan väntas ge upphov till högre effektivitet i resursanvändningen och stimulera till ökad omsorg om studenterna.
6.3 Säkerställd frigörelse
Med olika huvudmän för högskolor säkerställs den beslutade frigörelsen inom universitet och högskolor. Ett ökat antal icke- statliga högskolor, vars förhållande till staten bygger på avtal, betyder att det i framtiden kommer att finnas referensobjekt, som inte staten direkt förfogar över. Därigenom kan t.ex. graden av central reglering av de statliga universiteten och högskolorna alltid ställas i relation till högskolor under annat huvudmanna- skap. Stiftelsehögskolor kan alltså, vid sidan av de fördelar stif- telseformen medför för respektive högskola, innebära en stimulans för utvecklingen av den högre utbildningen och forskningen i hela universitets- och högskolesystemet. Det illustreras av följande bild:
Figur 3Stiftelsehögskolornas interaktion med statliga universitet och högskolor
Det är min övertygelse att staten för överblickbar framtid kommer att ha ett huvudansvar för den högre utbildningen och forskningen, precis som i flertalet andra länder. Jag är emeller- tid också övertygad om att den högre utbildningen och forskningen i Sverige, liksom i andra länder, skulle vinna på att det vid sidan av de statliga universiteten och högskolorna också finns högskolor med andra huvudmän. Jag vill i detta sammanhang kort kommentera några av de invänd- ningar som rests mot tanken att överföra statliga högskolor i stiftelseform. I den debatt som under det senaste året förts bl.a. i riksdagen har det hävdats att det vore olämpligt att bedriva just högre utbildning och forskning i större utsträckning än f.n. i annan form än under statligt huvudmannaskap. Jag finner det för min del angeläget att understryka att det internationellt förekommer många akademiska institutioner under icke-statligt huvudmannaskap, vid vilka utbildning och forskning av hög kvalitet bedrivs och där den professionella, akademiska integriteten hålls högt. Det finns knappast skäl att anta att inte högskolor med icke-statligt huvudmannaskap i Sverige skulle fungera på motsvarande inspirerande sätt. Jag kan inte heller se någon principiellt grundläggande skill- nad mellan å ena sidan utbildning i t.ex. folkrörelseregi inom folkhögskolor och studieförbund och å andra sidan utbildning vid stiftelseägda högskolor där verksamheten bedrivs utan vinstsyfte. Även tanken att avskilja statligt kapital för att möjliggöra bildandet av stiftelsehögskolor har mött invändningar. Också dessa invändningar finner jag oklara och inkonsekvent motiverade. Jag vill framhålla, att staten tagit initiativ till eller medver- kat till stiftelsebildningar i syfte att möjliggöra t.ex. kultu- rellt angelägen verksamhet. Sådana initiativ har alltid i varie- rande utsträckning inneburit en förmögenhetsöverföring från staten till ett enskilt rättssubjekt. Förhållandet att staten i en del fall förbehållit sig rätten att t.ex. helt eller delvis utse styrelse och revisorer ändrar inte detta faktum.
7 De tre högskolorna
En övergång i stiftelseform bör förberedas i nära samverkan med berörda högskolor. En bred diskussion har i denna anda förts under det senaste året. Inledningsvis gav jag alla universitet och högskolor möjlighet att delta i arbetet att utröna förutsättningarna för en övergång till stiftelseform. Intresse anmäldes från Universitetet i Umeå, Tekniska högskolan i Stockholm (KTH), Chalmers tekniska högskola i Göteborg (CTH), Högskolan i Växjö, Högskolan i Jönköping samt landstinget i Södermanlands län. Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Högskolan i Jönköping har visat särskilt intresse för en stiftelsebildning. KTH grundades ursprungligen som Teknologiska institutet år 1827. Högskolans utbildning är förlagd uteslutande inom det tek- niska området: civilingenjörsutbildning, arkitektutbildning, ingenjörsutbildning och viss annan teknisk utbildning i huvudsak av fortbildnings- och vidareutbildningskaraktär. Antalet helårs- studenter vid KTH är ca 7 800. Forskningsverksamheten vid KTH täcker i stort sett hela det tekniska området med tillhörande naturvetenskapliga basämnen. Antalet ordinarie professurer är 118. Högskolans totala omslut- ning uppgår till ca 1,3 miljarder kronor per år. CTH bildades år 1829 genom en donation av kanslirådet William Chalmers. Verksamheten har likartad struktur som KTH:s. CTH be- driver dessutom verksamhet inom det nautiska området. Antalet helårsstudenter är ca 6 000. Antalet ordinarie pro- fessurer är 106. CTH:s omslutning är ca 1,1 miljarder kronor per år. Högskolan i Jönköping bildades vid högskolereformen 1977. Vid högskolan finns framför allt lärarutbildning, ingenjörsutbildning och ekonomutbildning. Antalet helårsstudenter är ca 2 300. Forskningen vid högskolan i Jönköping har liten omfattning. Budgetåret 1991/92 uppgick de totala forskningsinsatserna till 1,8 miljoner kronor. Den totala omslutningen uppgår till ca 95 miljoner kronor per år. Ett förslag till utbyggnad av en del av högskolan till en in- ternationell handelshögskola har utformats av Stiftelsen Interna- tionella Handelshögskolan i Jönköping. Handelshögskolans tänkta inriktning är koncentrerad till entrepenörskap och småföretagar- utveckling.
8 Överläggningarna med högskolorna
Efter informella samtal med de tre nämnda högskolorna under 1992 överlämnade Utbildningsdepartementet den 7 december samma år en beskrivning av hur en stiftelsebildning skulle kunna ske som ett underlag för bedömning inom respektive högskola. Svar skulle lämnas senast den 1 mars 1993. Den principiella uppbyggnaden av en tänkt stiftelsehögskola såsom den beskrevs i underlaget till högskolorna framgår av föl- jande figur:
Figur 4 Stiftelsehögskolans organisationsstruktur
Stiftelsen skulle ha till ändamål att vara ensam ägare till ett högskolebolag som driver utbildnings- och forskningsverksamheten och ett fastighetsbolag som svarar för högskolans lokaler. Stif- telsen skulle verka för hög kvalitet i forskning och utbildning respektive en ändamålsenlig förvaltning av högskolans fastighe- ter. Stiftelsen skulle också med egna medel finansiera från stiftelsens synpunkt angelägen verksamhet vid högskolan. Den tänkta finansieringen av stiftelsehögskolan framgår av följande bild:
Figur 5 Stiftelsehögskolans tänkta finansiering
Stiftelsen skulle tillföras aktier ur den statliga aktieport- följen som stiftelsekapital. Härutöver skulle stiftelsen till- föras aktierna i de båda bolagen. Vidare skulle staten garantera ett inledningsvis ränte- och amorteringsfritt lån i 30 år. Avsik- ten med lånet skulle vara att ge stiftelsen en rimlig finansiell frihet. Högskolebolaget skulle kunna tillföras de inventarier som högskolan disponerar som apportegendom. Fastighetsbolaget skulle på motsvarande sätt överta högskolans fastigheter eller byggna- der. I förekommande fall skulle staten tillse att stiftelsen fick möjlighet att återhämta eftersatt underhåll i lokalerna. Stiftelsens närmare förhållande till staten skulle anges i ett långsiktigt ramavtal. Jag återkommer strax till det. Stiftelsens styrelse skulle i sin huvuddel utses av en valför- samling om ca 15 personer som stiftaren utsåg första gången efter förslag från bl.a. akademier och lärarna vid högskolan. Denna valförsamling skulle sedan förnya sig själv, genom att i plenum utse nya ledamöter, efter hand som dess medlemmar avgick. Rektor skulle vara självskriven ledamot i stiftelsens styrelse. En annan ledamot skulle utses av regeringen. Huvuddelen av högskolebolagets styrelse skulle utses av bolags- stämman, dvs. av stiftelsen. Lärar- och studeranderepresentation i högskolebolagets styrelse skulle regleras i bolagsordningen och i ramavtalet med staten. De anställdas representation i bolags- styrelser är reglerade i lag. Högskolans rektor skulle vara självskriven