om godkännande av ändring av samarbets- överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavtalet)
Prop.
1992/93:247
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo-gade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 mars 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Olof Johansson
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse omändring av 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse, det s.k. Helsing-forsavtalet.
Ändringarna är ett led i arbetet med att reformera och effektivisera detnordiska samarbetet.
1 Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 247
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-berg, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkel-spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren,Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Johansson
Proposition om godkännande av ändring avsamarbetsöverenskommelsen mellan Danmark,Finland, Island, Norge och Sverige(Helsingforsavtalet)
1 Inledning
Genom EES-avtalet och genom att fler nordiska länder i framtiden förväntasbli medlemmar i EG förändras förutsättningarna för det nordiska samarbe-tet.
De nordiska statsministrarna tillsatte vid sitt möte i Mariehamn i novem-ber 1991 en grupp personliga representanter med uppdrag att lämna förslagtill hur det framtida nordiska samarbetet skulle utvecklas. Utgångspunktenvar att finna former för ett vitaliserat och stärkt samarbete inom en vidareeuropeisk ram.
I arbetsgruppens uppgift ingick bl.a. att studera sådana organisatoriskaförändringar som reformförslagen förutsatte, bl.a. gällde det att lämna för-slag till eventuella ändringar av den nordiska samarbetsöverenskommelsenden 23 mars 1962 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (dets.k. Helsingforsavtalet).
Arbetsgruppen lämnade rapporter till statsministrarnas möten i mars, au-gusti och november 1992. Rapporten i augusti 1992 innehöll bl.a. förslag tilländringar i Helsingforsavtalet.
Frågan om utformningen av det framtida nordiska samarbetet har vidarebehandlats vid Nordiska rådets sessioner i Arhus den 9-11 november 1992och i Oslo den 1-4 mars 1993 mot bakgrund av det av statsministrarna initie-rade arbetet.
Avsikten är nu att stärka det nordiska samarbetet på områden som är avgenuint gemensamt nordiskt intresse samt bygga ut det politiska samarbetetom europeiska och regionala samarbetsfrågor för att underlätta ländernasdeltagande i ett kommande EES-och EG-samarbetc. Detta kommer attmedföra stora förändringar i det nordiska samarbetets innehåll och organisa-
tion. För att stärka den politiska styrningen skall statsministrarna ta det di- Prop. 1992/93:247rekta ansvaret för att dra upp huvudlinjerna för samarbetet. För att få enbättre koordinering av olika former för nordiskt samarbete mellan regering-arna införs en ordning med genomgående ordförandeskap i alla möten påregeringsnivå. Regeringssamarbetct i utrikes-och säkerhetspolitiska frågorskall också utvecklas. Vid förnyelsen av samarbetet läggs särskild vikt viden nysatsning på det nordiska kultursamarbetet. Miljösamarbetet ges ocksåfortsatt hög prioritet.
Uppdraget att genomföra detta förändringsarbete har regeringarna givit
till Nordiska samarbetskommittén.
De nordiska statsministrarna lämnade den 8 februari 1993 ett minister-
rådsförslag om ändringar av Helsingforsavtalet till Nordiska rådet.
Nordiska rådet behandlade förslaget under sessionen i Oslo den 1-4 mars
1993. På grundval av ministerrådsförslaget och betänkanden däröver frånNordiska rådets juridiska utskott med vissa ändringsförslag antog Nordiskarådet en rekommendation (nr 14/1993). I rekommendationen hemställs attregeringarna i de nordiska länderna ändrar Helsingforsavtalets artiklar iöverensstämmelse med juridiska utskottets betänkanden.
Efter Nordiska rådets behandling fastställde den nordiska samarbetskom-mittén den 4 mars 1993 ändringarnas lydelse i enlighet med Nordiska rådetsrekommendation.
Regeringen beslutade den 11 mars 1993 att Sverige skulle underteckna enöverenskommelse om ändring av Helsingforsavtalet. Undertecknandet ägerrum i Helsingfors i dag av den finske statsministern och befullmäktigade om-bud för de övriga nordiska länderna.
Överenskommelsen har upprättats på de fem nordiska språken, och tex-terna har samma giltighet. Den svenska texten till överenskommelsen börfogas till protokollet i dett.i ärende som bilaga.
I inledningen markeras att de nordiska ländernas regeringar önskar förnyaoch utveckla det nordiska samarbetet i ljuset av de nordiska ländernas utvid-gade deltagande i det europeiska samarbetet.
Andra stycket i artikel 1 är nytt och anger att länderna bör rådgöra medvarandra i frågor av gemensamt intresse som behandlas i europeiska ochandra internationella organisationer. Tidigare innehöll artikel 33 en liknandeskrivning.
Den nya artikeln 33 understryker vikten av att regeringarna tillvaratar ge-mensamma nordiska intressen i europeiskt och annat internationellt samar-bete.
Ändringen av artikel 40 markerar statsministrarnas nya roll i det nordiskasamarbetet och det förstärkta samarbetet på utrikesministrarnas område.