ledamot. Fastighetsbolagets styrelse skulle utses av stiftelsen på bolagsstämman. Grundläggande bestämmelser syftande till att ge offentlig insyn skulle tas in i såväl bolagsordningen som ramavtalet. Ett femtonårigt ramavtal, vars syfte var att ange ramarna för statens relationer med respektive stiftelsen, högskolebolaget och fastighetsbolaget skulle, som jag just nämnt, slutas. Ramavtalet skulle bl.a. innehålla en allmänt formulerad dekla- ration där staten uttalar att den ser stiftelsehögskolorna som en del av det svenska universitets- och högskolesystemet och att staten ifråga om utbildnings- och forskningsuppdrag, internatio- nellt samarbete m.m. skulle behandla dessa högskolor utifrån samma utgångspunkter som de statliga högskolorna. Statens köp av utbildning och forskning skulle ske på samma villkor som gäller för utbildnings- och forskningsuppdrag till statliga högskolor, med kvalitet och effektivitet som avgörande kriterier. Ersättning för utförd grundutbildning skulle utgå efter samma principer som för statliga universitet och högskolor. Ramavtalet skulle även ange att de resurser som staten anslår för forskning över fakultetsanslagen 1993/94 och därmed samman- hängande lokalkostnader i förekommande fall skulle värdesäkras under sex år framåt på grundval av utvecklingen för motsvarande fakultetsanslag. Ramavtalet skulle innehålla de nödvändiga åtagandena från sta- tens sida, t.ex. vad avser det lån som staten avsåg att garantera för att kunna ge stiftelsen en rimlig finansiell frihet. För Högskolan i Jönköping skulle i ramavtalet med staten även anges att målet var att bygga upp en internationell handelshög- skola i huvudsak i enlighet med det förslag som lagts fram av Stiftelsen Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den pensionsskuld respektive högskola förutsattes överta från staten skulle behandlas enligt de principer som lades fast av riksdagen vid behandlingen av kompletteringspropositionen 1992. Av praktiska skäl föreslogs att endast pensionsåtaganden för an- ställd personal vid övergångstillfället skulle överföras till respektive stiftelsehögskola. Pensionsfrågor som hade samband med huvudmannabytet skulle regleras i ramavtalet på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet kunde uppnås mellan stiftelsehögskolor- na och de statliga universiteten och högskolorna. Staten skulle verka för att befintlig personal erbjöds anställ- ning med likvärdiga anställningsförmåner i respektive stiftelse- högskola. Övergången från statlig verksamhetsform till privaträttslig form förutsågs aktualisera en rad frågar av främst teknisk art. I det underlag högskolorna haft att bedöma underströks att staten skulle verka för att dessa frågor kunde lösas i samförstånd mellan berörda parter. Det fullständiga underlaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
9 Högskolornas bedömningar
Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola i Göteborg och Högskolan i Jönköping inkom med sina bedömningar den 1, 15 respektive 1 mars. Samtliga tre högskolor ställer sig posi- tiva till en övergång i stiftelseform. Var och en av högskolorna framför emellertid synpunkter på hur en övergång borde ske. Tekniska högskolan i Stockholm framhåller att delar av univer- sitetens Magna Charta bör ingå i stiftelseförordnandet. Vad gäller de ekonomiska betingelserna anser högskolan att stiftelse- kapitalets avkastning måste värdesäkras, att särskilda medel om 530 miljoner kronor bör tillföras högskolan för att inhämta eftersatt underhåll och att högskolan måste tillförsäkras rimliga expansionsmöjligheter utanför KTH:s campusområde, i första hand genom tillgång till mark inom Albanoområdet, Roslagstull och Kräftriket. Vidare anser KTH att valförsamlingen, som utser stiftelsens styrelse, inte bör vara självförnyande utan utses av akademier, högskolans fakultetskollegium och studenter. KTH anser även att all personal med tillsvidareanställning skall föras över till högskolebolaget och att nu tillämpliga lagar och förordningar inom högskoleområdet genom avtal i valda delar skall göras tillämpliga för stiftelsehögskolan (t.ex. tjänstetid, bisysslor och forskares rätt till uppfinningar). KTH framför även att staten bör kompensera högskolan för de momsmerkostnader som kan väntas uppstå vid en övergång till stif- telsehögskola. Slutligen avser KTH att vid övergång till stiftelseform inrätta en skiljenämnd för överprövning av beslut ur rättsäkerhetssyn- punkt. I avtalet med staten önskar KTH fastslå att terminsavgif- ter för studerande till reglerade examina inte får tas ut. Chalmers tekniska högskola i Göteborg framhåller att en viktig fråga för högskolan är möjligheten att bygga upp eget kapital för att kunna investera i nya verksamheter som kan ge utdelning på sikt. Chalmers styrelse vill därför ta hela ansvaret för högsko- lans ekonomi, men även fritt kunna utforma den interna lednings- och beslutsstrukturen och en motivationsskapande tjänste- och befattningsstruktur. Detta anser man inte vara möjligt inom den nuvarande myndighetsformen. Styrelsen är därför positiv till en övergång i stiftelseform under förutsättning av att enighet kan uppnås med staten i vissa frågor. Bl.a. nämns garantier för forskningens frihet och inte- gritet, valförsamlingens förnyelse och sammansättning, offentlig insyn, stiftelsekapitalets konstruktion och storlek, långsiktig- heten i ingångna avtal, frågor avseende upprustning och utbyggnad av fastigheterna samt dessas övertagande, konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor vad avser pensioner, skatter och moms. Högskolan i Jönköping framhåller att man med stor tillfred- ställelse noterar tankarna på att inom ramen för en stiftelseägd högskola realisera det förslag till en internationell handelshög- skola som arbetats fram i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Stiftelsen Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Högskolan betonar vikten av att det femtonåriga ramavtalet verkligen innehåller bindande åtaganden för staten och Högskolan i Jönköping. Högskolan vill även ha garantier för att den övriga högskolans verksamhet under en femtonårsperiod ligger kvar på minst 1993/94 års nivå. Vad gäller valförsamlingen vill högskolan se en representation från olika lokala intressen och avvisar tanken på självförnyande valförsamling. Högskolan framhåller att även om fasta forskningsresurser endast skall finnas vid den internationella handelshögskolan måste forskning inom högskolan i övrigt kunna bedrivas för att säkerställa kvaliteten i utbildningen. Högskolan anser även att offentlighetsprincipen skall utgöra grunden för verksamheten även i stiftelsehögskolan. Studerandeav- gifter avses inte få förekomma, såvida inte staten inför sådana i de statliga högskolorna. Högskolan vill slutligen ha särskilda medel för att förbereda övergången till stiftelseform.
10 Högskolor i stiftelseform Mitt förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att till privat- rättslig form överföra två högskolor. För ändamålet bildas vid varje högskola en stiftelse, som i sin tur är ensam ägare till ett aktiebolag som svarar för den direkta driften av högskolan (högskolebolaget). Vidare skall stiftelsen vara ensam ägare till ett annat aktiebolag som förvaltar högsko- lans fastigheter (fastighetsbolaget). Stiftelsen tillförs som stiftelsekapital en särskild värdepappersportfölj. Stiftelsen tillförs också som stiftelsekapital aktierna i högskolebolaget. Stiftelsekapitalet får inte förbrukas. Aktierna i fastighetsbolaget tillförs inte som stiftelsekapital utan avses bli förvärvade av stiftelsen genom köp från staten. Köpet finansieras genom ett långfristigt lån från staten. Vid sidan av det fasta stiftelsekapitalet som nyss angivits - och som inte får förbrukas - tillförs stiftelsen medel att läggas i en reservfond.
Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare redovisat fördelarna för samhället som helhet, för hela universitets- och högskolesy- stemet och för de aktuella högskolorna om högskolor med icke- statligt huvudmannaskap tillåts komplettera de statliga universi- teten och högskolorna. En överföring av några idag statliga hög- skolor i stiftelseform främjar flexibiliteten, mångfalden och kvaliteten. En sådan förändring gör därmed det svenska universi- tets- och högskolesystemet bättre rustat för att möta de krav som jag inledningsvis beskrivit. Uppgiften att skapa alternativ till universitet och högskolor i myndighetsform i en sådan utsträckning att de blir systempåver- kande har en sådan dimension att det knappast kan genomföras med mindre än att också staten medverkar. Internationella erfarenhe- ter visar t.ex. att betydande ekonomiska resurser krävs. Med åtgärden att bilda stiftelsehögskolor genom att ombilda statliga högskolor till stiftelseform medverkar staten således till att skapa en konkurrenssituation för de statliga universite- ten och högskolorna, som realistiskt sett annars aldrig skulle kunna uppstå. Kombinationen av en stiftelse som huvudman och två bolag för verksamheten respektive fastighetsförvaltningen anser jag vara den bästa för att säkerställa stiftelsehögskolans självständig- het. Den garanterar samtidigt att arbetet vid stiftelsehögskolan kan ske i ändamålsenliga former. Genom den öppna diskussion som jag tidigare redovisat har tre högskolor visat särskilt intresse för en övergång i stiftelse- form. Samtliga tre högskolor har haft möjlighet att inom sina respektive organisationer analysera och diskutera frågan med ut- gångspunkt i det nyss nämnda underlaget. De svar som nu avgivits är alla tre villkorat positiva, dvs. styrelserna för de tre hög- skolorna konstaterar att det föreligger intresse för en övergång till stiftelseform under förutsättningar som redovisats och som bör preciseras genom fortsatta diskussioner. Jag har för egen del på ett tidigt stadium understrukit vikten av att en övergång till stiftelseform ges en stark förankring inom respektive högskola. De förutsättningar som angivits i hög- skolornas svar ligger i huvudsak inom ramen för vad jag bedömer rimligt att tillgodose. Jag anser att frågan därmed blivit så allsidigt beredd att det nu är lämpligt att inhämta riksdagens ställningstagande i cen- trala avseenden. Det bör ske genom att regeringen begär riksda- gens bemyndigande att slutligen vidta de åtgärder som krävs för att överföra statliga högskolemyndigheter till stiftelseform. Inom ramen för ett sådant bemyndigande bör samtliga, i samman- hanget relevanta frågor kunna behandlas. På grundval av kompletterande överläggningar bör regeringen - inom ramen för riksdagens bemyndigande - kunna avgöra frågan om en överföring i stiftelseform. Den lösning jag sålunda förordar är att KTH eller CTH samt Högskolan i Jönköping skall kunna över- föras i stiftelseform. Avsikten att välja endera KTH eller CTH är att högskolor med likartat utbildningsutbud men med olika huvud- män skall konkurrera med varandra och att verksamheter som bedrivs av olika huvudmän kan jämföras. För högskolor som slutligen övergår i stiftelseform innebär det förändrade huvudmannaskapet en ny frihet och speciella utveck- lingsmöjligheter. Att det är fråga om en teknisk högskola och en högskola med inriktning mot entreprenörskap och småföretag finner jag särskilt välkommet. De ökade statliga insatserna på detta om- råde som under alla omständigheter är nödvändiga kan därmed ske i en form som har särskilda förutsättningar för framgång.
10.1 Organisationsstruktur
Den principiella uppbyggnaden av stiftelsehögskolorna som jag förordar ser ut på följande sätt. I enlighet med det underlag som tillställts högskolorna bildas för var och en av dem en stiftelse. Stiftelsen blir huvudman för den förändrade högskolan och ytterst ansvarig för dess verksam- het. Med respektive stiftelse som ensam ägare inrättas, dels ett högskolebolag i vilket verksamheten vid högskolan bedrivs, dels ett fastighetsbolag för förvaltning av högskolans fastigheter. En stiftelse består av egendom som avsatts för att varaktigt tjäna ett bestämt ändamål. Detta ändamål är fastlagt i stiftelse- förordnandet. Ändring av stiftelsens ändamål fordrar medgivande från myndighet. Stränga regler gäller beträffande sådan permuta- tion av stiftelser som bildats av enskilda. Dessa regler har ana- logt ansetts böra tillämpas också för offentligt bildade stiftel- ser. Den nya stiftelselag, som nyligen remitterats till Lagrådet, innebär att lagen framdeles inte gör någon åtskillnad på permuta- tionsärenden mellan enskilt och offentligt bildade stiftelser. Stiftelsen är som juridisk person speciell i det hänseendet att den inte har några ägare eller medlemmar som disponerar över den. Stiftelsen är en självägande förmögenhet. Dess styrelse har som sin uppgift att se till att stiftelsens ändamål fullgörs i enlig- het med vad stiftaren förordnat vid stiftelsens tillkomst. Detta särdrag hos stiftelsen som rättsfigur gör den särskilt lämpad att använda vid omvandling av de nu aktuella högskolorna till en- skilda rättssubjekt. Stiftaren kan genom utformning av stiftelsens ändamålsbestäm- melser och övriga föreskrifter i stiftelseförordnandet vinna en väsentlig trygghet i att stiftelseförmögenheten varaktigt kommer att tjäna det avsedda ändamålet. Stiftelseformen innebär således garantier för att högskolan blir varaktigt autonom. Stiftelseformen säkerställer också att det kapital staten avskiljer tjänar utbildning och forskning vid högskolorna. Stiftelsen är dock mer lämplig att utöva ägarrollen än att direkt driva verksamheten i det jag här benämner stiftelsehög- skolan. Vad gäller högskoleverksamheten och fastighetsförvalt- ningen är aktiebolaget en lämpligare driftform. Aktiebolagsformen är beprövad, även för verksamhet som inte drivs i vinstsyfte. Aktiebolagets främsta fördel är att frågor om ansvar, ledning och redovisning sedan länge är väl reglerade. Därför är det i nu- varande läge lämpligast att stiftelsehögskolans verksamhet och fastighetsförvaltning sker i form av stiftelsen helägda aktie- bolag. Den organisationstruktur jag föreslår uppfyller de krav på autonomi jag just angivit, men även krav på tydlig rollfördelning och en effektiv drift av stiftelsehögskolans verksamhet.
10.2 Verksamhetens inriktning
Som framgått av vad jag nyss sagt skall i stiftelseförordnandet anges ändamålet med stiftelsen. Ett led är därvid att stiftelsen såsom ensam ägare till det särskilda högskolebolaget skall verka för att det vid högskolan i fråga bedrivs utbildning och forskning på en hög internationell nivå. Utöver detta ansvar bör emellertid också anges något om den anda utbildningen och forskningen skall bedrivas i. I likhet med vad som kommit till uttryck i högskolornas svar anser jag att de- lar av Bolognadeklarationen bör föras in i stiftelseförordnandet. Vad som sålunda anges i stiftelseförordnandet om stiftelsernas ändamål bör ha sin motsvarighet i bolagsordningen när det gäller att ange föremålet med verksamheten i högskolebolaget. Sådana föreskrifter i bolagsordningen blir direkt bindande också för bo- lagets ledning i den dagliga verksamheten. I stiftelseförordnandet bör också som ett särskilt ändamål anges att stiftelsen skall lägga uppdrag - väsentligen forsk- ningsuppdrag - till högskolebolaget. Vad som här avses är uppdrag för högskolebolaget, utöver vad som blir aktuellt till följd av statens utbildnings- och forskningsuppdrag. Jag återkommer till den nämnda uppgiften, men vill här nämna att det är avkastningen av den särskilda aktieportfölj som tillförs som stiftelsekapital som skall användas för detta ändamål. I stiftelseförordnandet, liksom i bolagsordningen för fastig- hetsbolaget, måste också föreskrifter tas in om ändamålet med fastighetsförvaltningen. Likaså bör i stiftelseförordnandet tas in bestämmelser som innebär att stiftelsens tillgångar tillfaller staten om stiftel- sen skulle upplösas.
10.3 Styrelsernas sammansättning
Stiftelsens verksamhet bör ledas av en styrelse. Rektor bör vara självskriven ledamot av styrelsen. Jag anser att övriga ledamö- ter, med ett undantag, bör utses av en valförsamling på cirka 15 personer. Valförsamlingen skall också utse stiftelsens ordföran- de. En ledamot i stiftelsens styrelse bör tillsättas av rege- ringen. Ledamöter i valförsamlingen skall enligt min mening kunna väl- jas av akademier eller andra stabila organisationer i det svenska vetenskapssamhället och, i fallet med Högskolan i Jönköping om så befinnes lämpligt, också av andra fristående organisationer med intresse för högskolans verksamhet, t.ex. regionala närings- livsorganisationer. Om någon av de organisationer som givits rätt att välja ledamöter i valförsamlingen upphör eller förändras, måste stiftelseförordnandet permuteras i den delen. Första gången bör valförsamlingen utses av regeringen efter förslag från de akademier och organisationer som sedan skall utse valförsamlingen. Högskolebolagets styrelse bör utses av bolagsstämman, där stif- telsen förfogar över samtliga röster. En minoritet av styrelse- ledamöterna bör utses på förslag av lärarna och studenterna. Per- sonalorganisationerna representeras enligt vad som generellt gäller i aktiebolag. Enligt min åsikt skall rektor utses av bolagsstyrelsen efter en nominerings- och valprocedur som ger de verksamma vid stiftelse- högskolan ett avgörande inflytande, på ett sätt som motsvarar vad som gäller vid utseende av rektor vid de statliga universiteten och högskolorna. Fastighetsbolagets styrelse bör utses av bolagsstämman, där stiftelsen förfogar över samtliga röster.