I andra stycket i artikel 47 har Ålands landsting ändrats till Ålands lagting.Samma ändring har även gjorts i andra stycket i artikel 48.
I andra stycket i artikel 61 betonas statsministrarnas ansvar för den över-ordnade samordningen av nordiska samarbetsfrågor. Vidare anges att rege-
ringarna skall utse en samarbetsminister och en ledamot i den nya nordiska Prop. 1992/93:247samarbetskommittén, vilka skall biträda statsministrarna med samordnings-uppgiften.
1 det nya tredje stycket i artikeln förklaras innebörden av det mellan rege-ringarna roterande ordförandeskapet. Ordförandelandet har ansvar för attsamordna regeringssamarbetet och ta nödvändiga initiativ för att driva detframåt. Ordförandelandet skall också leda arbetet i ministerrådet, på andraministermöten och vid regeringarnas samråd om europeiska och andra inter-nationella frågor på alla nivåer.
Artikel 63 ändras så att de självstyrande områdenas anslutningsrätt omfat-tar alla beslut fattade i enlighet med Helsingforsavtalet.
Artikel 64 har omarbetats väsentligt. I första stycket behandlas minsterrå-dets årsberättelse och ministerrådets redogörelse för planerna för det fram-tida samarbetet, vilket i nuvarande lydelse behandlas i första och andrastyckena. Med tanke på att Nordiska rådet nu inriktat sig på två (ordinarie)sessioner per år har den ändringen skett att dessa redogörelser i stället föratt lämnas till varje ordinarie session skall lämnas årligen.
En annan ändring är att de nuvarande andra och tredje styckena om minis-terrådets budgetförslag helt ändrats och ersatts med tre nya stycken. Avsik-ten härmed är att stärka Nordiska rådets inflytande i budgetprocessen. Nor-diska rådet kan således föreslå ändrade prioriteringar inom den av minister-rådet angivna ramen för Nordiska ministerrådets budget. Om inte synnerligaskäl föreligger skall sedan ministerrådet följa rådets rekommendation närdet gäller budgetdispositioner. Liksom hittills fastställs budgeten slutligt avNordiska ministerrådet.
Mitt förslag: Överenskommelsen om ändring av samarbetsöverens-kommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverigeskall godkännas.
Skälen för mitt förslag: 1962 års nordiska samarbetsöverenskommelse hargenom ändringar under åren fördjupat det nordiska samarbetet. De förslagtill ändringar som undertecknas i Helsingfors i dag är ett led i den pågåendereformeringen och effektiviseringen av det nordiska samarbetet. Förslagenhar framlagts av de nordiska ländernas statsministrar och varit föremål förställningstagande från Nordiska rådets organ i år. Med ändringarna marke-ras vikten av nordiskt samråd i europeiska och andra internationella organi-sationer. Statsministrarnas nya roll som ansvariga för den övergripande sam-ordningen understryks. Utrikesministrarnas samarbete markeras. Ordfö-randeskapets ansvar för att samordna nordiskt regeringssamarbete under-stryks. Nordiska rådets möjligheter att påverka prioriteringarna inom denangivna ramen för Nordiska ministerrådets budget stärks.
De föreslagna ändringarna är enligt min mening väl motiverade. De kom-
mer att få betydelse när det gäller att utveckla och effektivisera det fortsatta Prop. 1992/93:247nordiska samarbetet.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-slår riksdagen
att godkänna överenskommelsen den 18 mars 1993 om ändring avsamarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark,Finland, Island, Norge och Sverige.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragandenhar lagt fram.
ÖVERENSKOMMELSE Prop. 1992/93:247
om ändring av samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Bilaga
Island, Norge och Sverige
Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,
som genom överenskommelser av den 13 februari 1971, den 11 mars 1974,den 15 juni 1983, den 6 maj 1985 och den 21 augusti 1991 har ändrat samar-betsöverenskommelsen av den 23 mars 1962 mellan de nordiska länderna,och
som önskar förnya och utveckla det nordiska samarbetet i ljuset av de nor-diska ländernas utvidgade deltagande i europeiskt samarbete,
har kommit överens om följande:
I
Artiklarna 1, 33, 40, 47, 48, 61, 63 och 64 i samarbetsavtalet får följande nyaordalydelse:
Artikel 1
De fördragsslutande parterna skall eftersträva att bevara och ytterligare ut-veckla samarbetet mellan länderna på det rättsliga, kulturella, sociala ochekonomiska området samt i fråga om samfärdseln och miljövården.
De fördragslutande parterna bör rådgöra med varandra i frågor av gemen-samt intresse som behandlas i europeiska och andra internationella organisa-tioner och konferenser.
Artikel 33
De fördragsslutande parternas deltagande i europeiskt och annat internatio-nellt samarbete ger goda möjligheter för samarbete till förmån för nordiskamedborgare och företag. Det åligger i detta sammanhang regeringarna ettsärskilt ansvar för att tillvarata gemensamma intressen och värderingar.
Artikel 40
Samarbetet äger rum inom Nordiska rådet, inom Nordiska ministerrådet, påstatsministrarnas, på utrikesministrarnas samt på andra ministrars möten, isärskilda samarbetsorgan och mellan ländernas fackmyndigheter.