10.4 Offentlighet
Frågan om offentlighet har tillmätts vikt i högskolornas redovi- sade bedömningar. Visserligen finns det inget som hindrar ett enskilt rättssubjekt att själv bestämma att handlingar skall vara tillgängliga. Ändå har det från högskolornas sida bedömts ha ett särskilt värde att regler om offentlighet finns med i bolagsord- ningen. Enligt min mening bör därför grundläggande bestämmelser som syftar till att ge viss offentlig insyn tas in i såväl bo- lagsordning som de ramavtal staten sluter med parterna. Till frågan om ramavtal återkommer jag strax. Frågorna om offentlighet hänger samman med stiftelsehögskolans uppgift att bedriva grundläggande högskoleutbildning, forskning och forskarutbildning. Frågor av betydelse i detta sammanhang gäller t.ex. information om lärarnas meriter och högskolans studiedokumentation samt, vad gäller studenterna, deras studieresultat och examina. Studiedokumentationen bör omfattas av samma rapporteringsskyldighet som vid de statliga universiteten och högskolorna. De mer detaljerade frågorna regleras lämpligen i avtal mellan staten och stiftelsehögskolan. Exempel på stiftelseförordnande och bolagsordning bör tagas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
11 Statens förhållande till stiftelsehögskolorna Mitt förslag: Ett ramavtal sluts mellan staten, respektive stif- telse och högskolebolag (trepartsavtal). Avtalet sluts för be- stämd tid och kan inte ensidigt frånträdas av någondera parten under löpande avtalstid. Avtalet skall bl.a. reglera frågor om konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor samt verksamhe- tens kvalitet och omfattning.
Skälen för mitt förslag: I ett ramavtal mellan respektive stif- telsehögskola och staten bör anges de långsiktiga relationerna mellan parterna. Av avtalet bör framgå att stiftelsehögskolan kommer att behandlas konkurrensneutralt i förhållande till stat- liga universitet och högskolor. I ramavtalet bör ingå bl.a. principer om samma ersättning för prestation, helårsstudent eller annan enhet som gäller för de statliga universiteten och högskolorna, principen om samma krav på kvalitet för att få uppdrag, samt frågan om likaberättigande till anslag från de statliga forskningsråden. Ramavtalet bör utformas som ett trepartsavtal mellan staten, stiftelsen och stiftelsens högskolebolag. Jag anser att avtalet bl.a. skall reglera följande frågor.
11.1 Konkurrensneutralitet
Ramavtalet skall i konkurrenshänseende klargöra att statens åtgärder syftar till att upprätthålla neutralitet mellan statliga och icke-statliga universitet och högskolor. Staten bör åta sig att ge stiftelsehögskolorna förutsättningar att verka som i allt väsentligt är lika gynnsamma som de som gäller för de statliga universiteten och högskolorna.
11.2 Beräkning av ersättningar
Enligt min mening skall staten ersätta stiftelsehögskolorna för prestationer och beräkna andra anslag på samma sätt och med samma grund som för statliga universitet och högskolor. Jag anser dessutom att stiftelsehögskolorna skall ha samma möjligheter som statliga universitet och högskolor att från stat- liga myndigheter erhålla anslag, bidrag och uppdrag rörande forskning och utbildning. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till författningsändringar som kan anses vara på- kallade för detta ändamål.
11.3 Verksamhetens kvalitet och omfattning
Den likaställning med de statliga lärosätena som jag här har förordat förutsätter givetvis att stiftelsehögskolorna håller minst samma kvalitet som motsvarande utbildning i statlig regi. Det ankommer på stiftelsehögskolorna att påvisa sådan kvalitet genom att delta i nationella och internationella utvärderingar. Nationellt svarar Kanslersämbetet för att kvaliteten kontrolleras och upprätthålls. Jag vill i sammanhanget erinra om den av rege- ringen i propositionen 1992/93:169 Högre utbildning för ökad kom- petens föreslagna lagen om tillstånd att utfärda vissa examina. Om riksdagen antar lagförslaget kommer stiftelsehögskolorna, likaväl som andra enskilda utbildningsanordnare, att omfattas av det tillståndskrav som ställts upp som förutsättning för att ut- färda vissa examina. Enligt min mening bör staten, givet att kvaliteten i verksamhe- ten upprätthålls, samt att förväntningarna i uppdragen i övrigt uppfylls, garantera
stiftelsehögskolorna en minsta omfattningen av grundläggande högskoleutbildning, forskarutbildning och forskning på eget prog- ramansvar t.o.m. läsåret 1998/99. Denna garanti bör ha innebörden att den anslagsmässiga utvecklingen för stiftelsehögskolorna inte blir sämre än genomsnittligt för motsvarande fakulteter vid de budgetåret 1993/94 befintliga statliga universiteten och högsko- lorna. Ramavtalet bör i förekommande fall även reglera uppbyggnaden av ny verksamhet, som staten finansierar.
11.4 Revision
Ramavtalet skall enligt min mening ge regeringen rätt att utse en revisor i högskolebolaget och samtliga dess eventuella dotterbo- lag. Kostnaderna härför skall bestridas av respektive bolag. Därutöver bör regeringen, eller myndighet på regeringens upp- drag, ha rätt att granska underlagen för prestationsrelaterade ersättningar från staten.
11.5 Avtalets giltighet
Ramavtalet bör gälla för 15 år. Avtalstiden förlängs därefter med 15 år om det inte minst två år dessförinnan sagts upp av någon av parterna. Frånsett uppsägning till avtalstidens slut bör avtalet inte ensidigt kunna frånträdas av någondera parten under en löpande giltighetsperiod. Exempel på ramavtal bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
12 Stiftelsernas finansiering Mitt förslag: Utöver det fasta stiftelsekapital som tillförs stiftelsen i form av aktierna i högskolebolaget skall stiftelsen också få ett fast stiftelsekapital i form av börsnoterade aktier. Ej heller detta stiftelsekapital får förbrukas. Vid sidan av det fasta stiftelsekapitalet tillförs stiftelsen medel att läggas i en reservfond som får användas i verksamheten.
Skälen för mitt förslag: I propositionen 1992/93:171 Forskning i frontlinjen framhöll jag att kapital finns tillgängligt i förutvarande löntagarfonderna för en övergång till stiftelseform för några statliga högskolor. De börsnoterade aktier som avses kunna användas vid den här förordade stiftelsebildningen hämtas således från avvecklingsstyrelsen för löntagarfonderna. Enligt min mening bör staten som fast stiftelsekapital utöver aktierna i högskolebolaget tillskjuta en särskild aktieportfölj till ett sammanlagt värde om ca 1 000 miljoner kronor. Detta fasta stiftelsekapital får inte förbrukas. För att bereda stiftelserna en större ekonomisk handlingsfrihet skall staten därutöver tillskjuta börsnoterade aktier till en reservfond, som får tas i anspråk i verksamheten. Denna reserv- fond, som rättsligt sett också är att betrakta som stiftelsekapi- tal, bör uppgå till ett sammanlagt värde om ca 650 miljoner kro- nor. Det kapital jag anser skall tillföras stiftelserna kan förvän- tas generera en avkastning att användas i verksamheten. Avkast- ningens andel av stiftelsehögskolans inkomster kan väntas bli ungefär densamma som jag funnit förekommer vid t.ex. amerikanska privata universitet. I USA bygger en viktig del av finansieringen av den högre ut- bildningen och forskningen, särskilt vid privata universitet och högskolor, på avkastningen av fonder bildade genom donationer från privatpersoner och företag. Fonderna växer ständigt till, främst genom nya donationer men också genom att en del av avkast- ningen läggs till kapitalet. Storleksordningarna är med svenska mått mätt betydande. Harvards fondkapital uppgår t.ex. till mer än 36 miljarder kronor. Det tämligen lilla Johns Hopkins University äger drygt tiondelen därav och finansierar sin verk- samhet med fondavkastningar på en för USA genomsnittlig nivå. Fondavkastningarnas andel av inkomsterna uppgår för privata uni- versitet till 5,3 procent och för statliga universitet till 0,5 procent. Det är inte ovanligt att donationer är destinerade för vissa speciella ändamål, t.ex. inrättandet av en professur eller stöd till en viss typ av forskning. Dessutom förekommer vid de amerikanska universiteten s.k. obun- dna fonder. Avkastningarna från dessa används för att stödja uni- versitetens prioriterade verksamhet och fungerar som en säker- hetsmarginal då andra finansiärer inte kan eller vill täcka kost- naderna för verksamhet som är angelägen ur universitetets egen vetenskapliga synpunkt. Betydande ansträngningar läggs ned på att få fram nya donationer, vilket i någon mån antyder den stora betydelse som ett obundet kapitaltillskott anses ha för den fria forskningen och undervisningen. Jag vill i klarhetens intresse påpeka att stiftelsekapital givetvis alltid är bundet i den meningen att det enbart får an- vändas för stiftelsens ändamål. Som jag tidigare angivit bör stiftelserna som stiftelsekapital även erhålla samtliga aktier i högskolebolagen.
12.1 Bolagens finansiering
Högskolebolagens inkomster utgörs av ersättning för utförda upp- gifter inom grundläggande högskoleutbildning, bidrag till forsk- ning och forskarutbildning från fakultetsanslag, externa medel för forskning, inkomster av uppdragsutbildning samt gåvor och donationer. Till högskolebolagen förs i samband med bildandet all den ut- rustning och andra tillgångar som respektive högskola disponerar för sin verksamhet och som, i förekommande fall, inte utgör till- behör till den fasta egendom som tillförs respektive fastighets- bolag. Till fastighetsbolagen förs i samband med bildandet de statliga fastigheter, eller i förekommande fall byggnader, som upplåtits för högskolans verksamhet. Fastighetsbolagens uppgift är att äga och svara för förvaltningen av fastigheter och byggnader. Stiftelserna erbjuds att köpa fastighetsbolagen av staten. Priset sätts efter den värderingsmetod som skall gälla för övriga universitets- och högskolefastigheter när de övertas av fastig- hetskoncernen för högskolefastigheter. Stiftelserna erbjuds lån av staten som täcker hela köpe- skillingen. Dessa lån löper i 99 år. Räntan på lånen sätts lika med statens vid varje tidpunkt gällande avkastningskrav på fas- tighetskoncernen för högskolefastigheter. Fastigheterna utgör säkerhet för lånen. Lånen löper amorteringsfritt i 50 år. Den naturliga tågordningen blir att staten först bildar hög- skolebolaget för att sedan kunna överlåta aktiekapitalet till stiftelsen. Likaledes bildar staten fastighetsbolaget för att sedan avyttra det till stiftelsen.
13 Övriga frågor
13.1 Pensionsfrågor
De högskolebolag som föreslås överta de tidigare statliga högsko- lornas personal bör också, i enlighet med de principer som riks- dagen beslutat om med anledning av kompletteringspropositionen 1992, överta respektive högskolas pensionsskuld. Det innefattar en övergång från en löpande pensionsutbetalning till ett system där en pensionsreserv successivt byggs upp. För de pensionsåta- ganden som gjorts under tiden som statlig högskola måste därvid omedelbart pensionsreserver tillskapas i bolagen och särskild löneskatt erläggas för dessa. Under en relativt lång övergångsperiod kommer ett övertagande utan finansiell kompensation att medföra att bolagens kostnader för pensioner är betydligt högre än kostnaderna för den pensions- komponent som ingår i det lönekostnadspålägg som gäller för de statliga högskolorna. De merkostnader för stiftelsehögskolan som uppkommer till följd av att det statliga åtagandet övertas kompenseras till stor del av att avsättningar till en pensionsreserv kan göras lägre än löpande pensionsbetalningar för motsvarande pensionsåtagande. Orsaken härtill är att pensionsreserven, som avser åtaganden i framtiden, också årligen tillförs avkastning på sitt kapital. Jag bedömer att kostnaderna för att finansiera ungefär en tredjedel av pensionsskulden bör bäras av högskolebolagen för att kon- kurrensneutralitet gentemot de statliga högskolorna skall uppnås i detta avseende. Jag har därför stannat vid att den pensionsskuld som bolagen skall ta upp i samband med att personalen övertas från staten delvis bör balanseras av den reservfond som tillskjuts stiftel- sen. Jag har valt att dimensionera stiftelsernas reservfonder så att dessa, vid sidan av de andra ändamål som de skall finansiera, också täcker cirka två tredjedelar av den pensionsskuld som över- tas från staten. Någon nettobesparing för det statliga pensionssystemet uppstår inte eftersom basen för framtida uttag av lönekostnadspålägg också minskar när stiftelsehögskolorna bildas.
13.2 Personalfrågor
Enligt min mening skall staten verka för att all befintlig perso- nal vid de aktuella högskolorna vid en övergång i stiftelseform erbjuds anställning med likvärdiga anställningsförmåner i högsko- lebolagen. Professorer med fullmaktstjänst och andra befattningshavare med ordinarie tjänst bör i samband med att de övergår i enskild tjänst hos respektive högskolebolag kunna behålla sin statliga tjänst och vara tjänstlediga från den vid tillträdet till den en- skilda tjänsten. För övriga anställda avses anställningsvillkoren regleras i avtal med personalorganisationerna.
13.3 Utbetalning av medel från de förutvarande löntagarfonderna
Såsom framgått av vad jag här förut anfört om stiftelsernas fi- nansiering anser jag att högskolestiftelsernas stiftelsekapital till en del skall utgöras av en värdepappersportfölj och att denna portfölj skall hämtas från de förutvarande löntagarfonder- na. Huvuddelen av portföljen skall utgöra fast stiftelsekapital och en mindre del en reservfond som får användas i verksamheten. I propositionen (1992/93:171) Forskning i frontlinjen föreslog regeringen att cirka 10 miljarder kronor ur de förutvarande lön- tagarfonderna skulle tillföras som stiftelsekapital till tre ny- bildade stiftelser med uppgift att stödja forskning. Jag förordar att beloppet nu bestäms till högst 10 miljarder kronor. Utanordnande av medel från de förutvarande löntagarfonderna kräver ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Enligt min mening är det till fördel att reglera utanordnandet av medel till de olika stiftelsebildningarna i ett sammanhang. Såvitt jag kan bedöma föreligger nu alla förutsätt- ningar för riksdagen att fatta beslut om den behövliga ändringen i reglementet. Lagtekniskt bör ändringar göras så att en ny punkt fogas till de övergångsbestämmelser som hörde till lagen (1991:1857) om änd- ring i reglementet. Med hänsyn till det förslag till ändring i samma övergångsbestämmelser som regeringen har förelagt riksdagen i propositionen (1992/93:149) om avveckling av det premiegrundan- de allemanssparandet m.m. bör den nya punkten betecknas som punkt 10. I den nya punkten bör Riksförsäkringsverket åläggas att, efter beslut av regeringen, under år 1994 överföra sammanlagt högst 11 700 miljoner kronor från avvecklingsstyrelsen till fem skilda stiftelser enligt följande. - högst 6 000 miljoner kronor tillförs en stiftelse som rege- ringen bestämmer och som har till uppgift att stödja strategisk forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin, - högst 2 500 miljoner kronor tillförs en stiftelse som rege- ringen bestämmer och som har till uppgift att stödja miljöstra- tegisk forskning, - högst 1 500 miljoner kronor tillförs en stiftelse som rege- ringen bestämmer och som har till uppgift att stödja kulturveten- skaplig forskning, - högst 1 700 miljoner kronor tillförs slutligen två stiftel- ser som bildas för överförandet av två statliga högskolor i pri- vaträttslig form. Fördelningen mellan högskolestiftelserna bör göras i enlighet med regeringens bestämmande efter fortsatta diskussioner med de högskolor som anmält sin önskan att fortsätta arbetet på en över- gång till stiftelseform. Denna har inte förts så långt att det ännu kan avgöras hur medlen exakt bör fördelas. Lagen bör träda i kraft den 1 juli 1993. Som lagbestämmelsen utformats kommer dock någon överföring till stiftelserna inte att ske förrän särskilda regeringsbeslut har fattats för respektive stiftelses del.
14 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad som anförts har inom Utbildningsdepartmentet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden. Förslaget har upprättats i samråd med statsrådet Lundgren.
15 Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att 1. dels anta förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmäna pensionsfonden, 2. dels bemyndiga regeringen att bilda stiftelserna, högskole- bolagen och fastighetsbolagen enligt de riktlinjer jag angivit, inbegripet att bevilja stiftelserna de lån för fastighetsförvärv som jag har föreslagit, 3. dels godkänna de principer för ramavtal som jag angivit, samt 4. godkänna riktlinjerna för finansiering av stiftelserna, hög- skolebolagen och fastighetsbolagen samt de lösningar av pensions- och personalfrågor som berörts, allt i enlighet med det jag har förordat.
16 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och be- slutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragan- den har anfört för de åtgärder som föredraganden har hemställt om.
Denna promemoria var i huvudsak lika utformad för alla tre hög- skolorna. De avvikelser som fanns markeras i texten.
Utbildningsdepartementet 1992-12-08
Förslag till förutsättningar för en övergång till stiftelseägd verksamhet för (tekniska) högskolan i ......
Denna promemoria innehåller övergripande juridiska och ekonomiska ramar för både stiftelse och aktiebolag. I appendix finns utkast till stiftelseförordnande och bolagsordning. Nedan följer en sam- manfattning av huvudlinjerna i stiftelseförordnandet och bo- lagsordningen, samt andra viktiga frågor.
- Syfte
Syftet med ändring av verksamhetsformen för universitet och hög- skolor från myndighet till en organisation i privaträttslig form är att åstadkomma en högre grad av autonomi i förhållande till såväl staten som andra externa aktörer och ett effektivare ar- betssätt. Förändringen möjliggör att regelsystem, kollektivavtal, för- valtning och organisation specialanpassas till den berörda läroanstaltens särskilda förhållanden i högre grad än en väl så avreglerad myndighet. Därigenom ökas förutsättningarna för en högre kvalitet och en effektivare verksamhetsform. Finansieringen av verksamheten kopplas till syftet med föränd- ringen. Effektivitetskravet bör innebära att förändringen inte bara syftar till ökade friheter för berörda läroanstalter utan även till en fördel för samhället.