Artikel 47
Rådet består av 87 valda medlemmar, regeringsrepresentanter och represen-tanter för Färöarnas och Grönlands landsstyren och Ålands landskapssty-relse.
Av medlemmarna väljer Danmarks folketing sexton, Finlands riksdagaderton, Islands allting sju, Norges storting och Sveriges riksdag varderatjugo samt ett vart av Färöarnas lagting, Grönlands landsting och Ålands lag-ting två. Dessutom väljer varje församling motsvarande antal suppleanter.
Val av medlemmar och suppleanter förrättas årligen och gäller för tidentill nästa val. Vid val skall olika politiska meningsriktningar ges representa-tion i rådet.
Endast den som är medlem av den församling som förrättat valet kan varavald medlem eller suppleant i rådet.
Regeringarna, landsstyrena och landskapsstyrelsen utser bland sina med-lemmar det antal representanter som de önskar.
Artikel 48
Danmarks rikes delegation består av de av folketinget valda medlemmarnaoch de av regeringen utsedda representanterna samt av Färöarnas och Grön-lands i andra stycket nämnda delegationer. Finlands delegation består av deav riksdagen valda medlemmarna och de av regeringen utsedda representan-terna samt av Ålands i andra stycket nämnda delegation. För ettvart av deövriga länderna består delegationen av de av folkrepresentationen valdamedlemmarna och de av regeringen utsedda representanterna.
Färöarnas delegation består av de av lagtinget valda medlemmarna och deav landsstyret utsedda representanterna. Grönlands delegation består av deav landstinget valda medlemmarna och de av landsstyret utsedda represen-tanterna. Ålands delegation består av de av lagtinget valda medlemmarnaoch de av landskapsstyrelsen utsedda representanterna.
Med ”delegation” förstås i artiklarna 52, 53, 54 första stycket, och 58andra stycket, landets delegation.
Artikel 61
Medlem av regering, landsstyre eller landskapsstyrelse kan i undantagsfallvid sammanträde företrädas av härtill befullmäktigad; dock måste minst treav länderna vara representerade av regeringsmedlemmar.
Statsministrarna har ansvaret för den överordnade samordningen av nor-diska samarbetsfrågor. De biträds av en utsedd regeringsmedlem i varje land(samarbetsminister) och en statssekreterare eller ämbetsman (ledamot i dennordiska samarbetskommittén).
Ordförandeskapet roterar mellan de nordiska ländernas regeringar enligtnärmare avtal. Ordförandeskapet har ansvaret för att samordna nordiskt re-geringssamarbete och ta nödvändiga inititativ. Ordförandeskapet leder arbe-tet i ministerrådet, på andra ministermöten och vid regeringarnas samråd omeuropeiska och andra internationella frågor på alla nivåer.
Ministerrådet bistås i sin verksamhet av ämbetsmannakommittéer och avministerrådets sekretariat.
Artikel 63
Beslut av ministerrådet är bindande för de särskilda länderna. Beslut i frågasom enligt något lands författning kräver folkrepresentationens godkän-nande binder dock icke detta land förrän folkrepresentationen godkänt be-slutet. Erfordras sådant godkännande, skall ministerrådet underrättashärom innan ministerrådet fattar beslutet. Innan folkrepresentationens god-kännande givits, är ej heller annat land bundet av beslutet.
Beslut fattat i överensstämmelse med denna överenskommelse är bin-dande för Färöarna, Grönland och Åland i den mån de ansluter sig till beslu-tet i enlighet med självstyrelseordningarna.
Bilaga
Artikel 64
Ministerrådet skall till Nordiska rådet årligen framlägga en berättelse rö-rande det nordiska samarbetet och en redogörelse för planerna för det fort-satta samarbetet.
Ordförandelandets statsminister redogör för Nordiska rådet om huvud-dragen i samarbetet och om regeringarnas samarbete rörande europeiskaoch andra internationella frågor.
Nordiska ministerrådet skall lägga fram sitt förslag till budget för Nordiskarådet för yttrande.
Nordiska rådet kan föreslå förändrade prioriteringar inom den av minis-terrådet angivna finansiella ramen.
Om inte synnerliga skäl kan anföras skall ministerrådet följa rådets re-kommendation när det gäller budgetdispositioner inom den angivna finan-siella ramen.
II
Överenskommelsen träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga för-dragsslutande parter har meddelat Finlands utrikesministerium, att överens-kommelsen har godkänts.
Finlands utrikesministerium meddelar de övriga fördragsslutande par-terna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för över-enskommelsens ikraftträdande.
III
Originalexemplaret till denna överenskommelse deponeras hos Finlands ut-rikesministerium, som tillställer de övriga fördragsslutande parterna be-styrkta kopior därav.
Till bekräftelse härav har de vederbörligen befullmäktigade ombuden un-dertecknat denna överenskommelse.
Som skedde i Helsingfors den 18 mars 1993 i ett exemplar på danska,finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter harsamma giltighet.
Bilaga
gotab 43396, Stockholm 1993