Organisationsstruktur
En stiftelse bildas med ändamål; a) att som ensam ägare till högskolan aktiebolag verka för att utbildning och forskning vid högskolan når hög kvalitet och att högskolans resurser utnyttjas effektivt för att nå dessa kvali- tetsmål, b) att som en uppdragsgivare till högskolan, inom ramen för tillgängliga medel, finansiera uppdrag som stiftelsen bedömer vara av värde för högskolan samt, c) att som ensam ägare till fastighetsbolaget verka för en än- damålsenlig fastighetsförvaltning som gagnar verksamheten vid högskolan. Högskolans verksamhet, utbildning, forskning och utvecklingsar- bete, bedrivs i form av aktiebolag. Högskolans fastigheter och byggnader förvaltas i ett separat aktiebolag.
- Tillförsel av eget kapital
Stiftelsen tillförs aktierna i de båda bolagen. Dessutom bör sta- ten kunna tillföra kapital i form av aktier ur den statliga aktieportföljen i sådan omfattning att avkastningen vid stif- telsebildningen kan beräknas till max 75 miljoner kronor (för Högskolan i Jönköping maximalt 8 miljoner kronor). Stiftelsen bör kunna ges möjlighet att uppta lån om förslagsvis 300 miljoner kronor som staten helt garanterar under 30 år (för Högskolan i Jönköping maximalt 30 miljoner kronor). Räntan på detta lån bör kunna finansieras av staten under de första 12 åren. Avsikten med lånet är att ge stiftelsen en rimlig finan- siell frihet. De likvida medel som högskolebolaget kan behöva i rörelsen har stiftelsen möjlighet att låna ut till bolaget. Högskolebolaget (det bolag som driver högskolans utbildning och forskning) bör kunna tillföras kapital i form av statliga till- gångar som t.ex. utrustning och inventarier som disponeras av högskolan. Dessa tillskjuts vid bolagsbildandet som apportegen- dom. Fastighetsbolaget bör kunna tillföras kapital i form av statli- ga fastigheter och byggnader (i de fall då de ligger på mark som staten inte äger). Fastigheterna och byggnaderna överförs i bo- lagsform, med tillgångar och skulder i det skick som parterna överenskommer om. I samband med bolagsbildningen avlastas staten de riksgäldslån som kan hänföras till berörda byggnadsobjekt. Staten är beredd att inom ramen för upprustningsprogrammet för universitet och högskolelokaler finansiera upprustning av hög- skolans lokaler innan övergång till stiftelseform sker.
- Verksamhetens inriktning
Stiftelsens och högskolebolagets inriktning regleras i stiftelse- förordnande respektive bolagsordning. Detsamma gäller fastighets- bolaget, vars inriktning är att förvalta högskolans fastigheter.
- Styrelsernas sammansättning
Stiftelsens styrelse utses till sin huvuddel av en valförsamling om ca 15 personer som stiftaren utser första gången efter förslag från bl.a. akademier och lärarna vid högskolan. Denna valförsam- ling förnyar sedan sig själv, genom att i plenum utse nya ledamö- ter, efter hand som dess medlemmar avgår. Rektor blir självskri- ven ledamot i stiftelsens styrelse och en annan ledamot utses av regeringen. Huvuddelen av högskolebolagets styrelse utses av bolagsstämman, dvs. av ägaren stiftelsen. Lärar- och studeranderepresentation i högskolebolagets styrelse regleras i bolagsordningen och ramavta- let med staten. De anställdas representation i bolagsstyrelser är reglerade i lag. Högskolans rektor är självskriven ledamot. Fastighetsbolagets styrelse utses på bolagsstämman.
- Offentlighet
Grundläggande bestämmelser som syftar till att ge offentlig insyn tas in i såväl bolagsordning som de ramavtal staten sluter med parterna.
- Ramavtal
Ramavtalets syfte är att ange ramarna för statens relationer med stiftelsen och högskolebolagen under en längre tidsperiod. Avtalet skall bl.a. reglera följande frågor.
1. Avtalstidens längd
Fem planeringsperioder, dvs. 15 år.
2. En avsiktsförklaring från de avtalsslutande parterna
En avsiktsförklaring skall innehålla en allmänt formulerad dek- laration där staten uttalar att den ser stiftelsehögskolorna som en del av det svenska universitets- och högskolesystemet och att staten ifråga om utbildnings och forskningsuppdrag, internatio- nellt samarbete m.m. skall behandla dessa högskolor utifrån samma utgångspunkter som de statliga högskolorna. Vidare bör i avtalet anges att staten är beredd att verka för anskaffning av mark för högskolans expansion. Stiftelsehögskolorna skall förbinda sig att lämna den informa- tion m.m. som kan behövas för statsmakternas ställningstaganden samt att medverka i internationellt samarbete inom utbildnings- och forskningsområdet.
3. Formerna för statens uppdrag till högskolestiftelserna
Statens köp av utbildning/forskning skall ske på samma villkor som gäller för utbildnings/forskningsuppdrag till statliga hög- skolor med kvalitet och effektivitet som avgörande kriterier. I avtalet skall också skrivas in krav på resultatredovisning samt övriga uppgifter som regeringen behöver för att bedöma kvalitet och effektivitet. Ersättning för utförd grundutbildning kommer att ske efter samma principer som för den statliga högskolan. Ett av syftena med förändringen är att möjliggöra ökad effek- tivitet. För att möjliggöra jämförelser är det viktigt att staten agerar konkurrensneutralt i relation till de statliga högskolorna när man fastställer ersättningsnivåerna till bolagen för utförda tjänster. Särskilt viktigt är det att ta hänsyn till lokalkost- nadsfaktorn och skattefrågor.
4. Ett begränsat garantiåtagande
Syftet med att göra om högskolor och universitet till stiftelser är primärt att öka autonomin. Staten bör därför kunna garantera att de resurser som anslås för forskning över fakultetsanslagen 1993/94 och därmed sammanhängande lokalkostnader värdesäkras under 6 år på grundval av pris- och löneutveckling för motsvaran- de fakultetsanslag (gällde endast de tekniska högskolorna). Av avtalet bör även framgå att i den mån avkastningen på det överlåtna statliga aktieinnehavet inte ökar i takt med löne- och prisutvecklingen för motsvarande fakultetsanslag svarar staten för mellanskillnaden under 6 år.
5. Andra åtaganden från staten
Vidare skall avtalet innehålla andra åtaganden från staten, t.ex. det lån som staten avser garantera för att kunna ge stiftelsen en rimlig finansiell frihet. Räntekostnaderna får bäras av stiftelsen och finansieras med uppdragsintäkter eller på annat sätt. Under ett inledningsskede på 12 år bör ränte- och amorteringsfrihet beviljas och även be- frielse från att betala den avgift staten tar för att garantera lånet, vilket kommer att regleras i ramavtalet.
6. Uppbyggnaden av forskning och expansion av grundutbildning i Jönköping
Forskning
I ramavtalet med staten bör kunna anges att målet är att bygga en internationell handelshögskola i huvudsak i enlighet med det för- slag som lagts av Stiftelsen Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Den första sexårsperioden avtalas om en uppbyggnad en- ligt följande modell: De första treårsperioden byggs forskningen upp med de resurser som avkastningen på stiftelsekapitalet genererar. Efter den första perioden bör ytterligare minst 6 miljoner kro- nor för forskning kunna utgå som räcker till att ytterligare bygga ut verksamheten, givet att högskolan under föregående period lyckats rekrytera personal för att bedriva ekonomisk forskning på samma nivå som på övriga handelshögskolor och mot- svarande. Kommande perioder tillförs medel enligt samma modell, med av- sikt att inom ramavtalets gällande i huvudsak ha genomfört ut- byggnaden. Innan medel för perioderna anslås utvärderas verksamheten, t.ex. av Kanslersämbetet i syfte att skaffa fram beslutsunderlag inför kommande satsningar.
Grundutbildning
För grundutbildning bör kunna gälla att stiftelsehögskolan reser- veras ett högre maxbelopp vad det gäller ersättning för grundut- bildning och att ramavtalet anger att extra resurser skall använ- das till ekonomutbildning (och däri ingående ämnen t.ex. juridik och ADB). Vad gäller övrig grundutbildning hänvisas till punkten 2 ovan. En realistisk ökning är att varje år under en sexårspe- riod realt höja maxbelopp med ca 2 miljoner kronor samt lokal- kostnader, vilket innebär en utökning med 80 årsstudieplatser med nuvarande kostnadsläge och maximalt antal helårsprestationer.
- Pensionsskulden
Pensionsskulden behandlas enligt de principer om lades fast i kompletteringspropositionen 1992. Detta innebär att betalnings- skyldigheten för de upparbetade pensionsåtagandena i verksamheten skall överföras till högskolebolaget, att den särskilda löneskatt på pensionskostnader som utlöses i samband med överförandet skall belasta högskolebolagen samt att det från staten till bolaget överförda pensionsåtagandet skall tryggas. Av praktiska skäl skall endast pensionsåtaganden för anställd personal vid övergångstillfället överföras till högskolebolagen. Någon speciell avgift från statens sida för att garantera statens pensionsåtaganden skall inte utgå. Övriga pensionsfrågor som har samband med huvudmannabytet reg- leras i ramavtalet på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet uppnås mellan bolagen och de statliga högskolorna.
- Personalfrågor
Staten verkar för att befintlig personal erbjuds anställning med likvärdiga anställningsförmåner i högskolebolaget. Beträffande de professorer med fullmaktstjänst och andra be- fattningshavare med ordinarie tjänst som väljer att behålla denna tjänst vid övergången till privaträttslig organisation kommer arbetsgivaren, staten, att anvisa tjänstgöring vid högskolebola- get. Kostnaderna för en sådan anställning belastar bolaget. För övriga anställda avses anställningsvillkoren regleras i avtal med personalorganisationerna.
- Övrigt
Övergång från statlig verksamhetsform till privaträttslig form innebär att många frågar av främst teknisk art måste lösas. Staten skall verka för att dessa frågor kan lösas i samförstånd mellan berörda parter.
- Tidsplan
Principproposition läggs i riksdagen under våren 1993. Övriga tekniska frågor som ankommer på riksdagen att behandla tas upp förslagsvis hösten 1993. Övergång till stiftelse/bolagsform genomförs per den 1 juli 1994.
Vissa möjliga moment i ett stiftelseförordnande Exemplet avser en teknisk högskola. Bestämmelserna i 8 § om val- församlingen kan utformas annorlunda i fråga om Högskolan i Jönköping.
Stiftelseförordnande
1 § Stiftelsen X-stads högskola har till ändamål a) att som ensam ägare till X-stads tekniska högskola aktiebo- lag, i fortsättningen benämnt XTH, verka för att detta bolag inom det tekniska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områ- det bedriver utbildning och forskning på en internationellt hög nivå samt att bolagets resurser utnyttjas effektivt för att uppnå detta ändamål, b) att som en uppdragsgivare till XTH, inom ramen för tillgäng- liga medel, finansiera uppdrag som stiftelsen bedömer vara av värde för XTH. 2 § Som riktlinje för verksamheten vid XTH skall gälla följande principer. a) Frihet i forskning och utbildning är högskolans grundläggan- de princip. Dess verksamhet skall vara intellektuellt oberoende. 3 § För de ändamål som stiftelsen har enligt 1 § tillförs den som stiftelsekapital från svenska staten a) en värdepappersportfölj bestående av följande värdepapper: ............ b) samtliga aktier i XTH, utgörande X stycken aktier var och en på Y kronor. 4 § Den del av stiftelsekapitalet som avses under 3 § b får inte avyttras. Den del av stiftelsekapitalet som avses under 3 § a får ompla- ceras i andra tillgångar som ger betryggande säkerhet och rimlig avkastning. Kapitalet får dock inte förbrukas i verksamheten. Avkastningen från de tillgångar som avses under 3 § a bör före- trädesvis användas för det ändamål som anges under 1 § b. 5 § Stiftelsens angelägenheter handhas av en styrelse om sju ledamöter. Rektorn vid XTH är självskriven ledamot. Av övriga ledamöter utses en av regeringen och fem av en särskild valförsamling. Valförsamlingen utser också ordförande och vice ordförande i styrelsen. Frånsett rektor vid XTH får de som är ledamöter i styrelserna för de av stiftelsen ägda aktiebolagen inte samtidigt vara leda- möter i stiftelsens styrelse. Andra ledamöter än rektor vid XTH utses för bestämd tid, högst fem år. Omval får ske. 6 § Styrelsen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden eller, vid förfall för denne, vice ordföranden. Beslut fattas med enkel majoritet, utom i fall som anges i 7 §. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 7 § För beslut som gäller ansökan om permutation av stiftelse- förordnandet eller genomförande av ändring i enlighet med ett permutationsmedgivande krävs att samtliga styrelseledamöter är närvarande och att sex av dem är ense om beslutet. Detsamma gäller beslut om sådan ändring i bolagsordningen för XTH som avser föremålet för bolagets verksamhet. 8 § Valförsamlingen skall ha femton medlemmar. De utses för be- stämd tid, högst sex år. Omval får ske. - Kungl. Vetenskapsakademien utser fem ledamöter, - Ingenjörsvetenskapsakademien utser sju ledamöter, - Lärarna vid XTH utser tre ledamöter. Avgår en medlem av valförsamlingen under den period för vilken han är vald, utses ny medlem endast för återstoden av perioden. Valförsamlingen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Intill dess ordförande och vice ordförande sålunda utsetts förs ordet av den medlem som Ingenjörsvetenskapsakademien har utsetts för den uppgiften. Den första valförsamlingen utses av regeringen efter förslag från dem som anges i första stycket. 9 § Av valförsamlingens medlemmar får högst två utses att också vara medlemmar av stiftelsens styrelse. 10 § Valförsamlingen är beslutför när mer än hälften av medlem- marna är närvarande bland dem ordföranden eller, vid förfall för denne, vice ordföranden. Beslut fattas med enkel majoritet. 11 § Stiftelsens styrelse underrättar valförsamlingens ordförande och vice ordförande när val till styrelsen behöver ske. 12 § Stiftelsens styrelse för förteckning över valförsamlingens medlemmar. I förteckningen skall anges vem respektive medlem har utsetts av. Förteckningen skall vara offentlig. 13 § Om stiftelsen skulle upplösas, skall dess behållna egendom tillfalla staten för att användas till högre utbildning och forskning.
Vissa möjliga moment i en bolagsordning avseende det aktiebolag som under högskolestiftelsen skall svara för den omedelbara drif- ten av högskolan
1. Bolagets firma är X-stads högskola aktiebolag. 2. Styrelsen skall ha sitt säte i X-stad. 3. Föremålet för bolagets verksamhet är att på en internatio- nellt hög nivå bedriva utbildning och forskning inom det tek- niska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga området. Som riktlinjer för bolagets utbildning och forskning skall gälla följande principer. a) Högskolans forskning och undervisning måste vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar. Frihet i forskning och utbildning är högskolans grundläggande princip. 4. Aktiekapitalet skall utgöra lägst X kronor och högst 4 X kronor. 5. Aktie skall lyda på Z kronor. 6. Styrelsen skall bestå av lägst nio och högst elva ledamöter med lägst fem och högst sju suppleanter. Rektor vid högskolan är självskriven ledamot. Minst åtta och högst tio ledamöter samt minst fem och högst sju suppleanter väljs årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden in- till slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. En ledamot och en suppleant för denne utses efter förslag från de lärare vid högskolan som har anställning där utan tidsbegräns- ning. En ledamot och en suppleant för denne utses efter förslag från de studerande vid högskolan. (Anm. Arbetstagarrepresentanter enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda räknas inte in i det antal ledamöter som anges i bolagsordningen.) 7. På ordinarie bolagsstämma utses årligen två revisorer med två suppleanter för tiden intill slutet av nästa ordinarie bo- lagsstämma. 8. Kallelse till bolagsstämma skall ske genom brev med posten till aktieägarna tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 9. På ordinarie bolagsstämma skall förekomma följande ärenden a) ............... b) ............... 10. Kalenderåret skall vara bolagets räkenskapsår. 11. Bolagsstämman väljer ordförande i styrelsen. 12. Styrelsen utser rektor för högskolan. Rektor är tillika verkställande direktör i bolaget. Rektor utses efter det att förslag har inhämtats från en val- församling. Flertalet ledamöter i valförsamlingen skall vara lä- rare vid högskolan. De studerande har rätt att ha företrädare i valförsamlingen. Bestämmelser i andra stycket om hörande av en valförsamling gäller inte när rektor utses första gången efter det att bolaget har bildats, om den som utses var rektor vid den statliga högsko- lan vid tidpunkten för högskolans omvandling till enskilt rätts- subjekt. 13. Bolaget skall tillämpa handlingsoffentlighet efter samma grunder som gäller vid lärosäten med offentlig huvudman när det är fråga om 1. de i anställningsärendet åberopade meriterna för den som anställs som lärare vid högskolan, 2. uppgifter om vilka som är eller har varit studerande vid högskolan och 3. betyg och avlagda examina för de studerande vid högskolan.
Vissa möjliga moment i ett ramavtal som avses slutas mellan sta- ten, stiftelsen och högskolebolaget
För att reglera vissa grundläggande förhållanden rörande den hög- skola som Stiftelsen X-stads högskola driver i form av X-stads högskola AB har staten, stiftelsen och aktiebolaget träffat föl- jande
Ramavtal
1. Konkurrensneutralitet
Huvudsyftet med ramavtalet är att garantera högskolan konkurrens- neutralitet i förhållande till statliga universitet och högsko- lor. Staten åtar sig att ge X-stads högskola AB förutsättningar att verka som i allt väsentligt är lika gynnsamma som de som gäller för de statliga universiteten och högskolorna.
2. Beräkning av ersättningar
Staten ger ut ersättning för prestationer och beräknar andra an- slag på samma sätt och med samma grund vad gäller X-stads högsko- la AB som statliga universitet och högskolor.
3. Andra statliga finansiärer
Staten förbinder sig att tillse att författningshinder inte skall finnas för X-stads högskola AB att, i samma omfattning som stat- liga universitet och högskolor från statliga myndigheter erhålla anslag, bidrag och uppdrag rörande forskning och utbildning.
4. Verksamhetens kvalitet
Statens åtaganden enligt punkterna 1, 2, och 3 utgår från att verksamheten vid X-stads högskola AB håller minst samma kvalitet som den vid statliga universitet och högskolor. Det ankommer på högskolan att visa sådan kvalitet genom att delta i nationella och internationella utvärderingar.
5. Verksamhetens omfattning
Staten garanterar omfattningen av grundläggande högskoleutbild- ning, forskarutbildning och forskning på eget programansvar t.o.m. läsåret 1998/99 enligt följande. Under förutsättning att högskolan uppfyller kvalitetskraven och i övrigt fullgör sina åtaganden är staten beredd att ingå treårs- avtal om dimensionering och anslag som innebär att utvecklingen vid X-stads högskola inte blir sämre än genomsnittligt vid de statliga universiteten och högskolorna. För högskolans fakultetsanslag innebär detta att anslagsnivån för budgetåret 1993/94 relateras till den genomsnittliga utveck- lingen för anslagsposterna för motsvarande fakulteter på så sätt att högskolans anslag räknas om med ett index som inte är lägre än index för de statliga anslagsposterna till motsvarande fakul- teter som finns inrättade vid statliga universitet och högskolor budgetåret 1993/94. Basår för indexserien skall vara budgetåret 1993/94. För den grundläggande utbildningen utförs motsvarande beräk- ningar vad gäller takbeloppet och det antal helårsstudenter och helårsprestationer som kan ge ersättning vid budgetåret 1993/94 befintliga statliga universitet och högskolor.
6. Uppbyggnad av ny verksamhet (i fallet Jönköping)
Parterna är eniga om att en internationell handelshögskola,X-stad International Business School, XIBS, skall byggas upp. XIBS verk- samhet skall omfatta både grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning. XIBS grundläggande utbildning skall ingå i högskolans utbild- ningsuppdrag. Utöver vad som följer av indexberäkningen i p. 5 ovan garanteras högskolan under åren 1994/95 t.o.m. 1999/2000 (sex år) en årlig utökning av antalet helårsstudenter med 100 och antalet helårsprestationer med 90 inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet för detta ändamål. Takbeloppet höjs i motsva- rande grad. Högskolan förbinder sig att under läsåren 1994/95-1998/1999 med egna medel bygga upp en forskningsorganisation, i akademiska frå- gor i nära samarbete med valfritt universitets samhällsvetenskap- liga fakultet. Under förutsättning att kvalitetskraven uppfylls förbinder sig staten att för den därpå följande treårsperioden ge ett anslag för forskning och forskarutbildning. Anslaget beräknas så att det realt motsvarar de egna medel som högskolan i medeltal under de föregående tre åren använt för att bekosta denna verksamhet, dock högst 6 miljoner kronor per år i 1993/94 års prisläge. Staten förbinder sig att på samma villkor som i föregående stycke finansiera en vidare utbyggnad under treårsperioderna 1999/2000-2001/02 och 2002/03. Staten garanterar nivån på de för tidigare treårsperioder anvisade anslagen enligt reglerna i p. 5. Om förutsättningar för att ge högskolan rätt att utfärda dok- torsexamen inte föreligger senast den 30 juni 2005 har staten rätt att med ett års uppsägningstid dra in anslaget för forskning och forskarutbildning.
7. Revision
Staten har rätt att utse en revisor i X-stads högskola AB och samtliga dess eventuella dotterbolag. Kostnaderna härför skall bestridas av respektive bolag. Därutöver skall den som regeringen, eller myndighet på rege- ringens uppdrag, utser ha rätt att granska underlagen för presta- tionsrelaterade ersättningar från staten.
8. Övertagande av rörelsen
8.1 X-stads högskola AB övertar den statliga myndigheten Högsko- lan i X-stads verksamhet fr.o.m. den 1 juli 1994. 8.2 X-stads högskola AB förbinder sig att erbjuda all personal anställd vid myndigheten Högskolan i X-stad anställning i bolaget med i princip likvärdiga anställningsvillkor. 8.3 X-stads högskola AB övertar utan särskilt vederlag alla hög- skolans lösa inventarier. X-stads högskola AB övertar också samt- liga högskolans avtal, överenskommelser och andra förbindelser med följande undantag: 8.4 I avvecklingsmyndigheten efter den statliga högskolan kvar- står betalningsansvaret för varor och tjänster som enligt god bokföringssed är hänförliga till budgetåret 1993/94. Detsamma gäller de medel på högskolans räntekonto i Riksgäldskontoret som är hänförliga till anslagen för grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarutbildning samt eventuella reservationer på dessa anslag. För det fall att därigenom tillgängliga resurser inte är tillräckliga för att täcka de utestående skulderna samt kostnaderna för avvecklingen av myndigheten, förbinder sig bola- get att fullt amortera den uppkomna krediten på räntekontot.
9. Avtalets giltighet
Då samtliga parter undertecknat avtalet gäller detta t.o.m. den 30 juni 2019. Avtalstiden förlängs därefter med 15 år om avtalet inte minst två år dessförinnan sagts upp av någon av parterna. Detta avtal har upprättats i tre exemplar varav parterna tagit var sitt.
Avtalet har för statens del ingåtts med förbehåll för regeringens godkännande.
För staten
För Stiftelsen X-stads universitet
För X-stads universitet AB
Innehåll
Regeringens proposition.......................... 1 Propositionens huvudsakliga innehåll .............1 Propositionens lagförslag........................ 2 Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträde den 1 april 1993..................................... 3 1 Inledning...................................... 3 2 Reformstrategin................................ 6 3 Frihet för kvalitet............................ 8 4 Fristående stiftelser.......................... 9 5 Svenska och utländska erfarenheter............. 9 6 Motiv för stiftelsehögskolor...................11 6.1 Mångfald i institutionella former..........11 6.2 Stimulans för kvalitet och effektivitet....12 6.3 Säkerställd frigörelse.....................12 7 De tre högskolorna.............................14 8 Överläggningarna med högskolorna...............15 9 Högskolornas bedömningar.......................17 10Högskolor i stiftelseform......................19 10.1 Organisationsstruktur.....................20 10.2 Verksamhetens inriktning..................21 10.3 Styrelsernas sammansättning...............22 10.4 Offentlighet..............................23 11Statens förhållande till stiftelsehögskolorna..23 11.1 Konkurrensneutralitet.....................24 11.2 Beräkning av ersättningar.................24 11.3 Verksamhetens kvalitet och omfattning.....24 11.4 Revision..................................25 11.5 Avtalens giltighet........................25 12Stiftelsernas finansiering.....................25 12.1 Bolagens finansiering....................26 13Övriga frågor..................................27 13.1 Pensionsfrågor............................27 13.2 Personalfrågor............................28 13.3 Utbetalning av medel från de förutvarande löntagarfonderna..........................28 14Upprättat lagförslag...........................29 15Hemställan.....................................29 16Beslut.........................................30
Bilaga 1 Förslag till förutsättningar för en övergång till stiftelseägd verksamhet för (tekniska) högskolan i .............31 Bilaga 2 Vissa möjliga moment i ett stiftelse- förordnande.............................36 Vissa möjliga moment i en bolagsordning avseende de aktiebolag som under hög- skolestiftelsen skall svara för den omedelbara driften av högskolan.........38 Bilaga 3 Vissa möjliga moment i ett ramavtal som avses slutas mellan staten, stiftelsen och högskolebolaget.....................40